Postlagen samt uppföljning av de post- och telepolitiska målen
Betänkande 1996/97:TU3
Trafikutskottets betänkande
1996/97:TU03
Postlagen samt uppföljning av de post- och telepolitiska målen
Innehåll
- Sammanfattning
- Proposition 1995/96:218 Ändringar i
- Motionerna
- Utskottet
- Hemställan
- Reservationer
- Innehållsförteckning
1996/97 TU3
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1995/96:218 Ändringar i postlagen (1993:1684) m.m., Riksdagens revisorers förslag 1995/96:RR10 angående uppföljning av post- och telepolitiska mål samt sex motioner som väckts med anledning av propositionen och förslaget.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lagändringar. Det innebär att den grundläggande postservicen i postlagen utvidgas till att omfatta samtliga adresserade försändelser upp till 20 kg. Den nuvarande anmälningsplikten för att bedriva postverksamhet ersätts vidare med ett tillståndskrav. För att säkerställa en grundläggande och rikstäckande post- och kassaservice tillstyrks regeringens förslag att ett femårigt avtal träffas mellan staten och Posten AB. De nya bestämmelserna i postlagen samt ett nytt avtal mellan staten och Posten AB föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.
Utskottet delar revisorernas bedömning om att det är angeläget att de post- och telepolitiska målen följs upp. Det innebär bl.a. att regeringens information till riksdagen om resultatet av uppföljningen av post- och telepolitiken bör förbättras, att tydligare mål och riktlinjer bör anges för Posten AB och Telia AB samt att icke- kommersiella tjänster som staten ersätter bör upphandlas i konkurrens.
Med hänvisning till gällande mål och avtal samt pågående beredningsarbete avstyrks samtliga motionsyrkanden. Utskottet bedömer dock att syftet med ett flertal motionsyrkanden kommer att tillgodoses. Det gäller exempelvis yrkanden om att en grundläggande, likvärdig och väl fungerande post- och kassaservice i hela landet måste tryggas samt att postservicen skall vara tillgänglig för handikappade.
Till betänkandet har fogats tio reservationer.
Proposition 1995/96:218 Ändringar i
postlagen (1993:1684) m.m.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1995/96: 218 Ändringar i postlagen (1993:1684) m.m.
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684),
2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
3. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering,
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att träffa avtal med Posten AB om att upprätthålla rikstäckande post- och kassaservice i hela landet,
5. att riksdagen bemyndigar regeringen att träffa avtal med Posten AB om postnummersystemet,
6. att riksdagen bemyndigar regeringen att i avtal med Posten AB sätta gränser för bolagets eventuella höjning av avgiften för privatpersoners inrikes befordran av brevförsändelser,
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att träffa avtal med Posten AB om avgiften för befordran av vissa tidningar och tidskrifter,
8. att riksdagen godkänner regeringens förslag om ett upphandlingsförfarande för den grundläggande kassaservicen,
9. att riksdagen bemyndigar regeringen att införa ändringar i bolagsordningen för Posten Kredit AB.
Regeringens förslag till lagtext är fogade som bilaga till betänkandet.
Förslag 1995/96:RR10 Riksdagens revisorers förslag angående uppföljning av post- och telepolitiska mål
Revisorernas förslag
Riksdagens revisorer föreslår i förslag 1995/96:RR10 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna har anfört
1. om regeringens information till riksdagen om hur de post- och telepolitiska målen uppfylls,
2. om mål och riktlinjer,
3. om upphandling av tjänster av icke- kommersiell karaktär,
4. om förändrade åtaganden för Posten och Telia,
5. om samordning i glesbygd.
Motionerna
Motion väckt med anledning av förslag 1995/96:RR10
1995/96:T60 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av vad Posten AB:s ökade möjligheter till finansiell verksamhet inneburit,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stora omorganisationer inom post- och telebolagen som kan försämra glesbygdens situation,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utjämna skillnader i pris och service mellan postservice och prissättning i glesbygd och tätorter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa ansvars- och finansieringsprincipen för finansiering av forskning, utveckling och tillgänglighet av teleutrustning och teletjänster för handikappade.
Motioner väckta med anledning av proposition 1995/96:218
1995/96:T61 av Margareta Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om postnummers överensstämmelse med kommungränserna.
1995/96:T62 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att servicen i glesbygden inte får försämras,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Posten skall ges möjligheter att arbeta internationellt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de synskadades problem,
4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av Postens möjligheter att bedriva bankverksamhet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Posten kan vara delägare i andra postbanker i andra länder,
6. att riksdagen begär att regeringen i avtal med Posten AB och i direktiv till bolagsstämma beaktar den skuld som Posten AB har, i form av personalens pensionskrav, i kommande avkastningskrav.
1995/96:T63 av Per Westerberg m.fl. (m, fp, kd) vari yrkas
1. att riksdagen avslår propositionens hemställanspunkter 1, 2, 3, 6 och 7 i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en eventuell framtida ersättning för att finansiera den grundläggande postservicen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prisregleringen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en fördjupad analys av marknadsförutsättningarna inför tecknandet av ett nytt avtal gällande från den 1 januari 1998 angående upprätthållandet av den rikstäckande kassaservicen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Postens roll i samhället.
1995/96:T64 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillägg till vad som bör avses med grundläggande post- och kassaservice,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar i postlagen för att säkra glesbygdshushållens tillgång till grundläggande post- och kassaservice,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tilläggsavgifter för postutdelning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om brevlådor,
5. att riksdagen begär att regeringen återkommer före mandatperiodens slut med en redovisning av situationen på postområdet.
1995/96:T65 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla måste garanteras god post- och kassaservice till enhetliga priser och rimliga distributionstider,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgifter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handikappades tillgång till post- och kassaservice,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om distributionstider,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag om tillståndsplikt,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prisreglering.
Utskottet
1 Bakgrund
1.1 1993 års riksdagsbeslut
Mot bakgrund av bl.a. den förändrade marknadssituationen på postområdet beslutade riksdagen den 17 december 1993 om en postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket m.m. (prop. 1993/94:38, bet. TU11, rskr. 119). Genom beslutet ombildades Postverket till ett av staten helägt aktiebolag, Posten AB, fortsättningsvis benämnt Posten. Bolagiseringen genomfördes och postlagen (1993:1684) trädde i kraft den 1 mars 1994.
I postlagen fastställs de övergripande målen om en rikstäckande post- och kassaservice. Det innebär att en rikstäckande brev- och paketbefordran skall tillhandahållas och enstaka brev och paket skall befordras till enhetliga och rimliga priser. Vidare skall det finnas en rikstäckande kassaservice som innebär att alla kan sända och ta emot betalningar till enhetliga priser. Ansvaret för den grundläggande post- och kassaservicen ligger på staten. Staten kan sedan uppdra åt en eller flera operatörer att medverka till att en sådan service upprätthålls. Avsikten med lagen är att den skall ge statsmakterna möjlighet att kontrollera att de politiska målen för post- och kassaservicen uppfylls på en avreglerad marknad.
I postlagen anges att regeringen själv eller genom en tillsynsmyndighet fortlöpande skall följa utvecklingen på postområdet och bevaka att post- och kassaservicen motsvarar samhällets behov. Enligt postlagen krävs att den som vill bedriva postverksamhet anmäler detta till tillsynsmyndigheten. Däremot krävs inget tillstånd. Företag som befordrar brev skall enligt lagen stå under myndighetens tillsyn. Post- och telestyrelsen är tillsynsmyndighet på postområdet.
Flertalet av Postverkets tidigare myndighetsuppgifter överfördes i samband med bolagiseringen till Post- och telestyrelsen. En av myndighetens uppgifter är att fortlöpande följa utvecklingen på hela postområdet och bevaka att den grundläggande postservicen motsvarar samhällets behov. I samband med bildandet av Posten fastställdes övergripande mål och principer för styrning av bolaget. Huvudinriktningen för Posten - att bedriva rikstäckande post- och kassaservice samt betalningsförmedling - anges i bolagsordningen. Det övergripande ekonomiska målet för Postens verksamhet är att ge räntabilitet på eget kapital och utdelning till ägaren.
I samband med införandet av en postlag och bolagiseringen av Postverket beslöt riksdagen att regeringen skulle teckna ett avtal med Posten om en rikstäckande post- och kassaservice, pristak för privatpersoners brevbefordran samt skyldighet för Posten att mot ersättning ta hänsyn till de handikappades behov och delta i totalförsvarsplaneringen m.m. Enligt det avtal om särskilda åtaganden som staten därefter tecknat med Posten skall bolaget upprätthålla en rikstäckande postservice utan ersättning. Ersättning utgår däremot för den rikstäckande kassaservicen till den del det inte är kommersiellt motiverat att bedriva verksamheten. Avtalet gäller t.o.m. den 31 december 1996.
Trafikutskottet framhöll i sitt av riksdagen godkända betänkande att vid en övergång till en avreglerad marknad samtidigt som verksamhetsformerna förändras gäller att särskilda krav måste ställas på uppföljning och utvärdering. Riksdagen har därför enligt utskottets mening ett berättigat intresse av att följa upp att de politiska målen för post- och kassaservicen kommer att uppfyllas även framgent. Utskottet anförde mot denna bakgrund att riksdagen borde ge regeringen till känna att det finns behov också av en utförlig redovisning som belyser bl.a. måluppfyllelse och servicegrad inom postmarknaden och en avrapportering av uppföljningsarbetet inom området. I samband med behandlingen av Posten år 1995 har vidare utskottet förutsatt att frågor om befordran av tidningar och tidskrifter på glesbygden och behovet av ett prismål på detta område skulle komma att analyseras inom ramen för en kommande översyn av postlagen (bet. 1994/95:TU25, rskr. 376).
1.2 Utvecklingen inom EU
Inom EU finns det stora skillnader mellan medlemsstaterna vad gäller såväl posttjänsternas utformning som deras prissättning och kvalitet liksom regelverket på postområdet. I samtliga medlemsländer utom Sverige och Finland har den nationella postoperatören i varierande omfattning ensamrätt att tillhandahålla olika posttjänster. Flertalet länder har mycket omfattande monopol medan vissa länder har påbörjat en stegvis liberalisering.
EU-kommissionen har sökt få till stånd gemensamma regler och en förbättrad och mer enhetlig postservice inom unionen. En s.k. grönbok om utvecklingen av den inre marknaden för posttjänster publicerades i september 1992 (KOM(91) 476 slutlig). Kommissionen har den 26 juli 1995 beslutat om ett förslag till direktiv om gemensamma regler för utvecklingen av posttjänster i gemenskapen och för en förbättring av servicekvaliteten (KOM(95) 227 slutligt). Enligt kommissionens förslag skall en gemensam basservice tryggas i de olika länderna tillsammans med vissa minimikrav på servicekvaliteten. Postmarknaden skall vidare enligt förslaget stegvis liberaliseras samtidigt som oberoende nationella tillsynsmyndigheter skall bildas. Vid EU- rådets behandling av förslaget den 27 november 1995 framkom att stora meningsskiljaktigheter råder mellan medlemsländerna om kommissionens förslag. Enligt proposition 1995/96:218 kan det ta lång tid innan Europaparlamentet och EU-rådet beslutar om ett direktiv.
1.3 Aktuellt utredningsarbete m.m.
Regeringen anmälde i 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 7, bet. TU25, rskr. 376) att den hade för avsikt att utreda möjligheterna till en solidarisk finansiering av de regionala och sociala kostnaderna för upprätthållandet av en fungerande postservice genom att införa avgifter för samtliga operatörer som är verksamma på marknaden. I departementspromemorian Post- och kassaservice för alla (Ds 1995:76) behandlas dessa frågor. I promemorian behandlas även den grundläggande kassaservicen och Postens framtida verksamhetsinriktning. Promemorian har remissbehandlats.
För en närmare beskrivning av postmarknadens omfattning och struktur hänvisas till Post- och telestyrelsens rapport Postmarknaden i Sverige och rikstänkande kassaservice - en beskrivning .
I samband med utskottets beredning av ärendet har utfrågningar ägt rum med Post- och telestyrelsen, Riksrevisionsverket och Konkurrensverket. Utskottet har vidare mottagit skrivelser från Posten och olika näringslivsorganisationer.
2 Postlagen m.m.
2.1 Regeringens förslag
Regeringen föreslår att riksdagen antar ändringar i tre lagar, nämligen postlagen (1993:1684), sekretesslagen (1980:100) och lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering.
Förslaget till ändring i postlagen innebär att den grundläggande postservicen utvidgas till att omfatta samtliga adresserade försändelser upp till 20 kg och inte som nu endast brev och paket. Härigenom kommer även adresserade men icke inneslutna försändelser upp till 2 kg, som exempelvis tidningar och tidskrifter, att omfattas av begreppet. Det skall finnas en rikstäckande postservice som innebär att det skall vara möjligt att få enstaka försändelser befordrade till alla oavsett adressort till enhetliga och rimliga priser. Enstaka paket till och från privatpersoner och företag kommer därmed att omfattas av kraven på enhetliga och rimliga priser. Det skall finnas möjlighet att försäkra försändelser och att få kvitto från mottagaren på att en försändelse har tagits emot.
Regeringen föreslår vidare att den nuvarande anmälningsplikten för att bedriva postverksamhet ersätts med ett tillståndskrav. Begreppet tillsynsmyndighet i postlagen föreslås därmed ändras till tillståndsmyndighet. Kraven på att bedriva postverksamhet kommer dock inte att förändras. Enligt propositionen införs inga straffbestämmelser i lagen mot den som saknar tillstånd. I stället anges att tillståndsmyndigheten genom vitesförelägganden kan ingripa mot den som bedriver postverksamhet utan tillstånd.
Förslagen till ändring i sekretesslagen och lagen om valuta- och kreditre- glering är en konsekvens av att tillsynsmyndigheten föreslås benämnas tillståndsmyndigheten.
2.2 Motionsförslag
I motion T63 (m, fp, kd) yrkande 1 delvis framhålls att regeringens förslag om att ersätta dagens anmälningsplikt med ett tillståndskrav i sak inte torde innebära några större skillnader jämfört med i dag. Enligt motionen torde det dock i praktiken vara omöjligt att göra en förhandsbedömning om en tillkommande postoperatör har möjlighet att uppfylla de krav som redan stadgas i postlagen, t.ex. krav på tillförlitlighet och regelbundenhet i brevbefordran. Motionärerna avvisar därför regeringens förslag och i konsekvens härmed även förslaget att det skall vara möjligt att vidta sanktioner mot dem som bedriver postverksamhet utan tillstånd.
Beträffande den förordade utvidgningen av den grundläggande postservicen konstateras att Posten redan i dag tillhandahåller dessa tjänster utifrån kommersiella ställningstaganden. Enligt motionen saknas därför grund för att räkna in dessa tjänster bland dem som behöver garanteras av staten. Regeringens förslag innebär en effektiv konkurrensbegränsning till förmån för den redan i dag dominerande postoperatörern. Motionärerna anser sålunda att förslaget om att vidga den grundläggande postservicen är omotiverat och kan leda till konkurrensbegränsningar. Om utvecklingen leder i den riktningen att det inte blir kommersiellt gångbart med paketbefordran i vissa regioner bör frågan i stället aktualiseras på nytt. I det sammanhanget bör möjligheten att upphandla dessa tjänster separat ses över. Även regeringens lagförslag i denna del avvisas sålunda.
I motion T65 (c) yrkande 5 framhålls att den nuvarande anmälningsplikten för bedrivande av postverksamhet fungerar tillfredsställande. Motionärerna avvisar därför regeringens förslag om att införa tillståndsplikt för postbefordran.
2.3 Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlar inledningsvis definitionen av begreppet grundläggande postservice i postlagen.
Utskottet delar regeringens bedömning att det finns behov av att utvidga den grundläggande postservicen till i princip den nivå som Posten tillämpar i dag. Det är otillfredsställande att ha ett regelverk som förutsätter att Posten på lång sikt upprätthåller en rikstäckande servicenivå som överstiger den av statsmakterna fastlagda nivån. Den dag postoperatörerna inte tillhandahåller möjligheten att exempelvis befordra tidningar eller paket till rimliga priser har staten i princip övergett kravet på att upprätthålla en tillfredsställande postservice för alla.
Utskottet delar sålunda regeringens bedömning att den grundläggande postservicen bör utvidgas till att omfatta samtliga adresserade försändelser upp till 20 kg och inte som nu endast brev och paket. Utskottet anser att det är angeläget att exempelvis tidningar och tidskrifter omfattas av begreppet grundläggande postservice. Det skall vara möjligt att få försändelser som omfattas av begreppet grundläggande service befordrade till alla oavsett adressort till enhetliga och rimliga priser. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag till ändring i postlagen såvitt avser 1 § och avstyrker motion T63 (m, fp, kd) yrkande 1 i aktuell del.
Utskottet övergår därefter till propositionens lagförslag i övrigt och de motionsyrkanden som behandlar den föreslagna förändringen från anmälningsförfarande till tillståndsplikt för att bedriva postbefordran.
Utskottet konstaterar att regeringens förslag inte innebär någon förändring av kraven på den som bedriver postverksamhet. Däremot möjliggörs genom ett tillståndsförfarande en förhandsgranskning av de företag som ansöker om tillstånd. Enligt utskottets mening spelar väl fungerande postkommunikationer en stor roll såväl för samhällsfunktioner av skilda slag som för företag och privatpersoner i hela landet. Det är därför väsentligt att de företag som träder in och verkar på postmarknaden uppfyller lagens krav och att allmänheten kan lita på detta. Utskottet delar därför regeringens uppfattning att det nuvarande anmälningförfarandet bör ersättas av en tillståndsplikt för bedrivande av postverksamhet.
Med det anförda tillstyrker utskottet även propositionens övriga lagförslag och avstyrker motionerna T63 (m, fp, kd) yrkande 1 i denna del och T65 (c) yrkande 5.
3 Rikstäckande post- och kassaservice
3.1 Regeringens förslag
Enligt propositionen bör den fastlagda grundläggande postservicen säkerställas genom att ett nytt avtal tecknas mellan staten och Posten. Det skall framgå av avtalet att servicen även fortsättningsvis i normalfallet tillhandahålls dagligen (helgfri måndag t.o.m. fredag). Regeringen anger att det nya avtalet bör gälla under fem år och förlängas med ytterligare fem år om ingen uppsägning sker senast tolv månader före avtalets utgång. Liksom tidigare förutsätts att den grundläggande postservicen kan erbjudas utan att någon statlig ersättning utgår. Posten skall dock kunna upphöra med tjänster inom ramen för den grundläggande postservicen under förutsättning att motsvarande åtagande kan avtalas med annan operatör. Post- och telestyrelsen anges i så fall upphandla den grundläggande postservicen. Av propositionen framgår vidare att regeringen inför en sådan situation kommer att återkomma till riksdagen med förslag om att de tillståndspliktiga postoperatörerna skall åläggas att genom en särskild lag betala en avgift som skall finansiera denna service.
Regeringen anger vidare att den grundläggande kassaservicen enligt postlagen skall vara rikstäckande och tillhandahållas alla till enhetliga priser. Även fortsättningsvis förordas att den grundläggande kassaservicen säkerställs genom att ett avtal träffas med Posten. Nu gällande principer avseende service och kvalitet anges också kvarstå i huvudsak oförändrade. Enligt det nuvarande avtalet skall den rikstäckande kassaservicen tillhandahållas till enhetliga priser endast för privatpersoner. Eftersom postlagen i detta sammanhang anger uttrycket alla bör enligt propositionen det nya avtalet med Posten utformas i överensstämmelse med lagens formulering. Regeringen anger vidare att det i avtalet mellan staten och Posten bör framgå att antalet hushåll utan daglig post- och kassaservice, i normalfallet fem dagar i veckan, inte bör öka.
3.2 Motionsförslag
Motionärerna bakom motion T63 (m, fp, kd) yrkande 2 ansluter sig till regeringens förslag, att ett nytt avtal bör upprättas mellan staten och Posten som innebär att en grundläggande postservice skall tillhandahållas utan att någon särskild ersättning utgår till bolaget. Enligt motionen bör man dock avvakta med att ta ställning till hur en eventuell framtida upphandling av den grundläggande postservicen skall finansieras. Om en sådan finansiering skall ske genom att samtliga tillståndspliktiga operatörer beläggs med en avgift bör detta system utformas så att det inte råder någon tvekan om att systemet inte snedvrider konkurrensen. Enligt motionärernas mening bör regeringen, om Posten kan bevisa ändrade marknadsförutsättningar och därför kan säga upp avtalet om den grundläggande postservicen, inte enbart återkomma med ett förslag till avgiftsfinansiering utan först även se över andra möjligheter för att på ett konkurrensneutralt sätt uppnå en grundläggande nationell servicenivå med enhetlig prissättning.
I samma motion, yrkande 5, refereras vidare till den kritik som riktats mot brister i Postens nya sorteringssystem. På många håll anges att postservicen har försämrats när postkontor och postterminaler lagts ned. Posten har dessutom på vissa håll börjat ta betalt för att lantbrevbäraren skall köra fram till brevlådan. Motionärerna anser att detta förfarande är oacceptabelt då det strider mot postlagens intentioner. I motionen framhålls även att postservicen måste vara tillgänglig så att varje individ har en rimlig möjlighet att ta del av den. Sjuka, gamla och handikappade får svårare att nå postservice när antalet postkontor minskar. En bra lösning har på många ställen varit systemet med post i butik . Enligt motionen är det viktigt att se till att butiker som tar på sig ansvaret för dessa verksamheter driver dem på lång sikt så att inte bygden står utan service bara något år efter det att postkontoret försvunnit. Likaså är det viktigt att post i butik kan ge den service som postkontoret gjort. Det får inte bli så att den nya postservicen i butiken endast sysslar med paketutdelning, medan kassaärenden sköts på ett vanligt postkontor som invånarna får längre väg till.
I motion T65 (c) yrkande 1 framhålls att alla måste garanteras en god post- och kassaservice till enhetliga priser och rimliga distributionstider. Detta är en förutsättning för en god utveckling och tillväxt i hela landet. Vidare anförs i motionen, yrkande 2, att det av avtalet mellan staten och Posten klart bör framgå att inga avgifter får tas ut för rikstäckande postservice. Lagstiftningen får inte innebära att hushåll på landsbygden diskrimineras och tvingas hämta sin post kilometervis hemifrån, alternativt tvingas betala en godtycklig summa för lagstadgad service.
Enligt samma motion, yrkande 3, framhålls att det i dag finns oklarheter och tveksamheter om de handikappades postservice. Motionärerna framhåller att synskadade måste ges en grundläggande postservice som bl.a. innebär att blindskriftsförsändelser skall kunna sändas och tas emot utan hinder. Det är därför viktigt att lagstiftningen garanterar de handikappade en tillgänglig post- och kassaservice. Enligt motionen bör vidare Post- och telestyrelsen kontinuerligt bevaka dessa frågor.
Motionärerna framhåller vidare, yrkande 4, att det i begreppet grundläggande postservice bör ingå att brev och paket distribueras inom en till två dagar.
I motion T62 (v) yrkande 1 framhålls att servicen i glesbygden inte får försämras. Samma motionärer bedömer vidare, yrkande 3, att regeringens förslag till förändringar i postlagen inte tillgodoser de synskadades behov av en lag som garanterar dem post- och kassaservice. I dag är tillgängligheten av post- och kassaservice ojämn för dem som är synskadade. De synskadade skall ha garanti för att kassaservicen är tillgänglig och användbar. I dag fungerar servicen på ett godtyckligt och ojämnt sätt. Det förhållandet råder i alla geografiska områden, men tenderar att vara något värre i större orter.
I motion T64 (mp) yrkande 1 förordas att postlagen utvidgas så att den garanterar alla medborgare en grundläggande post- och kassaservice. Detta innebär att ingen på grund av sin bostads eller företags lokalisering skall ha sämre utdelningsvillkor för den grundläggande postservicen. Ambitionen bör vara att de ca 1 500 hushåll som i dag inte har postutdelning fem dagar i veckan skall få det (yrkande 2). Motsvarande krav på hushållstäckning föreslås även gälla för den grundläggande kassaservicen.
Enligt samma motion, yrkande 3, bör vidare inga extra avgifter få tas ut från hushållen för grundläggande postservice. Posten eller andra företag på marknaden skall sålunda inte kunna få ta ut extra taxor för att leverera post till ensligt belägna hushåll i glesbygden eller tvinga dem att ställa sin brevlåda långt ifrån hushållet om de inte betalar extra.
Motionärerna anser vidare, yrkande 4, att brevlådorna bör finnas inom skäligt avstånd, vilket bedöms vara 3 km. Utgångspunkten skall vara att en adressat inte behöver vara bilberoende för att hämta sin post. Avståndet skall i stället vara sådant att de flesta klarar av att cykla eller promenera.
I motion T60 (mp) yrkande 3 framhålls också att inga extra avgifter skall få avkrävas hushållen för den grundläggande postservicen. Enligt motionärerna är ett sådant avgiftsuttag oförenligt med målet om en rikstäckande post- och kassaservice. Vidare anförs att de organisationsförändringar som skett inom Posten har lett till klara och oacceptabla försämringar för landsbygden. Enligt motionen bör Posten mot bl.a. denna bakgrund åläggas att förändra villkoren så snabbt som möjligt så att skillnader i pris och service utjämnas mellan glesbygd och tätort.
3.3 Utskottets ställningstagande
Avtal om rikstäckande post- och kassaservice
Utskottet delar den grundsyn som kommer till uttryck såväl i propositionen som i motionerna om att tillgången till en tillfredsställande post- och kassaservice i hela landet utgör en viktig förutsättning för möjligheterna att uppnå en positiv regional utveckling och de sociala mål som angetts av statsmakterna. Riksdagen har också vid upprepade tillfällen slagit fast att alla skall ha tillgång till en väl fungerande post- och kassaservice. Utskottet har därför ingen erinran mot att ett nytt avtal träffas med Posten om att upprätthålla post- och kassaservice i hela landet.
I det följande behandlar utskottet vissa frågor om avtalets utformning mot bakgrund av de motionsförslag som väckts.
Handikappservice
När det gäller motionerna T62 (v) yrkande 3 och T65 (c) yrkande 3 som begär att postservicen skall vara tillgänglig för handikappade vill utskottet klargöra att bolaget enligt gällande avtal mellan staten och Posten förbinder sig att i sin verksamhet ta hänsyn till de handikappades behov av särskilda posttjänster genom att mot kostnadsbaserad ersättning befordra blindskrift och blindskriftsförsändelser samt i övrigt svara för handikappservice i samband med postservice. Blindskriftsförsändelser skall förmedlas utan kostnad mellan synskadade samt till och från vissa godkända institut som exempelvis bibliotek. Härutöver skall en utökad lantbrevbärarservice tillämpas om en boende i glesbygd har hög ålder, är sjuk eller har handikapp. I praktiken innebär detta att lantbrevbärarna delar ut post även till ensligt belägna hushåll som normalt skulle få hämta sin post på annat håll.
Genom Post- och telestyrelsens försorg upphandlas dessa tjänster från Posten och i samband därmed prövas kostnader och servicenivåer. För det förlängda budgetåret 1995/96 disponerar Post- och telestyrelsen drygt 40 miljoner kronor för befordran av blindskrift och 30 miljoner kronor för annan handikappservice. I sammanhanget kan nämnas att Post- och telestyrelsen enligt Riksdagens revisorers granskningsrapport om uppföljningen av post- och telepolitiska mål (1995/96:RR10) ännu inte har mottagit några klagomål, vare sig från enskilda eller från handikapporganisationer, om att Posten inte uppfyllt åtagandena på handikappområdet.
Utskottet vill vidare med anledning av motionerna informera om att Posten i största möjliga utsträckning söker handikappanpassa postkontoren. Det kan gälla trapplösa ramper, tydliga system med dörröppnare och liknande. Inför förändringar eller nybyggnader av postkontor förs samtal med handikapporganisationer. Detta gäller också vid placeringen av postlådor. Posten har också sedan någon tid infört ett system som innebär att synskadade inte behöver ta en nummerlapp för att bli betjänade utan har möjlighet att direkt uppsöka närmaste kassa för betjäning. Postens erfarenhet är att samtal med handikappade och lyhördhet för deras krav är det bästa sättet att klara en bra servicenivå.
Utskottet anser för sin del att det är av största vikt att funktionshindrade och äldre garanteras tillgång till en god postservice. Som framhålls i propositionen har Post- och telestyrelsen en viktig uppgift att i sin roll som tillsynsmyndighet noggrant följa utvecklingen av olika samhällsåtaganden på postområdet. Utskottet förutsätter att resultatet av detta arbete kommer att redovisas för riksdagen i samband med den fortsatta uppföljningen av de postpolitiska målen. Utskottet anser med detta att syftet med motionsförslagen torde komma att tillgodoses utan initiativ från riksdagen och avstyrker följaktligen motionerna T62 (v) yrkande 3 och T65 (c) yrkande 3.
Postkvalitet och distributionstider
Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motion T65 (c) yrkandena 1 och 4 om vikten av att befordringen av post görs med hög kvalitet. Enligt postlagen gäller också att postverksamhet skall bedrivas under förhållanden som tillgodoser rimliga krav på tillförlitlighet och att alla skall ha möjlighet att få brev befordrade till enhetliga och rimliga priser. Av avtalet mellan staten och Posten framgår vidare att en god grundläggande post- och kassaservice skall ges till såväl stora som små kunder i hela landet. Kundernas efterfrågan bör vara styrande. Härutöver anges att en daglig service - i normalfallet postutdelning fem dagar i veckan - skall tillhandahållas alla hushåll, företag och organisationer.
Med anledning av den kritik som riktats mot Postens distributionstider kan nämnas att kvalitetsmål har satts upp för brevutdelningen inom ramen för Postens interna uppföljningsarbete. Ett sådant mål är att minst 95 % av riksbreven, dvs. brev som befordras från en region till en annan, skall komma fram i rätt tid. Enligt vad utskottet erfarit från Posten har under hösten 1995 samt första kvartalet 1996 andelen normalbrev som befordrats över natten uppgått till 96,7 %. Nivån har dock tillfälligt sjunkit något i samband med den största förändringen i Postens brevnät sedan postnumren infördes år 1968 genom övergången till ny transportorganisation och nya sorteringsmaskiner. Posten förväntar att kvaliteten på servicen kommer att förbättras fortsättningsvis.
I sammanhanget kan även nämnas att kommunikationsminister Ines Uusmann i ett svar på en riksdagsfråga den 9 juli 1996 om Postens service meddelat att regeringen inför förhandlingarna om ett nytt avtal mycket noga följer upp de förändringar som sker i Postens service. Av hennes svar framgår vidare att Posten kommer att göra en översyn av de nuvarande rutinerna för brevbefordran. Dessutom framhålls i brevet att det ankommer på Post- och telestyrelsen att löpande övervaka att Posten uppfyller avtalet.
Utskottet vill för sin del framhålla att det avgörande för Postens utveckling som kommunikationsföretag är förmågan att upprätthålla en hög kvalitet i sin verksamhet. Väl fungerande postkommunikationer spelar också stor roll för samhällsfunktioner av olika slag liksom för företag och enskilda människor. Utskottet förutsätter därför att Posten vinnlägger sig om att upprätthålla en mycket hög kvalitet i brevbefordringen. Utskottet förutsätter likaså att Postens verksamhet och prissättning sker med beaktande av det regionala ansvar som statsmakterna lagt fast på postområdet. Det betyder att företag och privatpersoner i hela landet skall erbjudas en tillfredsställande postservice. Avslutningsvis vill utskottet understryka vikten av att regeringen och Post- och telestyrelsen fortlöpande följer utvecklingen på postområdet och bevakar att den grundläggande servicen motsvarar samhällets behov. Som utskottet anför i avsnitt 9.3 bör regeringen årligen för riksdagen redovisa resultatet av uppföljningsarbetet.
Utskottet anser att med det anförda torde syftet med motionerna T63 (m, fp, kd) och T65 (c) i nu behandlad del tillgodoses utan att riksdagen nu tar något initiativ. Motionsyrkanderna avstyrks följaktligen.
Avgift för lantbrevbärning
Utskottet övergår därefter till de motionsyrkanden som väckts om Postens glesbygdsservice och avgifter vid postutdelning via lantbrevbärare.
Enligt vad utskottet inhämtat har Posten alltsedan lantbrevbärningen introducerats tillämpat vissa riktlinjer för under vilka former utdelningen skall ske. Riktlinjerna innebär i huvudsak följande:
- Utdelningen sker i postlådor som placeras i lådsamlingar efter lantbrevbä-
rarnas färdväg.
- Enligt överenskommelse mellan Posten och Vägverket bör avståndet mel-
lan lådsamlingarna/stoppställena inte vara mindre än 200 meter.
- Avstickare från lantbrevbärarnas färdväg görs inte om avståndet är kortare
än 200 meter. För att avstickare skall medges krävs fler än ett hushåll
(normalt minst två hushåll per kilometer enkel färdväg). Undantag görs
för enskilt hushåll där ingen av de boende på grund av sjukdom eller hög
ålder kan hämta posten.
Enligt Posten har förutsättningarna för landsbygdsservicen under den senaste tioårsperioden förändrats. Posten har tappat merparten av dagstidningsutdelningen. Därtill har de manuella kassatransaktionerna minskat till följd av en ökad användning av konton och gireringar. Vidare sker en utglesning av hushållstätheten. Denna utveckling har lett till att Posten omprövat och anpassat serviceutbudet till de förändringar som sker i fråga om kundbeteenden och hushållstäthet. Anpassningarna har enligt Posten skett med varsamhet och med speciellt hänsynstagande till äldre och handikappade.
I sammanhanget kan vidare nämnas att lantbrevbärarna, för att kunna tillhandahålla en bra landsbygdsservice till rimliga kostnader, i vissa fall har åtagit sig extrauppdrag, exempelvis hemleverans av livsmedel och specerier, avläsning av elmätare och hembesök hos äldre och handikappade. Dessa uppgifter fullgörs mot särskild ersättning.
Posten i Skåne har - som uppmärksammats i de aktuella motionerna - erbjudit kunderna att avstå från att flytta postlådan till en placering som överensstämmer med ovan redovisade principer om de betalar en avgift. Denna möjlighet har i första hand utnyttjats av egna företagare och större jordbrukare.
Enligt vad utskottet erfarit har Posten mot bakgrund av den kritik och de ändrade förutsättningarna för landsbygdsservicen nyligen tillsatt en utredning som skall göra en total översyn av Postens glesbygdsservice. I utredningsgruppen ingår representanter för Glesbygdsverket, Folkrörelserådet, Bodens kommun, Post- och telestyrelsen och Posten. Utredningen skall vara färdig i juni 1997 och dess förslag och slutsatser skall bli föremål för breda diskussioner och remissbehandling bland alla berörda instanser. I den mån utredningens förslag innebär förändringar av nu gällande riktlinjer eller i övrigt kräver förändringar i avtalet med staten kommer riksdagen och regeringen att besluta i dessa delar. I avvaktan på resultatet från utredningen har Posten i en skrivelse till trafikutskottet den 31 juli 1996 deklarerat att den fortsättningsvis inte kommer att ta ut avgifter för utdelningsservice som går utöver de angivna riktlinjerna.
Utskottet kan konstatera att landsbygdsservicen med bilåkande lantbrevbärare successivt har byggts ut sedan 1950-talet. Dagligen betjänas ca 600 000 hushåll av lantbrevbärare som tillhandahåller såväl kassaservice som förmedling av brev och paket. Serviceformen är mycket uppskattad av kunderna. Utskottet vill därför med anledning av de nu aktuella motionsyrkandena understryka den grundläggande betydelse som lantbrevbärningen har för den regionala utvecklingen och för möjligheterna att uppnå de postpolitiska målen. Utskottet anser därför att det är bra att frågan om Postens landsbygdsservice blir föremål för ett brett och noggrant utredningsförfarande och att, i avvaktan på resultatet härav, inga nya avtal om avgifter för service som går utöver nu gällande riktlinjer kommer att träffas. Utskottet förutsätter att regeringen kommer att redovisa för riksdagen resultatet av utredningsarbetet och sina överväganden med anledning härav innan nu gällande regler för lantbrevbärningen förändras.
Med hänvisning till vad som ovan anförts om att Posten inte längre träffar avtal om någon särskild avgift för lantbrevbärning och till det beredningsarbete som inletts konstaterar utskottet att syftet med de aktuella motionsyrkandena får anses vara uppfyllt. Något initiativ från riksdagens sida är därför inte nu erforderligt. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna T60 (mp) yrkande 3, T62 (v) yrkande 1 delvis, T63 (m, fp, kd) yrkande 5 i denna del, T64 (mp) yrkande 3 och T65 (c) yrkande 2.
Ersättning för upprätthållande av grundläggande postservice
Av propositionen framgår att det är regeringens mening att Posten i det nya avtalet bör åta sig att tillhandahålla den grundläggande postservicen utan ersättning. Utskottet konstaterar att postmarknaden är stadd under snabb utveckling. Det är därför svårt att förutsäga strukturen på den framtida postmarknaden. Utskottet delar mot denna bakgrund regeringens uppfattning att bolaget, om förhållandena på postmarknaden förändras så att Posten inte längre förmår upprätthålla denna service, bör kunna befrias från denna förpliktelse i avtalet eller få ersättning för denna. Enligt utskottets mening är det således naturligt att Post- och telestyrelsen, om så blir aktuellt, upphandlar den grundläggande postservicen. Utskottet har inget att erinra mot att regeringen i ett sådant fall föreslår riksdagen att de tillståndspliktiga postföretagen åläggs att betala en avgift som finansierar denna service. Självfallet bör det stå regeringen fritt att i detta sammanhang även överväga andra lösningar för att trygga en fortsatt grundläggande postservice. Något tillkännagivande härom synes inte nödvändigt. Utskottet avstyrker följaktligen motion T63 (m, fp, kd) yrkande 2.
Hushållstäckning m.m.
Utskottet övergår därefter till motion T64 (mp) om bl.a. att målet bör vara att samtliga hushåll i landet skall få postservice fem dagar i veckan.
Utskottet konstaterar att det i det nuvarande avtalet mellan staten och Posten anges att ca 1 800 fasta hushåll saknar daglig post- och kassaservice. Enligt en noggrann kartläggning som Posten gjort saknar 1 529 hushåll daglig postservice och 1 907 hushåll daglig kassaservice.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att statsmakterna bör ha en hög ambitionsnivå när det gäller att formulera kravet på en god post- och kassaservice för alla. Samtidigt finns det dock gränser för vad som får anses vara möjligt och rimligt att klara med en solidarisk och gemensam finansiering. För att belysa de kostnader som kan uppstå för lantbrevbärning kan nämnas en servicelinje för sex hushåll som får sin post två gånger per vecka genom gående, bil- och båtåkande lantbrevbärare. Kostnaden för denna service är ca 100 000 kr per år.
Utskottet har med hänvisning till det anförda ingen erinran mot regeringens bedömning att det nu redovisade antalet fasta hushåll utan daglig post- och kassaservice inte bör öka. Motion T64 (mp) i nu behandlad del avstyrks följaktligen.
Av det anförda följer vidare att syftet med motion T62 (v) om att servicen i glesbygden inte får försämras tillgodoses. Motionen påkallar därför ingen åtgärd från riksdagens sida och avstyrks följaktligen i nu behandlad del.
4 Upphandling av kassaservice
4.1 Regeringens förslag
Staten ersätter i dag Posten för den rikstäckande betalnings- och kassaservice som bolaget förbundit sig att tillhandahålla enligt det avtal som upprättats med staten. För det förlängda budgetåret 1995/96 uppgår ersättningen till 300 miljoner kronor.
Av propositionen framgår att regeringen anser att även det nya avtalet som avses tecknas med Posten bör tillförsäkra att bolaget mot kostnadsbaserad ersättning förbinder sig att tillhandahålla en rikstäckande kassaservice. Den grundläggande kassaservicen bör finansieras via statsbudgeten. Regeringen föreslår dock att ersättningen fortsättningsvis bör utgå efter ett upphandlingsförfarande. Regeringen anser att även om det inledningsvis saknas alternativ till Posten så kan en upphandling komma att skapa bättre förutsättningar att till en rimlig kostnad få del av den kassaservice som inte är kommersiellt motiverad. Post- och telestyrelsen bör därför med verkan fr.o.m. år 1998 upphandla den del av den rikstäckande kassaservicen som i dag ersätts av staten via anslag. I avvaktan härpå anges att det nuvarande avtalet i denna del bör förlängas att gälla ytterligare ett år.
4.2 Motionsförslag
I motion T63 (m, fp, kd) yrkande 4 instämmer motionärerna i regeringens bedömning att den grundläggande kassaservicen bör tryggas genom att det nuvarande avtalet förlängs till utgången av år 1997. Motionärerna framhåller dock att en fördjupad analys inför tecknandet av det nya avtalet bör göras av hur marknadsförutsättningarna förändras genom den snabba utvecklingen inom IT- området, t.ex. genom tillkomsten av telefonbanker och betalningssystem över Internet. Enligt motionärerna bör mot denna bakgrund övervägas om dessa förändringar påverkar behovet av en rikstäckande kassaservice.
4.3 Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att riksdagen har slagit fast att alla skall ha tillgång till en väl fungerande kassaservice. Utskottet anser att detta krav bör ligga fast. För att erbjuda ett rikstäckande kassaservicenät till rimliga kostnader är det samtidigt nödvändigt med en fortsatt utveckling och effektivisering av Postens betalningsförmedling. Av samma skäl är det angeläget att ersättning för tjänster av icke- kommersiell karaktär upphandlas. Utskottet har därför ingen erinran mot regeringens förslag att den nuvarande ordningen där Kommunikationsdepartementet direkt betalar ut ersättning till Posten för kassaservicen ersätts med ett upphandlingsförfarande.
Beträffande vad som anförs i motion T63 (m, fp, kd) vill utskottet erinra om att det av propositionen framgår att de praktiska förutsättningarna för den nya ordningen måste klargöras närmare. Regeringen kommer därför under tiden fram till år 1998, i samråd med Post- och telestyrelsen, Posten, Glesbygdsverket m.fl., att utarbeta rutiner för den kommande upphandlingen. Enligt vad utskottet erfarit kommer inom ramen för detta beredningsarbete även konsekvenserna av den ökade användningen av informationsteknik i samhället att behandlas. Utskottet kan därmed konstatera att den av motionärerna efterlysta analysen av marknadsförutsättningarna synes komma att göras. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionen i denna del inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida varför yrkandet avstyrks.
Utskottet vill vidare i sammanhanget framhålla att utvecklingen under de senaste åren inom Posten har medfört en relativt stor påverkan på antalet sysselsatta och deras regionala fördelning. Inte minst har förändringarna påverkat kvinnornas sysselsättning. Den ökade användningen av informationsteknik förutses vidare påverka det framtida personalbehovet. Genom tjänsteutveckling och förändringar av verksamheten ökar samtidigt behovet av kompetenta medarbetare. Enligt utskottets mening har därför personalens kompetensutveckling inom Postkoncernen stor betydelse i arbetet att trygga en väl fungerande arbetsmiljö för de anställda. Utskottet anser det således angeläget att Postens rationaliseringar och organiationsförändringar genomförs på ett så socialt ansvarsfullt sätt som möjligt. Utskottet vill vidare understyrka betydelsen av vad som anförs i propositionen om att Posten, förutom den information som lämnas till länsstyrelserna vid förändringar av servicenivå, i så stor utsträckning som möjligt försöker att lokalt och regionalt förankra beslut om förändringar i kontorsnätet.
5 Prisreglering av posttjänster
5.1 Regeringens förslag
Regeringen anger att det för närvarande inte finns något som tyder på att en fungerande konkurrens för normalbrev kommer att uppstå inom en överskådlig framtid. Det är därför nödvändigt att garantera att portokostnaderna för privatpersoner hålls på en rimlig nivå. Regeringen anser mot denna bakgrund att det nuvarande pristaket för privatpersoners inrikes befordran av brevförsändelser bör kvarstå med i huvudsak samma utformning som i dag och regleras i det nya avtalet mellan staten och Posten. Vissa förtydliganden bör dock göras vad gäller pristakets beräkning och hur prisregleringen bör tillämpas.
I propositionen behandlas vidare frågan om en prisreglering av tidningar och tidskrifter. Regeringen anger att Post- och telestyrelsen skall, för att säkerställa rikstäckande befordran av adresserade tidningar och tidskrifter till ett rimligt pris, särskilt följa prisutvecklingen och bevaka att servicen mot kunderna inte försämras. I det fall priserna ökar i en orimlig takt anges att myndigheten bör uppmärksamma regeringen på förhållandena. Regeringen får i så fall bedöma om det finns anledning att i avtalet mellan staten och Posten införa en prisreglering även avseende befordran av tidningar och tidskrifter. I propositionen föreslås därför att regeringen bemyndigas att träffa avtal med Posten AB om avgiften för befordran av vissa tidningar och tidskrifter.
5.2 Motionsförslag
Enligt motion T63 (m, fp och kd) yrkande 3 är prisregleringar på postområdet omotiverade. Som motiv hänvisas till den kritik som Riksrevisionsverket (RRV) fört fram i samband med remissbehandlingen av utredningen Post- och kassaservice för alla. De invändningar mot prisregleringar som RRV fört fram gäller bl.a. att Posten i sin prissättning har lagt sig under pristaket i flera år, att prisreglering är ett främmande inslag på en avreglerad marknad och att pristaket inriktas på en sådan liten del av hushållsutgifterna att det inte innebär något större skydd för konsumenterna. Motionärerna finner det vidare synnerligen omotiverat att bemyndiga regeringen att införa en ytterligare prisreglering inom en marknad som i dagsläget fungerar utan reglering. Post- och telestyrelsen bör i stället följa prisutvecklingen. Regeringen bör vidare återkomma till riksdagen men en redogörelse för prisutvecklingen på området. Motionärerna avvisar mot denna bakgrund (yrkande 1 delvis) regeringens förslag att den skall bemyndigas att träffa avtal med Posten om ytterligare prisregleringar.
I motion T65 (c) yrkande 6 framhålls att det i dagsläget inte finns någon anledning för riksdagen att bemyndiga regeringen att införa en prisreglering för befordran av tidningar och tidskrifter. Enligt motionärerna bör Post- och telestyrelsen i stället noga följa utvecklingen inom området. Regeringen bör vidare få i uppdrag att till riksdagen återkomma med en redogörelse för utvecklingen.
5.3 Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att när det gäller pristak för brevbefordran gäller enligt postlagen att brevbefordran skall ske till enhetliga och rimliga priser. Mot denna bakgrund har i avtalet mellan staten och Posten ett pristak definierats som innebär att avgiften för privatpersoners inrikes befordran av brevförsändelser inte får stiga fortare än den allmänna prisnivån.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är viktigt att garantera att portokostnaderna i enlighet med postlagen hålls på en rimlig nivå. I syfte att skydda de konsumenter som inte har något alternativ till Postens brevbefordran från alltför kraftiga prishöjningar kan därför en prisreglering motiveras. Dessutom kan en prisreglering ses ur ett vidare perspektiv genom att den har en återhållande indirekt effekt på övriga brevporton.
Utskottet har därför för sin del ingen erinran mot att det nuvarande pristaket för befordran av brev består. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag och avstyrker motion T63 (m, fp, kd) yrkandena 1 och 3 i nu behandlad del. I sammanhanget vill utskottet erinra om att riksdagen enligt 1993 års riksdagsbeslut årligen skall informeras om prisutvecklingen och om pristaket.
Utskottet övergår därefter till frågan om prisreglering av tidningar och tidskrifter.
Utskottet anser att det är viktigt att företag och enskilda på landsbygden har tillgång till tidningar och tidskrifter på rimliga villkor. Utskottet har mot denna bakgrund tidigare förutsatt att frågor om distributionen av tidningar och tidskrifter på glesbygden och behovet av ett prismål kommer att beaktas så att tidningar och tidskrifter kan erbjudas på tillfredsställande villkor (bet. 1994/95:TU25, rskr. 376). För att säkerställa en rikstäckande befordran av adresserade tidningar och tidskrifter till ett rimligt pris är det angeläget att priserna inte utvecklas ogynnsamt. Utskottet delar därför regeringens uppfattning att Post- och telestyrelsen bör följa prisutvecklingen och bevaka att servicen inte försämras. Det bör vidare ankomma på regeringen att bedöma om en prisreglering på området är motiverad.
Utskottet tillstyrker således att regeringen bemyndigas att träffa avtal med Posten om avgiften för befordran av vissa tidningar och tidskrifter. Utskottet avstyrker därför motionerna T63 (m, fp, kd) yrkandena 1 och 3 i nu behandlad del och T65 (c) yrkande 2.
6 Verksamhetsinriktning m.m.
6.1 Regeringens bedömning
I propositionen redovisar regeringen sin bedömning av Postens verksamhetsinriktning och befogenheter samt lämnar en redogörelse för hur statsmakterna bör styra Posten.
Regeringen anser att huvudinriktningen för Posten även i fortsättningen skall vara att bolaget på den svenska marknaden erbjuder rikstäckande postverksamhet. Bolaget skall vidare i första hand på den svenska marknaden erbjuda rikstäckande kassaservice samt betalningsförmedling och finansiell verksamhet. Även i framtiden bör enligt regeringen gälla att annan verksamhet än kärnverksamheten kan bedrivas endast om denna kompletterar kärnverksamheten, bidrar till lönsamheten och sker under rimligt risktagande.
I propositionen redovisas vissa förtydliganden när det gäller Postens internationella verksamhet och dess verksamhet inom området informationsteknik (IT). Regeringen anser det naturligt att Postens internationella verksamhet ökar. För att kunna tillgodose kundernas internationella distributions- och betalningsbehov och upprätthålla en effektiv och högkvalitativ post- och kassaservice anges att Posten bör kunna samverka med bl.a. andra länders postoperatörer. Vidare bedömer regeringens att produkt- och tjänsteexport i olika former utgör en internationell verksamhet som i regel kan anses komplettera kärnverksamheten. För att kunna erbjuda de svenska kunderna en tillfredsställande service kan det dessutom vara nödvändigt med internationella investeringar som är direkt kopplade till kärnaffären. Det kan sålunda vara förenligt med ägarens intentioner att i vissa fall etablera egen verksamhet i annat land eller gå in som delägare i annat lands post-/betal- ningsförmedlingsföretag.
När det gäller Postkoncernens IT- satsningar framhåller regeringen att Posten mot bakgrund av den snabba utvecklingen på området måste utveckla och satsa på nya teknikområden som ansluter till bolagets kärnaffärer och tjänster. Företaget bör dock inte bygga upp en egen fysisk basinfrastruktur.
För statsmakternas styrning av posten anges att regeringen som ägare av Posten skall sätta upp tydliga mål och riktlinjer för verksamheten. Regeringen avser vidare bli en mer aktiv ägare av Posten och ägardirektiv anges utgöra ett instrument för att uppnå detta. Av propositionen framgår vidare att de ekonomiska krav ägaren ställer på Posten skall möjliggöra en stabil ekonomisk utveckling av verksamheten samt långsiktig kapitalavkastning och förmögenhetstillväxt.
6.2 Motionsförslag
I motion T62 (v) yrkande 2 framhålls att ett modernt postföretag måste ges möjligheten att följa kunderna såväl inom som utom landet. Regeringens förslag till huvudinriktning av Postens verksamhet bedöms därför vara bra, men alltför begränsad. Motionärerna förordar att Posten ges möjlighet att bedriva verksamhet utanför landets gränser och då företrädesvis i Europa. Det är också viktigt för Posten att i vissa situationer ha möjlighet att ingå i ett delägarskap tillsammans med andra postoperatörer både i och utanför landet. Motionärerna påpekar vidare att postnätet och betalningsförmedlingen hör nära samman. Posten bör därför inte heller hindras alltför mycket att bedriva fullskalig bankverksamhet. Mot denna bakgrund efterlyses en utredning om Postens möjligheter att bedriva bankverksamhet (yrkande 4). Dessutom förordas att Posten bör kunna vara delägare i andra postbanker i andra länder (yrkande 5).
I motionen behandlas vidare - yrkande 6 - statsmakternas avkastningskrav på Posten. Enligt motionärerna är en viktig omständighet, som bidragit till att postkoncernen ännu inte nått önskat soliditetsmål, felaktiga bedömningar av Postens ekonomi i samband med bolagiseringen. Den låga soliditetsnivån förklaras sålunda bl.a. av att Postverkets pensionsåtagande om drygt 7 miljarder kronor bokfördes som en skuld i samband med bolagiseringen. Enligt motionärerna bör staten ha det största ansvaret för pensionsskulden och beakta detta i samband med att framtida avkastningskrav fastställs.
I motion T63 (m, fp, kd) yrkande 5 delvis anges att Posten ett flertal gånger har agerat i strid mot bl.a. konkurrenslagstiftningen och därmed blivit ålagd vitesföreläggande på upp till 50 miljoner kronor. Enligt motionärerna måste dessa återkommande lagöverträdelser från Postens sida förhindras. Det är enligt motionen viktigt för den allmänna normsättningen att staten inte tillåter att ett eget ägt företag ägnar sig åt att återkommande bryta mot lagstiftningen.
6.3 Utskottets ställningstagande
Utskottet har inga erinringar mot regeringens bedömning att Postens verksamhetsinriktning även i fortsättningen skall vara att på den svenska marknaden erbjuda post- och kassaservice.
Beträffande de förslag som förs fram i motion T62 (v) yrkande 2 om att Posten bör få bredda sin verksamhet utomlands vill utskottet erinra om att det enligt regeringen är naturligt att Postens internationella verksamhet ökar. Av propositionen framgår att Posten Brev på marknaden för fysisk brevbefordran bör ges möjlighet att utöka hemmamarknaden till att omfatta de nordiska länderna samt stora delar av Östersjöområdet (Estland, Lettland, Litauen och Polen). Posten ges dessutom bl.a. möjlighet att expandera internationellt i takt med att den europeiska marknaden liberaliseras. Enligt propositionen kan det även bli aktuellt med delägarskap och allianser m.m. i vissa speciella fall. Med det anförda torde önskemålet om möjlighet till ökad internationell verksamhet vara tillgodosett i all rimlig omfattning varför motionsyrkandet avstyrks.
Beträffande motion T62 (v) yrkande 4 om Postens möjligheter att bedriva bankverksamhet vill utskottet erinra om att restriktionerna för bolaget att bedriva finansiell verksamhet nyligen har setts över och behandlats av riksdagen (prop. 1995/96:3, bet. NU3, rskr. 41). Beslutet innebar bl.a. att Postgirot Bank AB gavs utökade möjligheter att utföra finansiella tjänster i egen regi. Ställningstagandet innebar vidare att någon fullskalig bankverksamhet inte skall utvecklas inom Posten. I sammanhanget kan vidare nämnas att Posten under år 1996, i ett samarbetsavtal med Nordbanken, etablerat Postbanken . Postbanken skall erbjuda vanliga banktjänster som lönekonton, sparkonton, fondsparande, bostadslån och pensionsförsäkringar till privatpersoner. Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning att det i dagsläget inte finns skäl att förändra regelverket för Postens finansiella tjänster. Utskottet avstyrker därför motion T62 (v) yrkande 4.
Vad gäller yrkande 5 i samma motion, som berör Postens möjligheter att i andra länder bedriva finansiell verksamhet, vill utskottet erinra om vad som framhålls i propositionen att Posten har möjlighet att kunna erbjuda de svenska kunderna en tillfredsställande service av typen Eurogiro (betalningssystem). Det kan dessutom vara förenligt med ägarens intentioner att i vissa fall gå in som delägare i ett annat lands betalningsförmedlingsföretag. Utskottet anser mot denna bakgrund att motionsyrkandet är tillgodosett i rimlig omfattning och därför inte bör påkalla någon åtgärd från riksdagens sida. Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.
Utskottet övergår därefter till frågan om statsmakternas avkastningskrav på Posten. Under den förra mandatperioden bedömdes att Postens resultat inledningsvis skulle försämras mot bakgrund av de kostnader som uppkommer till följd av en bolagisering (prop. 1993/94:38). Den nivå på soliditeten som ansågs rimlig vid postkoncernens bolagisering fastställdes till ca 15 % på sikt. Vid tidpunkten för bolagiseringen beräknades att soliditeten skulle uppgå till ca 11 %. Mot denna bakgrund beslutades att Posten inte skulle behöva lämna utdelning under perioden 1994-1996.
Av propositionen framgår dock att det verkliga utfallet för soliditeten blev 4,5 % per den 31 december 1994. Den låga soliditetsnivån förklaras bl.a. av ändrade redovisningsprinciper. Före Postens bolagisering redovisades pensioner enligt kontantprincipen, dvs. vid utbetalningstillfället. Efter bolagiseringen redovisas däremot pensionskostnaderna enligt bokföringsmässiga grunder. Det betyder att kapitalvärdet av Postverkets pensionsåtagande om drygt 7 miljarder kronor bokfördes i samband med bolagiseringen.
Regeringen anger att målet för Posten skall vara att skapa en långsiktig tillväxt av det egna kapitalet samt att nå en soliditet som medger utdelning. Regeringen bedömer därför att postkoncernens finansiella styrka måste utvecklas gynnsamt innan någon utdelning kan göras till ägaren. Detta innebär enligt propositionen att Posten tills vidare bör befrias från kravet på att dela ut ersättning till ägaren.
Utskottet anser mot denna bakgrund att syftet med motion T62 (v) yrkande 6, om att Postens pensionsskuld bör beaktas i kommande avkastningskrav, är tillgodosett varför yrkandet avstyrks.
Utskottet övergår därefter till motion T63 (m, fp, kd) och frågan om Postens agerande på postmarknaden.
Utskottet kan konstatera att Postens tjänster i större eller mindre omfattning erbjuds på konkurrensutsatta marknader. För att kunna uppfylla ägarens krav är det därför, som framhålls i propositionen, nödvändigt att bolaget har möjlighet att utveckla och anpassa sitt tjänsteutbud och sina priser till kundernas efterfrågan. Utskottet delar samtidigt regeringens uppfattning att Postkoncernen - liksom alla andra statliga bolag - vid sitt bemötande av konkurrens på marknaden och vid övrigt agerande bör lägga stor vikt vid att bedriva sin verksamhet på ett sätt som motsvarar högt ställda krav på etik och moral. Med det anförda får vnskemålet i motionen anses bli tillgodosett varför yrkandet avstyrks i nu behandlad del.
7 Posten Kredit AB
7.1 Regeringens förslag
Enligt propositionen bör regeringen bemyndigas att, på samma sätt som för övriga bolag inom postkoncernen, ha möjlighet att förändra bolagsordningen för Posten Kredit AB:s verksamhet. Regeringen bör dock inte, utan att först höra riksdagen, besluta om förändringar i bolagsordningen som medför att nuvarande inriktning mot finansieringsverksamhet förändras.
7.2 Utskottets ställningstagande
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag och tillstyrker att riksdagen bemyndigar regeringen att införa ändringar i bolagsordningen för Posten Kredit AB.
8 Postnummer
8.1 Regeringens förslag
Enligt det gällande avtalet mellan staten och Posten AB är Posten skyldig att samråda och informera om ändringar i postnummersystemet. Denna skyldighet innebär att Posten åtar sig att i god tid före genomförandet informera om planerade förändringar i postnummersystemet.
Regeringen anser att denna skyldighet bör ingå även i det nya avtalet mellan staten och Posten AB. Enligt propositionen bör därför regeringen ges bemyndigande att träffa avtal med Posten AB om postnummersystemet.
8.2 Motionsförslag
I motion T61 (c) framhålls att postnummer används även i andra sammanhang än vid postbefordran för att identifiera och sortera var i landet människor bor. Med hänsyn till att postnummren inte är anpassade efter kommun- och länsgränser kan dock kontakter med myndigheter, organisationer och företag försvåras och bli felaktiga. Som exempel anges att det kan vara frusterande att bo i ett län och bli hänvisad till länsstyrelse, bilregister eller stu- diestödsnämnd i grannlänet. Dessutom uppstår merarbete för myndigheter och organisationer när dessa skall skicka ut information och vill vara säkra på att alla invånare får veta allt som berör dem. Enligt motionären bör därför i samband med att ett nytt avtal tecknas med Posten AB en översyn göras av denna fråga.
8.3 Utskottets ställningstagande
Postnummersystemet är en förutsättning för Postens möjligheter att tillhandahålla en rikstäckande postservice med tillfredsställande kvalitet och till rimliga priser. Enligt riksdagens beslut år 1993 har därför Posten ansvaret för postnummersystemet. Postnumren har också stor betydelse för andra postföretag liksom för annan verksamhet än postverksamhet. Av hänsyn till övriga postbefordringsföretag och externa intressenter har därför regeringen bemyndigats att träffa avtal med Posten om hanteringen av postnummersy- stemet, innebärande bl.a. en skyldighet för Posten att i god tid före genomförandet av förändringar i postnummersystemet informera härom.
Utskottet har inga erinringar mot att denna skyldighet består och tillstyrker följaktligen att regeringen återigen ges bemyndigande att träffa avtal med Posten om postnummersystemet.
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion T61 (c), nämligen att en anpassning av postnummersystemet till kommungränser är en princip som bör vara naturlig och eftersträvansvärd. Enstaka exempel kan dock finnas där transportmönster i samhället inte följer kommungränserna och det då kan vara svårt att nå full överensstämmelse. Enligt vad utskottet erfarit har Posten samma uppfattning, och bolaget kommer att systematiskt försöka beakta kommungränskravet i samband med kommande översyner av postnummersystemet. Sådana översyner görs i mindre omfattning årsvis och mera genomgående med tre till fyra års mellanrum. Motionen synes sålunda bli tillgodosedd varför den inte påkallar någon åtgärd från riksdagens sida. Den avstyrks följaktligen.
9 Uppföljning av de post- och telepolitiska målen
9.1 Revisorernas förslag
Riksdagens revisorer har efter förslag från trafikutskottet granskat hur statsmakternas mål för post- och teleområdena uppfylls. Granskningen har avgränsats till att gälla uppföljningen av regionala och sociala mål, som främst syftar till att ge glesbygdsbor och handikappade goda post- och telekommunikationer. Granskningen har gällt dels hur de aktuella målen löpande följs upp, dels hur regeringen informerar riksdagen om resultatet av detta uppföljningsarbete. Vidare har undersökts hur de regionala och sociala mål som regeringen har formulerat har fungerat som grund för det uppföljningsarbete som framför allt tillsynsmyndigheter inom området bedriver. Revisorerna redovisar sina överväganden och förslag under följande fem avsnitt.
Regeringens information till riksdagen
Revisorerna betonar att det, i en situation när marknaderna för post- och teletjänster har avreglerats och det i huvudsak är marknadens efterfrågan som styr Postens och Telias verksamhets är av större vikt än tidigare att de mål som fastlagts av riksdag och regering följs upp noggrant och att regeringen regelbundet ger riksdagen en samlad redovisning av hur målen uppfyllts. Enligt revisorernas bedömning har dock regeringens hittillsvarande information till riksdagen om hur de post- och telepolitiska målen har uppfyllts varit otillräcklig.
Revisorerna föreslår därför att regeringen i kommande budgetpropositioner ger riksdagen en samlad information om hur de post- och telepolitiska målen har uppfyllts. Redovisningen bör ske med utgångspunkt från en analys av den information som inhämtas från bl.a. tillsynsmyndig heterna. Informationen bör även behandla och värdera de typer av klagomål som allmänheten framför till Posten och Telia som är av principiell betydelse och som rör de fastställda regionala och sociala målen. Informationen bör även innehålla en redovisning av hur teleoperatörerna uppfyller de krav som är ställda i teletillstånden.
Mål och riktlinjer
Enligt revisorernas uppfattning är vissa mål som regeringen har formulerat i avtalen med Posten och Telia otydliga och alltför allmänt hållna. Ibland saknas också preciseringar av vilka tjänster som omfattas av målen. Revisorerna framhåller att de tjänster som Posten och Telia har åtagit sig att utföra bör vara noggrant preciserade. Enligt revisorerna bör därför dessa mål omformuleras så att de blir tydligare och möjliga att följa upp. Regeringen bör även enligt revisorerna redovisa skälen till åtagandena. Det bör sålunda anges om ett visst åtagande är föranlett av exempelvis fördelningspolitiska överväganden eller av att man önskar undvika s.k. monopolprissättning.
Revisorerna anser vidare att de myndigheter som i dag följer upp de post- och telepolitiska målen, främst Post- och telestyrelsen, bör ges klarare riktlinjer för hur uppföljningsarbetet skall bedrivas. Regeringen bör även precisera vilka uppgifter som löpande skall redovisas för regeringen. Uppgifter som har en återkommande karak tär och som regeringen givit till dessa myndigheter i regleringsbrev bör överföras till respektive myndighets instruktion.
Vidare framhåller revisorerna i sin granskning att kommande revideringar av de post- och telepolitiska målen förutsätter ett kvalificerat besluts underlag. Bland annat bör underlaget innehålla en systematisk redovisning av mer betydelsefulla skillnader i kvali teten på post- och teletjänster för olika användargrupper i landet, särskilt vad gäller skillnader mellan användare i glesbygd och tätort samt mellan handi kappade och icke handikappade.
Upphandling av tjänster av icke- kommersiell karaktär
Revisorerna anser att varje form av ersättning som ges till post- eller teleoperatörer för att dessa utför tjänster av icke-kommersiell karaktär bör ske efter upphandling och i enlighet med lagen om offentlig upphandling. Den årliga ersättning som Kommunikationsdepartementet betalar till Posten för att upprätthålla en viss rikstäckande kassaservice föreslås därför ersättas med ett upphandlingsförfarande som förslagsvis handhas av Post- och telestyrelsen. Revisorerna föreslår också att ansvaret för att upphandla texttelefoni överförs från Socialstyrelsen till Post- och telestyrelsen.
Enligt revisorernas uppfattning är vidare en förutsättning för att en upphandlingsprocedur skall vara motiverad att tjänsten i fråga inte är kommersiell. Revisorerna förutsätter att den översyn av post- och teleområdena som aviserats under år 1996 kommer att inbegripa en analys av de tjänster som för närvarande upphandlas och villkoren för ett fortsatt upphandlingsförfarande. Revisorerna anser vidare att ett sam rådsförfarande bör ske med myndigheter och organisationer som har social kompetens om Post- och telestyrelsen övertar uppgiften att upphandla texttelefonitjänsten.
Förändrade åtaganden för Posten och Telia
Revisorerna framhåller att det i statens avtal med Posten och Telia saknas åtaganden rörande flera tjänster som är viktiga från regional eller social utgångspunkt och där kunderna saknar alternativ till Posten eller Telia. Det gäller exempelvis tidningsdistribution i glesbygd, texttelefoni för vissa handikappade samt teletjänster för företag i glesbygd som är relaterade till det digitala telenätet.
Vidare noterar revisorerna att de kvalitetskrav som i dag ställs på varje teleoperatör i tillståndsgivningen endast i två fall, beträffande framkomlighet och driftsäkerhet, innehåller krav för varje enskilt stationsområde. För övriga tre kvalitetskrav, nämligen leveranstid för abonnemang, tid för felavhjälpning samt nätkvalitet, gäller endast ett genomsnittligt krav för den enskilda operatören i hela landet. Enligt revisorerna bör även dessa kvalitetskrav redovisas regionalt för att trygga att glesbygdsbor erhåller en kvalitet som i princip är likvärdig med tätortsbor vad gäller leveranstid för abonnemang, tid för felavhjälpning samt nätkvalitet.
Revisorerna konstaterar att den snabba teknikutvecklingen under senare år har förändrat medborgarnas sätt att använda post- och teletjänster. Det är därför inte på något sätt givet att tjänster som funnits under lång tid fortfarande är de viktigaste för handikappade och att nyare tjänster inte möter samma grundläggande behov. Mot denna bakgrund bedömer revisorerna att en översyn bör göras av vilka tjänster som handikappade på ett eller annat sätt skall garanteras på post- och teleområdena. Revisorerna förutsätter därför att regeringen i sina kommande propositioner ingående behandlar frågan om eventuellt nya tjänster som kan bli föremål för samhällsåtaganden. Det bör också framgå vilka principer som väglett regeringen när det gäller val av tjänster som omfattas av åligganden respektive vilka tjänster som inte skall omfattas av åligganden.
Frågan om samordning i glesbygd
Enligt revisorernas mening är en samordning av olika servicetjänster av stor betydelse för glesbygden, eftersom många orter är för små för att kunna utgöra ett självständigt underlag för exempelvis post- och apotekstjänster. Revisorerna anser därför att regeringen närmare bör undersöka om de rådande förhållandena i glesbygdsområden motiverar någon form av sektorssam ordning mellan exempelvis olika statliga servicegivare. Revisorerna framhåller att ett samarbete av denna typ kan förutsätta samverkan mellan offentliga och privata aktörer. Enligt revisorerna bör regeringen i den aviserade propositionen om postfrågor redovisa sin uppfattning om Posten skall ha ett särskilt ansvar för sådana samordningsfrågor och i så fall om detta ansvar bör skrivas in i statens avtal med Posten.
9.2 Motionsförslag
I motion T60 (mp) yrkande 1 anges att statens anslag, i samband med förra årets medelstilldelning till Posten för rikstäckande betalnings- och kassaservice, reducerades samtidigt som Posten fick ökade möjligheter att utföra finansiella tjänster i egen regi. Enligt motionärerna bör revisorernas förslag mot denna bakgrund kompletteras med att regeringen även redovisar vad Postens ökade möjligheter till finansiell verksamhet har inneburit ekonomiskt och verksamhetsmässigt. I avvaktan på en sådan redovisning bör enligt motionen inga medel ges till Posten AB.
Enligt samma motion, yrkande 2, har Postens omorganisationer lett till klara och oacceptabla försämringar för landsbygden. Regeringen bör därför ålägga Posten att förbättra dagens situation så snabbt som möjligt och jämna ut skillnaderna i service och kostnader mellan glesbygdsbor och tätortsbor. Motionärerna föreslår vidare att alltför stora omorganisationer inom post- och telebolagen som kan leda till försämrad service i glesbygd skall prövas av regeringen innan de får genomföras.
Motionärerna delar revisorernas bedömning att upphandlingen av texttelefoni fortsättningsvis bör skötas av Post- och telestyrelsen i samråd med myndigheter och organisationer som har social kompetens. Det är dock viktigt enligt motionen, yrkande 4, att klargöra att teleservicen för handikappade bör finansieras enligt den s.k. ansvars- och finansieringsprincipen. Det innebär att teleoperatörerna själva skall finansiera forskning, utveckling och tillgänglighet av teleutrustning och teletjänster för handikappade.
I motion T64 (mp) yrkande 5 framhålls att regeringen före mandatperiodens utgång för riksdagen bör redovisa läget på postmarknaden och konsumenternas situation. Redovisningen bör dessutom innefatta en utvärdering av effekterna av de lagändringar som föreslås i proposition 1995/96:218 Ändringar i postlagen m.m.
9.3 Utskottets ställningstagande
Angeläget med uppföljning
Utskottet anser att det är viktigt med uppföljning och utvärdering inom kommunikationsområdet. De bolagiseringar och avmonopoliseringar som genomförts har också förstärkt detta behov. Den ökade graden av målstyrning, ramlagstiftning och decentralisering inom utskottets beredningsområdet ställer likaså krav på ett kvalificerat beslutsunderlag som gör det möjligt att följa upp att målen uppnås. Utskottet har mot denna bakgrund i olika sammanhang påtalat behovet av att politiken på bl.a. post- och teleområdet utvärderas och också föreslagit att Riksdagens revisorer granskar hur statsmakternas mål för post- och teleområdena följs upp.
Utskottet anser att det gått alltför kort tid för att det skall vara möjligt att utvärdera övergången till en förändrad marknadssituation på post- och teleområdet. Samtidigt är det viktigt att vunna erfarenheter tidigt tas till vara så att de av statsmakterna angivna post- och telepolitiska målen kan uppnås. Likaså är det av betydelse att uppföljnings- och redovisningsrutiner i god tid läggs fast som gör det möjligt för riksdag och regering att fortlöpande följa utvecklingen. Den granskning som revisorerna utfört är därför angelägen och viktig.
Utskottet vill vidare i sammanhanget framhålla den betydelse som principerna för den ekonomiska redovisningen och en konkurrensneutral tillgång till olika infrastrukturella tjänster har för möjligheterna att uppnå väl fungerande post- och telemarknader. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer dessa frågor.
Förstärkt information till riksdagen
Utskottet delar revisorernas uppfattning att regeringens information till riksdagen om hur de post- och telepolitiska målen har uppfyllts har varit otillräcklig. Sedan revisorerna redovisat sitt förslag har regeringen genom proposition 1995/96:218 Ändringar i postlagen (1993:1684) m.m., som utskottet behandlar i detta betänkande, lämnat en redogörelse för postmarknadens utveckling. I propositionen redovisas även vissa åtgärder i syfte att uppfylla det krav riksdagen har på regeringen att bevaka att postservicen motsvarar samhällets behov. Vidare kan nämnas att Kommunikationsdepartementet i juni 1996 i skrivelsen Moderna telekommunikationer åt alla (Ds 1996:38) har lämnat en redovisning av erfarenheterna på teleområdet och föreslagit vissa ändringar i telelagen. Avsikten är att detta utredningsförslag efter remissbehandling skall ligga till grund för en proposition om telepolitiken som skall föreläggas riksdagen senare under riksmötet 1996/97. Som revisorerna framhåller bör dock regeringen även regelbundet redovisa för riksdagen hur bl.a. mål och servicegrad på de post- och telepolitiska områdena uppfylls. Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen att lämna en sådan redovisning årligen i budgetpropositionen. Utskottet kan därmed konstatera att revisorernas förslag vad gäller regeringens information till riksdagen kan förutsättas komma att genomföras.
Tydligare mål och riktlinjer
Utskottet ansluter sig till revisorernas bedömning att målen och riktlinjerna på post- och teleområdet bör förtydligas. Utskottet konstaterar att vissa preciseringar har lämnats genom den nu aktuella propositionen om postlagen. För teleområdet kan hänvisas till den tidigare nämnda departementsskrivelsen som bl.a. innehåller förslag som syftar till att förtydliga telepolitiken. Detta betyder att revisorernas förslag har behandlats på postområdet och kommer att behandlas senare under innevarande riksmöte när det gäller teleområdet.
Tjänster av icke-kommersiell karaktär bör upphandlas
Utskottet har ingen erinran mot revisorernas förslag att upphandling av tjänster av icke-kommersiell karaktär bör ske i enlighet med lagen om offentlig upphandling. Utskottet kan konstatera att regeringens postproposition liksom departementsskrivelsen om telepolitiken har denna princip som utgångspunkt när det gäller ersättning såväl till post- som teleoperatörerna.
Klargör Postens och Telias uppgifter
Utskottet delar revisorernas uppfattning om vikten av att klargöra uppgifter som är viktiga från regional eller social utgångspunkt och där kunderna saknar alternativ till Posten och Telia. Även revisorernas förslag om förändrade åtaganden för Posten och Telia behandlas i den nu aktuella propositionen om postlagen och i den nämnda departementsskrivelsen om telepolitiken.
Samordnad glesbygdsservice
Slutligen vad gäller frågan om samordning i glesbygd anser utskottet att det är av stor betydelse att samhällets service i glesbygden kan tryggas och vidareutvecklas (se även avsnitt 3.3). Som revisorerna framhåller har Posten förutsättningar att spela en viktig nyckelroll när det gäller arbetet med samordning mellan såväl olika servicegivare som mellan privata och offentliga aktörer. Redan nu samverkar Posten med andra samhällsorgan genom att lantbrevbärarna i vissa områden utför olika extra arbetsuppgifter. Enligt vad utskottet erfarit kommer dessutom i samband den tidigare nämnda utredningen om lantbrevbärarservicen bl.a. att undersökas möjligheterna för lantbrevbärarna att i ökad utsträckning utföra andra uppdrag utefter sin lantbrevbärningslinje. Det kan gälla social tillsyn åt kommunerna, distributionsuppdrag åt apotek, biblioteksservice samt service åt el- och telefonföretag. Utskottet kan därmed konstatera att revisorernas förslag delvis redan förverkligats och kommer att övervägas ytterligare.
Sammanfattande bedömning
Enligt utskottets mening har revisorerna under sin granskning gjort betydelsefulla iakttagelser. Utskottet har ingen erinran mot revisorernas förslag. Beträffande postområdet kan utskottet konstatera att revisorernas förslag i allt väsentligt tillgodoses genom dels proposition 1995/96:218 Ändringar i postlagen (1993:1684) m.m., dels genom vad utskottet ovan anfört om erlig avrapportering i budgetpropositionen och dels genom den utredning som tillsatts om lantbrevbärarservice i glesbygd. Vad gäller teleområdet bereds som angetts ovan för närvarande i regeringskansliet en proposition om ändringar i telelagen m.m. Utskottet anser att regeringen i det sammanhanget bör överväga revisorernas förslag och för riksdagen redovisa sina egna förslag och bedömningar rörande åtgärder på teleområdet.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Övriga uppföljningsfrågor
Utskottet förutsätter som ovan angetts att uppföljningen av de post- och telepolitiska målen fortsättningsvis förstärks och redovisas årligen för riksdagen. Enligt utskottets mening är det därvid naturligt att en redogörelse även kommer att lämnas av vad de ökade finansiella möjligheterna inneburit för Postens ekonomi som efterlyses i motion T60 (mp) yrkande 1.
Även yrkandet i motion T64 (mp) yrkande 5 om en redovisning av postmarknaden och konsumenternas situation med hänsyn till föreslagna lagändringar kan därmed också förutsättas komma att bli tillgodosett.
Vad gäller förändringar i Postens och Telias organisation, som påtalas i motion T60 (mp) yrkande 2, vill utskottet erinra om att en förutsättning för att Posten och Telia skall kunna ta ett ekonomiskt ansvar för sin verksamhet är att bolagen har möjlighet att själva kunna bestämma över sin organisation och verksamhet inom de ramar som statsmakterna angett. I sammanhanget kan vidare nämnas att regeringen har tillkallat en särskild utredare för att kartlägga och analysera de regionala konsekvenserna av förändringar i den statliga sektorn (A 1995:14).
Slutligen beträffande motionsförslaget om ansvars- och finansieringsprincipen för handikappades teleservice - T60 (mp) yrkande 4 - kan konstateras att denna fråga behandlas i departementsskrivelsen Moderna telekommunikationer för alla. Utredningsbetänkandet remissbehandlas för närvarande, och en proposition i ärendet har aviserats senare under innevarande riksmöte. Enligt utskottets mening bör regeringens förslag och den kommande riksdagsbehandlingen inte föregripas. Utskottet är därför inte berett att nu behandla detta förslag.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att inget av de nu behandlade motionsyrkandena bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Syftet med flera yrkanden torde dock komma att tillgodoses. Motionerna T60 (mp) yrkandena 1, 2 och 4 samt T64 (mp) yrkande 5 avstyrks därför av utskottet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande grundläggande postservice
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:T63 yrkande 1 i denna del antar regeringens förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684) såvitt avser 1 §,
res. 1 (m, fp)
2. beträffande lagförslagen i övrigt
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:T63 yrkande 1 i denna del och 1995/96:T65 yrkande 5 antar regeringens förslag till
dels lag om ändring i postlagen (1993:1684) i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt under mom. 1,
dels lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
dels lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering,
res. 2 (m, c, fp)
3. beträffande avtal om rikstäckande post- och kassaservice
att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att träffa avtal med Posten AB om att upprätthålla rikstäckande post- och kassaservice i hela landet,
4. beträffande handikappservice
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:T62 yrkande 3 och 1995/96: T65 yrkande 3,
5. beträffande postkvalitet och distributionstider
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:T63 yrkande 5 i denna del och 1995/96:T65 yrkandena 1 och 4,
6. beträffande avgift för lantbrevbärning
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:T60 yrkande 3, 1995/96:T62 yrkande 1 i denna del, 1995/96:T63 yrkande 5 i denna del, 1995/96: T64 yrkande 3 och 1995/96:T65 yrkande 2,
res. 3 (c, v, mp)
7. beträffande ersättning för grundläggande postservice
att riksdagen avslår motion 1995/96:T63 yrkande 2,
res. 4 (m, fp)
8. beträffande hushållstäckning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:T62 yrkande 1 i denna del och 1995/96:T64 yrkandena 1, 2 och 4,
res. 5 (mp)
9. beträffande upphandling av kassaservice
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:T63 yrkande 4 godkänner regeringens förslag om ett upphandlingsförfarande för den grundläggande kassaservicen,
10. beträffande pristak för brevbefordran
att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motion 1995/96:T63 yrkandena 1 i denna del och 3 i denna del bemyndigar regeringen att i avtal med Posten AB sätta gränser för bolagets eventuella höjning av avgiften för privatpersoners inrikes befordran av brevförsändelser,
res. 6 (m, fp)
11. beträffande prisreglering av tidningar och tidskrifter
att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1956/96:T63 yrkandena 1 i denna del och 3 i denna del och 1995/96:T65 yrkande 6 bemyndigar regeringen att träffa avtal med Posten AB om avgiften för befordran av vissa tidningar och tidskrifter,
res. 7 (m, c, fp)
12. beträffande Postens verksamhetsinriktning
att riksdagen avslår motion 1995/96:T62 yrkandena 2 och 4-6,
res. 8 (v)
13. beträffande Postens agerande på postmarknaden
att riksdagen avslår motion 1995/96:T63 yrkande 5 i denna del,
res. 9 (m, c, fp)
14. beträffande Posten Kredit AB
att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att införa ändringar i bolagsordningen för Posten Kredit AB,
15. beträffande postnummer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motion 1995/96:T61 bemyndigar regeringen att träffa avtal med Posten AB om postnummersystemet,
16. beträffande uppföljning av de post- och telepolitiska målen
att riksdagen med anledning av Riksdagens revisorers förslag 1995/96:RR10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. beträffande övriga uppföljningsfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:T60 yrkandena 1, 2 och 4 samt 1995/96:T64 yrkande 5.
res. 10 (mp)
Stockholm den 19 september 1996
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Håkan Strömberg (s), Per Erik Granström (s), Krister Örnfjäder (s), Hans Stenberg (s), Birgitta Wistrand (m), Monica Green (s), Karl-Erik Persson (v), Lars Björkman (m), Elisa Abascal Reyes (mp), Christina Axelsson (s), Claes-Göran Brandin (s), Ulla Löfgren (m), Jeppe Johnsson (m), Sivert Carlsson (c), Torsten Gavelin (fp) och Hans Hoff (s).
Reservationer
1. Grundläggande postservice (mom. 1)
Birgitta Wistrand (m), Lars Björkman (m), Ulla Löfgren (m), Jeppe Johnsson (m) och Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med Utskottet delar regeringens och slutar med aktuell del bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att den förordade utvidgningen av den grundläggande postservicen redan i dag tillhandahålls av Posten utifrån kommersiella ställningstaganden. Enligt utskottets mening saknas därför grund för att räkna in dessa tjänster bland dem som behöver garanteras av staten. Regeringens förslag skapar i stället en effektiv konkurrensbegränsning till förmån för den redan i dag dominerande postoperatören. Utskottet anser därför att förslaget om att vidga den grundläggande postservicen är omotiverat och kan leda till konkurrensbegränsningar. Om utvecklingen leder i den riktningen att det inte blir kommersiellt gångbart med paketbefordran i vissa regioner bör frågan i stället aktualiseras på nytt. I det sammanhanget bör möjligheten att upphandla dessa tjänster separat ses över. Regeringens lag om ändring i postlagen (1993:1684) såvitt avser 1 § avvisas därmed.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T63 (m, fp, kd) yrkande 1 i denna del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande grundläggande postservice
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:T63 yrkande 1 i denna del avslår regeringens förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684) såvitt avser 1 §,
2. Lagförslagen i övrigt (mom. 2)
Birgitta Wistrand (m), Lars Björkman (m), Ulla Löfgren (m), Jeppe Johnsson (m), Sivert Carlsson (c) och Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med Utskottet konstaterar och slutar med yrkande 5 bort ha följande lydelse:
Utskottet bedömer att regeringens förslag att ersätta dagens anmälningsplikt med ett tillståndskrav i sak inte innebär några större skillnader jämfört med i dag, beroende på hur tillsynsmyndigheten väljer att göra sin prövning. Enligt utskottets mening torde det dock i praktiken vara omöjligt att göra en förhandsbedömning av om en tillkommande postoperatör har möjlighet att uppfylla de krav som stadgas i postlagen, t.ex. krav på tillförlitlighet och regelbundenhet i brevbefordran. Utskottet anser att den nuvarande anmälningsplikten för bedrivande av postverksamhet fungerar tillfredsställande. Utskottet avvisar därför regeringens förslag till lagändringar, som är en följd av förslaget om tillståndskrav, och i konsekvens härmed även möjligheten att vidta sanktioner mot dem som bedriver postverksamhet utan tillstånd.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T63 (m, fp, kd) yrkande 1 i denna del och T65 (c) yrkande 5 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande lagförslagen i övrigt
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:T63 yrkande 1 i denna del och 1995/96:T65 yrkande 5 avslår regeringens förslag till
dels lag om ändring i postlagen (1993:1684) utom 1 §,
dels lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
dels lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering,
3. Avgift för lantbrevbärning (mom. 6)
Karl-Erik Persson (v), Elisa Abascal Reyes (mp) och Sivert Carlsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med Utskottet kan och slutar med yrkande 2 bort ha följande lydelse:
Enligt vad utskottet erfarit fortsätter dock Posten med att ta ut avgifter för lantbrevbärningen. Servicen till postkunderna försämras också. Utskottet anser det därför påkallat att regeringen genom exempelvis avtal eller ägardirektiv skapar garantier för att servicen i glesbygden inte försämras.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att syftet med motionerna T60 (mp) yrkande 3, T62 (v) yrkande 1 i denna del, T63 (m, fp, kd) yrkande 5 i denna del, T64 (mp) yrkande 3 och T65 (c) yrkande 2 tillgodoses till väsentlig del, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Av utskottets ställningstagande följer vidare
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande avgift för lantbrevbärning
att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:T60 yrkande 3, 1995/96:T62 yrkande 1 i denna del, 1995/96:T63 yrkande 5 i denna del, 1995/96:T64 yrkande 3 och 1995/96:T65 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Ersättning för grundläggande postservice (mom. 7)
Birgitta Wistrand (m), Lars Björkman (m), Ulla Löfgren (m), Jeppe Johnsson (m) och Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med Av propositionen och slutar med yrkande 2 bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att ställning inte nu bör tas till hur en eventuell framtida upphandling av den grundläggande postservicen skall finansieras. Om detta skall ske genom att samtliga tillståndspliktiga operatörer beläggs med en avgift bör detta system utformas så att det inte råder någon tvekan om att systemet inte snedvrider konkurrensen. Enligt utskottets mening bör regeringen, om Posten kan bevisa ändrade marknadsförutsättningar och utifrån detta säger upp avtalet om den grundläggande postservicen, inte enbart återkomma till riksdagen med ett förslag till avgiftsfinansiering utan överväga andra möjligheter att på ett konkurrensneutralt sätt uppnå en grundläggande nationell servicenivå med enhetlig prissättning.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T63 (m, fp, kd) yrkande 2 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande ersättning för grundläggande postservice
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:T63 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Hushållstäckning m.m. (mom. 8)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med Utskottet konstaterar och slutar med behandlad del bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det bör klargöras att alla medborgare skall erbjudas en grundläggande post- och kassaservice. Detta innebär att ingen på grund av sin bostads eller företags lokalisering skall ha andra utdelningsvillkor för den grundläggande postservicen. Ambitionen bör vara att de ca 1 500 hushåll som i dag inte har postutdelning fem dagar i veckan skall få det. Motsvarande krav på hushållstäckning bör även gälla för den grundläggande kassaservicen. Utskottet anser vidare att brevlådorna skall finnas inom skäligt avstånd, vilket bör vara 3 km. Utgångspunkten skall vara att en adressat inte behöver vara bilberoende för att hämta sin post. Avståndet skall i stället vara sådant att de flesta klarar av att cykla denna sträcka eller promenera. Enligt utskottets mening har vidare de organisationsförändringar som skett inom Posten lett till oacceptabla försämringar för landsbygden. Som framhålls i motion T64 (mp) bör Posten mot bl.a. denna bakgrund åläggas att vidta åtgärder så snabbt som möjligt så att skillnader i pris och service utjämnas mellan glesbygd och tätort.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T64 (mp) tillstyrks i nu behandlad del, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Av utskottets ställningstagande följer vidare att syftet med motion T62 (v) yrkande 1 i nu behandlad del tillgodoses till väsentlig del.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande hushållstäckning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:T64 yrkandena 1, 2 och 4 samt med anledning av motion 1995/96:T62 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Pristak för brevbefordran (mom. 10)
Birgitta Wistrand (m), Lars Björkman (m), Ulla Löfgren (m), Jeppe Johnsson (m) och Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med Utskottet delar och slutar med om pristaket bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att prisregleringar är ett främmande inslag på en avreglerad marknad. I sammanhanget kan vidare nämnas att Posten i sin prissättning har lagt sig under pristaket i flera år. Prisregleringen på postmarknaden inriktas också på en sådan liten del av hushållsutgifterna att det inte innebär något större skydd för konsumenterna. Utskottet är därför inte berett att förorda att regeringen ges ett förnyat bemyndigande om prisreglering för privatpersoners inrikes brevbefordran.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T63 (m, fp, kd) yrkandena 1 i denna del och 3 i denna del tillstyrks medan regeringens förslag avstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande pristak för brevbefordran
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:T63 yrkandena 1 i denna del och 3 i denna del samt med avslag på regeringens förslag om bemyndigande för regeringen att i avtal med Posten AB sätta gränser för bolagets eventuella höjning av avgiften för privatpersoners inrikes befordran av brevförsändelser som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Prisreglering av tidningar och tidskrifter (mom. 11)
Birgitta Wistrand (m), Lars Björkman (m), Ulla Löfgren (m), Jeppe Johnsson (m), Sivert Carlsson (c) och Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med Utskottet anser och på s. 19 slutar med yrkande 2 bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det omotiverat att i dagsläget bemyndiga regeringen att prisreglera en marknad som i dag fungerar utan reglering. Post- och telestyrelsen bör i stället följa prisutvecklingen, och regeringen bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för denna.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T63 (m, fp, kd) yrkandena 1 i denna del och 3 i denna del samt T65 (c) yrkande 6 tillstyrks medan regeringens förslag avstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande prisreglering av tidningar och tidskrifter
att riksdagen med bifall till motionerna 1956/96:T63 yrkandena 1 i denna del och 3 i denna del och 1995/96:T65 yrkande 6 samt med avslag på regeringens förslag om bemyndigande för regeringen att träffa avtal med Posten AB om avgifter för befordran av vissa tidningar och tidskrifter som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Postens verksamhetsinriktning (mom. 12)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med Utskottet har och på s. 21 slutar med yrkandet avstyrks bort ha följande lydelse:
När det gäller postens verksamhetsinriktning ansluter sig utskottet till den uppfattning som förs fram i motion T62 (v), nämligen att ett modernt postföretag måste ges möjlighet att ge service till kunderna såväl inom som utom landet. Regeringens förslag till huvudinriktning för Posten är därför alltför begränsat. Enligt utskottets mening bör Posten ges möjlighet att bedriva verksamhet utanför landets gränser och då företrädesvis i Europa. Det är också viktigt för Posten att i vissa situationer ha möjlighet att ingå delägarskap med andra postoperatörer både i och utanför landet. Utskottet vill vidare framhålla att postnätet och betalningsförmedlingen hör nära samman. Posten bör därför inte heller begränsas alltför mycket när det gäller möjligheterna att bedriva fullskalig bankverksamhet. Mot denna bakgrund bör en utredning tillsättas om Postens möjligheter att bedriva bankverksamhet. Dessutom bör Posten kunna vara delägare i andra postbanker i andra länder.
Beträffande statsmakternas avkastningskrav på Posten vill utskottet framhålla att en viktig omständighet som bidragit till att postkoncernen ännu inte nått önskat soliditetsmål är felaktiga bedömningar av Postens ekonomi i samband med bolagiseringen. Den låga soliditetsnivån förklaras sålunda bl.a. av att Postverkets pensionsåtagande om drygt 7 miljarder kronor bokfördes som en skuld i samband med bolagiseringen. Enligt utskottets mening bör klarläggas att staten skall ha det största ansvaret för pensionsskulden och att detta beaktas i samband med att framtida avkastningskrav fastställs.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T62 (v) yrkandena 2 och 4-6 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande Postens verksamhetsinriktning
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:T62 yrkandena 2 och 4-6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Postens agerande på postmarknaden (mom. 13)
Birgitta Wistrand (m), Lars Björkman (m), Ulla Löfgren (m), Jeppe Johnsson (m), Sivert Carlsson (c) och Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med Utskottet kan och slutar med behandlad del bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion T63 (m, fp, kd) är det oacceptabelt att Posten ett flertal gånger har agerat i strid mot bl.a. konkurrenslagstiftningen. Enligt Konkurrensverket har Posten tillämpat underprissättning i Stockholm och missbrukat sin dominerande ställning. Enligt utskottets mening är det viktigt för den allmänna normsättningen i samhället att staten inte tillåter att ett eget företag ägnar sig åt att återkommande bryta mot lagstiftningen. Det bör därför ankomma på regeringen såsom ägare av Posten att tillse att återkommande lagöverträdelser från Postens sida förhindras.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T63 (m, fp, kd) yrkande 5 tillstyrks i aktuell del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande Postens agerande på postmarknaden
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:T63 yrkande 5 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Övriga uppföljningsfrågor (mom. 17)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med Utskottet förutsätter och slutar med av utskottet bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare framhållit att det är viktigt att följa upp hur de post- och telepolitiska målen uppfylls. Enligt utskottets mening är det därför naturligt att de frågor som uppmärksammas i motionerna T60 och T64 (båda mp) kommer att behandlas inom ramen för det fortsatta uppföljningsarbetet. Det gäller bl.a. vad Postens ökade möjligheter till finansiell verksamhet har inneburit ekonomiskt och verksamhetsmässigt. I avvaktan på en sådan redovisning bör inga medel därför ges till Posten.
Utskottet kan vidare konstatera att Postens omorganisationer har lett till klara och oacceptabla försämringar för landsbygden. Regeringen bör därför ålägga Posten att förbättra dagens situation så snabbt som möjligt och jämna ut skillnaderna i service och kostnader för glesbygdsbor och tätortsbor. Utskottet anser vidare att alltför stora omorganisationer inom post- och telebolagen som kan leda till försämrad service i glesbygd bör prövas av regeringen innan de får genomföras. Regeringen bör vidare före mandatperiodens utgång redovisa för riksdagen läget på postmarknaden och konsumenternas situation. Redovisningen bör innefatta en utvärdering av effekterna av de lagändringar som föreslås i proposition 1995/96:218 Ändringar i postlagen m.m.
Utskottet delar revisorernas bedömning att upphandlingen av texttelefoni fortsättningsvis bör skötas av Post- och telestyrelsen i samråd med myndigheter och organisationer som har social kompetens. Det är dock viktigt att klargöra att teleservicen för handikappade bör finansieras enligt den s.k. ansvars- och finansieringsprincipen. Det innebär att teleoperatörerna själva skall finansiera forskning, utveckling och tillgänglighet av teleutrustning och teletjänster för handikappade.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T60 yrkandena 1, 2 och 4 samt T64 yrkande 5 (båda mp) tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande övriga uppföljningsfrågor
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:T60 yrkandena 1, 2 och 4 och 1995/96:T64 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Propositionens lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
1 Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684)
2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Proposition 1995/96:218 Ändringar i postlagen (1993:1684) m.m. 2 Förslag till riksdagsbeslut 2 Förslag 1995/96:RR10 Riksdagens revisorers förslag angående uppföljning av post- och telepolitiska mål 2 Revisorernas förslag 2 Motionerna 3 Motion väckt med anledning av förslag 1995/96:RR10 3 Motioner väckta med anledning av proposition 1995/96:218 3 Utskottet 4 1 Bakgrund 4 1.1 1993 års riksdagsbeslut 4 1.2 Utvecklingen inom EU 6 1.3 Aktuellt utredningsarbete m.m. 6 2 Postlagen m.m. 6 2.1 Regeringens förslag 6 2.2 Motionsförslag 7 2.3 Utskottets ställningstagande 8 3 Rikstäckande post- och kassaservice 8 3.1 Regeringens förslag 8 3.2 Motionsförslag 9 3.3 Utskottets ställningstagande 11 4 Upphandling av kassaservice 15 4.1 Regeringens förslag 15 4.2 Motionsförslag 16 4.3 Utskottets ställningstagande 16 5 Prisreglering av posttjänster 17 5.1 Regeringens förslag 17 5.2 Motionsförslag 17 5.3 Utskottets ställningstagande 18 6 Verksamhetsinriktning m.m. 19 6.1 Regeringens bedömning 19 6.2 Motionsförslag 20 6.3 Utskottets ställningstagande 20 7 Posten Kredit AB 22 7.1 Regeringens förslag 22 7.2 Utskottets ställningstagande 22 8 Postnummer 22 8.1 Regeringens förslag 22 8.2 Motionsförslag 22 8.3 Utskottets ställningstagande 23 9 Uppföljning av de post- och telepolitiska målen 23 9.1 Revisorernas förslag 23 9.2 Motionsförslag 26 9.3 Utskottets ställningstagande 27 Hemställan 30 Reservationer 32 Propositionens lagtext 38 1 Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684) 38 2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 44 3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering 45 Gotab, Stockholm 1996