Justitieutskottets betänkande2003/04:JUU15

Polisfrågor

Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet ett antal motionsyrkanden som väckts
under den allmänna motionstiden år 2003. De behandlade yrkandena tar i
huvudsak upp olika frågor om polisen, bl.a. renodling av polisens
arbetsuppgifter, införande av ett maskeringsförbud i samband med
demonstrationer,
utökad registrering av uppgifter i DNA-registret, tullens samverkan med
andra myndigheter, åtgärder mot illegala vapen, polisens kostnader för
att bevaka evenemang, polisens utbildning, arbetsförhållanden och utrustning,
enhetliga polisuniformer, internationellt polissamarbete, nationella
id-kort samt beslutanderätten över beredskapspolisen och om
belöningar.
Utskottet hänvisar i betänkandet framför allt till pågående utrednings-,
berednings- och utvecklingsarbete samt till gällande regelverk. Mot den
bakgrunden föreslår utskottet att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.

I ärendet finns 41 reservationer och 6 särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.      Polislagen
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju268.

2.      Maskeringsförbud
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju204, 2003/04:Ju211, 2003/04:Ju238,
2003/04:Ju292 yrkande 24, 2003/04:Ju344 och 2003/04:Ju446 yrkande 6.
Reservation 1 (m, c)
Reservation 2 (fp)

3.      Polisen och demonstrationer m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju333 yrkande 6, 2003/04:Ju369 yrkande
11, 2003/04:Ju417 yrkandena 11 och 12, 2003/04:Ju446 yrkande 5 och
2003/04:Ju465 yrkande 18.
Reservation 3 (m, fp, kd, c)

4.      Brottsutredningsverksamheten
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju333 yrkande 4.
Reservation 4 (c)

5.      Fortsatt "Göteborgsutredning"
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju379.
Reservation 5 (mp)

6.      Renodling av polisens arbetsuppgifter
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju333 yrkande 9, 2003/04:Ju367
yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ju419 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:Ju465 yrkandena
3 och 9.
Reservation 6 (m, fp, kd, c)

7.      Bevisprovokation m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju292 yrkande 23 och 2003/04:Ju369
yrkande 12.
Reservation 7 (m, fp, c)

8.      Polisens tillgång till militära resurser
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju292 yrkande 22.
Reservation 8 (m, fp, c)

9.      Brottsförebyggande åtgärder
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju369 yrkande 16 och 2003/04:Ju445
yrkande 2.
Reservation 9 (m, kd, c)

10.     Åtgärder mot hatbrott
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K418 yrkande 17 och 2003/04:Ju356
yrkande 6.
Reservation 10 (fp)

11.     DNA-registret
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju237, 2003/04:Ju244, 2003/04:Ju250,
2003/04:Ju251, 2003/04:Ju269, 2003/04:Ju278, 2003/04:Ju308, 2003/04:Ju322,
2003/04:Ju333 yrkande 5, 2003/04:Ju369 yrkandena 14 och 15, 2003/04:Ju395,
2003/04:Ju426 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ju431 yrkande 1, 2003/04:Ju432,
2003/04:Ju457 och 2003/04:Ju467.
Reservation 11 (m)
Reservation 12 (kd)
Reservation 13 (fp, c)

12.     Tullens befogenheter m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju327 yrkande 3, 2003/04:Ju409 yrkande
1 och 2003/04:Ju427 yrkandena 1-5, 7 och 8.
Reservation 14 (m, fp, kd, c)

13.     Samverkan mellan tull och polis
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju220, 2003/04:Ju427 yrkande 6 och
2003/04:So576 yrkande 3.
Reservation 15 (m, fp, kd, c)

14.     Kustbevakningens polisiära befogenheter
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju294 yrkandena 1-3 och 2003/04:Ju359.

15.     Vapenlagstiftningen
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju219, 2003/04:Ju240 och 2003/04:Ju286.

Reservation 16 (m, c)

16.     Straffen för olovligt vapeninnehav m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju292 yrkande 5, 2003/04:Ju340,
2003/04:Ju382, 2003/04:Ju424 och 2003/04:Ju429 yrkandena 1, 3 och 4.
Reservation 17 (m, fp, kd, c)

17.     Tillfällig vapenamnesti
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju229.
Reservation 18 (m, fp, kd, c)

18.     Vapenlagens krav för jaktvapen m.m.
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju405 yrkandena 1-4.
Reservation 19 (c)

19.     Läkares anmälningsplikt
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju217.
Reservation 20 (m, fp, kd, c)

20.     Ordningsvakter
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju417 yrkandena 1 och 2.

21.     Evenemangskostnader
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju289 och 2003/04:Ju465 yrkande 10.

Reservation 21 (fp)

22.     Regeringsbeslutade evenemang
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju417 yrkande 17.
Reservation 22 (m, fp, kd, c)

23.     Offentliga tillställningar
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju231.

24.     Kamphundar
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju216.

25.     Säkerhetspolisens organisation
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju446 yrkande 2.
Reservation 23 (fp)

26.     Säkerhetspolisens hotbildsbedömningar
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju346 och 2003/04:Ju417 yrkande 18.

27.     Antagning till polisutbildning m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju266, 2003/04:Ju277 yrkandena 1-3,
2003/04:Ju333 yrkandena 18 och 19, 2003/04:Ju355 yrkande 2, 2003/04:Ju369
yrkande 9, 2003/04:Ju465 yrkande 7 och 2003/04:Sf402 yrkande 26.
Reservation 24 (m, fp, kd, c)
Reservation 25 (v)

28.     En reformerad polisutbildning
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju369 yrkande 8.
Reservation 26 (m)

29.     Vidareutbildning m.m.
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju369 yrkandena 7 och 10.
Reservation 27 (m, fp)

30.     Polisens ledarskap m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju333 yrkandena 2 och 20, 2003/04:Ju355
yrkande 1, 2003/04:Ju369 yrkande 2 och 2003/04:Ju465 yrkande 14 i denna
del.
Reservation 28 (m, fp, kd, c)
Reservation 29 (v)

31.     Polisens vapenträning
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju355 yrkande 3.
Reservation 30 (v)

32.     Polisens arbetstider
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju333 yrkande 8.
Reservation 31 (c)

33.     Personalhandledning m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju355 yrkande 6, 2003/04:Ju417
yrkandena 7-9 och 2003/04:Ju465 yrkande 14 i denna del.
Reservation 32 (fp, kd)
Reservation 33 (v)

34.     Kartläggning av sjukskrivningar
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju369 yrkande 3.

35.     Enhetliga polisuniformer
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju259 och 2003/04:Ju465 yrkande
8.
Reservation 34 (fp)

36.     Teknikstöd
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju337 och 2003/04:Ju417 yrkande 14.

37.     Utökat polissamarbete inom EU m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K416 yrkande 26, 2003/04:Ju348 yrkande
1, 2003/04:Ju369 yrkande 17, 2003/04:Ju409 yrkande 2, 2003/04:Ju465 yrkande
16, 2003/04:So345 yrkande 4 och 2003/04:So639 yrkande 1.
Reservation 35 (m)
Reservation 36 (fp, kd, c)

38.     Trafikkontroller
Riksdagen avslår motion 2003/04:T564 yrkandena 46 och 48.
Reservation 37 (c)

39.     Polisens ansvarsnämnd
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju355 yrkande 8.

40.     Beredskapspolisen
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju333 yrkande 10 och 2003/04:Ju396.

Reservation 38 (fp, c)

41.     Belöningar
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju423.
Reservation 39 (fp)

42.     Polisens avskrivningar
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju417 yrkande 15.
Reservation 40 (m, fp, kd, c)

43.     Nationella id-kort
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju221 och 2003/04:Ju309.
Reservation 41 (m)

44.     Eftersökning av försvunna personer
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju301 yrkandena 1 och 2.
Stockholm den 19 februari 2004
På justitieutskottets vägnar
Johan Pehrson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:      Johan Pehrson (fp),
Susanne Eberstein (s), Alice Åström (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice
Ask (m), Lennart Nilsson (s), Helena Zakariasén (s), Ragnwi Marcelind
(kd), Elisebeht Markström (s), Torkild Strandberg (fp), Johan Linander
(c), Göran Norlander (s), Cecilia Magnusson (m), Joe Frans (s), Leif
Björnlod (mp), Kerstin Andersson (s) och Hillevi Engström (m).

Utskottets överväganden
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet ett antal motionsyrkanden som
huvudsakligen rör polisen och som väckts under den allmänna motionstiden
år 2003.
Polisen och demonstrationer m.m.
I detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden rörande demonstrationer
och andra evenemang, bl.a. frågor om tidsfristen för omhändertagande enligt
polislagen, maskeringsförbud vid demonstrationer samt polisens utrustning
och taktik vid demonstrationer. Utskottet föreslår med hänvisning bl.a.
till pågående utrednings- och beredningsarbete att riksdagen avslår
samtliga motioner. Jämför reservationerna 1-5 (m, fp, kd, c, mp).
Ett stort antal motioner har väckts som rör polisens agerande i samband
med demonstrationer.
I motion Ju268 (kd) begärs att bestämmelserna i 13, 14 och 16 §§ polislagen
(1984:387) ändras så att polisen ges möjlighet att under vissa förutsättningar
hålla kvar en person längre tid än vad som medges i dag. För närvarande
är tiden begränsad till sex (13 §) respektive 12 (14 §) timmar.
I motionerna Ju204 (m), Ju211 (m), Ju238 (c) och Ju292 (m) begärs att det
skall införas ett förbud mot maskering vid demonstrationer. I motionerna
Ju344 och Ju446 (båda fp) begärs en möjlighet för polisen att förbjuda
demonstranter att maskera sig i samband med ordningsstörningar.
I motionerna Ju333 (c), Ju369 (m), Ju417 (kd) samt Ju446 och Ju465 (båda
fp) begärs insatser avseende polisens utrustning och taktik i samband med
demonstrationer.
I motion Ju333 (c) begärs åtgärder för att kvalitetssäkra
brottsutredningsverksamheten.
I motion Ju379 (mp) begärs en fortsatt "Göteborgsutredning" avseende bl.
a. de attityder och teorier om samhället som präglar polisens arbete.
Göteborgskommittén överlämnade sitt betänkande Göteborg 2001 (SOU 2002:122)
till regeringen i januari 2003. Kommittén förespråkar en mängd förändringar
för att polisen i framtiden skall vara bättre rustad att hantera bl.a.
allvarliga ordningsstörningar. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Kommittén hade i uppdrag att bl.a. överväga om polislagens bestämmelser
om omhändertaganden vid allvarliga ordningsstörningar var ändamålsenligt
utformade. I denna del konstaterade kommittén att Sverige är ett av få
länder i Europa som tillåter polisen att i förebyggande syfte frihetsberöva
personer som stör eller kan antas komma att störa ordningen. I många andra
länder krävs en brottsmisstanke för ett sådant ingripande eller att
frihetsberövandet underställs en domare. Sammanfattningsvis fann kommittén
inte skäl föreligga att föreslå en utökad tidsfrist för tillfälliga
omhändertaganden (SOU 2002:122 s. 760 f.).
Vad gäller frågan om maskeringsförbud föreslår Göteborgskommittén att det
införs ett sådant på allmän plats i eller i anslutning till en folksamling.
Förbudet skall inte omfatta bl.a. den som täcker ansiktet för att skydda
sig mot väderleken eller som gör det av religiösa skäl. Det skall vidare
enligt förslaget vara möjligt för en anordnare av en allmän sammankomst
att begära tillstånd för deltagarna att bära maskering.
Göteborgskommittén lämnade även förslag som rör polisens utrustning och
taktik vid demonstrationer.
Utskottet behandlade liknande frågor under föregående riksmöte (bet.
2002/03:JuU9 s. 8 f.). De motionerna avstyrktes med hänvisning till det
pågående beredningsarbetet.
Regeringen har aviserat att en proposition rörande frågan om maskeringsförbud
vid demonstrationer kommer att överlämnas till riksdagen under våren 2004.

I Beredningens för rättväsendets utveckling delbetänkande Läget i
rättsväsendet och förslag till fortsatta reformer inom
brottsutredningsverksamheten
m.m. (SOU 2003:114) föreslås bl.a. att det skall införas en enhetlig
utbildning för kvalificerad brottsutredningsverksamhet. Utbildningens
innehåll bör fastställas centralt. Det är en fördel om utbildningen kan ge
högskolepoäng. Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 28
februari 2004.
Rikspolisstyrelsen har i regleringsbrevet för budgetåret 2004 fått i
uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att höja
utredningskompetensen hos de poliser som arbetar i yttre tjänst och som utför
inledande utredningsåtgärder efter att brott begåtts. Vidare skall redovisas
vilka åtgärder som vidtagits i övrigt för att höja kvaliteten och förbättra
effektiviteten i brottsutredningsverksamheten.
Av budgetpropositionen för år 2004 framgår att frågor om bl.a. kriminalteknik,
utbildning och kompetensutveckling, utredningsverksamhet och taktikutveckling
omfattas av det förändrings- och utvecklingsarbete som bedrivs inom polisen
under benämningen En nationell polis. Flertalet av dessa frågor berör av
naturliga skäl det brottsförebyggande och det brottsutredande arbetet
inom polisen (prop. 2003/04:1 utg.omr. 4 s. 27).
Justitieministern uppgav bl.a. följande den 31 januari 2003 som svar på
en interpellation om fortsatt utredning av händelserna i Göteborg år 2001.
Det är viktigt att alla  poliser har en fördomsfri inställning till
människor de möter i sin yrkesroll. Inom polisen arbetar man intensivt med
att förhindra uppkomsten av fördomar. En del i detta handlar om att
rekrytera personer med olika bakgrund till polisen för att
personalsammansättningen
skall spegla samhället i stort. På så sätt kan vi öka kunskapen om och
förståelsen för olika etniska minoriteter, religiösa grupper eller nya
politiska rörelser. Den nya polisutbildningen fäster dessutom större
avseende än den tidigare vid etiska och värdemässiga frågor. Även vid
landets polismyndigheter görs betydande insatser när det gäller utbildning
i etikfrågor. Polishögskolan har uppmärksammat betydelsen av kunskap hos
polisen om samhället och de olika politiska grupper som vuxit fram under
senare år och det diskuteras nu, bl.a. med Göteborgsutredningen som
utgångspunkt, hur man bäst skulle kunna föra in dessa frågor i polisutbildningen
(ip. 2002/03:131).
Rikspolisstyrelsen har i samarbete med Riksåklagaren anordnat
utvecklingskonferenser med inriktning på bl.a. islam, homofobi och brottsoffer,
Internet och hatbrott samt hets mot folkgrupp. Dessa konferenser behandlade
även polisens attityder och värderingar (Polisens årsredovisning 2002).
Inom
Justitiedepartementet pågår, mot bakgrund av Göteborgskommitténs uttalanden,
en översyn av vissa strukturella frågor inom polisen. Av redovisningen
skall framgå om det finns någon gemensam nämnare som polisen kan påverka
och som hade någon negativ inverkan på händelseförloppet under
Göteborgshändelserna. Förslag skall också lämnas på åtgärder som förbättrar
polisens möjligheter att genomföra sitt uppdrag. Resultatet av översynen
skall redovisas i slutet av februari 2004.
Utskottet vill ånyo understryka vikten av att åtgärder ständigt vidtas
för att ytterligare förstärka allmänhetens förtroende för polisen. Mot
bakgrund härav och då det pågående utrednings- och beredningsarbetet i de
av motionärerna berörda frågorna inte bör föregripas finner utskottet
inte skäl till något uttalande. Motionerna Ju204, Ju211, Ju238, Ju268,
Ju292, Ju333, Ju344, Ju369, Ju379, Ju417, Ju446 och Ju465 bör därför avslås
i här behandlade delar.
Renodling av polisens arbetsuppgifter m.m.
I detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden rörande renodling av
polisens arbetsuppgifter. Vidare behandlas motioner om införande av
skyddsidentitet för poliser och en reglering av bevisprovokation samt om
samarbetet mellan polisen och militären. Slutligen behandlas motionsyrkanden
rörande polisens brottsförebyggande verksamhet. Utskottet föreslår med
hänvisning till pågående berednings- och utredningsarbete att samtliga
motioner avslås. Jämför reservationerna 6-10 (m, fp, kd, c).
I motionerna Ju333 (c), Ju367 (kd), Ju419 (m) och Ju465 (fp) anförs att
polisens verksamhet bör renodlas genom att bl.a. vissa administrativa och
andra icke polisiära arbetsuppgifter överförs till andra myndigheter.
I motionerna Ju292 och Ju369 (båda m) begärs att polisens operativa metoder
förtydligas och regleras i lag. I motionerna pekas på möjligheten för
poliser att arbeta under fingerad identitet samt att använda bevisprovokation.

I motion Ju292 begärs vidare att polisen vid terrorattacker och andra
storskaliga kriminella operationer skall kunna begära bistånd av militären.
Motionärerna anför att utformningen av regelverket som skall reglera
detta kräver omsorgsfulla överväganden.
I februari år 2000 beslutade riksdagen på förslag av utskottet ett
tillkännagivande om att regeringen borde utreda frågan om vilka arbetsuppgifter
polisen bör ha (bet. 1999/2000:JuU6 s. 5 f., rskr. 128).
Regeringen beslutade den 21 december 2000 (dir. 2000:105) att tillkalla
en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av polisens
arbetsuppgifter. Översynens omfattning utökades genom beslut om tilläggsdirektiv
i februari 2002 (dir. 2002:23).
Utredningen, som antog namnet Polisverksamhetsutredningen, har avgett tre
betänkanden, nämligen Mot ökad koncentration - förändring av polisens
verksamhet (SOU 2001:87), Polisverksamhet i förändring (SOU 2002:70) och
Polisverksamhet i förändring - del 2 (SOU 2002:117). Av betänkandena
framgår att polisen i dag utför en mängd uppgifter som i mycket liten, om
ens någon, utsträckning utgör ett led i polisens funktion att upprätthålla
den allmänna ordningen och säkerheten. Huvudsyftet med att renodla polisens
verksamhet är enligt utredningen att en del av den befintliga personalen
skall frigöras för att förstärka polisens kärnverksamhet. Utredningen
vill också betona att en renodling bidrar till att skapa en tydlig
polisidentitet. Enligt utredningen bör utgångspunkterna för vilka uppgifter
som skall åligga polisen vara följande. Polisen skall endast belastas med
uppgifter när ett ordnings- och säkerhetstänkande är av dominerande
betydelse när uppgiften utförs. Vidare skall sådana uppgifter där det kan
antas att det krävs våld eller tvångsmedel för att utföra uppgiften åligga
polisen. Polisen bör dessutom endast ha att utföra uppgifter som ligger
inom ramen för polisens nuvarande utbildning och kompetens.
Enligt utredningen kan renodling ske på flera olika sätt; dels genom att
uppgifter som inte har polisiär relevans förs över till annan huvudman,
s.k. extern renodling, dels genom att arbetsuppgifter som inte fordrar
poliskompetens förs över från den polisutbildade till den civilanställda
personalen, s.k. intern renodling. Bland de uppgifter som skulle kunna
övertas av andra myndigheter nämner utredningen bl.a. stämningsmannaverksamheten
som skulle kunna föras till kronofogdemyndigheterna, stängsling av gruvhål
som skulle kunna föras till Bergsstaten, ansvaret för omhändertagande av
djur som skulle kunna föras över till länsstyrelserna och ett flertal
tillståndsärenden, ärenden om felparkeringsavgift samt huvudansvaret för
förvaring av personer som omhändertagits med stöd av LOB som skulle kunna
föras över till kommunerna. Vissa arbetsuppgifter bör enligt utredningen
helt kunna upphöra, t.ex. verksamheten med förlustanmälningar. Betänkandena
bereds för närvarande. Regeringen har aviserat en proposition rörande
vissa av Polisverksamhetsutredningens förslag till våren 2004.
Beredningen för rättsväsendets utveckling har avgett bl.a. delbetänkandet
Ökad effektivitet och rättssäkerhet i brottsbekämpningen (SOU 2003:74).
Remisstiden för betänkandet utgår den 28 februari 2004.
Beredningen föreslår att det i 27 kap. rättegångsbalken förs in en
bestämmelse om användning av bl.a. brottsprovokation under en förundersökning
angående brott på vilket fängelse kan följa. För att utröna omständigheter
som kan vara av betydelse för utredningen om brottet skall de brottsutredande
myndigheterna få vidta åtgärder som kan föranleda någon att begå brottslig
gärning, om det kan antas att denne skulle komma att begå samma eller
liknande gärning även om åtgärderna inte vidtas. Beslut om åtgärderna
skall meddelas av undersökningsledaren eller åklagaren (SOU 2003:74 s.
141 f.).
Beredningen föreslår vidare att en polisman skall få uppträda under
skyddsidentitet får att förhindra, avslöja eller utreda brott. En reglering
föreslås i polislagen, bl.a. för att kunna använda skyddsidentitet i det
förebyggande arbetet. Med skyddsidentitet avses att polismannen använder
oriktiga personuppgifter om sig själv. Dessa får antecknas i register, bl.
a. inom folkbokföringen, och i dokument som utfärdas i skyddsidentiteten.
Ett vittne skall ha rätt att, om det inte föreligger synnerliga skäl,
vägra att yttra sig i syfte att inte röja sin eller någon annans
skyddsidentitet respektive rätta identitet. Beredningen anför att användning
av skyddsidentitet är, inte minst på grund av sin relativt komplicerade
karaktär, i första hand en metod som är avsedd att användas i
infiltrationssammanhang vid bekämpningen av den organiserade eller annars
allvarliga
brottsligheten. Det är med andra ord en metod som kommer att användas i
stort sett uteslutande för att efterforska och utreda de grövsta brotten.
Behovs- och proportionalitetsprinciperna i 8 § polislagen skall tillämpas
vid användningen (SOU 2003:74 s. 179 f.).
I 10 kap. 9 § regeringsformen anges att regeringen får insätta rikets
försvarsmakt eller del därav i strid för att möta väpnat angrepp mot riket.

Försvarsmakten kan med stöd av bestämmelserna i förordningen (1982:756)
om Försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium
under fred och neutralitet, m.m. möta överraskande anfall från främmande
stat med vapenmakt utan föregående regeringsbeslut.
Frågan om möjligheten att använda delar av Försvarsmakten vid terroristattacker
berörs i 11 september-utredningens betänkande Vår beredskap efter den 11
september (SOU 2003:32).
Utredningen anför att terroristangrepp som inte är av sådant omfattande
slag att de kan betecknas som väpnade angrepp mot riket bör som hittills
principiellt sett vara en angelägenhet för polisen. Polisen har emellertid
inte möjlighet att ingripa mot våldshandlingar från luften eller under
vattnet. Även polisens och Kustbevakningens möjlighet att ingripa mot
våld från fartyg i övervattensläge är begränsad. Utredningen föreslår mot
bakgrund härav att statsmakterna uttryckligen ansluter sig till en tolkning
av 10 kap. 9 § regeringsformen som innebär att regeringen får insätta
Försvarsmakten eller del därav i strid för att möta ett väpnat angrepp
mot riket även när det inte härrör från en främmande stat. Utredningen
lämnar förslag till en ny lag om vissa befogenheter för Försvarsmakten
under fredstid som bygger på denna tolkning. Vid ett väpnat angrepp mot
riket eller överhängande hot om sådant angrepp och då regeringens beslut
inte kan avvaktas utan omedelbar fara för rikets säkerhet, för människoliv
eller för omfattande förstörelse av egendom, får Försvarsmakten enligt
föreskrifter i lagen bruka det våld som är nödvändigt för att avvärja den
omedelbara faran oberoende av om angreppet eller hotet kan antas härröra
från främmande stat. Efter begäran från polisen eller Kustbevakningen får
Försvarsmakten enligt förslaget även ingripa vid andra våldshandlingar
eller överhängande hot om våldshandlingar, om de utövas från fartyg eller
luftfartyg. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att polisens verksamhet i
huvudsak skall koncentreras till dess kärnuppgifter. Vad gäller frågor om
specifika arbetsmetoder vidhåller utskottet sina tidigare uttalanden att
sådana frågeställningar knappast lämpar sig för generella uttalanden från
riksdagen i den ena eller andra riktningen. Mot bakgrund härav och då
utskottet inte vill föregripa beredningen i Regeringskansliet av de olika
frågorna - som i många fall ligger i linje med motionärernas önskemål -
föreligger inte skäl för något uttalande från riksdagens sida. Motionerna
Ju292, Ju333, Ju367, Ju369, Ju419 och Ju465 avstyrks i här behandlade
delar.
I motionerna K418 (fp), Ju356 (v, fp, c, mp), Ju369 (m) och Ju445 (kd)
begärs insatser på det brottsförebyggande området. I motionerna K418 och
Ju356 efterfrågas ökad samverkan mellan polis och frivilligorganisationer
för att motverka hatbrott. I motion Ju369 efterfrågas ökad lokal samverkan.
I motion Ju445 begärs insatser baserade på statistik om brottsstrukturer.

En mängd brottsförebyggande åtgärder har vidtagits inom polisen för att
förbättra och effektivisera verksamheten. Utöver vissa projekt och insatser
har ett betydande antal åtgärder utförts genom samverkan med bl.a. byggbolag,
landsting, idrottsklubbar, lokala brottsförebyggande råd och genom
grannsamverkan. Det nya ledningssystemet KC-Polis gör det möjligt att
utförligare och mer konsekvent registrera händelser och kända uppgifter.
Informationen har utgjort en viktig informationskälla för det brottsförebyggande
arbetet. Polismyndigheternas brottsförebyggande åtgärder avseende hatbrott
har företrädesvis gällt samverkan med bl.a. krogar, idrottsarrangörer och
skolan samt utbildning av såväl egen personal som ordningsvakter.
Riksåklagaren har i samarbete med Rikspolisstyrelsen anordnat
utvecklingskonferenser
med inriktning på bl.a. islam, homofobi och brottsoffer, Internet och
hatbrott samt hets mot folkgrupp. Dessa konferenser har även behandlat
polisens attityder och värderingar. Syftet har varit att ge polisens
kontaktpersoner en bred kunskapsbas. I samverkan med Säkerhetspolisen,
Riksåklagaren och Justitiekanslern har ett presentationsmaterial tagits
fram för att sprida kunskap om hatbrotten till kontaktpersonerna. Under
hösten 2002 genomförde sju polismyndigheter och Polisutbildningen i Växjö
lokala utbildningar där presentationsmaterialet användes (Polisens
årsredovisning 2002).
Regeringen anför i budgetpropositionen för år 2004 att bekämpningen av
brott med rasistiska, främlingsfientliga, antisemitiska eller homofobiska
inslag samt olaga diskriminering har fortsatt hög prioritet för polisväsendet.
Vidare poängterar regeringen att det är viktigt att Rikspolisstyrelsen
och polismyndigheterna förstärker och höjer kunskapen på detta angelägna
område (prop. 2003/04:1 utg.omr. 4 s. 52 f.).
Rikspolisstyrelsen skall enligt regleringsbrevet för år 2004 redovisa det
brottsbekämpande arbete som bedrivits när det gäller brott med rasistiska,
främlingsfientliga, antisemitiska eller homofobiska inslag samt olaga
diskriminering. Redovisningen skall innehålla en sammanhållen nationell
beskrivning och analys av hur verksamheten har utvecklats och dess resultat.
I de fall polismyndigheter inte redovisat några särskilda åtgärder skall
detta analyseras och kommenteras.
Utskottet har behandlat liknande yrkanden tidigare. I samband med
behandlingen av budgetpropositionen för år 2004 uttalade utskottet rörande
hatbrottsligheten bl.a. att utskottet utgår från att polisen och andra
myndigheter vidtar de åtgärder som bedöms verksamma och lämpliga i det
brottsförebyggande arbetet och att samråd i förekommande fall sker med
andra berörda samhällsaktörer (bet. 2003/04:JuU1 s. 102 f.).
Utskottet vidhåller sitt tidigare uttalande om vikten av brottsförebyggande
åtgärder mot bl.a. hatbrottslighet. Utskottet välkomnar det uppdrag
regeringen gett Rikspolisstyrelsen i regleringsbrevet för år 2004 i denna
del och vill understryka att såväl insatser som resultatredovisning måste
omfatta hela landet. Det är angeläget att polisen ytterligare höjer sin
kompetens i dessa frågor och att fortsatt arbete sker i bemötandefrågor
gentemot bl.a. dessa grupper. Mot bakgrund härav och med beaktande av det
arbete som pågår i brottsförebyggande frågor föreligger inte skäl till
något uttalande från riksdagen. Motionerna K418, Ju356, Ju369 och Ju445
avstyrks i här behandlade delar.
DNA-registret
I detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden rörande utökade
möjligheter att registrera uppgifter i polisens DNA-register. Utskottet
föreslår med hänvisning till en pågående översyn av DNA-registret att
riksdagen avslår samtliga motioner. Jämför reservationerna 11-13 (m, fp,
kd, c).
Ett stort antal motioner har väckts som rör möjligheterna att registrera
uppgifter i DNA-registret.
I motion Ju426 (fp) begärs att möjligheterna att registrera uppgifter i
DNA-registret skall utökas, men att den närmare utformningen av bestämmelserna
behöver övervägas ytterligare. Vidare begärs ett klarläggande att uppgifterna
i DNA-registret endast får användas i polisens brottsutredande verksamhet.

I motion Ju369 (m) begärs att frågan om att utöka möjligheterna att
registrera uppgifter i DNA-registret skall utredas mot bakgrund av polisens
behov, tekniska möjligheter och risker med att registrera uppgifter i
registret.
I motionerna Ju237 (c), Ju244 (kd), Ju269 (s), Ju322 (s), Ju432 (s) och
Ju467 (s) begärs att polisens möjligheter att registrera uppgifter i
DNA-registret skall utökas.
I motion Ju333 (c) begärs att de som dömts såväl till fängelse minst sex
månader som för ett brott med ett lägsta angivet straff om fängelse sex
månader skall registreras.
I motionerna Ju250 och Ju251 (båda m) begärs att de som dömts till fängelse
skall registreras.
I motionerna Ju278 och Ju457 (båda s) samt Ju431 (kd) begärs att de som
dömts till fängelse i minst ett år skall registreras. I motion Ju431 begärs
vidare att även de som dömts till rättspsykiatrisk vård skall registreras.

I motionerna Ju395 (kd) och Ju308 (s) begärs att samma regler skall gälla
DNA-registret som för fingeravtryck.
Enligt 23 § polisdatalagen (1998:622) får ett DNA-register innehålla
uppgifter om personer som dömts bl.a. för ett brott mot en persons liv
eller hälsa, personliga integritet eller säkerhet eller för ett allmänfarligt
brott, som avses i 3, 4, 6, 8, 12, 13 eller 17 kap. brottsbalken, om
brottet kan leda till fängelse i mer än två år. Även den som dömts för
försök, förberedelse, stämpling, anstiftan eller medhjälp till ett sådant
brott får registreras. För att uppgifter skall registreras finns sålunda
inget krav på att den utdömda  påföljden uppgår till fängelse i minst två
år.
Fingeravtryck får enligt 30 § polisdatalagen registreras bl.a. beträffande
personer som är misstänkta eller dömda för brott. Om en förundersökning
läggs ned utan att åtal väcks eller om den tilltalade frikänns skall
uppgifterna i princip gallras.
Det pågår inom Justitiedepartementet en översyn av vissa frågor avseende
DNA-teknikens användning i brottsbekämpningen (dnr Ju2003/9454/P). Här
ingår bl.a. att överväga om kraven för att registrera uppgifter i
DNA-registret kan sättas lägre och om det finns skäl att särskilt lagreglera
provtagning för DNA-analys. I uppdraget framhålls särskilt att integritetsskäl
gör sig starkt gällande när det är fråga om att registrera personuppgifter
i datoriserade register och underkasta människor provtagningar av olika
slag. Uppdraget skall redovisas den 31 maj 2004.
Utskottet välkomnar den pågående översynen av DNA-registret. Flera av
varandra oberoende skäl, bl.a. teknik- och brottsutvecklingen, talar för
att frågan om en utökad registrering av uppgifter i registret övervägs.
Utskottet vill inte föregripa den pågående översynen, vars frågeställningar
ligger i linje med flertalet av motionärernas önskemål. Motionerna Ju237,
Ju244, Ju250, Ju251, Ju269, Ju278, Ju308, Ju322, Ju333, Ju369, Ju395,
Ju426, Ju431, Ju432, Ju457 och Ju467 avstyrks i här behandlade delar.
Tullens befogenheter m.m.
I detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden rörande tullens
brottsbekämpning och Kustbevakningens polisiära befogenheter. Motionerna
rör frågor om bl.a. tullens polisiära befogenheter, tillgången till
polisens register och tullens samverkan med andra myndigheter samt
Kustbevakningens möjlighet att utfärda ordningsbot. Utskottet föreslår med
hänvisning huvudsakligen till pågående utredningsarbete att riksdagen
avslår samtliga motioner. Jämför reservationerna 14 och 15 (m, fp, kd, c).

Ett antal motioner har väckts som rör frågor om tullens brottsbekämpning
och om tullens samverkan med andra myndigheter för att bl.a. minska
smugglingen.
I motionerna Ju409 (kd) och Ju427 (fp) begärs att tullens polisiära
befogenheter skall öka. I motion Ju427 begärs vidare att tullen ges befogenhet
att verka på hela Sveriges territorium och att tullen ges tillgång till
polisens register.
I motionerna Ju220 (m), Ju427 (fp) och So576 (s) efterfrågas effektivare
gränskontroll genom fortsatt och utvidgad myndighetssamverkan.
I motion Ju327 (fp) begärs att tullpersonal skall omskolas till poliser.

I Finansdepartementet bereds betänkandet TULLVERKETS BROTTSBEKÄMPNING
Integritet - Effektivitet (SOU 2002:113). Förslagen i betänkandet berör
huvudsakligen tullens interna hantering av uppgifter hänförliga till dess
brottsbekämpande verksamhet. En proposition är aviserad till våren 2004.

Regeringen beslutade den 18 juni 2003 att tillsätta en särskild utredare
rörande personkontroll vid yttre gräns och inre utlänningskontroll (dir.
2003:83).
Utredaren skall bl.a. se över och utvärdera nuvarande regler för
personkontrollen vid yttre gräns ur ett brottsförebyggande och brottsbekämpande
perspektiv. I utredningsuppdraget ingår bl.a. att kartlägga och analysera
hur Polisen, Tullverket, Kustbevakningen och Migrationsverket samverkar
i personkontrollen vid yttre gräns för att förebygga och bekämpa brott
och lämna förslag på hur myndigheters samverkan kan utvecklas.
Gränskontrollerande myndigheters befogenheter att använda straffprocessuella
tvångsmedel i samband med personkontroll vid yttre gräns och effekterna
av att den inre gränskontrollen för personer har upphört samt konsekvenserna
av detta för den brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamheten
skall belysas. Det finns också behov av att belysa effekterna av att
samverkande kontrollmyndigheter har olika befogenheter vid den yttre och
den inre gränsen att vidta kontroll- och tvångsåtgärder mot enskilda
resande med avseende på den resandes person och transportmedel eller andra
föremål som medförs. Det bör också övervägas om befogenheterna att använda
straffprocessuella tvångsmedel är tillräckliga för de myndigheter som
utför personkontroll vid Sveriges gränser. Slutligen bör det övervägas om
de gränskontrollerande myndigheterna skall få utökade befogenheter vid
utresekontrollen att kontrollera personer, eftersöka stöldgods etc.
Utresekontrollen har visat sig vara ett mycket viktigt verktyg i både det
brottsförebyggande och det brottsbekämpande arbetet. Behovet av en
effektivare gränskontroll för att bekämpa och förebygga brott måste vägas
mot den kränkning som det kan innebära av den kontrollerades personliga
integritet. Det står utredaren fritt att överväga också andra frågor som
utredaren finner motiverade med anledning av uppdraget. Utredaren skall
redovisa uppdraget senast den 1 juli 2004.
Rikspolisstyrelsen har i regleringsbrevet för år 2004 fått i uppdrag att
tillsammans med Riksåklagaren, Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen,
Tullverket och Skatteverket redogöra för vilka eventuella hinder som finns
för ett rationellt informationsutbyte mellan myndigheterna inom ramen för
den brottsbekämpande verksamheten samt lämna förslag om hur informationsutbytet
kan förbättras. Uppdraget skall redovisas senast den 30 juni 2004.
Enligt vad utskottet inhämtat har tullen i sin brottsbekämpande verksamhet,
genom beslut av Datainspektionen, tillgång till polisens register.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att tullen har de
redskap som behövs för en effektiv brottsbekämpning. Mot bakgrund härav
och då utskottet inte vill föregripa slutsatserna från den pågående
utredningen, vars direktiv ligger i linje med flertalet av motionärernas
önskemål, finner utskottet inte skäl för något uttalande från riksdagen.
Motionerna Ju220, Ju327, Ju409, Ju427 och So576 avstyrks i här behandlade
delar.
I motionerna Ju294 (v) och Ju359 (s) begärs att Kustbevakningen skall få
möjlighet att förelägga ordningsbot. I motion Ju294 begärs vidare att
Kustbevakningen skall ges rätt att bl.a. ta alkoholutandningsprov.
Enligt 48 kap. 1 § rättegångsbalken gäller att fråga om ansvar för brott,
som hör under allmänt åtal, får under i kapitlet närmare angivna villkor
upptas bl.a. genom att polisman förelägger ordningsbot. Ett godkänt
föreläggande gäller som lagakraftvunnen dom (48 kap. 3 §). Föreläggande av
ordningsbot får utfärdas beträffande brott, för vilket inte stadgas annat
straff än penningböter och inte heller normerade böter och för vilket
ordningsbot bestämts. Regeringen får förordna att föreläggande av ordningsbot
får utfärdas även av åklagare och tulltjänsteman.
Att åklagare och tulltjänstemän i vissa fall får förelägga ordningsbot
framgår av ordningsbotskungörelsen (1968:199). Sådant föreläggande kan
alltså i dag meddelas av åklagare, polisman eller tulltjänsteman.
Kustbevakningen är en civil myndighet med uppgift att utföra sjöövervakning
och annan kontroll- och tillsynsverksamhet.
Kustbevakningens polisiära uppgifter regleras i lagen (1982:395) om
Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning. Lagen gäller när
Kustbevakningen bedriver övervakning till havs och i kustvattnen samt i
Vänern och Mälaren för att förhindra brott mot föreskrifter i lagar och
andra författningar i vissa särskilt angivna fall. Om anledning förekommer
att brott har förövats mot någon av de uppräknade föreskrifterna har
tjänsteman vid Kustbevakningen i vissa hänseenden samma befogenhet som
tillkommer polisman enligt rättegångsbalken. Någon rätt för
kustbevakningstjänsteman att förelägga ordningsbot finns dock inte.
Frågan om att låta Kustbevakningens tjänstemän utfärda ordningsbot har
behandlats i utskottet tidigare, bl.a. under hösten 1999 (bet. 1999/2000:JuU4
s. 9 f.). I det ärendet finns en utförlig redovisning av tidigare utredningar
m.m. i ämnet. Såvitt gällde det då aktuella motionsyrkandet anförde
utskottet - i likhet med vad det sagt tidigare - att det i och för sig kunde
finnas skäl för att vissa tjänstemän inom Kustbevakningen bör ges rätt
att förelägga ordningsbot. En sådan ordning skulle i viss utsträckning
avlasta polisen arbetsuppgifter. Enligt utskottets mening fanns det
emellertid inte skäl för riksdagen att föregripa den beredning av frågan
som då pågick i Regeringskansliet. Senast utskottet behandlade liknande
motionsyrkanden avstyrktes dessa med hänvisning till pågående beredning
i Regeringskansliet (bet. 2000/01:JuU11 s. 17 f.).
Utskottet har inhämtat att frågan om att låta Kustbevakningens tjänstemän
utfärda föreläggande om ordningsbot alltjämt är under beredning i
Regeringskansliet. Avsikten är att remittera en departementspromemoria i frågan
under våren 2004.
Utskottet vill inte föregripa den pågående beredningen inom Regeringskansliet
men vill understryka att det är angeläget att den aviserade promemorian
remitteras under våren. Det saknas skäl för något uttalande från riksdagen.
Motionerna Ju294 och Ju359 avstyrks i här behandlade delar.
Vapenlagstiftningen
I detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden rörande bl.a. åtgärder
mot illegala vapen, licenskrav för vissa vapen och ljuddämpare samt
försäljning av soft air guns. Utskottet föreslår med hänvisning huvudsakligen
till en pågående översyn av vapenlagstiftningen att riksdagen avslår
samtliga motioner. Jämför reservationerna 16-20 (m, fp, kd, c).
Ett stort antal motioner har väckts som berör vapenlagstiftningen.
I motionerna Ju219 (c), Ju240 (m) och Ju286 (s) begärs olika åtgärder
rörande kraven på tillstånd för ljuddämpare. I motion Ju219 efterfrågas
liberalare regler vid tillståndsgivningen. I motion Ju240 begärs att
ljuddämpare som reducerar knallen från klass 1-vapen till 125 decibel skall
undantas från tillståndsplikten. I motion Ju286 begärs att tillståndskravet
för ljuddämpare tas bort. Motionärerna pekar bl.a. på de hörselskador
jägare kan erhålla vid jakt och vissa miljöaspekter.
I motion Ju340 (m) begärs en utökad möjlighet att förvara vapen hos annan.

I motionerna Ju229 (m), Ju292 (m), Ju382 (s), Ju424 (s) och Ju429 (kd)
begärs olika åtgärder för att minska tillgången på illegala vapen. I motion
Ju229 begärs att en tillfällig vapenamnesti ånyo införs för att minska
tillgången på illegala vapen. I motionerna Ju292 och Ju429 begärs
straffskärpningar för olovligt vapeninnehav. Ett åtgärdsprogram för att minska
tillgången på illegala vapen efterfrågas i motion Ju382.
I motion Ju405 (c) begärs att soft air guns  endast skall få säljas av
auktoriserade vapenhandlare. I motionen framställs vidare krav på
förtydliganden av vapenlagens krav för jakt- och målskjutvapen.
Slutligen begärs i motion Ju217 (c) att läkares anmälningsplikt enligt
vapenlagen skall utökas och avse även personer med sådana uppenbara fysiska
sjukdomstillstånd som gör dessa personer olämpliga som vapeninnehavare.
Av
2 kap. 1 § vapenlagen (1996:67) framgår att tillstånd krävs för att bl.a.
inneha och föra in skjutvapen eller ammunition till Sverige. För den som
fyllt arton år krävs dock inte tillstånd om vapnet är ett kolsyre, luft,
eller fjädervapen som är avsett för målskjutning eller ett harpunvapen
och om det har en begränsad effekt i förhållande till andra jämförliga
skjutvapen (effektbegränsade vapen). Det krävs tillstånd även för innehav
och användande av ljuddämpare till vapen (1 kap. 3 §). Sammanslutningar
för jakt och målskytte får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen om de
har en stabil organisation och kontinuerlig skytteverksamhet samt uppfyller
höga krav på säkerhet i fråga om handhavande av vapen (2 kap. 3 §). En
enskild får meddelas tillstånd att inneha ett skjutvapen endast om han
kan visa att han har behov av vapnet för ett godtagbart ändamål (2 kap.
4 §). Frågor om tillstånd enligt vapenlagen prövas av polismyndigheten (2
kap. 2 §). En innehavare av vapen får lämna över sitt skjutvapen till
någon annan för förvaring om han inte själv kan ta hand om vapnet eller
om det annars finns särskilda skäl. För sådan förvaring krävs, i nu
aktuella fall, tillstånd. Vid tillståndsprövningen skall polismyndigheten
särskilt beakta möjligheten för mottagaren att erbjuda en säker förvaring.
Tillståndet skall tidsbegränsas (5 kap. 3 §).
Om den som vårdas för psykisk störning bedöms vara olämplig att inneha
skjutvapen, skall den läkare som är ansvarig för den psykiatriska vården
omedelbart anmäla detta till polismyndigheten (6 kap. 6 §). Den som
uppsåtligen innehar ett skjutvapen utan att ha rätt till det eller överlåter
eller lånar ut ett skjutvapen till någon som inte har rätt att inneha
vapnet döms för vapenbrott till fängelse i högst ett år eller, om brottet
är grovt, till fängelse lägst sex månader och högst fyra år. Om gärningen
har begåtts av oaktsamhet eller är ringa, döms till böter eller fängelse
i högst sex månader (9 kap. 1 §).
Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna skall föra register över olika
vapenrelaterade frågor (2 kap. 17 och 18 §§). Av Rikspolisstyrelsens
vapenregister skall framgå bl.a. uppgifter om de skjutvapen som omfattas
av meddelade tillstånd till innehav samt skjutvapen som upphittats eller
anmälts som stulna eller försvunna.
I vapenförordningen (1996:70) finns bestämmelser om bl.a. de särskilda
krav som uppställs för tillstånd till innehav av olika vapentyper samt
bestämmelser om förvaring och transport av skjutvapen och ammunition (2
och 9 kap.).
Svenska Jägareförbundet har i en skrift till Justitiedepartementet begärt
att det ges ökade möjligheter att använda ljuddämpare för jakt och
övningsskytte i syfte att förebygga hörselskador. Förbundet har anfört bl.a.
att kulvapen avsedda för patroner i klass 1 och 2 (jfr 14 § NFS [2002:18])
inte kan göras helt tysta, även om ljuddämpare används (Ju2003/7348/PO).
Rikspolisstyrelsen har i ett yttrande tillstyrkt en viss uppmjukning av
bestämmelserna avseende tillstånd till ljuddämpare till skjutvapen. Detta
innebär en viss justering av Rikspolisstyrelsens tidigare inställning (se
bet. 2002/03:JuU9 s. 26). Av den hänvisningen framgår att även Naturvårdsverket
redovisat uppfattningen att en uppmjukning bör ske av ifrågavarande regler.
Frågan bereds inom Justitiedepartementet.
Inom Justitiedepartementet genomförs en omfattande översyn av
vapenlagstiftningen.
Arbetet kommer att redovisas under år 2004.
I den ena översynen, Uppdrag att utreda vissa frågor på den civila
vapenlagstiftningens område, omfattas bl.a. följande frågor. Vad gäller
kolsyre-, luft- och fjädervapen bör en bedömning göras om det skall införas
ett generellt tillståndskrav för att sälja dessa vapen, om det bör införas
en kalibergräns och om förutsättningarna för innehav av målskyttevapen
bör skärpas i syfte att hålla antalet vapen per tillståndshavare på en
rimlig nivå. Vidare skall frågan om tidsbegränsade vapenhandlartillstånd
och reglerna om skrotning av vapen övervägas. Uppdraget omfattar även
eventuella åtgärder rörande soft air guns och vapenattrapper samt
omfattningen av läkares anmälningsskyldighet enligt vapenlagen. Ytterligare
frågor som omfattas är polisen möjligheter att få uppgifter från socialnämnd
vid tillståndsprövningar, underrättelser till Försvarsmakten vid misstänkt
brottslighet av hemvärnsman och frågan om ljuddämpare vid jakt.
Den andra översynen avser huvudsakligen åtgärder för att förhindra spridning
av illegala vapen m.m. (Ju2003/10202/P). Vad gäller illegala vapen anförs
att det i vissa delar är oklart om lagstiftningen uppfyller kraven i
Förenta nationernas s.k. vapenprotokoll. Vidare ingår i uppdraget att
överväga Rikspolisstyrelsens förslag att en sammanslutning skall få tillstånd
att inneha skjutvapen endast om den har behov av skjutvapen som är godtagbart
med utgångspunkt i de värderingar som ligger till grund för vapenlagstiftningen
och att en enskild person kan anses ha behov av skjutvapen endast om han
är medlem i en godkänd sammanslutning. Rikspolisstyrelsen hänvisar till
att det framkommit att tveksamma skyttevarianter bedrivs i organiserade
former och att skytte bedrivs med mindre lämpliga vapen. I uppdraget ingår
även att överväga om alla skjutvapen som förs in eller ut ur landet skall
registreras.
Utskottet uttalade i samband med behandlingen av regeringens proposition
1999/2000:27 En skärpt vapenlagstiftning att det ökande våldet i samhället
och det stora användandet av vapen i brottslig verksamhet är oroväckande
(bet. 1999/2000:JuU9 s. 6). Utskottet vidhöll sitt tidigare uttalande vid
den senaste behandlingen av liknande yrkanden (bet. 2002/03:JuU9 s. 26).

Utskottet vidhåller sina tidigare uttalanden och välkomnar den omfattande
översyn av vapenlagstiftningen som pågår inom Justitiedepartementet. För
att minska tillgången på illegala vapen, vilket är synnerligen angeläget,
krävs en ständig beredskap att vidta åtgärder på olika plan. De eventuella
olägenheter dessa kan medföra får i flertalet fall accepteras med hänsyn
till vikten av att minska riskerna för allvarliga våldsbrott. Mot bakgrund
härav och då utskottet inte vill föregripa resultatet av den pågående
översynen, vars inriktning i flertalet fall överensstämmer med motionärernas
önskemål, föreligger inte skäl för något uttalande från riksdagen. Motionerna
Ju217, Ju219, Ju229, Ju240, Ju286, Ju292, Ju340, Ju382, Ju405, Ju424 och
Ju429 avstyrks i här behandlade delar.
Ordningsvakter m.m.
I detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden rörande vissa
ordningsvaktsfrågor och vissa frågor hänförliga till ordningslagen. Yrkandena
i den senare delen berör frågor om polisens evenemangskostnader, reglerna
om offentliga tillställningar och om en möjlighet för kommuner att förbjuda
kamphundar på allmän plats. Utskottet föreslår med hänvisning huvudsakligen
till pågående beredningsarbete och gällande regelverk att riksdagen avslår
samtliga motioner. Jämför reservationerna 21 och 22 (m, fp, kd, c).
I motion Ju417 (kd) begärs en översyn av anmälningar mot och ordningsvakters
arbetsuppgifter, befogenheter och utbildning.
De grundläggande bestämmelserna i fråga om ordningsvakter finns i lagen
(1980:578) om ordningsvakter. De innebär i huvudsak följande. Ordningsvakter
får förordnas att tjänstgöra bl.a. vid allmänna sammankomster,
cirkusföreställningar, offentliga tillställningar, bad- och campingplatser samt
lokaler där alkoholdrycker serveras. Ordningsvakter får också förordnas
att tjänstgöra vid säkerhetskontroll i domstolar enligt vad som anges i
lagen (1981:1064) om säkerhetskontroll i domstol. Vidare får, om det finns
ett särskilt behov och det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt,
ordningsvakter förordnas även i annat fall.
Till ordningsvakt får endast den förordnas som med hänsyn till laglydnad
och övriga omständigheter är lämplig för uppdraget och har fyllt 20 men
inte 65 år. Det ankommer på Rikspolisstyrelsen eller polismyndigheterna
att fatta beslut om att förordna ordningsvakter.
Närmare bestämmelser om ordningsvakters kvalifikationskrav, utbildning
och åligganden finns i ordningsvaktsförordningen (1980:589) samt
Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd som gäller ordningsvakter
(RPSFS 2003:10, FAP 692-1).
Inom Justitiedepartementet har det gjorts en översyn av olika frågor som
rör ordningsvakter som redovisats i departementspromemorian Ordningsvakter
och väktare (Ds 2003:50).
I promemorian föreslås avseende ordningsvakter bl.a. att sådana får
förordnas också vid nattöppna restauranger som saknar tillstånd till
alkoholförsäljning om det finns behov av ordningsvakter. Det föreslås vidare
att det i lagen om ordningsvakter införs en bestämmelse om att en
ordningsvakt, om inte polisen bestämt annat, inför varje tjänstgöringstillfälle
skall kontakta polisen, detta för att polisen skall veta vem som tjänstgör
och var samt kunna förmedla information som är av betydelse till ordningsvakten.
Det föreslås också att anmälningar mot ordningsvakter när det gäller
brott i tjänsten skall handläggas på samma sätt som anmälningar mot
anställda vid polisen. Dessutom föreslås att endast polismyndigheter skall
få bedriva fortbildning av ordningsvakter samt att en ordningsvakt skall
bära klädsel och tjänstetecken som klart visar att han är ordningsvakt
utan att det uppstår risk för förväxling med polis eller väktare. Promemorian
bereds inom Regeringskansliet.
Frågan om ordningsvakters arbetsuppgifter behandlades också av
Polisverksamhetsutredningen (dir. 2000:105). Utredningen lämnar vissa förslag i
delbetänkandet Polisverksamhet i förändring (SOU 2002:70) som innebär att
ordningsvakter i vissa situationer skall kunna bistå polisen. Tanken är
att ordningsvakter skall vara ett komplement till - inte ersätta - polisen.
Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.
Utskottet behandlade liknande yrkanden under det föregående riksmötet.
Motionen avstyrktes med hänvisning till det pågående utrednings- och
beredningsarbetet (bet. 2002/03:JuU9 s. 32).
Utskottet, som inte vill föregripa det pågående beredningsarbetet inom
Regeringskansliet, avstyrker motion Ju417 i här behandlade delar.
Enligt 2 kap. 16 § ordningslagen (1993:1617) skall den som anordnar en
allmän sammankomst eller offentlig tillställning svara för att det råder
god ordning vid sammankomsten eller tillställningen. Polismyndigheten får
meddela de villkor som behövs för att upprätthålla ordning och säkerhet.
Villkoren får innefatta skyldighet för anordnaren att anlita personal,
exempelvis ordningsvakter.
Vidare gäller enligt 2 kap. 26 § samma lag att den som i vinstsyfte
anordnar en offentlig tillställning som huvudregel skall ersätta
polismyndighetens
kostnader för att hålla ordning vid tillställningen. Ersättningsskyldigheten
gäller dock inte sådana ideella föreningar som är skattebefriade enligt
inkomstskattelagen (1999:1229).
I motion Ju289 (s) begärs en översyn av ansvarsfördelningen vid större
publika arrangemang. I motion Ju465 (fp) begärs att arrangörer i större
utsträckning än i dag skall debiteras polisens kostnader för att upprätthålla
ordningen, dock inte arrangörer som bedriver sin verksamhet på ideell
basis.
Under riksdagsbehandlingen av regeringens förslag till den nuvarande
ordningslagen (bet. 1993/94:JuU1 s. 13 f.) anförde kulturutskottet i ett
yttrande att det fanns skäl som med tyngd talade för att ersättningsskyldigheten
skulle utvidgas så att även ideella föreningar skall kunna åläggas
ersättningsskyldighet när det finns särskilda skäl till det. Kulturutskottet
förutsatte också att utvecklingen av praxis vid tillämpningen av
ersättningsbestämmelserna skulle följas, liksom förekomsten av ordningsproblem
i samband med större arrangemang, något som syftade till att frågan om
ytterligare utsträckning av kostnadsansvaret skulle kunna aktualiseras i
framtiden utan att någon särskild utredning skulle behöva göras.
Även konstitutionsutskottet yttrade sig i ärendet och utgick från att
ersättningsfrågan skulle följas i Regeringskansliet och att behövliga
initiativ skulle tas om orimliga konsekvenser för mötesfriheten skulle
uppstå.
Justitieutskottet delade de synpunkter som konstitutionsutskottet och
kulturutskottet fört fram, och utskottet utgick således från att man i
Regeringskansliet skulle följa tillämpningen av ersättningsfrågorna ur
båda de aspekter som lyfts fram i yttrandena. På det sättet skulle samtidigt
det underlag som kunde krävas för en eventuell framtida utvidgning av
ersättningsskyldigheten skaffas fram.
Rikspolisstyrelsen tog under år 2000 fram riktlinjer för hur myndigheterna
skall hantera frågan om ersättning för ordningshållning. Arbetet redovisades
i en promemoria som sändes ut till polismyndigheterna i december 2000.
Promemorian syftade bl.a. till att åstadkomma en samstämmig syn dels på
förutsättningarna för att begära ersättning för ordningshållningen i
samband med idrottsevenemang, dels på ansvarsfördelningen mellan arrangören
och polisen.
I promemorian anges vissa kriterier för när en ideell förening anses
skattebefriad och därmed inte kan åläggas att betala för polisbevakning.
Vidare redogörs för under vilka förutsättningar ersättning kan tas ut.
Såvitt gäller möjligheten att kräva att den som anordnar en tillställning
i vinstsyfte åläggs ett kostnadsansvar anförs att någon allmängiltig
tolkning av begreppet "vinstsyfte" inte kan göras. I stället redovisas
överväganden som kan tjäna som ledning för de handläggande polismyndigheterna.
Också frågan om vad som skall anses vara ordningshållning "vid
tillställningen" analyseras, och promemorian rekommenderar att anordnarens
ansvar
begränsas till själva arenan och dess omedelbara närhet. Till promemorian
har även fogats en utredning om de rättsliga förutsättningarna för att ta
betalt för polisbevakningen vid idrottsevenemang.
Under år 1999 debiterades 20 950 kr för ordningshållningen. Motsvarande
siffra för år 2000 var 284 883 kr. Totalt tog man under dessa år betalt
i åtta fall. Vad sedan gäller åren 2001 och 2002 debiterades 611 000 kr
respektive 355 000 kr vid totalt 26 tillfällen. Under år 2003 debiterades
936 825 kr vid 16 tillfällen.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motionsyrkanden som
tagit sikte på polisens kostnader för bevakning av olika evenemang.
Utskottet konstaterade i början av år 2001 att reglerna på området innebär
att idrottsklubbar i princip inte behöver betala för ordningshållningen.
Detta kan, anförde utskottet, naturligtvis ur vissa aspekter förefalla
otillfredsställande. Å andra sidan kan det tänkas att frågan framöver
kommer i ett annat läge om underhållningsidrotten bolagiseras. Utskottet
var i varje fall inte då berett att ta något initiativ till en lagändring
utan föreslog att den då aktuella motionen skulle avslås (bet. 2000/01:JuU11
s. 5 f.). När liknande yrkanden senast behandlades under våren 2003 vidhöll
utskottet sina tidigare uttalanden (bet. 2002/03:JuU9 s. 23 f.).
Utskottet, som noterar att polisens debiteringar för ordningshållning
ökar, vidhåller sina tidigare uttalanden i frågan och avstyrker motionerna
Ju289 och Ju465 i här behandlade delar.
I motion Ju417 (kd) begärs att regeringen garanterar att berörda
polismyndigheter inte drabbas ekonomiskt av stora arrangemang som beslutats av
regeringen.
Utskottet tog senast ställning till ett likalydande yrkande i december
2003 i samband med behandlingen av budgetpropositionen för innevarande år
(bet. 2003/04:JuU1 s. 50 f.). Motionen avstyrktes med hänvisning till
pågående beredningsarbete inom Rikspolisstyrelsen.
Utskottet finner i dagsläget inte skäl föreligga för en översyn av
hanteringen av budgetfrågorna avseende regeringsbeslutade evenemang. Utskottet
avstyrker motion Ju417 i här behandlad del.
I motion Ju231 (m) begärs en översyn av bestämmelserna om offentlig
tillställning i ordningslagen i syfte att komma åt problemen med svartklubbar.

Enligt ordningslagen (1993:1617) avses med offentlig tillställning bl.a.
danstillställningar, marknader och mässor samt andra tillställningar som
inte är att anse som allmänna sammankomster eller cirkusföreställningar.
För att en tillställning skall anses som offentlig krävs att den anordnas
för allmänheten eller att allmänheten har tillträde till den. En tillställning
till vilket tillträdet är begränsat genom krav på bl.a. inbjudan eller
medlemskap i en viss förening är dock att anse som en tillställning som
allmänheten har tillträde till, om tillställningen uppenbarligen är en
del av en rörelse vars verksamhet uteslutande eller väsentligen består i
att anordna tillställningar av detta slag. Detsamma gäller om tillställningen
med hänsyn till omfattningen av den krets som äger tillträde, de villkor
som gäller för tillträdet eller andra liknande omständigheter är att
jämställa med sådan tillställning (2 kap. 3 §).
Offentliga tillställningar på allmän plats får inte anordnas utan tillstånd.
Tillstånd att anordna offentlig tillställning krävs även i andra fall,
om det är fråga om bl.a. offentliga danstillställningar (2 kap. 4 §). Om
tillstånd inte krävs för en offentlig tillställning inom detaljplanelagt
område krävs, förutom i här ointressanta fall, anmälan (2 kap. 5 §).
En ansökan eller anmälan om en offentlig tillställning görs hos
polismyndigheten. Ett meddelat tillstånd kan förenas med villkor i vissa
avseenden,
bl.a. rörande frågor om försäljning av alkohol (2 kap. 16 och 18 §§).
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bl.a. skyldigheten att
ansöka om tillstånd att anordna eller anmäla en offentlig tillställning
döms till böter eller fängelse i högst sex månader (2 kap. 29 §). Om
meddelade villkor rörande alkohol inte har följts kan spritdrycker, vin
eller starköl tas i beslag och förverkas (2 kap. 32 §).
Utskottet kan i dagsläget inte se något behov av en översyn av gällande
regelverk kring här aktuella frågor om offentliga tillställningar. Utskottet
avstyrker motion Ju231.
I motion Ju216 (kd) begärs att det införs en möjlighet för kommuner att
meddela förbud mot kamphundar på allmän plats.
Regeringen beslutade den 14 februari 2002 att tillkalla en särskild
utredare med uppgift att kartlägga och utreda de problem som finns med hundar
i samhället samt föreslå åtgärder för att avhjälpa de problem som uppstår
på grund av bristande ägaransvar, särskilt vad gäller farliga hundar (dir.
2002:18). Med farliga hundar avses hundar som angriper och skadar människor
eller djur. Även hundar som kan utgöra en stor risk för människor eller
djur avses, dock inte hundar i normal tjänsteutövning.
Utredningen, Hundansvarsutredningen, avlämnade betänkandet Hund i rätta
händer - om hundägarens ansvar (SOU 2003:46) i maj 2003.
Utredningen anförde att farliga hundar inte är ett enhetligt problem utan
kan ha vitt skilda orsaker i olika fall. - Utredningen konstaterar att
det i dag ställs högre krav på hundägares kontroll över sin hundar än
tidigare. Det har tillkommit vissa företeelser som skapar rädsla och
osäkerhet i samhället, t.ex. att hundar används som vapen. Mot bakgrund bl.
a. härav fann utredningen att den nuvarande tillsynslagen inte är anpassad
för dagens förhållanden vad gäller olika typer av problem med farliga
hundar och hundägare.
Utredningen föreslår en ny lag om tillsyn över hundar och katter. Hundar
skall enligt den föreslagna tillsynslagen hållas under sådan tillsyn och
skötas på ett sådant sätt som med hänsyn till deras natur och övriga
omständigheter krävs för att förebygga att de orsakar skador eller avsevärda
olägenheter. Ägaren eller innehavaren av en hund skall precis som i dag
ha ett strikt ansvar för skador som hunden orsakar. Om tillsynen över en
hund brister får polismyndigheten meddela förelägganden och förbud.
Polismyndigheten skall även få besluta om att omhänderta en hund om inte
mindre ingripande åtgärder är tillräckliga. Efter utredning skall
polismyndigheten få sälja, på annat sätt överlåta eller avliva hunden. För
att förebygga framtida problem orsakade av personer som visat sig vara
grovt olämpliga att hantera hundar skall polismyndigheten kunna förbjuda
sådana personer att ha hand om hundar.
Den föreslagna tillsynslagen ger polismyndigheten möjlighet att omhänderta
en omärkt hund eller en hund utan någon ägare antecknad i det centrala
registret. En polisman skall ha rätt att undersöka om en hund som vistas
på allmän plats är märkt och om den har någon ägare antecknad i registret.
Vidare skall en polismyndighet få låta sälja, på annat sätt överlåta
eller avliva en upphittad hund två dagar efter det att ägaren underrättats
om fyndet eller, om ägaren inte gått att finna, sju dagar efter det att
fyndet anmälts till polismyndigheten. För att tydligt visa på vikten av
att hundägare tar sitt ägaransvar föreslås en straffskärpning för den som
eftersätter tillsynen över en hund. Många gånger finns det kopplingar
mellan bristande tillsyn över en hund och eftersatt hundhållning ur
djurskyddssynpunkt. Polismyndigheten skall därför underrätta länsstyrelsen
om de beslut man fattar med anledning av att en ägare eller innehavare av
en hund eftersatt sin tillsynsskyldighet.
Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.
Utskottet, som inte vill föregripa den pågående beredningen inom
Regeringskansliet, avstyrker motion Ju216.
Säkerhetspolisen
I detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden rörande Säkerhetspolisens
organisation och befogenheter samt Säkerhetspolisens hotbildsbedömningar.
Utskottet föreslår med hänvisning till pågående berednings- och
utredningsarbete att riksdagen avslår samtliga motioner.
Jämför reservation 23 (fp).
I motion Ju446 (fp) begärs att 11-september utredningens förslag om
Säkerhetspolisens organisation och befogenheter skall behandlas skyndsamt.

Utskottet, som inte vill föregripa beredningen av 11-september utredningens
förslag (SOU 2003:32), avstyrker motion Ju446 i här behandlad del.
I motionerna Ju346 (m) och Ju417 (kd) begärs en översyn av Säkerhetspolisens
hotbildsanalyser och arbetsmetoder.
Regeringen beslutade den 23 oktober 2003 att tillsätta en utredning för
att utvärdera personskyddet för den centrala statsledningen (dir. 2003:132).
I utredningsuppdraget ingår bl.a. att kartlägga och analysera rutinerna
för personskyddet för den centrala statsledningen samt överväga möjliga
förändringar som ökar möjligheterna att förutse, förebygga och ingripa
mot våld och hot mot dessa personer. Underlaget till de hotbildsanalyser
och bedömningar som görs skall härvid utvärderas. I detta sammanhang skall
det övervägas om det är möjligt att i större utsträckning få tillgång
till och bedöma annan information i arbetet med att ta fram hotbilder.
Det står utredaren fritt att överväga också andra frågor som utredaren
finner motiverade med anledning av uppdraget. Uppdraget skall redovisas
senast den 31 maj 2004.
Utskottet vill framhålla vikten av att utredningen och den därpå följande
beredningen inom Regeringskansliet bedrivs skyndsamt. Det är, som
motionärerna framhåller, angeläget att åtgärder vidtas för att höja
Säkerhetspolisens kompetens i dessa frågor. Mot bakgrund härav får motionerna
Ju346 och Ju417 i här behandlade delar anses tillgodosedda.
Polisutbildningen m.m.
I detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden rörande polisens
utbildning, ledarskap, arbetsmiljö, uniformer och teknikstöd. Motionerna
berör frågor om bl.a. polisens sammansättning, antagningskraven till
polisutbildningen, samarbetet mellan polisutbildningarna och universitet
respektive lokala högskolor, vidareutbildning, ledarskap och rekrytering.
Vidare behandlas yrkanden om arbetstider, skiftarbete, personalhandledning,
kartläggning av sjukskrivningar och psykosocialt omhändertagande. Slutligen
behandlas yrkanden om enhetliga polisuniformer och teknikstöd i form av
positioneringsutrustning och videokamera i polisbilar. Utskottet föreslår
med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete att riksdagen
avslår samtliga motioner. Jämför reservationerna 24-34 (m, fp, kd, v, c).

Ett stort antal motioner har väckts som rör olika utbildnings- och
rekryteringsfrågor inom polisen.
I motionerna Ju266 (fp), Ju277 (s), Ju333 (c), Ju355 (v), Ju369 (m), Ju465
(fp) och Sf402 (kd) begärs olika åtgärder rörande antagningen till
polisutbildningarna. I motion Ju266 krävs ökat lokalt inflytande. I motionerna
Ju277, Ju333, Ju355, Ju465 och Sf402 begärs olika åtgärder för att fler
personer med utländsk bakgrund, i motion Ju465 även kvinnor, skall antas
till polisutbildningarna. I motion Ju277 anförs att svenskprovet inte
skall vara lika avgörande som i dag och att körkortskravet skall avskaffas.
I motion Ju333 begärs att respektive polisutbildning får ett ökat inflytande
i samband med antagningen. I motion Ju355 begärs att svenskprovet tas
bort. I motion Ju369 begärs att antagningskraven ses över för att bredda
rekryteringsbasen.
I motion Ju369 (m) förespråkas ett utökat samarbete mellan polisutbildningarna
och universitet respektive lokala högskolor. I motionen begärs vidare att
polisutbildningen reformeras så att den teoretiska delen kortas, men följs
av en längre sammanhållen praktikperiod med efterföljande obligatorisk
vidareutbildning.
I motionerna Ju333 (c), Ju369 (m), Ju355 (v) och Ju465 (fp) begärs olika
åtgärder rörande utbildning och rekrytering av chefer inom polisen.
I motion Ju355 (v) begärs att enhetliga regler skall införas för polisens
vapenträning.
Grundutbildningen av poliser vidareutvecklas fortlöpande. Drygt hälften
av myndigheterna har lagt upp generella kompetensutvecklingsplaner.
Individuella planer finns främst för polisaspiranter och chefer. Myndigheterna
genomför i första hand utbildningar som är obligatoriska eller högt
prioriterade. Polishögskolan erbjuder vidareutbildningar. Utbildning i
kvalificerad förundersökningsledning bedrivs i samverkan med Riksåklagaren
och Umeå universitet. Samtliga myndigheter genomför utvecklingsprogram
för chefer och blivande chefer. Samarbete sker med andra myndigheter om
en pilotutbildning för högre chefer som anordnas av Linköpings universitet.
Det pågår flera jämställdhetsprojekt som syftar till att öka antalet
kvinnor på chefsbefattningar (Polisens årsredovisning 2002).
I Justitiedepartementet pågår ett arbete som skall resultera i en
handlingsplan för att bl.a. förbättra mångfalden inom polisen. Handlingsplanens
fokus skall ligga på bl.a. vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas inom
polisen för att underlätta rekryteringen av personer med utomeuropeisk
bakgrund eller människor med i övrigt annan etnisk och kulturell bakgrund
än svensk samt även i övrigt vidga rekryteringen från ett bredare urval
av befolkningen. Handlingsplanen skall redovisas för regeringen senast
den 31 augusti 2004.
Inom Rikspolisstyrelsen pågår en kartläggning av svenskprovets effekter
inom vissa grupper vid antagningsförfarandet till polisutbildningen. En
jämförelse med högskoleprovet genomförs. Kartläggningen skall inom en
snar framtid presenteras för Rikspolisstyrelsens ledningsgrupp för eventuella
ställningstaganden angående svenskprovet.
Rikspolisstyrelsen har i regleringsbrevet för budgetåret 2004 fått i
uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtagits och vilka mål som gäller
för myndighetens kompetensförsörjning under år 2005 respektive åren 2006-07.
Redovisningen av mål skall i första hand fokusera på personalens
åldersstruktur, könsfördelning, rörlighet samt myndighetens arbete för att
främja etnisk och kulturell mångfald. Målen för kompetensförsörjningen
skall ha en klar och tydlig koppling till myndighetens mål för verksamheten,
nuvarande kompetensförsörjning och bedömning av arbetsmarknadsläget.
Målen skall vara konkreta och uppföljningsbara.
Enligt regleringsbrevet skall Rikspolisstyrelsen vidare redovisa bl.a.
personalsammansättning fördelad på poliser, civilanställda, ålder och kön.
Redovisningen, som skall ske såväl nationellt som på myndighetsnivå,
skall uppta utvecklingen av antalet anställda de tre kommande åren, antalet
studerande i grundutbildningen, inklusive en prognos för de närmaste åren,
nyanställda polisaspiranter vid myndigheterna, åtgärder som vidtagits
för att introducera och utveckla de nyanställda polisaspiranterna i
verksamheten och tillvarata deras kunskap, åtgärder som vidtagits för att
utveckla polisens ledarskap, bl.a. genom att stödja chefer på de lägre
chefsnivåerna i arbetsgivarrollen, åtgärder som vidtagits i övrigt för
att utveckla arbetsgivarrollen och åtgärder för att åstadkomma ökad
jämställdhet mellan kvinnor och män, bl.a. genom att rekrytera kvinnliga
chefer och arbetsledare. - Rikspolisstyrelsen skall även redovisa vilka
åtgärder som vidtagits med anledning av den kompetensstrategi i
diskrimineringsfrågor som styrelsen lämnade till regeringen den 14 november
2003 (Ju2003/9066/PO).
I Beredningens för rättsväsendets utveckling delbetänkande Läget i
rättsväsendet och förslag till fortsatta reformer inom
brottsutredningsverksamheten
m.m. (SOU 2003:114) finns en beskrivning av bl.a. bakgrunden till och
innehållet i den nuvarande polisutbildningen (s. 215 f.).
Polismyndigheterna skall i erforderlig utsträckning ge poliser fortbildning
i handhavande av skjutvapen. Poliser skall årligen genomföra ett kompetensprov
i fråga om handhavande av tjänstevapen (11 § RPSFS 2001:1, FAP 104-2).
Utskottet har inhämtat att polismyndigheterna står för ammunitionskostnaderna
vid skjutningar på tjänstetid inför och vid det årliga kompetensprovet.
Utskottet
har behandlat liknande yrkanden vid flera tillfällen (senast bet.
2002/03:JuU1 s. 41 f.). Utskottet uttalade då bl.a. att frågor om
polisutbildningens
utformning och rekrytering av poliser är viktiga frågor. Det är angeläget
att sammansättningen inom polisen speglar samhället i stort. Det är därför
viktigt att såväl personer med en annan etnisk bakgrund än svensk, särskilt
personer från utomnordiska länder, som kvinnor antas till polisutbildningen.

Utskottet vidhåller sina tidigare uttalanden om vikten av polisutbildningens
utformning, vilket även avser möjligheterna till fortbildning, och välkomnar
att ett flertal åtgärder vidtagits för att öka andelen poliser med utländsk
bakgrund och för att få fler kvinnliga chefer inom polisen. I detta
sammanhang vill utskottet framhålla betydelsen av att poliser har goda
kunskaper i det svenska språket utan att för den skull uttala sig om hur
och när dessa kunskaper skall förvärvas. Polisers språkkunskaper har
betydelse för frågor som rör bl.a. rättssäkerhetsaspekter och möjligheter
till lagföring. Utskottet vill inte föregripa resultatet av det omfattande
arbete som pågår i bl.a. dessa delar. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att det är viktigt att poliser har en hög kompetens i frågor
som rör tjänstevapen, men ser för närvarande inte skäl till något uttalande
från riksdagens sida. Motionerna Ju266, Ju277, Ju333, Ju355, Ju369, Ju465
och Sf402 avstyrks i här behandlade delar.
I motionerna Ju333 (c), Ju355 (v), Ju369 (m), Ju417 (kd) och Ju465 (fp)
begärs åtgärder för att förbättra arbetsmiljön inom polisen. I motionerna
Ju333 och Ju417 berörs arbetstider och skiftarbete. I motionerna Ju355
och Ju417 påtalas behovet av personalhandledning inom polisen. I motion
Ju369 begärs en kartläggning av polisens sjukskrivningar. I motion Ju465
anförs att formerna för det psykosociala omhändertagandet inom polisen
måste förbättras.
År 2002 var medelåldern för polispersonalen 46 år. Den varierar dock
kraftigt mellan olika delar av landet. Bland landets poliser är 24,5 % 55
år eller äldre. Sjukfrånvaron ökade marginellt och är nu 6 %. Sjukfrånvaron
för kvinnor är, liksom tidigare år, markant högre än för män. Av hälsoskäl
är 500 poliser (3,2 %) befriade från nattjänstgöring. Vid myndigheter som
i högre utsträckning tillmötesgått äldre polisers behov av befrielse från
nattjänstgöring och vid myndigheter som har en stor andel som periodplanerar
sin arbetstid är sjukfrånvaron lägre. - Flertalet polismyndigheter arbetar
aktivt med åtgärder för att minska sjukfrånvaron och förbättra arbetsmiljön.
Delaktighet vid förläggningen av arbetstider ökar successivt genom att
alltfler poliser periodplanerar sin arbetstid. Den fullgjorda övertiden
under år 2002 minskade med 300 000 timmar till 1 100 000, varav nästan
halva minskningen bedöms hänföras till verksamhetsanpassningen av de
anställdas arbetstidsförläggning. Ett projekt har påbörjats som skall
klargöra sambanden mellan arbetstid och hälsa (Polisens årsredovisning
2002).
Rikspolisstyrelsen har i regleringsbrevet för budgetåret 2004 fått i
uppdrag att redovisa en sammanhållen nationell beskrivning och analys av
statistik och åtgärder på det personalpolitiska området. Av redovisningen
skall framgå bl.a. personalsammansättningen fördelad på poliser, civilanställda,
ålder och kön, i vilken grad bristande tjänstbarhet bland polispersonalen
påverkar verksamheten, övertidsuttag, antalet pensioneringar före ordinarie
pensionsålder och antalet deltidspensioneringar, sjukfrånvaro och vilka
åtgärder som vidtagits för att minska sjukfrånvaron. Vidare skall redovisas
bl.a. vilka polisiära aktiviteter som ökat på icke kontorstid som en följd
av att arbetstiderna i större utsträckning anpassats till verksamhetens
behov och de hinder som finns mot detta.
Utskottet har behandlat liknande yrkanden vid ett flertal tillfällen, bl.
a. under våren 2000 respektive våren 2001 (bet. 1999/2000:JuU6 s. 19 f.
och 2000/01:JuU11 s. 10 f.). Utskottet framhöll därvid bl.a. följande.
Utskottet har självfallet inte någon annan uppfattning än motionärerna
när det gäller vikten av en god arbetsmiljö. Arbetet som polis innebär
emellertid, anförde utskottet, att risken att utsättas för våld, hot och
kränkande uttalanden är större än för andra yrkesgrupper. Det är därför
av stor vikt att frågor om arbetsmiljön inom polisen ständigt uppmärksammas.
Som påpekades i de då aktuella motionerna hade under senare år ett flertal
förändringar bidragit till en mer besvärlig situation. Här tänkte utskottet
på de i och för sig nödvändiga neddragningarna av den civilanställda
personalen. Det svåra ekonomiska läget i flera kommuner hade också inneburit
att det samlade sociala skyddsnätet blivit sämre, vilket kunde öka pressen
på polispersonalen. Mot denna bakgrund - fortsatte utskottet - fanns det
en risk att polisen inte till fullo klarar sin uppgift, något som i sin
tur riskerar att urholka förtroendet för polisens verksamhet. Enligt
utskottet var det därför glädjande att åtgärder som långsiktigt kan bidra
till en bättre arbetsmiljö hade vidtagits. - Utskottet vidhöll sina
tidigare yttranden när liknande yrkanden senast behandlades under våren
2003 (bet. 2002/03:JuU9 s. 13 f.).
Utskottet vidhåller sina tidigare uttalanden och vill inte föregripa det
arbete som pågår inom polisen i dessa frågor. Utskottet avstyrker motionerna
Ju333, Ju355, Ju369, Ju417 och Ju465 i här behandlade delar.
I motionerna Ju259 (m) och Ju465 (fp) begärs att kravet på enhetliga
polisuniformer skall bestå.
Justitieministern uppgav den 25 augusti 2003 i ett svar på en skriftlig
fråga om enhetliga uniformer bl.a. att det är viktigt att den svenska
polisens sammansättning speglar vårt samhälle i stort, såväl vad gäller
etnisk härkomst som religiös tillhörighet. I svaret anförde justitieministern
vidare att Rikspolisstyrelsen inlett ett arbete med att se över arbetsmiljö
och arbetsrättsliga bestämmelser för att utröna om det inom dessa områden
kan finnas diskriminerande inslag. I detta sammanhang diskuteras även
polisens uniform och om reglerna kring bärandet av denna på något sätt
kan innebära ett hinder för människor med viss religiös tillhörighet att
söka sig till polisyrket. Justitieministern anförde slutligen att det för
närvarande inte finns något förslag som går ut på att polisens uniform
skall förändras (fr. 2002/03:1288).
Utskottet, som vill erinra om en uniforms olika funktioner, bl.a. som
igenkänningstecken, avstyrker motionerna Ju259 och Ju465 i här behandlade
delar.
I motionerna Ju337 och Ju417 (båda kd) begärs att polisens teknikstöd
förbättras. Här pekas på behovet av positioneringsutrustning och videokamera
i samtliga polisbilar.
Utskottet har behandlat liknande yrkanden tidigare. Vad gäller frågor om
teknikstöd uttalade utskottet under det föregående riksmötet bl.a. att
specifika frågor om polisens utrustning är frågeställningar som det i
första hand åligger polisen att bedöma (bet. 2002/03:JuU9 s. 15).
Utskottet vidhåller sina tidigare uttalanden om att det är polisen som i
första hand skall bedöma sådana frågeställningar. Utskottet föreslår därför
att riksdagen avslår motionerna Ju337 och Ju417 i här behandlade
delar.
Utökat polissamarbete inom EU m.m.
I detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden rörande utökat
polissamarbete inom EU, åtgärder mot organiserad brottslighet och utökat
samarbete mot smuggling. Utskottet föreslår, med hänvisning till redan
genomförda åtgärder och att man inom EU ännu inte tagit ställning till
förslagen från Europeiska konventet om EU:s framtid, att riksdagen avslår
samtliga motioner. Jämför reservationerna 35 och 36 (m, fp, kd, c).
I motionerna K416 (kd), Ju369 (m), Ju409 (kd) och Ju465 (fp) begärs olika
åtgärder för att utveckla polissamarbetet inom EU. I motionerna K416,
Ju409 och Ju465 krävs att Europol utvecklas.
I motion Ju348 (c) framförs att Sverige i alla internationella sammanhang
skall verka mot organiserad brottslighet, bl.a. människohandel och terrorism.

I motionerna So345 (fp) och So639 (s) krävs ökat internationellt samarbete
mot smuggling.
Utskottet har behandlat liknande yrkanden vid ett flertal tillfällen,
senast i samband med behandlingen av regeringens skrivelse 2003/04:13
Europeiska konventet om EU:s framtid.
I yttrandet till konstitutionsutskottet anförde utskottet rörande polis-
och åklagarsamarbetet inom EU bl.a. följande. Utskottet anser att det är
av strategisk nationell betydelse för Sverige att det europeiska samarbetet
på detta område kan fortsätta att utvecklas. Människohandel, narkotikahandel
och terrorism är exempel på brott som bara kan bekämpas effektivt om det
finns ett väl fungerande samarbete mellan medlemsstaternas polis- och
åklagarorganisationer (yttr. 2003/04:JuU1y s. 14 f.).
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av polisiärt och annat
myndighetssamarbete såväl inom landet som internationellt för att kampen
mot den organiserade brottsligheten skall kunna bedrivas framgångsrikt.
I detta sammanhang bör kampen mot bl.a. människohandel framhållas. Med
hänsyn till redan genomförda åtgärder och till att man inom EU ännu inte
tagit ställning till förslagen från Europeiska konventet om EU:s framtid
finner utskottet inte skäl föreligga för något uttalande från riksdagen
i dessa frågor. Motionerna K416, Ju348, Ju369, Ju409, Ju465, So345 och
So639 avstyrks i här behandlade delar.
Övriga frågor
I detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden rörande frågor om bl.
a. anmälan av poliser som begått brott till Polisens ansvarsnämnd,
beslutanderätten över beredskapspolisen och belöningar, utvärdering av
polisens avskrivningar och nationella id-kort. Utskottet föreslår med
hänvisning bl.a. till pågående beredningsarbete att riksdagen avslår samtliga
motioner. Jämför reservationerna 37-41 (m, fp, kd, c).
Insatser mot rattfylleri m.m.
I motion T564 (c) berörs frågan om polisens insatser mot rattfylleri. I
motionen pekas bl.a. på det förhållandet att ett bättre teknikutnyttjande
hos polisen, såsom ytterligare användning av automatisk hastighetsövervakning,
kan frigöra resurser hos polisen för insatser mot alkoholpåverkade förare
i trafiken.
Liknande yrkanden behandlades av utskottet under hösten 2002 (bet.
2002/03:JuU1 s. 46 f.).
Rikspolisstyrelsen har i regleringsbrevet för år 2004 getts i uppdrag att
senast den 20 april 2004 utvärdera användningen av kameror för
hastighetsövervakning. Av redogörelsen skall även framgå vilka åtgärder
Rikspolisstyrelsen fortsättningsvis avser att vidta mot bakgrund av resultatet
av försöksverksamheten.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att nedbringa
antalet påverkade förare i trafiken. Ett sätt att frigöra resurser för
detta kan vara ett utökat användande av automatisk hastighetsövervakning.
Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår i dessa delar. Utskottet
avstyrker motion T564 i här behandlade delar.
Polisens ansvarsnämnd
I motion Ju355 (v) begärs att samtliga poliser som begått brott skall
anmälas till Polisens ansvarsnämnd (nedan PAN).
Utskottet har behandlat liknande yrkanden vid ett flertal tillfällen.
Inom Regeringskansliet bereds betänkandet Förstärkt granskning av polis
och åklagare (SOU 2003:41). Kommittén anför bl.a. att såvitt den kunnat
finna fungerar nuvarande ordning för handläggningen av disciplinärenden
i princip väl både såvitt avser polisanställda som åklagare; några skäl
till genomgripande förändringar har inte framkommit. Emellanåt synes
emellertid i ärenden avseende polisanställda ha förekommit att anmälan
till PAN eller Statens ansvarsnämnd inte gjorts, trots att ärendet motiverat
en anmälan. För att råda bot på detta föreslår kommittén att regeringen
uppdrar åt Rikspolisstyrelsen att sprida information till länspolismästarna
om praxis i disciplinärenden, så att länspolismästarna får kunskap om i
vilka fall ett ärende bör överlämnas till PAN eller Statens ansvarsnämnd.

Utskottet, som inte vill föregripa beredningen inom Regeringskansliet,
avstyrker motion Ju355 i här behandlad del.
I sammanhanget kan nämnas att utskottet förra året behandlade en näraliggande
fråga. Utskottet föreslog ett tillkännagivande rörande poliser som dömts
för brott, som riksdagen biföll (bet. 2002/03:JuU9 s. 15 f., rskr. 125).
Tillkännagivandet syftade till att det skulle utarbetas riktlinjer i
fråga om poliser som dömts för brott men där skäl för avskedande inte
funnits föreligga som innebär att dessa poliser fortsättningsvis inte
skall arbeta med sådana brottstyper som de dömts för. Regeringen har i
budgetpropositionen för år 2004 anfört, rörande tillkännagivandet, att
Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna kommer att beakta frågan så att
detta problem inte uppstår i framtiden (prop. 2003/04:1 utg.omr. 4 s. 62).

Beredskapspolisen
I motionerna Ju333 (c) och Ju396 (kd) begärs att beslutanderätten om att
kalla in den särskilda beredskapspolisen överförs från regeringen till
Rikspolisstyrelsen.
Bestämmelser om beredskapspolisen finns i förordningen (1986:616) om
beredskapspolisen. Beredskapspolisen består av totalförsvarspliktiga
personer som skrivs in med civilplikt vid en polismyndighet efter det att
de lämnat fältförbanden. Det finns två typer av beredskapspolis, allmän
och särskild.
Den allmänna beredskapspolisen består i dag av ca 3 000 civilpliktiga.
Deras genomsnittsålder är relativt hög. De har enligt Rikspolisstyrelsen
mycket kort utbildning samt otillräcklig och delvis föråldrad utrustning.
Den särskilda beredskapspolisen uppgår för närvarande till ca 1 500
civilpliktiga. Dessa är huvudsakligen i åldern 30-35 år. De har tre veckors
grundutbildning och vartannat år genomgår de en veckas repetitions- och
kompletteringsutbildning. Utrustningen är i nivå med den som används inom
den ordinarie polisverksamheten. Den särskilda beredskapspolisen utvecklas
och administreras av Rikspolisstyrelsen.
Beredskapspolismännen är främst avsedda att användas som ett komplement
till den vanliga polisen i polisverksamhet som har anknytning till
befolkningsskydd och räddningstjänst. Skyddande och bevakning av viktiga
anläggningar utgör exempel på sådan verksamhet. Beredskapspolismännen får
även användas för andra lämpliga polisuppgifter. En beredskapspolisman
har samma skyldigheter och befogenheter som en polisman.
Beredskapspolisen får tas i anspråk på två olika grunder, dels då höjd
beredskap råder eller yttre hot föreligger, dels under vissa förutsättningar
i fredstid. Under fredstid, då samhället har utsatts för eller riskerar
att utsättas för särskilt svåra och påfrestande situationer från ordnings-
och säkerhetssynpunkt, får det vid polismyndigheterna finnas beredskapspolismän.
Regeringen beslutar efter framställning från Rikspolisstyrelsen om när
beredskapspolismännen får tas i anspråk.
Regeringen har inte i något fall fattat beslut om att beredskapspoliser
får användas under fredstid. Rikspolisstyrelsen gjorde dock en sådan
framställning till regeringen i början av den period då Sverige innehade
ordförandeskapet i EU (SOU 2002:122 s. 763 f.).
Rikspolisstyrelsen har den 5 september 2003 i en skrivelse till regeringen
lämnat förslag om utökade möjligheter att använda beredskapspolisen (dnr
POL-134-3891/03). Rikspolisstyrelsen föreslår bl.a. att rätten att i
fredstid besluta när beredskapspoliser skall kallas in flyttas från regeringen
till Rikspolisstyrelsen. Vidare föreslås vissa utvidgade möjligheter att
i fredstid kalla in beredskapspoliser till tjänstgöring. Rikspolisstyrelsens
förslag bereds inom Justitiedepartementet.
Utskottet vill inte föregripa den beredning som pågår inom Regeringskansliet,
varför motionerna Ju333 och Ju396 avstyrks i här behandlade delar.
Beslutanderätt om belöningar
I motion Ju423 (fp) begärs att rätten att utfästa belöningar i brottsutredningar
överförs från regeringen till Rikspolisstyrelsen.
Frågan om användandet av belöningar i polisarbetet är inte författningsreglerad,
och regeringen beslutar för närvarande.
Inom Justitiedepartementet bereds ett ärende om beslutanderätten om
utfästelse av belöningar (Ju2003/7906/PO).
I dagsläget föreligger inte skäl för något uttalande från riksdagen. Motion
Ju423 avstyrks.
Polisens avskrivningar av brott
I motion Ju417 (kd) begärs en analys och utvärdering av de senaste årens
ökade avskrivningar inom polisen.
Riksdagens revisorer har på utskottets initiativ granskat avskrivningar
av brott inom polisen. Revisorernas granskning visar bl.a. att polisens
avskrivningar av brott kan påverka flera av de resultatmått som används
för att mäta utredningsverksamheten. Polisen har därmed stora möjligheter
att påverka sin resultatredovisning (Rapport 2002/03:19 s. 58 f.).
Mot bakgrund av Riksdagens revisorers rapport uttalade utskottet i samband
med behandlingen av budgetpropositionen för år 2004 att utskottet instämmer
i Riksdagens revisorers bedömning att den officiella kriminalstatistiken
har en rad brister som försvårar bedömningen av polisens utredningsverksamhet.
Som exempel kan nämnas att brott som direktavskrivs inte finns med i
statistiken och att olika beslutsmotiveringar vid avskrivningsbeslut inte
redovisas på ett enhetligt sätt; vissa beslutsmotiveringar innebär att
brotten betraktas som uppklarade medan andra motiveringar får motsatt
effekt i statistiken, trots att motiveringarna synes innebära i stort
samma sak. Att ett brott redovisas som uppklarat behöver inte heller
innebära att en gärningsman bundits till brottet. En rad olika begrepp
används i redovisningen av den brottsutredande verksamheten. Det förhållandet
försvårar bl.a. en jämförelse av statistiska uppgifter både för ett givet
år och över tiden. Detta försvårar i förlängningen styrningen av verksamheten
och möjligheterna att bedöma om en myndighet har nått uppsatta mål.
Utskottet anser att det sålunda av flera skäl vore lämpligt att regeringen
överväger här angivna och närliggande frågor samt därefter vidtar lämpliga
åtgärder (bet. 2003/04:JuU1 s. 37).
Rikspolisstyrelsen har därefter i regleringsbrevet för år 2004 fått i
uppdrag av regeringen att senast den 1 juni 2004 redovisa och kommentera
vilka åtgärder som har vidtagits och vilka resultat som har uppnåtts med
anledning av Riksdagens revisorers rapport.
Inom Rikspolisstyrelsen pågår sedan i mitten av januari 2004 en fullständig
översyn av polisens resultatredovisning. Syftet med översynen är bl.a.
att skapa gemensamma resultatmått för polis och åklagare avseende
utredningsverksamheten samt klargöra kriterierna för när ett brott skall anses
polisiärt uppklarat. Arbetet skall redovisas i september 2004 och resultatet
kunna användas i redovisningen för år 2005 (dnr USE-192-4113/03).
Utskottet välkomnar det omfattande arbete som nu pågår i frågor där
utskottet tidigare påpekat behov av åtgärder. Motion Ju417 får anses vara
tillgodosedd.
Nationella id-kort
I motionerna Ju221 (m) och Ju309 (s) begärs att det införs ett nationellt
id-kort.
Regeringen har gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att ta fram ett nationellt
identitetskort (Ju2003/7370/PO). Enligt den tidsplan som Rikspolisstyrelsen
upprättat kommer ett nationellt identitetskort att finnas tillgängligt i
Stockholm den 31 mars 2005 och i övriga landet under september månad 2005.

I sammanhanget kan nämnas att regeringen gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag
att även förbereda ett eventuellt införande av biometrisk information i
pass och andra resehandlingar. Uppdraget skall redovisas senast den 1 maj
2004 (Ju2003/7798/PO).
Utskottet anser att det är angeläget att tillgången på nationella id-kort
inte fördröjs. Motionerna Ju221 och Ju309 får med detta uttalande anses
tillgodosedda.
Eftersökning av försvunna personer
I motion Ju301 (m) begärs att polisens eftersökning av försvunna personer
skall förbättras. Bland annat begärs att blodhundar skall användas i denna
verksamhet.
Utskottet har under en följd av år behandlat och avstyrkt motionsyrkanden
rörande metoderna för eftersökning av försvunna personer. Utskottets
tidigare överväganden framgår av förra riksmötets motionsbetänkande om
polisfrågor (bet. 2002/03:JuU9 s. 30 f. med vidare hänvisningar).
Utskottet vidhåller sina tidigare uttalanden och avstyrker motion Ju301.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.      Maskeringsförbud, punkt 2 (m, c)
av Beatrice Ask (m), Johan Linander (c), Cecilia Magnusson (m) och Hillevi
Engström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om maskeringsförbud. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2003/04:Ju211 och 2003/04:Ju292 yrkande 24, bifaller delvis
motionerna 2003/04:Ju204 och 2003/04:Ju238 och avslår motionerna 2003/04:Ju344
och 2003/04:Ju446 yrkande 6.
Ställningstagande
I ett öppet samhälle finns ingen anledning att dölja sin identitet vid
utövandet av grundläggande fri- och rättigheter. Vid demonstrationer kan
maskeringen i sig tänkas ha uppviglande effekt. Ett generellt förbud mot
maskering i samband med demonstrationer kan minska riskerna för våld i
samband med dessa och s.k. gatufester. Göteborgskommittén har pekat på
hur en sådan reglering skulle kunna utformas.
Det är angeläget att regeringen snarast överlämnar den aviserade propositionen
till riksdagen. Detta skall ske i sådan tid att propositionen hinner
behandlas av riksdagen under våren.
Det anförda innebär att vi ställer oss bakom motionerna Ju204, Ju211,
Ju238 och Ju292 i tillämpliga delar. Motionerna Ju344 och Ju446 bör avslås.

2.      Maskeringsförbud, punkt 2 (fp)
av Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandberg (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om maskeringsförbud. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:Ju446 yrkande 6, bifaller delvis motion 2003/04:Ju344 och
avslår motionerna 2003/04:Ju204, 2003/04:Ju211, 2003/04:Ju238 och
2003/04:Ju292 yrkande 24.
Ställningstagande
Det bör inte införas ett generellt maskeringsförbud vid demonstrationer.
Det är däremot rimligt att polisen, i samband med tillståndsgivningen,
kan uppställa krav på att demonstranterna inte är maskerade.
Det får ankomma på regeringen att i beredningen av den aviserade propositionen
tillgodose vad vi här anfört.
Det anförda innebär att vi ställer oss bakom motionerna Ju344 och Ju446.
Motionerna Ju204, Ju211, Ju238 och Ju292 bör avslås.

3.      Polisen och demonstrationer m.m., punkt 3 (m, fp, kd, c)
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind (kd), Torkild
Strandberg (fp), Johan Linander (c), Cecilia Magnusson (m) och Hillevi
Engström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om polisen och demonstrationer. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2003/04:Ju333 yrkande 6, 2003/04:Ju369 yrkande
11, 2003/04:Ju417 yrkandena 11 och 12, 2003/04:Ju446 yrkande 5 och
2003/04:Ju465 yrkande 18.
Ställningstagande
Erfarenheterna från händelserna i Göteborg år 2001 pekar på behovet av en
samlad och samordnad operativ och taktisk ledning inom polisen. Detta
gäller såväl inom som mellan olika polismyndigheter samt mellan
Säkerhetspolisen och den öppna polisen. Här krävs tydliga riktlinjer från
Rikspolisstyrelsen om hur dessa frågor skall hanteras vid stora arrangemang,
särskilt om det finns risk för allvarliga ordningsstörningar.
Också polisens utrustning måste förbättras. Det är angeläget att polisen
snarast får tillgång till alternativa vapen till batong och pistol för
att i största möjliga utsträckning kunna ingripa utan att förorsaka någon
allvarlig skada. Polisen måste också få tillgång till bl.a. skyddade fordon
för att kunna upplösa våldsamma folkmassor med så liten risk för skador
som möjligt för både demonstranter och polismän. Polisen måste vidare
snabbt få tillgång till ett i hela landet fungerande kommunikationssystem.

Det får ankomma på regeringen att snarast vidta åtgärder i enlighet med
vad vi här anfört.

4.      Brottsutredningsverksamheten, punkt 4 (c)
av Johan Linander (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om brottsutredningsverksamheten. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Ju333 yrkande 4.
Ställningstagande
Det är angeläget att polisen gör ytterligare insatser för att förstärka
brottsutredningsverksamheten. Här kan nämnas att polisen i större
utsträckning bör ta till vara erfarenheter från befintliga
kvalitetssäkringsmodeller
och vidareutveckla bl.a. förhörstekniken.
Det får ankomma på regeringen att vidta erforderliga åtgärder för att
tillgodose vad jag här anfört.

5.      Fortsatt "Göteborgsutredning", punkt 5 (mp)
av Leif Björnlod (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om fortsatt "Göteborgsutredning". Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Ju379.
Ställningstagande
Det behövs en ny, oberoende, utredning som fokuserar på bl.a. de attityder
och teorier om samhället som präglade polisens arbete vid händelserna
under EU-toppmötet i Göteborg år 2001.
Det ankommer på regeringen att tillsätta en utredning i enlighet med vad
jag här anfört.

6.      Renodling av polisens arbetsuppgifter, punkt 6 (m, fp, kd, c)
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind (kd), Torkild
Strandberg (fp), Johan Linander (c), Cecilia Magnusson (m) och Hillevi
Engström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om renodling av polisens arbetsuppgifter. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Ju333 yrkande 9, 2003/04:Ju367
yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ju419 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:Ju465
yrkandena 3 och 9.
Ställningstagande
Enligt vår uppfattning måste polisens uppgifter renodlas så att polisen
i större utsträckning kan ägna sig åt rent polisiära uppgifter, dvs.
kärnverksamheten. I detta syfte bör vissa av polisens arbetsuppgifter av
mer administrativ karaktär snarast flyttas över till andra. Exempel på
uppgifter är hantering av vissa tillståndsfrågor och viss trafikövervakning,
dvs. arbetsuppgifter som till stora delar inte direkt är kopplade till
brottsutredningsverksamheten. Renodling skulle också kunna ske genom att
de civilanställda inom polisen tar över vissa uppgifter. Ytterligare en
arbetsuppgift som polisen utför och som bör granskas utifrån dessa aspekter
är transporter av anhållna till häktningsförhandlingar.
Det får ankomma på regeringen att i arbetet med den aviserade propositionen
tillgodose vad vi nu anfört.

7.      Bevisprovokation m.m., punkt 7 (m, fp, c)
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Torkild Strandberg (fp), Johan
Linander (c), Cecilia Magnusson (m) och Hillevi Engström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om bevisprovokation m.m. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2003/04:Ju292 yrkande 23 och 2003/04:Ju369 yrkande 12.

Ställningstagande
Polisens operativa metoder bör förtydligas och regleras i lag. Det gäller
t.ex. frågor om bevis- och brottsprovokation samt möjligheten för poliser
att arbeta under alternativ identitet.
Det får ankomma på regeringen att snarast återkomma till riksdagen med
ett lagförslag som tillgodoser vad vi här anfört.

8.      Polisens tillgång till militära resurser, punkt 8 (m, fp, c)
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Torkild Strandberg (fp), Johan
Linander (c), Cecilia Magnusson (m) och Hillevi Engström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om polisens tillgång till militära resurser. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Ju292 yrkande 22.
Ställningstagande
Vi anser att det skall finnas en möjlighet för polisen att vid bl.a.
terroristattacker eller andra storskaliga kriminella operationer få bistånd
från Försvarsmakten. Det är de civila myndigheterna som skall ha ansvaret
för att möta sådana angrepp. Formerna för hur militära resurser skall få
användas i sådana fall kräver noggranna överväganden och skall regleras
i lag.
Det får ankomma på regeringen att snarast återkomma till riksdagen med
förslag i enlighet med vad vi här anfört.

9.      Brottsförebyggande åtgärder, punkt 9 (m, kd, c)
av Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind (kd), Johan Linander (c), Cecilia
Magnusson (m) och Hillevi Engström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om brottsförebyggande åtgärder. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:Ju369 yrkande 16 och 2003/04:Ju445 yrkande
2.
Ställningstagande
I det brottsförebyggande arbetet kan och bör polisens samarbete med
utomstående aktörer förbättras. Lokala brottsförebyggande råd passar bättre
på vissa platser än andra. Formerna för det brottsförebyggande arbetet
måste kunna variera utifrån lokala behov och förutsättningar. Rätt hanterat
och i samverkan med polisen finns också mycket att vinna genom grannsamverkan.
Det är vidare angeläget att erfarenheterna från projektet om användandet
av lokal brottsstatistik tas till vara i det brottsförebyggande arbetet.

Det får ankomma på regeringen att vidta erforderliga åtgärder för att
tillgodose vad vi här anfört.

10.     Åtgärder mot hatbrott, punkt 10 (fp)
av Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandberg (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om åtgärder mot hatbrott. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:K418 yrkande 17 och bifaller delvis motion 2003/04:Ju356
yrkande 6.
Ställningstagande
I det brottsförebyggande arbetet mot hatbrott är det angeläget att
ytterligare insatser görs avseende sådan brottslighet riktad mot homosexuella,
bisexuella och transpersoner. Ett rimligt mål är att det inom fyra år
har etablerats kontakt mellan polisen och frivilligorganisationer för
dessa personer, där behov av detta föreligger, i alla närpolisområden i
landet.
Det får ankomma på regeringen att vidta åtgärder för att tillgodose vad
vi här anfört.

11.     DNA-registret, punkt 11 (m)
av Beatrice Ask (m), Cecilia Magnusson (m) och Hillevi Engström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om DNA-registret. Därmed bifaller riksdagen delvis
motionerna 2003/04:Ju237, 2003/04:Ju244, 2003/04:Ju250, 2003/04:Ju251,
2003/04:Ju269, 2003/04:Ju278, 2003/04:Ju308, 2003/04:Ju322, 2003/04:Ju333
yrkande 5, 2003/04:Ju369 yrkandena 14 och 15, 2003/04:Ju395, 2003/04:Ju426
yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ju431 yrkande 1, 2003/04:Ju432, 2003/04:Ju457
och 2003/04:Ju467.
Ställningstagande
Den översyn av DNA-registret som pågår bör fokusera på frågor om polisens
behov av utökade möjligheter att registrera uppgifter i registret, olika
tekniska frågor och de risker en utökning av registreringsmöjligheten kan
medföra, särskilt ur integritetssynpunkt. Det är från bl.a. integritetssynpunkt
angeläget att det klart framgår att uppgifter i DNA-registret - i likhet
med vad som gäller i dag - endast får användas i polisens brottsutredande
verksamhet.
Det får ankomma på regeringen att tillse att översynen sker utifrån de
utgångspunkter vi här angett.

12.     DNA-registret, punkt 11 (kd)
av Ragnwi Marcelind (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om DNA-registret. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Ju431 yrkande 1 och bifaller delvis motionerna 2003/04:Ju237,
2003/04:Ju244, 2003/04:Ju250, 2003/04:Ju251, 2003/04:Ju269, 2003/04:Ju278,
2003/04:Ju308, 2003/04:Ju322, 2003/04:Ju333 yrkande 5, 2003/04:Ju369
yrkandena 14 och 15, 2003/04:Ju395, 2003/04:Ju426 yrkandena 1 och 2,
2003/04:Ju432, 2003/04:Ju457 och 2003/04:Ju467.
Ställningstagande
Mot bakgrund av bl.a. teknikutvecklingen bör en utökning ske av de uppgifter
som registreras i DNA-registret. Jag anser att personer som dömts till
fängelse i minst ett år och de som överlämnats till rättspsykiatrisk vård
med automatik skall omfattas av registret.
Det får ankomma på regeringen att tillse att översynen tillgodoser vad
jag här anfört.

13.     DNA-registret, punkt 11 (fp, c)
av Johan Pehrson (fp), Torkild Strandberg (fp) och Johan Linander (c).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om DNA-registret. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Ju333 yrkande 5 och bifaller delvis motionerna 2003/04:Ju237,
2003/04:Ju244, 2003/04:Ju250, 2003/04:Ju251, 2003/04:Ju269, 2003/04:Ju278,
2003/04:Ju308, 2003/04:Ju322, 2003/04:Ju369 yrkandena 14 och 15,
2003/04:Ju395, 2003/04:Ju426 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ju431 yrkande 1,
2003/04:Ju432, 2003/04:Ju457 och 2003/04:Ju467.
Ställningstagande
I framtiden bör DNA-registret omfatta personer som dömts såväl till
fängelse minst sex månader som för brott med ett lägsta angivet straff om
fängelse sex månader. Det är från bl.a. integritetssynpunkt angeläget att
det klart framgår att uppgifter i DNA-registret - i likhet med vad som
gäller i dag - endast får användas i polisens brottsutredande verksamhet.

Det får ankomma på regeringen att i den fortsatta översynen tillgodose
vad vi här anfört.

14.     Tullens befogenheter m.m., punkt 12 (m, fp, kd, c)
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind (kd), Torkild
Strandberg (fp), Johan Linander (c), Cecilia Magnusson (m) och Hillevi
Engström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om tullens befogenheter m.m. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2003/04:Ju409 yrkande 1 och 2003/04:Ju427
yrkandena 1-5, 7 och 8 och avslår motion 2003/04:Ju327 yrkande 3.

Ställningstagande
Tullen har en viktig roll i det brottsbekämpande arbetet. För att
effektivisera tullens arbete i denna del bör tullen vara operativ i hela
Sverige och tulltjänstemännen ges ökade polisiära befogenheter. Tullen bör
vidare ges befogenheter att ingripa mot bl.a. misstänkt människosmuggling
och människohandel samt misstänkt utförsel av stöldgods. Det är angeläget
att tullen i sin brottsbekämpande verksamhet även i framtiden har tillgång
till polisens register. Slutligen bör tullen ges rätt att begära att få
se legitimation i samband med tullkontroll för att effektivt kunna använda
sina register.
Det får ankomma på regeringen att besluta om tilläggsdirektiv till den
pågående utredningen för att tillgodose vad vi här anfört.
Det anförda innebär att vi ställer oss bakom motionerna Ju409 och Ju427.
Motion Ju327 bör avslås.

15.     Samverkan mellan tull och polis, punkt 13 (m, fp, kd, c)
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind (kd), Torkild
Strandberg (fp), Johan Linander (c), Cecilia Magnusson (m) och Hillevi
Engström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om samverkan mellan tull och polis. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2003/04:Ju220, 2003/04:Ju427 yrkande 6 och
2003/04:So576 yrkande 3.
Ställningstagande
Det krävs en rad åtgärder för att effektivisera samverkan mellan bl.a.
polisen och tullen i den brottsbekämpande verksamheten och när det gäller
gränskontroll. Här kan nämnas myndigheternas analys- och underrättelseverksamhet
samt det rent operativa arbetet. Vidare bör polisens och tullens
kommunikationssystem i största möjliga utsträckning samordnas och gemensamma
utbildningsinsatser göras.
Det får ankomma på regeringen att genom tilläggsdirektiv till den pågående
utredningen tillgodose vad vi här anfört.

16.     Vapenlagstiftningen, punkt 15 (m, c)
av Beatrice Ask (m), Johan Linander (c), Cecilia Magnusson (m) och Hillevi
Engström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om vapenlagstiftningen. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:Ju240, bifaller delvis motion 2003/04:Ju219 och avslår
motion 2003/04:Ju286.
Ställningstagande
Vapenlagens regler avseende tillstånd för ljuddämpare vid jakt bör mjukas
upp något. Rikspolisstyrelsen har förklarat sig kunna godta en viss
uppmjukning av reglerna om tillståndsgivning beträffande ljuddämpare till
sådana skjutvapen i klass 1 och 2 som innehas för jaktändamål. Även om
ljuddämpare används till sådana vapen kommer ett avlossat skott att höras,
vilket är viktigt ur säkerhetssynpunkt. De risker för olyckor användandet
av ljuddämpare i dessa fall kan medföra torde inte vara större än att de
får anses ligga på en godtagbar nivå.
Det får ankomma på regeringen att i den fortsatta översynen av
vapenlagstiftningen tillgodose vad vi här anfört.
Det anförda innebär att vi ställer oss bakom motionerna Ju219 och Ju240.
Motion Ju286 bör avslås.

17.     Straffen för olovligt vapeninnehav m.m., punkt 16 (m, fp, kd, c)
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind (kd), Torkild
Strandberg (fp), Johan Linander (c), Cecilia Magnusson (m) och Hillevi
Engström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om straffen för olovligt vapeninnehav m.m. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Ju292 yrkande 5, 2003/04:Ju382,
2003/04:Ju424 och 2003/04:Ju429 yrkandena 1, 3 och 4 och avslår motion
2003/04:Ju340.
Ställningstagande
Det krävs ett flertal åtgärder för att minska möjligheterna för kriminella
personer att få tillgång till illegala vapen. Här kan nämnas att straffet
för olovligt vapeninnehav bör skärpas, bl.a. bör minimistraffet för grovt
vapenbrott höjas till ett års fängelse. En annan fråga som bör övervägas
är om vapenbrott avseende innehav av bl.a. sådana vapen som är vanligt
förekommande vid grova våldsbrott bör bedömas som grovt.
Det får ankomma på regeringen att i den pågående översynen av
vapenlagstiftningen
tillgodose vad vi här anfört.
Det anförda innebär att vi i tillämpliga delar ställer oss bakom motionerna
Ju292, Ju382, Ju424 och Ju429. Motion Ju340 bör avslås.

18.     Tillfällig vapenamnesti, punkt 17 (m, fp, kd, c)
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind (kd), Torkild
Strandberg (fp), Johan Linander (c), Cecilia Magnusson (m) och Hillevi
Engström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om en tillfällig vapenamnesti. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Ju229.
Ställningstagande
En mängd åtgärder krävs för att minska antalet illegala vapen i Sverige.
En av flera möjliga åtgärder är att införa en tidsbegränsad vapenamnesti.
En tidsbegränsad vapenamnesti prövades under månaderna juli-september år
1993. Under den perioden lämnades ett stort antal vapen och en stor mängd
ammunition in till polisen. Det är nu dags att ånyo införa en tidsbegränsad
vapenamnesti.
Det får ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med ett förslag
som tillgodoser vad vi här anfört.

19.     Vapenlagens krav för jaktvapen m.m., punkt 18 (c)
av Johan Linander (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om vapenlagens krav för jaktvapen m.m. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Ju405 yrkandena 1-4.
Ställningstagande
För att minska tillgången i kriminella kretsar på s.k. soft air guns  bör
dessa endast få säljas av auktoriserade vapenhandlare. Det är vidare
nödvändigt att vapenlagen ses över för att rätt vapen används vid rätt
tillfälle, t.ex. bör inte vapen som i mycket snabb följd kan skjuta en
stor mängd patroner tillåtas för jakt. Slutligen bör målskytte med s.k.
trubbnosvapen förbjudas.
Det får ankomma på regeringen att tillse att den pågående översynen av
vapenlagstiftningen omfattar de frågeställningar jag här redovisat.

20.     Läkares anmälningsplikt, punkt 19 (m, fp, kd, c)
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind (kd), Torkild
Strandberg (fp), Johan Linander (c), Cecilia Magnusson (m) och Hillevi
Engström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om läkares anmälningsplikt. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:Ju217.
Ställningstagande
För att minska risken att olämpliga personer innehar skjutvapen bör läkares
anmälningsplikt till polisen utökas. Utöver den nuvarande anmälningsplikten
rörande personer med en psykisk störning bör anmälningsplikten även avse
personer med sådana uppenbara fysiska sjukdomstillstånd som gör dem
olämpliga som vapeninnehavare.
Det får ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med ett förslag
som tillgodoser vad vi här anfört.

21.     Evenemangskostnader, punkt 21 (fp)
av Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandberg (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om evenemangskostnader. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:Ju465 yrkande 10 och bifaller delvis motion 2003/04:Ju289.

Ställningstagande
Underhållningsidrotten och vissa rent kommersiella evenemang har antagit
sådana proportioner att den ofta kräver stora insatser i fråga om
ordningshållning. Det finns starka skäl som talar för att arrangörer i större
utsträckning än i dag skall kunna åläggas att betala för polisens insatser
för ordningshållning. Arrangörer som driver sin verksamhet på ideell basis
skall dock inte omfattas av denna utökade ersättningsskyldighet.
Regeringen bör ges i uppdrag att utreda frågan i den av oss förordade
riktningen och återkomma till riksdagen med ett lagförslag.

22.     Regeringsbeslutade evenemang, punkt 22 (m, fp, kd, c)
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind (kd), Torkild
Strandberg (fp), Johan Linander (c), Cecilia Magnusson (m) och Hillevi
Engström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om regeringsbeslutade evenemang. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Ju417 yrkande 17.
Ställningstagande
Varken Rikspolisstyrelsen eller Polismyndigheten i Västra Götaland fick,
som Göteborgskommittén noterar, några extra medel inför EU-toppmötet i
Göteborg. För att polisen skall kunna upprätthålla ordningen vid stora
sedan lång tid i förväg beslutade evenemang är det viktigt att medel för
detta avsätts i budgeten. De enskilda polismyndigheterna skall inte behöva
ta från sina ordinarie, redan hårt ansatta, anslag för att upprätthålla
ordningen vid regeringsbeslutade evenemang. Rikspolisstyrelsen bör i
stället i budgetprocessen tilldelas särskilda medel för sådana ändamål,
som sedan skall tilldelas den eller de berörda polismyndigheterna.
Det får ankomma på regeringen att beakta vad som anförts i kommande
budgetarbete.

23.     Säkerhetspolisens organisation, punkt 25 (fp)
av Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandberg (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om Säkerhetspolisens organisation. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Ju446 yrkande 2.
Ställningstagande
Efter år av oklarhet är det av flera skäl angeläget att snabbt fatta beslut
om Säkerhetspolisens framtida organisation och befogenheter. Det är därför
viktigt att regeringen skyndsamt bereder bl.a. 11 september-utredningens
förslag i denna del (SOU 2003:32).
Det får ankomma på regeringen att snarast återkomma med förslag i enlighet
med vad vi här anfört.

24.     Antagning till polisutbildning m.m., punkt 27 (m, fp, kd, c)
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind (kd), Torkild
Strandberg (fp), Johan Linander (c), Cecilia Magnusson (m) och Hillevi
Engström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om antagning till polisutbildning. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2003/04:Ju266, 2003/04:Ju277 yrkandena 1 och
3, 2003/04:Ju333 yrkandena 18 och 19, 2003/04:Ju369 yrkande 9, 2003/04:Ju465
yrkande 7 och 2003/04:Sf402 yrkande 26 och avslår motionerna 2003/04:Ju277
yrkande 2 och 2003/04:Ju355 yrkande 2.
Ställningstagande
Det är angeläget att den pågående översynen av bl.a. formerna och reglerna
för antagningen till polisutbildningen snarast leder till konkreta åtgärder
för att bredda rekryteringsbasen för polisen. Därigenom ökar möjligheterna
att polisen får fler personer med utländsk bakgrund och fler kvinnor. En
annan fråga som det är lämpligt att överväga i det sammanhanget är om
respektive polisutbildnings inflytande i antagningsprocessen bör öka.
Det får ankomma på regeringen att se till att den pågående översynen får
den inriktning vi här beskrivit.
Det anförda innebär att vi ställer oss bakom motionerna Ju277, Ju333,
Ju369, Ju465 och Sf402 i tillämpliga delar. Motionerna Ju277 yrkande 2
och Ju355 yrkande 2 bör avslås på de skäl majoriteten anfört.

25.     Antagning till polisutbildning m.m., punkt 27 (v)
av Alice Åström (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om antagning till polisutbildning. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Ju355 yrkande 2 och avslår motionerna 2003/04:Ju266,
2003/04:Ju277 yrkandena 1-3, 2003/04:Ju333 yrkandena 18 och 19, 2003/04:Ju369
yrkande 9, 2003/04:Ju465 yrkande 7 och 2003/04:Sf402 yrkande 26.

Ställningstagande
Det särskilda provet i svenska vid antagningen till polisutbildningen
innebär enligt min mening att personer som inte har svenska som modersmål
diskrimineras. Språktest görs inte till någon annan högskoleutbildning.
Kravet för att söka till polisutbildningen är godkänd gymnasiesvenska.
Mot bakgrund härav bör provet i svenska vid antagningen till polisutbildningen
tas bort. Om det visar sig att en elev har bristfälliga kunskaper i svenska
får detta i stället åtgärdas under utbildningstiden.
Det får ankomma på regeringen att vidta åtgärder för att tillgodose vad
jag här anfört.
Det anförda innebär att jag ställer mig bakom motion Ju355. I övrigt
behöver här aktuella yrkanden inte föranleda något uttalande från riksdagen.
Motionerna Ju266, Ju277, Ju333, Ju369, Ju465 och Sf402 bör avslås.

26.     En reformerad polisutbildning, punkt 28 (m)
av Beatrice Ask (m), Cecilia Magnusson (m) och Hillevi Engström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om en reformerad polisutbildning. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Ju369 yrkande 8.
Ställningstagande
Med dagens utbildningssystem får eleverna vid polisutbildningen en
koncentrerad och teoretiskt inriktad utbildning vid ett tillfälle. Polisyrket
bygger emellertid på samspel och relationer mellan människor. För att
uppnå kompetens på detta område krävs personliga erfarenheter av praktiskt
polisarbete. Vi anser därför att den nuvarande polisutbildningen måste
reformeras. Enligt vår mening bör den första delen av utbildningen kortas
ned till ett år. Den teoretiska utbildningen skall följas av en längre
sammanhållen praktiktjänstgöring. Under en period på tre till fem år skall
sedan alla genomgå obligatorisk vidareutbildning med möjlighet till
specialisering.
Det får ankomma på regeringen att utvärdera och reformera dagens
polisutbildning i enlighet med vad vi här anfört.

27.     Vidareutbildning m.m., punkt 29 (m, fp)
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Torkild Strandberg (fp), Cecilia
Magnusson (m) och Hillevi Engström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om vidareutbildning m.m. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:Ju369 yrkandena 7 och 10.
Ställningstagande
Den nya generationen poliser ställer stora krav på en förändringsbenägen
organisation med ett tydligt ledarskap. För att uppnå detta måste
möjligheterna till vidareutbildning inom polisen förbättras. Detta gäller
också möjligheten till specialisering. Mot bakgrund härav och med beaktande
av den ökande komplexiteten i vissa förundersökningar är det angeläget
att polisutbildningarnas samarbete med universitet och lokala högskolor
utvecklas. Ett sådant samarbete kan innebära såväl fördjupade kunskaper
inom vissa områden som utveckling av polisens metodik.
Det får ankomma på regeringen att vidta erforderliga åtgärder för att
tillgodose vad vi här anfört.

28.     Polisens ledarskap m.m., punkt 30 (m, fp, kd, c)
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind (kd), Torkild
Strandberg (fp), Johan Linander (c), Cecilia Magnusson (m) och Hillevi
Engström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 30 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om polisens ledarskap m.m. Därmed bifaller riksdagen
delvis motionerna 2003/04:Ju333 yrkandena 2 och 20, 2003/04:Ju355 yrkande
1, 2003/04:Ju369 yrkande 2 och 2003/04:Ju465 yrkande 14 i denna del.

Ställningstagande
Ett tydligare och effektivare ledarskap behövs inom flera delar av
polisväsendet. Det behövs därför fler ledarskapskurser inom polisen. Det bör
vidare vara en målsättning att chefer redan när de tillträder nya
befattningar genomgått adekvat utbildning. För att inte riskera att poliser
byter arbetsgivare är det också viktigt att det finns möjligheter att
avancera inom polisen. Den s.k. karriärstegen inom polisen måste därför
vidareutvecklas. Regeringens åtgärder på detta område är inte tillräckliga.

Det får ankomma på regeringen att vidta åtgärder som tillgodoser vad vi
här anfört.

29.     Polisens ledarskap m.m., punkt 30 (v)
av Alice Åström (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 30 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om polisens ledarskap m.m. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:Ju355 yrkande 1 och bifaller delvis motionerna 2003/04:Ju333
yrkandena 2 och 20, 2003/04:Ju369 yrkande 2 och 2003/04:Ju465 yrkande 14
i denna del.
Ställningstagande
Fler kvinnor måste ges chefsbefattningar inom polisen. Det är därför
nödvändigt att Rikspolisstyrelsen gör en översyn av polismyndigheternas
riktlinjer när det gäller chefsrekryteringar och möjligheter till
vidareutbildningar för att kvinnor inte skall missgynnas.
Det får ankomma på regeringen att vidta åtgärder för att tillgodose vad
jag här anfört.

30.     Polisens vapenträning, punkt 31 (v)
av Alice Åström (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 31 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om polisens vapenträning. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:Ju355 yrkande 3.
Ställningstagande
En hög kompetensnivå hos polisen avseende vapenhantering är viktig,
särskilt från säkerhetssynpunkt. Det är därför angeläget att alla poliser
har möjlighet till kontinuerlig och kostnadsfri vapenträning.
Det får ankomma på regeringen att tillse att enhetliga regler för polisers
vapenträning införs.

31.     Polisens arbetstider, punkt 32 (c)
av Johan Linander (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 32 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om polisens arbetstider. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:Ju333 yrkande 8.
Ställningstagande
Det finns i dag brister i resursutnyttjandet inom polisen genom att den
schemalagda arbetstiden inte sammanfaller med behoven av tillgängliga
polisresurser. Poliser måste arbeta på de tider de behövs mest. Ett
tillräckligt antal poliser måste vara i tjänst under kvällar och nätter
samt under helger.
Det får ankomma på regeringen att tillse att arbetstidens förläggning
överensstämmer med medborgarnas behov av tillgängliga polisresurser.

32.     Personalhandledning m.m., punkt 33 (fp, kd)
av Johan Pehrson (fp), Ragnwi Marcelind (kd) och Torkild Strandberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 33 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om personalhandledning. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2003/04:Ju417 yrkandena 7-9 och 2003/04:Ju465 yrkande 14 i
denna del och bifaller delvis motion 2003/04:Ju355 yrkande 6.
Ställningstagande
För att kunna åtgärda de problem och brister som finns i polisens arbetsmiljö
krävs det ett ökat samarbete mellan samtliga länspolismyndigheter i dessa
frågor. Tillgången till arbetsmiljöhandledning måste förbättras. Det
psykosociala omhändertagandet inom polisen måste också förbättras. Alla
polismyndigheter måste ha tillgång till professionell hjälp för att
förebygga yrkes- och stressrelaterade skador. En ytterligare åtgärd är att
ingen som fyllt 55 år skall tvingas att regelbundet arbeta natt.
Det får ankomma på regeringen att vidta erforderliga åtgärder för att
tillgodose vad vi här anfört.

33.     Personalhandledning m.m., punkt 33 (v)
av Alice Åström (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 33 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om personalhandledning. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:Ju355 yrkande 6, bifaller delvis motionerna 2003/04:Ju417
yrkande 9 och 2003/04:Ju465 yrkande 14 i denna del och avslår motion
2003/04:Ju417 yrkandena 7 och 8.
Ställningstagande
Poliser möter dagligen människor i kris. Inom många andra yrkeskategorier
som möter människor i kris vore det otänkbart att inte tillhandahålla
handledning för att bearbeta personalens upplevelser. Inom polisen
tillhandahålls huvudsakligen s.k. krishandledning i samband med större
händelser. För att förbättra polisens arbetsmiljö är det angeläget att
personalhandledning blir en obligatorisk del i polisens verksamhet.
Det får ankomma på regeringen att vidta åtgärder som tillgodoser vad jag
här anfört.
Det anförda innebär att jag ställer mig bakom motionerna Ju355, Ju417 och
Ju465 i tillämpliga delar. Motion Ju417 bör i övrigt avslås.

34.     Enhetliga polisuniformer, punkt 35 (fp)
av Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandberg (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 35 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om enhetliga polisuniformer. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:Ju259 och 2003/04:Ju465 yrkande 8.
Ställningstagande
Vid allmänhetens möte med polisen ger uniformen en tydlig signal att
polismannen är en myndighetsperson, en representant för samhället. Alla
skall kunna vara övertygande om att få samma bemötande av samtliga poliser.
Man skall inte bilda sig en uppfattning om en polisman på t.ex. religiösa
eller etniska grunder. Mot bakgrund bl.a. härav är det angeläget att
bibehålla kravet på en enhetlig polisuniform.
Det får ankomma på regeringen att tillgodose vad vi här anfört.

35.     Utökat polissamarbete inom EU m.m., punkt 37 (m)
av Beatrice Ask (m), Cecilia Magnusson (m) och Hillevi Engström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 37 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om utökat polissamarbete inom EU m.m. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Ju369 yrkande 17 och avslår motionerna
2003/04:K416 yrkande 26, 2003/04:Ju348 yrkande 1, 2003/04:Ju409 yrkande
2, 2003/04:Ju465 yrkande 16, 2003/04:So345 yrkande 4 och 2003/04:So639
yrkande 1.
Ställningstagande
Den grova och organiserade brottsligheten ställer nya krav på polisens
verksamhet. Det finns sedan länge ett samarbete över gränserna mellan
olika nationers polisorganisationer för att förebygga och bekämpa brott.
Detta samarbete finns inom EU, men också mellan länderna runt Östersjön.

Sverige har förhållandevis korta straff för många brott. Detta förhållande
i kombination med kriminalpolitiken i övrigt bidrar till att Sverige både
utsätts för internationell brottslighet och utnyttjas som genomfartsland
för kriminell verksamhet. Mot bakgrund härav är internationellt tull- och
polissamarbete nödvändigt. Ytterligare insatser krävs på detta område.
I många länder, däribland Sverige, ökar traffickingbrotten både avseende
människor, narkotika och vapen. Denna brottslighet kräver utöver ett ökat
polisiärt samarbete också ny kunskap. Flickor i patriarkala miljöer, s.k.
hedersmordsproblematik, kräver ny kunskap hos polisen. IT-brott och
barnpornografi som sprids via nätet är andra för svensk polis relativt nya
utmaningar. När det gäller omvärldsspaning, analys och specialkunskaper
finns många fördelar med ett ökat informationsutbyte och kontakter mellan
myndigheter över nationsgränserna.
Det får ankomma på regeringen att i det internationella arbetet verka i
den riktning vi här förordat.
Det anförda innebär att vi ställer oss bakom motion Ju369. Motionerna
K416, Ju348, Ju409, Ju465, So345 och So639 bör avslås.

36.     Utökat polissamarbete inom EU m.m., punkt 37 (fp, kd, c)
av Johan Pehrson (fp), Ragnwi Marcelind (kd), Torkild Strandberg (fp)
och Johan Linander (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 37 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om utökade befogenheter för Europol. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2003/04:K416 yrkande 26, 2003/04:Ju348 yrkande
1, 2003/04:Ju369 yrkande 17, 2003/04:Ju409 yrkande 2, 2003/04:Ju465 yrkande
16, 2003/04:So345 yrkande 4 och 2003/04:So639 yrkande 1.
Ställningstagande
För att kunna hejda den internationella brottsligheten är det nödvändigt
med ett väl fungerande polisiärt och straffrättsligt samarbete inom EU.
Enligt vår uppfattning måste Europol därför byggas ut och utvecklas till
en effektiv enhet för gemensam europeisk bekämpning av grov internationell
kriminalitet. Mandatet för Europol bör vidgas ytterligare. Europols
befogenheter skall vara väldefinierade och tydligt avgränsade. Europol bör
också ges ökade resurser att operera i samarbete med olika medlemsländers
myndigheter rörande bl.a. människohandel, smuggling t.ex. av läkemedel,
narkotikabrottslighet, terroristbrottslighet och grov ekonomisk brottslighet.
Det är också viktigt att underrättelsearbetet samt det straffrättsliga
samarbetet inom EU rörande sådan grov brottslighet förbättras och förstärks.
Det är vidare angeläget att den svenska polisen ges de redskap den behöver
för att fullt ut kunna delta i det internationella arbetet.
Det får ankomma på regeringen att i det internationella arbetet verka i
den riktning vi här förordat.

37.     Trafikkontroller, punkt 38 (c)
av Johan Linander (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 38 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om trafikkontroller. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:T564 yrkandena 46 och 48.
Ställningstagande
För att trafikpolisen skall kunna använda sina begränsade resurser på
bästa sätt krävs att befintlig teknik utnyttjas för att frigöra så mycket
resurser som möjligt för bekämpning av de många allvarliga trafikbrotten.

Genom en ökad användning av automatisk hastighetsövervakning kan resurser
frigöras för andra viktiga uppgifter, t.ex. för att genomföra alkohol-
och narkotikakontroller av förare.
Det ankommer på regeringen att vidta erforderliga åtgärder för att tillgodose
vad jag här anfört.

38.     Beredskapspolisen, punkt 40 (fp, c)
av Johan Pehrson (fp), Torkild Strandberg (fp) och Johan Linander (c).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 40 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om beredskapspolisen. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2003/04:Ju333 yrkande 10 och 2003/04:Ju396.

Ställningstagande
För att effektivisera beslutsprocessen inför väntade allvarliga
ordningsstörningar bör beslutanderätten över den särskilda beredskapspolisen,
i enlighet med vad Rikspolisstyrelsens begärt, flyttas från regeringen
till Rikspolisstyrelsen.
Det får ankomma på regeringen att snarast tillgodose vad vi här anfört.

39.
Belöningar, punkt 41 (fp)
av Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandberg (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 41 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om belöningar. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Ju423.
Ställningstagande
Beslutsvägen för utfästelser av belöningar framstår som onödigt lång och
komplicerad. Ett överförande av beslutandrätten om belöningar till
Rikspolisstyrelsen förenklar handläggningen av sådana ärenden.
Det ankommer på regeringen att vidta erforderliga åtgärder i enlighet med
vad vi här anfört.

40.     Polisens avskrivningar, punkt 42 (m, fp, kd, c)
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind (kd), Torkild
Strandberg (fp), Johan Linander (c), Cecilia Magnusson (m) och Hillevi
Engström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 42 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om polisens avskrivningar. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:Ju417 yrkande 15.
Ställningstagande
Att ett anmält brott i statistiken redovisas som uppklarat innebär inte
med automatik att någon fällts till ansvar för detta. Olika avskrivningsbeslut
som polis eller åklagare fattar medför sålunda att de berörda gärningarna
i statistiken redovisas som uppklarade, trots att ingen dömts för brott.

Ärenden avskrivs för att hålla nere balanserna, även när det finns misstänkta
gärningsmän. Att brott inte klaras upp urholkar allmänhetens förtroende
för rättsväsendet. Det förvärrar också ofta brottsoffrets trauma.
Riksdagens revisorers rapport bör noga analyseras och följas upp. Den
brottsutredande verksamheten måste förbättras och effektiviseras för att
lagföringen skall öka. En väsentlig del är att polisens statistik är
rättvisande, vilket bl.a. möjliggör en effektivare styrning av den
brottsutredande verksamheten.
Det får ankomma på regeringen att vidta erforderliga åtgärder för att
tillgodose vad vi här anfört.

41.     Nationella id-kort, punkt 43 (m)
av Beatrice Ask (m), Cecilia Magnusson (m) och Hillevi Engström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 43 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om nationella id-kort. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:Ju221 och bifaller delvis motion 2003/04:Ju309.
Ställningstagande
För att Sverige skall uppfylla sina internationella åtaganden och möjliggöra
för svenska medborgare att resa utan pass inom hela Schengenområdet är
det angeläget att medborgarna snarast får tillgång till nationella id-kort.

Det får ankomma på regeringen att tillse att Rikspolisstyrelsen bedriver
detta arbete skyndsamt.
Särskilda yttranden

1.      Maskeringsförbud, punkt 2 (kd)
Ragnwi Marcelind (kd) anför:
Det krävs ett flertal olika åtgärder för att minska riskerna för allvarliga
ordningsstörningar i samband med demonstrationer. Mot bakgrund härav är
det angeläget att den aviserade propositionen avseende ett maskeringsförbud
i samband med demonstrationer snarast överlämnas till riksdagen. Eftersom
frågan bereds väljer jag att inte reservera mig.

2.      Polisens tillgång till militära resurser, punkt 8 (kd)
Ragnwi Marcelind (kd) anför:
Nationella insatsstyrkan skall med kort varsel kunna sättas in var som
helst i Sverige. Det är därför viktigt att Nationella insatsstyrkan, när
polisens egna helikoptrar av olika skäl inte kan användas, i betydligt
större utsträckning än vad som är fallet i dagsläget ges möjlighet att
använda Försvarsmaktens helikoptrar för transporter.

3.      Åtgärder mot hatbrott, punkt 10 (v, c, mp)
Alice Åström (v), Johan Linander (c) och Leif Björnlod (mp) anför:
Polisen är en viktig yrkesgrupp när det gäller att motverka brott mot
HBT-personer. Det är angeläget att det i hela landet utvecklas ett samarbete
mellan HBT-organisationer och polisen. Ett sådant samarbete skulle öka
både polisens kunskaper och höja förtroendet för polisen inom en brottsutsatt
grupp, där många av olika skäl drar sig för att anmäla brott. Samverkan
bör ske på både nationell och lokal nivå, utifrån de förutsättningar som
finns inom olika närpolisområden.

4.      Kustbevakningens polisiära befogenheter, punkt 14 (v)
Alice Åström (v) anför:
Genom att ge Kustbevakningens tjänstemän rätt att bl.a. utfärda förelägganden
om ordningsbot effektiviseras rättskedjan. Den aviserade departementspromemorian
bör behandlas skyndsamt och vi avvaktar med ett definitivt ställningstagande
tills beredningen avslutats.

5.      Ordningsvakter, punkt 20 (kd)
Ragnwi Marcelind (kd) anför:
Det är angeläget att reglerna om bl.a. tillsynen av ordningsvakter skärps.
Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med förslag i
enlighet med vad som föreslås i departementspromemorian Ordningsvakter
och väktare (Ds 2003:50).

6.      Teknikstöd, punkt 36 (kd)
Ragnwi Marcelind (kd) anför:
För att bl.a. öka polismännens säkerhet i det dagliga arbetet och att
höja kvaliteten i förundersökningarna är det angeläget att Rikspolisstyrelsen
bedriver ett aktivt arbete för ett modernt och fungerande teknikstöd. Här
åsyftas särskilt frågor om positioneringsutrustning och tillgång till
videokamera i polisbilar.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:K416 av Alf Svensson m.fl. (kd):

26.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utveckla Europols befogenheter och att enas om en
definition av begreppet internationell terrorism för att förstärka kampen
mot den internationella terrorismen.
2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

17.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om samverkan mellan polisen och frivilligorganisationer för
att motverka hatbrott mot homosexuella, bisexuella och transpersoner.
2003/04:Ju204 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om förbud för maskering vid demonstrationer.
2003/04:Ju211 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag till sådana
lagändringar som innebär att användandet av "rånarluvor" och motsvarande
maskeringar i demonstrationståg förbjuds i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2003/04:Ju216 av Annelie Enochson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att skyndsamt ändra nuvarande ordningslag (1993:1617) för att möjliggöra
för kommuner att införa ett förbud i sina lokala ordningsföreskrifter för
s.k. kamphundar att vistas på offentlig plats.
2003/04:Ju217 av Jörgen Johansson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om förtydligande och förstärkning i vapenlagen (1996:67) om läkares
anmälningsplikt beträffande vapeninnehav för patienter med psykisk störning
och uppenbar fysisk sjukdom.
2003/04:Ju219 av Eskil Erlandsson och Claes Västerteg (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att vapenlagstiftningen ses över med inriktning på att liberalisera
reglerna för jägarnas innehav och användande av ljuddämpare i samband med
jakt- och övningsskytte.
2003/04:Ju220 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av att lägga fast riktlinjer för en fortsatt och utvidgad
myndighetssamverkan när det gäller gränskontroll.
2003/04:Ju221 av Carl-Axel Johansson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att låta svenska medborgare få tillgång till ett giltigt nationellt
ID-kort.
2003/04:Ju229 av Lena Adelsohn Liljeroth (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om tillfällig vapenamnesti.
2003/04:Ju231 av Carl-Axel Roslund (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att se över lagstiftningen rörande olaglig alkoholhantering och offentlig
tillställning för att komma åt problemen med svartklubbar.
2003/04:Ju237 av Birgitta Sellén och Kenneth Johansson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att utreda möjligheten att utföra DNA-analys på personer som begått
brott som även får kortare straff än två års fängelse.
2003/04:Ju238 av Birgitta Carlsson och Viviann Gerdin (båda c):
Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om
lag som inte tillåter demonstranter att använda ansiktsmasker vid
demonstrationer.
2003/04:Ju240 av Jan-Evert Rådhström och Ulla Löfgren (båda m):
Riksdagen beslutar att ljuddämpare som reducerar den farliga knallen på
klass 1-vapen till 125 decibel skall betraktas som vapentillbehör och
undantas från licenstvång.
2003/04:Ju244 av Torsten Lindström (kd):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändrad lagstiftning
så att även brott som inte kan leda till mer än två års fängelse omfattas
av polisens DNA- och spårregister.
2003/04:Ju250 av Henrik Westman (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om DNA-registrering.
2003/04:Ju251 av Nils Fredrik Aurelius (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om större möjligheter för polisen att införa uppgifter i DNA-registret
(personregistret).
2003/04:Ju259 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av neutral uniform inom polisväsendet.
2003/04:Ju266 av Cecilia Wikström (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att den lokala polismyndigheten i respektive län skall få ett ökat
inflytande vid antagningen av polisaspiranter till landets polishögskolor.

2003/04:Ju268 av Annelie Enochson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att öka polisens befogenheter vid kravaller.
2003/04:Ju269 av Kjell Nordström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om villkoren för registrering i DNA-registret.
2003/04:Ju277 av Luciano Astudillo (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att se över antagningskraven till Polishögskolan i syfte att
modernisera dessa så att mångfalden stimuleras.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att flerspråkig kompetens prioriteras och kan kompensera viss
del av bristande kunskaper i det svenska språket.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att körkortskrav vid antagning avskaffas.
2003/04:Ju278 av Hans Hoff (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om möjligheter för polisen att införa uppgifter i DNA-registret för
personer som dömts till fängelse i ett år.
2003/04:Ju286 av Hans Stenberg och Agneta Lundberg (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att tillåta ljuddämpare på jaktvapen.
2003/04:Ju289 av Göte Wahlström och Christina Nenes (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av en översyn av ansvarsfördelningen vid större publika
arrangemang.
2003/04:Ju292 av Bo Lundgren m.fl. (m):

5. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag på skärpning
av vapenlagen i syfte att komma åt illegal vapenhantering i kriminella
kretsar i enlighet med vad som anförs i motionen.
22.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om samarbetet mellan polisen och militären.
23.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om polisens operativa metoder.
24.        Riksdagen beslutar införa ett generellt maskeringsförbud vid
demonstrationer.
2003/04:Ju294 av Berit Jóhannesson m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ge Kustbevakningen rätt att utfärda ordningsbot.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ge Kustbevakningen rätt att ta alkoholutandningsprov i
sjötrafiken.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Kustbevakningen får rätt att göra kontroll av ålder, fart
och nykterhet när det gäller framförandet av snöskoter/terrängfordon.
2003/04:Ju301 av Göran Lindblad och Ulf Sjösten (båda m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om bättre statistikuppföljning hos polisen när det gäller försvunna
personer.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om användandet av blodhundar vid eftersökning av försvunna personer.

2003/04:Ju308 av Hillevi Larsson och Kerstin Engle (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om att DNA-prov rutinmässigt bör tas på personer som häktas och
döms, på samma sätt som fingeravtryck.
2003/04:Ju309 av Hillevi Larsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om att samtliga ID-kort och körkort utfärdade av svenska myndigheter
ges den utformning som krävs för EU-standard.
2003/04:Ju322 av Lennart Klockare och Lars U Granberg (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om registrering av DNA.
2003/04:Ju327 av Runar Patriksson (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om omskolning av tullare till gränspoliser.
2003/04:Ju333 av Johan Linander m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att genom fler och nytänkande ledarskapskurser inom polisen
ökar möjligheten att skapa ett ledarskap som utmärks av öppenhet och
delaktighet.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att kvalitetssäkra polisens brottsutredningsverksamhet för att
slå vakt om rättssäkerheten.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att börja använda DNA-registrering vid brott som ger minst sex
månaders fängelse.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att stärka polisens verksamhet genom bland annat förbättrade
skyddsutrustningar, mobila enheter och fungerande datasystem.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nödvändigheten av att polisen finns tillgänglig dygnet runt.
9.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att vidta åtgärder för att minska det resursslöseri som polisens
och tullens häktestransporter innebär.
10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att delegera ansvaret för att besluta om insatser av den
särskilda beredskapspolisen från regeringen till Rikspolisstyrelsen.
18.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av att utbilda fler poliser med invandrarbakgrund.
19.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att bredda kompetensen vid antagningsförfarandet till
polisutbildningen.
20.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att öka möjligheter för polisen att göra karriär inom
sitt yrke.
2003/04:Ju337 av Ragnwi Marcelind och Göran Hägglund (båda kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om bättre samordning mellan myndigheter och bättre utnyttjande av befintlig
teknik för bl.a. positionering.
2003/04:Ju340 av Patrik Norinder (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om förvaring av vapen hos annan.
2003/04:Ju344 av Jan Ertsborn (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att polismyndigheten skall kunna meddela förbud mot att bära maskering
för ansiktet vid demonstration, om polismyndigheten vid tillståndsgivningen
bedömer att risk för störande av den allmänna ordningen kan uppkomma.
2003/04:Ju346 av Sten Tolgfors (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att skyndsamt inleda en översyn av systemet för livvaktsskydd av rikets
ledning.
2003/04:Ju348 av Johan Linander m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige i alla internationella sammanhang skall verka för
att stoppa människohandel, terrorbrott, narkotikabrott, grov ekonomisk
brottslighet och annan organiserad brottslighet.
2003/04:Ju355 av Alice Åström m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen skall ge Rikspolisstyrelsen i uppdrag att se
över myndigheternas policy när det gäller chefsrekrytering m.m.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att språktest vid intagning till Polishögskolan skall tas bort.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att enhetliga regler skall införas för polisens skyddsutrustning
och vapenträning.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen skall uppdra åt Rikspolisstyrelsen att ta fram
förslag om obligatorisk handledning för polisen.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att förslag om obligatorisk anmälan till PAN, Personalansvarsnämnden,
skall införas.
2003/04:Ju356 av Alice Åström m.fl. (v, fp, c, mp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införa ett samarbete mellan HBT-organisationer och polisen.

2003/04:Ju359 av Raimo Pärssinen (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om Kustbevakningens möjlighet att meddela ordningsbot.
2003/04:Ju367 av Mikael Oscarsson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om en fortsatt användning och utveckling av arbetsmetoden
nolltolerans i Sverige.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att "San Diego-modellen" bör prövas i en större svensk
stad, förslagsvis Uppsala, under ett års tid.
2003/04:Ju369 av Beatrice Ask m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ledarskap och ledarskapsutbildning inom polisen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kartläggning och uppföljning av de ökade sjukskrivningstalen.
7.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om samarbete mellan polisutbildningen och högskolorna.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om polisutbildningen.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av antagningskraven till polisyrket.
10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av vidareutbildning för poliser.
11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av investeringar i modern teknik och utrustning.
12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om tydligare regelverk avseende polisens operativa metoder.
14.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en samlad lag för polisens register.
15.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en översyn av reglerna för hantering av DNA-prover och
DNA-registret.
16.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om bättre samverkan med andra aktörer i det brottsförebyggande
arbetet.
17.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av internationellt polissamarbete.
2003/04:Ju379 av Gustav Fridolin och Helena Hillar Rosenqvist (båda
mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av en ny Göteborgsutredning som helt uppfyller kraven på
oberoende samt fokuserar på de i motionen upptagna ännu outredda områdena.

2003/04:Ju382 av Majléne Westerlund Panke (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om ett åtgärdsprogram för att minska antalet illegala vapen i landet.
2003/04:Ju395 av Else-Marie Lindgren (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att 28 kap. 14 § rättegångsbalken ändras till att förutom fingeravtryck
och foto även omfatta DNA-prov.
2003/04:Ju396 av Erling Wälivaara (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att flytta beslutanderätten från regeringen till Rikspolisstyrelsen
när beredskapspolisen kan kallas in.
2003/04:Ju405 av Jörgen Johansson och Claes Västerteg (båda c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att soft air-gun endast skall få försäljas av auktoriserade
vapenhandlare.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att förändra vapenlagen så att vapen som används för jakt skall
vara specifikt utformade för ändamålet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att vapen som inte är specifikt utformade efter behovet inom
jakt, jaktskytte och övrigt målskytte inte tillåts i Sverige för dessa
ändamål.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en översyn görs av gällande vapenlagstiftning beträffande
innehav av målskjutningsvapen och former och krav för innehavet av
målskjutvapen.
2003/04:Ju409 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att den omfattande smugglingen måste stoppas genom utökade
befogenheter för tullen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ge de enskilda polismyndigheterna i medlemsstaterna möjlighet
att utveckla ett europeiskt samarbete.
2003/04:Ju417 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av anmälningarna mot ordningsvakter.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av ordningsvakternas arbetsuppgifter, befogenheter
och utbildning.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utarbetandet av en strategi för hur arbetsfördelningen skall se
ut så att polismän över 55 år inte skall behöva arbeta skift.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att upprätta ett samarbete mellan de olika länspolismyndigheterna
för att åtgärda arbetsmiljöproblemen inom polisen.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tillgång för polisen till arbetsmiljöhandledning och professionell
hjälp för att rehabilitera och förebygga stressrelaterade arbetsskador.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tydligare riktlinjer för hantering av upplopp, demonstrationer
och störningar i den allmänna ordningen.
12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om tillgång till alternativa vapen för polisen.
14.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att alla polisbilar skall vara utrustade med videokamera.
15.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om analys och utvärdering av de senaste årens ökade antal
avskrivningar inom polisen.
17.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att nationella händelser liknande EU-toppmötet i Göteborg
inte får belasta en enskild polismyndighet utan skall finansieras med
öronmärkta pengar av staten.
18.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att se över direktiven för Säkerhetspolisens arbetssätt.

2003/04:Ju419 av Peter Danielsson (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att renodla polismannens roll för att maximera antalet polistimmar
i yttre tjänst.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att minska dokumentationen inom polisen för att maximera antalet
polistimmar i yttre tjänst.
2003/04:Ju423 av Johan Pehrson m.fl. (fp):
Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag där Rikspolisstyrelsen
får ansvaret för utfästelse av belöningar med en möjlighet till ytterligare
delegering.
2003/04:Ju424 av Håkan Juholt (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en skärpning av vapenlagstiftningen.
2003/04:Ju426 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

1. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med lagförslag
om ändrade, utökade regler för DNA-register i brottsbekämpande syfte.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det av lagstiftningen även fortsättningsvis tydligt måste
framgå att varken DNA-prov eller resultat av DNA-analyser får användas på
något annat sätt än vad som avser kriminaltekniska undersökningar för
identifikationssyfte.
2003/04:Ju427 av Torkild Strandberg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om synen på tullen som en brottsbekämpande del i rättsväsendet.
2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tullens befogenheter att arbeta över hela Sveriges territorium.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tullens befogenheter att ingripa mot människosmuggling, illegal
invandring och människohandel för sexuella ändamål.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tullens befogenheter att ingripa vid utförsel av stöldgods.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tullens möjlighet till identitetskontroll vid tullkontroll.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om samverkan mellan tullen och andra brottsbekämpande myndigheter.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tullens möjligheter att använda polisens register.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tullens möjligheter att ingripa mot misstänkt terrorism,
stöldverksamhet, människohandel, illegal spelverksamhet och
penningtvätt.
2003/04:Ju429 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att se över lagstiftning och praxis kring illegalt vapeninnehav.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att de som innehar ett illegalt skjutvapen skall dömas för grovt
vapenbrott.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att minimistraffet för illegalt vapeninnehav skall höjas från
dagens sex månaders fängelse till ett års fängelse.
2003/04:Ju431 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utvidga registreringen av DNA-profiler och att dömda till
minst ett års fängelse eller till rättspsykiatrisk vård skall registreras
i detta DNA-register.
2003/04:Ju432 av Anders Bengtsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en utvidgning av DNA-registret.
2003/04:Ju445 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ta till vara den kunskap som finns i form av statistik om
brottsstrukturer för att stimulera till ett problemorienterat
tänkande.
2003/04:Ju446 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skyndsamt behandla förslagen om beredskap och säkerhet i 11
september-utredningen, särskilt gällande Säkerhetspolisens organisation
och befogenheter.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen skyndsamt behandlar frågan om åtgärder vid
demonstrationer som urartar till kravaller, bl.a. när det gäller polisens
arbetsmetoder, utrustning och kommunikation.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att polisen vid inkommen ansökan om demonstrationstillstånd
skall kunna ställa krav på att demonstranter inte är maskerade om det
skulle riskera att störa allmän ordning och säkerhet.
2003/04:Ju457 av Hans Stenberg och Agneta Lundberg (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att gränsen för registrering av DNA för dömda brottslingar bör sänkas
från två till ett års fängelse.
2003/04:Ju465 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en svensk New York-modell.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om polisens sammansättning avseende kön och etnicitet.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om polisens enhetliga uniform.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om prioritering av polisens uppgifter.
10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om kostnaderna för kommersiella arrangemang.
14.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om polisens ledarskap och arbetsmiljö.
16.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om internationellt polissamarbete.
18.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om polisens utbildning, utrustning och taktik.
2003/04:Ju467 av Tone Tingsgård och Rezene Tesfazion (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att utöka kretsen av individer i DNA-registret.
2003/04:Sf402 av Sven Brus m.fl. (kd):

26.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att rättsväsendet aktivt bör arbeta för att rekrytera
personer med invandrar- och minoritetsbakgrund till utbildning och
anställning inom polisen, domstolsväsendet och kriminalvården.
2003/04:So345 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om internationellt samarbete mot Rohypnolsmuggling.
2003/04:So576 av Anders Bengtsson m.fl. (s):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att öka samordningen mellan tull, polis och kustbevakning för
att stävja smuggling och vidareförsäljning av alkohol.
2003/04:So639 av Christer Adelsbo m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att effektivisera den svenska och danska tullens och
polisens möjligheter att bekämpa den gränsöverskridande narkotikabrottsligheten
och verka för ökat samarbete.
2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c):

46.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av att trafikpolisen, genom att i högre grad
använda tillgänglig teknik för hastighetsövervakning, kan frigöra ytterligare
resurser till andra viktiga uppgifter.
48.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om jämförbar EU-statistik över rattonykterhet och polisens
ökade befogenhet kring och prioritering av rattonykterhet.