Polisfrågor
Betänkande 1996/97:JuU10
Justitieutskottets betänkande
1996/97:JUU10
Polisfrågor
Innehåll
1996/97 JuU10
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet ett antal frågor rörande polisväsendet som väckts genom motioner under den allmänna motionstiden år 1996. Motionerna gäller bl.a. polisutbildningen, vissa frågor om Säkerhetspolisen, samarbetet mellan tull och polis samt de interna utredningarna inom polisen. Utskottet har avstyrkt bifall till samtliga motioner. Till betänkandet har fogats 15 reservationer och fem särskilda yttranden.
Motionerna
1996/97:Ju201 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av riktlinjer för genteknikens användning vid brottsundersökningar, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av ytterligare ett laboratorium som kan utföra gentekniska analyser vid brottsundersökningar. 1996/97:Ju202 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beredskapspoliser, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reservpoliser, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värnpliktspoliser. 1996/97:Ju204 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av 19 § polislagen. 1996/97:Ju205 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättssamhällets behov av anmälningsmöjligheter hos polisen - även på Internet. 1996/97:Ju207 av Kia Andreasson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppgift att se över polisens interna granskning mot poliser som begått brott i tjänsten. 1996/97:Ju208 av Lars Stjernkvist och Berndt Sköldestig (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om polisens möjligheter att ta betalt för sina insatser i samband med vissa typer av större arrangemang. 1996/97:Ju214 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en genomlysning av utredningsförfarandet vid anmälningar mot polisernas tjänsteutövning. 1996/97:Ju219 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en försöksverksamhet med en särskild organisation för bekämpande av narkotikabrott i Skåne. 1996/97:Ju220 av Siw Persson och Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av polisens arbetsuppgifter. 1996/97:Ju222 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insyn i Säkerhetspolisens arkiv. 1996/97:Ju223 av Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av organisationsförändringarna hos polis och tull. 1996/97:Ju224 av Tanja Linderborg och Johan Lönnroth (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en översyn görs av säpos uppgifter och organisation enligt vad i motionen anförts. 1996/97:Ju226 av Alf Eriksson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en sammanslagning av tullens och polisens underrättelseverksamhet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om gemensamma befogenheter för polis- och tullpersonal. 1996/97:Ju227 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till reformering av tullens och polisens myndighetsstruktur i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:Ju809 av Eva Goës och Ewa Larsson (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kyrkofrid, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inhumana avvisningar, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det yttersta ansvaret för avvisningar samt verkställighet av desamma.
1996/97:Ju903 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om polisutbildningen, 38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samarbete och samverkan mellan tull och polis. 1996/97:Ju918 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utredning av Säkerhetspolisens verksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utveckla Interpol i samarbete med Tullen, 8. att riksdagen hos regeringen begär en samlad redogörelse med analys av gällande samt planerade lagar som ger samhället rätt att kontrollera medborgarna i enlighet med vad som anförts i motionen, 9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i gällande bestämmelser att det klart framgår att ledamöter från samtliga riksdagspartier skall finnas representerade i Registernämnden. 1996/97:Ju924 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av uniformerade poliser. 1996/97:Ju926 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 8-veckorskursen i miljörätt och miljökunskap skall ingå som obligatoriskt moment i polisutbildningen.
Utskottet
Polisutbildningen I motion Ju903 (c) framförs att det är av största vikt att regeringen snarast föreslår hur den framtida polisutbildningen skall organiseras så att en kontinuerligt jämn utbildningsnivå kan upprätthållas. I motion Ju926 (mp) anförs att den åtta veckor långa fortbildningskursen för poliser i miljörätt skall ingå som ett obligatoriskt moment i den nya polisutbildningen och betalas av centrala medel. I juli 1995 tillsattes en arbetsgrupp inom Justitiedepartementet med uppdrag att se över rekryteringen och utbildningen av polisen. Arbetsgruppen presenterade i mars 1996 första etappen av sitt uppdrag i promemorian Rekrytering och grundutbildning av poliser (Ds 1996:11). I promemorian framhålls bl.a. att ett framtida utbildningssystem bör utgå från att de flesta polisstuderande utbildas för en generalistroll. Därtill bör enligt förslaget läggas ett system med olika påbyggnadsutbildningar vilka efter hand kan användas för att bredda och fördjupa den enskildes förmåga. Det allt större behovet av specialistkompetens inom polisen bör enligt förslaget delvis kunna tillgodoses genom att personer med sådan kompetens rekryteras och ges polismans ställning. Departementspromemorian har remissbehandlats. Flertalet remissinstanser tillstyrker huvuddragen i förslaget, även om det har redovisats delade meningar, bl.a. vad gäller rekrytering av specialister. Regeringen har gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att detaljplanera en ny grundutbildning för poliser med utgångspunkt i arbetsgruppens förslag och remissyttrandena. Rikspolisstyrelsen skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 juni 1997 och planeringen skall vara inriktad på att grundutbildning enligt den nya modellen skall inledas senast år 1998. I sammanhanget kan här nämnas att Rikspolisstyrelsen gjort den bedömningen att det inte föreligger något rekryteringsbehov till polisyrket före år 1998 (prop. 1996/97:1, utgiftsområde 4). Det kan nämnas att det inte skett någon antagning till Polishögskolan sedan vårterminen år 1995. Nyligen har arbetsgruppen redovisat ett förslag om hur vidareutbildning av poliser samt rekrytering och utbildning av polischefer skall gå till i framtiden i departementspromemorian Vidareutbildning av poliser (Ds 1997:5). Förslaget kommer att remissbehandlas under våren 1997 och därefter beredas tillsammans med Rikspolisstyrelsens förslag om grundutbildningen. Sedan våren 1995 har det vid Polishögskolan anordnats särskilda, åtta veckor långa utbildningar i miljörelaterad brottslighet som bekostats med centrala medel. Under år 1997 planerar Polishögskolan att hålla två sådana utbildningar med ett tjugotal deltagare i varje omgång. Även dessa utbildningar skall enligt planerna bekostas av Rikspolisstyrelsen. Utskottet konstaterar att den nya grundutbildningen för poliser enligt regeringen skall inledas senast år 1998. Utskottet vill för sin del understryka vikten av att utbildningen kommer i gång redan vid vårterminens början år 1998. Såvitt gäller innehållet i grundutbildningen, liksom i vidareutbildningen, är detta föremål för översyn. Utskottet utgår från att utbildningarna får det innehåll som krävs för att polisen skall kunna möta all slags brottslighet. Med dessa uttalanden avstyrker utskottet bifall till motionerna Ju903 och Ju926, båda i nu behandlad del.
Frågor angående Säkerhetspolisen m.m.
Översyn av Säkerhetspolisens organisation och verksamhet I motionerna Ju224 (v) och Ju918 (mp) begärs en översyn av Säkerhetspolisens organisation i syfte att denna helt eller delvis skall föras över till den ordinarie polisverksamheten samt till UD eller militära myndigheter. Säkerhetstjänstens verksamhet har varit föremål för översyn vid flera tillfällen under årens lopp. År 1987 tillsattes en parlamentarisk kommitté, SÄPO-kommittén (dir. 1987:41) för att på nytt få till stånd en allsidig genomlysning av säkerhetspolisen. SÄPO-kommittén avlämnade år 1988 delbetänkandet SÄPO Säkerhetspolisens inriktning och organisation (SOU 1988:16). I betänkandet redovisades överväganden beträffande arbetsuppgifter, organisation, ledning, parlamentarisk insyn, personalpolitik och lagtekniska frågor. Regeringens proposition 1988/89:108 grundade sig på ovannämnda betänkande. I propositionen redovisades vissa principiella ställningstaganden om den polisiära säkerhetstjänsten. För denna verksamhet borde även i framtiden finnas en särskild polisorganisation (säkerhetspolisen) inom Rikspolisstyrelsen. I propositionen behandlades också frågor om arbetsuppgifter, organisation, statsmakternas styrning, Säkerhetspolisens ledning, parlamentarisk insyn m.m. Utskottet behandlade propositionen i betänkandet 1988/89: JuU21 och godtog förslagen i huvudsak. I sammanhanget bör nämnas att riksdagen våren 1991 antog allmänna riktlinjer i huvuddrag för säkerhetspolisens verksamhet (bet. 1990/91:JuU31, rskr. 322) och att regeringen årligen meddelar närmare riktlinjer för denna verksamhet i regleringsbrevet för Säkerhetspolisen. Regleringsbrevet är en kvalificerat hemlig handling. Genom beslut den 27 oktober 1988 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en genomlysning av den polisiära säkerhetstjänsten. I en bilaga till rapporten, SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder (SOU 1989:18), finns en redogörelse för den debatt som förevarit bl.a. i riksdagen om personalkontroll och därmed sammanhängande frågor, såsom påstådd registrering av politiska åsikter. SÄPO-kommittén redovisade sitt slutbetänkande år 1990, Säkerhetspolisens arbetsmetoder, personalkontroll och meddelarfrihet (SOU 1990:51). I anledning av detta och Säkerhetsskyddsutredningens betänkande Säkerhetsskydd (SOU 1994:149) trädde ny lagstiftning om säkerhetsskydd i kraft den 1 juli 1996 (prop. 1995/96:125, JuU19, rskr. 232). Utskottet konstaterar att Säkerhetspolisens organisation vid flera tillfällen varit föremål för översyn. Enligt utskottets mening finns det inte något som i dag talar för att en ny sådan översyn bör göras. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna Ju224 och Ju918, den senare i nu behandlad del.
Säkerhetspolisens register I motion Ju222 (c) begärs en lagändring av innebörden att uppgifter i Säkerhetspolisens register skall vara tillgängliga för allmänheten efter 50 år och att regeringen endast i särskilda fall skall kunna besluta om fortsatt sekretess. Som nämns i motionen ändrades lagstiftningen år 1996 på så sätt att regeringen, när det finns synnerliga skäl, för ett särskilt fall får förordna om undantag från sekretess för uppgifter som finns i ett polisregister som förs av Säkerhetspolisen. Regleringen är provisorisk i avvaktan på att Registerutredningens arbete slutförs. Vid behandlingen av propositionen i utskottet framställdes motionsyrkanden om att utvidga möjligheten till insyn (prop. 1995/96:178, JuU22). Utskottet ansåg att regeringens förslag om krav på synnerliga skäl för undantag från sekretess var välmotiverat och att riksdagen inte borde gå längre än vad regeringen föreslagit. Ett av skälen var att det handlade om en begränsad, tillfällig lagreglering i avvaktan på ett pågående utredningsarbete. Registerutredningen har i uppdrag att se över polisregisterlagen (dir. 1995:38). Utredningen skall bl.a. utarbeta förslag till en rättslig reglering av belastningsregistret och misstankeregistret samt överväga vilka ändringar som behövs i polisregisterlagen. Genom tilläggsdirektiv (dir. 1996:22) har utredningens uppdrag utvidgats till att omfatta även Säkerhetspolisens register. I den delen skall utredningen lämna förslag bl.a. till hur Säkerhetspolisens register skall kunna göras mer tillgängligt för allmänheten och till vad som i fortsättningen skall gälla i fråga om arkivering och gallring av Säkerhetspolisens register. Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars 1997. Utskottet anser att resultatet av Registerutredningens arbetet bör avvaktas och avstyrker bifall till motion Ju222.
Registernämnden I motion Ju918 (mp) begärs förslag till lagändring så att det klart framgår att ledamöter från samtliga riksdagspartier skall finnas representerade i Registernämnden. I samband med att lagen om säkerhetsskydd trädde i kraft den 1 juli 1996 inrättades Registernämnden (prop. 1995/96:129, JuU19, rskr. 232). Nämnden har bl.a. till uppgift att pröva frågor om utlämnande av uppgifter i polisregister i ärenden om registerkontroll enligt den nya säkerhetsskyddslagen. I och med att nämnden inrättades upphörde Rikspolisstyrelsens styrelse att vara det organ som tar ställning till dessa frågor. I propositionen uttalade regeringen att en fristående registernämnd i hög grad kan stärka den parlamentariska och medborgerliga insynen i Säkerhetspolisens verksamhet. Enligt förordning (1996:730) med instruktion för Registernämnden skall nämnden bestå av högst åtta ledamöter. En av ledamöterna är ordförande och en är vice ordförande. Ledamöter utses av regeringen för en bestämd tid. Regeringen utser ordförande och vice ordförande. Förordnandena ges för en bestämd tid. Utskottet konstaterar att det i förordningen med instruktion för Registernämnden inte sägs något om huruvida politiska partier skall vara representerade i nämnden. Utskottet finner inte heller anledning att föreslå regeringen en sådan ordning. Det får i stället överlåtas åt regeringen att utse personer som är lämpliga för uppdraget. Utskottet avstyrker bifall till motion Ju918 i nu behandlad del.
Registrering och kontroll I motion Ju918 (mp) yrkas att regeringen skall göra en samlad analys över gällande och kommande bestämmelser om registrering och kontroll, t.ex. genom kameraövervakning eller teknisk avlyssning, av enskilda i syfte att värna den personliga integriteten. Registerutredningen har i uppdrag att utarbeta förslag till en rättslig reglering av belastningsregistret och misstankeregistret samt överväga vilka ändringar som behövs i polisregisterlagen i enlighet med de riktlinjer som riksdagen beslutat om (dir. 1995:38). Uppdraget skall vara slutfört senast den 31 mars 1997. En utgångspunkt för arbetet bör enligt direktiven vara att skapa enkla och lättbegripliga regler som är anpassade efter den tekniska utvecklingen. Det skall särskilt uppmärksammas att den enskildes personliga integritet får ett erforderligt skydd. Hänsyn måste tas till Sveriges internationella åtaganden, bl.a. Europarådets konvention till skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter, den s.k. dataskyddskonventionen, och Europarådets rekommendation, No R (87) 15, om användningen av personuppgifter inom polissektorn. Av särskild vikt är att författningarna utformas i överensstämmelse med datalagens reglering till skyddet för den personliga integriteten. Utredningen har avgivit delbetänkandet Kriminalunderrättelseregister - DNA- register (SOU 1996:35). Vad gäller dessa frågor har utredningen haft att beakta det starkt samhälleliga intresset av att polisen har tillgång till effektiva medel i sin brottsbekämpande verksamhet, i all synnerhet när det är fråga om brottslighet av allvarligt slag. Frågan om införande av såväl kriminalunderrättelseregister som DNA-register har vägts mot integritetsintresset och utredningen har föreslagit att båda typerna av register skall införas. Utredningens betänkande har remissbehandlats och bereds nu i Justitiedepartementet. I samband med att lagen om säkerhetsskydd trädde i kraft den 1 juli 1996 inrättades Registernämnden (prop. 1995/96129, JuU19, rskr. 232). Nämnden har bl.a. till uppgift att pröva frågor om utlämnande av uppgifter i polisregister i ärenden om registerkontroll enligt den nya säkerhetsskyddslagen. I och med att nämnden inrättades upphörde Rikspolisstyrelsens styrelse som ovan nämnts att vara det organ som tar ställning till dessa frågor. I propositionen uttalade regeringen att en fristående registernämnd i hög grad kan stärka den parlamentariska och medborgerliga insynen i Säkerhetspolisens verksamhet. Vidare anfördes att nämnden även borde ha andra uppgifter; vilka ytterligare funktioner som borde tilldelas nämnden var föremål för fortsatta överväganden inom regeringen. I Justitiedepartementet övervägs om Registernämnden bör tilldelas ytterligare funktioner. Den grundläggande regleringen om användningen av straffprocessuella tvångsmedel finns i 24-28 kap. rättegångsbalken. Reglerna får endast användas om det brott misstanken avser har en viss svårhet, t.ex. att fängelse skall kunna följa på brottet. Vid mer integritetskränkande åtgärder ställs kravet på brottets svårhet högt. I rättegångsbalken finns bl.a. regler om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning (27 kap. 18-25 §§). Som framgår där är en förutsättning för hemlig teleavlyssning att det för brottet inte är stadgat lindrigare straff än fängelse två år. Samma förutsättning gäller i fråga om användningen av övervakningskamera vid förundersökning i brottmål enligt lagen (1995:1506) om hemlig kameraövervakning. Denna lag är tidsbegränsad och gäller till utgången av år 1998. Lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål är tillämplig i utredningen om brott mot rikets säkerhet och vissa andra grova brott. Bestämmelserna i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll syftar till att förebygga terrorism och gör det möjligt att utvisa en utlänning som är misstänkt för terroristverksamhet; i lagen finns bestämmelser om tvångsmedel som är tillämpliga om ett utvisningsbeslut inte gått att verkställa. Regeringen redovisar årligen till riksdagen tillämpningen av bestämmelserna i ovannämnda lagar. Vad gäller användning av övervakningskameror i andra fall än vid förundersökning gäller lagen (1990:484) om övervakningskameror m.m. Enligt den lagen avses med övervakningskameror TV-kameror, andra optiska elektroniska instrument och därmed jämförbara utrustningar som är uppsatta så att de, utan att manövreras på platsen, kan användas för personövervakning. Enligt uttryckliga bestämmelser i lagen skall övervakningskamera användas med tillbörlig hänsyn till enskildas personliga integritet och upplysning om en övervakningskamera skall lämnas genom tydlig skyltning eller på något annat verksamt sätt. Frågan om användning av övervakningskameror i andra fall än vid förundersökning vid brottmål har tidigare behandlats av utskottet, senast i betänkandet 1996/97:JuU8. För en mer utförlig redogörelse hänvisas dit. I september 1996 beslöt regeringen att tillkalla en särskild utredare som skall utreda ett antal frågor om kriminalpolisiära arbetsmetoder inom ramen för straffprocessuella tvångsmedel. Enligt direktiven (Hemlig avlyssning m.m., dir. 1996:64) skall utredaren analysera om det finns behov av s.k. hemlig teknisk avlyssning - buggning - som arbetsmetod inom polisväsendet, undersöka om metoden är effektiv och, om så är fallet, överväga om intresset av att upprätthålla ett starkt skydd för den personliga integriteten ger utrymme för att tillåta hemlig teknisk avlyssning. Utredaren skall vidare undersöka möjligheterna att utvidga tillämpningsområdet för hemlig kameraövervakning, hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning samt lämna förslag till lagändringar för att uppnå detta. Utredaren skall också göra en utvärdering av lagen om hemlig kameraövervakning och, om utvärderingen ger anledning till det, föreslå en permanent reglering i rättegångsbalken. Slutligen skall utredaren göra en översyn av 1952 års tvångsmedelslag och föreslå de ändringar som utredaren anser motiverade. Utredaren skall även lämna förslag till hur den lagen kan permanentas och arbetas in i rättegångsbalken. Uppdraget skall vara slutfört före den 1 mars 1998. Vad gäller såväl registrering som kontroll måste, enligt utskottets mening, en avvägning göras mellan intresset av att effektivt kunna förhindra och utreda brott och det angelägna i att värna den enskildes rätt till skydd för privatlivet. Denna avvägning har också varit av central betydelse vid tillkomsten av den lagstiftning som finns i dag och är det också i de direktiv som gäller för olika utredningar på området. Vidare vill utskottet betona att den praktiska tillämpningen av lagstiftningen i stor utsträckning står under parlamentarisk kontroll. Utskottet finner med hänvisning till det sagda inte skäl att förorda en sådan analys som begärs i motion Ju918. Bifall till motionen i nu behandlad del avstyrks.
Beredskapspoliser m.m. I motion Ju202 (fp) begärs lagändring för att ge beredskapspolisen ett breddat verksamhetsområde till att t.ex. tjänstgöra under polisiär ledning i polisdistrikt där ordinarie poliser utkommenderats. Vidare föreslås att en s.k. värnpliktspolis skall införas, dvs. att lämpliga ungdomar helt eller delvis skall genomföra sin totalförsvarsplikt inom polisväsendet. Slutligen föreslås i motionen att det på sikt skall inrättas en ny poliskategori, en reservpolis, dit alla intresserade medborgare skall kunna söka. Beredskapspolisen består av personer som utbildats för polisiära uppgifter inom den civila delen av totalförsvaret. Frågan om att använda beredskapspolisen inte bara i samband med extraordinära situationer utan även för t.ex. vissa bevakningsuppgifter samt inrättandet av en reservpolis i det syftet behandlades i anledning av motionsyrkande i utskottets betänkande 1991/92:JuU23 (s. 23). Av uppgifter utskottet då inhämtat från Justitiedepartementet framgick att en utredning av frågan om inrättande av en reservpolisstyrka skett inom departementet; därvid hade kontakter tagits med Rikspolisstyrelsen och militära myndigheter. Resultatet av utredningen visade bl.a. att en reservpolis, även efter omfattande utbildningsinsatser, inte skulle komma att besitta erforderlig polisiär utbildning, att lagändringar skulle fordras, att tillgängligheten över tiden skulle variera samt att reservpolisen sannolikt inte skulle kosta mindre att använda än vanliga poliser. Dessa och andra omständigheter talade mot inrättandet av en reservpolisstyrka och frågan var inte längre aktuell i departementet. Enligt utskottets uppfattning saknades, med hänsyn bl.a. till resultatet av den inom Justitiedepartementet verkställda utredningen, anledning att ytterligare belysa frågorna om inrättandet av en s.k. reservpolis. Utskottet avstyrkte bifall till motionen. Trygghetsutredningen har haft i uppdrag att se över rollfördelningen mellan polisen, kommunerna och de enskilda när det gäller att skapa trygghet mot brott, särskilt vardagsbrottslighet, och ordningsstörningar. I sitt slutbetänkande Trygghet mot brott - Rollfördelning och samverkan (SOU 1995:146) behandlar utredningen frågan om en frivillig polis bör införas (s. 147 f). Utredningen hänvisar till att det utomlands, bl.a. i England och Wales, har funnits ett behov av att förstärka övervakningen på annat sätt än genom att tillföra ytterligare polismän. Som exempel nämns att det i England och Wales finns specialpoliser som utgörs av frivilliga som utbildas till poliser. Det finns, enligt utredningens mening, inte anledning att här i landet gå in för en sådan ordning eftersom vi har systemet med ordningsvakter, som har gamla anor i Sverige. Utredningen föreslår dock att det möjliga användningsområdet för ordningsvakter skall utvidgas från att gälla vissa i lagen angivna tillfällen eller platser till att gälla generellt för lokaler och platser dit allmänheten har tillträde. Vidare föreslås att ordningsvakterna skall knytas närmare polisen och att förordnanden skall meddelas av länspolismästare. I sitt remissyttrande över Trygghetsutredningens slutbetänkande har Rikspolisstyrelsen pekat på möjligheten med ett system i form av s.k. reservpolis. Särskilt i glesbygdsområden skulle en sådan ordning kunna utgöra ett värdefullt komplement till traditionell polisverksamhet. En sådan reservpolisorganisation skulle enligt Rikspolisstyrelsen kunna byggas på nuvarande beredskapspolisorganisation eller bestå av personer som, efter en översiktlig polisutbildning, kan kallas in vid särskilda tillfällen eller tjänstgöra när polis inte omedelbart finns tillgänglig. I sådana fall skulle reservpolisstyrkan stå direkt under polisens ledning. Utifrån erfarenheter som gjorts i t.ex. Storbritannien anser styrelsen att tanken är väl värd att överväga. Trygghetsutredningens slutbetänkande har remissbehandlats och bereds nu inom Justitiedepartementet. Utskottet anser att resultatet av det nu pågående beredningsarbetet bör avvaktas och avstyrker bifall till motion Ju202 i nu behandlad del.
Samarbete mellan tull och polis Ett antal motioner tar upp frågan om samarbete mellan tull och polis. I motion Ju219 (fp) föreslås att det skall inrättas en försöksverksamhet med en särskild organisation - ett Knarkopol - för bekämpande av narkotikabrott i Skåne. Enligt motionären bör en omorganisation göras för att skapa en gemensam organisation av de delar av tullen, polisen och åklagarmyndigheterna som arbetar med dessa frågor. I motion Ju223 (m) begärs en utvärdering av organisationsförändringarna inom polisen och tullen. I motion Ju226 (s) föreslås en försöksverksamhet med sammanslagning av tullens och polisens underrättelseverksamhet samt begärs en utredning om gemensamma befogenheter för polis- och tullpersonal, i motion Ju227 (m) en reformering av tullens och polisens myndighetsstruktur, i motion Ju903 (c) ytterligare samarbete och samverkan mellan tull och polis samt i motion Ju918 (mp) ett ökat samarbete mellan Interpol och tullen. Utskottet har vid ett flertal tillfällen haft att ta ställning till yrkanden liknande de nu aktuella, bl.a. i samband med riksdagsbehandlingen av proposition 1995/96:166 Tullens befogenheter vid den inre gränsen. I sitt yttrande till skatteutskottet (bet. 1995/96:JuU5y s. 5 f) avstyrkte utskottet ett motions-yrkande om att ändra myndighetsstrukturen för tullen och polisen, liksom ett yrkande om en försöksverksamhet med den inriktningen. Utskottet ansåg emellertid att det kunde finnas goda skäl att följa utvecklingen av tullens och polisens samarbete när det gäller den brottsutredande verksamheten vid gränserna. Även i samband med behandlingen av regeringens budgetproposition hösten 1996 framställdes motionsyrkanden om bl.a. en försöksverksamhet med integrerad tull- och polisverksamhet. Skatteutskottet behandlade frågan i sitt betänkande 1996/97:SkU1 (s. 13 f). Utskottet framhöll att det vid en hearing - som justitieutskottet och skatteutskottet höll tidigare under hösten med representanter för bl.a. Generaltullstyrelsen och Rikspolisstyrelsen - framkommit att det på många håll, bl.a. i Malmöregionen, förekommer ett mycket väl fungerande samarbete mellan tullen och polisen. Något behov att formalisera samarbetet i försöksverksamheter, försöksvisa sammanslagningar o.d. ansågs inte föreligga. Vad gällde frågan om underrättelseverksamhet påpekade skatteutskottet att detta är ett område som tullen satsar på och att bl.a. en ny underrättelse- och rikssambandscentral invigts i Stockholm. Regeringen kommer inom kort att tillsätta en utredning med uppgift att undersöka EU-medlemskapets effekter för Tullverkets dimensionering och organisation. Vidare har i departementspromemorian Nya register för tullens brottsbekämpande verksamhet (Ds 1997:2) lämnats förslag om att tullen i framtiden skall få möjlighet att inrätta underrättelseregister efter samma mönster som föreslagits för polisens del i Registerutredningens betänkande (SOU 1996:35), dvs. en registrering av uppgifter om aktiviteter riktade mot brottslig verksamhet utan att något konkret brott är känt. Departementspromemorian remissbehandlas för närvarande. Syftet med samtliga här aktuella motionsyrkanden kan sägas vara att genom nya organisatoriska lösningar och praktiska verksamhetsförändringar få till stånd en bättre brottsbekämpning vid gränserna. Utskottet finner inte skäl att nu frångå sin tidigare ståndpunkt i dessa frågor. Utskottet anser dock, liksom tidigare, att det finns goda skäl att följa utvecklingen på området och välkomnar också den översyn av tullens dimensionering m.m. som nu skall göras. Utskottet avstyrker bifall till motionerna Ju219, Ju223, Ju226, Ju227, Ju903 och Ju918 samtliga i här aktuella delar.
Interna utredningar inom polisväsendet I motion Ju207 (mp) begärs att en utredning skall tillsättas med uppgift att se över polisens interna granskning mot poliser som begått brott i tjänsten och komma med förslag till en ny ordning. I motion Ju214 (s) anförs att det är angeläget med en ordentlig genomlysning av utredningsförfarandet vid anmälningar mot polisernas tjänsteutövning. Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen gav i oktober förra året före detta biträdande riksåklagaren Axel Morath i uppdrag att leda en utredning för en översyn av det interna kontrollsystemet inom åklagar- och polisverksamheten. I översynen skall ingå att göra en kartläggning och utvärdering av det nuvarande systemet för att förebygga och upptäcka brott och andra förhållanden som utan att direkt utgöra brott kan vara ägnade att rubba förtroendet för integriteten i den brottsutredande verksamheten. I uppdraget ingår också att granska formerna för handläggningen av interna brottsutredningar och lägga fram förslag till de förbättringar som kan anses påkallade. Utredningen skall vara klar i slutet av mars 1997. Regeringen gav den 22 augusti 1996 Justitiekanslern i uppdrag att kartlägga behovet av att ytterligare stärka kontrollen inom den offentliga förvaltningen. Uppdraget har avsett såväl kontrollen över myndigheternas medelsförvaltning som den övriga kontrollen över verksamheten och förhållandena inom myndigheterna. Uppdraget har nyligen redovisats i rapporten Förstärkt skydd mot oegentligheter i offentlig förvaltning. Vad avser kontrollsystemen inom åklagar- och polisväsendet konstaterar Justitiekanslern sammanfattningsvis att han inte vill föregripa slutresultatet av den särskilde utredningsmannens arbete. Utskottet, som konstaterar att ett utredningsarbete inletts hos Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen efter det att motionerna Ju207 och Ju214 väckts, anser att resultatet av de pågående utredningarna bör avvaktas. Utskottet avstyrker bifall till motionerna.
Kyrkofrid I motion Ju809 (mp) yrkas att bestämmelser om kyrkofrid skall införas. Sådana bestämmelser skulle gå ut på att straffprocessuella tvångsmedel, t.ex. husrannsakan, inte skulle få företas i kyrkor. Utskottet har vid flera tillfällen behandlat motionsyrkanden liknande det nu aktuella, senast i betänkande 1995/96:JuU15 (s. 3 f). För en utförlig redogörelse hänvisas dit. Vid samtliga tillfällen har motionerna avstyrkts mot bakgrund av att utskottet inte funnit det motiverat att införa en särreglering för tvångsingripanden i kyrkolokaler. Riksdagen har följt utskottet. Utskottet finner inte skäl till någon annan ståndpunkt nu än den utskottet tidigare intagit i frågan. Bifall till motion Ju809 i nu behandlad del avstyrks.
Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut I motion Ju809 (mp) anförs att verkställigheten av avvisningsbeslut sker på ett inhumant sätt samt att det råder oklarhet om vem som har det yttersta ansvaret för att bestämmelserna om avvisningar samt verkställighet av desamma tillämpas lika i hela landet. Enligt utlänningslagen (1989:529) skall ett av en polismyndighet fattat avvisningsbeslut verkställas så snart som möjligt. Detsamma gäller beträffande Invandrarverkets beslut om avvisning med förordnande om omedelbar verkställighet samt domstols dom eller beslut om utvisning. I andra fall skall en utlänning som avvisats lämna landet inom två veckor och en utlänning som utvisas lämna landet inom fyra veckor efter det beslutet vunnit laga kraft, om inte annat bestämts. Om utlänningen inte självmant reser ut ur Sverige, skall polismyndigheten i det polisdistrikt där utlänningen vistas verkställa avvisnings- eller utvisningsbeslutet. I de flesta fall organiseras utresan ur Sverige av Kriminalvårdens transporttjänst på uppdrag av den ansvariga polismyndigheten. I proposition 1996/97:25 Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv har regeringen behandlat frågan om ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter vid tillämpningen av utlänningslagen. Syftet är att renodla myndigheternas ansvarsområden och koncentrera på det som uppfattas som respektive myndighets kärnverksamhet. Såvitt gäller polisens uppgifter sägs sammanfattningsvis att polisens roll, främst av principella skäl, bör minska i frågor som berör tillämpningen av utlänningslagen. Såvitt gäller frågan om verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut hänvisas till att utredningen om verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning (Verkställighets- utredningen) i sitt betänkande Ett samlat verksamhetsansvar för asylärenden (SOU 1995:55) föreslagit bl.a. att ansvaret för verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut förs över från polismyndigheterna till Invandrarverket samt att Kriminalvårdens transporttjänst organisatoriskt flyttas till Invandrarverket i den del som avser utrikestransporter. Enligt regeringens mening måste dessa frågor emellertid utredas ytterligare bl.a. beträffande möjligheterna för Invandrarverkets personal att använda tvångsmedel (prop. s. 135 f). Vid riksdagsbehandlingen gjordes inte några invändningar mot detta (bet. 1996/97:SfU5). Regeringen har nyligen beslutat att tillsätta en utredning om bl.a. ansvarsfördelningen vid verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut (dir. 1997:6). Enligt direktiven skall en särskild utredare tillkallas med uppgift att föreslå hur ansvaret för att verkställa beslut om avvisning och utvisning kan flyttas över från polismyndigheterna till Statens invandrarverk; besluten skall liksom hittills verkställas på ett värdigt och effektivt sätt. Möjligheterna att de humanitära frivilligorganisationerna därvid kan ges en roll skall uppmärksammas. Förutsättningarna för att flytta över verksamheten med utrikestransporten från Kriminalvårdens transporttjänst till Invandrarverket skall undersökas. Förslag skall lämnas om vilken rätt Invandrarverkets personal bör ges att efter en sådan ändring av ansvarsfördelningen använda tvångsmedel. Utskottet anser att resultatet av utredningens arbete bör avvaktas och avstyrker bifall till motion Ju809 i nu behandlad del.
Bevakningskostnader m.m. vid idrottsevenemang I motion Ju208 (s) yrkas att polisen skall få möjlighet att ta betalt också av ideella föreningar för sina insatser i samband med vissa typer av större arrangemang. I motion Ju220 (fp) begärs en utredning av polisens arbetsuppgifter; inte minst ur kostnadssynpunkt ifrågasätts om det är polisens uppgift att bevaka t.ex. fotbollsmatcher, och i motionen föreslås att denna uppgift i stället skall utföras av bevakningsföretag. Idrottstävlingar och uppvisningar i sport och idrott utgör offentliga tillställningar enligt 2 kap. 3 § ordningslagen (1993:1617). Den som anordnar en tillställning har ett huvudansvar för att det råder god ordning. Vid tillställningen skall polisen normalt arbeta med endast kvalificerade polisiära uppgifter, som att förhindra brott, ingripa när brott har begåtts och övervaka trafik på gator och vägar. För att få anordnaren att uppfylla sitt ansvar har polisen enligt 2 kap. 16 § ordningslagen möjlighet att meddela de villkor som behövs för att upprätthålla ordning och säkerhet vid tillställningen. Sådana villkor får innefatta skyldighet för anordnaren att anlita ordningsvakter enligt lagen (1980:578) om ordningsvakter. Kostnaden för sådana ordningsvakter får då anordnaren svara för. Även när det gäller kostnaden för polisens egen insats ger ordningslagen möjlighet att kräva ersättning av arrangören. Enligt 2 kap. 26 § gäller som huvudregel att den som i vinstsyfte anordnar en offentlig tillställning skall ersätta polismyndigheten kostnader för att hålla ordning vid tillställningen. Ersättningsskyldigheten gäller dock inte sådana ideella föreningar som är skattebefriade enligt lagen om statlig inkomstskatt. Frågan om eventuellt undantag från den principella kostnadsbefrielsen för ideella föreningar behandlades av Ordningsstadgeutredningen i en promemoria år 1978 (Ds Kn 1978:2). Utredningen ansåg att mot ett förslag att ideella föreningar generellt skulle befrias från skyldighet att svara för kostnader för polisbevakning vid offentliga tillställningar kunde invändas att de tillställningar som föranledde insatser från polisens sida gav anordnaren intäkter och att det var rimligt att statens kostnader betalades med en del av intäkterna. Undantag skulle således kunna tänkas i fråga om sådana sportgrenar där intäkterna från tävlingar var betydande samtidigt som förhållandevis stora insatser av polispersonal kunde behövas för ordningshållningen. De tävlingar som utredningen tog upp i det sammanhanget var vissa fotbolls- och ishockeymatcher och motortävlingar. I proposition 1979/80:17 om ordningshållning vid offentliga tillställningar m.m. uttalades att idrottsrörelsen har stor betydelse för den förebyggande hälsovården och att den gör stora insatser för att aktivera och ta hand om ungdomar. Vidare konstaterades att det ter sig motsägelsefullt att det allmänna å ena sidan ger ett betydande stöd till idrotten, liksom till annan ideell verksamhet, å andra sidan förbehåller sig möjligheten att ta betalt för den ordningshållning som behövs vid offentliga tillställningar vilkas syfte till stor del är att ytterligare bidra till finansieringen av den rent ideella verksamheten. Det konstaterades också att det knappast är möjligt att på ett tillfredsställande sätt i författning ange de fall i vilka föreningen skulle vara skyldig att stå för polisens kostnader för ordningshållning. I förarbetena till nya ordningslagen (1993:1617) ansåg regeringen att det inte fanns skäl att överväga någon förändring av regleringen för de aktuella föreningarna (prop. 1992/93:210 s. 95 f). Vid behandlingen i riksdagen av förslaget ansåg kulturutskottet att det fanns skäl som med tyngd talade för att ersättningsskyldigheten skulle utvidgas så att även ideella föreningar skulle kunna åläggas ersättningsskyldighet när det fanns särskilda skäl till det. Kulturutskottet förutsatte att utvecklingen av praxis vid tillämpningen av ersättningsbestämmelserna skulle följas, liksom förekomsten av ordningsproblem i samband med större arrangemang, så att - utan att särskild utredning gjordes - frågan om ytterligare utsträckning av kostnadsansvaret kan aktualiseras i framtiden (1992/93:KrU13y). Också konstitutionsutskottet godtog regeringsförslaget och utgick från att ersättningsfrågan följs i Regeringskansliet och att behövliga initiativ tas om orimliga konsekvenser för mötesfriheten uppstår (1992/93:KU7y). Justitieutskottet delade de synpunkter som de båda utskotten framfört. Utskottet utgick således från att man i Regeringskansliet skulle komma att följa tillämpningen av ersättningsfrågorna. På så sätt skulle samtidigt det underlag skaffas som kan krävas för en eventuell framtida utvidgning av ersättningsskyldigheten. Något ytterligare utredningsarbete behövde enligt utskottets mening då inte inledas (bet. 1993/94:JuU1 s. 14). I sammanhanget kan nämnas att Inrikesdepartementet i höstas tillsatte en arbetsgrupp som skall samordna insatserna mot våldsyttringar i samband med idrottsevenemang. I arbetsgruppen ingår representanter för Svenska Fotbollförbundet, Riksidrottsförbundet, Svenska Ishockeyförbundet, Rikspolisstyrelsen, Justitiedepartementet och Inrikesdepartementet. Arbetet skall inriktas på att - i samråd med berörda intressenter såsom lokala föreningar, spelarföreningar, supporterklubbar och polisdistrikt - försöka finna åtgärder som sätter stopp för våldsyttringar i samband med idrottsevenemang. Uppdraget skall redovisas senast den 1 juli 1998. Som nämnts tidigare har Trygghetsutredningen nyligen genomfört en översyn av rollfördelningen mellan polisen, kommunerna och de enskilda när det gäller att skapa trygghet mot brott, särskilt vardagsbrottslighet och ordningsstörningar. I sitt slutbetänkande Trygghet mot brott - Rollfördelning och samverkan (SOU 1995:146) konstaterar Trygghetsutredningen (s. 239) bl.a. att ordningsstörningar som uppstått i samband med matcher och andra idrottstävlingar inte synes ha varit lika omfattande som tidigare beroende på de omfattande och verksamma insatser som gjorts av idrottsrörelsen m.fl. Trygghetsutredningens förslag i denna del innebär bl.a. att möjligheterna att förordna ordningsvakter för tjänstgöring på offentliga platser väsentligt utökas och att kända bråkstakar skall kunna utestängas från matcher och liknande. Utredningen understryker i sammanhanget vikten av att polisen och andra myndigheter nära samverkar med idrottsrörelsen i det förebyggande arbetet. Trygghetsutredningens slutbetänkande har remissbehandlats och är nu föremål för beredning i Justitiedepartementet. Utskottet konstaterar att olika överväganden för närvarande görs i syfte att komma till rätta med ordningsstörningar vid olika idrottsevenemang. I detta ligger även att överväga om annan än polis skall kunna stå för vissa bevakningsuppgifter. Såvitt avser kostnaderna härför utgår utskottet, liksom tidigare, från att man i Regeringskansliet följer tillämpningen av ersättningsfrågorna. Med dessa uttalanden avstyrker utskottet bifall till motionerna Ju208 och Ju220.
Klotter I motion Ju204 (c) föreslås att det i polislagen skall införas en bestämmelse om kroppsvisitation för att förebygga skadegörelse i form av t.ex. klotter. För att komma till rätta med vandalisering i form av klotter och liknande skadegörelse föreslog regeringen i proposition 1987/88:143 om ändring i brottsbalken m.m. en bestämmelse om förverkande av föremål som kan användas som hjälpmedel vid bl.a. skadegörelse. I propositionen föreslogs vidare att en regel om kroppsvisitation skulle införas i polislagen, enligt vilken polisen under vissa förutsättningar i brottsförebyggande syfte skulle ges rätt att söka efter sådana föremål. Utskottet tillstyrkte förslaget om en förverkanderegel, vilken fördes in i 36 kap. 3 § brottsbalken. Vad gällde förslaget om kroppsvisitation avstyrkte utskottet detta under hänvisning till det starka skydd som bör finnas för den kroppsliga integriteten (bet. 1988/89:JuU13, rskr. 145). I ärendet anförde utskottet dock att arbetet med att söka efter en konstruktion med ett mindre ingripande tvångsmedel, t.ex. ytlig kroppsvisitation för att söka efter sprayburkar, borde fortsätta. Denna fråga behandlades i proposition 1993/94:24 med förslag till ändrade regler om kroppsvisitation och kroppsbesiktning, m.m. Där anfördes att det inte är realistiskt eller ändamålsenligt med en särlösning om kroppsvisitation för att förhindra skadegörelse i form av t.ex. klotter, varför något sådant förslag inte lades fram. Vid behandlingen i riksdagen av proposition 1993/94:24 framställdes ett motionsyrkande motsvarande det nu aktuella (bet. 1993/94:JuU7 s. 6). Utskottet uttalade då att det inte hade någon annan uppfattning än den som redovisats i det tidigare lagstiftningsärendet (1988/89:JuU13), varför bifall till motionen avstyrktes. Polisrättsutredningen har i sitt slutbetänkande Tvångsmedel enligt 27 och 28 kap. RB samt polislagen (SOU 1995:47) behandlat bl.a. polislagens bestämmelser om ingripanden i brottsförebyggande syfte. Utredningen har inte föreslagit någon utvidgning av möjligheten till kroppsvisitation i förebyggande syfte; med hänvisning till det starka skydd som bör finnas för den kroppsliga integriteten har utredningen tvärtom föreslagit en viss begränsning av de möjligheter som finns i dag. Polisrättsutredningens betänkande bereds nu i Justitiedepartementet. Utskottet vidhåller sin tidigare redovisade uppfattning och avstyrker bifall till motion Ju204.
Genteknikens användning i brottmål I motion Ju201 (fp) framförs att det behövs riktlinjer för hur och när genteknik skall användas vid brottsutredningar samt begärs ytterligare ett laboratorium vid sidan av Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) bl.a. för att minimera risken för analysfel. I rättegångsbalken regleras situationen där undersökningar måste kunna genomföras mot en persons vilja. Den som är skäligen misstänkt för ett brott på vilket fängelse kan följa får enligt 28 kap. 12 § rättegångsbalken kroppsbesiktigas för att polisen skall kunna bl.a. utröna omständigheter som kan ha betydelse för utredning om ett brott. I princip tillåter rättegångsbalken alla former av undersökningar, provtagningar och analyser. En begränsning är dock att kroppsbesiktning enligt 28 kap. 12 § inte får utföras så att den undersökte riskerar framtida ohälsa eller skada. Ett prov får inte analyseras i annat syfte än det för vilket provet togs. Det tvång som kroppsbesiktning innebär får bara utnyttjas mot den som är skäligen misstänkt för ett brott. Med samtycke från den undersökte kan man emellertid också utföra DNA-analys på andra som inte är misstänkta för brott, t.ex. en målsägande. Vad gäller undersökning av ett spår av kroppsprodukter på en brottsplats finns det inte några restriktioner. Det kan nämnas att Riksåklagaren i sin rapport Grova våldsbrott (Metodfrågor 1995:1) understryker vikten av en noggrann brottsplatsundersökning vid kvalificerade brott. SKL:s uppgift i detta sammanhang är att stödja den kvalificerade brottsutredningsverksamheten. En utförlig redogörelse av DNA-analys inom ramen för straffprocessen har lämnats i Registerutredningens delbetänkande Kriminalunderrättelseregister, DNA-register (SOU 1996:35 s. 103 f). SKL har en viktig roll när det gäller att öka kriminalteknikernas kompetens genom utbildningsinsatser tillsammans med Polishögskolan. Av polisväsendets årsredovisning för budgetåret 1994/95 nämndes bland insatserna framför allt den nya grundutbildningen för kriminaltekniker i vilken de tre första veckorna förlagts till SKL. Under det året genomfördes fyra sådana kursomgångar. Vidare hade SKL ansvaret för vissa delar av pilotkursen för kvalificerad kriminalpolisiär verksamhet (KKV). SKL håller också kurser för åklagare. När det gäller brottsplatsutredning är naturligtvis frågan om en noggrann brottsplatsundersökning av central betydelse. Utbildning förekommer också på området. Utskottet finner inte skäl att härutöver införa särskilda riktlinjer på sätt som föreslås i motion Ju201. Utskottet kan inte heller se att det finns behov av att inrätta ytterligare ett laboratorium vars huvudsakliga uppgift skulle vara att kontrollera SKL:s resultat. Om en sådan kontroll vid något enstaka tillfälle skulle behövas kan det ske på annat sätt, t.ex. utomlands. Motion Ju201 avstyrks.
Uniformerad polis I motion Ju924 (m) understryks vikten av uniformerade poliser. I motionen anförs att den omständigheten att uniformstvånget för poliser nyligen avskaffats inte går ihop med att kravet på ökad synlighet skall finnas kvar. Polisen har sedan år 1995 fri uniform. Enligt de föreskrifter Rikspolisstyrelsen meddelat om tilldelning och bärande av polisuniform sägs att uniform skall bäras av polisman i tjänst, om inte civil klädsel är lämpligare med hänsyn till tjänstens eller uppdragets art eller andra omständigheter (RPS FS 1996:8, FAP 798-1). Länspolismästare, chef för Rikskriminalpolisen, rektor för Polishögskolan och byråchef vid Rikspolisstyrelsen fattar beslut om tilldelning och bärande av uniform, men får överlåta denna beslutanderätt. Reglerna syftar till att poliser normalt skall använda uniform i tjänsten. Utskottet finner inte anledning för riksdagen att uttala sig i frågan och avstyrker därför bifall till motion Ju924 i nu behandlad del.
Polisanmälan på Internet I motion Ju205 (m) anförs att det finns behov av att även på Internet kunna göra anmälan till polisen. Som exempel nämner motionären anmälningar om upptäckter av barnpornografi och liknande på Internet. Som nämns i motionen har polisen en hemsida men inte någon s.k. alert- adress, vilket gör att polisen inte kan ta emot meddelanden på Internet. Polisens hemsida är nu föremål för vidare utbyggnad. Vidare utreder Rikspolisstyrelsen frågan om polisväsendets informationsförmedling på Internet. I den frågan ingår även hur allmänheten på ett enkelt och smidigt sätt skall kunna komma i kontakt med polisen. Enligt utskottets uppfattning är det närmast en självklarhet att informationsteknikens fördelar tas till vara i alla sammanhang. Häri kan naturligtvis ingå en möjlighet att komma i direktkontakt med polisen via t.ex. Internet. Det kan tilläggas att en anmälan om brott kan göras formlöst och att polisen i princip har skyldighet att utreda brott som kommit till polisens kännedom, jfr. 23 kap. 1 § rättegångsbalken. Hithörande frågor - förutsätter utskottet - kommer att belysas i Rikspolisstyrelsens arbete. Något riksdagsinitiativ behövs inte. Utskottet avstyrker bifall till motion Ju205.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande antagningen till Polishögskolan att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju903 yrkande 13, res. 1 (c) 2. beträffande polisutbildning i miljörätt att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju926 yrkande 4, res. 2 (mp) 3. beträffande Säkerhetspolisens verksamhet att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ju224 och 1996/97:Ju918 yrkande 3, res. 3 (mp) 4. beträffande Säkerhetspolisens register att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju222, 5. beträffande Registernämnden att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju918 yrkande 9, res. 4 (mp) 6. beträffande registrering och kontroll att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju918 yrkande 8, res. 5 (mp) 7. beträffande beredskapspolis m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju202 yrkandena 2, 3 och 4, res. 6 (c, fp) 8. beträffande samarbete mellan tull och polis att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ju219, 1996/97:Ju223 yrkande 1, 1996/97:Ju226 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ju227 yrkande 1, 1996/97:Ju903 yrkande 38, 1996/97:Ju918 yrkande 6, res. 7 (m) res. 8 (c) res. 9 (fp) res. 10 (mp) 9. beträffande interna utredningar inom polisväsendet att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ju207 och 1996/97:Ju214, res. 11 (mp) 10. beträffande kyrkofrid att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju809 yrkande 1, res. 12 (mp) 11. beträffande verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju809 yrkandena 2 och 3, 12. beträffande bevakningskostnader m.m. vid idrottsevenemang att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ju208 och 1996/97:Ju220, res. 13 (fp) 13. beträffande klotter att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju204, 14. beträffande genteknikens användning i brottmål att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju201, res. 14 (c, fp) 15. beträffande uniformerad polis att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju924 yrkande 3, res. 15 (m) 16. beträffande polisanmälan på Internet att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju205.
Stockholm den 4 mars 1997 På justitieutskottets vägnar
Gun Hellsvik
I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Lars-Erik Lövdén (s), Göran Magnusson (s), Sigrid Bolkéus (s), Märta Johansson (s), Anders G Högmark (m), Siw Persson (fp), Ann-Marie Fagerström (s), Alice Åström (v), Maud Ekendahl (m), Kia Andreasson (mp), Helena Frisk (s), Jeppe Johnsson (m), Sivert Carlsson (c), Majvi Andersson (s) och Cinnika Beiming (s).
Reservationer
1. Antagningen till Polishögskolan (mom. 1) Sivert Carlsson (c) anför: I likhet med majoriteten anser jag att det är av största vikt att utbildningen av nya poliser återupptas till vårterminen år 1998. Det är vidare nödvändigt att utbildningen i fortsättningen organiseras så att det är möjligt att upprätthålla en jämn antagning till Polishögskolan varje år. Det ankommer på regeringen att se till att planeringen sker med denna utgångspunkt. Vad utskottet med anledning av motion Ju903 i nu behandlad del anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Jag anser att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande antagningen till Polishögskolan att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju903 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reserva-tion 1,
2. Polisutbildning i miljörätt (mom. 2) Kia Andreasson (mp) anför: Jag anser att det är nödvändigt med en utökad utbildning av miljöpoliser. Det har också hållits utmärkta 8-veckors fortbildningskurser för poliser i miljörätt och miljökunskap vid Polishögskolan. Denna utbildning bör enligt min mening ingå som en obligatorisk del i den nya grundutbildningen. På detta sätt kommer den aktuella miljöutbildningen att bekostas centralt, vilket torde vara en förutsättning för att alla polismän skall få del av utbildningen. Det får ankomma på regeringen att vidta nödvändiga åtgärder så att vad utskottet nu anfört kommer till utförande. Vad utskottet med anledning av motion Ju926 i nu behandlad del anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Jag anser att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande polisutbildning i miljörätt att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju926 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation 2,
3. Säkerhetspolisens verksamhet (mom. 3) Kia Andreasson (mp) anför: Stora nedskärningar har gjorts inom hela den statliga förvaltningen, inte minst inom polisväsendet. En verksamhet som emellertid inte berörts i detta sammanhang är Säkerhetspolisen. Jag anser därför att Säkerhetspolisens verksamhet och organisation skall ses över. Enligt min mening borde det nämligen finnas möjligheter att spara även här. Säkerhetspolisens verksamhet skulle kunna minskas genom en överföring av vissa uppgifter till den öppna polisen och till försvarsmakten. På så sätt skulle verksamheten kunna effektiviseras genom en samordning av arbetsuppgifter. Det ankommer på regeringen att vidta nödvändiga åtgärder så att en översyn kommer till stånd. Vad jag med anledning av motionerna Ju224 och Ju918 i nu behandlad del uttalat bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Jag anser att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande Säkerhetspolisens verksamhet att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Ju224 och 1996/97:Ju918 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation 3,
4. Registernämnden (mom. 5) Kia Andreasson (mp) anför: I dag är endast två av de politiska partierna, nämligen s och m, representerade i Registernämnden. Jag anser att samtliga riksdagspartier skall finnas representerade i Registernämnden för att kravet på parlamentarisk insyn skall vara uppfyllt. Det ankommer på regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att detta skall komma till utförande. Vad som här anförts med anledning av motion Ju918 i nu behandlad del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Jag anser att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande Registernämnden att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju918 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation 4,
5. Registrering och kontroll (mom. 6)
Kia Andreasson (mp) anför:
Steg för steg genomförs lagar som möjliggör för myndigheter att registrera, avlyssna och på andra sätt kontrollera medborgarna. Det saknas en helhetsbild av vad denna informationsinsamling och kontroll får för konsekvenser för den enskildes personliga integritet. Regeringen bör därför göra en analys av de samlade konsekvenserna på området. Utgångspunkten bör enligt min mening vara att den personliga integriteten måste få gå före effektiviteten. Det ankommer på regeringen att vidta sådana åtgärder att denna analys genomförs. Vad som här anförts i anledning av motion Ju918 i nu behandlad del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Jag anser att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande registrering och kontroll att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju918 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation 5,
6. Beredskapspolis m.m. (mom. 7) Siw Persson (fp) och Sivert Carlsson (c) anför: Enligt vår mening är såväl samhällets ekonomiska som polisens personella resurser otillräckliga. Mot bakgrund härav anser vi att det på sikt bör inrättas en reservpoliskår. Till denna nya poliskategori bör alla intresserade kunna söka, och arbetet skall vara ideellt. Reservpolisen skulle enligt utskottets mening kunna bevaka och dirigera trafik samt hjälpa polisen på lämpligt sätt, t.ex. genom att dra i gång olika ideella initiativ som grannsamverkan mot brott. Det får ankomma på regeringen att vidta nödvändiga åtgärder så att vad utskottet nu anfört kommer till utförande. Vad som här anförts med anledning av motion Ju202 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Vi anser att utskottets hemställan under moment 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande beredskapspolis m.m. att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju202 yrkande 2, 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation 6,
7. Samarbete mellan tull och polis (mom. 8) Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m) och Jeppe Johnsson (m) anför: Enligt vår mening bör en organisatorisk förändring eftersträvas där tullkriminalen och tullens bevakningspersonal integreras med polisorganisationen på de platser där inre gränskontroll kommer i fråga, dvs. i Skåne, Tornedalen, Stockholm samt de övriga hamnar och flygplatser där trafik till och från EU-land förekommer. Med en brottsbekämpning som baseras på gemensamma polis-, tull- och åklagarinsatser går det enligt vår uppfattning att förena de till synes motstående intressena mellan fri varurörlighet och effektiv brottsbekämpning. Grunden för ingripanden vid eller innanför den inre gränsen behöver då inte längre baseras på tulltekniska institut utan kan ske med stöd av rättegångsbalken. Fördelarna med vårt förslag att integrera myndigheterna är flera: spänningen i relation till EG-rättens krav på fri rörlighet försvinner, tullens erfarenheter och personal, liksom vissa arbetsmetoder, kan bibehållas och nyttiggöras i ett integrerat organisatoriskt polis- och åklagararbete; en integration torde också leda till att det ?dubbelkommando? som i dag präglar tullkriminalens respektive polisens arbete på sina håll upphör. Det ankommer på regeringen att återkomma till riksdagen med ett förslag till ny gemensam organisation för tull och polis. Vad vi nu anfört i anledning av motionerna Ju223 och Ju227, båda i nu behandlad del, bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Ju219, liksom motionerna Ju226, Ju903 och Ju918, samtliga i nu behandlad del, bör däremot inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Vi anser att utskottets hemställan under moment 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande samarbete mellan tull och polis att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Ju223 yrkande 1 och 1996/97:Ju227 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1996/97:Ju219, 1996/97:Ju226 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ju903 yrkande 38 och 1996/97:Ju918 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation 7,
8. Samarbete mellan tull och polis (mom. 8) Sivert Carlsson (c) anför: Enligt min mening är det viktigt att de resurser som finns till förfogande utnyttjas på bästa möjliga sätt för att vi skall få till stånd en bättre brottsbekämpning vid gränserna. Efter EU-inträdet har detta arbete förändrats. En allt större samverkan mellan myndigheter krävs för att hindra att illegala varor kommer in i landet. Därför bör enligt min mening samarbetet och samverkan mellan tull och polis utvecklas ytterligare. Det får ankomma på regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att detta skall kunna genomföras. Vad jag nu anfört i anledning av motion Ju903 i nu behandlad del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Ju219 samt motionerna Ju223, Ju226, Ju227 och Ju918, samtliga i nu behandlad del, bör däremot inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Jag anser att utskottets hemställan under moment 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande samarbete mellan tull och polis att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju903 yrkande 38 och med avslag på motionerna 1996/97:Ju219, 1996/97:Ju223 yrkande 1, 1996/97:Ju226 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ju227 yrkande 1 och 1996/97:Ju918 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation 8,
9. Samarbete mellan tull och polis (mom. 8) Siw Persson (fp) anför: Enligt min mening bör en försöksverksamhet med en särskild organisation för narkotikabekämpning - ett Knarkopol - införas i Skåne. Förslaget innebär en omorganisation och tillskapandet av en gemensam organisation av de delar inom tullen, polisen och åklagarväsendet som är engagerade i arbetet mot narkotika. Genom att samla kompetensen på området under en myndighet skulle arbetet kunna bedrivas mer effektivt. I samarbetet kan också ingå att skapa endast ett underrättelsesystem för tull och polis med ett gemensamt datorsystem. Ett samarbete bör också inrymma kontakter med dansk polis. Det ankommer på regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att en försöksverksamhet skall komma till stånd. Vad jag anfört i anledning av motion Ju219 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Ju223, Ju226, Ju227, Ju903 och Ju918, samtliga i nu behandlad del, bör däremot inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Jag anser att utskottets hemställan under moment 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande samarbete mellan tull och polis att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju219 och med avslag på motionerna 1996/97:Ju223 yrkande 1, 1996/97:Ju226 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ju903 yrkande 38 och 1996/97:Ju918 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation 9,
10. Samarbete mellan tull och polis (mom. 8) Kia Andreasson (mp) anför: I dag försöker man komma till rätta med den ökade internationella brottsligheten inom en rad olika mindre internationella sammanslutningar som t.ex. inom Europol och Östersjösamarbetet. Enligt min mening måste det vara mer effektivt att satsa på det samarbete som finns genom Interpol. Denna organisation har betydligt äldre anor och en bred anslutning. Ett ökat samarbete mellan Interpol och tullen är också att föredra framför andra samarbetsformer. Det ankommer på regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att vad som nu anförts skall kunna genomföras. Vad jag i anledning av motion Ju918 i nu behandlad del anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Ju219 och motionerna Ju223, Ju226, Ju227 och Ju903, samtliga i nu behandlad del, bör däremot inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Jag anser att utskottets hemställan under moment 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande samarbete mellan tull och polis att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju918 yrkande 6 och med avslag på motionerna 1996/97:Ju219, 1996/97:Ju223 yrkande 1, 1996/97:Ju226 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ju227 yrkande 1 och 1996/97:Ju903 yrkande 38 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation 10,
11. Interna utredningar inom polisväsendet (mom. 9) Kia Andreasson (mp) anför: Jag anser, i enlighet med vad som anförs i motion Ju207, att en ny ordning bör införas för interna utredningar inom polisväsendet. Utgångspunkten för en sådan ordning skall vara att brottsmisstankar mot poliser inte skall utredas av polis eller åklagare. Det ankommer på regeringen att vidta nödvändiga åtgärder så att detta kommer till utförande. Vad jag med anledning av motionerna Ju207 och Ju214 nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Jag anser att utskottets hemställan under moment 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande interna utredningar inom polisväsendet att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Ju207 och 1996/97:Ju214 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation 11,
12. Kyrkofrid (mom. 10) Kia Andreasson (mp) anför: Flyktingar som skall avvisas bör kunna få en fristad i kyrkorum utan att riskera att där gripas eller omhändertas av polis eller andra myndigheter. I dessa fall är det inte fråga om personer misstänkta för brott utan människor på flykt undan - i de flesta fall - tortyr. Enligt min mening talar därför starka skäl för en ordning som innebär att husrannsakan och liknande åtgärder inte skall få vidtas i kyrkorum i syfte att verkställa avvisningsbeslut. Det får åligga regeringen att lägga fram lagförslag som beaktar vad utskottet anfört. Detta bör riksdagen med anledning av motion Ju809 i nu behandlad del som sin mening ge regeringen till känna. Jag anser att utskottets hemställan under moment 10 bort ha följande lydelse: 10. beträffande kyrkofrid att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju809 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation 12,
13. Bevakningskostnader m.m. vid idrottsevenemang (mom. 12) Siw Persson (fp) anför: Polisen tvingas i dag avsätta stora resurser för att bevaka bl.a. idrottsevenemang. Inte minst ur kostnadssynpunkt måste det ifrågasättas om det är polisen som skall sköta denna bevakning. Jag anser därför att regeringen bör tillsätta en utredning med uppgift att se över frågan om vilka uppgifter som bör utföras av polisen och vilka som kan läggas ut på andra aktörer, statliga, kommunala eller privata. Det ankommer på regeringen att vidta nödvändiga åtgärder så att detta kommer till utförande. Vad jag nu i anledning av motionerna Ju208 och Ju220 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Jag anser att utskottets hemställan under moment 12 bort ha följande lydelse: 12. beträffande bevakningskostnader m.m. vid idrottsevenemang att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Ju208 och 1996/97:Ju220 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation 13,
14. Genteknikens användning i brottmål (mom. 14) Siw Persson (fp) och Sivert Carlsson (c) anför: Enligt vår mening är de insatser som görs för att sprida kunskap om metodfrågorna när det gäller DNA-analys otillräckliga, och riktlinjer för den verksamheten behövs såsom anförs i motion Ju201. I arbetet med riktlinjer bör en fördjupad diskussion om för- och nackdelar med DNA-baserad bevisning föras och säkerheten i analysresultaten granskas. Också hanteringen av bevismaterial kan behöva studeras. Det ankommer på regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att detta skall genomföras. Vad vi i anledning av motion Ju201 nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Vi anser att utskottets hemställan under moment 14 bort ha följande lydelse: 14. beträffande genteknikens användning i brottmål att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju201 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation 14,
15. Uniformerad polis (mom. 15) Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m) och Jeppe Johnsson (m) anför: Vi anser att avskaffandet av uniformstvånget strider mot kravet på synlighet från polisens sida. Enligt vår mening bör därför det absoluta kravet på att bära uniform återinföras och undantag härifrån bara göras i de få fall detta är absolut nödvändigt. Det får ankomma på regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att detta skall genomföras. Vad utskottet anfört i anledning av motion Ju924 i nu behandlad del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Vi anser att utskottets hemställan under moment 15 bort ha följande lydelse: 15. beträffande uniformerad polis att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju924 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation 15.
Särskilda yttranden
1. Antagningen till Polishögskolan (mom. 1) Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m) och Jeppe Johnsson (m) anför: Vi anser att regeringens sparkrav på polisområdet lett till klara försämringar. Ambitionen att bibehålla och förbättra polisens operativa nivå har enligt vår mening inte kunnat upprätthållas. Någon utbildning av nya poliser sker för närvarande inte, samtidigt som antalet nu verksamma poliser stadigt minskar. Vi kan inte ställa oss bakom denna utveckling. Polisen måste enligt vår uppfattning tillföras ökade resurser för att kunna möta framtidens krav och samtidigt fungera effektivt och rättssäkert. Särskilt viktigt är det att utbildningen av ytterligare poliser kommer i gång snarast. Även om något besparingskrav inte läggs på polisen under innevarande år medför kostnaderna för anpassningen till det kommande Schengensamarbetet i praktiken besparingar inom polisorganisationen. Vid behandlingen av årets budgetproposition föreslog vi att ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag för 1997 om 125 miljoner kronor skulle beviljas för att redan omgående kunna återuppta polisutbildningen samt för att kompensera för kostnaderna för anpassningen till det kommande Schengensamarbetet.
2. Säkerhetspolisens register (mom. 4) Sivert Carlsson (c) anför: Möjligheterna att få tillgång till Säkerhetspolisens register är i dag mycket begränsade. När det gäller äldre handlingar som skulle kunna vara av stort historiskt intresse för allmänheten är detta olyckligt. En generell hänvisning till rikets säkerhet är knappast hållbar vad gäller handlingar som är ett halvt sekel gamla. Jag anser därför att uppgifter som finns i Säkerhetspolisens register skall vara tillgängliga för allmänheten 50 år efter det att de registrerades där. Med hänsyn till det pågående arbetet avstår jag dock från att nu framställa något yrkande i saken.
3. Samarbete mellan tull och polis (mom. 8) Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m) och Jeppe Johnsson (m) anför: Vi är naturligtvis positivt inställda till ett ökat samarbete mellan tullen och polisen om myndigheterna inte slås samman, vilket vi i första hand förordar. Vi måste dock konstatera att det har visat sig svårt för tull och polis att vidmakthålla tidigare organiserad samverkan på grund av det minskade ekonomiska utrymmet. Även om samverkan inte bara innebär en kvalitetshöjning utan också en effektivisering har de stora nedskärningar som gjorts inneburit försämringar vad gäller möjligheterna att avsätta personal för samverkan mellan myndigheterna.
4. Interna utredningar inom polisväsendet (mom. 9) Alice Åström (v) anför: Frågan om formerna för det interna utredningsarbetet inom polisen är i behov av en ordentlig och opartisk översyn. För att allmänheten skall hysa tilltro till en sådan utredning är det sistnämnda inte minst viktigt. Jag beklagar därför att man från Riksåklagarens och Rikspolisstyrelsens sida inte valt en från verksamheten oberoende utredare utan en åklagare. Oavsett vilket resultat denne kommer fram till finns det enligt min mening en uppenbar risk att arbetet kommer att betraktas som ytterligare en internutredning och att resultatet därför möts med misstro.
5. Kyrkofrid (mom. 10) Alice Åström (v) anför: Det finns enligt min mening mycket som talar för att människor på flykt behöver särskilda åtgärder till sitt skydd. Jag anser därför att någon form av kyrkofrid bör införas. För att inte oönskade effekter skall uppstå, som t.ex. att kriminella skulle komma att omfattas av detta skydd, krävs en klar och tydlig lagstiftning. Det är emellertid enligt min mening oklart hur en sådan lagstiftning skulle kunna utformas. Jag är därför inte beredd att nu framställa något yrkande i saken.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Motionerna............................................1 Utskottet.............................................3 Polisutbildningen 3 Frågor angående Säkerhetspolisen m.m. 4 Översyn av Säkerhetspolisens organisation och verksamhet 4 Säkerhetspolisens register 5 Registernämnden 6 Registrering och kontroll 6 Beredskapspoliser m.m. 8 Samarbete mellan tull och polis 10 Interna utredningar inom polisväsendet 11 Kyrkofrid 11 Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut 12 Bevakningskostnader m.m. vid idrottsevenemang 13 Klotter 15 Genteknikens användning i brottmål 16 Uniformerad polis 17 Polisanmälan på Internet 17 Hemställan 17 Reservationer........................................19 1. Antagningen till Polishögskolan (mom. 1) 19 2. Polisutbildning i miljörätt (mom. 2) 19 3. Säkerhetspolisens verksamhet (mom. 3) 20 4. Registernämnden (mom. 5) 20 5. Registrering och kontroll (mom. 6) 21 6. Beredskapspolis m.m. (mom. 7) 21 7. Samarbete mellan tull och polis (mom. 8) 21 8. Samarbete mellan tull och polis (mom. 8) 22 9. Samarbete mellan tull och polis (mom. 8) 23 10. Samarbete mellan tull och polis (mom. 8) 23 11. Interna utredningar inom polisväsendet (mom. 9) 24 12. Kyrkofrid (mom. 10) 24 13. Bevakningskostnader m.m. vid idrottsevenemang (mom. 12) 24 14. Genteknikens användning i brottmål (mom. 14) 25 15. Uniformerad polis (mom. 15) 25 Särskilda yttranden..................................26 1. Antagningen till Polishögskolan (mom. 1) 26 2. Säkerhetspolisens register (mom. 4) 26 3. Samarbete mellan tull och polis (mom. 8) 26 4. Interna utredningar inom polisväsendet (mom. 9) 27 5. Kyrkofrid (mom. 10) 27