Postservice och grundläggande betaltjänster

Herr talman! I dag ska trafikutskottet överlämna betänkandet Postservice och grundläggande betaltjänster . Det innehåller 14 motioner från den allmänna motionstiden. Dessa frågor är viktiga för alla invånare i hela vårt avlånga land. Posten har genomgått stora förändringar de senaste decennierna. Från att en mycket vanlig fråga i varje hem har varit: Har posten kommit? har den frågan bytts ut mot: Funkar Internet, har du kollat mejlen? Grunden till detta är naturligtvis att post och grundläggande betaltjänster har fått en ökad konkurrens från elektronisk kommunikation. EU har mött denna förändring genom att sedan mitten av 1990-talet börja arbetet med att skapa en inre marknad och avskaffa de nationella postmonopolen. Detta skulle ske "gradvis och kontrollerat" kan vi läsa i betänkandet. EU:s postdirektiv om detta har kommit med anvisningar i tre omgångar. Utifrån dessa infördes i Sverige en ny postlag och en ny postförordning i september 2010. I 1 § postlagen står att läsa att "det skall finnas posttjänst i hela landet som innebär att alla kan ta emot brev och brevförsändelser om högst 20 kg". Tillsynsmyndighet för post och betaltjänsters regelverk är PTS, Post- och telestyrelsen. De ska säkerställa att postservicen även i fortsättningen är kostnadsorienterad, icke diskriminerande och öppen för insyn. Detta ska kontinuerligt återrapporteras till regeringen. Viktigt att understryka är att personer med funktionsnedsättning och äldre i glesbygd är garanterade post och grundläggande betaltjänster i anslutning till bostaden genom två särskilda upphandlingar. Herr talman! När det gäller frågan om tillgång till grundläggande betaltjänster har det också förändrats från att ha varit ett statligt åtagande som Posten AB genom Svensk Kassaservice AB haft till att bli konkurrensutsatt på marknaden och med uppföljningsansvar för staten. En avveckling av kassaservice beslutades i juli 2008. Även här har riksdagen beslutat om ett nytt mål, nämligen att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. PTS fick uppdraget att upphandla de berörda tjänsterna på de orter och i den landsbygd där behovet av dessa tjänster inte tillgodoses av marknaden. Däremot ingick inte hantering av dagskassor i upphandlingsuppdraget då det ansågs att det fanns en konkurrerande öppen marknad för detta. PTS har inom ramen för sin tillsynsverksamhet även uppdraget att undersöka svenska befolkningens användning av post och betaltjänster. Som jag nyss nämnde visar den senaste rapporten att betalningsmönster och förutsättningar för kontanthantering i samhället förändrats i grunden. För att inte minst lyfta fram landsbygds- och skärgårdsperspektivet i denna fråga vill utskottet särskilt betona de två grundläggande målen för post och grundläggande betaltjänster i sitt betänkande. Det första är postlagens mål att det ska finnas posttjänst i hela landet som innebär att alla kan ta emot brev och brevförsändelser. Det andra är målet för grundläggande betaltjänster och innebär att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Herr talman! Utskottet avstyrker samtliga motioner i betänkandet. Mot detta står två reservationer. Med denna inledning överlämnas betänkandet till riksdagen för debatt.

Herr talman! När skickade du ett vykort senast? För min egen del, herr talman, sker det alldeles för sällan. I dag blir man riktigt glad när det dimper ned ett vykort i brevlådan, och jag tror inte att jag är ensam om det. Även om jag, precis som säkert ni andra, tycker att det är kul att få en hälsning via sms är det ändå något speciellt när det ligger ett vykort i brevlådan. Herr talman! Om man läser Postens årliga rapport Brevvanor som bygger på en TNS-Sifoundersökning om svenskarnas vanor och attityder till elektronisk och fysisk kommunikation framgår det att svenskarna fortfarande håller det fysiska brevet högt när det gäller hur man vill ta emot viktig information. Nästan nio av tio anger att det är viktigt att de själva får välja hur företag och myndigheter skickar information till dem. Det är den högsta siffran som uppnåtts under de sex år som undersökningen har genomförts. Och nära sju av tio blir mycket irriterade om de inte själva får bestämma. Av undersökningen framgår att klart fler svenskar tycker att det är viktigt att kunna ta emot räkningar, information om pensionen, deklarationsunderlag och deklarationsblanketter som fysiska brev jämfört med att få det i elektroniskt format. Alla åldersgrupper framhåller betydelsen av det fysiska brevet. Herr talman! I dagens betänkande TU25, som är ett motionsbetänkande från den allmänna motionstiden, behandlas frågor om post och grundläggande betaltjänster. Posten är viktig både för att man som enskild ska kunna skicka och få post och för att företag ska kunna skicka räkningar och annat material. För de flesta av oss är det en självklarhet att vi får posten hem i brevlådan eller i brevinkastet, men tyvärr gäller det inte för alla. För oss socialdemokrater, herr talman, är det viktigt att det finns en väl fungerande postservice i hela landet. Vi är nöjda med det förtydligande av utskottets ställningstagande som finns i dagens betänkande, där man lyfter fram att man anser det viktigt att frågan om situationen för boende på landsbygden följs och att man förutsätter att regeringen och PTS bevakar frågan om samhällets behov av posttjänster och postservice av god kvalitet och hög tillgänglighet i hela landet. När det däremot gäller utskottets ställningstagande beträffande fastighetsboxar är vi socialdemokrater inte särskilt nöjda. Vi tycker att fastighetsboxar är ett bra och effektivt sätt att dela ut post. Jag har själv haft möjlighet att praktisera som brevbärare. Då fick jag dela ut post i ett flerfamiljshus utan fastighetsboxar. Det var tungt och ganska jobbigt, och jag har därför full förståelse för att brevbärare som varje dag springer upp och ned i trappor gärna vill ha fastighetsboxar för att minska risken för förslitningsskador. Att utskottsmajoriteten i betänkandet skriver att det är en fråga för Arbetsmiljöverket tycker jag är anmärkningsvärt, men, herr talman, jag är inte särskilt förvånad. Att en moderatledd regering skulle fatta några beslut som förbättrade arbetsmiljön för arbetstagare finns nog inte på kartan. Vi socialdemokrater anser att det krävs ett politiskt initiativ för att påskynda utvecklingen av införandet av fastighetsboxar. Även om det i dag i en del nybyggnationer monteras fastighetsboxar krävs mycket mer för att uppnå ett önskat resultat. Herr talman! Jag har under min tid i trafikutskottet, som nu närmar sig ett riksdagsår, fått ett flertal brev från medborgare runt om i landet som lyfter fram att de inte har betalnings- och kassaservice i närheten av bostaden. Det är en viktig förutsättning för människors möjlighet att bo kvar i vissa områden och för andra att etablera sig där. Även om de flesta sköter sina betalningar via Internet, autogiro eller giroinbetalningar finns det fortfarande ett stort behov av betal- och kassaservice. Många vittnar om att sedan Svensk Kassaservice upphörde har betaltjänsterna på landsbygden avsevärt försämrats. I den rapport som Länsstyrelsen i Dalarnas län på regeringens uppdrag tagit fram pekas det på att framför allt äldre och funktionshindrade personer drabbas extra hårt. Att ombuden inte har skyldighet att ta emot företagens dagskassor är ett annat problem som rapporten pekar på. Det måste finnas bra möjligheter för alla småföretagare i glesbygden att på ett tryggt och säkert sätt kunna hantera sina dagskassor. Det upplever man inte är fallet i dag. För oss socialdemokrater är det viktigt att alla har tillgång till en väl fungerande betal- och kassaservice oavsett var i landet man bor. Därför måste staten även fortsättningsvis ta ansvar för att upprätthålla en väl fungerande betal- och kassaservice, och det nuvarande systemet måste ses över. Herr talman! Jag vill avslutningsvis yrka bifall till reservationen 1, men jag står självfallet bakom samtliga reservationer. (Applåder)

Herr talman! "Som ett brev på posten", brukar vi säga när vi menar att någonting garanterat kommer. Många poeter och författare har romantiserat breven under många år, och även artister tar upp postteman i sina verk, såsom The Beatles med Please Mr. Postman och Gyllene Tider med Skicka ett vykort, älskling , bara för att nämna några. I dag debatterar vi här i kammaren postservice och grundläggande betaltjänster. En ny postlag trädde i kraft den 1 september 2010. Som en följd av detta utsåg PTS Posten AB till tillhandahållare av den samhällsomfattande posttjänsten. Det innebär bland annat att Posten AB ansvarar för insamling och utdelning av post fem dagar i veckan i hela landet. Syftet med beslutet är att säkerställa att alla i Sverige får en postservice med god kvalitet till rimliga priser. Grundläggande betaltjänster handlar om att alla i Sverige ska kunna ta ut pengar och betala räkningar till rimliga priser. Dessa tjänster ska i första hand tillhandahållas av marknadens aktörer. Men om det skulle vara så att marknaden inte räcker till, exempelvis i glesbygd, kan staten gå in och säkra de grundläggande betaltjänsterna. Men det finns en hel del utmaningar när det gäller post- och betaltjänster. Minskade brevvolymer och en mycket begränsad konkurrens präglar den svenska postmarknaden. Under år 2010 skickades en halv miljard färre brev än under år 2000. Marknaden domineras av Posten AB som har 88 procent av alla försändelser. Bring Citymail har en betydligt mindre marknadsandel på ca 12 procent. Trots att det finns 33 postoperatörer i Sverige hanterar de andra, förutom de två sistnämnda, bara en halv procent av alla postförsändelser. Man kan bara konstatera att det är en tuff marknad för de mindre operatörerna, och det är utmanande för nya operatörer att ta sig in på denna marknad. Många betalningar sker numera via autogiro eller Internet, men om människor inte har tillgång till tekniken eller inte använder den av olika skäl kan det bli problematiskt att betala räkningar. Oftast gäller detta de äldre och personer med olika funktionshinder. Hur kan vi lösa detta? Herr talman! För att säkerställa bra post- och betalservice måste vi fokusera på behoven och människan, inte på systemet. PTS, Post- och telestyrelsen, är den myndighet som är ansvarig på området och följer upp tillgängligheten till post- och betaltjänster. Myndigheten genomför även en årlig undersökning av den svenska befolkningens användning av post- och betaltjänster. Ifall det skulle uppstå brister i servicen ska PTS rapportera detta till regeringen och föreslå lämpliga åtgärder. Här måste jag påpeka att enligt undersökningar är svenskarna generellt sett nöjda med postservicen. Frågan är dock ständigt aktuell och viktig för alliansregeringen, som i 2011 års regleringsbrev gav PTS i uppdrag att göra en uppföljning och analys rörande posttjänster med information om den faktiska och möjliga tillgängligheten till posttjänster i alla delar av landet samt om konkurrenssituationen på olika delmarknader inom postområdet. Trots minskade brevvolymer, som till viss del kan förklaras med utvecklingen av elektroniska kommunikationstjänster, är posttjänster fortfarande mycket viktiga inte minst för många företag och även för utvecklingen av e-handel. Visst beställer man på nätet, men sedan måste varorna levereras till mottagarna snabbt, säkert och smidigt. Enligt Postens och Handelns Utredningsinstituts undersökning e-barometern omsatte e-handeln 25 miljarder kronor under 2010. Det är en stor tillväxt, med 13 procent jämfört med 2009. Bara under de senaste fem åren har e-handeln nästan tredubblats. När det gäller tillgång till grundläggande betaltjänster beslutade vi här i riksdagen om ett nytt mål för politiken för de grundläggande betaltjänsterna. Detta mål, som gäller sedan 2008, är att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Nu har även länsstyrelserna fått i uppdrag från regeringen att bevaka att det finns grundläggande betaltjänster som motsvarar samhällets behov. För att även äldre och personer med funktionsnedsättning ska ha tillgång till post- och betaltjänster garanteras detta för dem i anslutning till bostaden genom två särskilda upphandlingar. Herr talman! Jag tycker att det är bäst med behovsstyrd utveckling med människan i centrum och att man även behöver förstå behoven. Om Henry Ford hade frågat kunderna vad de ville ha hade svaret sannolikt varit snabbare hästar, medan behovet var snabbare transportmedel. Det är därför det är så viktigt att främja nytänkande, kreativitet och innovationer. Därför är jag nu glad att PTS stöder ett väldigt spännande utvecklingsprojekt som ska göra det möjligt för fler att utföra tjänster digitalt. Tanken är att personer som saknar dator eller smart mobiltelefon ska kunna betala räkningar via sin tv. En vanlig tv-apparat brukar finnas i varje hushåll i princip i hela landet. Ippi, som systemet heter, nås via GSM-nätet som har mycket god täckning i hela landet, även i glesbygd. Enkla applikationer som kan användas via tv:n tas fram av bland annat banker. På så sätt kan även äldre, personer med funktionshinder och de som saknar Internetuppkoppling eller teknisk utrustning som dator betala sina räkningar och även kommunicera med familj och bekanta. Herr talman! P.S. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på alla reservationer.

Herr talman! Eliza Roszkowska Öberg lyfte i sitt anförande fram detta med betaltjänster och att det är viktigt att de ska finnas i hela landet. Men i dag får vi rapporter om att man inte upplever det så, inte minst i glesbygd. Företagarna lyfter fram att det är svårt att driva företag då dessa tjänster inte finns runt om. Man säger nu i betänkandet att man ska titta på den här frågan, men man kan inte göra någonting förrän efter juni 2012. Min fråga till Eliza är: Vad är det man tänker göra efter 2012 när den nya upphandlingsperioden kommer?

Herr talman! Som jag nämnde redan i mitt anförande är PTS, Post- och telestyrelsen, den myndighet som ansvarar, så det fungerar i praktiken i alla delar av landet, även i glesbygden. Vi har satt som ett politiskt mål att det ska finnas grundläggande betaltjänster och även posttjänster i hela landet oavsett var man bor. Man ska ha rätt till detta. I år ska PTS göra en särskild analys och titta just på vilka områden som är problematiska och vilka åtgärder vi skulle kunna vidta för att lösa dessa problem. Det är absolut inte någonting som vi kan säga är fixat nu, utan vi måste följa upp det här. Och vi arbetar fortfarande för att den här post- och betalservicen är så bra som möjligt i hela landet.

Herr talman! Ja, det låter ju bra. Jag hoppas verkligen att man tar till sig de här synpunkterna som kommer fram. För oss som kan ta del av de här tjänsterna är det ganska självklart, men så fort vi märker att det inte fungerar blir det en frustration och ett jättesvårt moment för många människor. Jag hoppas alltså verkligen att man kommer att följa denna fråga och att man gör någonting åt detta. Min andra fråga handlar om fastighetsboxar. Eliza Roszkowska Öberg lyfter inte fram frågan över huvud taget i sitt anförande. Det fanns tidigare ett tydligt besked till PTS att de skulle jobba för att det skulle införas fastighetsboxar i alla fastigheter. Det valde den sittande regeringen att plocka bort. I betänkandet i dag hänvisar man till att detta inte är någon politisk fråga utan en fråga om arbetsmiljö. Det handlar om arbetsmiljölagstiftningen och Arbetsmiljöverket. Precis som jag sade i mitt anförande är detta inte en regering som visar på att man tycker att arbetsmiljöfrågorna är de viktigaste frågorna på dagordningen. Man har faktiskt dragit ned på resurserna till Arbetsmiljöverket, vilket gör att inspektionerna blir allt färre. Att då hänvisa ett betänkande till just Arbetsmiljöverket är anmärkningsvärt, tycker jag. Jag skulle vilja höra vad det är som gör att man inte vill underlätta för en så stor yrkeskår som brevbärarna faktiskt är. Det skulle även underlätta för de boende i fastigheterna. Ibland är det nämligen bättre att få posten i en fastighetsbox än att den ska läggas i brevinkastet, vilket gör att det tydligt syns att personen inte är hemma eftersom det syns hur brevhögen bara växer och växer. Dessutom kan det kännas otryggt att saker kan kastas in i brevinkastet. Varför är man så emot att försöka driva på utvecklingen vad gäller införande av fastighetsboxar?

Herr talman! Ja, fastighetsboxar är en väldigt smidig lösning. Det måste man erkänna. De infördes framför allt för att underlätta och effektivisera posttjänster. På köpet får man just bättre arbetsmiljö för brevbärarna. Här har Gunilla Carlsson redan delvis svarat på sin egen fråga, för det är just Arbetsmiljöverket som hanterar denna fråga och inte trafikutskottet. Det är inte heller postlagen, som ligger inom trafikutskottets beredningsområde, som reglerar detta, utan det är arbetsmiljölagstiftningen som gäller. Här är det dock viktigt att komma ihåg att utvecklingen sker väldigt fort. Nu är det nästan vart fjärde hushåll i flerfamiljshus i Sverige som redan har fastighetsbox, och antalet ökar för varje år - varje månad till och med. Nya byggnader planeras också redan med plats för fastighetsboxar i entrén. Det är även viktigt att komma ihåg att det bästa är om detta sker på människors villkor så att vi har ganska mycket förtroende för att människor på frivilligt sätt, utan något särskilt tvång från politikerna eller PTS, kan installera fastighetsboxarna. Jag vet att det finns många engagerade aktörer på marknaden som hjälper till och ser till att fler och fler kan använda sig av fastighetsboxar i flerfamiljshus.

Herr talman! Låt mig inledningsvis yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande i fråga om postservice och grundläggande betaltjänster och avslag på de reservationer som är kopplade till detta betänkande. Låt mig sedan börja med att konstatera att för mig som centerpartist är frågan om god tillgång till postservice och betaltjänster för boende, oaktat ålder, över hela landet viktig. Det är viktigt att den följs upp, och jag förutsätter att regeringen genom sin myndighet PTS fortsätter att bevaka frågan om alla människors behov av posttjänster och grundläggande betaltjänster. De ska vara av god kvalitet och ha hög tillgänglighet i hela landet. Herr talman! Antalet fysiska brev som skickas i Sverige är fortfarande väldigt stort, som tidigare nämnts i debatten. Det är runt 3 miljarder om året. Denna volym, antalet brev och försändelser, fortsätter dock att minska. Självklart är det så att införande av ny teknik, exempelvis elektroniska kommunikationer, är en viktig förklaring till minskade volymer av postförsändelser. Vi kan också konstatera att antalet hushåll som bara får sin post två till fyra dagar i veckan och därmed undantas från lagstiftningen om daglig utdelning har minskat. Från att i början av 1990-talet har varit runt 1 600 hushåll i landet var det 2009 nere under strax under 1 000 hushåll. Likaså vet vi att betalningsmönster och förutsättningar för kontanthantering i samhället förändrats i grunden de senaste åren, precis som fysiska försändelser och brev. Samtidigt som detta sker är det så att personer med funktionsnedsättning och äldre personer, i synnerhet på landsbygd, ska garanteras postservice och grundläggande betaltjänster i anslutning till sin bostad. Det sker genom av samhället särskilt upphandlade tjänster. Det är bra, och på så sätt blir samhällets insats för att alla ska ha del av samhällsservicen mycket mer träffsäker än med det gamla systemet. Herr talman! Den 1 september i fjol infördes en ny postlag och en ny postförordning i Sverige. Där konstateras att den samhällsomfattande posttjänsten ska ha samma omfattning och kvalitet som tidigare. Post- och telestyrelsen, myndigheten PTS, ges tydligare och mycket mer långtgående befogenheter i tillsyn och uppföljning av hur servicen fungerar enligt samma nya postlag. I sammanhanget kan nämnas att PTS i 2011 års regleringsbrev från regeringen fått i uppdrag att göra en uppföljning och analys rörande posttjänster med information om den faktiska och möjliga tillgängligheten till posttjänster i landets alla delar och hur den nya regleringen på postområdet har påverkat utvecklingen på postmarknaden. Herr talman! Som jag inledde med att säga är det av stor betydelse att det finns en väl fungerande postservice i hela landet som tryggar att medborgarna ges en god service. Det är likaså viktigt att situationen hela tiden följs upp, och jag liksom utskottet förutsätter att regeringen och PTS bevakar och följer frågan. År 2007 beslutades här i riksdagen att den grundläggande kassaservice som tidigare tillhandahållits av Posten AB genom det helägda dotterbolaget Svensk Kassaservice AB skulle ersättas med ett statligt åtagande att tillhandahålla grundläggande betaltjänster. Med detta avses tre tjänster: betalningsförmedling, det vill säga möjligheten att betala räkningar och ta emot utbetalningar, uttag av kontanter samt hantering av dagskassor från näringsidkare och ideella föreningar. Riksdagen beslutade även om ett nytt mål för politiken för de grundläggande betaltjänsterna som innebär att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Målet gäller från och med den 1 juli 2008. Post- och telestyrelsen fick i september 2007 regeringens uppdrag att upphandla de grundläggande betaltjänsterna på de orter och den landsbygd där behovet av dessa tjänster inte kunde tillgodoses på annat sätt. Regeringen har vidare givit landets länsstyrelser i uppdrag att bevaka att det finns grundläggande betaltjänster över hela landet som motsvarar människors och företags verkliga behov. De upphandlade betaltjänsterna omfattar numera kontantuttag och betalning av räkningar. När det gäller hantering av dagskassor gjorde PTS bedömningen att landets näringsidkare och ideella föreningar hade möjlighet att köpa dessa tjänster från banker och värdetransportföretag på en redan konkurrensutsatt marknad. Dessa tjänster upphandlades därför inte. Av regeringens budgetproposition för 2009 framgår dock att om det vid en uppföljning visade sig finnas behov, till exempel av hantering av dagskassor, som inte tillgodosågs av de tjänster som tillhandahålls på marknaden skulle även dagskassehanteringen kunna komma att upphandlas. För att personer med funktionsnedsättning och äldre i glesbygd ska få tillgång till betaltjänster i anslutning till bostaden har regeringen även uppdragit åt PTS att upphandla så kallad utsträckt betaltjänstservice. Med äldre avses människor över 80 år. Upphandlingen avslutades i november 2008, och avtal har tecknats med ICA Banken AB och Kuponginlösen AB. Det är Posten AB som anlitas som underleverantör. Det är precis samma villkor för att få tjänsten som gällde för den tidigare utsträckta tjänsten för äldre och funktionsnedsatta. Herr talman! Efter det att den nuvarande upphandlingen löper ut i juni 2012 förutsätter jag att en ny upphandling av dessa tjänster behöver göras. PTS har av regeringen fått i uppdrag att bland annat kartlägga och analysera behovet av grundläggande betaltjänster efter juni 2012. Under de senaste åren har betalningsmönster och förutsättningar för kontanthanteringen i samhället förändrats. Den betaltjänstreform som riksdagen beslutade om 2007 var mot denna bakgrund nödvändig, naturlig och klok. Landets länsstyrelser har i uppdrag att följa upp reformen. De har identifierat två problemområden med den reform som genomfördes, dels hantering av dagskassorna, dels uttag av kontanter för äldre och personer med funktionshinder. Herr talman! Jag förutsätter att dessa problemområden kommer att uppmärksammas inom ramen för det uppdrag om analys och ny upphandling som PTS har fått och förväntas få av regeringen.

Herr talman! Även om de flesta betalningar i dag görs via Internet är det många som ibland eller ofta har behov av betalnings- och kassaservice. Det gäller även den tredjedel av landets invånare som bor på landsbygden. Alla har inte tillgång till dator. Alla har inte tillgång till bredband. Men alla måste vi betala räkningar, och vi behöver ta ut och sätta in pengar. Miljöpartiet har i olika sammanhang föreslagit en lokal samordning av statlig verksamhet, som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Posten och Svensk Kassaservice. Regeringen har valt att i stället för att på det här sättet effektivisera och samordna samhällsservicen på landsbygden lämna över den till marknaden. I betänkandet kan vi läsa att det ska vara marknaden som ska tillhandahålla de grundläggande betaltjänsterna. Staten ska bara övervaka att så sker. Nu har det, inte överraskande, visat sig att marknaden är måttligt intresserad av att ägna sig åt samhällsservice på landsbygden. Nu har det visat sig att regeringens politik har fått negativa konsekvenser bland annat för småföretagare i gles- och landsbygd och för äldre och funktionshindrade. Det är fler som har sagt det här i dag. Men, herr talman, en väl fungerande betalnings- och kassaservice är en viktig landsbygdsfråga. Det är en förutsättning för att vi ska kunna leva på landet och också en förutsättning för att fler ska vilja etablera företag på landet och bosätta sig där. För Miljöpartiet är service på landsbygden en viktig fråga. Jag vill därför yrka bifall till reservation nr 2 om tillgång till grundläggande betaltjänster. (Applåder)