Pliktexemplarslagen, m.m.
Betänkande 1995/96:KrU4
Kulturutskottets betänkande
1995/96:KRU04
Pliktexemplarslagen, m.m.
Innehåll
1995/96 KrU4
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet ett av regeringen i proposition 1995/96:71 framlagt förslag till ändringar av pliktexemplarslagen. Genom en under allmänna motionstiden i år väckt motion har en rad frågor om informationsteknik aktualiserats. Utskottet diskuterar dessa. Då det gäller pliktexemplarslagen anser utskottet att motionen bör föranleda ett riksdagsinitiativ. Utskottet framhåller att en allt större del av informationsflödet i framtiden inte kommer att omfattas av gällande regler om leveransplikt. För att i möjligaste mån förhindra att material undanhålls forskningen och att delar av kulturarvet går förlorade anser utskottet att det är motiverat att låta utreda huruvida sådan elektronisk information som inte omfattas av de nuvarande bestämmelserna om pliktleverans skall vara föremål för leveransplikt i framtiden. Utskottet föreslår därför att riksdagen skall ge regeringen till känna att en förutsättningslös översyn skall göras av pliktexemplarslagen. En motion - även den från allmänna motionstiden - om översyn av organisationen vid Arkivet för ljud och bild avstyrks.
Propositionen
1995/96:71 vari yrkas att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. Lagförslaget har intagits i bilaga till betänkandet.
Motioner väckta under allmänna
motionstiden 1994/95:Kr202 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en genomgripande översyn av organisationen inom Arkivet för ljud och bild. 1994/95:Kr217 av Martin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arkivering av tryckta skrifter i binär form.
Vissa uppgifter om utredningar rörande IT-frågor, m.m. Den snabba utvecklingen på det informationstekniska (IT) området har inneburit att en rad statliga utredningar m.m. för närvarande behandlar IT-frågor från olika aspekter. - 1994 års IT-kommission. Kommissionen tillkallades i syfte att främja en bred använding av informationsteknologin i Sverige som ett medel att höja livskvaliteten och öka vårt lands internationella konkurrenskraft. Kommissionen har avgivit betänkandet (SOU 1994:118) Vingar åt människans förmåga. - Kommittén om nya medier och grundlagarna (Ju 1994:13). Kommittén skall bl.a. analysera tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämplighet på nya medier som används vid förmedling av yttranden och annan information till allmänheten (dir. 1994:194). - IT-utredningen (Ju 1994:05). En särskild utredare skall utarbeta sådana förslag till rättslig reglering som kan behövas i samband med inrättandet av s.k. elektroniska anslagstavlor och för användingen av elektroniska dokument inom både förvaltning och näringsliv (dir. 1994:42). - 1995 års IT-kommission (SB 1995:01). Kommissionen har i uppgift att främja en bred användning av informationsteknik och skall vara rådgivande till regeringen i övergripande och strategiska frågor inom informationsteknikens område (dir. 1995:1). Kommissionen har överlämnat betänkandet (SOU 1995:68) IT-kommissionens arbetsprogram 1995-96 till regeringen. - Junior IT-rådet (SB 1995:02). Rådet skall främja barns och ungdoms användning av informationsteknik och skall samla och förmedla kunskap om hur barn och ungdomar kan utnyttja modern informationsteknik i skolan och på fritiden. - Datalagsutredningen (Ju 1995: 08). Utredningen skall analysera på vilket sätt kommande EG- direktiv om skydd för personuppgifter skall införlivas med svensk rätt (dir. 1995:91). - Toppledarforum. Denna informella samverkansgrupp med ett tiotal genelraldirektörer för informationsintensiva myndigheter samt cheferna för Kommun- och Landstingsförbunden syftar till att förnya offentlig förvaltning med stöd av IT. Gruppens arbetsprogram skall stimulera till omprövning och förnyelse genom en öppen elektronisk infrastruktur för infomationsförsörjning i offentlig verksamhet. Ytterligare några aktuella kommitéer på IT-området nämns i trafikutskottets betänkande 1995/96:TU1. Vidare kan nämnas att kulturutskottet i sitt betänkande 1994/95:KrU15 anförde - när det gällde biblioteksverksamhet och den snabba utvecklingen på IT-området - att det framstod som naturligt att den parlamentariska Kulturutredningen skulle uppmärksamma denna fråga. Därefter har Kulturutredningen i sitt slutbetänkande (SOU 1995:84) Kulturpolitikens inriktning framhållit att datatekniken öppnar för kommunikation i nya nätverk och informationssystem. I framtiden, menar utredningen, kommer all information i text, ljud och bild att bli tillgänglig i digital form. Utvecklingen av nätverken sker snabbt. Särskilda kulturnät kommer att kunna skapas antingen spontant av intresserade människor eller på kommersiella grunder av företag, där t.ex. recensioner av teater, böcker och film är tillgängliga. Sådana nät kan också vara öppna för ett brett och ständigt pågående samtal om kultur som involverar alla som kan komma in på näten. Mycket av kulturinstitutionernas kunskap och information bör enligt utredningen digitaliseras och samordnas i Kulturnät Sverige. Därmed kan kulturinstitutionernas samlingar, information och kunskap göras lätt åtkomligt för allmänheten via terminaler på kulturinstitutioner eller i hemmen. För att skapa Kulturnät Sverige krävs omfattande utvecklings- och samordningsarbete av strategi och teknik där Statens kulturråd bör ha ett övergripande ansvar. Samarbete bör ske med offentliga kulturinstitutioner av olika slag. Nätet bör, framhålls det, stå fritt gentemot kommersiella intressen (Kulturpolitikens inriktning s. 285-286). Regeringen har nyligen tillkallat en särskild utredare som skall utarbeta en samlad strategi för använding av informationsteknik vid myndigheter och institutioner inom kulturområdet och lämna förslag till uppbyggnad av ett gemensamt kulturnät (dir. 1995:129). I sammanhanget kan även nämnas att konstitutionsutskottet i sitt betänkande 1994/95:KU41 redovisar dels en av utskottet initierad undersökning av samhällsinformationen på en övergripande nivå, dels frågor om bl.a. informationshantering på elektronisk väg inom ramen för medborgarkontor resp. inom den offentliga förvaltningen generellt. Inom Civildepartementet pågår projekt om medborgarinformation. I syfte att sprida samhällsinformation till medborgare, näringsliv och organisationer utvecklas för närvarande ett nätverksbaserat data- och informationssystem benämnt "Samhället direkt". Databaser som RIXLEX, Information Rosenbad, Skoldatanätet, myndighetsdatabaser, kommunala och landstingsdatabaser, EU-databaser m.fl. skall finnas med i "Samhället direkt". Civildepartementet ansvarar för samordningen av projektet. Regeringen uppdrog våren 1995 till Riksrevisionsverket att i samverkan med Statskontoret och Statistiska centralbyrån lämna förslag om enhetliga principer för prissättning av informationstjänster inom den offentliga sektorn. Bl.a. uttalas i regeringsuppdraget att det övergripande målet för tillhandahållande av informationstjänster bör vara att uppnå en effektiv använding av den information som finns i offentliga databaser. Finansierings- och prissättningsprinciperna får inte motverka detta mål. Priset bör således inte sättas så högt att efterfrågan på information blir lägre än vad som är samhällsekonomiskt effektivt.
Frågor rörande pliktexemplarslagen, elektroniska dokument, m.m. Enligt 4 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen föreskrivs i lag om skyldighet att bevara exemplar av tryckt skrift för granskning och att lämna exemplar av skrift till bibliotek eller arkiv. Den lag som avses i tryckfrihetsförordningen är lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument (pliktexemplars-lagen) i vilken föreskrifter ges om skyldighet att till bibliotek eller till Arkivet för ljud och bild (ALB) lämna exemplar av dokument, s.k. plikt-exemplar. En ny pliktexemplarslag antogs av riksdagen hösten 1993 och trädde i kraft den 1 januari 1994. Utgångspunkten för den nya lagen var de förslag som presenterats i betänkandet (SOU 1992:92) Pliktleverans. Beträffande bakgrunden till lagen hänvisas till prop. 1993/94:10 om pliktexemplar av dokument och till kulturutskottets betänkande 1993/94:KrU8. Beträffande övergångsbestämmelserna se även prot. 1993/94:29. Vissa mindre ändringar av nämnda lag föreslås i prop. 1995/96:71 Ändringar i pliktexemplarslagen, som behandlas i ett senare avsnitt i detta betänkande. Förslagen grundar sig på önskemål från Kungl. Biblioteket (KB) och ALB. Syftet med pliktexemplarslagen är bl.a. att pliktexemplar skall bevaras och tillhandahållas för forskningsändamål. I lagen förstås med dokument ett föremål som lagrar information för läsning, avlyssning eller visning. Här begränsas redovisningen av lagen till att gälla dokument för elektronisk återgivning. Dokument för elektronisk återgivning är enligt nämnda lags definition ett dokument som i fixerad form lagrar text, ljud eller bild och vars innehåll kan återges enbart med hjälp av elektroniska hjälpmedel (2 §). Av skrift som utgör dokument för elektronisk återgivning skall sju pliktexemplar lämnas, om skriften har framställts här i landet i minst 50 exemplar och har gjorts tillgänglig för allmänheten här. Har sådan skrift framställts i utlandet och gjorts tillgänglig för allmänheten här i landet i minst 50 exemplar skall sju exemplar lämnas om skriften rör svenska förhållanden (10 §). Av specialmotiveringen till lagen framgår att 10 § avser elektroniska dokument som bara lagrar text eller fast bild eller bådadera (prop. 1993/94:10 s. 42). Enligt 14 § skall samma villkor gälla för dokument för elektronisk återgivning som är av annat slag än som avses i 10 §. Av specialmotiveringen framgår att härmed avses s.k. multimedia, dvs. dokument som lagrar text, ljud och fasta och rörliga bilder i olika kombinationer utan att vara videogram eller fonogram. Även arkivlagen (1990:782) och datalagen (1973:289) är tillämpliga på elektroniska dokument. I den forskningspolitiska propositionen (prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg avsnitt 8 s. 206) uttalades bl.a. att åtgärder är nödvändiga för att rädda skrifter och elektroniska dokument som hotas av förstörelse samt att förebygga framtida skador på det material som nu levereras. Under Kungl. bibliotekets (KB) anslag föreslogs medel bli anvisade till ett projekt för att undersöka metoder att bevara främst elektroniska dokument. Projektarbetet skulle ske i nära samverkan mellan Arkivet för ljud och bild (ALB), KB och Riksarkivet. En särskild utredare, fil. dr Mats G. Lindquist, har på de tre myndigheternas uppdrag redovisat synpunkter och förslag rörande långsiktigt bevarande av elektroniska dokument i en rapport som publicerats i oktober 1995 (Kungl. biblioteket. Rapport nr 22). De slutsatser i rapporten som har relevans för de frågor som behandlas i detta betänkande är i stark sammanfattning följande.
Enligt utredarens definition är "ett elektroniskt dokument ett eller flera föremål som lagrar information för läsning, avlyssning och/eller visning och vars innehåll kan återges enbart med hjälp av elektroniskt hjälpmedel". Elektroniska dokument kan vara analoga som t.ex. ljudupptagningar på kassettband och videogram för VHS eller digitala som t.ex. CD-ROM, Video-CD, elektronisk post och ordbehandlingsdokument. Producenterna av elektroniska dokument erbjuder ofta samma information på flera sätt, t.ex. "on line" till en databas via uppkoppling till ett datanät och på CD-ROM.
Utredaren konstaterar att elektroniska dokument som inte lagrar information i fixerad form ej omfattas av leveransplikten. Således kommer allmänt tillgängliga databaser som kan betraktas som dynamiska elektroniska dokument inte att ingå i den spegling av svenskt samhälle som eftersträvas. Det förhållandet att förekomsten och utnyttjandet av databaser ökar kan leda till att uppfyllandet av målen med pliktleverans försämras.
Material som inte omfattas av pliktexemplarslagen är bl.a. elektroniska tidskrifter som tillgänggligörs t.ex. via Internet. Sådana tidskrifter blir mer och mer etablerade och är snarlika traditionella tidskrifter. Samma förhållande gäller rapporter som finns tillgängliga på Internet.
Utredaren tar även upp upphovsrättliga aspekter på elektroniska dokument för vilka kopieringsrätten är begränsad. Eftersom elektroniska dokument kan kopieras utan kvalitetsförlust är risken stor att de lätt kan spridas utan tillstånd från upphovsmannen och att de kan manipuleras. Innehavare av upphovsrätt är därför oftast tveksamma till att låta sina verk göras tillgängliga via elektroniska nät.
Utredaren anser att elektroniska dokument är så olika de traditionella bärarna att etablerade verksamhetsformer och lagstiftning måste omvärderas i grunden. Till detta kommer den tekniska förändringshastigheten som gör alla ställningstaganden riskfyllda. Internets roll för vetenskapligt idébyte ökar särskilt inom naturvetenskaper som fysik, något som får följder för den vetenskapliga tidskriftens betydelse. Elektroniska tidskrifter börjar få organisatorisk form men det finns alltjämt många oklarheter särskilt rörande långsiktigt ansvar och kontroll. Biblioteksvärlden i stort har kommit fram till att det är nödvändigt att tillgodogöra sig denna utveckling nu. Library of Congress i USA har startat ett projekt för att studera frågor rörande elektroniska tidskrifter. British Library i Storbritannien har påbörjat ett projekt rörande elektroniska tidskrifter med betoning på tillgänglighetsaspekten.
Den ökade kommersialiseringen av Internet medför att kryptering av olika slag kommer att öka, anser utredaren. (Anm. Internet är en global sammankoppling av nätverk som för närvarande består av mer än 40 000 nätverk. Nätverken hänger ihop genom s.k. backbones, ryggrader. Ryggradsnäten är ofta uppbyggda av höghastighetsförbindelser.)
Utskottet
Ändringar i pliktexemplarslagen Utskottet konstaterar att den snabba utveckling som pågår inom det informationstekniska (IT) området berör många olika samhällssektorer. En rad utredningar och kommissioner ägnar sig åt att följa utvecklingen och lämna förslag till hur samhället på olika sätt skall tillgodgöra sig och tillämpa tekniken. I flera av riksdagens utskott har IT-frågor behandlats. En redovisning härför och för aktuella utredningar inom nämnda område har lämnats i det föregående. I sammanhanget bör nämnas att regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen i början av år 1996 med förslag till åtgärder för att ytterligare bredda användningen av IT. I den nu aktuella propositionen 1995/96:71, föreslås vissa mindre ändringar av lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument (plikt- exemplarslagen). Ändringsförslagen är i huvudsak följande. I 21 § pliktexemplarslagen regleras frågan om vem som skall lämna pliktexemplar av dels skrift i mikroform, dels dokument för elektronisk återgivning. Enligt paragrafen skall pliktexemplar av dokument för elektronisk återgivning lämnas, om det har framställts här i landet, av den som har framställt dokumentet och, om det har framställts utomlands, av den som låtit föra in dokumentet till landet. I fråga om videogram som har granskats av Statens biografbyrå och därvid inte godkänts för visning skall dock pliktexemplar lämnas av den som begärt granskningen (prop. s. 9). KB och ALB har anmält att de har svårigheter med att få leveranserna att fungera i enlighet med lagen. Svårigheterna gäller fonogram, videogram och andra elektroniska dokument som har framställts här i landet. I fråga om detta material får lagen anses utpeka presserier och kopieringsföretag som leveranspliktiga. För KB har leveranserna över huvud taget inte kommit i gång trots omfattande information till framställarna. Presserierna och kopieringsföretagen har till KB och ALB fört fram invändningar av praktisk och principiell natur. KB och ALB har begärt att leveransplikten skall lyftas bort från "framställaren av den slutliga produkten", dvs. CD-presserier, diskett- och kassettkopierare, till den som har låtit göra dokumentet tillgängligt för allmänheten i landet. Regeringen anser i likhet med KB och LB att lagstiftningen bör ändras. En genomgående förutsättning för leveransplikt avseende de olika typerna av elektroniska dokument är - anförs det - att dokumentet skall ha gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet. Leveransskyldigheten bör därför åvila den som har låtit göra dokumentet tillgängligt på det viset. Detta bör gälla för såväl dokument som har framställts här i landet som dokument som har framställts utomlands. I fråga om videogram som har granskats av Statens biografbyrå och därvid inte godkänts bör dock pliktexemplar även i fortsättningen lämnas av den som har begärt granskningen. Förslaget innebär att de regler om vem som skall leverera som gäller film kommer att gälla också för videogram, fonogram och andra elektroniska dokument. Vidare anser regeringen att det bör klargöras i pliktexemplarslagen att ett datorprogram i maskinläsbar form kan utgöra sådana särskilda anvisningar som kan fordras för att användaren skall kunna tillgodogöra sig innehållet i ett dokument för elektronisk återgivning. Sådana särskilda anvisningar föreslås bli omfattade av leveransplikt. Slutligen föreslås i propositionen att leveransplikt avseende reklamblad skall införas. Enligt utskottets uppfattning finns det anledning att förmoda att produktionen av elektroniska dokument i fixerad form kommer att öka allt mer. Självfallet är det av stor vikt att pliktleveranserna fungerar. Utskottet anser - liksom regeringen - att leveransplikten för dessa dokument bör åvila den som gör dokumenten tillgängliga för allmänheten. Utskottet tillstyrker således den föreslagna ändringen av pliktexemplarslagen. Likaledes tillstyrker utskottet övriga i propositionen föreslagna ändringar av lagen.
Arkivering av tryckta skrifter i binär form Innehållet i motion Kr217 (s) är i korthet följande. Den skyldighet som enligt tryckfrihetsförordningen föreligger att lämna exemplar av tryckt skrift till bibliotek eller arkiv föreslås bli kompletterad med ett krav på att dokumenten även skall lagras i binär form. Eftersom så gott som allt material som trycks i dag någon gång under framställandets gång passerar genom en dator föreligger det inte några större praktiska problem med en sådan lagstiftning, varken för myndigheter eller skriftframställare, anser motionären. Att bygga upp ett digitalt bibliotek med alla svenska trycksaker skulle - menar motionären - kunna underlätta skapandet av databaser där dessa alster finns tillgängliga för alla nätanvändare. Vissa lagtekniska problem kan finnas när det gäller verkens immaterialrättsliga status, något som regeringen enligt motionären bör granska närmare. De frågor som behandlas i motionen har hög aktualitet. För närvarande diskuteras - som nämnts i det föregående - IT-frågor bl.a. i en rad utredningar som rör olika samhällssektorer. För biblioteksväsendet är den nya tekniken av största betydelse och kommer sannolikt att medföra stora förändringar inom en snar framtid. För bok- och biblioteksväsendet kommer troligen även den s.k. computor-to-plate-tekniken (CTP) att innebära en omställning och medföra att tryckerierna trycker endast det antal exemplar av en bok som för tillfället behövs. Tekniken gör det också möjligt att samtidigt trycka en bok på flera platser i landet (jfr tidningen Svensk Bokhandel nr 13 1995). Motionsförslaget att pliktexemplarslagen skall utökas till att tryckta dokument skall lagras även i digital form berördes i betänkandet (SOU 1992:92) Pliktleverans. Utredaren anförde bl.a. att vissa produkter produceras på basis av elektroniska dokument men sprids på andra medier. Så är fallet med trycksaker. Man kan - anfördes det - mycket förenklat säga att en datafil omvandlas till en bok. Kan man då inte tänka sig att leverera datafilen, undrade utredaren. Mot detta talar att det är en grundläggande tanke att det allmänt tillgängliga dokumentet skall levereras. Det är det som påverkar människorna. Datafilen kan inte sägas vara allmänt tillgänglig, menade utredaren (s. 80). Utskottet konstaterar att information allt oftare lagras enbart digitalt. Som redovisats i ett föregående avsnitt i detta betänkande är det inte ovanligt att material såsom vetenskapliga uppsatser, tidskrifter m.m., endast finns tillgängligt via datanät, något som även berördes i pliktleveransutredningen. Dessa elektroniska dokument som är tillgängliga endast genom direktkoppling är således inte leveranspliktiga. Vidare konstaterar utskottet att datanäten, främst via Internet, blir tillgängliga för allt fler medborgare. För närvarande ökar anslutningen explosionsartat. Statistiska centralbyrån (SCB) har nyligen på uppdrag av 1995 års IT-kommission redovisat att drygt 1,4 miljoner personer i Sverige eller 28 % av den svenska befolkningen i åldern 16-64 år har tillgång till dator i hemmet. Av dessa har 240 000 personer tillgång till datorer som är uppkopplade mot andra datorer utanför hemmet (Datorvanor 1995, SCB). Den lagstadgade leveransplikten omfattar vissa typer av elektroniska dokument, nämligen sådana som finns i fixerad form och i utgåvor som kan köpas, lånas osv. såsom CD-ROM, disketter, videogram och fonogram. Däremot omfattas information som görs tillgänglig i direktkopplade databaser, s.k. on line-förbindelse, inte av lagen och är således inte leveranspliktig. Elektroniska dokument som utgör underlag för tryckt material omfattas inte heller av leveransplikten. Motionären föreslår leveransplikt även i detta fall. Syftet med pliktexemplarslagen är att bevara och tillhandahålla yttringar av svenskt liv, svenskt samhälle och svensk kultur för eftervärlden och att ge kunskap om och insyn i vårt samhälle. Härigenom främjas ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. Det visar vår egenart och ger oss vår identitet i Europa och världen (prop. 1993/94:10 om pliktexemplar av dokument s. 17). Takten på den tryckeri- och informationstekniska utvecklingen har ökat snabbt under de år som gått sedan Pliktleveransutredningen redovisade sitt förslag år 1992. Utvecklingen innebär bl.a. att allt fler elektroniska dokument aldrig får en fixerad form i pliktexemplarslagens mening. Sådana dokument omfattas inte av bestämmelserna i lagen. Som en följd härav minskar möjligheterna att tillgodose det syfte som ligger bakom reglerna i pliktexemplarslagen. En allt större del av informationsflödet i framtiden kommer således med gällande lagstiftning inte att omfattas av reglerna om leveransplikt. Detta är ägnat att i väsentlig mån minska förutsättningarna för forskningen och för bevarandet av kulturarvet. För att i möjligaste mån förhindra att material i allt högre utsträckning undanhålls forskningen och att delar av kulturarvet går förlorade är det enligt utskottets uppfattning motiverat att utreda huruvida sådan elektronisk information som inte omfattas av de nuvarande bestämmelserna i pliktexemplarslagen skall vara föremål för leveransplikt i framtiden. Om sådan leveransplikt bedöms böra införas, bör det utredas vilken omfattning denna bör ha liksom bl.a. vem som skall fullgöra leveransplikten. Med hänvisning till den stora mängden material finns det skäl att under utredningsarbetet beakta att leveransplikten inte får bli så omfattande att det i praktiken blir svårt att upprätthålla den. Härvidlag bör även beaktas kostnadsaspekten såväl för staten som för leverantörerna av pliktmaterial. Arbetet bör bedrivas förutsättningslöst. Detta innebär bl.a. att utredningen även bör kunna innefatta den av motionären aktualiserade frågan, nämligen om leveransplikt skall gälla för elektroniska dokument som utgör underlag för sådant tryckt material, som nu är leveranspliktigt. Under utredningsarbetet bör samråd ske med kommittéer och arbetsgrupper på det informationstekniska området. De pliktexemplarsregler som finns i andra länder, främst inom Norden och EU, bör uppmärksammas. Då det gäller den del av motionsförslaget som syftar till att ett digitalt bibliotek med tillgång till alla svenska trycksaker skall inrättas och att de därmed sammanhängande upphovsrättsliga frågorna skall utredas vill utskottet anföra följande. Som framgår av ett tidigare avsnitt i detta betänkande arbetar ett flertal utredningar med IT- frågor. Ett arbete pågår också inom Civildepartementet för att göra offentliga databaser tillgängliga för medborgarna. Vidare har 1995 års IT-kommission i sitt arbetsprogram tagit upp frågan om de krav som kommer att ställas på biblioteken i en situation där stora mängder information kommer att vara lagrad digitalt. Enligt kommissionen måste tillgången till de stora datanäten säkras av biblioteken. Kommissionen föreslår att regeringen skall uppdra åt Forskningsrådsnämnden att ta fram en skrift som belyser bibliotekens nya möjligheter och utmaningar samt de strategier som kan leda utvecklingen in i framtiden. Skriften skall - anser kommissionen - belysa situationen för forskningsbiblioteken och folkbiblioteken. Vidare kan nämnas att frågan om att inrätta digitala bibliotek har aktualiserats både i Sverige och i andra länder, bl.a. USA. T.ex. pågår på Stockholms stadsbiblioteks huvudbibliotek förberedelser för att i ett annex (f.d. Humanistiska biblioteket) inrätta ett IT-bibliotek i samverkan med Telia Research AB. Stadsbiblioteket får härigenom möjlighet att använda befintliga bibliotekstillämpningar inom IT-området. I biblioteket kommer även försök och utprovningar att göras med sådana tillämpningar och tekniker som inom en snar framtid kan komma att utvecklas inom utbildnings- och kunskapsområdena. IT-biblioteket beräknas bli taget i bruk hösten 1996. Utskottet konstaterar att motionsförslaget om att inrätta ett digitalt bibliotek delvis ligger i linje med de pågående planerna på att inrätta ett IT-bibliotek i Stockholm och att frågan om allmänhetens tillgång till offentliga databaser behandlas av olika kommittéer och arbetsgrupper. Motionärens förslag synes emellertid gå längre och syfta till att allmänheten via databaser skall få tillgång till allt tryckt material. Enligt utskottets uppfattning är det förslag som motionären ställer intressant. Dock inrymmer det - med den starka ställning som upphovsrätten har i vårt land - svårlösta frågor. I sammanhanget bör nämnas att EU-kommissionen i en s.k. grönbok kartlagt en rad upphovsrättsliga problem som uppstår genom den nya informationstekniken (COM 95 382). Bl.a. behandlas frågor om kopieringsrätt och piratkopiering. Frågan ställs om dagens upphovsrättslagar bör kompletteras. Grönboken har remitterats till berörda länder och organisationer för yttrande. Svaren skall ligga till grund för en ev. lagstiftning. Med hänvisning till det omfattande utredningsarbete som för närvarande bedrivs inom landet och internationellt är utskottet inte berett att föreslå riksdagen att ta initiativ i här aktuellt hänseende. Utskottets ställningstagande innebär att riksdagen med anledning av motion Kr217 som som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet av en förutsättningslös översyn av pliktexemplarslagen.
Arkivet för ljud och bild Motionären bakom motion Kr202 (m) anser att tillgängligheten till information skall vara densamma oavsett medium. Information på film och video lagras på Arkivet för ljud och bild (ALB) som enligt motionären har en oacceptabelt undermålig service. Informationen är i stort sett endast tillgänglig vid personliga besök. En genomgripande översyn av organisationen inom ALB föreslås därför i motionen. ALB är en central myndighet med nationellt ansvar för att samla in, bevara och tillhandhålla det i Sverige tillgängliga utbudet av ljud och rörliga bilder. Grunden för ALB:s verksamhet är pliktexemplarslagen, i vilken föreskrivs att ljud- och bildupptagningar skall levereras till ALB som pliktexemplar. Ett övergripande mål för ALB:s verksamhet är att möjliggöra forskning i svensk kultur och samhälle genom att tillhandahålla den del av medieutbudet i Sverige som offentliggörs i form av ljud och rörliga bilder. Enligt 16 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk får ALB framställa litterära och konstnärliga verk, dock inte datorprogram, för bevarande-, kompletterings- eller forskningsändamål. Enligt 1 § pliktexemplarslagen, som innehåller föreskrifter om skyldighet att lämna exemplar av dokument till ALB, skall pliktexemplaren bevaras och tillhandahållas för forskning och studier enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Enligt 6 § förordningen (1993:1439) om pliktexemplar av dokument hålls de dokument som förvaras hos ALB tillgängliga i arkivets lokaler och tillhandahålls med hjälp av arkivets apparatur i den utsträckning som arkivet bestämmer. De dokument som förvaras hos arkivet får efter prövning i varje särskilt fall hållas tillgängliga på motsvarande sätt på en institution utanför arkivet. Utskottet konstaterar att vissa begränsningar i tillhandahållandet av material följer av regelverket och att ALB därför måste iaktta restriktivitet vid tillhandahållandet av ljud- och bildmaterial. Självfallet bör ALB bemöda sig om att noggrant iaktta den serviceskyldighet som åligger myndigheter enligt 4 § förvaltningslagen (1986:223). Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Vidare skall frågor av enskilda besvaras så snart som möjligt. I sammanhanget kan nämnas att inte endast universitetsanknutna forskare utnyttjar ALB:s tjänster. ALB godkänner även andra som forskare, t.ex. journalister, författare och personer som är konstnärligt verksamma inom film, teater och dans. Vidare har ALB upprättat ett fjärrlånesystem utanför Stockholm och kan via ett trettiotal institutioner i landet, främst högskole- och länsbibliotek, låna ut material ur sina samlingar. Mot den angivna bakgrunden anser utskottet att någon översyn av ALB:s organisation inte är erforderlig och att motionen således inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande pliktexemplarslagen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, 2. beträffande en förutsättningslös översyn av pliktexemplarslagen att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Kr217 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 3. beträffande översyn av organisationen inom Arkivet för ljud och bild att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr202.
Stockholm den 23 november 1995 På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Björn Kaaling (s), Marianne Andersson (c), Monica Widnemark (s), Lennart Fridén (m), Carl- Johan Wilson (fp), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Annika Nilsson (s), Jan Backman (m), Fanny Rizell (kds), Nils-Erik Söderqvist (s), Birgitta Wichne (m) och Elizabeth Nyström (m).
I propositionen framlagt och av utskottet tillstyrkt lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) om plikt-exemplar av dokument
Innehållsförteckning
Sammanfattning................................... 1 Propositionen.................................... 1 Motioner väckta under allmänna motionstiden...... 1 Vissa uppgifter om utredningar rörande IT- frågor, m.m...................................... 2 Frågor rörande pliktexemplarslagen, elektroniska dokument, m.m....................... 4 Utskottet........................................ 6 Ändringar i pliktexemplarslagen 6 Arkivering av tryckta skrifter i binär form 7 Arkivet för ljud och bild 10 Hemställan 11 Bilaga I propositionen framlagt och av utskottet tillstyrkt lagförslag.............12