Justitieutskottets betänkande2001/02:JUU13

Polisfrågor

Sammanfattning

I  detta  betänkande  behandlar  utskottet ett antal
motionsyrkanden   som  väckts  under  den   allmänna
motionstiden år 2001.  De behandlade yrkandena tar i
huvudsak  upp  olika frågor  om  polisen,  bl.a.  om
ordning och säkerhet  vid demonstrationer, kostnaden
för  att  bevaka evenemang,  polisens  organisation,
arbetsförhållanden    och    utrustning,    polisens
möjligheter     att    utfärda    ordningsbot    och
internationellt polissamarbete.

Utskottet hänvisar i betänkandet framför allt till
pågående utrednings- och utvecklingsarbete, åtgärder
vidtagna inom polisen  samt till gällande regelverk.
Mot den bakgrunden föreslår  utskottet att riksdagen
avslår samtliga motionsyrkanden.

I  ärendet finns 22 reservationer  och  2  särskilda
yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut



1. Ordning och säkerhet vid
demonstrationer, m.m.

Riksdagen   avslår   motionerna  2001/02:Ju201,
2001/02:Ju205,  2001/02:   Ju206,  2001/02:Ju207,
2001/02:Ju209,   2001/02:Ju214,    2001/02:Ju221,
2001/02:Ju237    yrkande    31,    2001/02:Ju247,
2001/02:Ju249,   2001/02:   Ju258,  2001/02:Ju259
yrkandena   2-5,   2001/02:Ju263,   2001/02:Ju271
yrkandena 5 och 9, 2001/02:Ju272,  2001/02:Ju276,
2001/02:Ju295,    2001/02:Ju312,    2001/02:Ju329
yrkande 7, 2001/02:Ju346, 2001/02: Ju351  yrkande
3,  2001/02:Ju362,  2001/02:Ju416, 2001/02:Ju418,
2001/02:Ju422 och 2001/02:Ju435.
Reservation 1 (v)

2. Polisens agerande vid EU-toppmötet i
Göteborg
Riksdagen avslår motion  2001/02:Ju450  yrkande
8.
Reservation 2 (v, mp)

3. Evenemangskostnader
Riksdagen  avslår  motion 2001/02:Ju450 yrkande
9.
Reservation 3 (fp, mp)

4. Polisens organisation
Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ju271
yrkande   6,  2001/02:Ju355   och   2001/02:Ju450
yrkande 5.
Reservation 4 (v)

5. Polisens arbetsuppgifter
Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ju365
yrkande   11,   2001/02:Ju371   yrkande   3   och
2001/02:Ju450 yrkande 6.
Reservation 5 (m, kd, c, fp)

6. Polisens arbetsmetoder
Riksdagen  avslår  motion 2001/02:Ju450 yrkande
7.
Reservation 6 (m, fp)

7. Polisens utredningsverksamhet
Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ju237
yrkande    11,    2001/02:Ju329     yrkande    4,
2001/02:Ju360 yrkande 3 och 2001/02:Ju365 yrkande
13.
Reservation 7 (kd)
Reservation 8 (c)

8. Utbildning i körkortsmedicin
Riksdagen avslår motion 2001/02:T464 yrkande 4.

9. Polisens arbetstider
Riksdagen  avslår motion 2001/02:Ju245  yrkande
2.

10. Arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar
inom polisen
Riksdagen avslår  motion  2001/02:Ju271 yrkande
4.
Reservation 9 (v)

11. Polisens arbetsmiljö
Riksdagen   avslår  motionerna   2001/02:Ju222,
2001/02:Ju271  yrkande   3   samt   2001/02:Ju329
yrkandena 5, 6 och 9.
Reservation 10 (v, mp)
Reservation 11 (kd)

12. Ledarskapsutbildning och
karriärmöjligheter
Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ju365
yrkandena 3 och 6, 2001/02: Ju426 yrkande  4  och
2001/02:Ju450 yrkande 4.
Reservation 12 (m, kd, c, fp)

13. Utbildning för specialister
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ju426 yrkandena
5 och 6.
Reservation 13 (m)

14. Polisens beväpning
Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ju271
yrkande 7, 2001/02:Ju308, 2001/02:Ju329 yrkande 8
och 2001/02:Ju351 yrkande 4.
Reservation 14 (v)

15. Polisens skjutövningar
Riksdagen  avslår motionerna 2001/02:Ju318  och
2001/02:Ju351 yrkande 2.

16. Polisens radiokommunikationssystem

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ju351
yrkande 5 och 2001/02: Ju426 yrkande 9.
Reservation 15 (m, kd, c, fp)

17. GPS-utrustning i polisbilarna
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ju321 yrkande 4.

18. Polissamarbete inom EU, m.m.
Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ju390
yrkandena 1 och  3,  2001/02:Ju413,  2001/02:K426
yrkande  19, 2001/02:U268 yrkande 7, 2001/02:U301
yrkande  41,   2001/02:U350   yrkandena  4-8  och
2001/02: T465 yrkande 13.
Reservation 16 (kd)
Reservation 17 (c)
Reservation 18 (fp)

19. Effektivare terroristbekämpning
Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ju266
yrkande    13,    2001/02:Ju411,    2001/02:Ju447
yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ju450 yrkande  36 samt
2001/02:Ju451 yrkande 3.
Reservation 19 (m)
Reservation 20 (kd)

20. Samverkan vid gränskontroller, m.m.
Riksdagen   avslår   motionerna  2001/02:Ju250,
2001/02:Ju335, 2001/02: Ju406 och 2001/02:Ju431.

21. Nationella identitetshandlingar
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ju251.

22. Säkerhetspolisens register
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ju294.

23. Utfärdande av ordningsbot
Riksdagen avslår motionerna  2001/02:Ju212 och
2001/02:Ju425 yrkande 12.

24. Eftersökning av försvunna personer
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ju357.

25. Information till brottsoffer
Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ju237
yrkandena  16  och 24 samt 2001/02:Ju394  yrkande
11.
Reservation 21 (m, kd, c)

26. Omhändertagande enligt LOB
Riksdagen avslår motion 2001/02:Ju384.
Reservation 22 (kd)

27. Ordningsvaktsförordnanden, m.m.
Riksdagen   avslår    motionerna    2001/02:Ju319,
2001/02:Ju353 och 2001/02:Fö273 yrkande 2.

Stockholm den 5 mars 2002

På justitieutskottets vägnar


Fredrik Reinfeldt

Följande   ledamöter   har  deltagit  i  beslutet:
Fredrik   Reinfeldt   (m),  Ingvar   Johnsson   (s),
Margareta Sandgren (s), Ingemar Vänerlöv (kd), Jeppe
Johnsson   (m),   Helena  Zakariasén   (s),   Morgan
Johansson   (s),  Yvonne   Oscarsson   (v),   Ragnwi
Marcelind (kd),  Anita  Sidén  (m),  Kia  Andreasson
(mp),  Gunnel Wallin (c), Johan Pehrson (fp),  Göran
Norlander  (s),  Lennart Bolander (m), Yilmaz Kerimo
(s) och Sture Arnesson (v).

2001/02

JuU13

Utskottets överväganden


Inledning

I detta betänkande  behandlar  utskottet  ett  antal
motionsyrkanden  som  huvudsakligen  rör polisen och
som väckts under den allmänna motionstiden år 2001.

Frågor rörande demonstrationer och
andra evenemang

I    detta    avsnitt   behandlar   utskottet
motionsyrkanden  rörande  demonstrationer och
andra  evenemang,  bl.a. frågor  rörande  hur
polisen  skall kunna  upprätthålla  ordningen
vid demonstrationer,  om  ett  förbud mot att
maskera sig i samband med demonstrationer bör
införas  samt  i vilken utsträckning  ideella
föreningar skall  vara  skyldiga  att ersätta
polismyndigheternas  kostnader för att  hålla
ordning vid       idrottstävlingar  och andra
evenemang.  Utskottet föreslår med hänvisning
framför allt  till pågående utredningsarbete,
åtgärder vidtagna  inom polisen samt gällande
regelverk  att  riksdagen   avslår   samtliga
motioner  i denna del. Jämför reservationerna
1-3.

Ordning och säkerhet vid demonstrationer, m.m.

Ett stort antal motioner har väckts med anledning av
händelserna  i samband med EU-toppmötet i Göteborg i
juni 2001.

I motionerna  Ju214 och Ju295 (båda kd) begärs att
frågan om att bära  mask  vid  demonstrationer skall
utredas.  I motionerna Ju206, Ju207,  Ju209,  Ju249,
Ju272 och Ju276  (samtliga  m)  samt  Ju416  (c) och
Ju435  (kd) begärs ett förbud mot att maskera sig  i
samband  med demonstrationer, medan det i motionerna
Ju247, Ju259  och Ju312 (samtliga m) samt Ju205 (fp)
och Ju237 (c) framhålls att en möjlighet bör införas
för polisen att  förbjuda  maskering  i  samband med
demonstrationer. Slutligen begärs i motionerna Ju201
och   Ju422   (båda  m)  en  rätt  för  polisen  att
identifiera maskerade  demonstranter  även  om inget
brottsligt inträffat.
I   motionerna  Ju346  (s)  begärs  att  nuvarande
märkning  av  polisens  hjälmar skall ersättas av en
streckkod  för  att  utomstående  inte  skall  kunna
identifiera enskilda polismän.  I samma syfte begärs
i  motion  Ju418  (m)  att  märkningen  av  polisens
hjälmar skall tas bort. Liknande synpunkter framförs
också i motion Ju276 (m).
I motionerna Ju221 och Ju263  (båda  m) begärs att
bestämmelserna i 13 och 16 §§ polislagen  (1984:387)
om  omhändertagande skall ändras så att polisen  ges
möjlighet att under vissa förutsättningar hålla kvar
en person  i upp till tolv timmar, i stället för som
i dag maximalt  sex  timmar. Även i motion Ju271 (v)
efterfrågas en översyn  av  polislagens bestämmelser
om omhändertagande, dock i syfte  att  se  till  att
möjligheterna  till  omhändertagande  inte utnyttjas
för olagliga gripanden eller omhändertaganden.
I  motionerna  Ju259  (m), Ju271 (v), Ju329  (kd),
Ju362 (kd) och Ju418 (m)  efterfrågas i mer allmänna
ordalag en översyn av polisernas  arbetssituation  i
samband  med händelser som toppmötet i Göteborg samt
förstärkningar  av  polisens möjligheter att hantera
upploppssituationer,  såsom  bättre  utbildning  och
utrustning   samt   tydligare   riktlinjer.   Vidare
efterfrågas  i  motion  Ju351 (m) utbildning av fler
beredskapspoliser som kan kallas in som förstärkning
vid behov. I motion Ju259  (m) efterfrågas en bättre
internationell  underrättelseverksamhet  vad  gäller
fridstörande  demonstranter  samt  undervisning  för
ungdomar  i  demokratifrågor.   Slutligen  begärs  i
motion Ju258 (kd, m, c, fp) att enskilda medborgares
rätt  till  ersättning  för  inskränkningar   i  sin
nyttjanderätt      till      följd      av     t.ex.
säkerhetsarrangemang   vid  toppmöten  och  liknande
evenemang skall regleras i lag.
Regeringen  beslutade  den   20   juni   2001  att
tillkalla  en  kommitté  för  att  se  över polisens
möjligheter  att  förebygga  och  bekämpa allvarliga
ordningsstörningar (dir. 2001:60). I uppdraget ingår
att göra en kartläggning och analys  av  händelserna
vid    Göteborgsmötet.    Kommittén    skall,    med
utgångspunkt  i  den  analysen och i erfarenheter av
liknande evenemang, överväga  och  föreslå  åtgärder
som       med       bibehållen      respekt      för
demonstrationsfriheten  kan leda till att allvarliga
ordningsstörningar  kan  förebyggas   och  bekämpas.
Kommittén   skall   bl.a.  kartlägga  och  analysera
polisväsendets  planering   och   organisation   för
säkerhetsfrågorna  inför  Göteborgsmötet,  undersöka
hur  underrättelseinformationen  använts  i arbetet,
undersöka    tillgången   till   polisresurser   och
utrustning  samt   se   över   hur   polispersonalen
utbildats  och  förberetts för uppgiften.  Kommittén
skall  vidare  kartlägga   och   analysera  hur  det
internationella   polissamarbetet  fungerar,   bl.a.
utbytet av information  och underrättelser med andra
länder,  samt  lämna  förslag  till  hur  detta  kan
fördjupas  och  utvidgas.  Den  skall  också  utreda
förutsättningarna  för  identifiering av deltagare i
ordningsstörande folksamlingar  och  andra  åtgärder
för  att  säkra  bevisning, bl.a. möjligheterna  att
införa ett förbud  mot  att  uppträda  maskerad  vid
demonstrationer.  Andra frågor som kommittén har att
ta ställning till är  om  de  bestämmelser  som styr
polisens   användning   av   hjälpmedel   och  annan
utrustning,   t.ex.   vapen   av   olika  slag,  vid
allvarliga   ordningsstörningar   är  ändamålsenligt
utformade  samt  om  anledning  finns  att   utvidga
möjligheterna    att   använda   beredskapspolis   i
fredstid. Slutligen  skall  kommittén överväga om de
regler i polislagen som syftar till att upprätthålla
ordningen och förebygga brott,  t.ex. bestämmelserna
om    avvisning,    avlägsnande    och   tillfälligt
omhändertagande,    är   ändamålsenligt   utformade.
Arbetet  skall  i  detta   sammanhang  bedrivas  med
utgångspunkt       i       att      behovs-      och
proportionalitetsprinciperna  också fortsättningsvis
skall utgöra grundprinciperna vid polisingripanden.
Kommittén,    till    vilken   det   knutits    en
parlamentarisk referensgrupp,  skall  redovisa  sitt
uppdrag  i ett eller flera delbetänkanden. Uppdraget
skall slutredovisas senast den 31 maj 2002.
Därtill  kommer att Rikspolisstyrelsen tillsatt en
arbetsgrupp  för  att  utvärdera  polisinsatserna  i
samband  med  toppmötet  i Göteborg. I arbetsgruppen
har ingått företrädare från  olika  polismyndigheter
runt om i landet, från Rikspolisstyrelsen  och  från
Polisförbundet.  Arbetsgruppen  har  redovisat  sitt
uppdrag  i rapporten Rikspolisstyrelsens utvärdering
av EU-kommenderingen  i  Göteborg  år  2001.  Enligt
arbetsgruppen     måste     det     betraktas    som
otillfredsställande  att  delar  av Kungsportsavenyn
vandaliserades, att poliser kände  sig  tvingade att
använda   tjänstevapen  samt  att  ett  stort  antal
poliser skadades.  Polisen  utsattes under EU-veckan
för stora påfrestningar och möttes  av ett intensivt
våld. Polisen missbedömde omfattningen och kraften i
det  våld  som kom att utövas och hade  därför  inte
tillräcklig   beredskap   i   form   av  alternativa
strategier för olika situationer. Sammanfattningsvis
visar   utvärderingen   av   poliskommenderingen   i
Göteborg  att  det  finns  behov  av  förnyelse  och
utveckling  av polisens arbetssätt och  metoder  vid
särskilda händelser.  Arbetsgruppen  föreslår  bl.a.
att   det  koncept  som  Polismyndigheten  i  Västra
Götaland   tillämpade   för   dialog  med  politiska
organisationer    och    grupper    som    anordnade
demonstrationer  eller  bedrev opinionsbildning  bör
kunna utgöra en bra utgångspunkt  för  agerande  vid
demonstrationer  och  liknande  evenemang,  att  ett
nationellt  koncept tas fram för särskilda händelser
där  bl.a.  frågorna   om  polistaktik,  riskanalys,
utbildning   och   utrustning   uppmärksammas,   att
formerna för ledning  och  ledningsstöd ses över och
utvecklas,   att   formerna   för    samverkan   vid
förstärkningsrörelser  förbättras samt  att  polisen
skyndsamt   får  tillgång  till   ett   säkert   och
funktionellt radiosystem.
Vad gäller  statens  ansvar för skada som uppstått
genom  nyttjanderättsinskränkningar  till  följd  av
t.ex.   säkerhetsarrangemang   vid   toppmöten   och
liknande   evenemang   finns   inte  någon  generell
reglering.   Om  skadan  uppstått  genom   fel   och
försummelse vid  myndighetsutövning  är staten dock,
enligt      3 kap. 2 § skadeståndslagen  (1972:207),
ersättningsskyldig   för  denna.  Anspråk  på  sådan
ersättning handläggs av Justitiekanslern. Regeringen
kan  dessutom,  i vissa  exceptionella  situationer,
besluta om ersättning  till  enskilda  trots att det
inte finns någon ersättningsskyldighet.
Utskottet  delar  motionärernas  uppfattning   att
händelserna   i   anslutning   till  EU-toppmötet  i
Göteborg synliggjort vissa frågor  som bör ses över,
t.ex. hur polisen skall kunna identifiera  deltagare
i  ordningsstörande  folksamlingar  samt om gällande
regelverk  erbjuder  tillräckliga  möjligheter   att
upprätthålla   ordningen  och  förebygga  brott  vid
större demonstrationer  och  andra evenemang. Det är
därför   positivt  att  regeringen   tillkallat   en
kommitté   för   att   analysera   händelserna   vid
Göteborgsmötet  och se över polisens möjligheter att
förebygga och bekämpa allvarliga ordningsstörningar.
Detta arbete bör inte föregripas. Utskottet föreslår
att riksdagen avslår motionerna Ju201, Ju205, Ju206,
Ju207, Ju209, Ju214,  Ju221,  Ju247,  Ju249,  Ju263,
Ju272,  Ju276,  Ju295,  Ju312,  Ju346, Ju362, Ju416,
Ju418, Ju422 och Ju435 samt motionerna Ju237, Ju259,
Ju271, Ju329 och Ju351 i nu behandlade delar.
Vad gäller frågan om statens skadeståndsansvar  är
utskottet  inte  för  närvarande  berett att föreslå
riksdagen något uttalande i den delen.  Motion Ju258
avstyrks.
I motion Ju450 (fp) begärs att det, vid  sidan  av
det   uppdrag  som  lämnats  till  den  ovan  nämnda
kommittén,   genomförs   en  utredning  av  polisens
insatser under EU-toppmötet  i  Göteborg,  främst om
polisens   insatser   i   något  sammanhang  utgjort
brottsliga gärningar.
Det har efter Göteborgsmötet  inkommit  ett  antal
anmälningar mot polisens agerande där det påstås att
polisen  begått  brott  eller  på  annat sätt agerat
felaktigt.  Dessa  har  prövats  samt prövas  nu  av
åklagare och Justitieombudsmannen i den för enskilda
ärenden lagreglerade ordningen. Åklagaren  har också
på  eget  initiativ  tagit upp vissa händelser  till
prövning.
Utskottet   vill   inledningsvis   framhålla   att
polisens insatser i samband med toppmötet i Göteborg
utvärderats inom Rikspolisstyrelsen  och  kommer att
analyseras   av  den  tillsatta  kommittén.  Härtill
kommer  att de  anmälningar  som  inkommit  gentemot
polisen  prövats  och  prövas  i  den  för  enskilda
ärenden lagreglerade ordningen, vilken är avsedd att
garantera   enskilda   en  opartisk  och  rättssäker
prövning.  Någon  anledning   att  vid  sidan  härav
tillsätta  ytterligare  en  utredning  finns  enligt
utskottet  inte. Motion Ju450  i  nu  behandlad  del
avstyrks.

Evenemangskostnader

Enligt 2 kap.  16  § ordningslagen (1993:1617) skall
den  som  anordnar  en   allmän   sammankomst  eller
offentlig tillställning svara för att  det råder god
ordning  vid  sammankomsten  eller  tillställningen.
Polismyndigheten får meddela de villkor  som  behövs
för att upprätthålla ordning och säkerhet. Villkoren
får  innefatta  skyldighet för anordnaren att anlita
personal, exempelvis ordningsvakter.

Vidare gäller enligt 2 kap. 26 § samma lag att den
som i vinstsyfte anordnar en offentlig tillställning
som  huvudregel  skall   ersätta   polismyndighetens
kostnader för att hålla ordning vid tillställningen.
Ersättningsskyldigheten  gäller  dock   inte  sådana
ideella  föreningar  som  är  skattebefriade  enligt
inkomstskattelagen (1999:1229).
I motion Ju450 (fp) hävdas att  undantaget i fråga
om ideella föreningar bör tas bort.
Under riksdagsbehandlingen av regeringens  förslag
till  den nuvarande ordningslagen (bet. 1993/94:JuU1
s. 14 f)  anförde kulturutskottet i ett yttrande att
det  fanns  skäl   som  med  tyngd  talade  för  att
ersättningsskyldigheten  skulle utvidgas så att även
ideella     föreningar    skall    kunna     åläggas
ersättningsskyldighet  när  det finns särskilda skäl
till  det.  Kulturutskottet  förutsatte   också  att
utvecklingen   av   praxis   vid   tillämpningen  av
ersättningsbestämmelserna   skulle  följas,   liksom
förekomsten av ordningsproblem  i samband med större
arrangemang, något som syftade till  att  frågan  om
ytterligare  utsträckning av kostnadsansvaret skulle
kunna  aktualiseras   i  framtiden  utan  att  någon
särskild utredning skulle behöva göras.
Även konstitutionsutskottet  yttrade sig i ärendet
och utgick från att ersättningsfrågan  skulle följas
i  Regeringskansliet  och  att  behövliga  initiativ
skulle    tas    om    orimliga   konsekvenser   för
mötesfriheten skulle uppstå.
Justitieutskottet   delade   de   synpunkter   som
konstitutionsutskottet   och   kulturutskottet  fört
fram, och utskottet utgick således  från  att  man i
Regeringskansliet   skulle  följa  tillämpningen  av
ersättningsfrågorna ur  båda  de  aspekter som lyfts
fram  i  yttrandena. På det sättet skulle  samtidigt
det underlag  som  kunde  krävas  för  en  eventuell
framtida   utvidgning   av   ersättningsskyldigheten
skaffas fram.
Rikspolisstyrelsen   tog  under   år   2000   fram
riktlinjer  för  hur  myndigheterna   skall  hantera
frågan  om ersättning för ordningshållning.  Arbetet
redovisades  i  en  promemoria  som  sändes  ut till
polismyndigheterna  den 4 december 2000. Promemorian
syftade bl.a. till att  åstadkomma en samstämmig syn
dels på förutsättningarna  för att begära ersättning
för     ordningshållningen     i     samband     med
idrottsevenemang, dels på ansvarsfördelningen mellan
arrangören och polisen.
I  promemorian anges vissa kriterier  för  när  en
ideell  förening anses skattebefriad och därmed inte
kan åläggas  att  betala  för polisbevakning. Vidare
redogörs för under vilka förutsättningar  ersättning
kan tas ut. Såvitt gäller möjligheten att kräva  att
den  som  anordnar  en  tillställning  i  vinstsyfte
åläggs   ett   kostnadsansvar   anförs   att   någon
allmängiltig tolkning av begreppet "vinstsyfte" inte
kan göras. I stället redovisas överväganden som  kan
tjäna    som    ledning    för    de    handläggande
polismyndigheterna.  Också  frågan om vad som  skall
anses  vara  ordningshållning "vid  tillställningen"
analyseras   och   promemorian   rekommenderar   att
anordnarens ansvar  begränsas till själva arenan och
dess omedelbara närhet.  Till  promemorian  har även
fogats     en     utredning    om    de    rättsliga
förutsättningarna   för    att    ta    betalt   för
polisbevakningen vid idrottsevenemang.
Under   år   1999   debiterades   20  950  kr  för
ordningshållning. Motsvarande siffra för år 2000 var
284 883 kr. Totalt tog man under dessa två år betalt
i  åtta  fall.  Under  båda  åren rörde det  sig  om
festivaler, marknader och travtävlingar.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat
motionsyrkanden   som   tagit  sikte   på   polisens
kostnader för bevakning av  olika  evenemang. Senast
skedde  det i början av år 2001 (bet.  2000/01:JuU11
s. 5 f).  Utskottet  konstaterade då att reglerna på
området innebär att idrottsklubbar  i  princip  inte
behöver  betala  för  ordningshållningen. Detta kan,
anförde utskottet, naturligtvis  ur  vissa  aspekter
förefalla otillfredsställande. Å andra sidan kan det
tänkas  att frågan framöver kommer i ett annat  läge
om underhållningsidrotten bolagiseras. Utskottet var
i vart fall  inte  då  berett att ta något initiativ
till en lagändring utan föreslog att den då aktuella
motionen skulle avslås.
Utskottet ser inte nu skäl att frångå sin tidigare
inställning i frågan. Motion  Ju450  avstyrks  i  nu
behandlad del.

Polisens organisation och
arbetsförhållanden


I    detta    avsnitt   behandlar   utskottet
motionsyrkanden rörande polisens organisation
och arbetsförhållanden,  bl.a. frågor rörande
polisens  arbetsuppgifter  och  arbetsmetoder
samt   hur  arbetsmiljön  inom  polisen   kan
förbättras. Utskottet föreslår med hänvisning
framför  allt till pågående utredningsarbete,
lämnade uppdrag samt till pågående arbete och
redan  vidtagna  åtgärder  inom  polisen  att
riksdagen  avslår  samtliga  motioner i denna
del. Jämför reservationerna 4-13.

Organisationsfrågor


Några motioner rör polisens organisation.  I  motion
Ju355 (m) begärs att polisen organiseras om till  en
enda  myndighet.  Vidare  begärs i motion Ju450 (fp)
att polisen organiseras om  så  att  förutsättningar
skapas  för  mindre  byråkrati,  tydligare  mål  och
bättre ledarskap. Slutligen begärs  i  motion  Ju271
(v)  att  en central inköpsfunktion som kan samordna
de  olika  polismyndigheternas   inköp  av  datorer,
skyddsutrustning etc. inrättas hos polisen.

Enligt  vad  utskottet inhämtat pågår  ett  arbete
internt  inom Rikspolisstyrelsen  med  hur  man  kan
skapa en mer  rationell  organisation  inom polisen.
Rikspolisstyrelsen har för avsikt att återkomma till
regeringen i frågan under hösten 2002.
Inom Rikspolisstyrelsen diskuteras även  frågan  i
vilken   utsträckning  inköp  av  utrustning,  t.ex.
uniformer  och ammunition, kan göras centralt och om
Rikspolisstyrelsen   kan  sköta  lagerhållningen  av
sådan utrustning. Arbete pågår också med att se över
om man kan finna en mer  enhetlig  organisation  för
IT-användningen inom polisen.
Utskottet     konstaterar     att     det     inom
Rikspolisstyrelsen  pågår arbete med att se över hur
man  kan skapa en mer  rationell  organisation  inom
polisen.   Vidare  diskuteras  frågan  om  i  vilken
utsträckning  inköp av utrustning kan centraliseras.
Detta arbete bör inte föregripas. Utskottet föreslår
att riksdagen avslår  motion  Ju355  samt motionerna
Ju271 och Ju450 i nu behandlade delar.

Polisens arbetsuppgifter


I  motionerna  Ju365 (c) och Ju450 (fp)  anförs  att
polisens verksamhet  bör renodlas genom att ansvaret
för vissa arbetsuppgifter,  t.ex. tillståndsärenden,
parkeringsfrågor och hittegodsärenden,  flyttas över
till andra myndigheter. Vidare hävdas i motion Ju371
(c, fp) att en renodling av polisens arbetsuppgifter
bör  kunna  ske genom att fler uppgifter handhas  av
civilanställd personal.

I februari  år 2000 beslutade riksdagen på förslag
av utskottet ett  tillkännagivande om att regeringen
borde utreda frågan om vilka arbetsuppgifter polisen
bör ha (bet. 1999/2000:JuU6 s. 5 f, rskr. 128).
Regeringen beslutade  den  21  december 2000 (dir.
2000:105)  att  tillkalla en särskild  utredare  med
uppgift   att   göra    en   översyn   av   polisens
arbetsuppgifter.   Utredaren,   som   tagit   namnet
Polisverksamhetsutredningen,   fick  i  uppdrag  att
utreda  och  lämna  förslag  till  förändringar  som
innebär  att  polisens  verksamhet renodlas  så  att
polisen i ökad utsträckning  kan  koncentrera sig på
sin centrala funktion att minska brottsligheten  och
öka  människors  trygghet.  Uppdraget  skulle enligt
direktiven ha redovisats senast den 1 februari 2002.
Utredningstiden har dock förlängts till  den 1 april
2002.  Ett  delbetänkande  med  en  kartläggning  av
polisens  arbetsuppgifter  redovisades   i  november
2001.
Av   delbetänkandet,  Mot  ökad  koncentration   -
förändring  av  polisens  verksamhet  (SOU 2001:87),
framgår  att polisen i dag utför en mängd  uppgifter
som i mycket liten, om ens någon, utsträckning utgör
ett led i  polisens  funktion  att  upprätthålla den
allmänna  ordningen och säkerheten. Huvudsyftet  med
att   renodla    polisens   verksamhet   är   enligt
utredningen att en  del av den befintliga personalen
skall   frigöras   för   att    förstärka   polisens
kärnverksamhet. Utredningen vill också betona att en
renodling   bidrar   till   att   skapa  en   tydlig
polisidentitet.   Ett  klart  och  tydligt   uppdrag
hjälper både polis  och allmänhet att klargöra vilka
förväntningar som skall  finnas  och  vilka  som kan
vara  möjliga  att  infria.  Enligt  utredningen bör
utgångspunkterna  för  vilka  uppgifter  som   skall
åligga  polisen  vara följande. Polisen skall endast
belastas  med  uppgifter   när   ett  ordnings-  och
säkerhetstänkande  är av dominerande  betydelse  när
uppgiften utförs. Vidare  skall sådana uppgifter där
det kan antas att det krävs  våld  eller tvångsmedel
för att utföra uppgiften åligga polisen. Polisen bör
dessutom endast ha att utföra uppgifter  som  ligger
inom  ramen  för  polisens  nuvarande utbildning och
kompetens.
Enligt  utredningen  kan renodling  ske  på  flera
olika sätt: dels genom att  uppgifter  som  inte har
polisiär  relevans  förs  över  till annan huvudman,
s.k.    extern    renodling,    dels    genom    att
arbetsuppgifter som inte fordrar poliskompetens förs
över från den polisutbildade till den civilanställda
personalen,   s.k.   intern   renodling.  Bland   de
uppgifter   som  skulle  kunna  övertas   av   andra
myndigheter nämner  utredningen  bl.a.  hantering av
passärenden   som   skulle  kunna  föras  över  till
skattemyndigheten,  stämningsmannaverksamheten   som
skulle  kunna  föras  till  kronofogdemyndigheterna,
stängsling    av    gruvhål   samt   ansvaret    för
omhändertagande av djur  som skulle kunna föras över
till     länsstyrelserna     och     ett     flertal
tillståndsärenden        samt       ärenden       om
felparkeringsavgift som skulle kunna föras över till
kommunerna. Bland de verksamhetsområden  inom  vilka
civilanställda   skulle   kunna  användas  i  större
utsträckning nämner utredningen  brottsutredning och
arbete      som      operatörer      i      polisens
kommunikationscentraler.  Vissa arbetsuppgifter  bör
vidare enligt utredningen helt  kunna upphöra, t.ex.
verksamheten med förlustanmälningar.
Betänkandet har remissbehandlats  och  bereds  för
närvarande inom Justitiedepartementet.
Utskottet  konstaterar  att arbete - på riksdagens
begäran - pågår med den inriktning  som motionärerna
efterfrågar.   Detta  arbete  bör  inte  föregripas.
Utskottet föreslår  att  riksdagen avslår motionerna
Ju365, Ju371 och Ju450 i nu behandlade delar.

Arbetsmetoder, m.m.


I motion Ju450 (fp) anförs  att polisen bör förändra
sina    arbetsmetoder   och   övergå    till    s.k.
nolltolerans.

Inom New York-polisen används en arbetsmetod, den.
s.k. nolltoleransen, som på senare år uppmärksammats
i  Sverige.   Nolltolerans  innebär  i  korthet  att
polisen  med  kraft   bekämpar   alla   brott,   hur
bagatellartade   de  än  är,  liksom  allt  som  kan
betraktas som ordningsproblem.  Grundtanken  är  att
det   finns   ett   samband   mellan   oordning  och
brottslighet  samt  att  mindre  brott föder  grövre
brott.
Utskottet  har tidigare behandlat  motionsyrkanden
liknande  det  nu   aktuella.   I  samband  med  att
utskottet  behandlade regeringens  budgetproposition
för år 1998  anförde  utskottet  att  det närmast är
självklart att erfarenheterna från New York inte går
att   direkt   överföra   till  Sverige.  Där  fanns
emellertid  en  del  intressanta   tankegångar   som
säkerligen  skulle  komma  att  påverka polisarbetet
också här. Utskottet ansåg dock att  frågan knappast
lämpade sig för generella uttalanden i den ena eller
andra  riktningen  (bet.  1997/98:JuU1 s.  31).  När
utskottet senast behandlade  denna  fråga  hösten år
2000 (bet. 2000/01:JuU1 s. 45) vidhöll utskottet sin
tidigare  uttalade inställning, nämligen att  frågan
inte lämpar sig för generella uttalanden.
Utskottet  ser  inte heller nu skäl att frångå sin
tidigare inställning  i  frågan.  Motion Ju450 i här
behandlad del avstyrks.
Några  motioner rör polisens utredningsverksamhet.
I motion Ju329 (kd) föreslås att en inspektionsgrupp
skall tillsättas  för att utvärdera och analysera de
ökade avskrivningarna  inom  polisen. I motion Ju365
(c)   begärs   att   åtgärder   vidtas    för    att
kvalitetssäkra   den  brottsutredande  verksamheten,
bl.a. vad gäller förhörsmetoder  etc. I motion Ju360
(m)   begärs   att  de  personer  som  arbetar   med
polisutredningar  som rör barn skall ha dokumenterad
kompetens på detta  område,  och  i motion Ju237 (c)
att  polisens  rutiner i förundersökningar  som  rör
kvinnor och barn måste bli bättre.
Brottsförebyggande   rådet  (BRÅ)  presenterade  i
februari      2002      en      rapport      rörande
uppklaringsprocenten för polisanmälda  brott, Varför
har  brottsupp-klaringen  minskat?  -  En analys  av
orsakerna (Rapport 2002:4). Av rapporten framgår att
uppklaringsprocenten, dvs. andelen uppklarade brott,
var  som  högst år 1982 med 41 %. Därefter  minskade
den successivt  till som lägst      23 % år 1996. År
2000 var uppklaringsprocenten 26 %. Enligt BRÅ är en
rimlig hypotes att  nedgången  i  brottsuppklaringen
beror på de stora omorganisationer  som ägt rum inom
polisväsendet  i  kombination  med besparingskraven.
Särskilt     nämns     tre     förändringar;      de
personalminskningar  som  skett  genom uppsägning av
civilanställd     personal     och     tidigarelagda
pensionsavgångar,     ombildningen    från    mindre
polismyndigheter    till    länsmyndigheter     samt
genomförandet    av    närpolisreformen.   För   att
uppklaringsprocenten skall  kunna öka till de nivåer
som  förelåg  före omorganisationerna  måste,  anför
BRÅ,   åtgärder  till.   Vissa   förbättringar   kan
säkerligen  erhållas genom effektiviseringar. Enligt
BRÅ är det dock  inte rimligt att förvänta sig några
stora effekter av  sådana  åtgärder,  utan  den  mer
realistiska   vägen  är  att  utöka  resurserna  för
utredningsverksamheten.   Detta   kan,   anför  BRÅ,
antingen ske genom att polisen tillförs nya resurser
för   utredningsverksamhet   eller   att  man  genom
omfördelning        inom       polisen       återför
utredningsresurserna  till den nivå som förelåg före
omorganisationerna.
Av budgetpropositionen  för  år  2002  framgår att
vissa åtgärder vidtagits för att förbättra  polisens
utredningsverksamhet.  Bland  annat  har  samarbetet
mellan  polis  och  åklagare fördjupats ytterligare.
Arbete    pågår    också    för     att     utveckla
förstahandsåtgärderna  och  förbättra  den polisiära
förundersökningsledningen (prop. 2001/02:1, utg.omr.
4, avsnitt 4.6.1).
Utredningsverksamheten  är ett prioriterat  område
inom  polisen.  Av  de prioriteringar  för  polisens
verksamhet år 2002 som  utskottet  ställt  sig bakom
framgår  att kvaliteten i brottsutredningarna  skall
höjas  så att  uppklaringen  och  lagföringen  ökar.
Vidare  skall  genomströmningstiderna  bli  kortare.
Arbetet  skall  bedrivas  så  att  hänsyn  tas  till
brottsoffer  och vittnen. Polis och åklagare skall i
nära samverkan  finna  optimala former för samarbete
och ansvarsfördelning (prop.  2001/02:1, utg.omr. 4,
avsnitt 4.4.1, bet. JuU1 s. 32 f).
Prioriteringarna    har    fått    genomslag     i
regleringsbrevet   för   budgetåret   2002  avseende
polisorganisationen.  Av  detta  framgår  också  att
Rikspolisstyrelsen skall redovisa vilka åtgärder som
vidtagits  inom  ramen  för det utvecklingssamarbete
som  bedrivs  gemensamt av  polisorganisationen  och
åklagarväsendet   när   det   gäller  samverkan  och
ansvarsfördelning     inom    den    brottsutredande
verksamheten. Av redovisningen  skall  framgå  bl.a.
vilka  åtgärder  som  har vidtagits för att höja den
polisiära  kompetensen att  leda  förundersökningar.
När det gäller  våld mot kvinnor och barn, inklusive
barn som polisen påträffar vilka inte själva utsätts
för men tvingas att uppleva våld i sin familj, skall
Rikspolisstyrelsen  göra  en  sammanhållen nationell
beskrivning   och   analys   av   hur   verksamheten
utvecklats och dess resultat. Av redovisningen skall
bl.a.   framgå   åtgärder   för  att  vidareutveckla
polisens   förmåga   att  göra  hotbildsbedömningar,
vidtagna åtgärder för  att beakta barnperspektivet i
verksamheten     utifrån    FN:s     barnkonventions
bestämmelser och intentioner,  vidtagna åtgärder för
att  förkorta  genomströmningstiden   samt  vidtagna
åtgärder  för att vidareutveckla polisens  bemötande
och stöd till brottsoffer och vittnen.
När det gäller  barnkompetensen  hos  polisen  har
vidare  Kommittén  mot  barmisshandel  lämnat  vissa
förslag   i   sitt  delbetänkande  Barnmisshandel  -
Polisens  och  åklagarnas   handläggningstider   och
arbetsmetoder  (SOU  2000:42).  Bland annat föreslås
att   det   på   central   nivå   skall  finnas   en
vidareutbildning   för   poliser  i  att   handlägga
barnmisshandelsärenden och  att denna utbildning bör
vara en förutsättning för att få utreda barnärenden.
Det      föreslås      också      att      18      §
förundersökningskungörelsen (1947:948) ändras så att
det  av  bestämmelsen  klart  framgår att förhör med
barn bör hållas av en person med  särskild kompetens
för uppgiften.
Föreslagen  ändring  i förundersökningskungörelsen
har genomförts (se SFS 2001:645).
I sammanhanget bör också nämnas att regeringen den
7 december 2000 beslutade  att uppdra åt en särskild
beredning  att  verka för rättsväsendets  utveckling
(dir. 2000:90). Beredningen har till uppgift att med
bibehållen  rättssäkerhet   öka  effektiviteten  och
kvaliteten  i  rättsväsendets  arbete.   Den   skall
särskilt  undersöka  möjligheterna  att förkorta den
genomsnittliga  genomströmningstiden  och   överväga
andra           sätt          att          förbättra
brottsutredningsverksamheten.
Beredningen som  antagit  namnet  Beredningen  för
rättsväsendets   utveckling   (BRU)   har   hittills
överlämnat två delbetänkanden, Snabbare lagföring  1
-  Några förslag till förenklingar (SOU 2001:59) och
Snabbare  lagföring  2  -  Förenklad brottsutredning
(SOU  2001:93).  Beredningen  skall  i  övrigt  före
utgången av år 2003 redovisa det vid detta tillfälle
aktuella läget inom rättsväsendet  för de frågor som
ankommer  på  beredningen  samt  en  plan   för  det
fortsatta arbetet.
Bland  de  förslag  som  BRU  hittills  lämnat kan
nämnas  ett  förslag  innebärande att s.k. förenklad
brottsutredning,  som  är  ett  mindre  formaliserat
förfarande  än  en  ordinär  förundersökning,  skall
kunna användas i större  utsträckning  än  i dag (se
SOU  2001:93). Förslaget bereds för närvarande  inom
Regeringskansliet.
Utskottet  har  tidigare behandlat motionsyrkanden
rörande polisens brottsutredningsverksamhet,  senast
i  samband  med  behandlingen av budgetpropositionen
för år 2001 (bet.  2000/01:JuU1  s. 38 f). Utskottet
såg  då,  med  hänsyn  till  pågående och  planerade
åtgärder, inte något behov av  ett  ingripande  från
riksdagens sida.
Utskottet  konstaterar att frågan om att förbättra
utredningsverksamheten  är  prioriterad inom polisen
och    att    arbete   på   detta   område    pågår.
Rikspolisstyrelsen  har  också  givits i uppdrag att
särskilt redovisa vilka åtgärder  som  vidtagits för
att   förbättra  den  brottsutredande  verksamheten,
bl.a. vilka  åtgärder  som  gjorts  för att höja den
polisiära  kompetensen  att  leda förundersökningar.
När  det  gäller  våld mot kvinnor  och  barn  skall
Rikspolisstyrelsen  göra  en  sammanhållen nationell
beskrivning   och   analys   av   hur   verksamheten
utvecklats  och dess resultat. Även utanför  polisen
pågår arbete  med  att se över och komma med förslag
på hur polisens utredningsverksamhet kan förbättras.
Detta gäller såväl den  brottsutredande verksamheten
i  allmänhet  som  i ärenden  rörande  barn.  Enligt
utskottet bör det pågående  arbetet inte föregripas.
Utskottet föreslår att riksdagen  avslår  motionerna
Ju237, Ju329, Ju360 och Ju365 i nu behandlade delar.
I  motion  T464  (fp)  framhålls  att poliser  bör
utbildas i körkortsmedicin för att bli bättre på att
upptäcka och identifiera riskgrupper inom trafiken.
Enligt  vad  utskottet inhämtat genomgår  inte  de
studerande någon  särskild  kurs  i  körkortsmedicin
under   polisutbildningen.  Däremot  erhåller   alla
studenter  viss  sjukvårdsutbildning.  De  får också
undervisning om epilepsi och andra sjukdomar som kan
påverka   en   persons   beteende  i  trafiken  samt
utbildning i att se de yttre  tecken  som kan finnas
på att någon brukat alkohol eller narkotika.
Utskottet   konstaterar   att  studenterna   under
polisutbildningen  redan  erhåller  viss  utbildning
rörande  hur  olika sjukdomar  påverkar  en  persons
beteende i trafiken  samt i att kunna identifiera om
en  person  använt  droger.   Enligt  utskottet  har
ingenting framkommit som pekar på att behov finns av
en  särskild  kurs i sådana frågor.  Motion  T464  i
denna del avstyrks.

Polisens arbetstider


I  motion  Ju245   (m)   kritiseras   polisväsendets
förläggning  av  arbetstiden. Enligt motionären  bör
polisens tjänstgöringstider  i  högre grad förläggas
till kvällar och helger.

Polisväsendets  arbetstidsavtal  ändrades  fr.o.m.
den 1 januari 2000. Polismyndigheterna har härigenom
fått ökade möjligheter  att  styra  förläggningen av
arbetstid  till  tider  då  behovet  av personal  är
störst.   Arbetet  med  att  träffa  behovsanpassade
arbetstidsavtal  på  lokal  nivå påbörjades under år
2000, och i mitten av december 2001 hade samtliga 21
polismyndigheter slutit sådana lokala avtal.
Regeringen gör i budgetpropositionen  för  år 2002
bedömningen   att   ändringarna  har  skapat  bättre
möjligheter   att   anpassa    arbetstiderna    till
verksamhetens  behov  (prop.  2001/02:1,  utg.omr. 4
avsnitt   4.6.1).   Enligt   vad   som   framgår  av
propositionen    kommer    regeringen    dock   även
fortsättningsvis  att  följa  hur  polisen  anpassar
arbetstiderna till verksamhetens behov.
Det bör i sammanhanget anmärkas att Polisförbundet
på   vissa   av   myndigheterna   inför  förestående
löneförhandlingar har sagt upp arbetstidsavtalen  på
lokal  nivå.  Enligt  vad  utskottet inhämtat är det
dock oklart vilken rättsverkan  en  sådan uppsägning
har.
Av regleringsbrevet för budgetåret  2002  avseende
polisorganisationen  följer  att  Rikspolisstyrelsen
senast  vid  utgången av juni månad 2002,  så  långt
frågorna då kan  överblickas,  skall  redovisa vilka
förändringar  av  arbetstidens förläggning  som  har
gjorts  med  syfte att  anpassa  arbetstiderna  till
verksamhetens  behov.  Av redovisningen skall framgå
polispersonalens     fördelning      över      olika
veckoarbetstider,  hur stor andel av polispersonalen
som har periodplanerad arbetstid samt hur den totala
arbetade  tiden  har förändrats.  Större  skillnader
mellan  polismyndigheterna   skall   analyseras  och
kommenteras.
Utskottet vill inledningsvis framhålla att det nya
arbetstidsavtalet synes innebära en förbättring  vad
gäller    möjligheterna    att    anpassa   polisens
arbetstider      till      verksamhetens      behov.
Rikspolisstyrelsen  har  också  fått  i  uppdrag att
följa  upp denna fråga och till regeringen  redovisa
vilka  förändringar  som  gjorts.  Utskottet  -  som
erinrar  om  att  förläggningen av arbetstiden är en
fråga   som   det   i  första   hand   ankommer   på
arbetsmarknadens parter  att  lösa - kan därför inte
se  något  behov av ett ingripande  från  riksdagens
sida. Motion Ju245 i nu behandlad del avstyrks.

Arbetsmiljön


I motion Ju271  (v)  begärs  en  översyn av polisens
arbetssituation och varför antalet  arbetsrelaterade
olyckor  och sjukdomar ökar inom poliskåren.  Vidare
framhålls  i  motionen  att  regler  bör  införas om
obligatorisk  handledning  för bearbetning av  såväl
det    dagliga   polisarbetet   som    extraordinära
händelser.  Motionärerna  bakom  motion  Ju329  (kd)
anser     att    ett    samarbete    mellan    olika
länspolismyndigheter   bör  upprättas  i  syfte  att
förbättra     arbetsmiljön     samt     att     alla
polismyndigheter  bör  ges arbetsmiljöhandledning  i
syfte att förebygga stressrelaterade arbetsskador. I
samma  motion  begärs också  att  Rikspolisstyrelsen
skall ges i uppdrag  att  utarbeta  en strategi över
arbetsfördelningen så att poliser över  55  år  inte
skall  behöva  arbeta  skift.  I  motion  Ju222  (m)
efterfrågas            regelbundna           fysiska
prestationskontroller    av    poliser.    Slutligen
framhålls i några av motionerna behovet av en bättre
ledarskapsutbildning  och bättre  karriärmöjligheter
inom polisen, nämligen i motionerna Ju365 (c), Ju426
(m)  och  Ju450  (fp).  I  den  sistnämnda  motionen
framhålls     också     behovet    av    ytterligare
specialistkompetens  inom  polisen.  Även  i  motion
Ju426   (m)   framhålls   behovet   av   ytterligare
specialistkompetens. Enligt motionärerna bakom denna
motion  bör Rikspolisstyrelsen  ges  i  uppdrag  att
fastställa  vilka  uppgifter  som  kräver  polismans
befogenhet  och  ta  fram  underlag för en särskild,
kortare utbildning för specialister,  t.ex. ekonomer
och IT-personal, att erhålla denna befogenhet.

År  2001 var medelåldern för polispersonalen  45,6
år. Den varierar dock kraftigt mellan olika delar av
landet.    Sjukfrånvaron   och   begränsningarna   i
tjänstbarheten av hälsoskäl ökade under samma år för
fjärde året  i rad. För män var sjukfrånvaron totalt
4,75 %, medan  den  för  kvinnor  var  totalt 7,71 %
(Polisens årsredovisning 2001).
Rikspolisstyrelsen  har  tidigare,  i samband  med
beredningen  av budgeten för år 2002, som  en  orsak
till den höga  sjukfrånvaron framhållit den tidigare
minskningen av antalet  anställda  i kombination med
den ogynnsamma åldersstrukturen. Ett långsiktigt mål
bör enligt Rikspolisstyrelsen vara att  ingen som är
55  år  eller  äldre  skall  tvingas att regelbundet
arbeta  natt (prop. 2001/02:1,  utg.omr.  4  avsnitt
4.6.1).
Under år 2000 erhölls datorstöd för en systematisk
uppföljning av den totala sjukfrånvaron. Information
skall fortsättningsvis  kunna  erhållas  om hur stor
sjukfrånvaron  är,  fördelad  på  män  och  kvinnor,
civilanställda  och  polismän.  Redovisningen kommer
att   avse   den   procentuella   sjukfrånvaron    i
förhållande  till  arbetstiden. Satsningar har också
gjorts  för att ta fram  gemensam  arbetsskade-  och
tillbudsstatistik.
Vad gäller  chefsförsörjning  och  chefsutveckling
anställdes  under  de  tre  första  kvartalen   2000
sammanlagt   362  chefer,  varav  310  poliser  inom
polisväsendet.  I  september  2000  fanns  det 2 200
chefer  med  bakgrund  som polis. Polismyndigheterna
svarar     själva     för    chefsutveckling     och
chefsförsörjning.  I dag  har  samtliga  myndigheter
chefsförsörjnings-   och    chefsutvecklingsprogram.
Dessa  är riktade till befintliga  chefer  och  till
anställda  som  kan  förväntas  få chefsfunktioner i
framtiden.  Chefsförsörjningsprogrammen   innefattar
kartläggning    och   analyser   av   det   framtida
rekryteringsbehovet. Flertalet myndigheter har också
inrättat "chefsbanker",  dvs.  identifierat personer
som bedöms lämpliga för chefsuppgifter. Särskilt har
vikten   av  att  få  fram  fler  kvinnliga   chefer
betonats.  Mellan  Polishögskolan och Stockholms och
Uppsala universitet  pågår  ett utbildningssamarbete
för      högre     chefer.     Vidare     fortsätter
Ledarskapscentrum vid Polishögskolan sitt arbete med
att på ett  övergripande  plan  utveckla ledarskapet
inom  polisväsendet. Centrumet arbetar  konsultativt
mot  polismyndigheterna   som   stöd   i  frågor  om
ledarskap  och  ledarskapsutveckling samt  utvecklar
metoder  för  myndigheternas  egna  insatser  (prop.
2001/02:1, utg.omr. 4 avsnitt 4.6.1).
En  rad  åtgärder  har  också  vidtagits  för  att
förbättra arbetsmiljön  och arbetssituationen för de
anställda inom polisväsendet. En särskild person har
anställts  av Rikspolisstyrelsen  för  att  samordna
arbetsmiljöfrågorna,   och   projekt   som  rör  det
psykosociala   omhändertagandet  inom  polisen   har
inletts.  Arbete   pågår  också  med  att  skapa  en
gemensam arbetsmiljöutbildning  för polisen samt med
att      fördjupa      informationsutbytet      inom
arbetsmiljöområdet        (Polisens   årsredovisning
2001).
Därtill  kommer att det i mars 2001 anordnades  en
arbetsmiljökonferens.    Syftet    var   bl.a.   att
åstadkomma en bas för spridning av erfarenheter inom
arbetsmiljöområdet.  Vidare genomfördes  i  november
samma  år  arbetsgivardagar  med  föreläsningar  och
seminarier.   Samverkan,   kompetensförsörjning  och
arbetsmiljö  var tre genomgående  teman.  Ett  stort
antal chefer på alla nivåer inom polisen deltog.
Rikspolisstyrelsen  har,  i  regleringsbrevet  för
budgetåret 2002 avseende polisorganisationen, fått i
uppdrag   att  redovisa  en  sammanhållen  nationell
beskrivning  och analys av statistik och åtgärder på
det  personalpolitiska   området.  Av  redovisningen
skall bl.a. framgå personalsammansättningen fördelad
på   poliser,   civilanställda,   ålder   och   kön,
sjukfrånvaro och  vilka  åtgärder  som vidtagits för
att   minska   sjukfrånvaron,  vilka  åtgärder   som
vidtagits för att rekrytera och utveckla chefer samt
vad som gjorts för att uppmuntra kvinnor och män att
utveckla sin kompetens  så  att de kan utgöra en bas
för  framtida  chefsrekrytering.   Av  redovisningen
skall också framgå vilka åtgärder som  vidtagits för
att förbättra arbetsmiljön.
Utskottet behandlade liknande yrkanden  som  de nu
aktuella  under  våren  2000  respektive  våren 2001
(bet. 1999/2000:JuU6 s. 19 f och 2000/01:JuU11 s. 10
f).   Utskottet   framhöll  därvid  bl.a.  följande.
Utskottet   har   självfallet   inte   någon   annan
uppfattning än motionärerna när det gäller vikten av
en  god  arbetsmiljö.   Arbetet  som  polis  innebär
emellertid,  anförde  utskottet,   att   risken  att
utsättas  för våld, hot och kränkande uttalanden  är
större än för  andra yrkesgrupper. Det var därför av
stor vikt att frågor  om  arbetsmiljön  inom polisen
ständigt  uppmärksammas.  Som påpekades i motionerna
hade  under  senare  år  ett  flertal   förändringar
bidragit till en mer besvärlig situation. Här tänkte
utskottet   på   de   i   och   för  sig  nödvändiga
neddragningarna  av  den civilanställda  personalen.
Det svåra ekonomiska läget  i  flera  kommuner  hade
också  inneburit att det samlade sociala skyddsnätet
blivit  sämre,   vilket   kunde   öka   pressen   på
polispersonalen.  Mot  denna  bakgrund  -  fortsatte
utskottet - fanns det en risk att polisen inte  till
fullo  klarar  sin  uppgift,  något  som  i  sin tur
riskerar   att   urholka  förtroendet  för  polisens
verksamhet.  Enligt   utskottet   var   det   därför
glädjande  att  åtgärder  som  långsiktigt kan bidra
till en bättre arbetsmiljö hade vidtagits.
Utskottet  vidhåller  sina tidigare  uttalanden  i
frågan. Som utskottet framhållit  är  det  glädjande
att  åtgärder  hela  tiden  vidtas för att förbättra
arbetsmiljön inom polisen. Med hänsyn härtill och då
Rikspolisstyrelsen   fått   i   uppdrag   att   till
regeringen  inkomma  med  en sammanhållen  nationell
beskrivning  och  analys  av  vilka   åtgärder   som
vidtagits  på  det  personalpolitiska området, t.ex.
för  att  uppmuntra  anställda   inom   polisen  att
utveckla sin kompetens så att de kan utgöra  en  bas
för framtida chefsrekrytering samt för att förbättra
arbetsmiljön,  finner  inte  utskottet  nu  skäl för
riksdagen att göra något särskilt uttalande i  dessa
frågor.  Utskottet  är  inte  heller  berett att för
närvarande   förorda   att   en   särskild,  kortare
polisutbildning  inrättas  för  specialister,  såsom
ekonomer   och   IT-personal.  Motion   Ju222   samt
motionerna Ju271, Ju329, Ju365, Ju426 och Ju450 i nu
behandlade delar avstyrks.

Polisens utrustning


I    detta   avsnitt   behandlar    utskottet
motionsyrkanden  rörande polisens utrustning,
bl.a.    frågor   om   polisens    beväpning,
inrättandet         av        ett        nytt
radiokommunikationssystem  och  möjligheterna
att   installera  GPS-utrustning  i  polisens
bilar.   Utskottet  föreslår  med  hänvisning
framför allt  till  pågående arbete och redan
vidtagna åtgärder inom  polisen att riksdagen
avslår samtliga motioner  i denna del. Jämför
reservationerna 14 och 15.

Beväpning

I motionerna Ju308 och Ju351  (båda  m)  samt  Ju329
(kd) efterfrågas möjligheter för polisen att använda
en   mer   nyanserad  uppsättning  av  vapen,  t.ex.
pepparsprej,  elpistoler  och  s.k. beanbags. Även i
motion   Ju271   (v)  efterfrågas  alternativ   till
skarpladdade vapen.  Motionärerna bakom denna motion
anser  att  frågan  om  när   polisen   skall   bära
skarpladdade   vapen   bör   utredas   särskilt  och
underställas riksdagen.

Huvudbeväpningen  för  personal  i  yttre   tjänst
består i dag av en personlig pistol, vanligen en Sig
Sauer 225 i kaliber 9x19 mm.
I   kungörelsen   (1969:84)   om   användande   av
skjutvapen i polistjänsten finns bestämmelser om när
skjutvapen  får  användas. Så är fallet bl.a. om det
föreligger  nödvärnsrätt   enligt   24   kap.   1  §
brottsbalken.  Skjutvapen får också användas för att
hindra den som är frihetsberövad från att rymma.
Rikspolisstyrelsen  har  meddelat föreskrifter och
allmänna   råd   om  användande  av   skjutvapen   i
polistjänsten  (RPSFS  2001:1,  FAP  104-2).  Enligt
föreskrifterna får sådana skjutvapen som är godkända
av   Rikspolisstyrelsen    tilldelas   poliser   som
personlig utrustning eller som förstärkningsvapen.
Såvitt    gäller   de   andra   av    motionärerna
efterfrågade  medlen  finns bestämmelser om tårgas i
Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om
användning av tårgas i polistjänsten (RPSFS 2000:70,
FAP  104-3). Tårgas bör  användas  bara  om  mildare
tvång  bedömts otillräckligt och det med hänsyn till
uppgiften kan anses försvarligt att använda tårgas.
Här   bör    även    nämnas    Rikspolisstyrelsens
föreskrifter  om expanderbar batong  (RPSFS  1999:3,
FAP  200-7).  Enligt  dessa  får  polismyndigheterna
tillåta att en  sådan  batong  bärs  av  den som har
behov  av  det och har genomgått särskild utbildning
för dess handhavande.
Utskottet    har    inhämtat    att    det    inom
Rikspolisstyrelsen  pågår  ett utvecklingsarbete som
rör  polisens  beväpning. Arbetet  syftar  till  att
hitta hjälpmedel  för  situationer  då användning av
batong  bedöms  otillräckligt  men skjutvapen  anses
innebära ett alltför kraftigt våld.  Inom  ramen för
detta  är bl.a. frågan om användning av pepparsprej,
s.k. beanbags,  dvs.  ett  slags hagel i en tygpåse,
och  elpistoler  aktuell.  Vad   gäller  pepparsprej
arbetar   Rikspolisstyrelsen   utifrån   att   detta
hjälpmedel skall kunna köpas in  och  börja användas
redan under innevarande år. Vad gäller  beanbags och
elpistoler pågår fortfarande utvärderingsarbete.
Utskottet  behandlade  i  februari  2001  liknande
yrkanden  (bet.  2000/01:  JuU11  s. 6 f). Utskottet
konstaterade i likhet med motionärerna att det finns
behov av en mer nyanserad uppsättning  av vapen inom
polisen.    Enligt    utskottet   var   det   därför
tillfredsställande att  ett  arbete  då hade inletts
för att åstadkomma en förbättring i den riktning som
motionärerna   efterfrågade.   Någon   åtgärd   från
riksdagen  i  ämnet  var,  med  hänsyn till pågående
arbete,   inte   nödvändig,   varför   då   aktuella
motionsyrkanden avstyrktes.
Enligt utskottet är frågan om vilka vapen  polisen
bör  använda  i olika sammanhang en fråga som det  i
första hand åligger  polisen  att bedöma. Något skäl
att   nu   förorda   att  frågan  i  stället   skall
underställas  riksdagen   för   prövning   har  inte
framkommit.   Med   hänsyn  härtill  och  då  arbete
alltjämt pågår med att  ta  fram  en  mer  nyanserad
uppsättning  av  vapen  inom polisen är någon åtgärd
från  riksdagen inte nödvändig.  Utskottet  föreslår
att motion  Ju308  samt  motionerna Ju271, Ju329 och
Ju351 i nu behandlade delar avslås.
I motion Ju351 (m) begärs att den vidareutbildning
poliserna  erhåller  förbättras,  bl.a.  skall  alla
poliser vara skyldiga  att  ägna  minst  en vecka om
året  till  skjutövningar.  Även i motion Ju318  (m)
begärs    att    möjligheterna   till    skjutövning
förbättras. Enligt  motionärerna  bör varje polis ha
rätt till gratis ammunition för övningsskjutning med
sitt  tjänstevapen även om det sker  på  hans  eller
hennes fritid.
Genom    Rikspolisstyrelsens    föreskrifter   och
allmänna råd om polisens skjutvapen,  se  ovan,  som
trädde  i  kraft den 1 juli 2001 har regelverket för
användning av  skjutvapen  skärpts,  bl.a.  har  ett
uttryckligt  krav  på fortbildning och kompetensprov
införts.   En  person  får   enligt   föreskrifterna
tilldelas ett  skjutvapen  endast  om  han eller hon
inom  18  månader dessförinnan med godkänt  resultat
har   avlagt    ett   särskilt   kompetensprov   för
skjutvapnet.   Polismyndigheten    skall   sedan   i
erforderlig utsträckning ge poliserna fortbildning i
handhavande    av    skjutvapnet   enligt   en    av
Rikspolisstyrelsen  upprättad  utbildningsplan  samt
genom  ett  kompetensprov  årligen  kontrollera  att
poliserna   uppfyller   de   krav   som   ställs   i
utbildningsplanen.         Fortbildningen        och
kompetenskravet skall genomföras under ledning av en
instruktör  som med godkänt resultat  har  genomgått
Rikspolisstyrelsens          utbildning          för
vapeninstruktörer.  Om  det  har förflutit mer än 18
månader sedan en polis med godkänt  resultat  avlade
kompetensprov  för  ett  tilldelat  skjutvapen skall
polismyndigheten  normalt  sett  återta  skjutvapnet
från honom eller henne.
Den lokala polismyndigheten skall  varje  år lämna
uppgifter  till  Rikspolisstyrelsen  om utfallet  av
kompetensproven  och  antalet återtagna  skjutvapen.
Rikspolisstyrelsen har  nyligen tillskrivit samtliga
myndigheter och begärt sådan  redovisning  för tiden
fram till april månad 2002. Denna redovisning  skall
ha inkommit till Rikspolisstyrelsen senast den 1 maj
i år.
Enligt     vad     utskottet     inhämtat     från
Rikspolisstyrelsen   erhålls  en  grundutbildning  i
bl.a.  handhavande av tjänstevapnet  i  samband  med
polisutbildningen.  -  För de förstärkningsvapen som
delas ut för användning vid specifika insatser skall
särskild  utbildning ske.  Särskild  utbildning  har
också skett  i samband med att typen av tjänstevapen
byttes  ut  från  Walther  till  Sig-Sauer.  -  Alla
polismän    skall     därefter     delta    i    tre
tjänsteskjutningar per år med sitt tjänstevapen samt
den skjutning som äger rum i samband  med det årliga
kompetensprovet.    Beroende    av   vilken   tjänst
polismannen innehar kan ytterligare övningsskjutning
på   tjänstetid  erbjudas.  Inom  piketstyrkan   vid
Polismyndigheten   i   Stockholms   län  sker  t.ex.
övningsskjutning  flera  gånger  i veckan.  När  det
gäller    enskilda   polismäns   möjligheter    till
övningsskjutning på sin fritid finns denna möjlighet
vid samtliga  polismyndigheter. Däremot varierar det
från  myndighet   till   myndighet   om  polismannen
erhåller ammunition för sådan skjutning gratis, till
ett subventionerat pris eller får betala  den själv.
Denna fråga avgörs av respektive myndighet  inom  de
ekonomiska ramar som myndigheten erhållit.
Av    den   inom   Rikspolisstyrelsen   upprättade
utbildningsplanen  framgår att kompetensprovet skall
innehålla  en  rad  olika  moment.  För  innehav  av
tjänstepistolen   Sig-Sauer    krävs    t.ex.    att
polismannen  skall  visa  högt säkerhetsmedvetande i
hanteringen av sitt tjänstevapen, vara väl förtrogen
med de grundläggande säkerhetsreglerna  samt  förstå
vapnets  konstruktion  och  funktion.  Han eller hon
skall  också  uppfylla  vissa krav på skjutfärdighet
såväl  vid eld från färdigställning  och  drag  från
hölstret som vid precisionsskjutning.
Utskottet   konstaterar   att   åtgärder   nyligen
vidtagits för att skärpa de krav som kan ställas  på
enskilda   polisers   förmåga   att   hantera   sitt
tjänstevapen.  Som  ett  led  i  detta  arbete skall
polismyndigheterna  i  erforderlig  utsträckning  ge
poliserna   fortbildning  i  handhavande   av   sitt
skjutvapen. Något  skäl  för  riksdagen  att förorda
några  ytterligare  åtgärder  finns  för  närvarande
inte. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion
Ju318 samt motion Ju351 i nu behandlad del.

Polisens radiokommunikationssystem


I   motion   Ju351  (m)  begärs  att  ett  gemensamt
radiokommunikationssystem  med TETRA-standard införs
för polisen och övriga beredskapsmyndigheter. Vidare
begärs  i  motion  Ju426  (m) att  polisen  tillförs
tillräckliga  resurser  för  att  inrätta  ett  nytt
radiokommunikationssystem.

Utskottet  behandlade  frågan   om  ett  gemensamt
radiokommunikationssystem  för  polisen  och  övriga
aktörer  inom den s.k. public safety-sektorn  i  ett
yttrande till  försvarsutskottet  under  hösten 2001
(2001/02:JuU2y).  I  detta  ärende finns en utförlig
redovisning  av  de uppdrag som  lämnats  i  frågan,
uppskattade  kostnader,   regeringens  uttalanden  i
frågan   samt   polisens   behov    av    ett   nytt
radiokommunikationssystem.
Utskottet    uttalade   i   sitt   yttrande   till
försvarsutskottet    i    huvudsak   följande.   Ett
landstäckande radiokommunikationssystem  med  TETRA-
standard   eller  likvärdigt  skulle  påtagligt  öka
förutsättningarna  för  ett effektivt och rationellt
samarbete mellan de myndigheter  och  andra  aktörer
som svarar för ordningen och säkerheten i samhället.
Ett  sådant  gemensamt  kommunikationssystem  skulle
också  öka  möjligheterna att rädda liv och egendom.
Det  är  därför  viktigt  att  planeringen  för  ett
gemensamt  nationellt radiosystem med TETRA-standard
eller  likvärdigt   fortsätter  och  att  regeringen
verkar för att ett sådant  system  inrättas  inom en
snar   framtid.   Detta   är   också   viktigt   för
finansieringsfrågan,    eftersom    ett    gemensamt
radiokommunikationssystem innebär att flera  aktörer
kan    och    bör    dela   på   investerings-   och
driftskostnaderna  för  systemet.  Med  hänsyn  till
tidsfaktorn och den besvärliga situation som polisen
befinner  sig i, nämligen  att  kommunikationsfrågan
för storstadslänen  måste vara löst före utgången av
år 2003, anser utskottet emellertid att polisen inte
kan  avvakta detta arbete.  Enligt  utskottet  måste
polisen  därför  ges  möjlighet  att  på  egen  hand
utveckla   ett   nytt   radiokommunikationssystem  i
storstadslänen. Detta system  bör dock byggas på ett
sådant sätt och med så hög kvalitet  att det på sikt
kan   utvecklas  till  ett  landstäckande  gemensamt
system  för  hela  public  safety-sektorn. Höga krav
måste  alltså  ställas på systemets  tillgänglighet,
funktionalitet och säkerhet.
Utskottet  utgick   i   sitt   yttrande  från  att
regeringen  ger polisen erforderligt  stöd  i  detta
arbete. Det är, anförde utskottet, t.ex. viktigt att
den   av   regeringen   utsedde   förhandlingsmannen
samverkar  med   Rikspolisstyrelsen   i  erforderlig
utsträckning.    Det    är    också    viktigt   att
finansieringen         av        polisens        nya
radiokommunikationssystem      löses      på     ett
tillfredsställande sätt.
Riksdagen    har   därefter   tillkännagivit   vad
försvarsutskottet   anfört   i  frågan,  nämligen  i
huvudsak följande (bet. 2001/02:FöU1  s. 96 f, rskr.
87-90).
Av justitieutskottets yttrande framgår att polisen
med  hänsyn  till  tidsfaktorn  och  den  besvärliga
situation  som  den  befinner  sig  i, nämligen  att
kommunikationsfrågan för storstadslänen  måste  vara
löst  före utgången av år 2003, inte kan avvakta det
nu  pågående   beredningsarbetet  om  ett  för  alla
samhällsviktiga        verksamheter        gemensamt
radiokommunikationssystem.   Försvarsutskottet   kan
därför   ha  förståelse  för  vad  justitieutskottet
framhåller om att polisen måste ges möjlighet att på
egen       hand        utveckla       ett       nytt
radiokommunikationssystem i storstadslänen.
Försvarsutskottet  anser  dock  att  detta  system
skall  byggas på ett sådant  sätt  och  med  så  hög
kvalitet att förutsättningarna finns att det på sikt
kan  utvecklas   till  ett  landstäckande  gemensamt
system för andra samhällsviktiga verksamheter, såsom
kommunal och statlig räddningstjänst, kustbevakning,
tull,    hälso-   och   sjukvård,    Försvarsmaktens
verksamhet, SOS alarmering m.fl.
Försvarsutskottet  förutsätter att det uppdrag som
den nyligen tillsatte  förhandlingsmannen fått leder
fram till en sådan lösning  att  möjligheter  öppnas
för   att   börja   sjösätta   ett  av  många  länge
efterfrågat nationellt radiokommunikationssystem.
Rikspolisstyrelsen har i sitt  budgetunderlag  för
åren      2003-2005     återkommit     i     frågan.
Rikspolisstyrelsen  har  därvid  framhållit  att ett
nytt       mobilt      kommunikationssystem      för
Polismyndigheten   i   Skåne  måste  upphandlas  och
driftssättas  före  den  1  januari  2004  samt  att
polisen inte kan finansiera  merkostnaderna  för ett
nytt  kommunikationssystem  inom nuvarande beräknade
anslagstilldelning.  Några  uppgifter  om  hur  stor
anslagshöjning  som behövs har  dock  inte  angetts.
Enligt     vad     utskottet      inhämtat     avser
Rikspolisstyrelsen  i  stället  att  diskutera   det
ytterligare  medelsbehovet  i  den  dialog  som  för
närvarande förs med Justitiedepartementet i frågan.
Som  utskottet  tidigare framhållit är det viktigt
att  regeringen  ger  polisen  erforderligt  stöd  i
arbetet       att      utveckla       ett       nytt
radiokommunikationssystem samt att finansieringen av
systemet löses  på  ett tillfredsställande sätt. Som
framgår     ovan     pågår     en     dialog     med
Justitiedepartementet om hithörande  frågor. Mot den
bakgrunden finns det enligt utskottet  inte skäl för
riksdagen att nu göra några ytterligare uttalanden i
frågan.  Motionerna Ju351 och Ju426 avstyrks  i  här
behandlade delar.

GPS-utrustning i polisbilarna


I  motion Ju321  (m)  efterfrågas  GPS-utrustning  i
polisbilarna  så att ledningscentralen kan följa var
bilarna befinner sig.

Enligt  vad  utskottet   inhämtat   görs  det  för
närvarande   en  förstudie  inom  Rikspolisstyrelsen
angående möjligheten att installera GPS-utrustning i
polisbilarna  samt   eventuellt   även   i   bärbara
radioapparater. Förstudien beräknas vara klar  under
innevarande år. I studien skall verksamhetsnyttan av
ett  sådant  system  vägas  mot kostnaderna för det.
Eventuellt  kommer  som  en del  av  förstudien  ett
pilotprojekt med användning  av  GPS-utrustning  att
genomföras i någon polismyndighet ute i landet.
Utskottet    konstaterar    att   arbete   rörande
möjligheten att installera GPS-utrustning i polisens
bilar  pågår.  Detta  arbete  bör  inte  föregripas.
Motion Ju321 i nu behandlad del avstyrks.

Frågor rörande polissamarbete


I    detta    avsnitt   behandlar   utskottet
motionsyrkanden  rörande  polisens  samarbete
med   andra  länders  polis  samt  med  andra
myndigheter.  Bland annat behandlas frågor om
att   utvidga  Europols   mandat,   förstärka
arbetet   mot  organiserad  brottslighet  och
terrorism samt att förbättra samverkan mellan
polisen och  tullen.  Utskottet  föreslår med
hänvisning   framför   allt   till   pågående
utredningsarbete,  lämnade uppdrag samt  till
pågående arbete och  redan  vidtagna åtgärder
inom  bl.a.  EU  och  Sverige  att  riksdagen
avslår samtliga motioner i denna  del. Jämför
reservationerna 16-20.

Internationellt polissamarbete, m.m.

Ett  flertal motioner rör frågor om  ett  förbättrat
internationellt  polissamarbete.  I motionerna Ju390
(kd)  och  U301  (fp)  efterfrågas  en utbyggnad  av
Europol,   bl.a.  bör  Europol  ges  fler  operativa
funktioner.  I motion Ju390 (kd) begärs också att de
enskilda polismyndigheterna  i  medlemsstaterna  ges
möjlighet  att  utveckla  ett  europeiskt samarbete.
Vidare begärs i motion Ju413 (s) en bättre samverkan
mellan bl.a. olika länders polis  i syfte att hindra
organiserad  smuggling  och  i motion  T465  (c)  en
bättre samverkan i syfte att på  ett  mer  effektivt
sätt  bekämpa IT-brottslighet. Slutligen efterfrågas
i U268 (c), inom ramen för den nordliga dimensionen,
en  långsiktig   strategi   för   att   bekämpa  den
organiserade  brottsligheten.  I  ett  par  motioner
efterfrågas  vidare  stödåtgärder till andra länders
polis. I motion K426 (kd)  framhålls att stödet till
polisen  måste  prioriteras i  samarbetet  med  EU:s
kandidatländer och  i  motion  U350  (kd)  framhålls
behovet     av     olika     stödåtgärder,     t.ex.
utbildningsinsatser,   för  att  stärka  polisen  på
Balkan.

Inom   EU  sker  straffrättsligt   samarbete   och
polissamarbete  inom  ramen  för den tredje pelaren.
Till sin karaktär är samarbetet  där mellanstatligt.
Någon normgivningskompetens har inte överlåtits från
medlemsstaterna  till  unionen. Samarbetet  omfattas
alltså inte av EG-rätten  och dess principer. Skälet
till   denna   ordning   är  att  samarbetet   berör
rättsstatliga kärnområden,  inom  vilka  det ansetts
viktigt      att     medlemsstaterna     har     ett
självbestämmande.
Amsterdamfördraget  innebär att strukturen för EU-
samarbetet  förändrats.   Här   är  avdelning  VI  i
Unionsfördraget av intresse. Enligt artikel 29 skall
unionens  mål  vara  att  ge  medborgarna   en   hög
säkerhetsnivå  inom  ett område med frihet, säkerhet
och rättvisa genom att bland medlemsstaterna utforma
gemensamma insatser på  områdena  polissamarbete och
straffrättsligt samarbete samt genom  att  förebygga
och bekämpa rasism och främlingsfientlighet.
Detta  mål  skall  uppnås  genom förebyggande  och
bekämpande  av  brottslighet,  vare   sig  denna  är
organiserad    eller    ej,    särskilt   terrorism,
människohandel   och   brott   mot   barn,   olaglig
narkotikahandel och olaglig vapenhandel,  korruption
och bedrägeri. Åtgärderna skall vidtas genom närmare
samarbete  mellan  polismyndigheter, tullmyndigheter
och  andra behöriga myndigheter  i  medlemsstaterna,
både direkt  och  genom  Europol  och  genom  sådant
samarbete  mellan  rättsliga  myndigheter  och andra
behöriga  myndigheter  i  medlemsstaterna,  allt   i
enlighet med närmare bestämmelser i andra artiklar i
fördraget.     Vidare    skall    tillnärmning    av
straffrättsliga  regler  i medlemsstaterna kunna ske
när det är nödvändigt.
Inom   EU  bedrivs  ett  omfattande   arbete   mot
organiserad  brottslighet. En särskild handlingsplan
mot  den  organiserade   brottsligheten   antogs  av
ministerrådet  för  rättsliga  och inrikes frågor  i
april  1997  och godkändes av Europeiska  rådet  vid
dess   möte   i   Amsterdam   i   juni   samma   år.
Handlingsplanen innehåller  politiska riktlinjer och
särskilda rekommendationer till  rådet  att vidta en
rad åtgärder som spänner över ett vitt fält.
Vid   sitt   möte  i  Wien  i  december  1998  gav
Europeiska rådet  i  uppdrag  åt  ministerrådet  för
rättsliga   och   inrikes   frågor   att   förstärka
åtgärderna  mot den organiserade brottsligheten  med
beaktande  av   de   utökade   möjligheter  i  detta
hänseende  som  Amsterdamfördraget   ger.  Uppdraget
återfinns  i  en  handlingsplan för genomförande  av
Amsterdamfördraget, den s.k. Wienhandlingsplanen.
I  enlighet  med  en  rekommendation  i  1997  års
handlingsplan     har     rådet      inrättat     en
sektorsövergripande arbetsgrupp mot den organiserade
brottsligheten. En av gruppens huvuduppgifter är att
genomföra  de  riktlinjer  och rekommendationer  som
finns i handlingsplanen. Arbetsgruppen har utarbetat
en  ny  sammanhållen  strategi   för  det  fortsatta
arbetet   med   att   förebygga   och  bekämpa   den
organiserade  brottsligheten.  Strategin  antogs  av
ministerrådet för rättsliga och  inrikes  frågor den
27 mars 2000.
I  detta  sammanhang  bör även nämnas slutsatserna
från Europeiska rådets möte  i Tammerfors den 15 och
16 oktober 1999. Stats- och regeringscheferna enades
där   om   ett   antal   politiska  riktlinjer   och
prioriteringar.  Inledningsvis  kan  framhållas  att
kommissionen  fått   i  uppdrag  att  presentera  en
resultattavla  -  en  s.k.   scoreboard  -  för  att
underlätta   genomförandet   av  bestämmelserna   om
rättsliga  och inrikes frågor i  Amsterdamfördraget,
Wienhandlingsplanen  och  slutsatserna  från mötet i
Tammerfors.  Syftet  med resultattavlan, som  numera
har upprättats, är att  underlätta  genomförandet av
överenskomna  bestämmelser genom att fastställa  vem
av  rådet, kommissionen  eller  medlemsstaterna  som
skall  agera och tidpunkten för när åtgärderna skall
vara genomförda.  Vidare  är  avsikten att förbättra
insynen i det rättsliga och inrikes samarbetet.
Såvitt nu är i fråga är vidare  ett  antal punkter
bland Tammerforsslutsatserna av intresse.  I punkt 5
anges  bl.a.  att  brottslingar  inte  får ges några
möjligheter    att    utnyttja   skillnader   mellan
medlemsstaternas   rättssystem    och   att   bättre
överensstämmelse  och ökad konvergens  måste  uppnås
mellan  medlemsstaternas   rättssystem.  I  punkt  6
anförs att människor har rätt  att  förvänta sig att
unionen  tar  itu med det hot mot deras  frihet  och
lagliga rättigheter  som  den  grova  brottsligheten
utgör.   Gemensamma   insatser  mot  detta  hot   är
nödvändiga   för   att   förebygga    och    bekämpa
brottslighet  och  kriminella  organisationer i hela
unionen. En gemensam mobilisering  av  polisiära och
rättsliga  resurser  är nödvändig för att  garantera
att det inte finns några gömställen för brottslingar
eller vinning av brott  inom  unionen.  I  punkt  43
efterlyses  gemensamma  utredningsgrupper i enlighet
med EG-fördraget, som ett  första  steg i kampen mot
narkotikahandel  och människohandel samt  terrorism.
De  bestämmelser  som   skall   fastläggas  i  detta
avseende   bör   enligt  Europeiska  rådet   tillåta
företrädare för Europol att när så är lämpligt delta
i sådana grupper i en stödjande funktion. I punkt 44
uppmanas   till   inrättandet    av   en   europeisk
aktionsgrupp  med  europeiska  polischefer   som   i
samarbete  med Europol skall utbyta erfarenheter och
information      om     aktuella     tendenser     i
gränsöverskridande   brottslighet  samt  bidra  till
planeringen   av   operativa    åtgärder.   Europols
nyckelroll understryks i punkt 45; bl.a. bör Europol
få operativa uppgifter.
Ministerrådet      har      i     enlighet     med
Tammerforsslutsatserna  enats om  ett  rambeslut  om
gemensamma brottsutredningsgrupper  som  kommer  att
göra det möjligt för åklagare och poliser från olika
medlemsstater att samordna brottsutredningar i fråga
om brott som har internationella kopplingar.
Regeringen   har   till  riksdagen  överlämnat  en
proposition om att riksdagen  skall  godkänna  detta
rambeslut,   och   riksdagen  har  nyligen  bifallit
regeringens förslag  (prop.  2001/02:71, bet. JuU15,
rskr. 151).
Vidare   har   ministerrådet   utvidgat   Europols
behörighet   till   att   omfatta   penningtvätt   i
allmänhet, dvs. oberoende av vilken typ av brott som
penningtvätten härrör från, samt alla  de  brott som
återfinns     i     den     lista    som    bifogats
Europolkonventionen. Diskussioner pågår också om att
ändra Europolkonventionen. Ändringarna  syftar  till
att    förenkla    förfarandet    för    ändring   i
Europolkonventionen  och  att  göra det möjligt  för
Europol       att       delta      i      gemensamma
brottsutredningsgrupper  och   att  anmoda  behöriga
myndigheter i medlemsstaterna att  inleda, genomföra
eller samordna utredningar i vissa fall.
I   budgetpropositionen   för   år  2002   anförde
regeringen  (prop.  2001/02:1,  utg.omr.  4  avsnitt
4.6.1) bl.a. att Sverige kommer att  arbeta  för att
verksamheten   vid   Europol   även  i  fortsättning
inriktas  på  operativt arbete. I  detta  sammanhang
framhöll   regeringen    också    vikten    av    de
samarbetsavtal  som  ingås  mellan tredje länder och
utomstående   organ,   då   dessa  är   ägnade   att
ytterligare öka Europols betydelse  i  det operativa
polisarbetet.
I  regleringsbrevet  för budgetåret 2002  avseende
polisorganisationen  anges   att  Rikspolisstyrelsen
skall redovisa vilka åtgärder  som har vidtagits för
att   det   internationella  polissamarbetet   skall
integreras ytterligare  med det nationella arbetet i
kampen   mot   den   grova  och   gränsöverskridande
brottsligheten. Av redovisningen  skall framgå bl.a.
vilka  åtgärder  som vidtagits på Rikspolisstyrelsen
och  i  den  lokala polisverksamheten  för  att  öka
informationsförsörjningen inom Europolsamarbetet och
genomföra internationella åligganden i övrigt.
När det gäller  samarbetet  med  länder utanför EU
har   polisen   under   år   2001   bl.a.   bedrivit
utvecklingssamarbete i Central- och Östeuropa samt i
Sydafrika  och Centralamerika till en omfattning  av
25 miljoner kronor (Polisens årsredovisning 2001).
Sverige deltar  också  aktivt i Aktionsgruppen mot
organiserad  brottslighet  i  Östersjöområdet,  inom
vilken de nordiska länderna,  Tyskland,  de baltiska
staterna,    Polen   och   Ryssland   bedriver   ett
brottsbekämpande  samarbete.  Enligt  regeringen  är
detta  samarbete  numera  en  naturlig  del  av  det
dagliga     arbetet    för    de    brottsbekämpande
myndigheterna inom Östersjöområdet (prop. 2001/02:1,
utg.omr. 4 avsnitt 4.6.1).
Sverige träffade  vidare i december 1998 avtal med
Estland, Lettland och  Litauen  om  samarbete på det
rättsliga  och  polisiära  området.  Avtalen   utgör
grunden  för samarbetet mellan Justitiedepartementet
och de baltiska  justitie-  och inrikesministerierna
samt mellan rättsväsendets myndigheter  i  länderna.
Allt tätare kontakter mellan polismyndigheterna  har
bl.a.  lett  till att Rikspolisstyrelsen tillsammans
med övriga svenska  rättsvårdande myndigheter inlett
ett EU-finansierat samarbetsprojekt som introducerar
en  helhetssyn  från  polis   till   kriminalvård  i
bekämpandet  av  den  organiserade brottsligheten  i
Lettland.  Avtalen förlängdes  av  justitieministern
vid ett besök  i  de  tre  baltiska  staterna den 31
januari och 1 februari 2002.
Utskottet  konstaterar  att ett omfattande  arbete
pågår   för   att   förbättra  det   internationella
polissamarbetet. Så har  t.ex. Europol utrustats med
vidgade befogenheter och arbetsuppgifter. Vidare har
EU:s medlemsstater enats om  rambeslut om gemensamma
brottsutredningsgrupper  som  kommer  att  göra  det
möjligt  för  åklagare  och  poliser   inom  EU  att
samordna sina utredningar rörande vissa  brott. Även
inom    Norden   och   i   förhållande   till   EU:s
kandidatländer  pågår  arbete  för  att utveckla det
polisiära  samarbetet.  Utskottet  finner   mot  den
bakgrunden inte skäl för riksdagen att nu göra något
särskilt uttalande i dessa frågor. Motion Ju413 samt
motionerna Ju390, K426, U268, U301, U350 och  T465 i
nu behandlade delar avstyrks.
I   ett   flertal   motioner  tas  frågor  rörande
terroristbekämpning upp.  I  motion Ju266 (m) begärs
förstärkta   åtgärder   mot  terrorism,   bl.a.   en
förstärkt  underrättelseverksamhet,  en  effektivare
lagstiftning  och  bättre  utrustning. Även i motion
Ju450  (fp)  begärs  att lagstiftningen  på  området
skall ses över, och i  motion  Ju451  (mp) framhålls
att  Sverige  snarast bör anta den lagstiftning  som
krävs   för   att   inrätta    den   internationella
brottmålsdomstolen (ICC). I motion Ju447 (kd) begärs
att Europol skall ges bättre resurser  för att verka
mot  terrorism.  I  motionen  framhålls  också   att
Sverige  snarast  bör  ratificera FN:s konvention om
finansiering  av terrorism.  Slutligen  framhålls  i
motion Ju411 (s)  att  utlämning  inte  bör  ske  av
terrorister  om de i det land som begärt utlämningen
riskerar att dömas till dödsstraff.
I dag finns det sammanlagt 12 globala konventioner
och protokoll  mot  terrorism  som  bl.a. innehåller
bestämmelser  om  kapning  av flygplan och  bombdåd.
Sverige har undertecknat samtliga.
Den   senaste   globala   konventionen    är   FN-
konventionen   om   åtgärder   mot  finansiering  av
terrorism. Konventionen ställer  krav på långtgående
kriminalisering  av  lämnande  m.m. av  bidrag  till
personer och organisationer som kan tänkas komma att
begå brott. De svenska reglerna  om förberedelse och
medverkan till brott täcker mycket av det som enligt
konventionen  skall  vara kriminaliserat,  men  viss
utvidgning av den svenska  lagstiftningen kommer att
krävas för att Sverige fullt ut skall kunna uppfylla
de krav som ställs i konventionen.
Enligt vad utskottet inhämtat avser regeringen att
överlämna  en proposition om  ratificering  av  FN:s
konvention om åtgärder mot finansiering av terrorism
senast  den 21  mars  i  år.  En  lagrådsremiss  har
beslutats och överlämnats till Lagrådet.
Även inom  EU  arbetar  man  aktivt för att på ett
effektivt   sätt   kunna  bekämpa  terrorism.   EU:s
justitieministrar enades den 25 september 2001 om en
omfattande  handlingsplan   mot   terrorism.  Planen
innefattar   bl.a.   åtgärder   för   att  förstärka
lagstiftningen    mot    terrorism   och   förbättra
samarbetet mellan polis och underrättelsetjänster.
Bland    lagstiftningsprojekten     kan     nämnas
kommissionens  förslag  till rambeslut om bekämpande
av terrorism (KOM (2001)  521 slutlig) vars syfte är
att tillnärma medlemsstaternas  lagstiftning när det
gäller terroristbrott. Förslaget  föreskriver  vilka
terroristhandlingar  som  skall  vara  straffbara  i
samtliga   medlemsstater   samt   innehåller   vissa
bestämmelser  om  vilka  påföljder  som  skall kunna
dömas   ut   för  sådana  brott.  Vidare  innehåller
förslaget  bl.a.   bestämmelser   om   jurisdiktion,
utlämning    och    åtal   samt   samarbete   mellan
medlemsstaterna. Vid ministerrådsmötet för rättsliga
och inrikes frågor samt  räddningstjänsten den 6 och
7    december    2001    träffades    en    politisk
överenskommelse   om  det  slutliga   innehållet   i
rambeslutet.
Europaparlamentet  har  vid sitt sammanträde den 6
februari 2002 godkänt förslaget  till  rambeslut  om
åtgärder  mot  terrorism i dess slutliga lydelse (P5
TAPROV(2002)0043).
Enligt vad utskottet inhämtat avser regeringen att
överlämna   en   proposition   om   godkännande   av
rambeslutet senast den 21 mars i år.
Vidare  har  rådet   antagit   en   förordning  om
särskilda  restriktiva  åtgärder mot vissa  personer
och  enheter  i  syfte  att  bekämpa  internationell
terrorism (KOM (2001) 569 slutlig).  I  förordningen
föreskrivs olika åtgärder som skall vidtas  för  att
bekämpa  finansiering  av terroristverksamhet, bl.a.
skall  de tillgångar som  tillhör  en  fysisk  eller
juridisk  person  eller en enhet eller ett organ som
återfinns   i   den   till   förordningen   bifogade
förteckningen spärras.  Förordningen  trädde i kraft
den 29 januari 2002 och är till alla delar  bindande
och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
När  det  gäller  det  polisiära  samarbetet  inom
Europol  kan  det nämnas att den särskilda enhet som
finns  inom  Europol  för  bekämpning  av  terrorism
förstärktes under  hösten  2001  med  en  nyinrättad
grupp      bestående      av     specialister     på
terrorismbekämpning från medlemsstaterna.
På   nationell   nivå  har  polisen   bl.a.   ökat
bevakningen av vissa  utsatta platser samt förstärkt
skyddet    för    vissa   personer.    Vidare    har
säkerhetsnivån  på  flygplatserna  skärpts.  Därtill
kommer att regeringen den 20 december 2001 beslutade
att tillkalla en särskild  utredare  med uppgift att
kartlägga och analysera myndigheternas och de övriga
offentliga  organens samlade beredskap  och  förmåga
att  förhindra,   bekämpa   och   i  övrigt  hantera
omfattande  terroristattentat  och  andra  likartade
extraordinära  händelser i Sverige (dir.  2001:120).
Utredaren  skall   också   undersöka   om  nuvarande
lagstiftning   och  annan  rättslig  reglering   ger
myndigheter och  andra  offentliga organ möjligheter
att  snabbt och effektivt  vidta  åtgärder  för  att
förhindra,  bekämpa  och i övrigt hantera omfattande
terroristattentat och  andra likartade extraordinära
händelser. Utredaren skall beskriva och analysera de
behov  som  kan  finnas  i  det  avseendet  och,  om
analysen   leder  till  det,  peka   på   behov   av
förändringar.  Dessa  överväganden  skall göras inom
ramen   för  gällande  lydelse  av  regeringsformen.
Uppdraget  skall  redovisas  senast  den 31 december
2002.
Utskottet  delar  motionärernas  uppfattning   att
terrorism   måste   bekämpas   med   effektiva   och
kraftfulla   medel   och   att  ett  väl  fungerande
polisiärt  samarbete  är  av betydelse  härvid.  Som
framgår ovan har åtgärder också  vidtagits  för  att
förbättra  bekämpningen  av  sådana  brott.  Därtill
kommer  att  regeringen  inom  kort  avser  att till
riksdagen överlämna propositioner om godkännande  av
såväl  FN:s  konvention om åtgärder mot finansiering
av terrorism som  EU:s  rambeslut  om  åtgärder  mot
terrorism,  samt  att  arbete  pågår med att se över
lagstiftningen på området. Mot den  bakgrunden anser
utskottet   att   det  för  närvarande  inte   finns
anledning  för riksdagen  att  göra  något  särskilt
uttalande i  frågan.  Motionerna  Ju266,  Ju447  och
Ju450 i nu behandlade delar avstyrks.
Vad gäller kravet att utlämning inte bör ske av en
person  till  ett  annat  land  om han eller hon där
riskerar  att  dömas  till  dödsstraff,  konstaterar
utskottet att svensk lag redan  i  dag  utgör hinder
mot  utlämning  av personer till stater där  de  kan
riskera dödsstraff. Denna fråga har också förutsetts
i  bl.a.  Europarådets  utlämningskonvention  och  i
Sveriges utlämningsavtal  med  USA.  Möjlighet  till
utlämning  enligt dessa regelverk finns sålunda, men
bara om den  stat  som önskar en person utlämnad kan
lämna  en fullgod garanti  att  den  utlämnade  inte
kommer att  straffas  med  döden. Mot den bakgrunden
föreslår  utskottet  att  riksdagen   avslår  motion
Ju411.
Slutligen,   vad   gäller  motionsönskemålet   att
Sverige snarast bör anta  den lagstiftning som krävs
för  att inrätta ICC, vill utskottet  framhålla  att
regeringen   den   7  februari  2002  överlämnat  en
proposition till riksdagen med sådana förslag (prop.
2001/02:88). Motion  Ju451 i denna del får härigenom
anses  tillgodosedd,  varför   utskottet   avstyrker
motionen.

Samverkan vid gränskontroller, m.m.


I motionerna Ju250 och Ju406 (båda m) framhålls  att
samverkan  mellan  polisen  och tullen i samband med
gränskontroller måste förbättras. I motion Ju431 (s)
efterfrågas en ökad samordning mellan bl.a. polisens
och  tullens  verksamheter.  Slutligen  framhålls  i
motion Ju335 (s) vikten av att  följa utvecklingen i
fråga  om  stulna  och borttappade pass  i  och  med
Schengeninträdet.

Riksrevisionsverket  har i sin rapport Samverkan i
gränskontrollen (RRV 2001:1)  påtalat  att det finns
outnyttjade   möjligheter   till   utökad   operativ
samverkan  mellan  främst polisen och Tullverket.  I
rapporten lämnas vissa  förslag  till  hur samverkan
skulle  kunna  förbättras,  bl.a.  föreslås  att  en
organisatorisk  samordning  av gränskontroll  mellan
polis och tull görs på försök  vid en stor flygplats
och  ett stort färjeläge (Landvetter  och  Ystad)  i
syfte   att   få   underlag  för  att  överväga  hur
gränskontrollen skall organiseras.
Enligt  vad  utskottet  har  inhämtat  tillgodoses
många  av  de  synpunkter   som  Riksrevisionsverket
framfört  genom  den  nationella  handlingsplan  och
handbok som Rikspolisstyrelsen,  Kustbevakningen och
Tullverket gjort med anledning av Schengensamarbetet
(Dnr: POL - 065-3419/00). Dokumentet  är  tänkt  att
tjäna  som  vägledning  i  det operativa arbetet hos
myndigheterna.
I sammanhanget bör också nämnas att det på Gotland
pågår ett samverkansprojekt mellan tull och polis. I
korthet går projektet ut på  att tullen skall utföra
vissa  polisiära  uppgifter  på  flygplatsen,  medan
polisen skall utföra vissa uppgifter åt tullen på ön
i övrigt.
Av regleringsbrevet för budgetåret  2002  avseende
polisorganisationen  framgår  att Rikspolisstyrelsen
fått   i   uppdrag  att  redovisa  hur   arbetet   i
gränskontrollen  och  Schengensamarbetet  utvecklats
sedan  Sveriges operativa inträde den 25 mars  2001.
Redovisningen  skall  bl.a.  innehålla  uppgifter om
gränskontrollens resultat och hur polisen  samverkar
med  andra  gränskontrollerande myndigheter såväl  i
Sverige som i andra Schengenstater.
Vad gäller  frågan  om  stulna  och  på annat sätt
förkomna   pass   kan   det   tilläggas   att   alla
förlustanmälda pass sedan Schengeninträdet läggs  in
i  Schengen  Information  System  (SIS) som samtliga
gränskontroller  i  Schengenländerna   har  tillgång
till.
Enligt      vad     utskottet     inhämtat     har
Justitiedepartementet  dessutom inlett en diskussion
med Rikspolisstyrelsen i fråga om det finns behov av
ändringar i passlagstiftningen  för  att  komma till
rätta    med    förfalskningar   och   missbruk   av
resedokument. Rikspolisstyrelsen  har  också  inlett
ett  bildprojekt i syfte att kunna lagra passbilder.
Ett   mål    med    projektet   är   att   förbättra
identifieringen av resande,  identifieringen i andra
polisiära   situationer  samt  att   ge   stöd   för
handläggningen av passansökningar.
Utskottet konstaterar  att  åtgärder vidtagits för
att förbättra samverkan mellan  polisen  och  tullen
samt att visst arbete pågår för att se över hur  man
kan  motverka  förfalskningar  och  andra  former av
missbruk av utfärdade pass. Motionerna Ju250, Ju335,
Ju406 och Ju431 avstyrks.
I motion Ju251 (m, kd, c, fp) framhålls att de ID-
kort  med  uppgift om medborgarskap som utfärdas  av
posten  och  bankerna   bör   kunna   användas   som
identitetshandlingar    vid   gränskontroller   inom
Schengenområdet.
Den    23    november    2000    gav    regeringen
Rikspolisstyrelsen i uppdrag att göra  en  analys av
de     rättsliga,     tekniska     och     praktiska
förutsättningarna  samt  kostnaderna  för att införa
nationella     ID-kort     som    utvisar    svenskt
medborgarskap.
Uppdraget redovisades i en  rapport den 1 februari
2001.   En   utgångspunkt   för  arbetet   var   att
polismyndigheterna skulle få  uppgiften  att utfärda
nationella     ID-kort.     I     rapporten    anför
Rikspolisstyrelsen   sammanfattningsvis    att   den
enklaste   lösningen   förefaller  vara  att  kortet
betraktas  som  en  ID-handling  och  inte  som  ett
resedokument.   Behovet   av   författningsreglering
skulle i så fall  kunna  inriktas  på administrativa
bestämmelser, som kan meddelas i förordningsform.  I
rapporten  övervägs  också  frågor  om  IT-stöd  och
kostnader.  I  sistnämnda hänseende görs bedömningen
att  avgiften  för   ID-kortet  inte  skulle  behöva
överstiga avgiften för pass, dvs. 225 kr.
Frågan     bereds     för     närvarande      inom
Regeringskansliet.
Utskottet konstaterar att frågan om nationella ID-
kort bereds inom Regeringskansliet. Detta arbete bör
inte föregripas. Motion Ju251 avstyrks.

Övriga frågor


I    detta    avsnitt   behandlar   utskottet
motionsyrkanden   rörande   Säkerhetspolisens
register,   ett   förenklat  förfarande   vid
snatteri och andra  mindre  allvarliga brott,
eftersökning av försvunna personer,  polisens
skyldigheter   att   lämna  information  till
brottsoffer,   behandlingen    av    berusade
personer  som omhändertagits av polisen  samt
frågor rörande  ordningsvakters  förordnanden
och  befogenheter.  Utskottet  föreslår   med
hänvisning   framför   allt   till   pågående
utredningsarbete,   lämnade   uppdrag,  redan
vidtagna åtgärder inom polisen  och  gällande
regelverk   att   riksdagen  avslår  samtliga
motioner i denna del.  Jämför reservationerna
21 och 22.

Säkerhetspolisens register

I  motion  Ju294 (kd) begärs  att  Säkerhetspolisens
register skall  öppnas ytterligare samt att personer
som  lidit  skada till  följd  av  registrering  hos
Säkerhetspolisen skall medges ersättning för skadan.

Under år 2000 begärde 2 827 personer att få ta del
av uppgifter ur Säkerhetspolisens register. Samma år
fattade Säkerhetspolisen  beslut i 3 155 sådana fall
(inklusive balans från år 1999).  I  799 av ärendena
förekom  sökanden  hos  Säkerhetspolisen.  Uppgifter
lämnades  ut  i  701  av  dessa   (prop.  2001/02:1,
utg.omr. 4 avsnitt 4.6.1).
Registernämnden har på uppdrag av  regeringen haft
att   på   begäran   av  enskilda  utreda  om  deras
anställningsförhållanden  påverkats  på ett orimligt
sätt    av    att    uppgifter    lämnats    ut   ur
Säkerhetspolisens  register.  192  personer  begärde
utredning.    I    sex    av   fallen   konstaterade
Registernämnden  att  anställningsförhållanden  hade
påverkats  på ett orimligt  sätt  av  utlämnande  av
uppgifter ur  Säkerhetspolisens register. Regeringen
beslutade under våren 2001 att var och en av dem som
drabbats   på   detta   sätt   skulle   tillerkännas
ersättning ex gratia  med  100  000  kr.  Regeringen
beslutade också att Registernämndens uppdrag  skulle
förlängas.  Redovisning  av  det förlängda uppdraget
skall ske den 31 mars 2002.
Enligt utskottet har det inte framkommit något som
ger  anledning  för  riksdagen att  nu  förorda  att
Säkerhetspolisens register skall öppnas ytterligare.
Inte heller finns det  anledning  för  riksdagen att
göra  något särskilt uttalande om vilken  ersättning
som bör  gälla för skador som uppstått till följd av
registreringen   hos   Säkerhetspolisen.  Detta  bör
liksom i dag avgöras i varje enskilt fall. Utskottet
föreslår att riksdagen avslår motion Ju294.

Utfärdande av ordningsbot


I  motion  Ju212 (m) begärs  att  möjligheterna  att
förelägga ordningsbot  skall utvidgas. Vidare begärs
i  motion  Ju425  (kd) att  det  skall  införas  ett
enklare förfarande för snatteribrott.

Enligt 48 kap. 1  §  rättegångsbalken  gäller  att
fråga  om  ansvar  för  brott, som hör under allmänt
åtal, får under i kapitlet  närmare  angivna villkor
upptas   bl.a.   genom   att   polisman   förelägger
ordningsbot.  Ett  godkänt  föreläggande gäller  som
lagakraftvunnen  dom  (48  kap.   3  §  samma  lag).
Föreläggande av ordningsbot får utfärdas beträffande
brott,  för  vilket  inte  stadgas annat  straff  än
penningböter och inte heller normerade böter och för
vilket  ordningsbot bestämts.  Riksåklagaren  gör  i
samråd med  Rikspolisstyrelsen  urvalet av de brott,
för  vilka  ordningsbot skall bestämmas.  Regeringen
får meddela föreskrifter  om  det högsta belopp till
vilket   ordningsbot   får  bestämmas   samt   andra
begränsningar för användningen  av  föreläggande  av
ordningsbot    (48    kap.       13    och   14   §§
rättegångsbalken).
Eftersom en förutsättning för ordningsbot  är  att
det  för  brottet endast är stadgat penningböter kan
ordningsbot  inte  komma  i  fråga  vid snatteri, då
straffskalan för detta brott innehåller  såväl böter
som fängelse.
Åklagarutredningen  -90 tog i sitt betänkande  Ett
reformerat åklagarväsende  (SOU  1992:61)  ställning
för  en  ordning  som  innebar  att  det  skulle bli
möjligt  att  ge  föreläggande  om  ordningsbot  vid
snatteri.  Då frågan behandlades i propositionen  om
ett    effektivare     brottmålsförfarande    (prop.
1994/95:23, bet. JuU2, rskr.  40)  lades  emellertid
inte  något  sådant förslag fram. Skälen härför  var
att   förslaget    inte    tycktes   medföra   några
effektivitetsvinster     samt     att     det     av
rättssäkerhetsskäl ansågs vara tveksamt om förslaget
borde genomföras.
Vad  gäller  effektivitetsvinsten  sades   det   i
propositionen  att det, för att det över huvud taget
skulle vara aktuellt  att genomföra förslaget, måste
stå  klart  att  detta  leder  till  en  effektivare
användning   av   de   befintliga   resurserna   för
brottsbekämpningen. Åklagarutredningen  hade  i sitt
betänkande tagit upp en del praktiska svårigheter  i
sammanhanget,  och  den  mest påtagliga invändningen
mot förslaget var enligt regeringens mening att det,
särskilt i de större städerna,  är  relativt  sällan
som  polis  kommer  till  platsen sedan ett snatteri
upptäckts.   Det   sker   i  allmänhet   endast   då
gärningsmannen inte kan identifieras,  dvs.  då  han
inte   är   känd   sedan   tidigare   och  inte  har
legitimation med sig. Utredningen görs  i stället på
det    sättet   att   en   butikskontrollant   eller
motsvarande får vissa uppgifter av den misstänkte på
platsen  eller genom att polis kontaktas per telefon
varefter ett telefonförhör hålls med den misstänkte.
Åklagarutredningen  hade  anfört att förslaget kunde
få  genomslag endast om polis  tillkallas  i  större
utsträckning  än  i  dag.  Man måste här väga in att
ordningsbot endast kan komma  i  fråga i vissa fall.
Då  detta  inte  är  möjligt,  t.ex.  för   att  det
tillgripnas  värde är för högt, innebär utryckningen
endast ett merarbete  jämfört  med  de  rutiner  som
tillämpas  i  dag.  Regeringen  ansåg alltså vid den
tidpunkten   att   det  inte  borde  införas   någon
möjlighet till ordningsbot  vid  snatteri. Riksdagen
gjorde ingen annan bedömning (prop. 1994/95:23, bet.
JuU2, rskr. 40).
Regeringen   har   den   28   juni   2001    genom
tilläggsdirektiv      givit      Beredningen     för
rättsväsendets  utveckling  (BRU)  i   uppdrag   att
undersöka    möjligheterna    att   med   bibehållen
rättssäkerhet förenkla utredningen  och  lagföringen
av  i  första  hand  snatteribrott,  men  även annan
brottslighet  som  kan vara lämpad för ett förenklat
förfarande, t.ex. kontantbedrägerier (dir. 2001:61).
Beredningen  skall lämna  förslag  till  hur  sådana
förenklingar av förfarandet kan ske, samt, i den mån
det  behövs,  ta   upp  därmed  angränsande  frågor.
Arbetet   i   frågan   bör    ske   i   samråd   med
Rikspolisstyrelsen,  Riksåklagaren  och  företrädare
för   handeln.   En   särskild   referensgrupp   med
företrädare  för  handeln  skall  inrättas  för  det
ändamålet. BRU:s uppdrag skall i denna del redovisas
till regeringen senast den 1 juli 2002.
Utskottet konstaterar  att  regeringen givit BRU i
uppdrag  att  undersöka möjligheterna  att  förenkla
utredningen och  lagföringen  av  snatteribrott  och
annan  brottslighet  som  kan  vara  lämpad  för ett
förenklat   förfarande.   Detta   arbete   bör  inte
föregripas.  Motion  Ju212  samt  motion Ju425 i  nu
behandlad del avstyrks.

Eftersökning av försvunna personer


I motion Ju357 (m) begärs att polisens  eftersökning
av försvunna personer skall förbättras, bl.a. begärs
att blodhundar skall användas i denna verksamhet.

Utskottet  har  under  en  följd  av  år behandlat
motionsyrkanden  rörande  metoderna för eftersökning
av försvunna personer, bl.a.  under våren 2000 (bet.
1999/2000:JuU6  s.  35 f). I det  ärendet  finns  en
utförlig redovisning  av  det  utvecklingsarbete som
ägt rum på området de senaste åren,  bl.a. rapporten
Eftersökning    enligt    räddningstjänstlagen    av
försvunna    personer    (RPS    Rapport    1997:1).
Sammanfattningsvis handlar det om  utbildning  i att
leda      sökoperationer,      informationsmaterial,
inrättande  av  kontaktmän i polismyndigheterna  och
olika sökmetoder, exempelvis s.k. Man Tracking.
När det gäller  användningen  av hundar kan nämnas
att  Rikspolisstyrelsen  meddelat  föreskrifter  och
allmänna  råd  om  polisens  hundverksamhet   (RPSFS
2000:4,   FAP   214-1).  Enligt  föreskrifterna  får
polisen teckna avtal  med hundägare som ställer hund
till polisens förfogande.  Sådana  hundar skall vara
godkända vid prövning enligt särskilda föreskrifter.
När   utskottet   våren   2000   prövade  liknande
motionsyrkanden noterade utskottet att  arbetet  med
att   förbättra   metoderna   för   eftersökning  av
försvunna personer kommit en bit på vägen.  I övrigt
höll  utskottet  fast  vid  de  uttalanden utskottet
gjort innan, nämligen att utskottet saknade underlag
för att prioritera vissa metoder framför andra.
När    utskottet   senast   prövade   frågan    om
eftersökning   av   försvunna  personer  våren  2001
noterade utskottet att det numera finns föreskrifter
som  syftar till att de  hundar  som  används  skall
hålla   en   viss  standard.  Detta  synes,  anförde
utskottet, leda  till  att  de  hundar  som  är bäst
lämpade  också  kommer  att  bli  de som anlitas för
eftersökning.  Om  detta  sedan är blodhundar  eller
andra  hundar  hade  enligt utskottets  mening  inte
någon  saklig betydelse.  Ett  bifall  till  det  då
aktuella  motionsönskemålet i frågan skulle dessutom
innebära    att     riksdagen    skulle    föregripa
tillämpningen  av  nämnda   föreskrifter.   Mot  den
bakgrunden  avstyrktes  motionen (bet. 2000/01:JuU11
s. 22 f).
Utskottet  finner inte nu  skäl  att  frångå  sina
tidigare uttalanden i frågan. Motion Ju357 avstyrks.

Information till brottsoffer


I motionerna Ju237  (c) och Ju394 (kd) framhålls att
polisens kunskap om och information till brottsoffer
måste bli bättre.

Reglerna om vad målsäganden  skall  informeras  om
finns    i    13    a    och            13    b   §§
förundersökningskungörelsen   (1947:948).  Genom  en
ändring   som  regeringen  gjorde  under   år   2001
utvidgades polisens skyldighet att lämna information
(se SFS 2001:232).  Enligt  nuvarande  lydelse skall
målsäganden underrättas om att åklagaren under vissa
förutsättningar  kan  föra talan om enskilt  anspråk
och om möjligheterna till  brottsskadeersättning.  I
samband  med  det  bör  på  lämpligt sätt upplysning
lämnas om de regler som gäller för handläggningen av
sådana anspråk. Målsägande skall också i tillämpliga
fall informeras om reglerna om målsägandebiträde och
besöksförbud.  Slutligen skall  information  ges  om
reglerna   om   stödperson,    möjligheterna    till
rättshjälp och rådgivning samt om vilka myndigheter,
organisationer  och  andra  som  kan  lämna stöd och
hjälp.  Informationen  i  fråga  skall  lämnas  till
målsäganden,  såvida  det  inte  är  uppenbart   att
informationen  inte  behövs. Målsäganden skall också
tillfrågas om han eller  hon vill bli underrättad om
vissa  beslut  i  ärendet  samt   om   tidpunkt  för
huvudförhandling och dom i målet.
Bakgrunden  till  utvidgningen  var  att det  från
bl.a. Brottsofferjourernas Riksförbund framförts att
de brottsoffer som jourerna möter ofta inte har fått
information om var man kan få stöd och hjälp.
I    sammanhanget    bör    också    nämnas    att
Rikspolisstyrelsen  sammanställt  och  under år 2001
givit  ut  en  handledning för poliser såvitt  avser
brottsofferfrågor,  Brottsoffer - En handledning för
Polisens del i lokalsamhällets  brottsofferstödjande
arbete   (RPS   Rapport   2001:1).  I  handledningen
redogörs för vilken information  polisen skall lämna
till  brottsoffer  samt  när  och  på  vilket   sätt
informationen bör lämnas.
Vidare   har  tre  personer  verksamma  vid  bl.a.
Rikspolisstyrelsen  och  Polishögskolan  skrivit  en
bok,  Brottsoffer,  som  syftar  till  att  beskriva
brottsoffers  reaktioner  och  behov  samt  visa hur
bl.a. polisen kan effektivisera och förbättra stödet
till brottsoffer. I boken, som i första hand  vänder
sig  till studerande och yrkesverksamma inom polisen
och övriga  delar  av  rättsväsendet, beskrivs bl.a.
hur  polisen  bör  bemöta  brottsoffer   och  vilken
information   som   skall   lämnas   härvid  (Magnus
Lindgren,   Karl-Åke  Pettersson  och  Bo  Hägglund,
Brottsoffer - Från teori till praktik).
Utskottet konstaterar  att polisens skyldighet att
lämna brottsoffer information  om  t.ex.  var de kan
erhålla   stöd  och  hjälp  nyligen  har  utvidgats.
Därtill   kommer    att   Rikspolisstyrelsen   under
föregående  år  sammanställt   och   givit   ut   en
handledning  för hur polisen skall bemöta och stödja
brottsoffer. Enligt  utskottet är det för tidigt att
nu ta ställning till om  ytterligare  åtgärder krävs
på  detta område. Motionerna Ju237 och Ju394  i  här
behandlade delar avstyrks.

Omhändertagande enligt LOB


I motion  Ju384  (kd) efterfrågas bättre behandling,
t.ex. vårdinsatser,  för  personer omhändertagna med
stöd  av  lagen  (1976:511)  om  omhändertagande  av
berusade personer m.m. (LOB).

LOB trädde i kraft den 1 januari  1977.  Samtidigt
avskaffades   bestämmelserna   i   brottsbalken   om
straffansvar   för   fylleri.  När  reglerna  i  LOB
infördes avsåg de att  skapa en grundval åt ett nytt
förhållningssätt  vad  gällde   omhändertagande  och
behandling  av  personer som är berusade  på  allmän
plats. Det var i  första  hand  fråga  om  en social
skyddslagstiftning  där  omsorgen  om  den  enskilda
individen skulle komma i förgrunden.
Den   9   maj  2000  gav  regeringen  en  särskild
utredningsman      i     uppdrag     att     biträda
Justitiedepartementet   med   en   översyn  av  LOB.
Uppdraget   redovisades   i  departementspromemorian
Omhändertagande av berusade  personer enligt LOB (Ds
2001:31).   Enligt   utredaren  är   den   nuvarande
ordningen att omhändertagna  huvudsakligen  förvaras
hos  polisen  inte  tillfredsställande,  utan starka
skäl  talar  för  att  ansvaret för de omhändertagna
under tillnyktringen bör  läggas  på annan huvudman.
Det  har, anför utredaren, blivit allt  svårare  att
bedöma  de  omhändertagnas hälsotillstånd till följd
av  en ökad alkoholkonsumtion,  inte  minst  i  unga
åldrar,  och  den  blandning  av  alkohol  och andra
droger  som  förekommer.  Flera  av de personer  som
avlidit  i  polisarrest under senare  år  har  varit
sådana som drabbats av akut alkoholförgiftning eller
som  blandat  alkohol   med  narkotika  eller  andra
preparat. Det är inte heller  lämpligt  att  polisen
har   huvudansvaret   för  förvaringen  av  berusade
personer med hänsyn till  att  uppgiften  har ett så
ringa  samband  med  de  centrala  polisuppgifterna.
Därtill  kommer att förvaringen av de  omhändertagna
hos polisen  i  dag  sker under förhållanden som med
dagens värderingar framstår  som  otidsenliga. Vissa
arrestlokaler är inte ens utrustade  med  en madrass
på golvet utan den omhändertagne får ligga direkt på
betonggolvet.  Någon  möjlighet  att  få mat, tvätta
kläder  eller  duscha  finns inte. Enligt  utredaren
talar starka humanitära  skäl  för  att ansvaret för
tillnyktringen läggs på en huvudman som  kan  ge  en
bättre medicinsk och social omvårdnad. Något konkret
förslag  på  hur  och  till  vem ansvaret ska övergå
bedömde utredaren emellertid inte  vara  möjligt att
lämna  inom  ramen  för det aktuella uppdraget.  Han
ansåg  dock  att  det,  i  avvaktan  på  ett  sådant
förslag, bör göras en ändring  i  3 § LOB som går ut
på  att  den  som har omhändertagits skall  ges  den
medicinska och  sociala  omvårdnad  som motiveras av
omständigheterna. Vidare bör en lagändring göras som
tydliggör att en omhändertagen person - om han eller
hon  inte  omedelbart skall föras till  sjukhus  för
behandling -  i  första hand skall överföras till en
tillnyktringsenhet   och   inte   tas  i  förvar  på
polisstationen.
Departementspromemorian  har remissbehandlats  och
bereds för närvarande inom Justitiedepartementet.
Regeringen  har genom tilläggsdirektiv  givit  den
s.k.  Polisverksamhetsutredningen   i   uppdrag  att
överväga  frågan om vilken huvudman som i  framtiden
bör  ha  huvudansvaret  för  förvaring  av  berusade
personer  samt   hur   en   eventuell   övergång  av
huvudmannaansvaret skall genomföras (dir.  2002:23).
Uppdraget   i   denna   del   skall  redovisas  till
regeringen senast den 1 december 2002.
Utskottet    konstaterar    att   den    särskilde
utredningsmannen i ovan nämnd departementspromemoria
har  lämnat vissa förslag till hur  situationen  för
personer  omhändertagna  enligt  LOB kan förbättras.
Dessa  förslag  bereds  inom  Justitiedepartementet.
Därtill      kommer     att     regeringen     givit
Polisverksamhetsutredningen  i  uppdrag  att  utreda
vilken   huvudman   som   skall   ha   ansvaret  för
omhändertagna  personer.  Enligt utskottet  bör  det
pågående  arbetet  inte  föregripas.   Motion  Ju384
avstyrks.

Frågor rörande ordningsvaktsförordnanden, m.m.


Några motioner rör ordningsvakters förordnanden  och
befogenheter.  I  motion  Ju319  (s)  framhålls  att
rätten  att  förordna  ordningsvakter  bör överföras
från  polisen  till länsstyrelserna. I motion  Fö273
(s)  framhålls att  värnpliktiga  med  skyddsvakts-,
ordningsvakts-  och  väktarcertifikat  skall ha rätt
till  ett  ordningsvaktsförordnande  efter  avslutad
militärtjänstgöring. Slutligen begärs i motion Ju353
(m)  att  ordningsvakts befogenheter skall  utvidgas
till att även  omfatta  identifiering  av misstänkta
butikstjuvar.

De   grundläggande   bestämmelserna  i  fråga   om
ordningsvakter   finns   i   lagen   (1980:578)   om
ordningsvakter.  De  innebär  i  huvudsak  följande.
Ordningsvakter  får  förordnas att tjänstgöra  bl.a.
vid  allmänna sammankomster,  cirkusföreställningar,
offentliga  tillställningar, bad- och campingplatser
samt   lokaler    där    alkoholdrycker    serveras.
Ordningsvakter  får  också  förordnas att tjänstgöra
vid  säkerhetskontroll i domstolar  enligt  vad  som
anges  i  lagen  (1981:1064)  om säkerhetskontroll i
domstol. Vidare får, om det finns ett särskilt behov
och  det  är  av  väsentlig  betydelse  från  allmän
synpunkt,  ordningsvakter  förordnas  även  i  annat
fall.
Till ordningsvakt får endast den förordnas som med
hänsyn till laglydnad och övriga  omständigheter  är
lämplig  för  uppdraget och har fyllt 20 men inte 65
år.  Det  ankommer   på   Rikspolisstyrelsen   eller
polismyndigheterna  att fatta beslut om att förordna
ordningsvakter.
I samband med att polismyndigheten  prövar  om  en
person  uppfyller  kravet på laglydnad görs - enligt
vad  utskottet  inhämtat   -  en  kontroll  i  bl.a.
misstanke- och belastningsregistren,  som innehåller
uppgifter  om  ådömda  påföljder.  Sådana kontroller
görs också i samband med att ett förordnande förnyas
samt om det av tips eller andra skäl  framgår att en
ordningsvakt kan misstänkas för brott.
Närmare     bestämmelser     om    ordningsvakters
kvalifikationskrav, utbildning och  åligganden finns
i    ordningsvaktsförordningen    (1980:589)    samt
Rikspolisstyrelsens  föreskrifter och  allmänna  råd
som gäller ordningsvakter (RPSFS 2000:3, FAP 692-1).
Enligt     vad     utskottet      inhämtat     gör
Justitiedepartementet för närvarande  en  översyn av
reglerna  om  ordningsvakter  och väktare. Översynen
avser  bl.a.  frågor  om  arbetsuppgifter,  tillsyn,
utbildning     och     organisatorisk     ställning.
Departementet avser att  presentera  en promemoria i
ämnet under innevarande år. Detta arbete  bör enligt
utskottets   mening   inte   föregripas.   Utskottet
föreslår  att riksdagen avslår motionerna Ju319  och
Ju353 samt motion Fö273 i här behandlad del.

Reservationer



1. Ordning och säkerhet vid demonstrationer,
m.m. (punkt 1)

av Yvonne Oscarsson (v) och Sture Arnesson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att  utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs  i  reservation  1.  Därmed  bifaller
riksdagen  motion  2001/02:Ju271  yrkandena 5 och  9
samt avslår motionerna 2001/02:Ju201, 2001/02:Ju205,
2001/02:Ju206,     2001/02:Ju207,     2001/02:Ju209,
2001/02:Ju214, 2001/02:Ju221, 2001/02: Ju237 yrkande
31,   2001/02:Ju247,  2001/02:Ju249,  2001/02:Ju258,
2001/02:   Ju259   yrkandena   2-5,   2001/02:Ju263,
2001/02:Ju272,     2001/02:Ju276,     2001/02:Ju295,
2001/02:Ju312,      2001/02:Ju329     yrkande     7,
2001/02:Ju346,     2001/02:Ju351      yrkande     3,
2001/02:Ju362,     2001/02:Ju416,     2001/02:Ju418,
2001/02:Ju422 och 2001/02:Ju435.

Ställningstagande

Vi  anser att den arbetssituation som många  poliser
beskriver   efter   EU-toppmötet   i   Göteborg   är
oacceptabel.  Många av poliserna fick inte möjlighet
till erforderliga  förberedelser och nödvändig vila.
Flera poliser har också  beskrivit  att  de  känt en
stor  rädsla  och  otrygghet  i sin arbetssituation.
Enligt  vår  uppfattning  är  det inte  möjligt  att
utföra ett uppdrag som bevakningen  av  toppmötet på
ett    tillfredsställande    sätt    under    sådana
förhållanden. Detta har sannolikt bidragit till  att
händelserna  fick  det  förlopp  som de fick. Det är
därför  viktigt att även polisernas  arbetssituation
utreds inom  ramen för det uppdrag som den tillsatta
kommittén fått.

Vi anser också  att bestämmelserna i 13 b och 13 c
§§ polislagen kommit  att användas felaktigt. Syftet
med bestämmelserna är att  ge  polisen möjlighet att
avvisa eller avlägsna personer som stör den allmänna
ordningen.  Polisen  har  dock kommit  att  tillämpa
reglerna  för tillfälliga omhändertaganden  eller  i
värsta fall  gripanden. Polisen har också använt dem
till stöd för  s.k.  bussning,  dvs.  att köra i väg
demonstranter  med  inhyrda  bussar eller  liknande,
vilket kritiserats av Justitieombudsmannen. Detta är
allvarligt. Den tillsatta kommittén bör därför ges i
uppdrag att se över att 13-13  c  §§ polislagen inte
används     för     olagliga     gripanden     eller
omhändertaganden.
Det   får   ankomma   på   regeringen   att  vidta
erforderliga åtgärder för att tillgodose vad  vi  nu
anfört.
Detta  innebär  att  vi  ställer  oss bakom motion
Ju271 i här behandlade delar. Övriga motionsyrkanden
bör på de skäl majoriteten anfört avstyrkas.

2. Polisens agerande vid EU-toppmötet i
Göteborg (punkt 2)

av Yvonne Oscarsson (v), Kia Andreasson  (mp) och
Sture Arnesson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2  borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i          reservation  2.  Därmed
bifaller   riksdagen   delvis  motion  2001/02:Ju450
yrkande 8.

Ställningstagande

Händelserna  i  Göteborg  innebar   att   en   mängd
principer när det gäller rätten att demonstrera  och
delta i opinionsyttringar ställdes mot behovet av en
effektiv  brottsbekämpning.  Omfattande  kritik  har
t.ex.   framkommit   mot   polisens   insatser   vid
Schillerska  gymnasiet  samt  vid demonstrationen på
Järntorget. För att gå till botten  med  de  fel som
kan ha begåtts av polisen i samband med EU-toppmötet
anser   vi   att  det  bör  tillsättas  en  särskild
utredning som  granskar polisens agerande härvidlag,
särskilt  frågan   om   polisens  insatser  i  något
sammanhang utgjort brottsliga  gärningar.  En  sådan
granskning  bör  göras  oberoende  av  den tillsatta
kommitténs kartläggning och analys.

Regeringen  bör  ges  i  uppdrag att tillsätta  en
utredning enligt vad vi nu anfört.

3. Evenemangskostnader (punkt 3)

av Kia Andreasson (mp) och Johan Pehrson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i          reservation  3.  Därmed
bifaller   riksdagen  delvis  motion   2001/02:Ju450
yrkande 9.

Ställningstagande

Underhållningsidrotten     har     antagit    sådana
proportioner  att den ofta kräver stora  insatser  i
fråga    om    ordningshållning.    Samtidigt    har
idrottsklubbarnas    verksamhet    i   allt   större
utsträckning  kommit  att  bedrivas på  kommersiella
grunder. Mot den bakgrunden  anser  vi att det finns
starka  skäl som talar för att klubbarna  vid  vissa
tillfällen bör kunna åläggas att betala för polisens
insatser   för   ordningshållning.   Det   nuvarande
undantaget för ideella föreningar bör alltså  mjukas
upp. En förändrad reglering på området bör ta hänsyn
till   att   alla  idrottsklubbar  inte  driver  sin
verksamhet på  samma  villkor.  Här  tänker vi på de
skillnader som finns mellan de stora klubbarna  i de
större städerna och mindre klubbar ute i landsorten.
Skillnad   kan   också  behöva  göras  mellan  olika
aktiviteter som en viss klubb bedriver.

Regeringen bör ges  i  uppdrag att utreda frågan i
den av oss förordade riktningen  och  återkomma till
riksdagen med ett lagförslag.

4. Polisens organisation (punkt 4)

av Yvonne Oscarsson (v) och Sture Arnesson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation  4. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Ju271 yrkande 6 samt avslår
motionerna  2001/02:Ju355 och 2001/02:Ju450  yrkande
5.

Ställningstagande

Under de gångna  åren  har polisen decentraliserats.
Beslutanderätt och ekonomiskt  ansvar  finns  numera
hos de respektive länspolismyndigheterna. Detta är i
stora stycken positivt. Det finns dock nackdelar. En
av dessa är inköpsfunktionen. Alla poliser borde  ha
tillgång  till  samma  utrustning. Det är enligt vår
uppfattning   otillfredsställande    att    enskilda
polismyndigheter   kan   köpa   in  radiosystem  och
datorutrustning som inte fungerar  för kommunikation
med andra polisdistrikt samt att inte  alla  poliser
har tillgång till samma typ av skyddsutrustning.  En
möjlighet  att komma till rätta med dessa problem är
att inrätta  en  central inköpsfunktion som har till
uppgift   att   samordna    inköpen   för   samtliga
polismyndigheter.

Det  får ankomma på regeringen  att  utreda  denna
fråga.
Det anförda  innebär  att  vi  ställer  oss  bakom
motion  Ju271  i  denna del. Motion Ju355 och motion
Ju450 i nu behandlad  del bör på de skäl majoriteten
anfört avstyrkas.

5. Polisens arbetsuppgifter (punkt 5)

av Fredrik Reinfeldt  (m), Ingemar Vänerlöv (kd),
Jeppe Johnsson (m), Ragnwi  Marcelind (kd), Anita
Sidén (m), Gunnel Wallin (c),  Johan Pehrson (fp)
och Lennart Bolander (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation  5. Därmed bifaller
riksdagen  delvis  motionerna 2001/02:Ju365  yrkande
11,  2001/02:Ju371  yrkande   3   och  2001/02:Ju450
yrkande 6.

Ställningstagande

Enligt  vår  uppfattning  måste  polisens  uppgifter
renodlas  så  att polisen i större utsträckning  kan
ägna sig åt rent  polisiära uppgifter. I detta syfte
bör  vissa  av  polisens   arbetsuppgifter   av  mer
administrativ  karaktär  snarast  flyttas  över till
andra  myndigheter.  Exempel på sådana uppgifter  är
hantering  av  tillståndsfrågor,  trafikövervakning,
hittegodshantering    och   utställande   av   pass.
Renodling  skulle  också  kunna  ske  genom  att  de
civilanställda   inom   polisen   tog   över   vissa
uppgifter.

Det  får  ankomma  på  regeringen  att  skynda  på
beredningen     av      Polisverksamhetsutredningens
betänkande och snarast återkomma  till riksdagen med
ett förslag som tillgodoser vad vi nu har framfört.

6. Polisens arbetsmetoder (punkt 6)

av  Fredrik  Reinfeldt (m), Jeppe  Johnsson  (m),
Anita Sidén (m),  Johan  Pehrson (fp) och Lennart
Bolander (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation 6. Därmed  bifaller
riksdagen motion 2001/02:Ju450 yrkande 7.

Ställningstagande

Vi   anser   att   polisen   måste   förändra   sina
arbetsmetoder och att det nya  sättet att arbeta bör
ha New York-modellen som förebild.  Principen om att
ingripa   mot  alla  brott  och  ordningsstörningar,
tidigt och  tydligt, bör gälla även här. Även om New
York-modellen inte kan överföras direkt till svenska
förhållanden  finns  det flera moment i denna modell
som skulle kunna medverka  till  att  brottsligheten
ute i samhället minskar. Regeringen bör därför ges i
uppdrag att verka för att arbetsmetoderna  förändras
inom polisen i enlighet med vad vi nu anfört.


7. Polisens utredningsverksamhet (punkt 7)

av  Ingemar  Vänerlöv  (kd)  och Ragnwi Marcelind
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation  7. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Ju329 yrkande 4 samt avslår
motionerna  2001/02:Ju237 yrkande 11,  2001/02:Ju360
yrkande 3 och 2001/02:Ju365 yrkande 13.

Ställningstagande

Vi  vill understryka  vikten  av  att  polisen  inte
skriver   av  polisanmälningar  utan  att  detta  är
befogat. Nya  regler  har  medfört  att  polisen har
större  befogenheter  att  skriva av anmälningar  än
tidigare.  En  pressad  arbetssituation   med   ökad
arbetsbelastning,  färre poliser och mindre resurser
kan i svåra situationer  leda till att avskrivningar
används för att hålla nere  ärendebalanserna.  Detta
är  inte acceptabelt. För att bevara rättssäkerheten
och allmänhetens  tilltro  till  rättssamhället samt
att  avskräcka  unga från att begå nya  brott  måste
varje anmälan utredas där det är möjligt. Enligt vår
mening  bör regeringen  därför  ges  i  uppdrag  att
utvärdera de senaste årens ökade antal avskrivningar
inom polisen  samt se över hur utredningsförfarandet
kan förbättras.

Det  anförda innebär  att  vi  ställer  oss  bakom
motion Ju329  i  denna  del. Motionerna Ju237, Ju360
och Ju365 i nu berörda delar bör däremot, på de skäl
majoriteten anfört, avslås.

8. Polisens utredningsverksamhet (punkt 7)

av Gunnel Wallin (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservation  8.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna  2001/02:Ju237  yrkande  11 och
2001/02:Ju365  yrkande  13  samt  avslår  motionerna
2001/02:Ju329 yrkande 4 och 2001/02:Ju360 yrkande 3.

Ställningstagande

Det    har    visat    sig    att    kvaliteten   på
brottsutredningarna har försämrats under  senare år.
Mot  den  bakgrunden  anser jag att polisen ständigt
skall  följa upp och utvärdera  sin  brottsutredande
verksamhet    samt    vidta    åtgärder    för   att
kvalitetssäkra  denna.  Ett viktigt led häri är  att
utveckla förhörstekniken  och  förhörsmetodiken inom
polisen.

Det  är  vidare viktigt att polisens  rutiner  vad
gäller  brott   mot  kvinnor  och  barn  ytterligare
förbättras. Bland  annat  behövs det tydliga rutiner
för tidiga beslut om förundersökning  och  en  aktiv
förundersökningsledning.
Det  får  ankomma  på  regeringen  att se till att
polisen vidtar erforderliga åtgärder enligt  vad jag
nu anfört.
Detta innebär att jag ställer mig bakom motionerna
Ju237  och  Ju365  i  nu  behandlade  delar.  Övriga
motionsyrkanden  rörande utredningsverksamheten  bör
för närvarande inte föranleda någon åtgärd.

9. Arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar inom
polisen (punkt 10)

av Yvonne Oscarsson (v) och Sture Arnesson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservation  9.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2001/02:Ju271 yrkande 4.

Ställningstagande

Polisyrket  kräver  flexibilitet  och  innebär stora
fysiska  och  mentala ansträngningar. Poliskåren  är
också  en  av  de  yrkeskårer  där  stressrelaterade
sjukdomar och antalet  arbetsplatsolyckor ökar mest.
Detta  är  enligt  vår  mening  otillfredsställande.
Regeringen bör därför ges i uppdrag att tillsätta en
utredning   för   att   se   över   varför   antalet
arbetsrelaterade  olyckor  och sjukdomar  ökar  inom
poliskåren.


10. Polisens arbetsmiljö (punkt 11)

av Yvonne Oscarsson (v),  Kia Andreasson (mp) och
Sture Arnesson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservation 10.  Därmed  bifaller
riksdagen delvis  motionerna 2001/02:Ju271 yrkande 3
och 2001/02:Ju329 yrkande  6  samt avslår motionerna
2001/02:Ju222 och 2001/02:Ju329 yrkandena 5 och 9.

Ställningstagande

Enligt  vår  mening  har polisernas  arbetssituation
blivit  allt tyngre. Polisen  måste  i  sin  dagliga
gärning  fatta   snabba   beslut,  ofta  i  pressade
situationer där ett felaktigt  beslut  kan  innebära
risker för såväl allmänheten som för polisen  själv.
En  utbränd  polis  riskerar  att inte korrekt kunna
bedöma situationer, och därmed  ökar  risken för ett
upptrappat    användande   av   våld.   Enligt   vår
uppfattning måste  polisen därför ges möjlighet till
att bearbeta inte bara  svåra  upplevelser utan även
få  tillfälle  till samtal om ordinärt  polisarbete.
Inom många andra  yrkeskategorier  där  man  har att
hantera människor och svåra situationer ingår som en
naturlig  del  i arbetet att få handledning för  att
bearbeta såväl det dagliga arbetet som extraordinära
händelser. En sådan  möjlighet bör införas även inom
polisen.

Det   får   ankomma   på  regeringen   att   vidta
erforderliga åtgärder för  att  tillgodose vad vi nu
anfört.
Detta innebär att vi ställer oss  bakom motionerna
Ju271 och Ju329 i nu berörda delar. Motion Ju222 och
motion  Ju329  i  övriga  delar  bör  däremot   inte
föranleda någon åtgärd.

11. Polisens arbetsmiljö (punkt 11)

av  Ingemar  Vänerlöv  (kd)  och Ragnwi Marcelind
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservation 11.  Därmed  bifaller
riksdagen delvis  motionerna 2001/02:Ju271 yrkande 3
och 2001/02:Ju329 yrkandena  5,  6 och 9 samt avslår
motion 2001/02:Ju222.

Ställningstagande

Sjukfrånvaron  inom  polisen  ökar, och  många  inom
poliskåren är långtidssjukskrivna. Detta beror bl.a.
på  att  polisarbetet  är  slitsamt   samt   på  att
personalpolicyn     är    otillräcklig    och    att
rehabiliteringsinsatserna är minimala. Andra orsaker
är den höga medelåldern inom polisen, mycket övertid
samt strukturförändringar och besparingar.

När  det  gäller den  höga  medelåldern  delar  vi
Rikspolisstyrelsens  uppfattning att ett långsiktigt
mål bör vara att ingen  som  är  55  år  eller äldre
skall  tvingas  att arbeta natt regelbundet.  Enligt
vår mening bör regeringen  ges i uppdrag att ta fram
en  arbetsstrategi över hur arbetsfördelningen  inom
polisen  skall  se  ut  för  att åstadkomma en sådan
förändring.
Rikspolisstyrelsen  har vidare  framfört  att  det
inte finns någon samlad  bild  av  hur man vid olika
myndigheter arbetar med arbetsmiljöfrågan.  Detta är
enligt  vår  uppfattning  en  brist.  För  att kunna
åtgärda  de problem och brister som finns i polisens
arbetsmiljö  krävs  det  ett  ökat  samarbete mellan
samtliga   länspolismyndigheter   i  dessa   frågor.
Regeringen bör därför ges i uppdrag att initiera ett
sådant samarbete.
Slutligen  måste  formerna  för  det  psykosociala
omhändertagandet inom polisen utvecklas.  Enligt vår
uppfattning skall alla polismyndigheter ha  tillgång
till arbetsmiljöhandledning och professionell  hjälp
för  att rehabilitera och förebygga stressrelaterade
arbetsskador.  Det  får  ankomma  på  regeringen att
vidta erforderliga åtgärder för att tillgodose detta
önskemål.
Det  anförda  innebär  att  vi  ställer oss  bakom
motionerna  Ju271  och  Ju329  i  nu berörda  delar.
Motion  Ju222  bör  däremot  inte  föranleda   någon
åtgärd.

12. Ledarskapsutbildning och karriärmöjligheter
(punkt 12)

av  Fredrik Reinfeldt (m), Ingemar Vänerlöv (kd),
Jeppe  Johnsson (m), Ragnwi Marcelind (kd), Anita
Sidén (m),  Gunnel Wallin (c), Johan Pehrson (fp)
och Lennart Bolander (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i  reservation  12.  Därmed  bifaller
riksdagen  delvis motionerna 2001/02:Ju365 yrkandena
3 och 6, 2001/02:Ju426  yrkande  4 och 2001/02:Ju450
yrkande 4.

Ställningstagande

Den nya generationen poliser ställer  stora  krav på
en  förändringsbenägen  organisation med ett tydligt
ledarskap. För att uppnå  detta  måste möjligheterna
till vidareutveckling och fortbildning  inom polisen
förbättras.   Bland   annat   bör  chefsutbildningar
införas  på  olika  nivåer, t.ex.  för  inspektörer,
vakthavande  befäl,  yttre  befäl,  rotelchefer  och
kommissarier.    Det    är   också    viktigt    att
karriärmöjligheterna  inom   polisen  utvecklas.  De
poliser  som  visar goda resultat  inom  ett  område
måste ha en chans att bli befordrade. Detta får dock
inte hindra att  personer  med särskild kompetens av
olika slag anlitas utifrån för  att möta de krav som
ställs        på        specialistkunskap       inom
polisorganisationen.

Det   får   ankomma   på  regeringen   att   vidta
erforderliga åtgärder för  att  tillgodose vad vi nu
anfört.

13. Utbildning för specialister (punkt 13)

av  Fredrik  Reinfeldt (m), Jeppe  Johnsson  (m),
Anita Sidén (m) och Lennart Bolander (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i  reservation  13.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2001/02:Ju426 yrkandena 5 och 6.

Ställningstagande

Enligt   vår   uppfattning   måste   polisen  snabbt
tillföras  ny  kompetens  och  specialistkunskap.  I
detta  syfte  måste  mer flexibla anställningsformer
grundade   på  polisens  behov   skapas.   Ekonomer,
analytiker,  beteendevetare  och  IT-personal skulle
t.ex.  genom  en  förkortad  utbildning   kunna  ges
polismans befogenhet. Som underrättelseoperatör  med
ansvar  för Internetbaserad brottslighet är det inte
nödvändigt  att  vara utbildad trafikpolis. Vi anser
därför   att  man  inom   Rikspolisstyrelsen   skall
fastställa  vilka  uppgifter  som  kräver  polismans
befogenhet och inrätta en särskild utbildning  genom
vilken  specialister av olika slag kan erhålla sådan
befogenhet.

Det får  ankomma på regeringen att ge erforderliga
direktiv för att tillgodose vad vi nu anfört.

14. Polisens beväpning (punkt 14)

av Yvonne Oscarsson (v) och Sture Arnesson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs  i  reservation  14.  Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2001/02:Ju271 yrkande 7,
2001/02:Ju308,    2001/02:Ju329   yrkande   8    och
2001/02:Ju351 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi  tycker att det är  positivt  att  polisen  själv
anser att den inte har behov av skarpladdade vapen i
alla  situationer  och  att möjligheterna att införa
alternativ  till sådana vapen,  t.ex.  beanbags  och
elpistoler,  utreds.   Ett   bra   exempel  i  detta
sammanhang  är  Norge. Där bär polisen  skarpladdade
vapen endast när  det  med  hänsyn  till situationen
bedömts vara oundgängligen nödvändigt.

Enligt vår uppfattning bör frågan om  vilka  vapen
polisen  skall ha tillgång till och när skarpladdade
vapen    skall     användas    inte    avgöras    av
Rikspolisstyrelsen utan av riksdagen.
Regeringen bör därför  ges  i  uppdrag  att utreda
frågan  om  polisens  beväpning  och återkomma  till
riksdagen med ett förslag. Härvid  bör möjligheterna
att införa en modell liknande den norska övervägas.

15. Polisens radiokommunikationssystem
(punkt 16)

av Fredrik Reinfeldt (m), Ingemar  Vänerlöv (kd),
Jeppe Johnsson (m), Ragnwi Marcelind  (kd), Anita
Sidén (m), Gunnel Wallin (c), Johan Pehrson  (fp)
och Lennart Bolander (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation 15. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna  2001/02:Ju351 yrkande 5
och 2001/02:Ju426 yrkande 9.

Ställningstagande

Som vi tidigare framfört är frågan  om  att  inrätta
ett  gemensamt  radiokommunikationssystem med TETRA-
standard eller likvärdigt  för  hela  public safety-
sektorn angelägen. Den nuvarande ordningen där varje
myndighet  eller  organisation  har ett eget  system
försvårar   ett   effektivt   arbete   i    komplexa
situationer  där  bl.a.  polisen och Räddningsverket
måste kunna kommunicera med varandra. Regeringen har
emellertid  gång på gång förhalat  denna  fråga  och
undvikit att  fatta  nödvändiga beslut för att kunna
inrätta ett sådant system.  Detta  har inneburit att
polisen   tvingats  påbörja  ett  arbete   med   att
upphandla ett  eget  radiokommunikationssystem trots
att finansieringsfrågan ännu inte lösts.

Investeringskostnaden       för      ett      nytt
radiokommunikationssystem är betydande.  Enligt  vår
uppfattning  är  det inte rimligt att polisens redan
hårt  ansträngda ekonomi  skall  belastas  även  med
denna kostnad  utan  att ytterligare medel tilldelas
polisen. Detta skulle  leda  till  att polisväsendet
inte kan fullfölja satsningarna på att  utbilda  och
anställa   fler  poliser  under  de  närmaste  åren.
Regeringen  måste   därför  snarast  återkomma  till
riksdagen med ett förslag  om  att  tillföra polisen
tillräckliga resurser för att bygga och  inrätta ett
nytt radiokommunikationssystem.

16. Polissamarbete inom EU, m.m. (punkt 18)

av  Ingemar  Vänerlöv  (kd)  och Ragnwi Marcelind
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservation 16.  Därmed  bifaller
riksdagen delvis  motionerna 2001/02:Ju390 yrkandena
1  och 3 och 2001/02:K426  yrkande  19  samt  avslår
motionerna  2001/02:Ju413,  2001/02:U268  yrkande 7,
2001/02:U301 yrkande 41, 2001/02:U350 yrkandena  4-8
och 2001/02:T465 yrkande 13.

Ställningstagande

För    att    kunna    hejda   den   internationella
brottsligheten  är  det  nödvändigt   med   ett  väl
fungerande   polissamarbete   inom  EU.  Enligt  vår
uppfattning  måste  Europol  därför  byggas  ut  och
utvecklas  till  en  effektiv  enhet   för  gemensam
europeisk    bekämpning   av   grov   internationell
kriminalitet,  bl.a.  bör  dess  mandat  ytterligare
vidgas.  Europol  bör  också ges ökade resurser  att
operera   i  samarbete  med   olika   medlemsländers
myndigheter.

Vidare  måste   de  enskilda  medlemsstaterna  ges
bättre  möjligheter   att  utveckla  ett  europeiskt
samarbete på området. Inom ramen för detta samarbete
bör    polismyndigheterna    t.ex.    kunna    följa
utvecklingen   av   den   nationella   rätten   inom
respektive medlemsstat samt kunna förmedla kontakter
och  information  såväl  mellan  sig  som till olika
internationella organisationer.
Slutligen  är det viktigt att EU i samarbetet  med
kandidatländerna  prioriterar  stödåtgärder  för att
utveckla  det polisiära samarbetet. Med hänsyn  till
det faktum  att  den organiserade gränsöverskridande
brottsligheten, t.ex.  smuggling,  under  senare  år
ökat i Ryssland och östra Europa är det av stor vikt
att    kandidatländernas    gränsskydd,    rättsliga
samarbete  och  kamp  mot  organiserad  brottslighet
fungerar  vid  inträdet i EU. Risken är annars  stor
för  att  det  politiska   stödet  för  utvidgningen
urholkas.
Det   får  ankomma  på  regeringen   att   i   det
internationella  arbetet verka i den riktning vi här
förordat.
Detta innebär att  vi ställer oss bakom motionerna
Ju390  och  K426 i nu behandlade  delar.  Motionerna
Ju413, U268, U301, U350 och T465 i berörda delar bör
däremot avslås.

17. Polissamarbete inom EU, m.m. (punkt 18)

av Gunnel Wallin (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  18
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation 17. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna  2001/02:U268  yrkande 7
och  2001/02:T465  yrkande 13 samt avslår motionerna
2001/02:Ju390  yrkandena  1  och  3,  2001/02:Ju413,
2001/02:K426 yrkande 19, 2001/02:U301 yrkande 41 och
2001/02:U350 yrkandena 4-8.

Ställningstagande

Den     organiserade      och     gränsöverskridande
brottsligheten ökar i Europa,  inklusive  Norden och
dess  närområden.  Härvid  bör  särskilt nämnas  det
faktum   att   utvecklingen   av   datateknik    och
kommunikationer  underlättar  för brottsligheten att
överskrida gränserna.

För  att bekämpa denna typ av  brottslighet  krävs
att  det   internationella   samarbetet   mellan  de
brottsbekämpande  myndigheterna  förstärks. När  det
gäller   IT-relaterade   brott  är  detta   särskilt
viktigt.      Internationellt     samarbete      och
underrättelseverksamhet  är en förutsättning för att
på  ett effektivt sätt förebygga  och  upptäcka  IT-
relaterade brott. I detta syfte är det också viktigt
att polisen  ges  tillgång  till  spetskompetens  på
området.
Även   inom   Norden  och  dess  närområden  måste
samarbetet förbättras. Jag anser därför att det inom
ramen för den nordliga  dimensionen  skall skapas en
mångfasetterad  och  långsiktig  strategi   för  att
bekämpa   den  organiserade  och  gränsöverskridande
brottsligheten.
Det  får  ankomma   på   regeringen   att   i  det
internationella  arbetet  verka  för  ett förbättrat
samarbete enligt vad jag nu förordat.
Detta innebär att jag ställer mig bakom motionerna
U268  och  T465  i  här behandlade delar. Motionerna
Ju390, Ju413, K426, U301  och  U350  i berörda delar
bör däremot avslås.

18. Polissamarbete inom EU, m.m. (punkt 18)

av Johan Pehrson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  18
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs i reservation  18.  Därmed  bifaller
riksdagen  delvis motionerna 2001/02:Ju390 yrkande 1
och 2001/02:U301  yrkande  41 samt avslår motionerna
2001/02:Ju390 yrkande 3, 2001/02:Ju413, 2001/02:K426
yrkande  19,  2001/02:U268 yrkande  7,  2001/02:U350
yrkandena 4-8 och 2001/02:T465 yrkande 13.

Ställningstagande

För  att  kunna  komma   åt  den  gränsöverskridande
brottsligheten, t.ex. narkotika- och vapensmuggling,
måste     EU:s     medlemsstater    utvidga     sitt
polissamarbete.  Som   ett   led   i   detta   måste
Europolsamarbetet    intensifieras   och   bli   mer
operativt. Enligt min  mening  bör  Europol  på sikt
utvecklas  till  en europeisk polisorganisation  med
operativa funktioner.  Därigenom  skulle  ett  lands
polis   kunna  fortsätta  ett  förföljande  över  en
nationsgräns  samt  gemensamma  brottsregister kunna
upprättas. Det skulle vidare bli  möjligt  att sätta
upp gemensamma insatsstyrkor mot vissa brott.

Det  får  ankomma på regeringen att inom EU  verka
för att Europolsamarbetet  utvecklas på det sätt jag
nu anfört.
Detta innebär att jag ställer mig bakom motionerna
Ju390 och U301 såvitt rör Europol.  Motion  Ju390  i
övrigt  samt  motionerna Ju413, K426, U268, U350 och
T465 i nu behandlade delar bör avslås.

19. Effektivare terroristbekämpning (punkt 19)

av Fredrik Reinfeldt  (m),  Jeppe  Johnsson  (m),
Anita Sidén (m) och Lennart Bolander (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation 19. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2001/02:Ju266 yrkande 13
och 2001/02:Ju450 yrkande  36 samt avslår motionerna
2001/02:Ju411, 2001/02:Ju447  yrkandena 1 och 2 samt
2001/02:Ju451 yrkande 3.

Ställningstagande

Samtliga demokratiska länder måste  efter attackerna
mot    USA   i   september   2001   se   över   sitt
terroristförsvar  och  sin  förmåga att upprätthålla
landets inre säkerhet. Detta  gäller  även  Sverige.
Enligt  vår mening krävs det förstärkningar inom  en
rad områden,  bl.a. måste den svenska lagstiftningen
på området ses  över. På det straffrättsliga området
krävs straffskalor  som  ligger  i  nivå  med  andra
jämförbara  länder för att inte terrororganisationer
skall lockas att förlägga sin verksamhet hit.

Vidare  måste   polisens   förmåga  att  möta  det
politiska   våldet   förstärkas.   Såväl    polisens
utrustning    som   dess   utbildning   vad   gäller
bekämpningen av  antidemokratiska grupperingar måste
förbättras. Det är  också viktigt att en välanpassad
och stark organisation  för  underrättelseverksamhet
skapas.
Slutligen  krävs ökade möjligheter  att  ta  ifrån
brottslingar den egendom som åtkommits genom brott.
Det   får  ankomma   på   regeringen   att   vidta
erforderliga  åtgärder  för att tillgodose vad vi nu
anfört.
Detta innebär att vi ställer  oss bakom motionerna
Ju266  och  Ju450 i nu behandlade delar.  Motionerna
Ju411, Ju447  och  Ju451  i  här  berörda  delar bör
däremot, på de skäl majoriteten anfört, avslås.

20. Effektivare terroristbekämpning (punkt 19)

av  Ingemar  Vänerlöv  (kd)  och Ragnwi Marcelind
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservation 20.  Därmed  bifaller
riksdagen motion  2001/02:Ju447  yrkandena  1  och 2
samt  avslår  motionerna  2001/02:Ju266  yrkande 13,
2001/02:Ju411,    2001/02:Ju450   yrkande   36   och
2001/02:Ju451 yrkande 3.

Ställningstagande

Enligt vår uppfattning  måste  kampen  mot terrorism
föras  på  flera  plan,  bl.a.  måste Sverige  delta
aktivt  i  världssamfundets ansträngningar.  Det  är
t.ex.   viktigt    att   Sverige   ratificerar   FN-
konventionen  om  åtgärder   mot   finansiering   av
terrorism.  Det  är  vidare av mycket stor betydelse
att     samarbetet     mellan      de     nationella
polismyndigheterna  fungerar.  För  att   underlätta
detta  bör  Europols  roll  som samordnande organ  i
terroristbekämpningen stärkas.  Organisationen måste
ges tillräckliga resurser att bedriva  spanings- och
utredningsarbete   inom   ramen   för   en  särskild
antiterroristenhet. Man måste också utvidga Europols
och dess samarbetspartners möjligheter att effektivt
efterspana    och   gripa   terrorister   på   andra
medlemsländers  territorier.  I  dag finns rättsliga
luckor som bl.a. uppstår genom att  behörigheten att
väcka åtal är begränsad geografiskt.

Det   får   ankomma   på   regeringen   att  vidta
erforderliga  åtgärder  med anledning av vad  vi  nu
anfört.
Detta  innebär  att vi ställer  oss  bakom  motion
Ju447  i  här behandlade  delar.  Motionerna  Ju266,
Ju411, Ju450  och Ju451 i berörda delar bör däremot,
på de skäl majoriteten anfört, avslås.

21. Information till brottsoffer (punkt 25)

av Fredrik Reinfeldt  (m), Ingemar Vänerlöv (kd),
Jeppe Johnsson (m), Ragnwi  Marcelind (kd), Anita
Sidén (m), Gunnel Wallin (c) och Lennart Bolander
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservation 21.  Därmed  bifaller
riksdagen delvis  motionerna 2001/02:Ju237 yrkandena
16 och 24 samt 2001/02:Ju394 yrkande 11.

Ställningstagande

Brottsoffer  har ett  stort  behov  av  information,
såväl  i  samband   med  själva  brottet  som  under
förundersökningen. Information måste t.ex. lämnas om
vad som kommer att hända  efter polisanmälan. Enligt
vår mening är det positivt  att  åtgärder  vidtagits
för  att förbättra polisens kunskaper om brottsoffer
och den  information  som  skall  lämnas till dessa.
Detta är dock inte tillräckligt. Trots  de  åtgärder
som vidtagits tillgodoses sällan brottsoffrens behov
av   stöd   och  hjälp.  Vidare  är  kunskaperna  om
brottsoffer och  deras  utsatta  situation  alltjämt
otillräckliga.   Vi  anser  därför  att  ytterligare
satsningar måste göras  på  detta  område, t.ex. bör
polisen  åläggas  att  alltid fråga brottsoffret  om
stödinsatser behövs. Dessutom bör alla polisregioner
i landet ges utbildning för att kunna hjälpa utsatta
personer med frågor som  övervakning, skyddat boende
och sekretesskydd.

Det   får   ankomma   på  regeringen   att   vidta
erforderliga åtgärder för  att  tillgodose vad vi nu
anfört.

22. Omhändertagande enligt LOB (punkt 26)

av  Ingemar  Vänerlöv  (kd) och Ragnwi  Marcelind
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs i reservation  22.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2001/02:Ju384.

Ställningstagande

Utsatta  människor  skall omhändertas med bibehållen
värdighet.  Den  kränkande   behandling   som  många
omhändertagna  personer  tvingas  utstå  i  de  s.k.
fyllecellerna måste därför upphöra. Det är i och för
sig      bra     att     regeringen     nu     givit
Polisverksamhetsutredningen  i  uppdrag  att  utreda
frågan   om   att   föra   över   huvudansvaret  för
omhändertagande  av berusade personer  från  polisen
till   annan   huvudman.    Detta   är   dock   inte
tillräckligt.  Enligt  vår  mening   måste  åtgärder
vidtas  för  att i avvaktan på utredningens  förslag
förbättra situationen  för  dem som är omhändertagna
med  stöd  av  LOB,  t.ex. genom  att  inrätta  fler
tillnyktringsenheter.

Det får ankomma på regeringen  att  vidta åtgärder
för att tillgodose vad vi nu anfört.
Särskilda yttranden



1. Ersättning vid nyttjanderättsinskränkningar
(punkt 1)

av Fredrik Reinfeldt (m), Ingemar Vänerlöv  (kd),
Jeppe  Johnsson (m), Ragnwi Marcelind (kd), Anita
Sidén (m),  Gunnel Wallin (c), Johan Pehrson (fp)
och Lennart Bolander (m).

Vi  anser i likhet  med  motionärerna  bakom  motion
Ju258  att det är viktigt att staten tar sitt ansvar
för  att   ersätta  de  förluster  som  uppstår  för
enskilda  personer   och   företag   i  samband  med
politiska toppmöten och liknande arrangemang.  Vi är
dock  inte  beredda  att nu förorda införandet av en
statlig  garanti för dessa  fall  eller  att  i  lag
särskilt reglera  vilken  ersättning som skall utgå.
Frågan om ersättning bör i  stället  prövas  i varje
enskilt   fall   genom  en  helhetsbedömning  av  de
omständigheter som föreligger.


2. Polisens agerande vid EU-toppmötet i
Göteborg (punkt 2)

av Johan Pehrson (fp).

Jag anser att händelserna  i Göteborg innebar att en
mängd   principer   när   det  gäller   rätten   att
demonstrera  och delta i opinionsyttringar  ställdes
mot  behovet  av   en   effektiv   brottsbekämpning.
Omfattande kritik har t.ex. framkommit  mot polisens
insatser   vid   Schillerska   gymnasiet   samt  vid
demonstrationen på Järntorget. Det är därför viktigt
att en ingående granskning görs av om polisen begick
några  fel  i  samband  EU-toppmötet och att polisen
tillgodogör sig de erfarenheter som kan dras därav i
sitt   fortsatta   arbete.  Med   hänsyn   till   de
granskningar och analyser som redan gjorts och pågår
samt utredningarna i de enskilda fallen ser jag dock
inte skäl att nu förorda  att  regeringen tillsätter
ytterligare en utredning.

BILAGA

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna
motionstiden

2001/02:K426 av Alf Svensson m.fl. (kd):

19.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att i samarbetet med
kandidatländerna prioritera stöd till gränsskydd och
polismyndigheter.

2001/02:Ju201 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i  motionen  anförs  om registrering av "anonyma
demonstranter".

2001/02:Ju205 av Karl-Göran Biörsmark och Elver
Jonsson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att  förbud  mot  att  bära
mask  för  ansiktet  vid  demonstration  skall kunna
påbjudas,  om  polisen  vid  tillståndsgivningen  så
finner lämpligt.

2001/02:Ju206 av Ewa Thalén Finné och Ingvar
Eriksson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad    i   motionen   anförs   om   maskering    vid
demonstrationer.

2001/02:Ju207 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen    anförs    om   maskering   vid
demonstrationer.

2001/02:Ju209 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  maskeringsförbud   vid
demonstrationer.

2001/02:Ju212 av Maud Ekendahl och Jeppe Johnsson
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs   om  en  utvidgning  av
ordningsbotsinstitutet  så  att  enklare  brott  kan
handläggas effektivare.

2001/02:Ju214 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   som  i  motionen  anförs  om  en  översyn   av
lagstiftningen   kring   "rätten"   att   dölja  sin
identitet i samband med demonstration.

2001/02:Ju221 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad    i    motionen   anförs   om   tidsgräns   för
frihetsberövande av deltagare i upplopp.

2001/02:Ju222 av Maud Ekendahl (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen   anförs   om  regelbundna  fysiska
prestationskontroller för den enskilde polismannen.

2001/02:Ju237 av Agne Hansson m.fl. (c):

11. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om nya rutiner och
attityder  inom  polisen  när det gäller  brott  mot
kvinnor och barn.

16. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om brottsoffers rätt
till  information   om   vad  som  händer  efter  en
polisanmälan.

24. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om att utbilda landets
polisenheter  angående  utsatta  personer  och deras
olika behov av hjälp.

31.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  ett  förbud  mot
maskering  vid  demonstrationer  och manifestationer
samt   en   översyn   av   polisens  möjlighet   att
upprätthålla   ordningen  vid  demonstrationer   och
manifestationer.

2001/02:Ju245 av Sten Tolgfors (m):

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad  som  i  motionen  anförs  om  polisens
tjänstgöringstider.

2001/02:Ju247 av Stefan Hagfeldt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen    anförs    om   maskering   vid
demonstrationer.

2001/02:Ju249 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger  fram  förslag
till sådana lagändringar som innebär att användandet
av   "rånarluvor"   och  motsvarande  maskeringar  i
demonstrationståg förbjuds  i  enlighet  med vad som
anförs i motionen.

2001/02:Ju250 av Carl-Axel Johansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   som   anförs   i  motionen  om  samordning  av
gränskontroll mellan polis  och  tull  i  Ystad  och
Landvetter.

2001/02:Ju251 av Carl-Axel Johansson m.fl. (m, kd,
c, fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   som   anförs  i  motionen  om  nationella  och
elektroniska ID-kort och den nordiska passfriheten.

2001/02:Ju258 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, c,
fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om  att  i  en  särskild lag
närmare   reglera   rätten   till   ersättning   vid
inskränkning   i  nyttjanderätten  till  mark  eller
byggnad.

2001/02:Ju259 av Sten Tolgfors (m):

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i  motionen  anförs  om behovet av
förändring av polisens utbildning, behovet av övning
inför     konkreta     uppgifter,     behovet     av
skyddsutrustning   och  utveckling  av  taktik,  mot
bakgrund av händelserna i Göteborg.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i  motionen  anförs  om behovet av
internationellt underrättelsesamarbete.

4.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram
förslag  som ger polisen möjlighet att i samband med
demonstrationstillstånd  meddela  att maskering inte
tillåts.

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som  i   motionen   anförs  om  skolans
undervisning i samhällskunskap och demokratifrågor.

2001/02:Ju263 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger  fram  förslag
till  sådana  lagändringar som möjliggör för polisen
att under särskilda omständigheter kvarhålla vittnen
i upp till tolv timmar i enlighet med vad som anförs
i motionen.

2001/02:Ju266 av Bo Lundgren m.fl. (m):

13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som  anförs i motionen om att förstärka
polisens    åtgärder   mot    den    internationellt
organiserade brottsligheten.

2001/02:Ju271 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  att regler skall införas som gör handledning
för bearbetning  av det dagliga polisarbetet, likväl
som vid extraordinära händelser, obligatorisk.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   att   en   utredning   om   varför  antalet
arbetsrelaterade  olyckor  och  sjukdomar   ökar  så
frekvent inom poliskåren skall genomföras.

5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening att i samband med utredningen  av händelserna
vid   toppmötet   i  Göteborg  skall  även  polisens
arbetssituation utredas.

6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  att  frågan om en central inköpsfunktion för
polisen bör utredas.

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   att   frågan   om   polisens   bärande   av
skarpladdade  vapen skall utredas i enlighet med det
i motionen anförda.

9.  Riksdagen  begär   att  regeringen  lägger  fram
förslag till ändring av  13  § polislagen i enlighet
med vad i motionen anförs.

2001/02:Ju272 av Bertil Persson (m):

Riksdagen begär att regeringen  lägger  fram förslag
om förbud mot maskering vid demonstrationer.

2001/02:Ju276 av Lennart Fridén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om att deltaga maskerad  i
demonstrationer       förbjuds       samt        att
identifikationsmarkeringen  på  polisutrustning inte
görs möjlig att vägleda terrorister med.

2001/02:Ju294 av Kjell Eldensjö (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  ny lagstiftning i
syfte att ytterligare öppna upp Säpos register.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  lagstiftning  om
rätten för  oskyldigt drabbade av Säpos registrering
att få upprättelse.

2001/02:Ju295 av Kjell Eldensjö (kd):

Riksdagen begär  att  regeringen  utreder behovet av
att utfärda bestämmelser om rätten att bära mask vid
demonstrationer.

2001/02:Ju308 av Maud Ekendahl (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att införa  "less  lethal"-
konceptet i polisarbetet.

2001/02:Ju312 av Cristina Husmark Pehrsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utreda möjligheten  för
polisen  att  införa temporärt maskeringsförbud, när
situationen så kräver.

2001/02:Ju318 av Elizabeth Nyström och Ingvar
Eriksson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om  gratis  ammunition  till
polisers skjutövningar.

2001/02:Ju319 av Anders Ygeman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ordningsvakter.

2001/02:Ju321 av Anne-Katrine Dunker och Patrik
Norinder (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökade resurser till
utrustning.

2001/02:Ju329 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om behovet  av  att
analysera och utvärdera de senaste årens ökade antal
avskrivningar inom polisen.

5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att upprätta ett
samarbete mellan de olika länspolismyndigheterna för
att åtgärda arbetsmiljöfrågan.

6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen   anförs   om  att  alla
polismyndigheter     skall    ha    tillgång    till
arbetsmiljöhandledning  och  professionell hjälp för
att  rehabilitera  och  förebygga   stressrelaterade
arbetsskador.

7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om behovet av tydligare
riktlinjer för hantering av upploppssituationer.

8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att polisen bör få
tillgång till alternativa vapen.

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att en strategi bör
utarbetas över hur arbetsfördelningen skall se ut så
att äldre  polismän  över  55  år  inte skall behöva
arbeta skiftarbete.

2001/02:Ju335 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att aktivt följa
utvecklingen vad gäller borttappade  och stulna pass
i och med Schengeninträdet.

2001/02:Ju346 av Hillevi Larsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att  obligatorisk  streckkod  införs  på  bak-   och
framsidan  av alla polishjälmar och att registrering
som kan koppla  hjälmen  till  enskild polisman sker
samt  att nummer och namn aldrig  får  förekomma  på
hjälmar.

2001/02:Ju351 av Anna Lilliehöök (m):

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening    vad    i   motionen   anförs   om   bättre
vidareutbildning av poliskåren.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  utbildning  av
beredskapspoliser.

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om bättre  utrustning
för poliskåren.

5. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening    vad    i    motionen    anförs   om    att
kommunikationssystemet     Tetra     införs      för
beredskapsmyndigheter och poliskår.


2001/02:Ju353 av Cecilia Magnusson och Anna
Åkerhielm (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs om utökade befogenheter för
förordnade ordningsvakter.

2001/02:Ju355 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att omorganisera polisen så
att den samlas i en enda myndighet.

2001/02:Ju357 av Göran Lindblad (m):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening    vad    i   motionen   anförs   om   bättre
statistikuppföljning  hos  polisen  när  det  gäller
försvunna personer.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om användandet  av
blodhundar vid eftersök av försvunna personer.

2001/02:Ju360 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén
(m):

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  barnkompetens  i
polisutredningar där barn är inblandade.

2001/02:Ju362 av Annelie Enochson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen   anförs   om   att   öka  polisens
befogenheter vid kravaller.

2001/02:Ju365 av Gunnel Wallin m.fl. (c):

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  behovet  av  fler
ledarskapskurser inom polisen.

6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   i   motionen   anförs   om  att   öka
möjligheterna för polisen att göra karriär inom sitt
yrke.

11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att tillsätta en
utredning  med  syfte  att  undersöka  om  vissa  av
polisens   arbetsuppgifter   av  mer   administrativ
karaktär kan flyttas över till andra myndigheter.

13. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att kvalitetssäkra
polisens brottsutredningsverksamhet.

2001/02:Ju371 av Sofia Jonsson och Johan Pehrson (c,
fp):

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att renodla polisens
arbetsuppgifter.

2001/02:Ju384 av Chatrine Pålsson och Ragnwi
Marcelind (kd):

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  ett  bättre
omhändertagande av personer enligt LOB.


2001/02:Ju390 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att Europols mandat
bör vidgas.

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att de enskilda
polismyndigheterna   i   medlemsstaterna   bör   ges
möjlighet att utveckla ett europeiskt samarbete.

2001/02:Ju394 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):

11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening    vad    i    motionen    anförs    om   att
informationsinsatserna   till   brottsoffret   måste
förbättras under polisutredning.

2001/02:Ju406 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om behovet av att lägga fast
riktlinjer    för    en    fortsatt   och   utvidgad
myndighetssamverkan när det gäller gränskontroll.

2001/02:Ju411 av Carina Hägg  och  Birgitta Ahlqvist
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i  motionen  anförs  om  att  inte  lämna   ut
misstänkta terrorister om de riskerar dödsstraff.

2001/02:Ju413 av Krister Örnfjäder m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen   anförs   om   insatser   mot  den
organiserade smugglingen.

2001/02:Ju416 av Birgitta Carlsson och Viviann
Gerdin (c):

Riksdagen   begär  att  regeringen  återkommer  till
riksdagen med  förslag  som  förbjuder ansiktsmasker
vid demonstrationer.

2001/02:Ju418 av Göte Jonsson (m):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om en utredning med
sikte  på  att  förbättra skyddet  för  poliser  vid
tjänsteutövning.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om skyldigheten för
poliser att bära märkning vid tjänsteutövning.

2001/02:Ju422 av Anders Sjölund (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att  ge  polisen  rätt  att
identifiera maskerade demonstranter.

2001/02:Ju425 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):

12.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening  vad   i   motionen  anförs  om  ett  enklare
förfarande vid snatterimål.


2001/02:Ju426 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att utforma ett
vidareutbildningssystem inom polisen.

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening    vad    i   motionen    anförs    om    att
Rikspolisstyrelsen  bör  fastställa  vilka uppgifter
som kräver polismans befogenhet.

6. Riksdagen beslutar att en kortare utbildning  för
sökande     med     specialistkompetens     utformas
inkluderande polismans befogenhet.

9.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs om att tillföra polisen
tillräckliga      resurser     för     ett      nytt
radiokommunikationssystem.

2001/02:Ju431 av Kristina Zakrisson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om ökad samordning inom olika
närliggande verksamhetsområden.

2001/02:Ju435 av Per Landgren (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om maskeringsförbud.

2001/02:Ju447 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att stärka Europols
samarbete mot terrorism.

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att Sverige skall
ratificera   FN:s  konvention   om   bekämpning   av
terroristfinansiering.

2001/02:Ju450 av Johan Pehrson och Helena Bargholtz
(fp):

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  vikten av ökad
status   och  karriärmöjligheter  samt  behovet   av
specialkompetens inom hela polisväsendet.

5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om mindre byråkrati,
tydliga mål, ledarskapet och ledningsfunktionen inom
polisen.

6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  en  radikal
utrensning  av icke-polisiära  arbetsuppgifter  inom
polisverksamheten.

7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om en omläggning  av
polisarbetet mot nolltolerans mot brott.

8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  utredning  av
misstanke om brott inom polisen.

9.  Riksdagen   begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag till ändring  av  ordningslagen så att också
ideella föreningar, exempelvis  fotbollsklubbar, kan
åläggas   att   betala   del   av  polismyndighetens
kostnader vid anordnandet av offentlig tillställning
i  vinstsyfte  i  enlighet med vad  som  i  motionen
anförs.

36. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att se över de lagar
som berör terrorism.

2001/02:Ju451 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
i   motionen  anförs  om  att  Sverige  skall  gå  i
ledningen  för  att  lagstadga  om en internationell
brottmålsdomstol.

2001/02:U268 av Marianne Andersson m.fl. (c):

7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om att det inom ramen
för    den    nordliga    dimensionen   skapas    en
mångfasetterad  och  långsiktig   strategi  för  att
bekämpa den organiserade brottsligheten.

2001/02:U301 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

41.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att utveckla Europol
och arbeta  för  en  europeisk polisorganisation med
gemensamma insatsstyrkor.

2001/02:U350 av Margareta Viklund m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att verka för att EU
erbjuder  inrättandet  av  ett  särskilt program för
kompletteringsutbildning av poliser på Balkan.

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att verka för att EU
erbjuder inrättandet  av  ett  särskilt  program för
nyrekrytering av poliser på Balkan.

6.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i motionen anförs om  att  Sverige,  på
uppdrag   av   EU,    tar   initiativet   till   ett
internationellt    toppmöte     om    transnationell
organiserad brottslighet på Balkan.

7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att  Sverige,  på
uppdrag  av EU, genomför en internationell konferens
om  transnationell   organiserad   brottslighet   på
Balkan.

8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att  Sverige,  på
uppdrag av EU, är samordnare för en väl sammanhållen
studie  kring samt  lägger  fram  förslag  till  ett
konkret    åtgärdsprogram    för    bekämpning    av
transnationell organiserad brottslighet som emanerar
från Balkan.

2001/02:Fö273 av Martin Nilsson m.fl. (s):

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening    vad    i    motionen    anförs    om   att
bevakningsvärnpliktiga    skall   få   skyddsvakts-,
ordningsvakts- och väktarcertifikat  automatiskt vid
utryckning.

2001/02:T464 av Yvonne Ångström och Kenth Skårvik
(fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen  vad  som i
motionen  anförs om utbildning av polisaspiranter  i
körkortsmedicin.

2001/02:T465 av Sven Bergström m.fl. (c):

13. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att  stärka  de
brottsbekämpande   myndigheternas  möjligheter   att
förebygga och upptäcka IT-relaterade brott.