På väg mot ett ekologiskt hållbart samhälle
Betänkande 1996/97:JoU11
Jordbruksutskottets betänkande
1996/97:JOU11
På väg mot ett ekologiskt hållbart samhälle
Innehåll
1996/97 JoU11
Sammanfattning
I betänkandet behandlas en skrivelse som ger en samlad lägesbeskrivning av regeringens pågående arbete med att ta fram miljöstrategier för ett antal samhällssektorer. Fem motioner med sammanlagt 30 yrkanden har väckts med anledning av skrivelsen. Vidare behandlas ett hundratal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1996 om miljöpolitik, miljölagstiftning, Agenda 21, avfalls- och kretsloppsfrågor m.m. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Motionerna om miljölagstiftningen behandlas på ett förenklat sätt och avstyrks med hänvisning till en aviserad proposition med förslag om ny miljöbalk. Motionerna om Agenda 21 avstyrks likaså utan mer ingående sakprövning med hänvisning till tidigare riksdagsbehandling under valperioden och till pågående arbete i Agenda 21-kommittén. Motionerna om miljöpolitik och kretsloppsfrågor m.m. avstyrks med hänvisning till bl.a. tidigare riksdagsbehandling och en aviserad miljöpolitisk proposition. Utskottet konstaterar att det i många fall föreligger enighet om att de principer som förordas i motionerna skall ligga till grund för en politik för långsiktigt hållbar utveckling inom alla samhällssektorer. Till betänkandet fogas 17 reservationer och 7 särskilda yttranden.
Skrivelsen Regeringen (Miljödepartementet) bereder genom skrivelse 1996/97:50 riksdagen tillfälle att ta del av regeringens arbete under 1996 med omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle med vissa framåtblickar.
Skrivelsens huvudsakliga innehåll I denna skrivelse beskrivs regeringens arbete under år 1996 med omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle med vissa framåtblickar (avsnitten I och II). En viktig del är att tydliggöra de olika samhällssektorernas ansvar för hushållningen med naturresurser och för att integrera miljöhänsyn i sin verksamhet. Skrivelsen skall ses som en lägesbeskrivning av regeringens pågående arbete med att ta fram miljöstrategier för ett antal olika samhällssektorer, där flera förslag kommer att lämnas under år 1997 och år 1998. Regeringen har också nyligen tillsatt en delegation för en ekologiskt hållbar utveckling, OECD har gjort en ingående översyn av Sveriges miljöarbete. Som svar på OECD:s rekommendationer presenteras i avsnitt III ett antal åtgärder. I bilaga 1 redovisas en sammanfattning av Statens kärnkraftinspektions och Statens strålskyddsinstituts årliga rapport till regeringen över säkerhets- och skyddsläget vid de svenska kärnkraftverken.
Motionerna
Motioner med anledning av skrivelsen 1996/97:Jo16 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte sänka ambitionerna vad gäller uppsatta miljömål, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att upprätta ett nationellt klimatpolitiskt handlingsprogram för att hejda koldioxidutsläppen och snabbt minska omfattningen av dessa utsläpp, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen i EU måste agera för att möjliggöra kretsloppet stad/land och därmed se till att skapa förutsättningar för ekologisk odling. 1996/97:Jo17 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det behövs tydliga politiska och ekonomiska styrmedel för att energiomställningen skall komma i gång, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att översiktsplanearbetet bör utvecklas mot en helhetssyn i planeringen av den fysiska miljön, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en bättre samordning mellan olika planeringsnivåer, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att allt byggande skall vara kretsloppsanpassat, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av centrala styrmedel och en kraftfull nationell miljöpolitik i Agenda 21-arbetet. 1996/97:Jo18 av Eva Eriksson m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige även fortsättningsvis bör prioritera koldioxidmålet i sitt arbete i såväl nationella som internationella sammanhang, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett ökat skydd för Sveriges kvarvarande naturskogar. 1996/97:Jo19 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning i kommande miljöskrivelser av miljöbelastningar (utsläppsnivåer etc.) i landet per capita och med internationella jämförelser, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige internationellt skall verka för att miljöbelastningen redovisas per capita, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medel ur anslaget Program för omställning till hållbar utveckling skall kunna anslås till sanering av miljöskadade områden, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att skärpa kontrollen av industrins utsläpp med bl.a. oanmälda besök och mätningar gjorda av tillsynsmyndigheten, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall fortsätta att avveckla farliga ämnen, i första hand genom utfasning av ämnen som visat sig vara toxiska, persistenta eller bioackumulerande, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ämnen som visat sig störa hormonsystemets funktioner förbjuds i Sverige, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige internationellt skall verka för att ämnen som visat sig störa hormonsystemets funktioner förbjuds, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att redovisning av jordbrukets användning av bekämpningsmedel skall ske som antal giftdoser och inte som mängd aktiv substans, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bekämpningsmedelsrester i grundvatten, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud i landet mot att odla Roundup-resistenta genmanipulerade grödor, 11. att riksdagen beslutar att anta den fjärde Nordsjödeklarationens miljömål som nationella miljömål, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att området biologisk mångfald skall redovisas som eget kapitel i kommande års miljöskrivelser, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vad som bör finnas med i kapitlet Biologisk mångfald, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fiske av lax på blandade bestånd i Östersjön, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dispens från EU:s regler för gamla traditionella köksväxtsorter, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall verka för att gamla traditionella köksväxtfröer undantas från EU:s regler för fröer, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige som medlem i FN:s säkerhetsråd bör prioritera de globala miljöfrågorna, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör verka för att vattenproblemen förs upp som permanent punkt på säkerhetsrådets dagordning, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stärka miljökunskapens ställning inom utbildning och forskning. 1996/97:Jo20 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om koldioxidutsläppen och den svenska klimatpolitiken, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning av effekterna av det försurande nedfallet och kalkningsinsatserna. Motionerna Jo17 yrkandena 2-4 och Jo19 yrkandena 17 och 18 har överlämnats till bostadsutskottet respektive utrikesutskottet för beredning.
Motioner från allmänna motionstiden 1996 1996/97:Jo236 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om allemansrätten. 1996/97:Jo304 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 28. att riksdagen beslutar om ändring i 41 § naturvårdslagen enligt förslaget i motionen, 33. att riksdagen beslutar att orden ?berörd del av? stryks ur 26 § naturvårdslagen. 1996/97:Jo702 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information till allmänheten när det gäller spilloljehantering. 1996/97:Jo707 av Dan Ericsson och Göran Hägglund (kd) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om en tydlig lagstiftning som underlättar en miljöriktig sophantering och återvinning av sopor. 1996/97:Jo708 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett brett nationellt klimatpolitiskt handlingsprogram. 1996/97:Jo709 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av enklare juridiska regler som möjliggör för mobila reningsanläggningar att bli ett reellt alternativ för mindre miljöstörande verksamheter. 1996/97:Jo710 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökade forskningssatsningar kring kretsloppet stad och land, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en strategi för att binda samman stad och land i ett kretslopp enligt i motionen beskrivet mönster. 1996/97:Jo712 av Kia Andreasson m.fl. (mp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sjöfartsverket skall administrera och få till stånd mekaniska rengöringsanläggningar i småbåtshamnar. 1996/97:Jo714 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en strategi för att växla från BNP-terminologi till MNP-terminologi, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att förankra producentansvaret i annan lagstiftning än i renhållningslagen, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en strategi för att förhindra att andra länders utsorterade sopor transporteras till Sverige för förbränning, 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en strategi för att de externa kostnaderna skall internaliseras i varors och tjänsters priser inom ramen för en social och ekologisk marknadsekonomi. 1996/97:Jo715 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att begreppet biogödsel bör bli vedertagen benämning på flytgödsel i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av produktion och användning av biogödsel i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen hos regeringen begär en komplettering av lagstiftningen i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:Jo717 av Kia Andreasson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i miljöskyddslagen som klargör att skyldigheten att avhjälpa olägenheter gäller för alla verksamheter oavsett när de upphörde, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen i den kommande behandlingen av miljöbalkens förslag om saneringsansvaret måste återställa det rättsläge som ansetts gälla. 1996/97:Jo718 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återvinning av aluminium. 1996/97:Jo719 av Gudrun Lindvall och Kia Andreasson (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en parlamentarisk utredning bör tillsättas i syfte att ge konkreta förslag till tydliggörande angående statliga bolags, verks och institutioners ansvar visavi av riksdag och regeringen antagna miljömål, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljömålen i kommande förslag till miljöbalk. 1996/97:Jo720 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar om följande tillägg i 16 § första stycket naturskyddslagen (1964:822): Förbud gäller även mot att inom strandskyddsområde utföra anläggning eller åtgärd som kan skada goda livsvillkor för växt- och djurlivet. 1996/97:Jo722 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den ekonomiska tillväxten, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om äganderätten, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om detaljreglering, 4. att riksdagen hos regeringen begär ett effektivare sanktionssystem mot miljöbrott i enlighet med vad som anförts i motionen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nya regler för intrångsersättning, 6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om handel med utsläppsrätter i enlighet med vad som anförts i motionen, 10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett skärpt koldioxidmål i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:Jo726 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Miljöbalksutredningen skall få utvidgade direktiv att undersöka olika möjligheter på det straffrättsliga området för att komma till rätta med förorening av det marina området, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om huruvida företagsbotsinstitutet kan användas på miljöområdet. 1996/97:Jo727 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kretsloppsutvecklingen och målen för miljöpolitiken, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till nya områden, där producentansvaret skall gälla, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i det aviserade förslaget till miljöbalk inkludera ett förslag till kretsloppslag, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om programmet för omställning till ekologiskt hållbar utveckling, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för hur EU:s miljödirektiv har införlivats i svensk lagstiftning, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Agenda 21-arbetet, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om frikommuner för Agenda 21-arbetet, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avvecklingsmålet för amalgam, 28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bioråvaror, 33. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i miljöskyddslagen som i motionen anförts för att upprätthålla regeln att förorenaren skall avhjälpa olägenheter av miljöfarlig verksamhet, 35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kärntekniklagen bör ingå i det av regeringen aviserade förslaget till miljöbalk, 38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att strålskyddslagen bör ingå i det av regeringen aviserade förslaget till miljöbalk, 43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöombudsman. 1996/97:Jo730 av Barbro Johansson (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att producentansvaret skall gälla för återtagande av deformerade returburkar. 1996/97:Jo735 av Kjell Nordström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett utbyggt returglassystem. 1996/97:Jo737 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att miljön skall räknas som ett överordnat område i politiken, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förslagen i offentliga utredningar och propositioner skall analyseras utifrån förväntade effekter på miljön, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Naturvårdsverket skall göra en samhällsekonomisk bedömning av prioriteringar för att minska de olika utsläppen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av de nationella miljömålen och revidering av åtgärder för att uppfylla dem, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. 1996/97:Jo738 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förbättra återtagning och slutlig deponering av gamla produkter som innehåller kvicksilver, bly och kadmium, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kommunerna skall ges rätt att förbjuda storskalig överledning av miljöfarligt avloppsvatten till reningsverk, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att verkningsfulla regler mot oljeutsläpp måste införas i samband med den nya miljöbalken, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla berörda svenska hamnar skall ha mottagningsstationer för olja och annat kemikaliespill senast den 1 juli 1998, 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att samordna åtgärderna beträffande mottagningsanläggningar i hamnar. 1996/97:Jo756 av Bengt Silfverstrand och Johnny Ahlqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om returpappershantering. 1996/97:Jo757 av Christin Nilsson och Lena Larsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att utreda om det kommunala monopolet är förenligt med producentansvaret. 1996/97:Jo758 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om frikommuner för Agenda 21-arbetet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om genomförandefasen av Agenda 21-arbetet som arbetsmarknadspolitisk åtgärd. 1996/97:Jo759 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en nationell per capita-princip för godtagbara koldioxidutsläpp, 5. att riksdagen hos regeringen begär att det tillsätts en expertgrupp för att granska huruvida Sverige lever upp till sina rättsliga åtaganden genom olika internationella miljökonventioner, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att skärpa lagstiftningen när det gäller tillstånd till miljöfarlig verksamhet, 12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett förtydligande av rättsläget när det gäller markägaransvaret, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett hållbart energisystem och behovet av en fri forskning kring detta, 24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om företagens centrala roll för utvecklingen mot ett hållbart samhälle, 25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att utreda konsekvenserna av de nuvarande ersättningsbestämmelserna vid intrång i pågående markanvändning, 26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grunderna för en samlad miljölagstiftning, 30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljökvalitetsnormer och utsläppsrätter, 31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om teknikupphandling som styrmedel i miljöpolitiken. 1996/97:Jo760 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förbättra återtagning och slutlig deponering av gamla produkter som innehåller kvicksilver, bly och kadmium, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla berörda svenska hamnar skall ha mottagningsstationer för olja och kemikaliespill senast den 1 juli 1998, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att samordna åtgärderna beträffande mottagningsanläggningar i hamnar. 1996/97:Jo762 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en opartisk kommission. 1996/97:Jo765 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om producentansvar för batterier, i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om producentansvar för miljöfarligt avfall, i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om generellt producentansvar, i enlighet med vad som anförts i motionen, 5. att riksdagen beslutar att en ny 6 c § införs i renhållningslagen, i enlighet med vad som anförts i motionen, 6. att riksdagen beslutar att en ny 6 d § införs i renhållningslagen, i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:Jo766 av Kia Andreasson (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i renhållningslagen att trovärdigheten i producentansvaret garanteras i enlighet med vad i motionen anförts. 1996/97:Jo772 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den svenska officiella miljöstatistiken blir vetenskapligt korrekt och att regeringen medverkar till att statliga verk och andra officiella institut har en enhetlig och korrekt miljöinformation, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av en översyn av organisationen och ansvaret för den svenska miljöstatistiken. 1996/97:Jo779 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljökvalitetsnormer i den kommande miljöbalken, 12. att riksdagen beslutar om sådan ändring i naturvårdslagstiftningen att det framgår att fridlysta arters habitat skall få ett skydd. 1996/97:Jo782 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av reglerna för miljöskadeförsäkringen. 1996/97:Jo789 av Birgitta Gidblom (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kretsloppsanpassad sophantering/källsortering i bostadsområdena i utvecklat samarbete mellan bostadsbolag, anställda och hyresgäster. 1996/97:Jo792 av Bengt Silfverstrand och Ingvar Johnsson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om nytt försäkringsskadesystem för miljöskador. 1996/97:Jo793 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till att låta olika näringssektorer ta ekonomiskt ansvar för markskador som respektive näring orsakat. 1996/97:Jo794 av Hanna Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall ta upp frågan om miljöförbättringar av arbetsmaskiner och fartyg genom t.ex. införande av skrotningspremie på gamla uttjänta maskiner. 1996/97:Jo797 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas 13. att riksdagen beslutar om ändring i 16 § naturvårdslagen i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:Bo518 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i naturvårdslagen att riksdagens beslut 1994 om differentierat strandskydd tillgodoses. 1996/97:Ju926 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring vid tillståndsgivning av miljöfarlig verksamhet att tillstånd och villkor för utsläpp klart formuleras, så att inga tveksamheter råder, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det klart skall framgå av förarbetena till miljölagarna hur dessa skall tillämpas, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillsynsmyndighetens kontrollerande besök skall ske oanmälda. 1996/97:L708 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det tjugofemte generaldirektoratet i EU för Agenda 21-arbete. 1996/97:T213 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skrotningspremie. 1996/97:T225 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att koldioxidmålet skall uppfyllas, 14. att riksdagen beslutar att statliga institutioner skall miljöanpassa sina kommunikationer genom att bl.a. införa en utsläppsbubbla för koldioxid och att utsläppen successivt skall minska.
Utskottet
Inledning Under riksmötena 1994/95 och 1995/96 presenterade regeringen i särskilda skrivelser inriktningen av det miljöpolitiska arbetet och lämnade redovisningar av tillståndet i miljön (skr. 1994/95:120 och 1995/96:120, bet. 1994/95:JoU16 och 1996/97:JoU17). I anslutning till årets skrivelse, som i vissa avseenden skiljer sig från tidigare miljöredovisningar, behandlar utskottet, utöver följdmotionerna, ett stort antal fristående motioner om miljöpolitik, Agenda 21-arbetet, miljölagstiftningen (inkl. miljöbalken), avfall, kretslopp och återvinning. Utskottet behandlar motionerna om miljöbalksarbetet och Agenda 21 på ett förenklat sätt med hänvisning till att dessa frågor befinner sig i slutfasen av propositions- och utredningsarbete och att utskottet räknar med att återkomma till dessa frågor under innevarande valperiod. Ett antal motioner i övrigt från allmänna motionstiden 1996 tar upp frågor som berörs översiktligt i skrivelsen; t.ex. skogspolitik, jordbrukets miljöfrågor, vatten- och luftvård, kemikaliekontroll, strålskydd och kärnsäkerhet, miljöarbetet i EU samt naturvård och biologisk mångfald m.m. Dessa motioner behandlas av utskottet i särskilda betänkanden under våren och hösten 1997. I det följande redovisar utskottet främst de avsnitt av skrivelsen som har betydelse för motionsbehandlingen. De delar av skrivelsen som inte kommenteras särskilt har inte föranlett någon erinran från utskottets sida.
Miljöpolitikens inriktning m.m.
Skrivelsen Regeringen erinrar om att regeringsförklaringen den 17 september 1996 innehåller uttalanden om att Sverige skall vara en pådrivande internationell kraft och ett föregångsland i strävan att skapa en ekologiskt hållbar utveckling. De gångna 25 årens miljövårdsarbete har inneburit att den fortgående miljöförstöringen i vårt land har bromsats upp och i viktiga avseenden vänts. Hushållningen med naturresurser har förbättrats. På det nationella planet fokuseras arbetet alltmer på de diffusa utsläppen och på miljöpåverkan från varor och från ämnen som är spridda och har långsiktig påverkan. Regeringen framhåller att flera miljöproblem måste diskuteras och bli föremål för åtgärder inom EU-samarbetet och i ett globalt perspektiv. En väsentlig uppgift är nu att utforma en politik för ekologisk uthållighet. En ekologiskt hållbar utveckling innebär betydligt mer än traditionell miljövård. Det är att väva in miljö och resurshushållning tidigt i olika beslut och handlingsprogram. Det är att skapa en tillväxt som bygger på ekologiska hänsyn. Det är att handla långsiktigt. En förutsättning för omställningen är att miljöhänsyn och resurshushållning integreras i alla samhällsprocesser. De olika samhällssektorerna måste därför ta ett ökat ansvar. Det gäller att formulera konkreta mål för verksamheterna även i fråga om ekologisk hållbarhet och kontinuerligt följa upp resultaten. Vissa statliga myndigheter har därutöver ett särskilt sektorsansvar som innebär att mer aktivt påverka alla sektorns samhällsaktörer. I de närmaste årens politik måste kraven på hållbar utveckling prägla såväl samhällsplaneringen som konkreta åtgärder i sektorer som energianvändning/försörjning, jord- och skogsbruk, transporter, bostads- och lokalförsörjning m.m. Miljö- och utvecklingsfrågorna påverkas i allt högre grad av vad som sker i omvärlden. Därför krävs att Sverige fortsatt intar en aktiv och pådrivande roll inom det globala och regionala miljö- och utvecklingssamarbetet. Särskilt viktig är den internationella uppföljningen av Riokonferensen, klimatförhandlingarna, EU:s regeringskonferens, östländernas miljöanpassning, EU:s försurningsstrategi, Östersjö- och Östeuropasamarbetet samt den s.k. Environment for Europe-processen. Utöver ett antal pågående utredningar (redovisas i bilaga 2 till skrivelsen) har regeringen tillsatt en särskild delegation för ekologiskt hållbar utveckling inom Regeringskansliet med två huvuduppgifter. Den skall utveckla en för samhällssektorerna gemensam plattform med en sammanhängande målstruktur som innefattar såväl miljömål som mål för användning av och försörjning med naturresurser. Delegationen skall vidare utveckla de första stegen i ett brett och långsiktigt investeringsprogram för ekologisk hållbarhet och ökad sysselsättning. Avsikten är att ramarna för detta program skall läggas fast i vårpropositionen 1997. En samlad politik för ekologisk hållbarhet kommer att presenteras i sina huvuddrag i anslutning till budgetpropositionen i september 1997. Konkreta åtgärder kommer även att presenteras i särskilda propositioner. Bl.a. planeras en energiproposition till våren 1997 och en miljöproposition våren 1998. Naturvårdsverket har redovisat de nu gällande miljömålen och i vilken grad de uppnåtts (rapport 4646). Av sammanlagt ca 170 olika beslutade mål har ca 90 följts upp. Hälften av dessa har nåtts eller kommer att nås medan läget i övrigt visar betydande gap mellan mål och verklighet. Mot den bakgrunden arbetar Naturvårdsverket och Agenda 21-kommittén med en fördjupad översyn av miljömålen och förslag till delmål för 2000-talet. De nya målen skall bidra till en höjd ambitionsnivå i arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling. Resultatet kommer att redovisas i den nämnda miljöpropositionen.
Motionerna Utskottet anser det lämpligt att här lämna en översiktlig redogörelse av innehållet i följdmotionerna till skrivelsen såvitt avser motionärernas mer övergripande synpunkter på skrivelsen och på miljötillståndet i Sverige. Flertalet av de konkreta yrkanden som framförs i motionerna behandlas dock i det följande under motsvarande ämnesrubriker. I några motioner anförs att regeringen ger en alltför optimistisk beskrivning av miljöpolitiken och miljötillståndet i Sverige. Tre motioner tar särskilt upp klimatfrågorna och hänvisar bl.a. till årets miljörapport från Worldwatch Institute, Tillståndet i världen 97. Enligt motionerna Jo16 (kd), Jo18 (fp) och Jo20 (m) innebär överenskommelsen om en förtida avstängning av kärnkraftverket i Barsebäck att Sverige frångår den av riksdagen beslutade målsättningen i fråga om koldioxidutsläppen och att Sveriges trovärdighet i internationella sammanhang minskar. I kd- och fp-motionerna påpekas att regeringens budgetförslag på miljöområdet ger uttryck för betydligt lägre ambitioner än formuleringarna i skrivelsen. I fp-motionen framhålls särskilt hoten mot den biologiska mångfalden. I motion Jo19 (mp) redovisas mycket utförligt ett antal miljöproblem som Miljöpartiet anser särskilt viktiga att åtgärda för att Sverige skall kunna anträda vägen mot ett ekologiskt uthålligt samhälle. Enligt den allmänna motiveringen i motionen är det bra att regeringen lämnar en årlig skrivelse till riksdagen om miljön. Det som saknas är en redovisning av miljötillståndet i landet, såsom det presenterats i tidigare skrivelser. Den skrivelse som nu framläggs visar att regeringen än så länge befinner sig i visionernas väntrum. I motionen presenteras vidare en bilaga i anslutning till OECD:s översyn av Sveriges miljöarbete. I polemik med regeringens redovisning anför motionärerna att det som regeringen kategoriserar som ?åtgärder? i själva verket ofta utgörs av t.ex. utredningar som pågår eller planeras eller att inga åtgärder alls vidtagits. Ett antal partimotioner från allmänna motionstiden 1996 innehåller synpunkter på allmän miljöpolitik, Agenda 21, miljömyndigheternas verksamhet m.m. I motion Jo722 (m) yrkande 1 framförs kritik mot utvecklingspessimismen, varmed avses uppfattningen att ekonomisk tillväxt skulle vara skadlig för miljö och utveckling. I stället framhåller motionärerna att en humanistiskt präglad miljöpolitik bejakar teknisk utveckling och ekonomisk tillväxt. Målsättningen måste dock vara att försona tekniken och naturen. Tekniken skall även fortsättningsvis användas för att skapa ett drägligare och lyckligare liv åt människor, men den måste samtidigt i högre grad än tidigare användas till att minska belastningen på miljön. Därför måste reglerna mot utsläpp av vatten- och luftföroreningar skärpas. Anhopningen av giftiga ämnen i naturen bör minska genom nya miljövänliga produkter och produktionsprocesser. Enligt motion Jo727 (c) yrkande 1 bör begreppet utveckling användas i stället för tillväxt, och denna utveckling måste vara hållbar och uthållig. Kretsloppsutvecklingen bör vara vägledande för politiska beslut och all användning av naturresurser. Ett kretsloppssamhälle kan dock inte byggas på direktiv uppifrån. Samhället skall ange ramar och riktlinjer, skapa förutsättningar och utforma styrmedel. Även energisektorn måste kretsloppsanpassas. Sveriges framtida energisystem måste baseras på förnybar energi, som produceras över hela landet. Regeringen måste med kraft verka för att producentansvar systematiskt införs för fler varor och produkter. Enligt yrkande 4 i motionen bör programmet för omställning till hållbar utveckling årligen redovisas för riksdagen. Under rubriken Agenda 21-arbetet anförs att i arbetet med lokala Agenda 21 skall siktet vara inställt på en långsiktig samhällsutveckling som ser till helheten och samverkan mellan olika kommunala sektorer. Arbetssättet bör vara öppet och uppmuntra kommuninvånare, företag och organisationer att medverka. Det är också viktigt att industrin uppmuntras att delta i de lokala programmen. Lagstiftningen, som ofta beskrivs som en hämmande faktor, bör anpassas till Agenda 21-tankarna om demokrati och medbestämmande för att ge mer utrymme för lokala lösningar. Vissa kommuner kan bli ett slags frikommuner med avseende på miljöplaneringen och lokala planer. Detta kan t.ex. gälla regler för va och avfallshantering (yrkandena 16 och 17). I ytterligare en c-motion, Jo758, framförs liknande synpunkter på det kommunala arbetet (yrkande 1). Enligt yrkande 2 bör en del av genomförandearbetet kunna ske inom ramen för olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder som vänder sig särskilt till kvinnor. I partimotion Jo759 (fp) anförs att människan har en rätt att bruka naturen, men inte att förbruka den. När vi utnyttjar naturresurserna måste detta alltid ske med hänsyn till naturens egna gränser. Stora delar av motionen har remitterats till utrikesutskottet för beredning. De yrkanden i motionen som behandlas i detta sammanhang är yrkandena 5, 17, 24 och 31. Enligt yrkande 5 bör en expertgrupp tillsättas för att granska huruvida Sverige lever upp till sina rättsliga åtaganden genom olika internationella miljökonventioner. Enligt yrkande 17 bör energisystemet ställas om globalt för att bli ekologiskt hållbart. Fossila bränslen skall fasas ut ur energisystemet och ersättas av ekologiskt hållbara energikällor som inte förorsakar skadliga utsläpp eller avfall och inte förbrukar ändliga resurser. Omställningen måste dock ske med hänsyn till andra viktiga samhällsmål. Tillgången på energi till konkurrenskraftiga priser är i förlängningen avgörande för välfärden. Förnybara energislag måste ges tid för att utvecklas och erbjudas till konkurrenskraftiga priser. Med ekonomiska styrmedel kan man sätta pris på miljöförstöringen. Utöver ekonomiska styrmedel behövs också aktiva insatser som t.ex. teknikupphandling, utveckling av biobränsleteknik och annan miljövänlig energiproduktion samt forskning. Forskningen kring energiförsörjningen måste vara fri från regleringar. Det är viktigt att arbetet med teknikupphandling för energisnålare och miljövänligare teknik vid NUTEK får fortsätta (yrkande 31). I yrkande 24 understryks företagens centrala roll för utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Genom nya regler för miljörevision och skatteförmåner för miljöinvesteringar kan utvecklingen mot mer miljömedvetna företag påskyndas. I Miljöpartiets motion Jo737 yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om att miljön skall räknas som ett överordnat område i politiken. I motiveringen anförs i huvudsak endast att Miljöpartiet anser att miljöpolitiken skall behandlas som ett överordnat område i politiken. En jämförelse kan göras med finanspolitiken. Enligt yrkande 2 i samma motion bör förslagen i offentliga utredningar och propositioner analyseras utifrån förväntade effekter på miljön. Naturvårdsverket skall göra en bedömning av vilka sektorer som skall prioriteras när det gäller att minska de olika utsläppen (yrkande 3). Vidare görs i motionen en utförlig genomgång av miljömålen och i vilken utsträckning målen uppfyllts. Under rubriken Slutsatser anförs att tillräckliga åtgärder inte vidtagits för att uppnå målen. Strategin med miljömål blir verkningslös, om inte åtgärdsplaner och en stram och kritisk utvärdering genomförs. I det fortsatta miljöarbetet måste processen stramas upp och miljömålen få en mycket större genomslagskraft på alla politiska beslut (yrkande 4). Enligt yrkande 6 kan ekonomiska styrmedel användas för att skapa incitament för utveckling av miljöteknik och för att snabba på processen att bli av med t.ex. farliga kemikalier. En långtgående skatteväxling måste komma till stånd, och trafiken måste betala sitt fulla samhällsekonomiska kostnadsansvar. I motion Ju926 (mp) yrkande 15 anförs att tillsynsmyndigheternas kontrollbesök och besök för att utföra stickprov skall ske oanmälda. Enligt motion Jo719 (mp) yrkande 1 krävs en utredning i syfte att tydliggöra statliga verks, bolags och institutioners ansvar för antagna miljömål. I motion Jo19 (mp) yrkande 4 framhålls behovet av skärpt kontroll av industrins utsläpp och av att tillsynsmyndigheterna gör oanmälda besök och kontrollmätningar. I en partimotion från kd, Jo714, yrkas att regeringen utarbetar en strategi för en övergång från BNP till MNP, dvs. en miljöjusterad nettonationalprodukt. Vidare anförs att de externa kostnaderna i ökad utsträckning måste internaliseras i produktionen av varor och tjänster, inom ramen för en social och ekologisk marknadsekonomi (yrkandena 1 och 4). Två motioner, Jo762 (c) och Jo772 (fp), berör Naturvårdsverkets, Svenska vägföreningens och Bilindustriföreningens motstridiga uppgifter om bl.a. kväveoxidhalten i tätorterna och trafikens inverkan på luftföroreningarna. Enligt den förstnämnda motionen behövs en ny, opartisk kommission för miljöarbetet, en ny kunskapsplattform med ett samordnat synsätt som kan styra samtliga aktörers verksamhet. Enligt fp-motionen måste den svenska officiella miljöstatistiken bli vetenskapligt korrekt, och regeringen måste medverka till att statliga verk och andra officiella institut har en enhetlig och korrekt miljöinformation. En översyn av organisationen och ansvaret för den svenska miljöstatistiken bör göras.
Utskottets överväganden Utskottet vill inledningsvis erinra om att motioner om allmän miljöpolitik behandlats tidigare under denna valperiod, bl.a. i betänkande 1995/96: JoU17. Vidare har regeringen aviserat att en miljöpolitisk proposition kommer att framläggas under våren 1998. Av skrivelsen framgår att Naturvårdsverket redovisat de nu gällande miljömålen och i vilken grad de uppnåtts i en rapport (4646:1996). Av sammanlagt ca 170 beslutade mål har ca 90 följts upp. Hälften av dessa har nåtts eller kommer att nås medan läget i övrigt visar betydande gap mellan mål och verklighet. Mot den bakgrunden arbetar Naturvårdsverket och Agenda 21-kommittén med en fördjupad översyn av miljömålen och förslag till delmål för 2000-talet. De nya målen skall bidra till en höjd ambitionsnivå i arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling. Resultatet kommer att redovisas i den miljöpolitiska propositionen. Utskottet har erfarit att regeringen nyligen beslutat förtydliga Naturvårdsverkets uppdrag att se över miljömålen. Miljöarbetet skall bygga på mål som är tydliga och konkreta. De skall också vara uppföljningsbara och kunna användas på lokal och regional nivå. De skall utgöra mål för en hållbar utveckling där bland annat kretslopp och resurshushållning lyfts fram mer än tidigare. Utskottet kan i stor utsträckning instämma i de kritiska synpunkter som framförts angående de nationella miljömålens utformning och struktur. Problemen beror delvis på oklarheter i fråga om den statsrättsliga och politiska betydelsen av olika riksdagsbeslut och uttalanden om inriktningen av miljöarbetet. Av Naturvårdsverkets rapport framgår också att målen inte är formulerade utifrån en klar målstruktur och att en rad odefinierade begrepp använts i målbeskrivningen. Utskottet anser det angeläget att dessa brister i största möjliga utsträckning rättas till i det fortsatta arbetet och att den miljöpolitiska propositionen utformas på ett sätt som gör det möjligt för riksdagen att fatta ett konkret och överskådligt beslut om miljöpolitikens mål och medel. Regeringen har i januari 1997 tillsatt en delegation för ekologiskt hållbar utveckling inom Regeringskansliet under ledning av fem statsråd. Syftet med delegationen är att göra Sverige till ett föregångsland när det gäller ekologiskt hållbar utveckling. Delegationens uppgift är bl.a. att till den ekonomiska vårpropositionen och med en uppföljning i budgetpropositionen i september formulera en plattform för regeringens samlade politik för ett ekologiskt hållbart samhälle. Utskottet vill i anslutning till motion Jo722 yrkande 1 - utöver vad som anförts ovan - hänvisa till regeringens uttalanden i olika sammanhang om inriktningen av den ekonomiska politiken och till finansutskottets bedömning i betänkande 1996/97:FiU1 (s. 79 f.). Enligt finansutskottet råder det inget motsatsförhållande mellan strävan att öka tillväxten och ambitionen att skydda och förbättra miljön. De investeringar som är nödvändiga för att skapa en uthållig tillväxt bör också kunna ge ett väsentligt bidrag till kampen mot arbetslösheten. I avsnittet Ekonomisk tillväxt och miljö i den nu behandlade skrivelsen anför regeringen att den ekonomiska politiken skall utformas med hänsyn till medborgarnas krav på god livskvalitet, miljö och välfärd i vid mening. Ett centralt mål för tillväxtpolitiken är en varaktigt hög och ekologiskt långsiktigt hållbar tillväxt. Miljöpolitiken bör vidare enligt regeringen vara så effektiv som möjligt och ta hänsyn till samhällsekonomiska vinster och kostnader. Miljöpolitiken bör därför utformas så kostnadseffektivt som möjligt, dvs. att given miljöeffekt uppnås till så låg kostnad som möjligt. Utskottet ser ingen motsättning mellan synpunkterna i motion Jo722 om betydelsen av fortsatt ekonomisk tillväxt för att lösa bl.a. miljöproblemen och de uttalanden i ämnet som gjorts av regering och riksdag. I övrigt konstaterar utskottet att motionen tangerar frågor som kommer att behandlas i samband med miljöbalksförslaget och den aviserade miljöpolitiska propositionen. Motionen påkallar ingen särskild åtgärd i denna del. Utskottet utgår från att kretsloppsprincipen och behovet av hushållning med naturresurserna kommer att bli vägledande för regeringens fortsatta arbete med miljöpolitiken, i enlighet med vad som anförs i motion Jo727 yrkande 1. Liknande motionsyrkanden (c) behandlades i utskottets betänkande 1995/96:JoU17 (s. 8), varvid utskottet enhälligt hänvisade till riksdagens beslut om riktlinjer för en kretsloppsanpassad utveckling och om producentansvaret (1992/93:JoU14). Som framgår av skrivelsen kommer kretsloppsprincipen och hushållningen med naturresurser att få allt större tyngd inom alla samhällssektorer. Också i övrigt ansluter sig utskottet till vad som anförs i motionen om bl.a. kretsloppsanpassning av energisektorn och utveckling av producentansvaret. Det kan tilläggas att den nyligen ingångna energiöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet syftar till ett ekologiskt uthålligt energisystem. Vidare har regeringen den 14 mars 1997 lagt fram en proposition om energipolitiken (prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning). I avvaktan på fortsatta överväganden om energipolitiken och aviserade förslag om miljölagstiftningen och miljöpolitiken bör motionen inte för närvarande föranleda något initiativ från riksdagens sida. I likhet med vad som anförs i yrkande 4 i c-motionen anser utskottet det värdefullt om riksdagen får fortlöpande information angående programmet för omställning till ekologiskt hållbar utveckling. Det bör ankomma på regeringen att avgöra om informationen skall tas in i t.ex. budgetpropositionen eller i den årliga miljöredovisningen. Motionen avstyrks i denna del, i den mån den inte tillgodosetts genom det anförda. Folkpartiets partimotion Jo759 tar bl.a. upp efterlevnaden i Sverige av internationella miljökonventioner, frågor om ett hållbart energisystem, energiforskningen och företagens centrala roll för utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Utskottet vill framhålla att många konventioner i sig innehåller en rapporteringsskyldighet, vilken som regel fullgörs gentemot en särskild kommitté som skall kontrollera efterlevnaden. Vidare innebär en konvention ofta att riksdagen sätter upp mål i fråga om det som regleras i konventionen. Utskottet är inte berett att förorda någon särskild expertgrupp för detta ändamål och avstyrker därmed yrkande 5 i motionen. Det torde råda stor enighet om att energipolitiken bör inriktas mot ett hållbart energisystem och att forskningen på detta område bör vara fri från regleringar. Den ovan nämnda energiöverenskommelse som nyligen ingåtts mellan tre riksdagspartier syftar bl.a. till ett ekologiskt uthålligt energisystem. När det gäller energiforskningen vill utskottet främst hänvisa till riksdagens behandling av forskningspropositionen (prop. 1996/97:5 s. 281 f., bet. 1996/97:UbU3). Där framgår att Energikommissionen förordat större resurser till energiforskningen och att energiforskningsprogrammet kompletteras med strategier och specifika åtgärder som bidrar till teknikens utveckling och marknadsanpassning. Det är regeringens och utskottets uppfattning att utvecklingen av ett långsiktigt hållbart energisystem är en omfattande uppgift som ställer stora krav på hela samhället. Energiforskningen och den tekniska utvecklingen har en strategiskt viktig funktion i denna process som förutsätter gemensamma insatser från staten och näringslivet. De framtida insatserna måste vara både kraftfulla och målinriktade. Frågor om teknikupphandling och energiforskning behandlas också i proposition 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning. Utskottet anser således inte att yrkande 17 i motion Jo759 påkallar någon särskild åtgärd. Utskottet delar vidare till stor del motionärernas synpunkter på företagens centrala roll för utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Av skrivelsen framgår att regeringen är inriktad på en varaktig samverkan mellan näringspolitik och miljöpolitik, präglad av en helhetssyn på miljö och tillväxt (s. 40). Vidare redovisas utförligt marknadens möjligheter att driva på utvecklingen av miljöanpassade produkter och processer (s. 41). Miljöledningssystem av typen ISO 14001 och EMAS (Environmental Management and Audit Scheme) förekommer i allt större omfattning i näringslivet. Vidare bör framhållas att frågan om teknikupphandling i NUTEK för energisnålare och miljövänligare teknik utgör en del av energiforskningsprogrammet. Inom detta program ansvarar NUTEK för ett särskilt forskningsprogram rörande energisystemstudier. Utskottet utgår från att frågan återkommer för mer fördjupade överväganden i samband med den energipolitiska propositionen. Med hänvisning till det anförda bör motion Jo759 yrkandena 24 och 31 inte föranleda någon särskild åtgärd. Yrkande 1 i motion Jo737 (mp) går ut på att miljön skall räknas som ett överordnat område i politiken. Utskottet tolkar motionen på det sättet att den innebär att miljöhänsyn i varje tänkbar situation skall vara överordnade alla andra intressen i samhällsprocessen. Utskottet kan inte ställa sig bakom en så långtgående princip. Däremot anser utskottet att varje samhällssektor bör ta ett eget och ökat ansvar för miljövården. Vidare utgår utskottet från att miljöintresset successivt får en allt större tyngd i det fortsatta arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling och i samband med kommande överväganden om miljölagstiftningen. Frågan torde bli aktuell t.ex. när riksdagen skall ta ställning till förekommande förslag om hänsynsregler och s.k. stoppregler för miljöpåverkande verksamhet i den nya miljöbalken. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen i denna del. Som framgår av utskottets betänkande 1993/94:JoU19 skall miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) i ökad utsträckning komma till användning i princip- och programinriktade beslut. Som allmän regel skall MKB innefattas i propositioner och andra förslag till övergripande beslut av strategisk karaktär. Myndigheterna förutsätts beakta konsekvenserna för miljön innan de utfärdar regler i form av föreskrifter och allmänna råd. Miljövårdsberedningen har föreslagit att regeringen skall utforma ett miljödirektiv som ger kommittéer och utredningar i uppdrag att väga in konsekvenserna för miljön i sina förslag (SOU 1996:112). Regeringen har beslutat införa miljöledningssystem inom statsförvaltningen och har utsett ett tjugotal pilotmyndigheter som skall påbörja utvecklingen av miljöledningssystem inom olika områden. I avvaktan på resultatet av den angivna verksamheten bör yrkande 2 i motion Jo737 inte föranleda någon åtgärd. Utskottet gör samma bedömning beträffande mp-motionen Jo719 yrkande 1. Som framgår av skrivelsen har statliga myndigheter ett grundläggande miljöansvar för sin verksamhet enligt verksförordningen. Utskottet delar i stor utsträckning slutsatserna i motion Jo737 yrkande 4 angående de nationella miljömålen, nämligen att de hittills vidtagna åtgärderna i många fall inte är tillräckliga och att målen måste få större genomslagskraft i alla politiska beslut. I denna fråga hänvisar utskottet till uttalandena ovan i anslutning till Naturvårdsverkets uppdrag att se över de nationella miljömålen som underlag för den miljöpolitiska propositionen våren 1998. Uppdraget skall redovisas senast den 15 augusti 1997. Utskottet får således anledning att återkomma till denna viktiga och för miljövården grundläggande fråga i annat sammanhang och föreslår att motionen nu lämnas utan åtgärd i denna del. I enlighet härmed bör även yrkande 3 i motionen avslås. Som framgår av skrivelsen (s. 39) har Naturvårdsverket i uppdrag att upprätta ett tioårigt program för översyn av industrins utsläppsvillkor. Målet för programmet är att det för varje miljöstörande anläggning skall finnas moderna och ändamålsenliga villkor. I juli 1996 har Naturvårdsverket lämnat en lägesrapport om prövningen (rapport 4587). Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Jo19 yrkande 4 om skärpt kontroll av industrins utsläpp, oanmälda besök m.m. Liknande frågor tas upp i mp-motionen Ju926 yrkande 15. Vad beträffar kravet på oanmälda tillsynsbesök vill utskottet erinra om att det ankommer på vederbörande tillsynsmyndighet att bestämma i detalj hur tillsynen skall utformas. Riksdagens medverkan krävs endast i fråga om lagbestämmelser som ger tillsynsmyndigheterna rätt till tillträde till lokaler för miljöfarlig verksamhet m.m. (se 42 § miljöskyddslagen). Utskottet vill särskilt framhålla att ett oanmält tillsynsbesök på t.ex. en större fabriksanläggning kan bli svårt eller rentav omöjligt att genomföra på ett meningsfullt sätt eftersom kontrollen förutsätter att normala driftsförhållanden råder och berörda driftsledare är närvarande och tillhandahåller journaler och miljörapporter m.m. Det är således utskottets bestämda uppfattning att riksdagen inte bör ställa upp något generellt krav på att alla tillsynsbesök görs utan föregående anmälan. Dessa beslut måste fattas av vederbörande tillsynsmyndighet på grundval av en bedömning i varje enskilt fall. Av skrivelsen framgår att Sverige sedan lång tid tillbaka arbetat med olika ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Utskottet utgår från att de fortsatta övervägandena i dessa frågor görs på grundval av bl.a. Skatteväxlingskommitténs förslag (SOU 1997:11). I enlighet härmed avstyrker utskottet motion Jo737 yrkande 6. Enligt uppgift i skrivelsen (s. 9) pågår ett arbete med miljöjusterade nationalräkenskaper vid Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån. En rapport om arbetet skall lämnas under år 1997. Sverige driver också på EG- kommissionens planerade förslag om gröna räkenskaper. Detta arbete ligger i linje med förslagen i kd-motionen Jo714 yrkande 1, och motionen avstyrks i denna del. Vidare vill utskottet framhålla att frågan om internalisering av miljökostnader behandlades både i skr. 1996/97:2 (s. 28) och i den nu aktuella skrivelsen (s. 8). Med hänvisning härtill avstyrks även yrkande 4 i motionen. I två motioner, Jo762 och Jo772, understryks behovet av en enhetlig och korrekt miljöinformation och en vetenskapligt korrekt officiell miljöstatistik. Motionerna tar främst sikte på de delvis motstridiga uppgifter som förekommit angående utsläppen av kväveoxid m.m. från vägtrafiken. Utskottet erinrar om att Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för statistiken inom områdena miljövård och naturresurshushållning enligt förordningen (1992:1668) om den officiella statistiken. För att uppnå en samsyn om utsläppen och en beräkningsmodell som kunde accepteras av alla berörda intressenter uppdrog Naturvårdsverket år 1994 åt Väg- och transportforskningsinstitutet att utveckla en ny beräkningsmodell. Beräkningarna enligt denna modell har nyligen redovisats av verket, och verket ämnar följa beräkningsmodellen i fortsättningen. Motionerna påkallar således ingen ytterligare åtgärd.
Agenda 21 Utskottet har beslutat behandla följande motioner om Agenda 21-arbetet på ett förenklat sätt, nämligen Jo17 yrkande 5, L708 yrkande 11, Jo727 yrkandena 16 och 17 samt Jo758 yrkandena 1 och 2. Liknande frågor behandlades under föregående riksmöte (1995/96:JoU17). Vidare innehåller skrivelsen en mycket utförlig redovisning av Agenda 21-arbetet på olika nivåer (s. 74 f.). Den nationella Agenda 21-kommittén skall bl.a. medverka i utarbetandet av Sveriges rapport till FN:s extra generalförsamling om hållbar utveckling till år 1997. I anslutning till motion L708 bör tilläggas att det inte existerar något tjugofemte generaldirektorat i EU för Agenda 21-frågor. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna i berörda delar.
Miljöbalksarbetet och miljölagstiftningen i övrigt
Motionerna Samtliga partier har under allmänna motionstiden 1996 väckt motioner om miljöbalksarbetet och om annan lagstiftning som kan förväntas ingå i ett av regeringen aviserat förslag om miljöbalk. Motionerna redovisas översiktligt nedan. I Moderata samlingspartiets motioner yrkas bl.a. att äganderätten ej får urholkas i miljöbalken, att staten ej skall detaljreglera utan skapa rättsregler och institutioner som gör att miljöproblemen löses smidigt, att miljölagstiftningen skärps och sanktionssystemet effektiviseras, att reglerna för intrångsersättning ej begränsas och att regeringen lägger fram förslag om handel med utsläppsrätter (Jo722 yrkandena 2-6). I motion Jo236 yrkande 14 föreslås ett tillkännagivande att allemansrätten ej får utnyttjas i kommersiellt syfte. I Centerpartiets motion Jo727 yrkas att regelverket för kretsloppsanpassning och producentansvar samlas i en kretsloppslag som ingår i miljöbalken, att regeringen redovisar hur EU:s miljödirektiv införlivats i svensk lagstiftning, att lagförslag snarast framläggs angående förorenarens ansvar för marksanering, att kärntekniklagen och strålskyddslagen ingår i miljöbalken och att en miljöombudsman inrättas (yrkandena 3, 15, 33, 35, 38 och 43). Enligt motion Bo518 yrkande 2 (c) bör strandskyddet i naturvårdslagen differentieras så att det blir större möjligheter att bygga vid vatten i t.ex. glesbygdsområden där tillgången på sjöar och vattendrag är riklig. Folkpartiet yrkar i motion Jo759 att lagstiftningen angående tillstånd och omprövning av miljöfarlig verksamhet skärps, att förslag framläggs om markägarens ansvar för föroreningar, att konsekvenserna av regeringsformen 2 kap. 18 § för markägaransvar och naturvård utreds, att riksdagen gör ett uttalande om grunderna för en samlad miljölagstiftning enligt motionen, att effektiva miljökvalitetsnormer införs och att försöksverksamhet med utsläppsrätter inleds (yrkandena 11, 12, 25, 26 och 30). I Vänsterpartiets motion Jo793 yrkande 1 föreslås att regeringen lägger fram förslag om att olika näringssektorer tar ekonomiskt ansvar för markskador som respektive näring orsakat. Arbetet med miljöbalken bör ses över även ur detta perspektiv. I Miljöpartiets motioner Jo726 (yrkandena 3 och 4) och Jo738 (yrkande 18) framhålls behovet av att miljöbalken kommer att innehålla verkningsfulla åtgärder mot oljeutsläpp. Enligt den förstnämnda motionen bör Miljöbalksutredningen erhålla utvidgade direktiv angående straffrättsliga möjligheter att komma till rätta med marina föroreningar. Vidare bör utredas om företagsbot kan användas på miljöområdet. Enligt motion Ju926 bör tillstånd och villkor för miljöfarlig verksamhet klart formuleras. Det skall klart framgå av förarbetena till miljölagarna hur dessa skall tillämpas (yrkandena 2 och 8). I motion Jo717 (mp) yrkas att skyldigheten att sanera miljöskadad mark klarläggs och att rättsläget återställs i miljöbalken. Enligt motion Jo719 yrkande 2 (mp) behövs en koppling mellan åtgärdsprogram och miljömål i miljöbalken. I partimotionen Jo304 (mp) yrkas att 41 § naturvårdslagen ändras så att det går att besluta om interimistiskt skydd för biotoper (yrkande 28). Enligt yrkande 33 bör orden ?berörd del? i 26 § naturvårdslagen strykas med omedelbar verkan. I mp-motionerna Jo720 yrkande 1 och Jo797 yrkande 13 föreslås en skärpning av 16 § naturvårdslagen som innebär förbud mot att inom strandskyddsområde utföra anläggning eller åtgärd som kan skada goda livsvillkor för växt- och djurlivet. Två s-motioner, Jo782 och Jo792, tar upp miljöskadeförsäkringen. I motionerna framhålls behovet av en översyn respektive ett nytt försäkringssy- stem för miljöskador. Enligt motion Jo779 yrkande 3 (kd) bör miljökvalitetsnormer kunna avse även biologisk mångfald. I yrkande 12 föreslås ett skärpt skydd för fridlysta arters habitat i naturvårdslagen.
Utskottets överväganden Utskottet har beslutat behandla ovanstående motioner om miljöbalksarbetet på ett förenklat sätt. Huvudskälet till utskottets ställningstagande är att regeringens arbete med en lagrådsremiss med förslag till miljöbalk befinner sig i slutfasen. Enligt uppgift planerar regeringen att lägga fram en proposition i ämnet senare under år 1997. Om riksdagen i detta läge skulle fatta beslut som berör grunddragen i miljöbalkens utformning och omfattning finns risk för att arbetet allvarligt försenas. De frågor som behöver övervägas ytterligare får tas upp till förnyad prövning i samband med utskottets beredning av miljöbalksförslaget och de motioner som då kommer att föreligga. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden som redovisas i detta avsnitt.
Energi och luftföroreningar, m.m.
Skrivelsen Två huvudavsnitt i skrivelsen berör den svenska och globala klimatstrategin samt utsläppen av koldioxid och övriga luftföroreningar. Under rubriken Kommunikationer (s. 11 f.) anför regeringen sammanfattningsvis att arbetet med att begränsa trafikens miljöpåverkan måste drivas vidare på ett kraftfullt sätt. Luftföroreningarna från transportsektorn bidrar till såväl globala som regionala och lokala miljöproblem. Vidare leder infrastrukturens markbehov till intrång och barriäreffekter i natur- och kulturlandskapen. Åtgärder för att skapa ett miljöanpassat transportsystem kräver effektiva styrmedel. Det gäller krav på fordon, fartyg och flygplan och på bränslen, överenskommelser om reducerad bränsleförbrukning, krav på miljökonsekvensbeskrivningar på systemnivå vid utveckling av infrastrukturen, en ökad användning av ekonomiska styrmedel och en förbättrad konsumentinformation m.m. Regeringen erinrar om att projektet miljöanpassat transportsystem (MaTs) resulterat i en slutrapport till Kommunikationskommittén (SNV rapport 4638). Under våren 1998 avser regeringen lägga fram en proposition med förslag till ett nytt trafikpolitiskt beslut. Ett av huvudsyftena med Kommunikationskommitténs arbete är att lämna underlag till en proposition som kan främja transportsystemets miljöanpassning. Under huvudrubriken Energi anför regeringen bl.a. följande.
All användning och tillförsel av energi innebär miljöpåverkan. Det gäller bl.a. påverkan på klimatet, försurning och katastrofrisker. Utsläpp av koldioxid, som är den viktigaste klimatpåverkande gasen, härrör till övervägande del från förbränning av fossila bränslen. Detta innebär att en verkningsfull strategi för begränsning av koldioxidutsläppen måste inriktas på energianvändningen. Förbränning ger även upphov till utsläpp av svavel- och kväveföreningar, vilket är en grundläggande orsak till försurning. Sveriges energisystem har de senare åren blivit mer effektivt och utsläppen av luftföroreningar har minskat avsevärt. En fortsatt utveckling och omställning av energisystemet är dock nödvändig för att ytterligare minska dess negativa miljöeffekter. Förutom en vidareutveckling av de nationella styrmedlen krävs en internationell samordning för att åtgärda miljöproblem av regional och global karaktär. För att åtgärda problemen är det bl.a. viktigt
- att Sverige driver på i arbetet med att formulera EU:s klimatstrategi. Syftet med arbetet bör vara att ett protokoll till FN:s Klimatkonvention kan antas i december 1997 innehållande bindande åtaganden om begränsningar av utsläpp och gemensamma åtgärder för att minska dessa utsläpp
- att Sverige agerar pådrivande för att arbetet med EU:s försurningsstrategi slutförs, i syfte att utsläppen av försurande ämnen inom EU kan minskas till den kritiska belastningsnivån
- att ytterligare åtgärder vidtas för att minska svenska utsläpp av försurande ämnen.
Motionerna Som utskottet anfört inledningsvis innehåller flera av följdmotionerna synpunkter på energiöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet. I motion Jo20 (m) påpekas att en förtida avveckling av kärnkraften kommer att öka behovet av fossila bränslen. Koldioxidutsläppen kan befaras öka med mellan 3 och 7 miljoner ton om året. Enligt motionen borde skrivelsen ha innehållit en redovisning av de miljömässiga effekterna av överenskommelsen. Regeringen bör återkomma med en redovisning till riksdagen av hur avvecklingen av två reaktorer kommer att påverka de svenska koldioxidutsläppen och den svenska klimatpolitiken. Regeringen bör också redovisa hur utvecklingen påverkar nedfallet av försurande ämnen i Sverige samt om en ökning av nedfallet i Sverige ökar behovet av kalkningsinsatser. I motion Jo722 (m) yrkande 10 förordas en skärpning av det svenska koldioxidmålet. Också i motion Jo18 (fp) yrkande 1 framförs kritik mot skrivelsen i de delar som gäller energiöverenskommelsen och dess effekter på koldioxidutsläppen. Enligt motionen har regeringen inom tre områden svikit sitt ansvar som industriland att bidra till den globala minskningen av koldioxidutsläppen. Det gäller energin, miljöskatterna i EU och beskattningen av förmånsbilar. Motionärerna yrkar att Sverige även i fortsättningen skall prioritera koldioxidmålet i sitt fortsatta arbete i såväl nationella som internationella sammanhang. Enligt motion Jo759 (fp) yrkande 2 bör Sverige verka för en nationell per- capita-princip för godtagbara koldioxidutsläpp. Det innebär att skäliga utsläppsnivåer beräknas efter antalet invånare i varje land och inte efter något annat mått, som t.ex. BNP. I motion T225 (v) yrkande 4 understryks, med syftning särskilt på trafiksektorns utsläpp, att koldioxidmålet måste uppfyllas. I yrkande 14 föreslås att statliga institutioner skall miljöanpassa sina kommunikationer genom en utsläppsbubbla för koldioxid för varje institution. Enligt motion Jo17 (v) yrkande 1 behövs det tydliga politiska och ekonomiska styrmedel för att energiomställningen skall komma i gång. I motion Jo16 (kd) yrkandena 1 och 2 anförs att Sverige inte får sänka ambitionerna vad gäller uppsatta miljömål. Motionärerna hänvisar bl.a. till de globala konsekvenserna av ökade koldioxidutsläpp och den s.k. växthuseffekten. Ett nationellt klimatpolitiskt handlingsprogram bör upprättas för att hejda koldioxidutsläppen och snabbt minska omfattningen av dessa utsläpp. Ett liknande yrkande framförs i kd-motionen Jo708. Enligt motion Jo19 (mp) är det en brist att regeringen redovisar ut- släppsnivåer och naturresursuttag på ett nationellt plan. Vårt miljöutrymme i ett globalt perspektiv måste dock bedömas på individuell nivå. En redovisning per capita skulle ge en riktigare bild av de svenska utsläppen. Om man t.ex. gör en redovisning per capita av koldioxidutsläppen ligger Sverige på någonstans mellan 33:e och 36:e plats i världen. Sverige bör som nation i framtiden även redovisa miljöbelastningen per capita och jämföra detta med jordens övriga befolkning. Regeringen bör även nationellt verka för denna princip (yrkandena 1 och 2).
Utskottets överväganden Utskottet vill inledningsvis framhålla att regeringen lämnat en utförlig redogörelse angående energisystemets miljöpåverkan, riktlinjerna för energipolitiken och klimatstrategin för energiområdet (skr. s. 33 f.). Utskottet vill vidare understryka att riksdagen våren 1993 beslutade om riktlinjer för den svenska klimatpolitiken och därvid lade fast den nationella strategin att koldioxidutsläppen från fossila bränslen skall stabiliseras på 1990 års nivå år 2000 för att därefter minska (1992/93:JoU19 mom. 2). En ändring av denna klimatstrategi förutsätter från statsrättslig synpunkt att riksdagen fattar ett nytt beslut med en annan inriktning än den som nu gäller. Miljöministern har den 27 februari 1997 muntligt informerat utskottet om de överläggningar som pågår inom EU i klimatfrågan. Därvid har det framgått att de åtaganden som Sverige kommer att göra inom ramen för EU-arbetet inte innebär att den av riksdagen beslutade målsättningen skall frångås eller modifieras. Samma besked har lämnats vid en interpellationsdebatt den 6 mars 1997. I svaret finns också en redovisning av EU:s klimatstrategi och hur reduktionen av växthusgaser är avsedd att fördelas mellan medlemsstaterna (prot. 1996/97:74). Av skrivelsen framgår i övrigt att arbetet med klimatfrågorna drivs både inom EU och som förberedelse för FN:s klimatkonventions nästa partsmöte. En utgångspunkt för den svenska klimatstrategin är att klimatpolitiken bör utformas i ett internationellt perspektiv och innefatta ett aktivt internationellt arbete. Kraven på länderna bör ställas så att åtgärder kan vidtas på ett kostnadseffektivt och rättvist sätt med hänsyn till kostnadsansvar, nuvarande utsläpp per invånare och tidigare åtgärder. I det arbete som pågår inom EU har enligt uppgift hänsyn tagits till bl.a. Sveriges låga utsläpp av koldioxid räknat i både absoluta tal och per capita. Inom ramen för FN:s konvention för klimatförändringar pågår ett arbete för att förstärka konventionen. Protokollet, som förväntas antas i Kyoto i december 1997, skall innehålla såväl åtgärder som kvantitativa åtaganden om utsläppsbegränsningar för åren 2005, 2010 och 2020. Utskottet delar regeringens slutsats att en bedömning av de framtida utsläppen av koldioxid blir beroende av vilka antaganden som görs om den ekonomiska utvecklingen och framtidens energisystem. Av särskild betydelse är hur en avveckling av kärnkraften genomförs. Utskottet vill också här hänvisa till Regeringskansliets nyligen publicerade skrift där energiöverenskommelsen redovisas, med titeln På väg mot ett ekologiskt uthålligt energisystem. Enligt denna syftar överenskommelsen till att bereda vägen för ett energisystem som bygger på förnybara, helst inhemska energikällor och med det också få ned utsläppen. Utskottet anser inte att det i detta läge finns anledning för riksdagen att upprepa eller precisera tidigare ställningstaganden angående koldioxidutsläppen och inriktningen av klimatpolitiken. Det får vidare förutsättas att fortsatta överväganden kommer att göras i samband med den energipolitiska propositionen. Med det anförda avstyrks motionerna Jo16 yrkandena 1 och 2, Jo18 yrkande 1, Jo20 yrkande 1, Jo708, Jo722 yrkande 10 och T225 yrkande 4. I anslutning till yrkande 14 i motion T225 hänvisar utskottet till redovisningen i det föregående angående miljöledningssystem i statsförvaltningen m.m. Dessa system innebär att myndigheterna i sin upphandlingsverksamhet kan prioritera miljöanpassade varor och tjänster, och således även resor och transporter. Motionen avstyrks i denna del. Utskottet har erfarit att regeringen i internationella sammanhang verkar för att beräkningar angående vissa utsläpp skall ske efter en per capita-princip. Som framgår av skrivelsen anser regeringen att kraven på länderna bör ställas så att åtgärderna kan vidtas på ett kostnadseffektivt och rättvist sätt med hänsyn till kostnadsansvar, nuvarande utsläpp per invånare och tidigare åtgärder. Detta överensstämmer i huvudsak eller delvis med synpunkterna i motionerna Jo19 yrkandena 1 och 2 och Jo759 yrkande 2. Någon särskild åtgärd med anledning av dessa yrkanden är ej nödvändig. Utskottet kan instämma i det tämligen allmänt hållna yrkandet i motion Jo17 att det behövs tydliga politiska och ekonomiska styrmedel för att energiomställningen skall komma i gång. Som framgår av skrivelsen är regeringen medveten om behovet av en vidareutveckling av de nationella styrmedlen. I energiöverenskommelsen, där även Vänsterpartiet deltagit, har också framhållits vikten av hushållning med energi och ekonomiskt stöd till vissa omställningsåtgärder m.m. Yrkande 1 i motionen bör anses tillgodosett med det anförda. Utskottet är inte berett att nu föreslå någon särskild redovisning med avseende på effekterna av försurningen och kalkningsinsatserna. I betänkande 1996/97:JoU2 finns uppgifter om Naturvårdsverkets uppdrag att utarbeta en plan för kalkningsverksamheten, som skall redovisas senast den 1 september 1997. I avvaktan på denna redovisning och resultatet av det fortsatta arbetet med bl.a. EU:s försurningsstrategi bör motion Jo20 yrkande 2 inte föranleda någon åtgärd.
Biologisk mångfald m.m.
Motionerna I motion Jo18 (fp) ges en utförlig redovisning av vissa frågor rörande biologisk mångfald. Enligt motionen ger OECD-rapporten belägg för att Sverige inte lyckats särskilt väl med det traditionella naturskyddet. Sverige har endast skyddat 6,6 % av landets yta, medan genomsnittet för OECD-länderna är 9,1 %. Detta leder till en allvarlig utarmning av den biologiska mångfalden i den svenska naturen. En väsentlig del av problemen sammanhänger med att naturskogarna avverkas i snabb takt. Det är därför en central uppgift för regeringen att se över skyddet av biologiskt rika skogsmarker, men under tiden måste det avsättas resurser för att myndigheterna skall kunna lösa in de skyddsvärda markområdena. Motionärerna påpekar den motsägelse som ligger i att regeringen kan diskutera gigantiska byggprojekt i miljöns namn men inte värna unika, hotade naturskogar (yrkande 2). Också i motion Jo19 (mp) diskuteras problemen med utrotningshotade arter och hoten mot variation och genetisk mångfald. I den årliga miljöredovisningen borde biologisk mångfald utgöra ett eget kapitel, inte som i dag kommentarer inom olika områden. I det kapitlet bör hotade biotoper och arter liksom planerade åtgärder redovisas. Där borde också finnas en redogörelse för dagens situation i andra biotoper än de akut hotade. Jakten i Sverige borde i betydligt större utsträckning baseras på en inventering av de arter man vill jaga. På fiskets område bör Sverige aktivt verka för att fisket av lax på blandade bestånd upphör i Östersjön och gå före genom att utnyttja den kvot landet får till fiske utefter Norrlandskusten. Motionen innehåller också en redogörelse för tidigare lagda mp-yrkanden angående bevarande av urskogar, myrar, älvar och inrättande av marina reservat. Vidare kritiseras gällande bestämmelser i Sverige och EU angående traditionella köksväxtsorter m.m. Bl.a. framhålls att kravet på sortdokumentation och certifiering är mycket kostnadskrävande och tenderar att slå ut de små företagen. Regeringen bör se till att det lämnas dispens i Sverige från EU:s regler för gamla traditionella sorter. Sverige bör verka för att motsvarande gäller inom EU (yrkandena 12-16).
Utskottets överväganden I de två tidigare miljöredovisningarna har biologisk mångfald och naturskydd redovisats i särskilda avsnitt. I årets skrivelse finns information om biologisk mångfald i huvudsak intagen under huvudrubrikerna jordbruk, fiske och skogsbruk. Regeringen anför bl.a. att en aktionsplan för bevarande av biologisk mångfald inom jordbruket har presenterats av Jordbruksverket. En utredning om växtgenetiska resurser inom jordbruket har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. På fiskets område anförs att Fiskerikommissionen för Östersjön vid ett extra möte i februari skall ta ställning till en aktionsplan för bevarandet av Östersjölaxen. En av Fiskeriverket utarbetad aktionsplan för biologisk mångfald kommer att utgöra ett av underlagen för en redovisning av arbetet med biologisk mångfald inom jordbruks- och fiskesektorerna som planeras bli förelagd riksdagen under nästa år. Utskottet vill i sammanhanget tillägga att frågor om laxfisket och bevarandet av den naturreproducerande laxen i Östersjön även behandlades i betänkande 1995/96:JoU4. Enligt uppgift från Jordbruksdepartementet har för första gången en långsiktig aktionsplan för laxen i Östersjön utarbetats av samtliga Östersjöstater. Det långsiktiga målet för Fiskerikommissionens beslut är att öka bestånden av vild lax och att skapa en bättre balans mellan vilda och odlade laxbestånd. Under Fiskerikommissionens möte diskuterades även arbetet med en Agenda 21 för Östersjön. En plan för ett långsiktigt hållbart fiske i Östersjön kommer att utarbetas av Fiskerikommissionen. Under rubriken Skogsbruk anför regeringen att det skogspolitiska beslutet för närvarande utvärderas av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Regeringen kommer att för riksdagen redovisa resultatet av utvärderingen under år 1998, i vissa delar möjligen tidigare. Utskottet har i detta sammanhang erfarit att regeringen planerar att framlägga en proposition om biologisk mångfald i slutet av mars 1997. I förra årets miljöredovisning (s. 57) angavs att Miljövårdsberedningen fått i uppdrag att, mot bakgrund av utvärderingar gjorda av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket, yttra sig över i vilken omfattning arealen skyddad produktiv skogsmark behöver utökas och föreslå olika möjligheter och former för att åstadkomma detta (dir. 1995:167). Uppdraget skall redovisas senast den 1 juli 1997. Vidare kan nämnas att Riksdagens revisorer framlagt en rapport angående hanteringen av skyddsvärd domänmark efter bolagiseringen av Domänverket (rapport 1996/97:4). Rapporten har överlämnats till Miljövårdsberedningen. Frågor om de traditionella köksväxtsorterna har av utskottet behandlats två gånger tidigare under valperioden (1994/95:JoU15 och 1995/96:JoU19). I det senare betänkandet anförde utskottet att regeringen (Jordbruksdepartementet) följer utvecklingen och försöker förmå EU att ändra reglerna så att de passar bättre för svenska förhållanden. Utskottet gör följande bedömning angående de nu aktuella motionsyrkandena. I avvaktan på fortsatta överväganden angående skogspolitiken och den biologiska mångfalden bör motion Jo18 yrkande 2 inte föranleda någon särskild åtgärd. Det bör tilläggas att utskottet dessutom inom kort kommer att ta upp fristående motioner om skogspolitiken och avvägningen mellan produktionsmålet och miljömålet (1996/97:JoU17). Samma bedömning bör gälla för motion Jo19 yrkande 14, som i denna del är delvis tillgodosedd. Som framgår av redovisningen ovan har beslut fattats om en långsiktig aktionsplan för laxen i Östersjön. Utskottet avstyrker även yrkandena 12 och 13 i motion Jo19. När det gäller fröer och sorter av köksväxter bör eventuella åtgärder anstå i avvaktan på det arbete som pågår i Regeringskansliet. Därmed avstyrks yrkandena 15 och 16.
Kretslopp, avfall, återvinning m.m.
Skrivelsen
Kretsloppet stad-landsbygd m.m. Enligt regeringen har jordbruket stor potential för recirkulation av energi och material och har därför möjlighet att spela en viktig roll i byggandet av ett långsiktigt hållbart samhälle. Inom jordbruket fortsätter arbetet med att miljöanpassa verksamheten. Regeringen förfogar över en mängd åtgärdsförslag och lämpliga styrmedel för att genomföra dessa. En samlad redovisning planeras att föreläggas riksdagen senare i år.
Producentansvaret Den varuproducerande sektorn bidrar till många olika typer av miljöpåverkan, varav de allvarligaste är linjära materialflöden, ineffektiv resursanvändning samt spridning av skadliga ämnen till luft, mark och vatten. En stor del av det avfall som deponeras i dag utgörs av gruv- och industriavfall. Enligt regeringen kan näringslivet bidra till en hållbar utveckling på ett avgörande sätt genom att kretsloppsanpassa produktionsprocesserna, utveckla nya miljöanpassade produkter, minska mängden avfall samt reducera avfallets farlighet och återställa förorenade områden. Detta ger också näringslivet en god och långsiktig ekonomisk utveckling samt är positivt för konkurrenskraft och på sikt sysselsättning. Regeringens arbete är dels inriktat på att utveckla och förstärka lagstiftningen, dels på att förbättra förutsättningarna för marknadens möjligheter att driva på utvecklingen av miljöanpassade processer och produkter. En varaktig samverkan mellan närings- och miljöpolitiken syftar bl.a. till att fokusera och stimulera efterfrågan på miljöanpassad teknik och miljöanpassade produkter och till att öka tillgången till miljörelaterad information hos olika aktörer på marknaden. Producenterna av varor måste i ökad utsträckning ta ansvar för den miljöpåverkan som varorna orsakar under hela deras livscykel inklusive transporter och energiförbrukning. Arbetet med kretsloppsanpassning fortsätter därför genom att producentansvaret utökas till fler produktgrupper. Miljölagarna förstärks och samlas i en miljöbalk. Kemikaliepolitiken liksom avfallshanteringen ses över.
Motionerna
Kretsloppet stad-landsbygd m.m. Enligt motion Jo16 (kd) yrkande 3 har regeringen, när det gäller kretsloppet stad-land och möjligheten till ekologisk odling inom jordbruksområdet, genom sin passiva hållning i EU förhindrat möjligheten för ekologiska jordbrukare att få tillgång till stadens humanurin. Enligt motionärerna måste den svenska regeringen nu skyndsamt agera för att få en förändring av regelsystemet till stånd. I annat fall blir talet om ekologisk omställning och kretslopp bara tomma ord. I motion Jo710 (kd) yrkandena 1 och 2 framhålls att jordbruket är en mycket intressant aktör i arbetet med att binda koldioxid. Med mer varsamma metoder vid brukandet av jorden kan den organiska substansen tillåtas att öka och på så sätt binda kolet igen genom växternas fotosyntes. I dag finns exempel på ekologiska odlingssystem som ökar jordens mullhalt. Om sådana system tillämpas på hela Sveriges åkerareal, skulle mer än hälften av utsläppen av koldioxid från förbränningen av fossila bränslen årligen kunna bindas i jordens organiska substans. För att realisera sådana odlingssystem krävs en stark integrering mellan stad och land. Det är nödvändigt att en ordentlig forskningssatsning görs på detta område. Enligt motion Jo715 (m) har intresset för byggande av biogasanläggningar de senaste åren ökat. I aktuella biogasanläggningar utvinns energi av flytgödsel, slakteriavfall, hushållsavfall och annat biomaterial. Man får dessutom ut växtnäring som kan fördelas på större områden med bättre utnyttjandegrad. Fördelen med sådan biogödsel är att kvävet till växterna frigörs snabbare och därmed minimeras läckaget. Biogödsel är mer lättfluten och homogen än vanlig flytgödsel. Den är också pastöriserad i anläggningen. Biogödsel blir lättare att sprida med slangspridare och detta gör att spridning kan ske i växande gröda samt utnyttjas under hela växtperioden. Enligt motionärerna bör begreppet biogödsel bli vedertagen benämning på denna form av flytgödsel (yrkande 1). Biogödseln är mycket värdefull men det krävs självklart en fortsatt utvärdering. Detta måste även ligga i samhällets intresse, och en studie bör kunna finansieras inom ramen för jordbrukets forskningsanslag (yrkande 2). I bl.a. skötsellagen samt miljöskyddslagen finns inte något som handlar om biogödsel, dvs. flytgödsel som blivit avgasad i en biogas-anläggning. Gällande lagregler för organiska gödselmedel passar mindre bra för biogödsel. Lagstiftningen bör därför kompletteras med särskilda regler som tar till vara användningsmöjligheterna för den miljövänliga biogödseln (yrkande 3). I motion Jo702 (fp) framhålls att det finns stor risk för att fisk och annat djurliv förgiftas om spillolja kommer ut i naturen. Vidare kan grundvattnet förorenas. På industri/företagssidan sker en successiv förbättring i hanterandet. Man är skyldig att anlita godkända transportörer och omhändertagandet sker vanligen i samarbete med kommunen. Hushållen tycks dock inte nås av information om spilloljans farlighet och om hur man skall hantera och destruera denna olja. Det behövs ytterligare information till allmänheten om de risker som är förenade med hanteringen av spillolja. I motion Jo727 (c) yrkande 20 konstateras att riksdagen år 1994 beslutade att användningen av amalgam skulle avvecklas. För barn och ungdomar fr.o.m. den 1 juli 1995 och för vuxna till den 1 januari 1997. Dessutom skulle användningen av kvicksilver avvecklas. Enligt motionärerna är det angeläget både från miljö- och hälsosynpunkt att riksdagens beslut genomförs. Ekonomiska styrmedel bör användas för att avveckla användningen av amalgam. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder så att avvecklingsmålet för amalgam uppnås. Jord- och skogsbruket är en viktig resurs i kretsloppsarbetet. Dessa resurser kommer att ha en stor betydelse i den omställning av energisystemet som vi står inför. Kretsloppsanpassningen av jordbruket måste drivas vidare och dess roll som producent av bioråvaror ytterligare utvecklas. Eftersom jordbruket har en så central roll i kretsloppssamhället bör en särskild utredning tillsättas för att belysa hur jordbrukets roll som bioråvaruproducent kan utvecklas (yrkande 28).
Producentansvaret I flera motioner från den allmänna motionstiden 1996 aktualiseras frågor av mer generell natur när det gäller den nuvarande lagstiftningen om producent- ansvar. Enligt motion Jo714 (kd) har producentansvarets koppling till lagstiftningen i renhållningslagen medfört att diskussionen i första hand handlat om äganderätt, monopol på insamlade fraktioner samt oklarheter i ansvarsfördelningen mellan kommuner och producenter. Givetvis skall dessa problemkomplex redas ut men de långsiktiga målen måste vara att miljöanpassa produkterna, hushålla med resurserna och avgifta kretsloppet. Det bör övervägas att förankra producentansvaret i annan lagstiftning som i ett vidare perspektiv kan behandla en miljöanpassning av produkter inklusive resurshushållningsaspekter (yrkande 2). Enligt motion Jo757 (s) bör det kommunala renhållningsmonopolets förenlighet med producentansvaret utredas. I motion Jo765 (mp) krävs att regeringen skall utarbeta ett förslag till lag om generellt producentansvar (yrkande 3). Ett generellt producentansvar ger incitament till en mer miljöeffektiv produktutveckling. Enligt motionärerna är det ett problem att materialbolagen inte har någon rättslig ställning. Eventuella krav måste därmed ställas på producenterna. För att råda bot på detta föreslås att renhållningslagen kompletteras med en ny paragraf (6 c) som reglerar materialbolagens rättsliga ställning vid sidan av producenterna (yrkande 5). Vidare framhålls att samråden mellan materialbolagen och kommunerna behöver regleras. Därför föreslås att renhållningslagen kompletteras med en ny paragraf (6 d) angående samrådsskyldighet (yrkande 6). I motion Jo766 (mp) begärs att renhållningslagen skall ändras på ett sådant sätt att trovärdigheten i producentansvaret garanteras. I ett antal motioner framförs synpunkter beträffande producentansvaret för vissa produkter samt krav om att producentansvaret skall utvidgas till nya områden. I motion Jo718 (fp) framhålls att återvinningen av aluminium måste förbättras. Det gäller att finna enkla och praktiska lösningar så att konsumenterna får rimliga möjligheter att hjälpa till med tillvaratagandet av det aluminium som cirkulerar i samhället. Enligt motion Jo727 bör regeringen förelägga riksdagen förslag till nya områden där producentansvaret skall gälla. De av Kretsloppsdelegationen utarbetade förslagen till producentansvar för elektriska och elektroniska produkter respektive byggnadsmaterial bör snarast föreläggas riksdagen för beslut (yrkande 2). Enligt motion Jo730 (mp) skall producentansvaret även gälla för återtagande av deformerade returburkar. Sverige bör enligt motion Jo735 (s) i EU verka för att returglassystemet byggs ut. Returglassystemet är ett effektivt system för att reducera både miljö- och energibelastning. Vidare är ett sådant system förenligt med Riodeklarationen om ett ekologiskt hållbart samhälle. I motion Jo756 (s) framhålls att det tyska Dualsystemet för insamling av förpackningar med förhållandevis kort varsel borde kunna tillämpas i Sverige när det gäller returpapper. För att hålla kommunerna ekonomiskt skadeslösa vad gäller returpappershanteringen är det nödvändigt att inlemma tidningar och tidskrifter i systemet. Tidningsföretagen, pappersbruken och massafabrikerna bör gemensamt åläggas ansvaret för returförfarandet. Enligt motion Jo765 (mp) bör de mest miljöbelastande produkterna prioriteras vid införandet av producentansvaret. Sådant ansvar bör därför snarast införas för batterier (yrkande 1). Likaså borde ett producentansvar snarast införas för det miljöfarliga avfallet. Med krav på allt bättre och renare behandling av avfallet finns risk för att behandlingskostnaderna ökar. Med ett producentansvar blir behandlingskostnaderna inbakade i priset, och risken för att dessa produkter hamnar på ställen där de inte kan tas om hand på ett för miljön så bra sätt som möjligt minskar (yrkande 2).
Sophantering och återvinning m.m. Enligt motion Jo707 (kd) är dagens lagstiftning inte tillräckligt tydlig när det gäller att definiera begreppen kring sopor och hanteringen av dem. Det är i dag inte definierat vem som äger soporna och vid vilka gränssnitt ägarbyte sker. Det är nödvändigt att få klara spelregler när det gäller vad som är konsumentansvar, kommunernas ansvar och fabrikanternas ansvar för vår sophantering. Eftersom sopor är en råvara i många återvinningsprojekt bör det vara helt klarlagt om man äger sin råvara, eller inte. När en medborgares sopor blir till en tillgång för olika företag är det viktigt att reda ut dessa förhållanden. Regeringen bör därför utarbeta ett förslag till tydlig lagstiftning som underlättar en miljöriktig sophantering och återvinning av sopor. Enligt motion Jo714 (kd) innebär det förhållandet att utsorterade tyska sopor transporteras med lastbil till svenska förbränningsanläggningar att prissättning och styrmedel inte fungerar optimalt från miljösynpunkt. En strategi bör utarbetas som förhindrar att andra länders utsorterade sopor transporteras till Sverige för förbränning (yrkande 3). Enligt motion Jo738 (mp) måste återtagning och slutlig deponering av gamla produkter som innehåller kvicksilver, bly och kadmium förbättras (yrkande 13). Motsvarande yrkande framförs även i motion Jo760 (mp) yrkande 8. Enligt motion Jo789 (s) finns de stora volymerna sopor i bostadsområdena, och det är där ansvaret måste tas för en rationell och kretsloppsanpassad insamling. De svenska bostadsföretagen bör uppmuntras att ta ett sådant ansvar. Inget bostadsbolag har dock möjligheter att klara en fullständig kretsloppsanpassning utan hyresgästernas medverkan. En organisation som kan anpassas till framtidens utökade behov inom detta område bör skapas. Med initialt stöd av samhället kan bostadsbolag, fastighetsanställd personal och hyresgäster organisera och ta ansvar för ett bra system som bättre tillfredsställer behoven. Enligt motion T213 (kd) yrkande 11 förbereder sig den europeiska bilindustrin för en eventuell kretsloppslagstiftning. Även den svenska bilindustrin bör stimuleras till motsvarande åtgärder. I Sverige är grunden redan lagd med nuvarande system för skrotning. Men återvinningen måste förbättras. För varje gammal bil som skrotas och ersätts med en helt ny gör vi stora miljövinster och förbättrar trafiksäkerheten. För att stimulera utskrotningen av de gamla fordonen bör skrotningspremien höjas till 5 000 kr. Kostnaderna för detta skulle t.ex. kunna finansieras med de pengar staten får in på den ökade koldioxidskatten. Enligt motion Jo794 (v) yrkande 14 är det av högsta prioritet att regeringen snarast kommer med förslag om utsläppsminskningar på såväl gamla områden (bilar och fasta anläggningar) som på nya områden (sjöfart och arbetsmaskiner). Vad gäller de senare har i princip ingenting gjorts. En skrotningspremie eller någon form av inbytessystem för gamla maskiner bör införas. Det är viktigt att Sverige antar sådana regler omgående och sedan försöker sprida dem vidare i EU. Enligt motion Jo738 (mp) yrkande 20 skall alla berörda svenska hamnar ha mottagningsstationer för olja och annat kemikaliespill senast den 1 juli 1998. Vidare framhålls att åtgärderna beträffande mottagningsanläggningar i hamnar måste samordnas (yrkande 21). Motsvarande krav framförs även i motion Jo760 (mp) yrkandena 16 och 17.
Vissa övriga frågor Enligt motion Jo709 (kd) behövs enklare juridiska regler som möjliggör för mobila reningsanläggningar att bli ett reellt alternativ för mindre miljöstörande verksamheter. Sådana anläggningar för omhändertagande av miljöfarligt avfall skulle inte behöva förenas med tillståndsplikt på varje plats som tas i anspråk. I motion Jo712 (mp) yrkande 2 föreslås att Sjöfartsverket skall administrera och få till stånd mekaniska rengöringsanläggningar i småbåtshamnar. I motion Jo738 (mp) yrkande 17 föreslås att kommunerna skall ges rätt att förbjuda storskalig överledning av miljöfarligt avloppsvatten till reningsverk.
Utskottets överväganden
Kretsloppet stad-landsbygd m.m. År 1993 beslutade riksdagen om riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling (1992/93:JoU14, rskr. 344). Åtgärder inom bl.a. jordbruket skall inriktas mot ett resurssnålt kretsloppssamhälle. Jordbrukssektorn skall slå vakt om ett rikt och varierat odlingslandskap, bevara den biologiska mångfalden samt minimera jordbrukets miljöbelastning på grund av växtnäringsläckage och användningen av bekämpningsmedel. Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller jordbrukets stora potential för recirkulation av energi och material och dess möjlighet att spela en viktig roll i byggandet av ett långsiktigt hållbart samhälle. Samtidigt som utvecklingen av städer och tätorter skall ge en god livsmiljö för invånarna måste kraven på en långsiktigt god hushållning med naturresurser, miljö och andra värden tillgodoses. På grund av skiftande lokala förutsättningar kan likartade problem få olika lösningar på olika platser. Gemensamt för dessa lösningar måste dock vara resurshushållning och ett samspel av kretsloppskaraktär med omgivande landsbygd. En fortsatt kretsloppsutveckling förutsätter således en ytterligare integrering mellan stad och land. Staden kan bidra med restprodukter av organiskt material i olika former som t.ex. slam från avloppsreningsverk, urin och komposterat hushållsavfall och efterfråga bl.a. ekologiskt odlade livsmedel. Samtidigt bör i detta sammanhang framhållas att jordbruket är mottagare av produkter som ur flera aspekter måste hålla en mycket hög kvalitet för att säkerställa en långsiktig användning utan risker för människa och miljö. Som regeringen anför fortsätter arbetet inom jordbruket med att miljöanpassa verksamheten både nationellt och inom EU genom att påverka den gemensamma jordbrukspolitiken. Hur en produkt skall produceras för att få saluföras som ekologisk regleras i rådets förordning nr 2092/91 (EEG) om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel. Förordningens bilagor reglerar bl.a. vilka insatsmedel som får användas i ekologisk produktion. Sverige har i den kommissionsarbetsgrupp som behandlar förordningen vid den årliga översynen av bilagorna verkat för att bl.a. frågan om urin skall föras upp i rådets bilaga. Sverige har framfört önskemålet mot bakgrund av att användningen av urin som gödningsämne medverkar till att i större utsträckning sluta kretsloppet mellan stad och land. Enligt jordbruksministerns svar nyligen på interpellation 1996/97:201 har förståelsen för den svenska ståndpunkten hittills varit liten (se prot. 1996/97:74, s. 52). Möjligheten att med tiden finna gehör för den svenska uppfattningen bör förbättras i takt med att system för urinseparering utvecklas och erfarenheter från hanteringen av denna restprodukt blir större. Därav följer att ökad FoU- verksamhet inom detta område behövs. Regeringen har tillsatt ett projektkansli för statliga investeringsbidrag för en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Ett prioriterat område berör va-sektorn. Arbete pågår även i andra sammanhang för att kartlägga de eventuella risker som kan finnas för spridning av smitta vid användning av urin som gödningsämne i livsmedelsproduktionen. När det gäller annan kretsloppsforskning finansieras denna bl.a. via Statens naturvårdsverk vars uppgift är att ta fram vetenskapligt underlag som grund för miljöarbetet inom olika sektorer. Detta skall utgöra underlag för förslag till miljövårdsåtgärder och andra miljöpolitiska åtgärder. Det övergripande målet för verksamheten inom avfallsforskningen är att ta fram ny kunskap för en kretsloppsanpassad, uthållig samhällsutveckling inom varusektorn och samhällets materialflöden, dvs. att stödja tvärvetenskaplig forskning för en effektivare hushållning med naturresurserna och minska mängden avfall och dess farlighet. Naturvårdsverkets avfallsforskningsnämnd beslutar om fördelning av medlen till kretsloppsforskningen. För budgetåret 1997 har anvisats ca 21 miljoner kronor. I detta sammanhang bör även uppmärksammas att det på kommunal nivå bedrivs en rad projekt för att främja en kretsloppsanpassad samhällsutveckling. Enligt utskottets mening föreligger en betydande samstämmighet mellan å ena sidan den av riksdag och regering eftersträvade ambitionsnivån i dessa frågor och å andra sidan de synpunkter som förs fram i motionerna Jo16 yrkande 3 och Jo710 yrkandena 1 och 2. Med det anförda kan syftet med motionsyrkandena anses tillgodosett, och utskottet föreslår att dessa lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd. När det gäller de i motion Jo715 framförda kraven beträffande produktion och användning av biogödsel vill utskottet utöver vad som anförts ovan framhålla följande beträffande medlen till kretsloppsforskningen. Verksamheten får omfatta forskningsbidrag, uppdragsforskning samt kunskapsöverföring från forskning, kunskapssammanställning samt utredningar med anknytning till forskningsbidrag. I detta sammanhang bör även uppmärksammas att Jordbrukstekniska institutet (JTI) i Uppsala publicerat en rapport om våtkompostering för organiskt avfall, Försök i pilotskala med svartvatten, köksavfall och gödsel (Kretslopp och avfall Nr 3). Institutet har tidigare publicerat rapporten Biogas och växtnäring i stad/land baserat på kretslopp (Kretslopp och avfall Nr 2). Utskottet förutsätter att regeringen och berörda myndigheter, som en del av arbetet med att främja resurshushållning och kretslopp, uppmärksamt följer utvecklingen på detta område. Det får härvid i första hand ankomma på regeringen att överväga möjligheterna att anpassa gällande lagstiftning för att åstadkomma en mer ändamålsenlig reglering på detta område. Med det anförda föreslår utskottet att motion Jo715 yrkandena 1, 2 och 3 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd. Som framhålls i motion Jo702 sker en successiv förbättring när det gäller industrins hantering av spillolja. Man är bl.a. skyldig att anlita godkända transportörer, och oljan omhändertas vanligen i samarbete med respektive kommun. Myndighetsinformationen som utgått på detta område har dock främst riktats mot den som yrkesmässigt hanterar spillolja. Det skulle således behövas mer information till allmänheten om riskerna med denna hantering. I detta sammanhang bör de kommunala mottagningsstationerna för miljöfarligt avfall uppmärksammas. Naturvårdsverket skall senast den 31 december 1997 redovisa en nationell avfallsplan i enlighet med kraven i EU:s direktiv 75/442 om avfall samt direktiv 91/689 om farligt avfall. I detta arbete ingår även frågan om hanteringen av spillolja. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motion Jo702 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd. Riksdagen har som mål att amalgamanvändningen inom vuxentandvården skall vara avvecklad till år 1997 (inom barntandvården år 1995). Kemikalieinspektionen har i juli 1996 lämnat en lägesrapport till regeringen som remissbehandlades under hösten 1996. Beredning pågår inom Regeringskansliet. Enligt rapporten beräknades fram till den 1 juli 1995 användningen av amalgam i barntandvården uppgå till någon enstaka procent och i vuxentandvården till 14 %. Användningen av amalgam fortsätter att minska och beräknas i stort ha upphört vid utgången av år 1997. Utskottet anser det lämpligt att avvakta resultatet av den fortsatta beredningen i denna fråga och föreslår att motion Jo727 yrkande 20 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd. Möjligheten att ersätta olika material med bioråvaror har behandlats av Bioråvaruutredningen (SOU 1994:113). Vidare kan nämnas att Kretsloppsdelegationen skall inventera framlagda förslag till utnyttjande av biomassa samt klargöra om det råder balans mellan olika förslag till biomassauttag och tillgång. Detta arbete skall redovisas den 31 december 1997 (tilläggsdir. 1996:87). Med det anförda föreslår utskottet att motion Jo727 yrkande 28 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Producentansvaret Det nuvarande producentansvaret, med ett fysiskt och ekonomiskt ansvar för producenterna att omhänderta uttjänta produkter, är ett viktigt styrmedel mot ökad resurshushållning. Som regeringen framhåller bör producenterna ges ett ökat miljöansvar för de produkter de släpper ut på marknaden. Målet är att uppnå minimal miljöpåverkan under produkternas livscykel. Utveckling av miljöanpassad konstruktion, återvinning och omhändertagande krävs. Enligt utskottets mening kan producentansvaret behöva utformas olika för olika varugrupper. Förutom ett fysiskt eller ekonomiskt ansvar kan det exempelvis utformas som krav på information till uppköpare m.fl. Som regeringen tidigare anfört i tilläggsdirektiv till Kretsloppsdelegationen (dir. 1996:87) är det angeläget att negativa effekter på miljön under en varas hela livscykel minimeras eller elimineras helt. På sikt bör därför den nuvarande utformningen av producentansvaret utvecklas mot ett mer generellt miljöansvar för produkter som sätts ut på marknaden. Inom Regeringskansliet slutförs för närvarande arbetet med att förstärka miljölagarna och samla dem i en miljöbalk. Miljöbalksutredningen (SOU 1996:103) har i sitt betänkande bl.a. föreslagit att reglerna om producentansvar utökas med möjlighet att kräva information om vilka ämnen och material som ingår i en vara som omfattas av producentansvar. När det gäller reglerna om producentansvar anser utredningen att det inte finns anledning att nu göra några förändringar. Som skäl härför anförs bl.a. att det är för tidigt att göra en utvärdering av systemet eftersom det varit i kraft under en relativt kort tid. Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att i detta sammanhang föreslå någon förändring av lagstiftningen om producentansvar. Utskottet avstyrker därför motionerna Jo714 yrkande 2, Jo765 yrkande 3 och Jo766. Statens naturvårdsverk har i redovisningen av uppdraget Mål och åtgärder för en förbättrad avfallshantering tagit upp frågan om det kommunala monopolet och producentansvaret. Förslaget, som har remissbehandlats under hösten 1996, bereds för närvarande i Regeringskansliet. Mot bakgrund härav föreslår utskottet att motion Jo757 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd. Beträffande det i motion Jo765 yrkande 5 framförda lagförslaget om materialbolagens ställning vill utskottet anföra följande. Materialbolagen är dels ägda av producenter, dels kontrakterade att ta hand om det material som samlas in från konsumenterna på uppdrag av enskilda producenter. Materialbolagens ställning är således redan reglerad på avtalsrättslig väg. Vidare kan konstateras att producenterna är ansvariga för att insamlingsmålen uppnås och att de av dem inrättade eller kontrakterade materialbolagen fungerar tillfredsställande. Producenterna kan således inte befria sig från sina skyldigheter genom att föra över ansvaret på särskilda materialbolag. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion Jo765 yrkande 5. Det i motion Jo765 yrkande 6 framförda kravet beträffande ett lagstadgat samrådsförfarande mellan kommuner och materialbolag har tillgodosetts. En bestämmelse härom har fr.o.m. den 1 januari 1997 införts i respektive förordningar om producentansvar för returpapper (SFS 1996:1083) och förpackningar (SFS 1996:1082). Motionen kan därmed lämnas utan vidare åtgärd. När det gäller nya områden för producentansvar vill utskottet anföra följande. Kretsloppsdelegationen har till uppgift att ta fram förslag till en strategi för hur arbetet med en kretsloppsanpassning av varusektorn skall bedrivas i syfte att åstadkomma en kretsloppsanpassad samhällsutveckling (dir. 1993:67, dir. 1995:23). För att kretslopp skall kunna uppnås inom varuområdet är det nödvändigt att producenternas miljöarbete genomsyras av en helhetssyn på varorna och deras livscykel. Detta kräver bl.a. en strategi med klart angivna mål och styrmedel. Detta föranledde regeringen att i oktober 1996 ge tilläggsdirektiv (dir. 1996:87) till Kretsloppsdelegationen om strategi för en kretsloppsanpassad varuproduktion m.m. Sammanfattningsvis innebär uppdraget att Kretsloppsdelegationen i sitt fortsatta arbete med att ange en strategi för arbetet med en kretsloppsanpassning av varusektorn skall ange övergripande mål och delmål och redovisa förslag till åtgärder på kort och lång sikt för hur dessa mål skall nås. Denna del av uppdraget skall redovisas under våren 1997. Utifrån den föreslagna strategin skall delegationen också utforma förslag till hur producenterna kan ta ett miljöansvar för de produkter som de släpper ut på marknaden. Förslaget bör enligt direktiven ange vilken typ av ansvar som skulle kunna åläggas producenterna och konkreta förslag till styrmedel. Genom exempelvis information om möjligheter till demontering, återanvändning och återvinning säkerställs att varan när den tjänat ut omhändertas på ett miljömässigt riktigt sätt. Denna del av uppdraget redovisas senast vid 1997 års utgång. Vidare skall delegationen senast den 30 juni 1996 föreslå producentansvar för varusektorn möbler. Utskottet vill i detta sammanhang även erinra om att Kretsloppsdelegationen tidigare har redovisat förslag till producentansvar i byggsektorn samt för elektriska och elektroniska produkter. Ett producentansvar för bilar beräknas träda i kraft den 1 januari 1998. Notifiering till EU pågår. Utskottet delar den i motion Jo727 yrkande 2 redovisade synen på producentansvaret och dess betydelse som metod för att förbättra miljön genom att skapa drivkrafter för krets- loppsanspassade produkter samt att arbetet med att införa producentansvar inom olika varuområden inte får tillåtas tappa fart. Som utskottet redovisat pågår inom Regeringskansliet ett fortlöpande arbete på både kort och lång sikt med att utveckla producentansvaret och införa sådant ansvar på nya områden. Inriktningen av detta arbete synes i allt väsentligt stå i överensstämmelse med de av motionärerna framförda synpunkterna. Motion Jo727 yrkande 2 bör mot bakgrund av det anförda kunna lämnas utan riksdagens åtgärd. Enligt regeringens skrivelse överlämnades utredningen Batterierna en laddad fråga (SOU 1996:8) till regeringen i februari 1996. Betänkandet har remitterats. Ett nytt regelverk för batterier beräknas träda i kraft under första halvåret 1997. I avvaktan härpå avstyrker utskottet motion Jo765 yrkande 1. Regeringen har under hösten 1996 utfärdat en ny förordning om farligt avfall baserad på EU:s direktiv om farligt avfall (91/689/EEG). Förordningen trädde i kraft den 1 januari 1997 (SFS 1996:971). I förordningen regleras bl.a. kontrollen av hanteringen av farligt avfall såsom tillståndskrav på transportörer, mellanlagring, m.m. Mot bakgrund härav och med beaktande av det ovan nämnda arbetet med en samlad miljölagstiftning föreslår utskottet att motion Jo765 yrkande 2 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd. Enligt förordningen (1994:1235) om producentansvar för förpackningar skall producenterna se till att lämpliga insamlingssystem tillhandahålls för att underlätta för hushåll och andra förbrukare att från hushållsavfall och annat avfall sortera ut förpackningar och lämna dem för bortforsling (5 §). Vidare skall producent se till att utsorterade förpackningar som lämnas forslas bort samt återanvänds, materialåtervinns eller tas om hand på annat miljömässigt godtagbart sätt (7 §). Återvinningskrav finns för förpackningar i aluminium, papp, papper, kartong, wellpapp, plast, stålplåt och glas. Dryckesförpackningar regleras separat (SFS 1991:336 och 1982:349). I detta sammanhang bör även uppmärksammas att Naturvårdsverket senast den 30 juni 1997 skall redovisa de nivåer av återanvändning och materialåtervinning som producenterna nått upp till under år 1996 vad gäller förpackningar. När det gäller returburkar förutsätter systemet att ej avgiftsbelagda burkar kan läsas av med hjälp av den s.k. PIN-koden. Andelen sådana burkar ökar på grund av den allt större privatimporten. Enligt vad utskottet erfarit har den s.k. Metallkretsen åtagit sig att ta hand om de burkar som ej tas emot i retursystemet. Mot bakgrund av det anförda avstyrks motionerna Jo718, Jo730 och Jo735. Förordningen (1994:1205) om producentansvar för returpapper trädde i kraft den 1 oktober 1994. Enligt förordningen är det producenternas skyldighet att samla in och ta hand om returpapper. Syftet är att minst 75 viktprocent av konsumerade tidningar i Sverige år 2000 skall materialåtervinnas eller tas om hand på annat miljömässigt godtagbart sätt. Returpapper är således undantaget från den kommunala renhållningsskyldigheten. Med det anförda föreslår utskottet att motion Jo756 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd. I detta sammanhang kan nämnas att 53 % (1,1 miljoner ton) av den totala papperskonsumtionen återvanns år 1995. När det gäller tidningar var motsvarande siffra 70 % och för wellpapp uppgick återvinningen till 77 %. Förbrukningen av returpapper uppgick till sammanlagt 1,43 miljoner ton.
Sophantering och återvinning m.m. Naturvårdsverket har i augusti 1996 till regeringen redovisat förslag till kvantitativa mål och åtgärder för en förbättrad avfallshantering som bygger på avfallets egenskaper. Som redovisats ovan skall verket senast den 31 december 1997 redovisa en nationell avfallsplan i enlighet med kraven i EU:s direktiv 75/442 om avfall samt direktiv 91/689 om farligt avfall. En delrapport angående kapaciteten för förbränning av organiskt material skall lämnas den 31 mars 1997. När det gäller de särskilda regler om avfall som finns i renhållningslagen föreslår Miljöbalksutredningen att dessa tas in i ett särskilt kapitel om avfallshantering. Vidare föreslår utredningen att en definition av avfall som överensstämmer med den definition som gäller inom EU införs i balken. Även definitionen av miljöfarligt avfall som gäller inom EU skall införas i en förordning till balken. EU reviderar för närvarande sin avfallspolitik. En av de viktigaste frågorna som diskuteras är transporter av avfall mellan medlemsländerna. Kommissionen har därvid fått i uppdrag att se över reglerna för transporter av avfall som går till förbränning. Bl.a. Sverige har pekat på de problem som kan uppstå med sådana avfallstransporter och drivit linjen att den inre marknadens krav på fri cirkulation av varor inte kan gälla fullt ut vid transporter för återvinning samt att det är viktigt att krav ställs exempelvis på återvinningsgrad. Utskottet anser det lämpligt att avvakta resultatet av den fortsatta beredningen av ifrågavarande lagstiftning och föreslår därför att motionerna Jo707 och Jo714 yrkande 3 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd. Naturvårdsverket har i uppdrag att utarbeta ett åtgärdsprogram för effektivare och heltäckande insamling av uttjänta varor och produkter som innehåller kvicksilver. Uppdraget skall avrapporteras under år 1999. Naturvårdsverket skall vidare i samarbete med Kemikalieinspektionen redovisa hur avvecklingen av kvicksilveranvändningen fortgår. Slutredovisning skall lämnas den 1 juli 1998. När det gäller bly och kadmium bör även eventuella förslag föranledda av utredningen Batterierna en laddad fråga (SOU 1996:8) uppmärksammas. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo738 yrkande 13 och Jo760 yrkande 8 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd. Frågan om kretsloppsanpassad sophantering/källsortering i bostadsområdena i utvecklat samarbete mellan bostadsbolag, anställda och hyresgäster ryms i första hand inom Agenda 21-arbetet i kommunerna som också har erforderlig kunskap och tillsynsansvar. Naturvårdsverket skall stödja detta arbetet bl.a. med avseende på kretsloppsanpassningen av avfalls- och varusektorerna. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motion Jo789 lämnas utan vidare åtgärd. När det gäller skrotningspremien konstaterar utskottet att riksdagen i samband med behandlingen av regeringens förslag om ett producentansvar för bilar även godkände regeringens förslag att avskaffa den högre bilskrotnings- premien i avvaktan på producentansvarets införande. Vidare aviserade regeringen förändringar beträffande bilskrotningspremie och avgifter samtidigt som förordningen om producentansvar för bilar träder i kraft (prop. 1995/96:174, JoU21, rskr. 295). Vidare skall möjligheterna att med hjälp av ekonomiska styrmedel öka utskrotningen av gamla bilar övervägas av utredningen om en översyn av vägtrafikens samlade beskattning (dir. 1996:37). Uppdraget skall redovisas våren 1997. Med det anförda avstyrks motion T213 yrkande 11. I 1988 års trafikpolitiska beslut anges som delmål bl.a. att transportsystemet skall utvecklas så att en god miljö och en långsiktigt god hushållning med naturresurser främjas. Ny teknik och renare bränslen leder bl.a. till effektivare energianvändning och minskade utsläpp till luften av miljö- och hälsoskadliga ämnen. Som framhålls i motion Jo794 yrkande 14 bör Sverige fortsätta att utveckla den nationella användningen av ekonomiska styrmedel på detta område och därigenom åstadkomma ytterligare förbättringar när det gäller utsläpp m.m. Detta arbete måste dock genomföras inom ramen för det regelverk som antas inom EU. Enligt vad utskottet erfarit kommer för merparten av de större dieseldrivna arbetsfordonen avgaskrav att börja införas under år 1998 enligt ett EU-direktiv som skall antas under innevarande år. Avgaskraven kommer sedan successivt att skärpas till år 2005. Regeringen har för avsikt att under året återkomma till riksdagen med förslag till svensk lagstiftning. Kommissionsförslag beträffande jord- och skogsbrukstraktorer med motsvarande krav väntas under året. Under år 1997 förväntas också kommissionen presentera förslag om gemensamma avgaskrav för mindre dieseldrivna arbetsmaskiner och samtliga bensindrivna. Utskottet förutsätter att Sverige inom EU fortsätter att aktivt driva frågor om avgaskrav på bl.a. arbetsmaskiner och skärpta avgaskrav på bilar. Enligt utskottets mening bör EG-lagstiftningen på sikt täcka samtliga motorslag och vara utformade så att de leder till att endast maskiner med låga utsläpp under hela sin livslängd släpps ut på marknaden. Vidare bör Sverige verka för medlemsstaternas rätt att utveckla system för att gynna introduktionen av fordon med mycket goda avgasegenskaper. Denna uppfattning synes även stå i överensstämmelse med regeringens ståndpunkt såsom den redovisas i skrivelsen. Enligt utskottets bedömning är syftet med motion Jo794 yrkande 14 med det anförda i allt väsentligt tillgodosett. Yrkandet påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd. Som utskottet tidigare anfört (1995/96:JoU9) när det gäller mottagningsstationer för olja och kemikaliespill i hamnar finns regler för vad som får släppas ut från fartyg och vad som skall lämnas i hamnarnas mottagningsanordningar i lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg, i förordningen (1980:789) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg samt i renhållningsförordningen (1990:984). Vidare pågår ett fortlöpande arbete med dessa frågor inom Helsingforskommissionen (HELCOM) och Marpol. En av HELCOM:s arbetsgrupper har tagit fram ett förslag om mottagningsanordningar för avfall från fartyg. I förslaget ingår bl.a. införandet av en enhetlig hamnavgift som inkluderar rätten för fartyg att lämna miljöfarligt avfall utan ytterligare kostnader. I mars 1996 antog HELCOM en strategi som består av ett ingående och omfattande regionalt samarbete för uppbyggnad, utveckling och harmonisering av mottagningssystem för fartygsgenererat avfall i hamnar runt Östersjön. Inom ramen för denna strategi diskuteras bl.a. om fartyg måste lämna allt sitt fartygsavfall i hamn innan ny rutt påbörjas. Sjöfartsverket skall enligt vad utskottet erfarit undersöka hur systemet med mottagningsanordningar för oljehaltigt avfall från fartyg fungerar. Den särskilde utredaren (dir. 1996:82), med uppgift att utvärdera gällande regler för ingripande mot oljeutsläpp till sjöss, skall ta del av resultatet och på grundval av detta föreslå sådana ändringar i systemet som kan medföra att de olagliga oljeutsläppen minskar. Uppdraget skall redovisas den 31 december 1997. Enligt utskottets mening är det viktigt att motverka problemen med det kraftigt ökande antalet begränsade oljeutsläpp från fartyg. Utsläppen härrör framför allt från fartyg som olagligen släpper ut ballastvatten och sköljvatten direkt ut i havet. Samtidigt framgår av redovisningen ovan att ett omfattande arbete bedrivs på detta område både nationellt och internationellt. Enligt utskottets mening får det i första hand ankomma på regeringen att överväga vilka ytterligare åtgärder som kan anses erforderliga på detta område. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo738 yrkandena 20 och 21 samt Jo760 yrkandena 16 och 17 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Vissa övriga frågor Ett förslag till en samlad miljölagstiftning förbereds för närvarande inom Regeringskansliet. I detta arbete ingår bl.a. Miljöbalksutredningens överväganden om ett nytt system för prövning av miljöfarlig verksamhet. Länsstyrelsens prövning av tillstånd till miljöfarlig verksamhet skall göras av en självständig till länsstyrelsen administrativt knuten prövningsmyndighet. Vidare föreslås regionala miljödomstolar samt en miljööverdomstol. Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Jo709. Utskottet avstyrker därmed motionen. Enligt utskottets mening är det angeläget att utvecklingen mot mekanisk rening av båtars bottnar påskyndas. Att ett nät av båttvättanläggningar byggs upp längs kusten föreslås också av Utredningen om fritidsbåtstrafikens kostnadsansvar m.m. (SOU 1996:170). Sådana anläggningar skulle byggas upp under en femårsperiod för att begränsa användningen av giftiga båtbottenfärger. I detta sammanhang bör man också uppmärksamma möjligheterna att skapa en marknad för dessa anläggningar genom att bl.a. se till att gällande bestämmelser efterlevs. Stor betydelse har därvid tillsynsmyndigheternas arbete. Vidare bör ytterligare satsningar kunna göras när det gäller information om båtbottenfärgernas miljöeffekter och om alternativen. Utskottet anser det lämpligt att avvakta resultatet av den fortsatta beredningen i denna fråga och föreslår att motion Jo712 yrkande 2 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd. När det gäller kommunernas rätt att reglera överledning av miljöfarligt avloppsvatten till reningsverk vill utskottet anföra följande. Industrin går mot en process med slutna system, dvs. avloppsvattnet från industrin renas separat innan det släpps ut alternativt återanvänds. Vid koncessionsprövning ses möjligheterna över att rena industrins utsläpp. Lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar (va-lagen) har som ändamål att tillgodose hushållens normala behov av vatten- och avloppsförsörjning. Andra brukare, t.ex. industriföretag, som har särskilda krav på t.ex. vattnets kvalitet eller avloppsrening, får i dessa avseenden i princip själva svara för sin försörjning av vatten och avlopp. En anslutning till en allmän va- anläggning som sker i ett sådant fall grundas på en särskild överenskommelse och omfattas inte av va-lagen. Plan- och byggutredningen har i sitt slutbetänkande bl.a. föreslagit en helt ny lag om vattenförsörjning och avlopp (SOU 1996:168). Förslaget bereds för närvarande i Regeringskansliet. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion Jo738 yrkande 17.
Jordbruk
Skrivelsen Enligt regeringen har jordbrukets markanvändning väsentlig betydelse för att bibehålla kontinuiteten i det öppna odlingslandskapet och skapar variation med en rikedom av olika naturtyper och arter som gynnas av hävden. Jordbruket kan dock genom negativ miljöpåverkan belasta ekosystemen och utarma den biologiska mångfalden och markens bördighet. Växtnäringsförluster (kväve, fosfor) från jordbruksproduktion bidrar till övergödning av vattendrag, sjöar och hav. Användning och hantering av bekämpningsmedel samt tillförsel av kadmium till miljön genom handelsgödsel medför hälso- och miljörisker. Jordbruket kan därför sägas vara både en förutsättning för och en riskfaktor för en god miljö. Jordbruket har också en stor potential för recirkulation av energi och material och har därför möjlighet att spela en viktig roll i byggandet av ett långsiktigt hållbart samhälle. Inom jordbruket fortsätter arbetet med att miljöanpassa verksamheten, både nationellt och inom EU genom att påverka den gemensamma jordbrukspolitiken. Regeringen förfogar över en mängd åtgärdsförslag och lämpliga styrmedel för att genomföra dessa. En samlad redovisning planeras att föreläggas riksdagen senare i år.
Motionen Enligt motion Jo19 (mp) bör redovisningen av jordbrukets bekämpningsmedelsanvändning avse antalet giftdoser och inte mängden aktiv substans. Motionärerna påpekar att det år 1995 användes 1 224 ton bekämpningsmedel i jordbruket, enligt Kemikalieinspektionen. Allt fler tecken tyder på att bekämpningsmedel läcker till grundvattnet. I Sverige och i Europa i övrigt ökar antalet fynd av sådana medel i brunnar m.m. Även ett så vanligt bekämpningsmedel som Roundup finns i dricksvatten. Flera av de genmanipulerade grödor som nu kommer ut på marknaden är inrättade för att tåla höga halter av Roundup, t.ex. sockerbeta och raps. Risken är uppenbar att det kan leda till ökad användning av bekämpningsmedlet. Undersökningarna av bekämpningsmedelsrester i grundvatten måste därför intensifieras, och regeringen bör upprätta en åtgärdsplan. Roundup-resistenta genmanipulerade grödor bör inte tillåtas för odling i Sverige (yrkandena 8-10).
Utskottets överväganden Utskottet har ingen erinran mot regeringens bedömningar i detta avsnitt. När det gäller bekämpningsmedel anförs i skrivelsen (s. 21) att ett andra åtgärdsprogram med syfte att minska risker för människa och miljö avslutades år 1996. Målet för programmet är att användningen av aktiv substans i bekämpningsmedel skall reduceras med 75 % utifrån genomsnittet för perioden 1981-1985. Prognosen för att målet skall nås verkar god. Ett nytt handlingsprogram för perioden 1997-2001 har redovisats till regeringen av Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen. När det gäller den statistiska redovisningen av bekämpningsmedelsanvändningen förutsätter utskottet att ansvariga myndigheter använder begrepp och metoder som ger ett så tillförlitligt underlag som möjligt för statsmakternas agerande. Utskottet har inget underlag som utvisar att den i motion Jo19 förordade redovisningsmetoden skulle innebära sådana nationella fördelar att riksdagen bör uttala sig i frågan. I den statistik som publiceras av Kemikalieinspektionen och Jordbruksverket ingår för övrigt även uppgifter om det beräknade antalet hektardoser. Uppgiften om 1 224 ton aktiv substans avser försäljningen till jordbruket under år 1995. Detta motsvarar endast 14 % av den totala försäljningen. Vidare bör framhållas att Statistiska centralbyrån under perioden 1989- 1994 och 1996 genomfört intervjuundersökningar med ett stort antal lantbrukare angående den verkliga användningen av bekämpningsmedel i jordbruket. I dessa undersökningar finns uppgifter om bl.a. behandlad areal och förbrukning av aktiv substans fördelad på gröda och geografiska områden. Uppgifterna för år 1996 är dock ej färdigbearbetade. Med hänvisning till det anförda avstyrks yrkande 8 i motion Jo19. I övrigt delar utskottet motionärernas uppfattning att det är viktigt att bevaka och kontrollera förekomsten av bekämpningsmedel i grundvatten och dricksvatten. I detta ämne vill utskottet tillägga följande. I en utförlig rapport från Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen har lämnats ett förslag till handlingsprogram för att minska hälsoriskerna vid användning av bekämpningsmedel till år 2001. Av rapporten framgår bl.a. att vissa gränsvärden gäller för bekämpningsmedel i dricksvatten för human konsumtion enligt direktiv 80/778/EEG. Direktivet är ett minimidirektiv, och medlemsländerna får ställa högre krav. I Livsmedelsverkets kungörelse (SLVFS 1993:35) om dricksvatten finns bestämmelser om dricksvattnets kvalitet och kommunernas egenkontroll av bekämpningsmedel. Också länsstyrelser och vattenvårdsförbund gör provtagningar och analyser av vatten i riskområden. I rapporten föreslås ett brett register av åtgärder för att minska hälso- och miljörisker i samband med spridning av bekämpningsmedel. Bl.a. föreslås att kontrollen av bekämpningsmedelsrester i kommunala vattentäkter utökas och sker regelbundet. I budgetpropositionen för år 1997 har regeringen följt upp vissa delar av det framlagda handlingsprogrammet (prop. 1996/97:1 utg.omr. 23 s. 17 och 23, bet. 1996/97:JoU1). Där framhålls att den framlagda aktionsplanen för biologisk mångfald och handlingsprogrammet utgör en viktig del i jordbrukets fortsatta miljöanpassning mot en långsiktigt hållbar produktion på ekologisk grund. Under anslaget B 6 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket har avsatts medel för bl.a. försöks- och utvecklingsverksamhet inom bekämpningsmedelsprogrammet. Vidare anmäls i budgetpropositionen att chefen för Miljödepartementet tillkallat en särskild utredare för att utarbeta ett administrativt system för vattenanknutna miljö- och resursfrågor, i vilket även jordbrukets miljöpåverkan ingår (dir. 1996:57). I augusti 1996 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppgift att granska dagens miljöövervakning och insamlingen av miljödata (dir. 1996:62). Miljöhälsoutredningen har i sitt betänkande Miljö för en hållbar hälsoutveckling gjort en bred genomgång av effekterna av miljöföroreningar i dricksvatten och andra livsmedel (SOU 1996:124). Betänkandet skall läggas till grund för nationellt handlingsprogram för att minska miljörelaterade hälsorisker i Sverige. Enligt uppgift planerar regeringen att följa upp ytterligare delar av Jordbruksverkets ovannämnda rapport i en skrivelse till riksdagen under hösten 1997 om miljöarbetet i jordbruket. Det kan tilläggas att föreskrifterna om spridning av bekämpningsmedel nyligen skärpts (Statens naturvårdsverks föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel, SNFS 1997:2). Författningen innehåller bl.a. krav på skyddsavstånd till vattentäkter och andra försiktighetsmått. Inom skyddsområde för vattentäkt är spridning förbjuden. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Jo19 yrkande 9, i den mån motionen inte kan anses tillgodosedd genom utskottets redovisning ovan. Frågor om marknadsgodkännande och odling av genmanipulerade och herbicidtoleranta grödor har varit aktuella några gånger inom EU. Sverige har i dessa frågor enligt uppgift konsekvent röstat nej till godkännande och framfört invändningar och krav att kommissionen bör skaffa ett bättre beslutsunderlag i fråga om de långsiktiga effekterna av sådan odling. I direktiv 90/220/EEG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön finns en undantagsklausul som ger vissa möjligheter till tillfälliga nationella restriktioner om det finns grundad anledning att befara risker för människors hälsa eller för miljön (artikel 16). En översyn av direktivet pågår för närvarande. Enligt en kommissionsrapport daterad den 10 december 1996 hade efter det direktivet trädde i kraft inkommit 16 ansökningar om marknadsintroduktion av produkter som innehåller eller består av genetiskt förändrade organismer. I rapporten understryks behovet av gemensamma definitioner och metoder för riskbedömning. Kommissionen framhåller att direktivet reglerar ett högteknologiskt område i snabb utveckling. Det finns ett behov av regelbunden uppdatering och anpassning av direktivet för att hålla jämna steg med den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Jordbruksministern har den 26 februari i år besvarat en fråga om genetiskt modifierad majs. Enligt svaret är jordbruksministern medveten om att introduktionen av genetiskt modifierad majs på marknaden är en fråga som väckt osäkerhet och oro hos många konsumenter. Ett stopp för import i enlighet med artikel 16 i det berörda direktivet är emellertid en allvarlig åtgärd som endast bör användas i situationer där det finns grundad anledning att anta att produkten utgör en risk för människors hälsa eller miljön. Av det anförda framgår att marknadsintroduktion av genmodifierade grödor ägnas stor uppmärksamhet inom EU-arbetet och att ett arbete pågår för att förbättra och effektivisera regelverket. I avvaktan på att så sker måste den fråga som tas upp i motion Jo19 bedömas från fall till fall, och utskottet har inget underlag för att nu generellt förorda ett nationellt förbud mot odling av genmodifierade grödor. Utskottet förutsätter dock att regeringen följer frågan med stor uppmärksamhet och särskilt bevakar miljö- och hälsoaspekterna i de fall som kan bli aktuella. Med det anförda avstyrks motion Jo19 yrkande 10.
Kemikalier m.m.
Motionen Enligt motion Jo19 (mp) kvarstår till stor del problemen med industriutsläppen, men utsläppen har ändrat karaktär och tagit andra vägar. Det finns många miljöskadade områden i Sverige där gifter läcker till naturen. Enligt Naturvårdsverkets lista finns 2 000 sådana platser. Att åtgärda dessa skulle inte bara vara bra för miljön, det skulle dessutom ge nya jobb. Miljöpartiet förutsätter att vårbudgeten kommer att innehålla förslag om satsningar för att åtgärda miljöskadade områden. För att snabbt komma i gång med nödvändiga insatser bör medel ur anslaget Program för omställning till hållbar utveckling anslås till sanering av sådana områden (yrkande 3). Enligt yrkandena 5-7 måste kemikalieanvändningen minska. I dag är ökningen av allergierna och spridningen och användningen av kemikalier vårt största miljöproblem, ett miljöproblem som kräver politisk handling såväl nationellt som internationellt. Det är dags att ta nya steg i avvecklingen av de kemikalier som vi inte vill ha i ekosystemen. Flera ämnen och ämnesgrupper har visat sig orsaka störningar i hormonsystemen. Blotta misstanken att ett ämne har sådana egenskaper borde enligt försiktighetsprincipen innebära att det förbjuds. I första hand skall ämnen som visat sig vara toxiska, persistenta eller bioackumulerande fasas ut. De ämnen som bör prioriteras är de som visat sig störa hormonsystemets funktioner. Enligt yrkande 11 har Sverige med undertecknandet av den fjärde Nordsjödeklarationen i juni 1995 lämnat löfte om att införa helt nya regler och metoder i kemikaliepolitiken. Motionärerna anser att Nordsjökonferensens mål är viktiga och att de bör ha samma status och utvärderas och följas upp på samma sätt som de nationella miljömålen.
Utskottets överväganden Enligt gällande bestämmelser för investeringsbidrag till en ekologiskt hållbar samhällsutveckling skall bidragen avse i första hand byggnader och teknisk infrastruktur (1996/97:JoU2, SFS 1996:1378). I samband med ett interpellationssvar den 6 mars 1997 har miljöministern anfört att åtgärderna är avsedda att vara framtidssatsningar för att skapa ett uthålligt ekologiskt samhälle. Pengarna skall inte användas för att städa upp efter gamla miljösynder, som att sanera miljöförorenade områden (prot. 1996/97:74). Utskottet vill för sin del tillägga att en ändring i efterhand av bidragsreglerna enligt motion Jo19 kan få svåröverskådliga konsekvenser för de projekt som nu prövas eller nyligen prövats med stöd av gällande bestämmelser. Emellertid framgår av skrivelsen att den ekonomiska vårpropositionen kommer att innehålla ramar för ett brett och långsiktigt investeringsprogram för ekologisk hållbarhet och ökad sysselsättning. Närmare överväganden om sådana satsningar som anges i motion Jo19 yrkande 3 bör göras i detta sammanhang eller i samband med den ordinarie budgetprövningen. Motionen avstyrks i denna del. De kemiska ämnen och produkter som tas upp i yrkandena 5-7 torde bli föremål för särskild uppmärksamhet i Kemikommittén, som skall se över kemikaliepolitiken mot bakgrund av bl.a. Sveriges medlemskap i EU och en eventuellt förändrad riskbild av användningen av kemiska ämnen. I direktiven anförs att nya riskområden fortlöpande identifieras och att hormonpåverkande ämnen på senare år debatterats alltmer (dir. 1996:40). Samverkan måste ske både inom och utanför EU:s ramar. Den diffusa och globala spridningen av svårnedbrytbara miljögifter skall särskilt beaktas. Kommitténs förslag skall utgå från riksdagens mål och från Esbjergdeklarationen att kontinuerligt reducera utsläppen och förlusterna av farliga ämnen. Vidare skall förslagen avspegla behovet av svenska åtgärder nationellt, inom EU och globalt. Kommittén skall lämna förslag till åtgärder inom området hormonpåverkande ämnen. Utskottet ser för sin del ingen motsättning mellan regeringens ambitioner enligt ovanstående direktiv och synpunkterna i motion Jo19. Motionen bör anses tillgodosedd såvitt avser yrkandena 5-7 och 11.
Utbildning, forskning och utveckling
Skrivelsen Sektorns miljöpåverkande roll består till stor del av att inom utbildning, forskning och utveckling utveckla insikt och kunskap om miljön och handlingsförmåga för att skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle - ett hållbart samhälle som innebär såväl en ekologisk som en socialt och ekonomiskt hållbar utveckling.
Motionen Enligt motion Jo19 (mp) yrkande 19 bör undervisningen i förskola, grundskola och gymnasium bygga på en helhetssyn där människan betraktas som en medvarelse i det stora ekologiska samspelet. En särskild utredning av lärarutbildningen skall äga rum, och därvid bör frågan om miljökunskapens plats och omfattning särskilt beaktas. Inom yrkesutbildningen behövs en ordnad utbildning i stor skala av de olika ekotekniker, miljöekonomer och miljö- och hälsoskyddsinspektörer som behövs för att möjliggöra en effektiv övergång till ett ekologiskt hållbart samhälle. Alla yrkesutbildningar skall ha ett anpassat inslag av miljökunskap. Stora forskningsinsatser krävs under de närmaste åren på grund av de miljöproblem som det moderna samhället står inför. Miljöpartiet delar regeringens allmänna inställning när det gäller arbetslöshetsåtgärder i form av utbildningsinsatser. Den ökade utbildningsresursen innebär en unik möjlighet att skapa ett kunnande i landet som gynnar omställningen av det svenska samhället. En stor del av utbildningsinsatserna bör inriktas på miljöfrågor, miljöteknik, ekologiskt jordbruk, miljöanpassad energiproduktion, metoder för återvinning och återanvändning m.m. Regeringen bör speciellt uppmärksamma behovet av stöd till forskning inom naturskydd, miljöskydd, miljövänlig produktion och varuhantering samt miljöbetingat hälsoskydd. Utbildningen vid universitet och högskolor bör ha obligatoriska inslag av biologi, ekologi och miljökunskap. För att detta skall kunna genomföras effektivt krävs genomgripande förändringar i universitetens och högskolornas organisation.
Utskottets överväganden Utskottet kan till stor del instämma i motionärernas bedömning av miljöfrågornas viktiga roll i forskning och utbildning. Den utförliga redovisning som lämnas i skrivelsen (s. 65-71) innebär enligt utskottets mening att frågorna beaktas på ett sätt som uppfyller även högt ställda ambitioner. I övrigt anser utskottet inte att det är rätt tillfälle för riksdagen att i samband med behandlingen av en regeringsskrivelse fatta långtgående eller preciserade principbeslut angående utbildning och forskning. Detta gäller i synnerhet mot bakgrund av den genomgripande och långsiktiga behandling av forskningspolitiken som ägt rum ganska nyligen i riksdagen (1996/97:UbU3). De riktlinjer för forskningen som riksdagen beslutat i detta sammanhang gäller för åren 1997-1999. Med hänsyn till behovet av kontinuitet och långsiktighet i forsknings- och utbildningsfrågor anser utskottet det mindre lämpligt att nu ta upp dessa frågor till förnyad prövning. Vidare kan nämnas att det för närvarande pågår ett arbete inom utbildningsutskottet med vissa utbildningsfrågor, där några av de ämnen som tas upp i motionen behandlas (1996/97:UbU8). Utskottet avstyrker med det anförda motion Jo19 yrkande 19.
Övrigt Utöver de avsnitt som redovisats ovan innehåller skrivelsen information och bedömningar angående ytterligare samhällssektorer och i vilken utsträckning dessa kan bidra till arbetet med en hållbar utveckling. Dessa avsnitt omfattar bl.a. kommunikationer, rennäring, konsumtionsfrågor, samhällsplanering, byggande och bostäder, försvaret, arbetsmarknadssektorn, kultur, internationellt utvecklingssamarbete, handel och miljö. Utskottet har inte funnit anledning att närmare kommentera dessa avsnitt. Informationen i skrivelsen kommer att i förekommande fall utnyttjas i den fortsatta motionshanteringen i utskottet.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande ekonomisk tillväxt och miljöpolitik m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo722 yrkande 1, res. 1 (m) 2. beträffande kretsloppsprincipen i politiska beslut m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo727 yrkandena 1 och 4, 3. beträffande efterlevnad av internationella konventioner att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo759 yrkande 5, 4. beträffande ett hållbart energisystem m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo759 yrkande 17, 5. beträffande företagens roll för ett hållbart samhälle att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo759 yrkande 24, 6. beträffande teknikupphandling att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo759 yrkande 31, 7. beträffande miljön som överordnat område i politiken att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo737 yrkande 1, 8. beträffande miljöanalys i utredningar och propositioner att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo737 yrkande 2, 9. beträffande samhällsekonomisk bedömning av utsläppsminskningar att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo737 yrkande 3, 10. beträffande uppföljning av nationella miljömål att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo737 yrkande 4, 11. beträffande ekonomiska styrmedel att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo737 yrkande 6, res. 2 (mp) 12. beträffande statliga verks ansvar för miljömål m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo719 yrkande 1, 13. beträffande tillsyn och oanmälda kontrollbesök att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo19 yrkande 4 och 1996/97:Ju926 yrkande 15, 14. beträffande miljöjusterade nationalräkenskaper m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo714 yrkandena 1 och 4, 15. beträffande miljöstatistik att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo762 och 1996/97:Jo772, 16. beträffande Agenda 21 att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo17 yrkande 5, 1996/97: Jo727 yrkandena 16 och 17, 1996/97:Jo758 och 1996/97:L708 yrkande 11, 17. beträffande motioner med anknytning till miljöbalksarbetet att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo236 yrkande 14, 1996/97:Jo304 yrkandena 28 och 33, 1996/97:Bo518 yrkande 2, 1996/97:Jo717, 1996/97:Jo719 yrkande 2, 1996/97:Jo720 yrkande 1, 1996/97:Jo722 yrkandena 2-6, 1996/97:Jo726 yrkandena 3 och 4, 1996/97:Jo727 yrkandena 3, 15, 33, 35, 38 och 43, 1996/97:Jo738 yrkande 18, 1996/97:Jo759 yrkandena 11, 12, 25, 26 och 30, 1996/97:Jo779 yrkandena 3 och 12, 1996/97:Jo782, 1996/97:Jo792, 1996/97:Jo793 yrkande 1, 1996/97:Jo797 yrkande 13 och 1996/97:Ju926 yrkandena 2 och 8, 18. beträffande utsläpp av koldioxid m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo16 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Jo18 yrkande 1, 1996/97:Jo20 yrkande 1, 1996/97:Jo708, 1996/97:Jo722 yrkande 10 och 1996/97:T225 yrkande 4, res. 3 (m, fp) 19. beträffande miljöanpassade kommunikationer att riksdagen avslår motion 1996/97:T225 yrkande 14, res. 4 (v) 20. beträffande beräkning av utsläpp per capita att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo19 yrkandena 1 och 2 och 1996/97:Jo759 yrkande 2, res. 5 (mp) 21. beträffande tydliga politiska och ekonomiska styrmedel att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo17 yrkande 1, 22. beträffande försurningseffekter m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo20 yrkande 2, res. 6 (m) 23. beträffande skyddsvärda naturområden att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo18 yrkande 2, res. 7 (fp) 24. beträffande redovisning av biologisk mångfald att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo19 yrkandena 12 och 13, res. 8 (mp) 25. beträffande laxfisket i Östersjön att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo19 yrkande 14, 26. beträffande traditionella sorter av köksväxter att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo19 yrkandena 15 och 16, res. 9 (mp) 27. beträffande kretsloppet stad-landsbygd att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo16 yrkande 3 och 1996/97:Jo710, 28. beträffande biogödsel att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo715, res. 10 (m) 29. beträffande spilloljehantering att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo702, 30. beträffande användningen av amalgam att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo727 yrkande 20, 31. beträffande bioråvaror att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo727 yrkande 28, 32. beträffande lagstiftningen om producentansvar att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo714 yrkande 2, 1996/97: Jo765 yrkande 3 och 1996/97:Jo766, 33. beträffande det kommunala monopolet och producentansvaret att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo757, 34. beträffande materialbolagens ställning att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo765 yrkande 5, 35. beträffande samrådsskyldighet att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo765 yrkande 6, 36. beträffande nya områden för producentansvar att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo727 yrkande 2, 37. beträffande producentansvar för batterier att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo765 yrkande 1, 38. beträffande producentansvar för miljöfarligt avfall att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo765 yrkande 2, 39. beträffande producentansvaret för förpackningar att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo718, 1996/97:Jo730 och 1996/97:Jo735, 40. beträffande returpappershanteringen att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo756, 41. beträffande sophantering och återvinning att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo707 och 1996/97:Jo714 yrkande 3, 42. beträffande deponering av kvicksilver m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo738 yrkande 13 och 1996/97:Jo760 yrkande 8, res. 11 (mp) 43. beträffande kretsloppsanpassad sophantering m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo789, 44. beträffande skrotningspremien för bilar att riksdagen avslår motion 1996/97:T213 yrkande 11, 45. beträffande arbetsmaskiner m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo794 yrkande 14, res. 12 (v) 46. beträffande mottagningsstationer i hamnar för olja m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo738 yrkandena 20 och 21 samt 1996/97:Jo760 yrkandena 16 och 17, res. 13 (mp) 47. beträffande mobila reningsanläggningar att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo709, 48. beträffande mekaniska rengöringsanläggningar att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo712 yrkande 2, res. 14 (mp) 49. beträffande överledning av miljöfarligt avloppsvatten att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo738 yrkande 17, 50. beträffande statistisk redovisning av bekämpningsmedel att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo19 yrkande 8, res. 15 (mp) 51. beträffande undersökning av bekämpningsmedel i grundvatten att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo19 yrkande 9, 52. beträffande odling av genmodifierade grödor att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo19 yrkande 10, res. 16 (mp) 53. beträffande ändrade anslagsbestämmelser att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo19 yrkande 3, 54. beträffande avveckling av vissa kemiska ämnen m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo19 yrkandena 5-7 och 11, res. 17 (mp) 55. beträffande miljökunskap inom forskning och utbildning att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo19 yrkande 19, 56. beträffande skrivelsen att riksdagen lägger skrivelse 1996/97:50 till handlingarna.
Stockholm den 18 mars 1997
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Hanna Zetterberg (v).
Reservationer
1. Ekonomisk tillväxt och miljöpolitik m.m. (mom. 1) Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ?Utskottet vill? och slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse: I motion Jo722 förs en diskussion kring den s.k. utvecklingspessimismen och sambandet mellan ekonomisk tillväxt, fattigdomsproblemen och miljöproblemen. Utskottet ansluter sig till de allmänna synpunkter som framförs i motionen. Givetvis delar utskottet uppfattningen att misshushållning med resurser måste förhindras i en värld med allt fler invånare och med en stor fattig befolkning som strävar efter bättre levnadsvillkor. Men slutsatsen måste vara att hushållningen klaras bäst i en dynamisk marknadsekonomi. Det är bara i ett sådant system som nya ekonomiska resurser kan skapas för att utrota fattigdomen. Det är också viktigt att understryka att det finns allvarliga globala miljöproblem som har sin grund i mänsklig verksamhet och som kräver kraftfulla insatser för att rättas till. Men problemen löses inte genom att vi avstår från utveckling och avstår från att sprida välstånd till allt fler människor. De globala miljöproblemen måste lösas via internationellt samarbete mellan staterna om gemensamma åtaganden kring utsläppsminskningar. I dokumenten från FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro år 1992 slås tydligt fast att utan tillväxt är det omöjligt att lösa de fattigdomsproblem som är orsak till många miljöproblem. Utskottet delar således motionärernas uppfattning att ökade ekonomiska resurser kan skapa möjligheter till investeringar och tekniskt framåtskridande. För att uppnå en hållbar utveckling i en värld med allt större befolkning måste dock tillväxten ske på rätt sätt. En humanistiskt präglad miljöpolitik bejakar därför både teknisk utveckling och ekonomisk tillväxt. Eftersom följderna av mänsklig verksamhet i form av förstörd och skadad natur inverkar negativt på livskvaliteten måste målsättningen vara att förena tekniken och naturen. Tekniken skall även i fortsättningen användas för att skapa ett drägligare och lyckligare liv åt människor, men måste samtidigt i högre grad än tidigare användas till att minska belastningen på miljön. Reglerna mot utsläpp av luftföreningar måste därför skärpas så att luftkvaliteten förbättras. Vattendrag, sjöar och hav måste bli renare genom skärpta krav på vattenrening. Hårdare regler mot utsläpp och läckage av näringsämnen skall minska övergödningen. Anhopningen av giftiga ämnen i naturen bör minska genom nya miljövänliga produkter och processer. Den biologiska mångfalden måste värnas och viktiga naturtyper bevaras och återskapas. Arbetet för en god miljö bör präglas av samma grundläggande värden som annat politiskt arbete: respekt för medborgarnas frihet, för rättsstaten, marknadsekonomin, den lilla världens integritet och den enskilda äganderätten. Vad utskottet anfört om ekonomisk tillväxt och miljöpolitik bör riksdagen, med anledning av motion Jo722 yrkande 1, som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande ekonomisk tillväxt och miljöpolitik m.m. att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo722 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Ekonomiska styrmedel (mom. 11) Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?Av skrivelsen? och slutar med ?yrkande 6? bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer i slutsatserna i motion Jo737 att de flesta miljömålen inte uppfylls, trots att de flesta formulerades redan under mandatperioden 1988-1991 och borde ha reviderats och skärpts sedan dess. Från att internationellt ha varit ett föregångsland har Sverige blivit en eftersläntrare i miljöpolitiken. Miljökraven måste nu ses som en av de viktigaste drivkrafterna för ekonomisk utveckling. Som anförs i motionen skapar ekonomiska styrmedel incitament för utveckling av miljöteknik och kan användas för att snabba på processen att bli av med t.ex. farliga kemikalier. En långtgående skatteväxling måste komma till stånd, och t.ex. trafiken måste betala sitt fulla samhällsekonomiska kostnadsansvar. Genom en s.k. grön skatteväxling skapas förutsättningar för minskad miljöskuld, ökad livskvalitet och fortsatt välfärd. Vad utskottet anfört bör riksdagen, med anledning av motion Jo737 yrkande 6, som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse: 11. beträffande ekonomiska styrmedel att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo737 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Utsläpp av koldioxid m.m. (mom. 18) Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp) och Eva Björne (m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ?Av skrivelsen? och slutar med ?yrkande 4? bort ha följande lydelse: Enligt den överenskommelse om energipolitiken (s, c, v) som regeringen nyligen presenterat skall en kärnkraftsreaktor ställas av redan om ett år och ytterligare en år 2001. Den förtida avvecklingen av dessa reaktorer kommer att öka behovet av fossila bränslen. Avvecklingen kommer också att öka behovet av import av elkraft från Danmark, vilken är producerad i kolkondenskraftverk. Som anförs i motion Jo20 är utsläppsökningen inte så marginell som försvararna av överenskommelsen ibland låter påskina. Beroende på vilka antaganden som görs om ersättningskraften kan det beräknas att koldioxidutsläppen ökar med mellan 3 och 7 miljoner ton om året. Även utsläppen av kväveoxider och svavel kommer att öka. Sveriges agerande i internationella sammanhang kommer att förlora sin trovärdighet. Enligt utskottets mening är det en brist i skrivelsen att energiöverenskommelsens effekter för miljön och koldioxidutsläppen inte beskrivs på ett tydligt sätt. Regeringen bör snarast för riksdagen redovisa hur avvecklingen av de två reaktorerna kommer att påverka de svenska koldioxidutsläppen och den svenska klimatpolitiken. Därmed ansluter sig utskottet till motion Jo20 yrkande 1. Med instämmande i motion Jo722 yrkande 10 anser utskottet även att koldioxidmålet bör skärpas med ett fast formulerat mål till år 2010. Det anförda innebär att utskottet också delar den kritiska syn som anläggs i motion Jo18 på regeringens agerande i klimatfrågan. Sverige har genom FN:s klimatkonvention från Rio de Janeiro år 1992 förbundit sig att minska Sveriges tillförsel av växthusgaser, varav koldioxid är den viktigaste. Av konventionen framgår också att Sverige som industriland har ett större ansvar än utvecklingsländerna att bidra till den globala minskningen. Utskottet vill understryka att riksdagen under riksmötet 1992/93 lade fast ett nationellt mål för minskning av koldioxidutsläppen, nämligen att koldioxidutsläppen från fossila bränslen skall stabiliseras på 1990 års nivå år 2000 för att därefter minska. Trots detta har regeringen i EU:s ministerråd medverkat till ett beslut som innebär att Sverige får öka sina nationella utsläpp av växthusgaser med 5 %. Enligt uppgifter i övrigt från ministerrådsbeslutet, som daterats den 3 mars 1997, är det endast Grekland, Spanien, Irland och Portugal som fått samma medgivande att öka sina utsläpp. För dessa länder motiveras lättnaden med faktorer som har samband med deras ekonomiska och industriella utveckling. Denna motivering kan givetvis ej tillämpas på Sverige. Utskottet anser det anmärkningsvärt att regeringen inom EU medverkar till en uppgörelse som avviker från den målsättning som Sveriges riksdag beslutat. Sverige kan inte ha två från varandra klart avvikande klimatmål. Som anförs i motion Jo18 finns det all anledning att ta klimathotet på allvar. Tillförseln av koldioxid till atmosfären måste minska avsevärt i ett globalt perspektiv. Detta kräver dock ett tydligt miljömässigt ledarskap som konsekvent tar hänsyn till klimatproblematiken och dessutom grundas på riksdagens beslut om mål och riktlinjer för utsläppen av koldioxid m.m. Riksdagen bör därför med anledning av motion Jo18 yrkande 1 ge regeringen till känna att Sverige även i fortsättningen bör prioritera koldioxidmålet såväl i EU och andra internationella sammanhang som i det nationella arbetet. Motionerna Jo16 yrkandena 1 och 2 och T225 yrkande 4 går i samma riktning som ovan angivna motioner och bör innefattas i tillkännagivandet till regeringen. dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse: 18. beträffande utsläpp av koldioxid m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo16 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Jo18 yrkande 1, 1996/97:Jo20 yrkande 1, 1996/97: Jo708, 1996/97:Jo722 yrkande 10 och 1996/97:T225 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Miljöanpassade kommunikationer (mom. 19) Hanna Zetterberg (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ?I anslutning? och slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse: I likhet med vad som anförs i motion T225 anser utskottet att det behövs en miljöanpassning av statliga verk, myndigheter och företag. Undersökningar har visat att statliga verk ligger efter i miljöanpassningen av verksamheten. När det gäller kommunikationssidan kan miljöanpassningen göras genom att man lägger en utsläppsbubbla för koldioxid över respektive institution. Detta bör kompletteras med krav att utsläppen skall minska varje år. Detta bör riksdagen, med anledning av motion T225 yrkande 14, som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse: 19. beträffande miljöanpassade kommunikationer att riksdagen med anledning av motion 1996/97:T225 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Beräkning av utsläpp per capita (mom. 20) Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ?Utskottet har? och slutar med ?ej nödvändig? bort ha följande lydelse: Som framgår av Miljöpartiets motion Jo19 har Sverige inte så stor folkmängd, vilket gör att utsläppen kan verka små. Om mängderna skulle redovisas per capita, vilket internationellt sett vore rättvisare, blir emellertid bilden en annan. I dag utnyttjar 20 % av jordens befolkning 80 % av resurserna. Samtidigt som Sverige deltar i internationellt samarbete sker ett miljöarbete nationellt, som inte i verklig mening tar hänsyn till det globala miljöutrymmet, trots uttalade mål om att minska den globala påverkan. Ett tydligt exempel på detta är att utsläppsnivåer och naturresursuttag redovisas på ett nationellt plan. Vårt miljöutrymme i ett globalt perspektiv är dock inte på nationell utan på individuell nivå. En redovisning per capita skulle ge en riktigare bild av den svenska miljöbelastningen. Om man t.ex. gör en per capita-redovisning av koldioxidutsläppen ligger Sverige på någonstans mellan 33:e och 36:e plats i världen. Sverige bör som nation i framtiden även redovisa miljöbelastningen per capita och jämföra detta med jordens övriga befolkning. Regeringen bör även internationellt verka för att denna form av redovisning tillämpas. Vad utskottet anfört bör riksdagen, med anledning av motion Jo19 yrkandena 1 och 2 och motion Jo759 yrkande 2, som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse: 20. beträffande beräkning av utsläpp per capita att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo19 yrkandena 1 och 2 och 1996/97:Jo759 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Försurningseffekter m.m. (mom. 22) Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ?Utskottet är? och slutar med ?någon åtgärd? bort ha följande lydelse: Utskottet konstaterar att skrivelsen inte heller redovisar energipolitikens effekter när det gäller de försurande utsläppen. I detta fall borde skrivelsen även ha innehållit en redogörelse för effekterna av beslutet att minska kalkningen av sjöar och vattendrag. Regeringen bör, i enlighet med motion Jo20 yrkande 2, redovisa hur avvecklingen av kärnkraften påverkar nedfallet av försurande ämnen i Sverige samt om en ökning av detta nedfall ökar behovet av kalkningsinsatser. Detta bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse: 22. beträffande försurningseffekter m.m. att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo20 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Skyddsvärda naturområden (mom. 23) Eva Eriksson (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ?Utskottet gör? och slutar med ?(1996/97:JoU17)? bort ha följande lydelse: I OECD-rapporten om det svenska miljöarbetet framgår det tydligt att internationella miljöexperter främst är bekymrade över att Sverige inte lyckats bättre med det traditionella naturskyddet. Sverige har t.ex. endast skyddat 6,6 % av landets yta, medan genomsnittet för OECD-länderna är 9,1 %. Resultatet av ett bristande naturskydd är en allvarlig utarmning av den biologiska mångfalden i den svenska naturen. Bevarandet av denna mångfald utgör ytterst en garanti för att ekosystemen även i framtiden skall fortsätta att fungera utan avsevärda störningar. Den biologiska rikedomen måste ses i både ett svenskt och ett globalt perspektiv. Sverige har gjort ett flertal åtaganden att skydda den biologiska mångfalden, dels som medlemsland inom EU och dels inom ramen för internationella konventioner. Det främsta medlet för att bevara den biologiska mångfalden är de areella näringarnas detaljerade sektorslagstiftning. Här har skett klara förbättringar bl.a. genom att riksdagen har lyft fram miljöhänsyn i lagstiftningen. Ett exempel där lagstiftningen däremot inte håller måttet är skogsvårdslagen. I lagen jämställs visserligen numera produktionsmålet och miljömålet. Men detta räcker inte för att värna den biologiska mångfalden. Staten måste därför genom olika former av områdesskydd begränsa skogsbrukets negativa verkningar ytterligare, t.ex. genom att bilda naturreservat eller besluta om biotopskydd. Det är vidare en central uppgift för regeringen att se över skyddet av biologiskt rika skogsmarker (naturskogar). Under tiden måste dock resurser avsättas för att myndigheterna skall kunna lösa in skyddsvärda markområden. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo18 yrkande 2 bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse: 23. beträffande skyddsvärda naturområden att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo18 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Redovisning av biologisk mångfald (mom. 24) Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ?Utskottet avstyrker? och slutar med ?motion Jo19? bort ha följande lydelse: Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att biologisk mångfald bör redovisas som ett eget kapitel i den årliga miljöredovisningen. Frågan är alltför viktig för att ges formen av kommentarer under andra huvudrubriker. I detta kapitel bör hotade biotoper och arter liksom planerade åtgärder för att vända utvecklingen tas med. I dag är ca 5 % av våra vilda arter hotade av utrotning, och ytterligare arter kräver stor hänsyn för att de på sikt skall fortsätta att existera i landet. Det faktum att en art finns på Artdatabankens hotlista föranleder i dag ingen åtgärd. Vid OECD:s granskning av den svenska miljöpolitiken kritiserades skyddet av den biologiska mångfalden hårt. Denna kritik måste tas på största allvar, vad beträffar såväl skydd av urskog, där många av de hotade arterna finns, som skydd för myrar, älvar, marina områden och andra biotoper. Ett första steg bör vara att dessa frågor belyses i den årliga miljöskrivelsen. Där bör också finnas en redogörelse för dagens situation för den biologiska mångfalden i andra biotoper och arter än de akut hotade. Sveriges Ornitologiska Förenings nu 20-åriga häckfågeltaxering visar som exempel att fågelarter knutna till jordbrukslandskapet minskar, många arter dramatiskt, som ladusvala och tofsvipa. Redovisningar av detta slag skulle ge viktig information om vad som händer i naturen och utgöra indikator på åt vilket håll utvecklingen går. Vad utskottet anfört bör riksdagen, med anledning av motion Jo19 yrkandena 12 och 13, som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse: 24. beträffande redovisning av biologisk mångfald att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo19 yrkandena 12 och 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Traditionella sorter av köksväxter (mom. 26) Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ?När det? och slutar med ?och 16? bort ha följande lydelse: Sedan Sverige blev medlem i EU gäller nya regler för vilka fröer som får säljas. Reglerna har inneburit att tusentals gamla sorter försvunnit i EU, och i Sverige riskerar vi samma utveckling. Därmed skulle också många gener som visat sig väl anpassade för våra förhållanden inte längre finnas kvar. Det är framför allt kraven på sortdokumentation och kravet att allt frö som säljs måste vara certifierat eller kontrollerat standardutsäde som vållar problem och höga kostnader. För mindre företag med hyggligt heltäckande sortiment kan kraven leda till nedläggning av verksamheten. Kontrollkostnaderna kan t.o.m. överstiga försäljningsintäkterna. Regeringen bör verka för att det lämnas dispens i Sverige från EU:s regler om gamla traditionella sorter. Vidare bör regeringen verka för att sådana dispenser ges inom hela EU. Detta bör riksdagen, med anledning av motion Jo19 yrkandena 15 och 16, som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse: 26. beträffande traditionella sorter av köksväxter att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo19 yrkandena 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Biogödsel (mom. 28) Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med ?När det? och slutar med ?vidare åtgärd? bort ha följande lydelse: Som framhålls i motion Jo715 har intresset för byggande av biogasanläggningar de senaste åren ökat. I aktuella biogasanläggningar utvinns energi av flytgödsel, slakteriavfall, hushållsavfall och annat biomaterial. Man får dessutom ut växtnäring som kan fördelas på större områden med bättre utnyttjandegrad. Fördelen med sådan biogödsel är att kvävet till växterna frigörs snabbare och därmed minimeras läckaget. Biogödsel är mer lättfluten och homogen än vanligt flytgödsel. Den är också pastöriserad i anläggningen. Biogödsel blir lättare att sprida med slangspridare, och detta gör att spridning kan ske i växande gröda samt utnyttjas under hela växtperioden. Enligt utskottet bör man sträva efter att begreppet biogödsel blir vedertagen benämning på denna form av flytgödsel. Som framhålls i motionen är biogödseln mycket värdefull men det krävs självklart en fortsatt utvärdering. Detta måste även ligga i samhällets intresse, och en sådan studie bör kunna finansieras inom ramen för jordbrukets forskningsanslag. I bl.a. skötsellagen samt miljöskyddslagen finns inte något som handlar om biogödsel, dvs. flytgödsel som blivit avgasad i en biogasanläggning. Gällande lagregler för organiska gödselmedel passar mindre bra för biogödsel. Lagstiftningen bör därför kompletteras med särskilda regler som tar till vara användningsmöjligheterna för den miljövänliga biogödseln. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo715 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse: 28. beträffande biogödsel att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo715 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Deponering av kvicksilver m.m. (mom. 42) Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med ?Naturvårdsverket har? och slutar med ?vidare åtgärd? bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening måste återtagning och slutlig deponering av gamla produkter som innehåller kvicksilver, bly och kadmium förbättras. Därmed delar utskottet den bedömning som görs i motionerna Jo738 yrkande 13 och Jo760 yrkande 8. Det anförda bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse: 42. beträffande deponering av kvicksilver m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo738 yrkande 13 och 1996/97:Jo760 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Arbetsmaskiner m.m. (mom. 45) Hanna Zetterberg (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med ?I 1988 års trafikpolitiska? och på s. 38 slutar med ?riksdagens åtgärd? bort ha följande lydelse: I 1988 års - - - (=utskottet) - - - utsläpp m.m. Det är av högsta prioritet att regeringen snarast kommer med förslag om utsläppsminskningar såväl på gamla områden (bilar och fasta anläggningar) som på nya områden (sjöfart och arbetsmaskiner). Vad gäller de senare har i princip ingenting gjorts. En skrotningspremie eller någon form av inbytessystem för gamla maskiner bör införas. Det är viktigt att Sverige antar sådana regler omgående och sedan försöker sprida dem vidare i EU. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo794 yrkande 14 bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse: 45. beträffande arbetsmaskiner m.m. att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo794 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Mottagningsstationer i hamnar för olja m.m. (mom. 46) Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med ?Som utskottet? och på s. 39 slutar med ?vidare åtgärd? bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening bör alla berörda svenska hamnar ha mottagningsstationer för olja och annat kemikaliespill senast den 1 juli 1998. Vidare måste åtgärderna i de olika länderna runt Östersjön beträffande mottagningsanläggningar i hamnar samordnas. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo738 (mp) yrkandena 20 och 21 samt Jo760 (mp) yrkandena 16 och 17 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse: 46. beträffande mottagningsstationer i hamnar för olja m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo738 yrkandena 20 och 21 samt 1996/97:Jo760 yrkandena 16 och 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Mekaniska rengöringsanläggningar (mom. 48) Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med ?Enligt utskottets? och slutar med ?vidare åtgärd? bort ha följande lydelse: En förutsättning för att en produkt skall kunna godkännas av Kemikalie- inspektionen är att nyttan med produkten uppväger dess risker. Enligt utskottets mening är det inga problem att rengöra båtbottnar mekaniskt och att därmed förbjuda skadliga båtbottenfärger. Rengöringsstationer med relativt enkel teknik kan etableras i småbåtshamnarna. Sjöfartsverket bör exempelvis kunna administrera och få till stånd dessa mekaniska rengöringsanläggningar. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo712 yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse: 48. beträffande mekaniska rengöringsanläggningar att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo712 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Statistisk redovisning av bekämpningsmedel (mom. 50) Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ?När det? och slutar med ?motion Jo19? bort ha följande lydelse: Enligt skrivelsen kommer målet att mängd aktiv substans i bekämpningsmedel skall reduceras med 75 % till år 1996 att nås. Som anförs i motion Jo19 bör det målet kopplas till antalet giftdoser. Detta bör riksdagen, med anledning av motion Jo19 yrkande 8, som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 50 bort ha följande lydelse: 50. beträffande statistisk redovisning av bekämpningsmedel att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo19 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Odling av genmodifierade grödor (mom. 52) Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med ?Jordbruksministern har? och slutar med ?yrkande 10? bort ha följande lydelse: Jordbruksministern har - - - (lika med utskottet) - - - hälsa eller miljön. Vidare har frågor om genmodifierad soja varit föremål för en interpellationsdebatt den 29 november 1996. Den 19 november 1996 redovisades ett skriftligt svar av jordbruksministern på en fråga om genförändrad mat. Utskottet delar motionärernas kritiska syn på användningen av genmodifierade grödor. Flera av de grödor som nu sprids på marknaden är manipulerade för att tåla höga halter av roundup, t.ex. sockerbetor och majs. Roundup är ett av de bekämpningsmedel som påvisats i dricksvatten. I likhet med vad som anförts i motion Jo19 yrkande 10 anser utskottet att roundup-resistenta grödor inte skall tillåtas för odling i Sverige. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse: 52. beträffande odling av genmodifierade grödor att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo19 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
17. Avveckling av vissa kemiska ämnen m.m. (mom. 54) Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med ?Utskottet ser? och slutar med ?och 11? bort ha följande lydelse: Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att Sverige måste föra en offensiv kemikaliepolitik. Det är dags att ta nya steg i avvecklingen av kemikalier som vi inte vill ha i ekosystemen. Av de ämnen och ämnesgrupper som ingår i den s.k. 13-listan har flera visat sig orsaka störningar i hormonsystemet. I första hand skall ämnen fasas ut som visat sig toxiska, persistenta eller bioackumulerande. De ämnen som bör prioriteras i detta arbete är de som visat sig störa hormonsystemets funktioner. Sverige bör också internationellt verka för att dessa ämnen avvecklas. Sverige har i och med undertecknandet av den fjärde Nordsjödeklarationen i juni 1995 åtagit sig att införa helt nya regler och metoder i kemikaliepolitiken. Enligt deklarationen råder enighet om bl.a. målsättningen att säkerställa ett uthålligt och friskt ekosystem i Nordsjön. Detta kräver att förorening av Nordsjön förhindras genom att utsläpp kontinuerligt minskas. Det slutliga målet är att nivåerna av naturligt förekommande ämnen i miljön skall vara nära bakgrundsvärdena och nära nollkoncentrationer för av människan tillverkade syntetiska ämnen. För att nå målet att upphöra med utsläppen av farliga ämnen måste gruppen farliga ämnen definieras närmare. Enligt Nordsjödeklarationen är det framför allt toxiska, långlivade och bioackumulerbara ämnen. Utskottet förutsätter att Kemikommittén kommer att ta upp dessa frågor och att arbetet leder till en proposition från regeringen som leder till att positionerna flyttas fram på kemikaliepolitikens område. Eftersom Nordsjökonferensens mål är viktiga och bör ha samma status som de nationella miljömålen bör riksdagen anta Nordsjökonferensens mål. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo19 yrkandena 5-7 och 11 bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande lydelse: 54. beträffande avveckling av vissa kemiska ämnen m.m. att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo19 yrkandena 5-7 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Miljön som överordnat område i politiken (mom. 7) Gudrun Lindvall (mp) anför: Miljöpartiet de gröna anser att alla politiska beslut bör underordnas miljöpolitiken. Allt fler inser att vi måste skapa ett samhälle som långsiktigt är ekologiskt uthålligt. Vi måste leva i dag på ett sätt som gör det möjligt för kommande generationer att leva lika gott i morgon. I dag sker inte det. Förutsättningen för att ett sådant samhälle skall kunna uppnås är att dagens politiska beslut föregås av miljökonsekvenser där det analyseras om kommande generationers möjligheter till hållbar utveckling bibehålls om beslutet genomförs. Även förslagen i offentliga utredningar och propositioner skall analyseras utifrån förväntade effekter på miljön. I dag görs ofta ekonomiska konsekvensanalyser, medan de ekologiska saknas, trots att de ekologiska miljökonsekvenserna är viktigare än de ekonomiska, framför allt i ett ännu längre tidsperspektiv. Miljöpartiet de gröna avser att återkomma i frågan.
2. Tillsyn och oanmälda kontrollbesök (mom. 13) Gudrun Lindvall (mp) anför: I skrivelsen framhålls att problemen från de stora punktkällorna, industrierna, är lösta. Tyvärr visar verkligheten en annan bild. Låt oss ta några exempel: - Rönnskärsverken i Skelleftehamn står ensamt för en stor del av utsläppen av metaller till luft, 24 ton koppar av totalt 30 ton i landet, 3,2 ton arsenik av totalt 4 ton och 0,7 ton kadmium av totalt 1,3 ton. (Källa SNV) - Cementa i Slite på Gotland släpper varje år ut stora mängder svaveldioxid och kväveoxider, föroreningar som på grund av de oftast förhärskande västliga vindarna exporteras till Baltikum/Finland. - Kemiföretaget Perstorp i Klippan släpper ut 200 ton lösningsmedel till luften. Det är i dag mycket tveksamt om det verkligen är känt vad som kommer ut till luft och vatten från landets industrier. Vi anser att det inte finns någon grund för påståendet att industriernas miljöproblem är lösta. Snarare finns misstanken att den egenkontroll som industrier gör i dag skulle behöva kompletteras med oanmälda kontroller och mätningar från tillsynsmyndigheten. Sådant sker inte annat än undantagsvis i dag, vilket många som arbetar med tillsyn av stora industrier uttrycker en stor oro för. Eftersom Naturvårdsverket fått i uppdrag att utforma ett program för industrins utsläppsvillkor avser vi återkomma i annat sammanhang.
3. Utsläpp av koldioxid m.m. (mom. 18) Gudrun Lindvall (mp) anför: Miljöpartiet de gröna anser att det mål som antagits av riksdagen beträffande koldioxid skall stå fast. Det säger att utsläppen av CO2 från fossila bränslen år 2000 skall ha stabiliserats på 1990 års nivå och därefter minska. I de debatter som varit i kammaren har det tydligt bekräftats att regeringen är av samma uppfattning, något vi hälsat med tillfredsställelse. Den avveckling av kärnkraften som nu inleds anser vi kan genomföras utan att koldioxid från fossila bränslen behöver öka. Eftersom CO2 är en av växthusgaserna anser vi det angeläget att alla källor minskas, såväl där fossila bränslen används för uppvärmning som för transporter. Trafiken står för en stor del av utsläppen och trenden i dag är att såväl storlek på fordon som antal transporter ökar. I EU-sammanhang har just transportsidan ansetts som ett stort problem.
4. Laxfisket i Östersjön (mom. 25) Gudrun Lindvall (mp) anför: Den viltreproducerande laxen, dess hotade existens och åtgärder för att bevara arten är också frågor som borde belysas mer i skrivelsen. I såväl Rio- deklarationen som Bernkonventionen förbinder sig Sverige att bevara de vilda populationerna i uthålliga bestånd. Så sker inte med vildlaxen i dag. Den kan vara utrotad inom några år om inte drivgarnsfisket på blandade bestånd i Östersjön upphör, något som fått ICES att under flera år förorda att inget fiske efter lax alls skall ske i södra Östersjön. Sverige borde därför aktivt verka för att fisket av lax på blandade bestånd upphör i Östersjön och gå före genom att utnyttja den kvot landet får till fiske utefter Norrlandskusten, där fiske på blandbestånd lättare kan undvikas. I interpellationssvar har jordbruksministern angivit att regeringen ser över frågan, och den har också nyligen behandlats i Warszawa där problemet belysts och åtgärder föreslagits. Miljöpartiet avser att aktivt följa det som nu sker och återkomma i frågan.
5. Producentansvar för batterier (mom. 37) Gudrun Lindvall (mp) anför: Miljöpartiet de gröna anser att producentansvar för batterier snarast bör införas. Det förslag som presenteras i SOU 1996:8 Batterierna - en laddad fråga anser vi vara bra och genomtänkt. Vi anser att regeringen bör återkomma med ett förslag till producentansvar för batterier i enlighet med utredningens förslag. Frågan tycks dra ut på tiden på ett icke acceptabelt sätt. Miljöpartiet de gröna avser återkomma i frågan på annat sätt.
6. Odling av genmodifierade grödor (mom. 52) Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför: I detta betänkande behandlas bl.a. motioner om modifierade jordbruksgrödor. Den okontrollerade förekomsten av genförändrad majs och soja på marknaden är ett problem för konsumenter och för livsmedelsproducenter och utgör en miljörisk. Det är vår uppfattning att den svenska regeringen och jordbruksministern inte på ett tillräckligt bra sätt företrätt de svenska intressena på detta område. Man har varit alldeles för flata mot de ekonomiska intressen som utan att ta hänsyn till miljön och konsumenternas önskemål och krav nu introducerar genförändrade livsmedel. Inte heller EU:s företrädare har kunnat stå emot, utan man har kapitulerat för USA:s maktdemonstration att saluföra den genförändrade spannmålen blandad med icke genförändrad. Det är ett förfaringssätt som vi anser inte skall accepteras. Till skillnad från förhållandena inom det medicinska området kan man inte påstå att de genförändringar som gjorts på jordbruksgrödor är positiva. Grödan som sådan har inte getts några nya och bättre egenskaper, de nya egenskaperna som erhållits är tvärtom negativa. Som exempel kan nämnas att när majsen fått sina nya egenskaper har den dessutom blivit bärare av antibiotikaresistenta bakterier. Motiven med genförändringen av t.ex. majs och soja är att göra växten tålig gentemot speciella gifter. På liknande sätt genförändras också andra grödor. Att på detta sätt nödvändiggöra användning av gifter är direkt emot det svenska målet att minska giftanvändningen i jordbruket. Det går också emot de svenska målen att skydda miljön och att kunna erbjuda den svenske konsumenten säkra livsmedel av hög kvalitet. Den svenska regeringens agerande har inte varit tillräckligt resolut vare sig här hemma eller i EU. De svenska ansträngningarna att hålla borta genförändrade livsmedel från den svenska marknaden bör fortsätta även om en majoritet inom EU har en annan uppfattning. Agerandet i EU borde ha varit mer kraftfullt. Frågan om genförändrade livsmedel och hanterandet av dessa är en för stor fråga för att man bara skall acceptera att andra har en annan åsikt. För att ge konsumenter och livsmedelsproducenter en valmöjlighet borde den genförändrade majsen och sojan för att få tillträde till marknaden ha marknadsförts skild från annan majs och soja. Att som nu sker blanda genförändrad och vanlig majs och soja är maktmissbruk. De kvantiteter genförändrad majs och soja som finns är små, kanske ett par procent av den totala produktionen, men eftersom den blandas med vanlig majs och soja blir hela produktionen ?smittad?. Att tillåta en sådan hantering som inte tar hänsyn till vare sig konsumenter eller producenter som inte vill använda genförändrade produkter är inte godtagbart. Det kan också uppstå miljökonsekvenser, detta har man heller inte tagit hänsyn till. Som vi ser det är det svenska agerandet i frågan inte tillräckligt. Vi förväntar oss nu att jordbruksministern tar initiativ för att få en ändring av de regler som styr hur genförändrade livsmedel saluförs och introduceras på marknaden. Den svenska hållningen skall då vara restriktiv, och vi bör påverka EU att inta en konsekvent hållning gentemot USA och de kemiintressen som lanserar de genförändrade livsmedlen. Att genförändrade livsmedel skall vara tydligt märkta är en självklarhet, kravet skall då vara att om det i en vara ingår ingredienser som är genförändrade skall detta klart och tydligt deklareras. Centerpartiet kommer att noga bevaka denna frågas vidare behandling.
7. Ändrade anslagsbestämmelser (mom. 53) Gudrun Lindvall (mp) anför: Det finns många miljöskadade områden i Sverige, där gifter läcker till naturen, ca 2 000 platser enligt Naturvårdsverkets lista. Det finns kvicksilver och andra tungmetaller, kreosot och stabila organiska kemikalier som vi vet kommer att påverka det levande och även oss själva. En förutsättning för att vara på väg mot ett ekologiskt hållbart samhälle måste vara att eliminera de ?miljöbomber?, som i dag läcker gifter. Att åtgärda dessa skulle inte bara vara bra för miljön, det skulle dessutom ge nya jobb. Naturvårdsverket begärde 210 miljoner kronor för år 1997. Regeringen och Centern anslog 19 (!) miljoner. Ingenstans i budgeten är skillnaden mellan behov och anslag så stort som just på anslaget Sanering och återställning av miljöskadade områden. Anslaget föreslås dessutom sjunka 1998 och 1999. Miljöpartiet de gröna förutsätter att satsningar för att åtgärda miljöskadade områden kommer att finnas med i vårbudgeten då enligt uppgift regeringen skall visa hur man vill ta sig framåt på den väg som skrivelsen anger att man vill anträda. För att snabbt kunna komma i gång med nödvändiga insatser anser Miljöpartiet de gröna att medel ur anslaget Program för omställning till hållbar utveckling skall kunna anslås till rening av miljöskadade områden.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Skrivelsen............................................1 Skrivelsens huvudsakliga innehåll 1 Motionerna............................................2 Motioner med anledning av skrivelsen 2 Motioner från allmänna motionstiden 1996 4 Utskottet............................................10 Inledning 10 Miljöpolitikens inriktning m.m. 11 Skrivelsen 11 Motionerna 12 Utskottets överväganden 15 Agenda 21 19 Miljöbalksarbetet och miljölagstiftningen i övrigt 20 Motionerna 20 Utskottets överväganden 21 Energi och luftföroreningar, m.m. 21 Skrivelsen 21 Motionerna 22 Utskottets överväganden 23 Biologisk mångfald m.m. 25 Motionerna 25 Utskottets överväganden 26 Kretslopp, avfall, återvinning m.m. 27 Skrivelsen 27 Kretsloppet stad landsbygd m.m. 27 Producentansvaret 27 Motionerna 28 Kretsloppet stad landsbygd m.m. 28 Producentansvaret 29 Sophantering och återvinning m.m. 30 Vissa övriga frågor 31 Utskottets överväganden 31 Kretsloppet stad landsbygd m.m. 31 Producentansvaret 34 Sophantering och återvinning m.m. 36 Vissa övriga frågor 39 Jordbruk 40 Skrivelsen 40 Motionen 40 Utskottets överväganden 40 Kemikalier m.m. 43 Motionen 43 Utskottets överväganden 43 Utbildning, forskning och utveckling 44 Skrivelsen 44 Motionen 44 Utskottets överväganden 45 Övrigt 45 Hemställan 45 Reservationer........................................49 1. Ekonomisk tillväxt och miljöpolitik m.m. (mom. 1) 49 2. Ekonomiska styrmedel (mom. 11) 50 3. Utsläpp av koldioxid m.m. (mom. 18) 50 4. Miljöanpassade kommunikationer (mom. 19) 52 5. Beräkning av utsläpp per capita (mom. 20) 52 6. Försurningseffekter m.m. (mom. 22) 53 7. Skyddsvärda naturområden (mom. 23) 53 8. Redovisning av biologisk mångfald (mom. 24) 54 9. Traditionella sorter av köksväxter (mom. 26) 55 10. Biogödsel (mom. 28) 55 11. Deponering av kvicksilver m.m. (mom. 42) 56 12. Arbetsmaskiner m.m. (mom. 45) 56 13. Mottagningsstationer i hamnar för olja m.m. (mom. 46) 57 14. Mekaniska rengöringsanläggningar (mom. 48) 57 15. Statistisk redovisning av bekämpningsmedel (mom. 50) 57 16. Odling av genmodifierade grödor (mom. 52) 58 17. Avveckling av vissa kemiska ämnen m.m. (mom. 54) 58 Särskilda yttranden..................................59 1. Miljön som överordnat område i politiken (mom. 7) 59 2. Tillsyn och oanmälda kontrollbesök (mom. 13) 59 3. Utsläpp av koldioxid m.m. (mom. 18) 60 4. Laxfisket i Östersjön (mom. 25) 60 5. Producentansvar för batterier (mom. 37) 61 6. Odling av genmodifierade grödor (mom. 52) 61 7. Ändrade anslagsbestämmelser (mom. 53) 62