Partnerskaps- och samarbetsavtal med Moldova
Betänkande 1997/98:UU6
Utrikesutskottets betänkande
1997/98:UU06
Partnerskaps- och samarbetsavtal med Moldova
Innehåll
1997/98 UU6
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens förslag (prop. 1996/97:178) om godkännande av anpassningsprotokollet till avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna (EG) och deras medlemsstater å ena sidan och Moldova å andra sidan samt en förklaring om provisorisk tillämpning av protokollet. Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.
Propositionen
I proposition 1996/97:178 föreslår regeringen att riksdagen godkänner protokollet till partnerskaps- och samarbetsavtalet som upprättar ett partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och Moldova å andra sidan och förklaringen om provisorisk tillämpning av protokollet.
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll och bakgrund I propositionen föreslås att riksdagen godkänner anpassningsprotokollet till avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna (EG) och deras medlemsstater å ena sidan och Moldova å andra sidan samt en förklaring om provisorisk tillämpning av protokollet. Syftet med anpassningsprotokollet är att de nya medlemsstaterna i Europeiska unionen dvs. Sverige, Finland och Österrike, skall bli parter i avtalet om partnerskap och samarbete mellan EG, deras medlemsstater och Moldova. Partnerskaps- och samarbetsavtalet innehåller bestämmelser om former för politisk dialog och främjande av handel och investeringar. Avtalet syftar till att stärka den demokratiska och marknadsekonomiska utvecklingen i Moldova och ger en ram för ett bredare samarbete mellan parterna. Enligt anpassningsprotokollets slutbestämmelse skall protokollet godkännas av parterna i enlighet med deras respektive interna förfaranden och träda i kraft den första dagen i den andra månaden efter den dag då alla parter har anmält att de har godkänt protokollet.
Bakgrund När Sovjetunionen upplöstes, det kalla kriget upphörde och en ny Europakarta trädde fram blev det för gemenskapen en viktig uppgift att utforma en ny politik för relationerna med de nya staterna i Oberoende staters samvälde (OSS). Ett avtal om handel och ekonomiskt och kommersiellt samarbete som undertecknades av EG och Sovjetunionen den 18 december 1989 har tillämpats övergångsvis men skall upphöra att gälla då partnerskaps- och samarbetsavtalet träder i kraft. Med länderna i Central- och Östeuropa har gemenskaperna ingått s.k. Europaavtal. Dessa är associeringsavtal som syftar till medlemskap i EU. Sådana avtal har tecknats med Bulgarien, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern samt med Estland, Lettland och Litauen. För de länder som numera ingår i OSS har EG valt en annorlunda avtalsmodell än Europaavtalen. Avtalen kallas partnerskaps- och samarbetsavtal (s.k. partnerskapsavtal). De syftar inte till associering eller medlemskap, men innehåller i övrigt i stort sett samma element som återfinns i Europaavtalen. I avtalen finns bestämmelser om politisk dialog, varuhandel, affärsverksamhet och investeringar, betalningar och kapital, konkurrens- och immaterialrätt samt brottsförebyggande, kulturellt, ekonomiskt och finansiellt samarbete. I det handelspolitiska avsnittet tillerkänner parterna varandra mest-gynnad- nationsbehandling, dock med sedvanliga undantag. Partnerskapsavtalen är anpassade efter OSS-ländernas ekonomiska och politiska utvecklingsnivå. Moldova, Ryssland, Vitryssland och Ukraina kommer därför att få de mest avancerade avtalen. I dessa avtal finns en bestämmelse om att ett framtida upprättande av ett frihandelsområde mellan gemenskapen och respektive land skall övervägas. Övriga OSS-länder utgör en grupp med enklare avtal. Ett avtal om partnerskap och samarbete mellan EG och deras medlemsstater å ena sidan och Moldova å den andra undertecknades den 28 november 1994. Avtalet träder i kraft när parterna har underrättat generalsekreteraren för Europeiska unionens råd om att de konstitutionella kraven för ikraftträdande har uppfyllts. Till följd av Sveriges, Finlands och Österrikes anslutning till Europeiska unionen (EU) den 1 januari 1995 och efter förhandlingar som kommissionen har fört i samråd med medlemsstaterna har ett anpassningsprotokoll till avtalet om partnerskap och samarbete upprättats. Genom protokollet blir de nya medlemsstaterna parter i detta avtal. Synpunkter har inhämtats från den närmast berörda myndigheten, Kommerskollegium. Protokollet undertecknades den 15 maj 1997. Partnerskaps- och samarbetsavtalet finns fogat som en bilaga till protokollet. Enligt artikel 4 i protokollet skall det godkännas av parterna i enlighet med deras respektive förfaranden och träda i kraft den första dagen i den andra månaden efter den dag då parterna anmäler till varandra att de nödvändiga förfarandena har slutförts. En förklaring om provisorisk tillämpning av anpassningsprotokollet har utarbetats inom EU.
Utvecklingen i Moldova Moldova blev självständigt i augusti 1991. Landet har sedan dess genomgått en rad politiska och ekonomiska förändringar. Statsledningen har fört en klart uttalad politik med ambition att genomföra reformer som syftar till demokrati, marknadsekonomi och en liberalisering av utrikeshandeln. Trots att reformarbetet endast pågått några år, har Moldova av de internationella organisationerna i många avseenden kommit att betraktas som en ?mönsterelev?. Landet har med hjälp av bl.a. Internationella valutafonden (IMF), Världsbanken och Förenta nationernas utvecklingsprogram UNDP fått en stabil valuta. Detta har dock skett till priset av ekonomisk stagnation, vilken fått svåra effekter för befolkningen. Det första fria parlamentsvalet ägde rum sommaren 1994. I valet deltog ett tjugotal partier av mer eller mindre utvecklat slag. Hösten 1996 genomfördes presidentval. Den nye presidenten väntas föra en politik som syftar till en fortsatt balansgång mellan öst och väst. En prioritering är dock att vårda förbindelserna med Moskva. Presidenten bekänner sig till ett slags europeisk socialdemokrati. En komplicerande inrikespolitisk faktor är den konflikt som alltsedan Moldova blev självständigt pågått kring den s.k. transnistriska republiken som utropat sig som självständig. I maj 1997 undertecknade dock parterna ett avtal som markerar en vilja att komma överens och som innebär ett steg framåt i den ditills låsta fredsprocessen. Moldovas status på den internationella arenan har konsoliderats genom medlemskap i Förenta nationerna, Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa (OSSE) och Europarådet. Moldova är medlem i Partnerskap för fred- programmet (PFF) och i NATO:s samarbetsråd för Östeuropa, NACC.
Sverige och Moldova De bilaterala relationerna med Moldova har hittills varit begränsade. Diplomatiska förbindelser upprättades i juni 1992. Svenskt bistånd till Moldova går främst multilateralt genom Förenta nationernas utvecklingsprogram, UNDP. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida, har genomfört vissa mindre, bilaterala biståndsinsatser. Biståndsinsatser genomförs också via gemenskapens utvecklingsprogram Tacis. Handeln mellan Sverige och Moldova är ännu försumbar. Svensk export till Moldova uppgick under år 1996 till 28 miljoner kronor och importen uppgick till 3 miljoner kronor. Ett investeringsskyddsavtal är under förhandling.
Anpassningsprotokollets innehåll
Anpassningsprotokollet Anpassningsprotokollet innebär att Sverige på samma sätt som gemenskapens övriga medlemsstater skall anta och beakta avtalstexten, de gemensamma och ensidiga förklaringar och de skriftväxlingar som utgör bilagor till slutakten. Anpassningsprotokollet skall godkännas av parterna i enlighet med deras interna förfaranden.
Partnerskapsavtalet Partnerskapsavtalet innehåller bestämmelser om samarbete på en rad områden, bl.a. inom politik, ekonomi och handel. Ett samarbetsråd upprättas för att förvalta avtalet. Partnerskapsavtalet omfattar sammanlagt 106 artiklar, fem bilagor och ett protokoll om tullsamarbete. Dessutom har åtta gemensamma förklaringar och en ensidig förklaring från Frankrike avgivits, vilka bilagts slutakten.
Kompetensfrågor I anpassningsprotokollet är det Europeiska gemenskapen, Europeiska kol- och stålgemenskapen, Europeiska atomenergigemenskapen och medlemsstaterna som är avtalsparter på den ena sidan. Det är därmed fråga om ett s.k. blandat avtal. Protokollet jämte partnerskapsavtalet, reglerar bl.a. frågor inom den gemensamma handelspolitiken och gränsöverskridande tjänstehandel. Enligt artikel 113 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och EG- domstolens praxis har gemenskapen exklusiv kompetens när det gäller dessa områden. Kompetensen att ingå associeringsavtal är också i princip exklusiv. Det nu aktuella anpassningsprotokollet reglerar emellertid också förhållanden som ligger utanför gemenskapens kompetens och därmed inom medlemsstaternas kompetens. Avtalet innehåller sålunda bestämmelser som innebär åtaganden för medlemsstaterna och därmed också för Sverige. Detta gäller bl.a. inom områdena politisk dialog, socialt och finansiellt samarbete samt brottsbekämpning. Partnerskapsavtalet innehåller ett protokoll om ömsesidigt administrativt bistånd mellan administrativa myndigheter i tullfrågor. Information som lämnas eller erhålls med stöd av detta tullsamarbetsprotokoll skall vara konfidentiell (artikel 10 i tullsamarbetsprotokollet). Enligt 9 kap. 3 § sekretesslagen (1980:100, aktuell lydelse 1992:1775) gäller sekretess i dylik verksamhet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i den mån riksdagen har godkänt avtal om det med främmande stat eller mellanfolklig organisation. En anslutning till avtalet föranleder därför inte några lagändringar för Sveriges del när det gäller dessa frågor. I samband med att anpassningsprotokollet undertecknades av parterna avgav såväl rådet som EU-medlemsstaternas regeringsrepresentanter församlade i rådet förklaringen om provisorisk tillämpning. Enligt förklaringen, som måste betraktas som en internationell överenskommelse i förenklad form, villkoras den provisoriska tillämpningen av att Moldova lämnar en liknande utfästelse. Parterna skall sedan underrätta varandra när de nödvändiga interna förfarandena har fullgjorts för att anpassningsprotokollet skall kunna tillämpas provisoriskt. Ikraftträdandet av partnerskapsavtalet skall enligt förklaringen samordnas med den provisoriska tillämpningen av anpassningsprotokollet. Det ankommer i första hand på gemenskapen att se till att så sker.
Godkännande av anpassningsprotokollet Regeringen anför att stabiliteten i Östersjöområdet sedan Sovjetunionens fall har fått en ökad betydelse för Sverige. Partnerskapsavtalen syftar till att ge en ny dimension till gemenskapens relationer med republikerna i f.d. Sovjetunionen och att understödja den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i dessa länder. Inom ramen för dessa ansträngningar är 1994 års partnerskapsavtal med Moldova - liksom avtalen med Ryssland, Vitryssland och Ukraina - ett steg på vägen mot att etablera ett frihandelsområde mellan gemenskapen och respektive land. Avtalet ger ramar för en politisk dialog, definierar ett brett spektrum av samarbetsområden och skapar förutsättningar för ökad handel mellan parterna. Ur svensk synvinkel är det med hänsyn till Moldovas geografiska läge samt de allt intensivare politiska, ekonomiska och kulturella relationerna med länderna i Öst- och Centraleuropa av stor vikt att ett partnerskapsavtal ingås och att ytterligare ett steg därmed tas för att främja stabilitet och en positiv ekonomisk och social utveckling i Moldova. Genom avtalet underlättas även bilateral handel. I och med att Sverige, Finland och Österrike blev medlemmar i den europeiska unionen den 1 januari 1995 upprättades ett anpassningsprotokoll till 1994 års partnerskapsavtal med Moldova. Genom anpassningsprotokollet blir de nya medlemsstaterna parter i 1994 års avtal som ännu inte har trätt i kraft. För svenskt vidkommande finns det ett stort intresse av att anpassningsprotokollet kan tillämpas provisoriskt under det att de interna godkännandeprocedurerna genomförs, dvs. i avvaktan på att protokollet kan träda i kraft. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att anpassningsprotokollet till avtalet om partnerskap och samarbete samt förklaringen om provisorisk tillämpning av protokollet godkänns av riksdagen.
Utskottets överväganden Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner protokollet till partnerskaps- och samarbetsavtalet som upprättar ett partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och Moldova å andra sidan samt förklaringen om provisorisk tillämpning av protokollet.
Hemställan
Utskottet hemställer att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:178 godkänner protokollet till partnerskaps- och samarbetsavtalet som upprättar ett partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och Moldova å andra sidan samt förklaringen om provisorisk tillämpning av protokollet.
Stockholm den 18 september 1997
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Inga- Britt Johansson (s), Nils T Svensson (s), Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m), Urban Ahlin (s), Helena Nilsson (c), Carina Hägg (s), Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Tone Tingsgård (s), Eva Zetterberg (v), Lars Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kd) och Magnus Johansson (s).