Övergripande miljöfrågor m.m.
Betänkande 2011/12:MJU11
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 21 mars 2012
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Tillfälligt problem
För vissa betänkanden kan det saknas bilagor på huvuddokumentets sida. Bilagorna går att hitta via sökfunktionen. Vi arbetar med att åtgärda problemet. Vid frågor, kontakta riksdagsinformaion telefon: 020-349 000, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se
Beslut
Nej till motioner om miljöfrågor (MJU11)
Riksdagen sa nej till motioner som tar upp övergripande miljöfrågor från allmänna motionstiden 2011. Skälet är i huvudsak att frågorna redan bereds eller utreds inom Regeringskansliet. Motionerna handlar bland annat om den politiska samstämmigheten inom miljöpolitiken, miljöprövningar enligt miljöbalken, markanvändning, miljöanpassade transporter, vissa tillstånds- och ersättningsfrågor, buller och GMO. Vissa motionsförslag tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under mandatperioden, och dessa behandlas därför förenklat.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på samtliga motioner.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 24
Motioner från ledamöterna
- Motion 2011/12:C261 av Peter Rådberg m.fl. (MP) Försvarsmaktens riksintressen
- Motion 2011/12:C268 av Gunnar Sandberg och Marie Nordén (S) Översyn av straffavgifter vid överträdelse av plan- och bygglagens samt miljöbalkens bestämmelser
- Motion 2011/12:MJ251 av Sven-Erik Bucht (S) Miljöprövning med samhällsekonomisk hänsyn
- Motion 2011/12:MJ254 av Barbro Westerholm (FP) Minskning av omgivningsbullret
- Motion 2011/12:MJ262 av Anna SteeleKarlström (FP) Kommunalt vindkraftsveto
- Motion 2011/12:MJ285 av Lars Gustafsson (KD) Decibelkrav för vindkraftverk
- Motion 2011/12:MJ293 av Lise Nordin m.fl. (MP) Hinder för vindkraften
- Motion 2011/12:MJ299 av Anders Åkesson och Kenneth Johansson (C) Intrång av ny infrastruktur i skogsmark
- Motion 2011/12:MJ339 av Gunilla Nordgren (M) Rätten till ersättning för inskränkning av egendom till följd av inrättande av vattenskyddsområde
- Motion 2011/12:MJ348 av Betty Malmberg (M) Effektivare process vid miljöprövning
- Motion 2011/12:MJ355 av Betty Malmberg (M) Skyddet för åkermark
- Motion 2011/12:MJ376 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
- Motion 2011/12:MJ382 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård
- Motion 2011/12:MJ402 av Jan Ericson (M) Oönskade effekter av miljölagstiftningen
- Motion 2011/12:MJ411 av Ola Johansson (C) Förbränning av animaliska biprodukter för uppvärmning
- Motion 2011/12:MJ420 av Åsa Torstensson och Annika Qarlsson (C) Samordning vid exploatering och anläggning av ny infrastruktur
- Motion 2011/12:MJ447 av Josef Fransson och Lars Isovaara (SD) Konsekvenser av vindkraftverk
- Motion 2011/12:MJ449 av Edward Riedl (M) Likvärdiga miljövillkor för Arlanda flygplats
- Motion 2011/12:MJ455 av Josef Fransson och Tony Wiklander (SD) Förändring i terrängkörningslagen
- Motion 2011/12:MJ456 av Jan Lindholm (MP) Bullerfrågan
- Motion 2011/12:MJ473 av Helena Leander (MP) Miljöbalken och miljöambitioner
- Motion 2011/12:Sk402 av Krister Hammarbergh (M) Naturgrusskatt
- Motion 2011/12:T419 av Siv Holma m.fl. (V) Trafiksnål samhällsplanering
- Motion 2011/12:T471 av Annika Lillemets m.fl. (MP) Flyg med förnuft
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2012-01-31
Justering: 2012-02-23
Trycklov: 2012-03-01
Trycklov till Gotab och webb: 2012-03-02
Trycklov: 2012-03-14
Justering: 2012-02-23
Trycklov: 2012-03-01
Trycklov till Gotab och webb: 2012-03-02
Trycklov: 2012-03-14
Reservationer: 7
Betänkande 2011/12:MJU11
Betänkande 2011/12:MJU11
Alla beredningar i utskottet
2012-01-31
Nej till motioner om miljöfrågor (MJU11)
Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner som tar upp övergripande miljöfrågor från allmänna motionstiden 2011. Skälet är i huvudsak att frågorna redan bereds eller utreds inom Regeringskansliet. Motionerna handlar bland annat om den politiska samstämmigheten inom miljöpolitiken, miljöprövningar enligt miljöbalken, markanvändning, miljöanpassade transporter, vissa tillstånds- och ersättningsfrågor, buller och GMO. Vissa motionsförslag tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under mandatperioden, och dessa behandlas därför förenklat.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2012-03-21
Debatt om förslag 2011/12:MJU11
Webb-tv: Övergripande miljöfrågor m.m.
Dokument från debatten
- 2012-03-21Protokoll 2011/12:86
Protokoll från debatten
Anf. 58 Johan Löfstrand (S)
Herr talman! Vi ska nu debattera miljö- och jordbruksutskottets motionsbetänkande
Övergripande miljöfrågor m.m.
För tids vinnande vill jag börja med att yrka bifall till reservation 1 i betänkandet, men jag står självklart bakom alla socialdemokratiska reservationer.
Vi ska i dag diskutera miljöfrågor väldigt brett. Det här motionsbetänkandet innehåller ganska många olika frågor, men jag tänkte inrikta mig på att prata om det övergripande och framför allt om de miljömål som vi har satt upp här i Sverige.
Under de senaste åren har miljöfrågan blivit allt viktigare i samhällsdebatten. Det tycker jag är bra. Det är en fråga där alla måste ta sitt ansvar. Det handlar om att vi gemensamt globalt måste hitta sätt att jobba med miljö- och klimatfrågan. Men det handlar också om att i det lilla kunna göra skillnad. Det kan handla om allting från att panta burkar och lämna in batterier till att stora multinationella företag ska göra olika typer av energieffektiviseringar. Allt det här måste vi göra.
Men det finns något som borde göras men som inte görs i tillräckligt stor utsträckning. Den svenska regeringen måste ta ansvar för de mål man har satt upp och framför allt för den svenska miljö- och klimatpolitiken.
Vi socialdemokrater anser att miljöfrågan måste prioriteras ytterligare. Och detta måste lyftas fram och bli tydligare inom alla sektorer i samhället. De mål som har satts upp måste vara rimliga, och de måste utgå från den ambitionsnivå som finns.
Sverige är ett land som har varit duktigt på miljöfrågor. Men jag tycker att vi tappar, och vi har tappat de senaste åren.
Vi socialdemokrater anser att det behövs ett nytt tänk. Det behövs ett helhetstänk inom hela miljöområdet. Det handlar inte om att sätta upp plakat där det bara finns en måltext. Det handlar om att mål måste kopplas till ambitioner, och ambitionerna måste tydliggöras i olika typer av verktyg för att vi ska få en konkret och fungerande miljöpolitik.
Jag och vi tror att en miljövänlig politik är bra för Sverige. Det finns många åtgärder som i dag ger olika typer av positiva effekter. Om man energieffektiviserar en fastighet leder det till miljönytta. Det leder till nya arbetstillfällen, och det leder till att vi får nya kunskaper och möjlighet till innovationer som vi sedan kan använda oss av och exportera.
Ett effektivt sophanterings- och återvinningssystem ger en renare natur, men det ger också återvunnet material, och det kan innebära att vi har en viktig energikälla för att värma till exempel våra hus. Genom att göra miljönytta kan vi också göra samhällsnytta, och vi kan se till att Sverige blir starkare.
Vi socialdemokrater har alltid trott på att man måste använda politik och våga använda politik. Jag tror att det finns många styrmedel som måste införas för att vi ska kunna uppnå de mål som vi har satt. Jag tycker att regeringen ibland litar väl mycket på vad omvärlden kommer att göra eller vad marknadskrafterna kan åstadkomma. Jag tror faktiskt att man måste våga för att uppnå de mål som vi har satt upp i dag.
Herr talman! Riksdagens mål om att minska utsläppen med 40 procent till 2020 är bra. Men finns det från regeringens sida någon ambition att nå det här målet? Den svenska regeringen har plockat bort ett antal styrmedel, till exempel skatten på handelsgödsel, som har varit ett oerhört effektivt instrument för att minska jordbrukets miljöpåverkan. Man har tagit bort det statliga stödet för klimatinvesteringar, som även det på många sätt har bidragit till att vi har minskat utsläppen av koldioxid. Och man blundar för ett antal områden i samhället, till exempel transportsektorn, där vi har oerhört stora problem. Vi måste faktiskt ta tag i de här problemen nu och inte vänta.
Vi socialdemokrater anser att det måste finnas ambitiösa mål. Riksdagen har faktiskt ställt sig bakom ett antal ambitiösa mål, även om det finns vissa mål som skulle kunna vara ännu mer ambitiösa. Tyvärr har dessa mål inte följts upp med någon politik som gör att vi kommer att lyckas uppnå dem.
Det finns i dagsläget inte tillräckligt mycket styrmedel och uppenbarligen inte en tillräckligt stor ambition från regeringen när det gäller att vilja nå de mål som vi faktiskt har ställt upp. Det tycker jag är oerhört problematiskt.
Sverige behöver ett högre omställningstryck. Sverige behöver hitta och identifiera ett antal verktyg och styrmedel som gör att vi faktiskt kan uppnå de mål som vi har ställt oss bakom. För att göra det tror jag att man ibland måste genomföra åtgärder som kanske inte alla gillar alla gånger. Men här tror jag att det krävs ett och annat.
Det finns vidare ett annat mål som riksdagen har ställt sig bakom. Det är målet om att fordonsflottan ska vara oberoende av fossila bränslen i Sverige 2030.
I det här fallet tycker jag fortfarande att det råder en viss begreppsförvirring. Jag tycker inte att det är speciellt tydligt vad definitionen av det här målet innebär. Rent språkligt handlar det om att ett fordon ska gå att framföra utan fossilt bränsle, och det innebär i praktiken att de reella utsläppen från fordonsflottan 2030 inte har någonting med måluppfyllelsen att göra. År 2030 skulle ju alla fordon kunna vara så kallade multifuel-fordon och då uppfylla regeringens mål men inte på något sätt påverka hur mycket utsläpp fordonsflottan ger.
Det här är en fråga som jag tycker att regeringen måste fundera ett varv till kring, för vi måste jobba med transportsektorn, som är en av de bovar som i dagsläget släpper ut ganska mycket och som faktiskt bidrar till miljöförstörelse.
Ett annat problem är att antalet miljöbilar under de senaste åren har minskat. Vi hade en oerhört kraftig uppgång under perioden 2006-2009, men efter det har vi sett en minskning. Det tycker jag är problematiskt.
Även på det här området har regeringen snarare avskaffat de fungerande stimulanser och incitament som har funnits än kommit med några nya. Och de nya förslag man har kommit med anser många med mig inte kommer att leda till speciellt många nya bilar inom miljöbilsflottan.
Slutligen tänkte jag ta upp ett annat miljömål där jag också tycker att vi har en hel del kvar att jobba med i den här kammaren och i Sverige som helhet. Det är målet kring en giftfri miljö. Det här är ett av de absolut svåraste målen. Det kommer att krävas största möjliga gemensamma kraft för att vi ska kunna lösa det.
Här är jag som socialdemokrat oerhört bekymrad över att riksdagen genom regeringen har omformulerat miljökvalitetsmålet om en giftfri miljö. Enligt min uppfattning innebär den omformuleringen att regeringen faktiskt har sänkt ambitionsnivån. Det kanske kan vara hedervärt om man inte tänker uppnå målen, men det är ändå problematiskt.
Jag anser att det även på det här området saknas många konkreta förslag när det gäller hur vi faktiskt ska uppnå målen. Det har skjutits till lite ytterligare pengar till Kemikalieinspektionen, men det kommer inte på något sätt att räcka för att uppnå de väldigt ambitiösa och tuffa mål som finns även på detta område.
Herr talman! Vi socialdemokrater vet att de svenska miljömålen kommer att bli svåra att uppnå. Vi vill därför betona att det här arbetet måste prioriteras.
Vi vill höja ambitionen inom miljöpolitiken och genomföra ett antal krafttag för att på så sätt kunna uppnå de mål som vi har ställt oss bakom. Det krävs höga ambitioner och bra verktyg för att vi ska lyckas.
Jag tror att med ekonomiska styrmedel kan vi stimulera fler människor och företag att ändra sina beteenden och på så sätt skapa en utveckling som är ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar. Då tror jag att vi måste använda oss av verktyg som klimatskatter, energiskatter och miljöskatter men också lagstiftning, utsläppsrättigheter och olika typer av certifikat.
Vi socialdemokrater anser att med tydliga mål och konkreta förslag kan vi nå de mål som vi har ställt oss bakom, men då krävs det att man visar att man har ambitionen att nå dem.
(Applåder)
Anf. 59 Helena Leander (MP)
Herr talman! Det var för väl att Johan Löfstrand kom före mig och satte debatten lite grann i sitt sammanhang. Jag hade tänkt dyka direkt ned i de allra grottigaste små detaljerna i miljölagstiftningen och miljöprövningssystemet och skrämma bort alla åhörare med en gång.
Men om det ändå är några kvar kan jag göra ett litet försök att i alla fall sätta den bredare bilden innan vi går in på detaljerna.
Miljöpolitik handlar i allra högsta grad om politik. Om vi förväntar oss att människor i sin vardag ska vilja göra de miljövänliga valen måste vi som politiker också se till att det finns förutsättningar för det. Det är inte så himla lätt att vara miljöhjälte om det är mycket dyrare och krångligare att göra de miljösmarta valen.
Men vi kan faktiskt förändra det. Vi kan använda skatter och andra ekonomiska styrmedel som ser till att det som är långsiktigt hållbart också blir kortsiktigt lönsamt. Vi kan se till att det lönar sig både för den vanliga människan och för företagen att ta fram de smarta produkterna som kommer att leda omställningen till ett grönare samhälle snarare än att det ska löna sig att köra på i gamla hjulspår som vi vet inte håller i längden.
Vi har också ett viktigt ansvar för miljöreglerna. Lite krasst är det så att det som är riktigt farligt inte ska vara tillåtet. Det handlar inte bara om att vi ska gynna det som är lite mindre livsfarligt, utan det ska bort. Ungefär så enkelt är det.
Den här debatten ska egentligen inte handla om den ekonomiska biten utan snarare om lagstiftningsbitarna, alltså om de verktyg vi har inom miljöjuridiken och miljöbalken som är vårt övergripande ramverk för miljölagstiftningen. Det är den jag nästan helt tänker fokusera på i den här debatten som egentligen är lite av en slasktrattsdebatt om allt som kallas övergripande miljöfrågor med mera. "Med mera" skalar jag alltså bort, så nu kör vi miljöbalken.
Miljöbalken kom till 1998. Vi hade förstås haft miljölagar även tidigare, men nu valde man att baka ihop de flesta av dem i en enda lag under samma paraply och med samma övergripande principer för hela miljöpolitiken.
Nu har det gått en tid sedan dess, nästan 15 år, så det börjar bli dags att stanna upp och fundera lite på om det blev som man hade tänkt sig. Nu är det en och annan under årens lopp som har stannat upp och funderat lite grann, och den ena efter den andra lyfter fram områden där man inte tycker att blev riktigt som man hade tänkt sig. En del saker har förstås ändrats, men mycket är också kvar.
Hur var det då tänkt? Jag var inte med när det begav sig, ska jag erkänna, så om det är någon här i salen som var med får ni hojta till om jag har missuppfattat saken.
Som jag har förstått det var tanken ungefär så här: Grunden är att om man ska starta en verksamhet som kan tänkas vara miljöskadlig ska man söka tillstånd för det. I den prövningen ska alternativa lösningar och möjligheter att begränsa negativa miljöeffekter undersökas och så ska nyttan vägas mot kostnaderna.
För att bli lite mer specifik kring tillståndsprövningen fanns det också idéer om att man skulle ha en samlad prövning i stället för att man tittar på olika delar för sig och missar hela överblicken. Det fanns tankar om att om inte den som bedriver verksamheten själv tar initiativ till att ompröva föråldrade tillstånd skulle myndigheterna göra det så att man har moderna tillstånd som är uppdaterade med hur vi ser på miljön allteftersom vi lär oss mer om den och utvecklingen går framåt och så vidare.
Man tänkte sig också att de här tillstånden skulle ha väldigt tydliga villkor så att det går att utkräva ansvar om de inte följs. För att det här ska fungera krävs inte bara att någon som vill driva verksamheten driver sin linje utan också att det finns en duktig och kompetent motpart som kan företräda allmänhetens intresse av en renare miljö mot verksamhetsutövarens intresse som är att bedriva verksamhet.
Sedan behövs det så klart också att den myndighet som gör bedömningen ska ha bra miljökompetens och allt sådant.
Hur gick det då med detta? I praktiken har det ifrågasatts om det här verkligen har funkat som det ska alla gånger. Jag kan ta några exempel. En del kanske ni känner till, en del inte. När det gäller LKAB:s gruva i Svappavaara har det varit mycket diskussion om hur långt man kan gå i att godkänna ändringar av en verksamhet som kanske egentligen borde innebära att man omprövar hela verksamheten samlat.
Turerna kring kalkbrottet i Bunge på Gotland, ett viktigt naturområde, är en annan fråga som det har varit mycket diskussion kring, om det verkligen är så att man tillämpar miljöbalkens generella hänsynsregler och EU:s art- och habitatdirektivs krav på biologisk mångfald på ett korrekt sätt.
Ett annat exempel är gruvor i Norrland som släpper ut många gånger mer farliga metaller än vad de egentligen skulle få göra men där villkoren är så luddigt skrivna att de ändå inte kan ställas till svars för det.
Då undrar man hur de här villkoren ska vara formulerade om vi ska kunna använda dem. Ibland är det Naturvårdsverket som hängs ut. Ibland är det domstolarna. Tidningen Miljöaktuellt, som väl ligger på nattduksbordet hos alla ledamöter i miljö- och jordbruksutskottet, har granskat den miljöjuridiska processen och pekar på en rad brister. Bland annat tycker de att domstolarna har för dålig biologisk expertis för att kunna ta ställning till frågorna om biologisk mångfald som kan komma upp i de här processerna. De menar att Naturvårdsverket har retirerat från miljörätten och inte spelar den starka partsroll som verket var tänkt att göra en gång i tiden för att balansera verksamhetsintressena.
Den bilden stöds inte bara av vår favorittidning utan också av den offentliga utredning om Naturvårdsverket som kom 2008 och som beklagade att Naturvårdsverket hade blivit mindre aktiva i miljöprövningar.
I utskottet har vi haft en lång diskussion om föråldrade miljötillstånd, framför allt när det gäller vattenkraften. Många vattenkraftverk drivs i dag med tillstånd från 1918 års vattenlag. Det säger sig självt att den syn man hade på miljö och biologisk mångfald 1918 har förändrats fram till i dag, och då borde kanske också miljökraven göra det.
Den diskussionen har vi haft och kommer säkert att ha mycket mer, så jag tänkte i stället ta ett exempel som framför allt gäller industrier.
EU-domstolen inledde för något år sedan en process mot Sverige för att vissa verksamheter fortfarande drivs med föråldrade tillstånd som inte lever upp till kraven i det som då hette IPPC-direktivet som handlar om samordnade åtgärder för att begränsa och förebygga utsläpp. Förutom det har vi verksamheter som visserligen inte omfattas av IPPC-direktivet, eller snarare dess efterföljare, för det har bytt namn nu, men fortfarande bryter mot miljöbalkens krav. Här blir det lite pinsamt när vi varken lever upp till EU:s krav eller våra egna.
Vart vill jag då komma med allt det här klagandet? Jo, det börjar bli lite för många exempel på att miljöbalken inte riktigt tycks få det genomslag som det var tänkt en gång i tiden. Det behöver kanske inte bero på själva lagstiftningen som sådan utan på hur den används, på hur Naturvårdsverket, domstolarna och alla andra aktörer som är inblandade i miljöprövningsprocessen agerar. Har de den kompetens och de resurser som behövs för att de ska kunna göra sitt jobb som det var tänkt? Vad behöver vi ändra på för att miljöbalken verkligen ska få det genomslag som det var tänkt?
Hur stor miljöförstöring vi är beredda att acceptera är i grunden en politisk fråga. Jag är inte så förtjust i miljöförstöring, men det är en politisk bedömning. Men oavsett var vi landar i den bedömningen är det viktigt att vi har en fungerande miljöprövning så att inte miljöförstöring som är större än vad vi egentligen hade tänkt acceptera slinker igenom av bara farten.
Jag tycker att det är hög tid för en översyn av miljöbalkens genomslag och uppfyllelsen av miljöambitionerna, och därför yrkar jag bifall till reservation 2. Det är absolut inte hela miljöpolitiken. Det är en liten del - men nog så viktig. Det är ändå den som sätter ramen för den juridiska regleringen av miljöpolitiken. Om inte den funkar, då kan vi stå här och ha en massa fina ambitioner som inte efterföljs i praktiken.
Länge leve miljöbalken, men se till att den funkar!
(Applåder)
Anf. 60 Josef Fransson (SD)
Herr talman! Jag skulle vilja börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 4, som handlar om hur våra medborgare på landsbygden drabbas av utbyggnaden av vindkraft. Sverigedemokraterna vill med anledning av problematiken med sänkta fastighetsvärden införa en lagstiftning som tvingar dem som etablerar vindkraftverk att ersätta kringboende för eventuellt sänkta fastighetsvärden. Det är högst orimligt att regeringens högst bristfälliga energipolitik med sådan kraft ska drabba enskilda medborgare.
Vi behöver också få till stånd en utredning kring den här problematiken som redovisar lokala följder av vindkraftsutbyggnaden i termer av ekonomiska konsekvenser.
Riksdagen har beslutat att vi ska bygga ut vindkraften, och detta kraftigt. Argumenten bakom detta beslut är svaga, och konsekvenserna för landets medborgare är i allt väsentligt negativa. Personligen har jag faktiskt svårt att finna ett enda vettigt argument för vindkraften.
Vi måste sänka våra koldioxidutsläpp, säger några till vindkraftens försvar. Men vår elproduktion är ju redan i princip koldioxidfri.
Man har med falskhet eller okunnighet lanserat vindkraften som en ren energikälla, trots att vindkraften med sina inneboende brister gör anspråk på mångdubbelt större resurs- och materialanvändning än andra energislag. Dessutom leder detta, vid stor etablering, till att vi antagligen kommer att behöva importera elkraft från energikällor som vi alla önskar oss bort ifrån, nämligen fossila bränslen.
Ett argument som ofta används mot kärnkraften är uranbrytningen, som beskrivs som smutsig och farlig. Men samma problematik finns i vindkraftsbranschen, där man använder den sällsynta jordartsmetallen neodym för att minska generatorvikten. Det är högst märkligt att miljörörelsen här är så tyst. Neodym bryts nämligen under förhållanden som minst sagt kan förknippas med smutsig gruvdrift som skadar både natur och människor.
En nästan uteslutande del av neodymet bryts just nu i Kina och kanske allra mest i den kinesiska staden Baotou. Studier härifrån har visat att det finns en stor ökning av cancer, lungsjukdomar och benskörhet hos barn till följd av metallframställningen, med en signifikant minskning av medellivslängden som följd.
Många hävdar också att vindkraften behövs för att ersätta kärnkraften, trots att detta strider mot fysikens lagar och inte låter sig göras. Vindkraften producerar nämligen inte nödvändigtvis när konsumenterna behöver elkraften, utan styrs som bekant av vädret. Tittar man på landets sammantagna produktion av vindkraftsel skulle man kunna likna diagrammet vid eggen på en såg. På topparna producerar nästan samtliga verk, medan nästan samtliga står stilla i dalarna.
Man har också noggrant undvikit att vara tydlig för väljarna om vilka ekonomiska konsekvenser som vindkraftsetableringen för med sig. Stora delar av vindkraftslobbyn har, med en helt obegriplig ekvation, länge hävdat att vindkraften pressar elpriserna. Nu verkar man dock, åtminstone från vissa håll inom branschen, ha fått mer realistiska insikter. En herre vid namn Tord Östlund, som är vd på PWP, ett av landets vindkraftsägande bolag, sade nyligen i en intervju att det är nödvändigt med högre elpris, förstärkt transmissionskapacitet och utökad kvotplikt för att "säkerställa" en fortsatt utbyggnad av vindkraften.
Jag undrar just om elkunderna är lika entusiastiska över att säkerställa ett högre elpris.
Frågan är varför det talas så tyst om dessa hårda fakta bland oss folkvalda.
Efter att ha konstaterat att vindkraften varken är speciellt ren eller speciellt billig kan vi dock konstatera att allt fler ute på landsbygden drabbas personligen av etableringen.
Att bygga dessa vindkraftverk för med sig betydande lokala konsekvenser, som fördärvade natur- och kulturvärden samt estetiska och landskapsmässiga värden.
Många av dem som har oturen att ha bostadsfastigheter på fel ställe när vindkraftverken byggs upp kan dessutom drabbas av oljud och solreflexer. De sammantagna konsekvenserna av detta blir givetvis försämrad livskvalitet och att fastighetsvärdena faller.
Tvisterna mellan drabbade medborgare och vindkraftsaktörer haglar allt tätare, och missnöjet är på många håll stort. Kommunpolitiker vågar sällan opponera sig mot etableringen, även i de fall man är medveten om de negativa konsekvenserna.
Man hör dessutom allt oftare hur drabbade medborgare känner sig rättslösa och att den politiska viljan från toppen av beslutskedjan också kommit att sätta sin tydliga prägel på de rättsprocesser där enskilda medborgare överklagat bygglov eller klagat på för höga bullernivåer.
Jag har personligen varit i kontakt med en mycket uppgiven kvinna, där familjen alltså kunde höra buller från ett vindkraftverk när de tittade på teve. Kvinnan jag pratade med led också av huvudvärk och fick sova med hörselskydd. När hon klagade hos kommunens politiker fick hon svaret: Lite får man minsann tåla för miljöns skull.
I förrgår inkom ett brev från en annan medborgare. Ni har nog alla fått det i er e-postinkorg, men jag tyckte att brevet var så sammanfattande att jag vill läsa upp en något nedkortad version av det. Det lyder som följer:
Kära politiker!
Jag bor i Örserum en mil öster om Gränna.
Anledningen till att man söker sig till en plats som Örserum är naturen, med sjö och skog samt ängar och hagar och att det är den livsmiljö man vill leva i.
Plötsligt, som en blixt från klar himmel, har markägare och Eon, bakom vår rygg, bestämt sig för att bygga uppemot 18 vindkraftverk, med en höjd av 200 meter, strax norr om vår by. Man tänker bygga dessa verk på ett område som Jönköpings kommun utpekat som friluftsområde, mycket nära Holavedens vandringsled, vilket även det strider mot Jönköpings kommuns policy.
Verken hamnar mycket nära Åsa by som är Natura 2000-område och förstör utsikten från sjön Ören som också är Natura 2000-område och dessutom av riksintresse för fiske.
Som ett alternativ har vi i vårt samhälle pekat ut en plats inom riksintresset för vindkraft men utanför friluftsområdet och inte i direkt närhet av Holavedsleden.
Eon har tagit del av förslaget och förkastat det. Där kommer vi nu in på en springande punkt när det gäller etablering av vindkraft.
Vi uppfattar hela processen med samråd och yttrande från vår sida som helt bortkastat. Eon lyssnar inte det minsta på de boende trots att det i deras påkostade broschyrer står att vår åsikt är viktig och att vi kan påverka utformningen av vindkraftsparken.
Eon är självsäkra och bryr sig över huvud taget inte om oss som värnar om vårt närområde. Markägare och vindkraftsbolag äger hela processen när det gäller vindkraftsetableringar.
Detta kommer att leda till ett enormt missnöje på landsbygden då vi som bor där anser att den demokratiska processen är satt ur spel.
Så långt brevet.
Rapporter som denna, just om känslan av maktlöshet, strömmar in från olika platser i landet. Till alla dem som känner denna rättslöshet och får sina bygder fördärvade av vindkraft skulle jag vilja säga:
När de andra partierna försvarar sin huvudlösa energipolitik och struntar i er medborgare ser vi sverigedemokrater er. Vi ser er och vi lyssnar på er. Vi ska göra vad som står i vår makt för att också hjälpa er.
Herr talman! Jag skulle också vilja säga några ord om den GMO-motion som finns med i det här betänkandet. Den har gett upphov till reservation nr 9. Motionen går i korthet ut på att Sverige ska inta en hållning inom EU-samarbetet som syftar till att enskilda medlemsstater ska kunna säga nej till odling av enskilda GMO-grödor.
Reservationen sammanfaller nästan identiskt med det som nyligen behandlades i EU-nämnden, där Sverigedemokraterna, tillsammans med de rödgröna, anslöt sig till det danska ordförandeskapets kompromissförslag i frågan. Men Sverigedemokraterna har helt andra bevekelsegrunder för detta ställningstagande än vad de rödgröna har. Medan Socialdemokraterna uttrycker en något mer försiktig men ändå påtagligt skeptisk hållning till GMO jämfört med sina blockkamrater, uttrycker Miljöpartiet och Vänsterpartiet, ofta på rent kvasivetenskapliga grunder, ett totalmotstånd mot allt vad GMO heter.
Med tanke på den miljönytta som modern växtförädling kan åstadkomma är miljörörelsens cementerade motstånd faktiskt smått obegripligt. Speciellt när det rör sig om strikt miljöfrämjande grödor är det konstigt att miljörörelsen inte står i första ledet och förespråkar den här teknologin.
I dessa frågor skiljer sig Sverigedemokraterna från dessa partier och det var därför inte ett naturligt steg att reservera sig tillsammans med de rödgröna när frågan bereddes i utskottet, speciellt inte när man läste hela den motion som ligger till grund för reservationen.
Dock ska erkännas att situationen blev minst sagt speciell när frågan dök upp som ett nära på identiskt EU-ärende efter att frågan redan var justerad i utskottet. Jag är medveten om att det kan ses som en inkonsekvent hållning.
För att vara tydlig med hur Sverigedemokraterna resonerade inför vårt ställningstagande i EU-nämnden vill jag i huvudsak ange två skäl. Det första är att vi som EU-kritiskt parti naturligtvis vill ge medlemsstaterna mer självständighet. Det ska också framhållas att detta argument inte var det huvudsakliga.
Det andra skälet är att det i stället handlar om viljan att nysta upp knutarna som finns i EU, där de som inte vill ha GMO gör det svårt för dem som vill ha det. Detta har resulterat i att forskningen på området håller på att avvecklas i Europa och att företagen bokstavligen flyttar sin verksamhet. Som det ser ut nu kan det kallas ett indirekt tankeförbud, och den strypning som sker inom delar av genforskningen vill vi motverka.
Om denna fråga går till votering kommer Sverigedemokraterna att rösta för reservation 7 under punkt 9.
Anf. 61 Helena Leander (MP)
Herr talman! Jag har ända sedan jag bytte till miljö- och jordbruksutskottet i höstas varit nyfiken på Sverigedemokraternas miljöpolitik. Det har varit tyst i frågan. Nu har jag fått svaret, nämligen att det handlar om att vara mot vindkraft. Det är också en politik man kan ha, lite annorlunda än vår politik ska väl sägas.
Det som Josef Fransson sätter fingret på, som jag delvis måste hålla med om, är att all energiproduktion har miljöpåverkan. Det ska vi ändå vara överens om. Därför är det viktigast att vi arbetar för att minska vår energikonsumtion, använder energin smartare eftersom all produktion har någon form av miljökonsekvenser. Men i fråga om slutsatsen att vindkraften ska ryka först landar vi lite annorlunda.
Josef Fransson talar om farorna med neodym, som är en metall som, såvitt jag har fått höra, inte förekommer i svenska vindkraftverk. Jag är övertygad om att det är en otrevlig brytning. Hur trevlig är uranbrytningen, Josef Fransson? Uranet används i kärnkraftverk och bryts i andra delar av världen. Det finns diskussioner om att börja bryta uran även i Sverige. Är det något som Josef Fransson tycker är bra?
Kärnkraften är inte heller ren. Det måste vi ändå säga. I valet mellan kärnkraft och vindkraft väljer jag alla gånger vindkraft. Vindkraft är inte heller dyrare än kärnkraft. När man pratar om ny kärnkraft och ny vindkraft är kostnaden ungefär densamma. Det byggs inte så många kärnkraftverk i Europa nu för tiden. De som byggs har en tendens att vara både fördyrade och försenade. Det gör beräkningarna lite osäkra, men det känns inte riktigt som en framgångssaga.
Frågan är var vindkraftverken ska placeras. Det är en kitslig fråga. Det finns mer eller mindre lyckade placeringar. Här tycker jag att våra kommunpolitiker har ett viktigt ansvar att se över var vindkraftverk placeras precis som de ska pröva var nya byggnader, vägar och så vidare ska placeras. Men att dra slutsatsen att vi inte ska ha vindkraft över huvud taget känns som en vettlös energipolitik.
Anf. 62 Josef Fransson (SD)
Herr talman! Det blev mycket att svara på.
Låt mig börja med frågan om var tusentals vindkraftverk ska placeras utan att påverka natur, miljö och de människor som bor på de platserna. De syns på långt avstånd och förändrar landskapsbilden.
Sedan var det frågan om neodymet. Jag tyckte du sade att det inte används i Sverige. Jag kan säga rakt av att det är helt felaktigt. Det är en teknik i växande. Tekniken är ny inom vindkraftsbranschen för att bygga större och mer effektiva verk, som dessutom inte har samma problem med växellådor och så vidare. Vikten på turbinerna minskas. Vestas har en turbin, modell V112. Företaget bygger 32 sådana snurror utanför Lemnhult i närheten av Vetlanda. Installationen ska vara klar 2013. Ytterligare 43 likadana turbiner med neodymteknik ska installeras i Jädraås. Projektet ska vara klart i november 2012. Nog kommer de.
Jag vet inte om det är intressant att försöka stoppa någon verksamhet eller gruvdrift i Kina eller om det är vår sak, men med tanke på miljörörelsens massiva motstånd mot uranbrytning kanske man skulle titta lite på den frågan också. Det är bara en del i ineffektiviteten med vindkraften.
Vi har en industri i Sverige som måste fungera. Vi har börjat prata om att stänga av tvättmaskinen när elpriset är dyrt och så vidare, men det är struntmängder i sammanhanget. Vi kan inte stänga av ett pappersbruk eller stålverk dagtid och köra nattetid. Så fungerar inte vår industri.
Anf. 63 Helena Leander (MP)
Herr talman! Jag får tacka för upplysningen. Tydligen hade jag gamla uppgifter om neodym. Men de facto finns vindkraftverk som drivs utan neodym. Däremot har jag hittills inte hört om något kärnkraftverk i Sverige som drivs utan uran. Den frågan har vi fortfarande kvar. Hur gör vi med uranet? Var vill Josef Fransson plocka upp det, och hur ska vi få den brytningen gosig och fin? Där har vi lite att arbeta med. Jag känner fortfarande att vindkraftverken är ett trevligare alternativ.
Sedan har vi vår industri som vi vill ha i Sverige med goda villkor. Där har vi genomfört en del roliga program, till exempel Programmet för energieffektivisering, där man på ett systematiskt sätt gått igenom energianvändningen med ny smart teknik och med hjälp av enkla åtgärder pressat ned energianvändningen rejält. Vi pratar flera terawattimmar. Det här är något som industrierna vinner på. Det är kostnader för dem. Det är klart att det är bra om kostnaderna kan kapas. Det allra bästa är när vi med hjälp av smarta lösningar kan minska energianvändningen.
Vi kommer att behöva energi. Då tror jag att vindkraften kommer att vara en del i det hela. Vi måste absolut fundera över var vi placerar den och försöka ta hänsyn till människor, precis som vi gör när vi bygger andra saker i samhället. Det är lite knepigt. De flesta människor vill ändå ha el, vägar och järnvägar men inte just där de själva bor. Det är fråga om att hitta avvägningen så att vi kan ha de saker vi behöver på ett sätt som stör så lite som möjligt. Det är en uppgift som våra lokala politiker, som har med planeringen att göra, har ett tungt ansvar för.
Jag tänkte inte att industrin ska stängas av när elpriset är så dyrt. Det är snarare en uppgift för hushållen som lättare kan fixa och tricksa med sådant. Industrin måste ha sin basenergi, men det finns fantastiska möjligheter i takt med att utvecklingen går framåt med nya smarta nät som kan fördela energin bättre. Då kan vindkraften spela en viktig roll om den ges förutsättningar. Där har vi uppenbarligen inte Sverigedemokraterna med oss.
Anf. 64 Josef Fransson (SD)
Herr talman! Jag börjar med att konstatera att vår hushållsel är en försvinnande del, ungefär en fjärdedel, av energikonsumtionen. Den stora mängden el används av skolor, sjukhus och av vår tunga industri. Man stänger inte av en akutavdelningen eller någon vårdavdelning för att elpriset är högt. Här kommer vindkraftens brister och tillkortakommanden in. Vi måste ha en jämn elförsörjning. Vi kan inte investera oss bort. Det låter sig inte göras.
Kärnkraft och vindkraft är inte varandras motsatser. Vi kan inte ersätta kärnkraft med vindkraft. Det låter sig inte göras. Jag är ledsen!
Anf. 65 Jens Holm (V)
Herr talman! Vi diskuterar nu övergripande miljöfrågor, och vi gör det i en tid när jag anser att Sveriges miljö- och klimatarbete sackar efter. Vi kan se, precis som anfördes tidigare av Johan Löfstrand, att vi har en regering som har avskaffat klimatinvesteringsprogrammen, och vi ser på de internationella klimatrankningarna att Sverige för varje år placeras längre ned i rankningarna. Sverige tar bort det direkta stödet till solenergi, och marksanering får mindre pengar. Över lag har vi en regering med alldeles för låga ambitioner.
I betänkandet finns några konkreta förslag för hur ambitionerna kan höjas och göra miljöpolitiken bättre. Jag vill ta upp tre förslag. Det första rör reservation 2 om miljöbalken. Den har Helena Leander redan varit inne på. Miljöbalken kom för ungefär tio år sedan. Vi tycker att det behövs en översyn av miljöbalken, inte minst hur tillståndsprocessen går till och hur uppföljningen av beslutade tillstånd går till.
Vi ser till exempel att gruvbranschen är ett område som växer mycket i Sverige. Över lag är det positivt. Gruvindustrin är en verksamhet som ska miljöprövas enligt miljöbalken. I vår reservation tar vi upp några exempel på att det inte riktigt har fungerat, där gruvor har för stora utsläpp men ändå har fått tillstånd.
Hur kan man enligt miljöbalken utkräva ansvar och se till att tillstånden följs? Det är inte riktigt klart hur det fungerar i dag, och det är därför vi tycker att det är viktigt att få en översyn av miljöbalken så att den kan fungera bättre i framtiden.
Den andra frågan jag skulle vilja ta upp rör genmodifierade grödor, reservation 7, som jag vill yrka bifall till.
Vänsterpartiet är inte konsekvent motståndare till genmodifierade grödor. Vi kan se stora poänger med växtförädling i vissa sammanhang. Men så som GMO-regimen ser ut i dag tycker vi att den fungerar helt fel. Den är nästan uteslutande på de stora agribusinessföretagens villkor. Den låser in lantbrukare i ett beroende av de här stora företagen, där man blir beroende av deras utsäde, gödsel, odlingstekniker och så vidare. Vi tycker att det är helt felaktigt.
Vi anser också att det görs alldeles för undermåliga socioekonomiska utvärderingar av vilka konsekvenser GMO kan få i framtiden. Framför allt påverkar de, som en direkt följd av försöksodlingar eller andra odlingar av GMO, de lantbrukare som vill odla ekologiskt, som inte vill ha med GMO att göra därför att deras åkermarker kontamineras av GMO-odlingarna. Det finns exempel från Spanien där man haft stora försöksodlingar av GMO som har legat i närheten av ekologiska lantbruk. Ett par år senare har de ekologiska lantbruken fått lägga ned sin verksamhet, för de kan inte finnas kvar när de inte kan garantera att deras grödor är GMO-fria.
Det är sådana här frågor som vi tycker inte beaktas tillräckligt när man i dag ger tillstånd för GMO-användning i Sverige och framför allt på europeisk nivå. Därför tycker jag att reservation 7 är väldigt bra. I reservation 7 tillgodoser vi enskilda medlemsländers rätt i Europa att införa nationella förbud eller moratorier mot GMO-odling.
Det här har aldrig varit den borgerliga regeringens linje, men nu ska det bli den borgerliga regeringens linje eftersom EU-nämnden beslutade det för några veckor sedan. Den här reservationen går på samma linje som det som klubbades i EU-nämnden. Jag tycker att det är väldigt positivt att enskilda medlemsländer får större möjlighet att säga nej till genmodifierade grödor.
Avslutningsvis vill jag också lyfta fram reservation 6. Jag yrkar inte bifall till den, för tids vinnande, men självklart står Vänsterpartiet och Miljöpartiet fortfarande bakom vår reservation om buller.
När vi pratar om flygtrafiken pratar vi ofta om flygtrafikens ökande utsläpp, och det är en väldigt viktig fråga. Jag tycker kanske att vi pratar för lite om hur de boende påverkas av det buller som flygtrafiken medför.
Här i Stockholm har vi en flygplats som ligger nästan mitt i staden, Bromma, med ungefär 100 upp- och nedgångar varje dag. Om man bor i närheten av Bromma - en stor del av stockholmarna bor i västra delen av Stockholm - påverkas man väldigt mycket av det här. Jag upplever det själv när jag besöker mina föräldrar som bor bara ett par kilometer därifrån. När det kommer ett flygplan kan vi inte prata med varandra eftersom det låter för mycket.
Vi vill med vår reservation att man i mycket större utsträckning ska ta hänsyn till hur bullret påverkar de boende och anpassa upp- och nedgångar till de boende. Över lag ska vi när vi planerar våra samhällen inte ha flygplatser, precis som den i Bromma, som ligger mitt i staden. Vänsterpartiets politik är att Bromma ska läggas ned och att flygtrafiken ska flyttas till Arlanda. På Bromma kan vi bygga arbetsplatser, bostäder och annat bra i stället.
(Applåder)
Anf. 66 Johan Hultberg (M)
Herr talman! Vi debatterar nu miljö- och jordbruksutskottets motionsbetänkande
Övergripande miljöfrågor m.m
. Precis som Helena Leander sade behandlas i detta betänkande en brokig samling motioner från den allmänna motionstiden, och det är bland annat frågor om transporter, miljöbalken, miljöprövningar och markanvändning. Att avgöra hur man ska använda sin talartid i denna debatt är således inte alldeles enkelt med tanke på hur många skiftande ämnen som tas upp. Jag kommer därför inte att kommentera alla motionsyrkanden utan väljer i stället att lyfta fram några grundläggande principer för Moderaternas och Alliansens miljöpolitik. Jag hoppas också genom detta kunna tydliggöra en och annan miljöpolitisk skiljelinje mellan Alliansens och oppositionspartiernas miljöpolitik.
Den övergripande målsättningen för vår miljöpolitik är det så kallade generationsmålet, som innebär att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, och det utan att orsaka miljöproblem eller hälsoproblem utanför Sveriges gränser. De 16 nationella miljökvalitetsmålen beskriver sedan vad det svenska miljöarbetet ska leda till fram till år 2020.
För att nå en bred politisk förankring har den parlamentariska Miljömålsberedningen tillsatts. Miljömålsberedningens övergripande uppgift är att föreslå strategier för hur generationsmålet och miljökvalitetsmålen kan nås. Strategierna ska innehålla etappmål och förslag till åtgärder och styrmedel. Just nu arbetar beredningen bland annat med att ta fram en strategi för hållbar markanvändning. Uppdraget rör inte minst det politikområde som vi senare i eftermiddag ska debattera, nämligen skogspolitiken. Men även frågor om markanvändning berörs i det betänkande som vi nu debatterar.
Jag vill understryka Miljömålsberedningens stora betydelse. Miljömålsberedningen är viktig bland annat eftersom den särskilt fokuserar på långsiktigt svåra frågor som kräver avvägningar. Det miljömålssystem som nu har kommit på plats tror jag kommer att leverera både bra uppföljning och bra vägledning för hur det långsiktiga miljöarbetet kan bedrivas och hur de viktiga miljökvalitetsmålen kan nås. Miljömålsberedningens arbete inbegriper rimligen också att utreda och uppmärksamma om politiska beslut går stick i stäv med varandra.
Herr talman! Lika viktigt som ett brett miljöarbete är att förmå att göra prioriteringar. Vi inom Alliansen har särskilt valt att lyfta fram fyra prioriterade områden, nämligen havsmiljön, en giftfri vardag, biologisk mångfald och klimatet. Inom dessa områden har vi sett goda resultat.
Precis som all moderat politik utgår den moderata miljöpolitiken från den enskilda människan. Politiken kan och ska sätta upp regler och skapa förutsättningar för en bra miljö- och klimatpolitik, men den enskildes ansvar och engagemang är fundamentala för att nå resultat i praktiken. Vi tror på den enskildes vilja att göra rätt, och vi värnar polluter pays principle. Det ska vara enkelt att vara miljösmart, och det ska kosta att skita ned. Det är den moderata melodin.
Till skillnad från delar av oppositionen är det min och Alliansens övertygelse att äganderätt och marknadsekonomi är en förutsättning för en hållbar utveckling. Marknadsekonomin är det enda ekonomiska system som leder till ett effektivt resursutnyttjande och som kan hantera bristsituationer och förhindra överutnyttjande av naturresurser. Dess värre finns inget naturligt pris på till exempel koldioxidutsläpp, och därför är klimatskatter och handel med utsläppsrätter viktiga marknadsekonomiska verktyg för att minska utsläppen av klimatgaser.
Herr talman! Moderaterna tror också på tillväxt för ett bättre klimat och en bättre miljö. Sverige har visat att det går att ha en stark tillväxt och samtidigt minska utsläppen av växthusgaser och annan negativ miljöpåverkan. I forna kommunistländer är denna utveckling ännu tydligare. Där planekonomins misshushållning har ersatts av marknadsekonomins resurshushållning har fantastiska miljövinster uppnåtts samtidigt som människors levnadsstandard radikalt har förbättrats. Det historiska sambandet mellan tillväxt och ökade utsläpp kan och måste brytas, och detta tror jag är ett oerhört viktigt budskap.
En annan för Alliansen viktig utgångspunkt är att många av våra miljöutmaningar är internationella och således kräver internationella lösningar. EU är vår viktigaste miljöorganisation, och Sverige är och ska vara pådrivande inom EU.
Det är glädjande att även Miljöpartiet har insett detta. Nu är det endast riksdagens två extrempartier, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, som tycker att Sverige ska vända Europa ryggen.
Herr talman! Låt mig nu lite mer explicit kommentera i alla fall några av de motioner som behandlas i detta betänkande. De motioner som vi i dag har att hantera är säkert alla skrivna med goda avsikter. Men flera av dem innebär faktiskt inget annat än slag i luften.
Vänsterpartiet vill till exempel att riksdagen ska fatta beslut om att alla myndigheter ska anta en resepolicy. Det är ett tandlöst förslag, eftersom regeringen redan 2009 fattade beslut om en förordning om miljöledning i statliga myndigheter som bland annat innebär att myndigheterna ska miljöanpassa sina verksamheter och utarbeta mötes- och resepolicyer. Dessa policyer syftar självfallet till att minska antalet transporter och minska utsläppen. Vänsterpartiets förslag slår med andra ord in öppna dörrar.
Herr talman! I en motion från Socialdemokraterna uppmärksammas problemet med att miljöprövningarna ibland utgörs av mycket tidskrävande processer och att detta självfallet utgör ett problem för de sökande. Jag är glad över att Socialdemokraterna ansluter sig till Alliansens linje och ambition att förenkla för företag och företagande. För Alliansen är detta ett sedan länge prioriterat arbete som självfallet innefattar även miljöprövningarna.
Regeringen har efter beslut i riksdagen fattat beslut om att reformera miljöprövningsorganisationen för miljömålen genom inrättande av de fem mark- och miljödomstolarna. Det har varit ett viktigt steg i rätt riktning. Reformeringen tror jag kommer att leda till en bättre, effektivare och mer ändamålsenlig miljöprövning.
I höst väntas också regeringen lägga fram en proposition angående nya bestämmelser i miljöbalken om miljökonsekvensanalyser. Värt att nämna är dessutom den översyn som just nu görs när det gäller handläggningstiderna för miljötillstånd avseende mindre miljöfarlig verksamhet, de så kallade B-verksamheterna.
Med andra ord har mycket gjorts och görs i syfte att skapa en bättre, snabbare och mer transparent miljöprövningsprocess.
Avslutningsvis, herr talman, vill jag understryka betydelsen av en sammanhållen miljö- och klimatpolitik som utifrån tydliga principer och ambitiösa mål tar steg efter steg närmare vårt övergripande mål, att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta.
(Applåder)
Anf. 67 Johan Löfstrand (S)
Herr talman! Moderaterna och Alliansen fortsätter att diskutera mål. Vi har satt upp ett antal mycket fina mål.
Men jag vill ställa en fråga till Johan Hultberg. Om vi nu konstaterar att det finns ett antal mål och snarare går till vad som händer just nu och kommer att hända i framtiden: För de flesta verkar det ganska uppenbart att vi inte kommer att lyckas uppnå de mål som vi har satt upp. Tittar man på statistik ser man att vi tappar på ett antal områden. Tittar man på olika typer av internationell rankning ser man att vi tappar även där.
På område efter område kan man konstatera att vi inte kommer att uppnå målen. De styrmedel som visar sig vara effektiva har införts under en socialdemokratisk regering, eller också har EU implementerat många av de styrmedlen.
Under de år som vi hade socialdemokratiskt styre lade den socialdemokratiska regeringen tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet fram ett antal förslag för att vi skulle lyckas skapa ett mer miljövänligt samhälle och att Sverige skulle leda miljöpolitiken framgent. Men på område efter område sade Moderaterna nej, nej och nej till de förslagen.
Min fundering och fråga är: Från och med nu, vilka förslag ser Johan Hultberg att den borgerliga regeringen och Moderaterna kommer att lägga som kommer att se till att vi får lite ljusare siffror, så att vi kanske lyckas uppnå de här målen? Finns det några konkreta förslag som vi kan få höra i kammaren i dag för att uppnå något av de mål som jag berörde i mitt anförande?
Anf. 68 Johan Hultberg (M)
Herr talman! Låt oss först konstatera: Tack vare regeringsskiftet fick Sverige för första gången en sammanhållen energi- och klimatpolitik och antog viktiga, höjda ambitioner inom flera viktiga områden, inte minst när det gäller utsläpp av växthusgaser och klimatmålen. Vi höjde målet från en minskning med 4 procent till en minskning med 40 procent till år 2020.
Alliansen har ambitiösa miljö- och klimatmål, och vi har en tydlig strategi för hur vi ska nå dit, bland annat med hjälp av ett klimatskattepaket som vi tydligt har redovisat att vi kommer att justera 2011 och 2013 och att det är en viktig kontrollstation 2015.
Sedan är det naturligtvis så som Johan Löfstrand säger: Flera av miljömålen kommer att bli svåra att nå. Men jag tycker att det är viktigt att Sverige har högt ställda och ambitiösa klimat- och energimål, mål som inte utgörs av lågt hängande frukter utan är mål som gör att vi verkligen måste anstränga oss och kontinuerligt återkomma med förslag till nya åtgärder.
Vi följer utvecklingen noga och utesluter inte att använda ytterligare ekonomiska styrmedel. Men vi tycker också att det är viktigt att de förslag vi lägger fram är genomförbara och grundas på viktiga principer om teknikneutralitet och kostnadseffektivitet.
Därför säger vi till exempel nej till en sådan skatt som handelsgödselskatten, som bara är en straffskatt för svenskt jordbruk och flyttar produktion från Sverige, där miljökraven är hårda, till andra länder där miljökraven är lägre. Vi säger nej till Klimpprojektet, som innebär ett mycket ineffektivt sätt att få i gång miljöinvesteringar som ändå skulle ha gjorts.
Jag tycker att det är viktigt att föra en politik som utgår från ambitiösa mål men grundas i en övertygelse om att vi ska handskas med skattebetalarnas pengar på ett klokt sätt och genomföra effektiva och smarta lösningar.
Anf. 69 Johan Löfstrand (S)
Herr talman! Ja, vi har ambitiösa mål, och mål verkar bli det enda som regeringen levererar. I repliken från Johan Hultberg var det enda jag hörde vilka saker man
inte
ville ha. Men jag hörde inga förslag - framför allt inga konkreta - om vad man vill ha.
Många av målen ligger i närtid. Det är ganska nära inpå som målen ska implementeras. Då borde kanske den borgerliga regeringen och Moderaterna redan nu ha funderat på vilka konkreta förslag man borde komma med för att skapa möjlighet att nå målen. Men i stället säger man nej, nej och nej och ser till att ta bort en del av de styrmedel som faktiskt har gett positiva resultat.
Vi socialdemokrater anser att miljöpolitik och olika typer av miljöåtgärder genererar ett mervärde i samhället. Förutom att de kan generera en god miljö kan de också generera mycket annat.
Om vi rustade upp det fastighetsbestånd vi har i dag och om vi såg till att bygga mer järnvägar tror jag att det skulle ge miljö- och klimateffekter samtidigt som det skulle ge sysselsättning och en högre boendestandard.
På område efter område lägger vi socialdemokrater numera sådana förslag som ger en miljöeffekt men också en effekt på sysselsättning och annat.
Jag tänkte avsluta med att ställa frågan en gång till: Har Moderaterna och den borgerliga Alliansen något konkret förslag som innebär att vi faktiskt kan nå något av de mål som riksdagen har ställt upp, något förslag som inte har lagts av tidigare socialdemokratiska regeringar?
Anf. 70 Johan Hultberg (M)
Herr talman! Som jag nämnde i mitt anförande har Alliansen sett till att vi nu har ett välfungerande miljömålssystem på plats som bidrar med att lägga fram förslag på strategier för hur vi kan nå våra högt uppställda mål. Det är bra, och det är viktigt.
Jag beklagar att det förra systemet inte var lika ändamålsenligt. Men nu har vi äntligen fått ett välfungerande system på plats, och det välkomnar jag.
Johan Löfstrand tycks totalt blunda för det faktum att Alliansen har sett till att vi har en sammanhållen energi- och klimatpolitik som har gjort att utbyggnaden av förnybar energi har skyndats på radikalt, vilket jag välkomnar.
Johan Löfstrand har uppenbarligen också missat att vi äntligen har fått en sammanhållen havsmiljöpolitik och att vi har inrättat myndigheten HaV, som tar ett samlat grepp på vatten- och havsfrågorna.
Johan Löfstrand har också uppenbarligen missat att förklara för väljarna hur Socialdemokraternas miljöpolitik hänger ihop. Miljöpolitik måste förenas med ett seriöst arbete för hur jobben ska bli fler och hur man ska ta ansvar för statsfinanserna. Här är Socialdemokraterna svaret skyldiga. Man har ingen seriös politik för jobb. Man har inte gett tydliga besked om vem man ska genomföra politiken tillsammans med. En och annan fråga återstår även för Johan Löfstrand att svara på.
Moderaterna och Alliansen tar ständigt nya steg framåt. Jag har förmånen att sitta med i en arbetsgrupp inom Moderaterna som har till syfte att blicka framåt och lägga fram förslag om miljöarbetet för den kommande mandatperioden. Det är ett förnyelsearbete som Socialdemokraterna kanske skulle ta lärdom av. Det finns alltid ett behov av att förnya sig och utveckla nya förslag och idéer.
Johan Löfstrands beskrivning av situationen i Sverige är lite väl dyster. Senare i eftermiddag debatterar vi skogspolitiken, och där nås flera miljömål.
Mycket gott görs, och mycket mer måste göras. Denna angelägna debatt får vi anledning att återkomma till.
Anf. 71 Helena Leander (MP)
Herr talman! Johan Hultberg tog ett brett grepp över Moderaternas miljöpolitik och talade mycket om individ, marknadsekonomi, ekonomiska styrmedel och så vidare, vilket någonstans mynnade ut i att det nog är ganska bra med koldioxidskatter. Det är en logisk slutsats om man vill ha effektiva och kostnadseffektiva styrmedel.
Men när vi från vår sida kommer dragandes med koldioxidskatterna och föreslår att de ska användas för att Sverige står inför lite miljöutmaningar och att man kan höja koldioxidskatten får vi diverse okvädingsord tillbaka. Är det inte läge att vara för dessa styrmedel i praktiken också och inte bara som ett teoretiskt koncept?
Tillväxt kan man tala hur länge som helst om. Det ska jag dock inte göra, för jag har bara två minuter. Men i den senaste klimatstatistiken såg vi att utsläppen ökat med 11 procent på ett år. Vi sade att det inte var riktigt bra och undrade vad ni skulle göra åt det. Vi fick svaret: Det är inte vårt fel. Vi har haft så hög tillväxt, så det är inte konstigt att utsläppen ökar.
Hur ska man ha det med tillväxten? Finns det ett samband eller inte?
I mitt anförande tjatade jag en massa om miljöbalken. Jag tänkte ta chansen och fråga Johan Hultberg om han ser några problem med hur miljöbalken används i praktiken. Finns det något behov av att ha en översyn av om miljöbalken verkligen fått det genomslag som det var tänkt?
Anf. 72 Johan Hultberg (M)
Herr talman! Vi i Alliansen har med all önskvärd tydlighet visat att vi är beredda att använda ekonomiska styrmedel. Vi har sett till att fordonsskatterna har fått en tydligare klimatprägel. Vi har höjt skatten på energi och på koldioxid. Som jag tidigare nämnde har vi också tydliga kontrollstationer. År 2015 är en viktig sådan, och vi gör justeringar när det gäller till exempel dieselskatten 2011 och 2013. Enligt min uppfattning har vi i Alliansen alltså visat att vi är beredda att göra de förändringar som krävs.
Vi har också berättat tydligt hur mycket koldioxidminskningar vi räknar med att respektive åtgärd ska resultera i, och vi följer den utvecklingen noga. Visar det sig vara otillräckligt återkommer vi till riksdagen med förslag på skärpta eller nya styrmedel.
Så till frågan om tillväxt. Det är en intressant och viktigt diskussion. Jag sade aldrig i mitt anförande att vi i dag har lyckats fullt ut att särskilja tillväxt från ökad miljöbelastning, men jag tror att det är full möjligt. Sverige har visat att det går att se en ökad tillväxt med minskade utsläpp.
Vi har också sett att tillväxten har skapat möjligheter att lösa andra viktiga miljöproblem. I dag är klimatutmaningen den stora utmaningen. Vi har löst många andra miljöutmaningar som vi tidigare i historien har brottats med, och det är tack vare att vi har haft en tillväxt som har skapat utrymme för teknikutveckling som har lett till att vi blivit alltmer resurseffektiva.
Marknadsekonomi och tillväxt är en nödvändighet även fortsättningsvis för att möta de stora klimat- och miljöutmaningar som vi står inför.
Vad som verkligen behövs är globala lösningar. När det gäller klimatskatterna är det bra att Sverige går före och har infört starka och välfungerande styrmedel, men jag skulle givetvis vilja se att fler länder gick i Sveriges fotspår och införde en koldioxidskatt. Då hade vi fått ett pris globalt sett på koldioxidutsläpp. Jag är övertygad om att vi då hade sett en enorm teknikutveckling som resulterat i att vi hade kommit en bra bit närmare lösningen på hur vi ska möta klimatutmaningen.
Anf. 73 Helena Leander (MP)
Herr talman! Jag tror inte att jag fick något svar på min fråga om miljöbalken, men Johan Hultberg har ju en till replik.
När det gäller tillväxten har man historiskt sett löst mycket av problemen genom att bygga högre skorstenar och flytta den miljöfarliga verksamheten till andra länder och på så sätt kunnat få ganska snygga siffror. Men givetvis har det också skett en positiv utveckling där man kunnat pressa ned utsläppen med bibehållen eller ökad produktion.
Det är dock svårt att helt snacka bort att sambandet finns, och uppenbarligen fanns detta samband i Moderaternas värld när klimatstatistiken kom. Jag tycker att det inte känns helt konsekvent, men vi får hålla tummarna för att man löser det framöver. Dock skulle jag önska att man gjorde mer än höll tummarna.
Moderaterna har varit med och höjt koldioxidskatten med imponerande 6 öre, och det ska man ha all kredd för. Det är också bra att ha med sig när man slänger i ansiktet på oss att koldioxidskatten är en råsop i magen på landsbygden, eller hur man uttrycker sig. Vi har dock inte riktigt löst klimatfrågan med de 6 örena, så frågan är om man ska gå vidare med mer eller inte.
Man har använt en del andra styrmedel. Johan Hultberg var inne på fordonsskatten, och man har haft miljöbilspremier och supermiljöbilspremier. Faktum är dock att om man pratar med ekonomer så säger de ofta att det är koldioxidskatten som är mest effektiv. Den går direkt på källan, på själva koldioxiden som man vill ha bort, utan en massa omvägar som innehåller pekpinnar om vad folk ska göra och inte göra på ett ganska omoderat sätt.
Frågan är varför man inte försöker köra mer på den effektiva koldioxidskatten och göra lite färre kringelkrokar i stället för att ta genvägar som, om man ska vara ärlig, kanske är lite mer tacksamma publikmässigt men inte fullt så effektiva.
Anf. 74 Johan Hultberg (M)
Herr talman! Jag börjar med frågan om miljöprövningar så att jag inte glömmer den igen. Precis som jag nämnde i mitt anförande tror jag att de åtgärder och förändringar som Alliansen har gjort och ska göra kommer att leda till en bättre fungerande miljöprövning. Om dessa visar sig vara otillräckliga är jag övertygad om att regeringen återkommer till riksdagen med en proposition om ytterligare förändringar.
Jag är övertygad om att inrättandet av mark- och miljödomstolarna har varit ett viktigt steg. Det är även bra att vi får en koncentration av den enklare miljöprövningen av B-verksamheter till färre länsstyrelser som således kan bygga upp en bättre kompetens. Då får vi en ökad likabehandling över hela landet, vilket är välkommet.
Åter till tillväxtdiskussionen. Den debatten lämpar sig inte riktigt för ett replikskifte eftersom den är lite för vid. Men blickar man ut och tillbaka i historien kan man konstatera att tillväxt och marknadsekonomi har varit viktiga verktyg för att lösa miljöproblem. I de system där man har valt en annan lösning, till exempel i planekonomi, har det lett till misshushållning av resurser och energislöseri. I de åtta forna sovjetstater som först blev medlemmar i Europeiska unionen halverades luftutsläppen av försurade ämnen när Sovjetunionen föll. Luftutsläpp av koldioxid minskade med 13 procent, av kolmonoxid med 49 procent, av kväveoxider med 29 procent och av svaveloxider med hela 70 procent.
Det visar att om man släpper ekonomins drivkrafter och utvecklingskrafter fria kan man lösa många miljöproblem och samtidigt se en ekonomisk tillväxt. I dessa länder hade vi en 100-procentig och i vissa fall 200-procentig bnp-ökning under samma period samtidigt som man radikalt förbättrade miljön. Det visar att det är möjligt att förena tillväxt med miljöhänsyn.
Anf. 75 Anita Brodén (FP)
Herr talman! Det finns många goda skäl att bevara och stärka den myllrande väven av alla de arter och system som gör livet på jorden möjligt och där varje art är en del av det genetiska pusslet - ekologiska, estetiska, etiska, ekonomiska, sociala, hälsomässiga och vetenskapliga.
Det här är viktiga utgångspunkter i Miljömålsberedningens arbete med att ta fram ett effektivare miljömålssystem och ge råd till regeringen om hur miljökvalitetsmålen och generationsmålet ska nås.
Det är, Johan Löfstrand,
ett
exempel på ett ansvarstagande.
Den samstämmighet som Socialdemokraterna efterfrågar i dagens betänkande hoppas jag att denna parlamentariska beredning ska lyckas åstadkomma. Jag tror inte att Alliansens vilja och ansträngningar att ta intryck och arbeta för konkreta resultat har undgått någon av oppositionens ledamöter vare sig i Miljömålsberedningen eller i utskottet. Vi vill visa, och vi har visat att vi vill verka för en tydligare miljöprofil.
Herr talman! Jag vill kommentera några av de reservationer som har tagits upp och avsluta mitt anförande med att ta upp avsnittet om en bättre miljö med minskade utsläpp, med särskilt fokus på kadmium.
Under senare år har regeringen genomfört betydande förbättringar och förenklingar exempelvis genom bildandet av de fem mark- och miljödomstolarna. Det har lett till effektivare handläggningstider. Miljöprocessutredningen lade en god grund för detta förenklingsarbete. Som Johan Hultberg tog upp kommer färre länsstyrelser att innebära en kraftsamling och ge kompetens inom de länsstyrelser som har ett speciellt ansvar.
Helena Leander och Jens Holm talade om miljöbalken. Det är riktigt att det är tio år sedan den trädde i kraft. I en samlad integrerad miljöprövning som inbegriper EU-krav sker en ständig utveckling. Det är en utveckling som oppositionen med rätta har efterfrågat. Jag kan ge ett konkret exempel där sex industridirektiv, så kallade IPPC, har sammanfogats till ett enda direktiv, IED-direktivet. Det pågår också ett arbete i Regeringskansliet med att ta fram ett förslag om nya bestämmelser i miljöbalken om miljökonsekvensbeskrivningar. Det är viktigt med tydlig lagstiftning för att få största möjliga miljönytta. Därför är det viktigt att vi har den här debatten och får höra de förslag som kommer fram.
Allt är dock inte frid och fröjd. Utmaningarna är många och områdena gigantiska. Ett stort bekymmer, som har nämnts något lite här i dag, är bullret. Det har inte minskat. Det gäller framför allt vägtrafikbullret, men vi har också hört om flygbullret. Av Boverkets undersökning som redovisades i september 2009 framgår att hela 25 procent besvärades av buller. Forskningsresultat visar att omgivningsbuller är allvarligare för hälsan än man tidigare trott. Därför är det välkommet att bullret nu är föremål för insatser i till exempel Miljömålsberedningen, att det sker en bättre samordning mellan berörda departement och att man satsar på forskning.
Under ett transportsektorsmöte med miljöministern som inbjudare den 7 mars var fokus visserligen på klimatutsläppen, men Institutet för vatten- och luftvård, IVL, presenterade hur den förändrade livsstilen påverkar vår användning av fordon bland annat. Fordonsindustrin redogjorde för de nya möjligheter som står till buds att elektrifiera den tunga trafiken. Detta påverkar naturligtvis också bullersituationen.
Herr talman! Förvaltarskapstanken bottnar i en liberal idétradition som manar till ett ansvarsfullt nyttjande av naturen. Individen har ett ansvar för sina handlingar i rollen som ägare, brukare, nyttjare, producent eller konsument. Vi menar att samhällsplaneringen måste syfta till ett väl fungerande kretslopp mellan produktion och konsumtion, mellan stad och land. Vi måste lära oss att se miljön som en helhet.
Kadmium är ett grundämne som finns naturligt i alla jordar. Förbränning från industrier, handelsgödsel och avloppsslam är några viktiga källor, liksom konstnärsfärger. Kemikalieinspektionen har krävt att kadmiumhalten i handelsgödsel ska sänkas. Nya studier ger vid handen att risken ökat för livmodercancer och njurskador.
En begäran om skärpta gränsvärden har skickats från Sverige till EU. Det är bra.
Folkpartiet har helt nyligen tagit upp den här miljöfrågan som har genererat en livlig debatt. Vi menar att fosfor ska återföras och att slammet ska renas från bland annat kadmium för att kunna återgå i kretsloppssystemet. Forskare, Statskontorets utvärdering och remissinstanser styrker oss i detta.
I ett respektfullt alliansarbete är det viktigt att visa på olika uppfattningar och kunna diskutera dem offentligt. Det regelrätta förändringsarbetet sker i regeringssamarbetet. Det är så ett väl fungerande regeringssamarbete går till. Det fungerar inte så som en ledamot från Miljöpartiet har menat, att vi ska yrka bifall till en motion. Motionen och vårt förslag är inte samma sak. Vi jobbar vidare med frågan.
Statskontoret skriver i sin utvärdering att en skatt på kadmium har en styrande effekt. Man skriver samtidigt att den inte har en styrande effekt på kväve. Därför kommer vi att fortsätta vårt engagemang när det gäller kvävegivorna och intensifiera det arbete som pågår nationellt och internationellt inom ramen för LRF, Helcom och Östersjöstrategin för att minska övergödningen; inte minst Östersjön är hotad.
En minskad och mer precis användning av gödsel i jordbruket krävs för att motverka övergödning, men också för att hålla tillbaka utsläpp av kadmium. Tillsammans med Odling i balans och LRF inbjuder Folkpartiet till ett riksdagsseminarium där rapporter kommer att presenteras från framgångsrika pilotgårdar.
Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
Anf. 76 Jens Holm (V)
Herr talman! Jag har två frågor till Anita Brodén. Anita Brodén verkar vara överens med Vänsterpartiet och Miljöpartiet om att det är bra med en översyn av miljöbalken, men hon säger att det sker en ständig översyn av miljöbalken. Det är det som vi tycker är problemet, att det inte sker någon regelrätt översyn. Det är självklart att man kalibrerar och tittar på all lagstiftning.
Tycker inte Folkpartiet att det tio år efter införandet kan vara på sin plats med en riktig översyn så att vi kan komma till rätta med en del av de problem som finns? Mycket i miljöbalken är bra.
Det känns passivt att regeringen säger att när det nu finns ett direktiv från EU implementerar vi det och behöver inte göra något mer. Det är inte en sådan översyn vi vill ha. Vi vill att man ska titta just på miljöbalken.
Folkpartiets hållning när det gäller de ständigt ökande utsläppen av kadmium, fosfor och kväve är att man vill ha en separat kadmiumskatt men ingen handelsgödselskatt. Är det Folkpartiets linje? När kommer det konkreta förslaget? Jag antar att ni inte bara tänker bedriva seminarieverksamhet vilket var det enda konkreta jag hörde i anförandet.
Anf. 77 Anita Brodén (FP)
Herr talman! Jag börjar med frågan om kadmium. Vi skriver i en gemensam debattartikel som bland andra Jan Björklund skriver under att vi förordar en kadmiumskatt. Jag förklarade också varför vi har specificerat just det.
Det andra arbetet med kvävegivorna vill vi fortsätta på andra sätt. Detta arbete vill vi intensifiera.
Det konkreta arbete som pågår nämnde jag också. Jens Holm vet också hur det fungerar i riksdagen. Är man tillsammans i en allians är det i de interna överenskommelserna som detta arbete fortsätter. Detta arbete kommer vi att fortsätta driva där, och vi kommer också, som jag nämnde, arbeta i seminarieform. När man arbetar i seminarieform är det för att lyfta fram frågan. Vi anser att detta är en hälsofråga som vi måste ta på största allvar.
Vad gäller en översyn av miljöbalken nämnde jag i min föredragning att det nu pågår ett arbete med att ta fram förslag om nya bestämmelser i miljöbalken. Då handlar det om miljökonsekvensbeskrivningar. Det står där att det ska vara en tydlig lagstiftning för största möjliga miljönytta. Detta ser jag mycket fram emot. Sedan får vi konstatera om det är nog eller om vi tillsammans behöver se en fortsättning.
Eftersom det har förts fram att vi inte gör så mycket vill jag ta tillfället i akt att räkna upp några saker som har skett under vår tid.
Nagoyaöverenskommelsen var ett genombrott där Sverige var enormt pådrivande. Havsmiljarden är en annan sak. Vi har också höjt klimatmålet. Det var tre punkter, och jag ber att få återkomma med några punkter till.
Anf. 78 Jens Holm (V)
Herr talman! Det var intressant med havsmiljarden. Om man talar med havsmyndigheterna säger alla unisont att pengarna inte räcker till. Där tror jag att ni har en hel del kvar att göra.
Nagoyaöverenskommelsen är över lag en bra överenskommelse. Man säger till exempel att alla miljöskadliga subventioner ska fasas ut. När kommer handlingsplanen om det? Jag vet att miljöministern är intresserad av frågan. Men vi vill se konkret handling.
När det gäller miljöbalken vill vi ha en riktig översyn, inte det som Anita Brodén talar om. Man står hela tiden och hänvisar till andra områden utan att verkligen ta tag i de problem som finns. Det tycker jag innebär att man inte tar miljöproblemen på största tänkbara allvar.
Avslutningsvis ska jag säga något om kadmiumskatten. Om jag har förstått Anita Brodén rätt innebär det att om det läggs fram ett konkret förslag om en separat kadmiumskatt röstar Folkpartiet på det förslaget. Eller kommer ni att svika då?
Anf. 79 Anita Brodén (FP)
Herr talman! Jag börjar med Nagoyaöverenskommelsen. Det är positivt att Jens Holm berömmer den. Det är den som väldigt mycket ligger till grund för det arbete som nu pågår inom Miljömålsberedningen där det handlar om uttolkningen av vad det har för bäring på Sverige. Detta är alltså mycket viktigt.
Sedan handlar det också om att få bort, fasa ut, de miljöskadliga subventionerna. Detta driver Sverige tillsammans med andra länder. Det handlar bland annat om en utfasning av de fossila subventionerna.
Här är inte Sverige. Vi har en hemläxa att göra. Men vi har definitivt en läxa att göra internationellt.
Jag ska rakt upp och ned svara på frågan om kadmium. Jag sade att vi givetvis fortsätter med detta arbete inom Alliansen. När man är i en alliansregering och har ett avtal, en given överenskommelse, bryter man inte upp det direkt. Då behöver vi vara överens om tagen. Men här har vi mycket på fötterna. Vi kommer därför att fortsätta driva denna fråga. Det kan Jens Holm vara alldeles övertygad om.
Jens Holm påpekade att det fortfarande behövs pengar till Havs- och vattenmyndigheten. Det behövs enorma resurser till alla våra insatser som krävs. Men 1 miljard i havsanslaget är definitivt bättre än noll kronor. Detta var ett nytt anslag som vi införde. Vi inrättade också denna myndighet.
Här finns det alltså många saker. Östersjöstrategin har införts. Vindkraft har nämnts här i dag. Mängden vindkraft har tredubblats, vilket jag är mycket glad för. Bioenergin gick om oljan som största energikälla i Sverige.
Det finns alltså på punkt efter punkt konkreta exempel på vad vi jobbar med och vad vi redan har genomdrivit under ett fåtal år.
Anf. 80 Helena Leander (MP)
Herr talman! Nu blir detta lite fantasilöst. Jag hade nämligen tänkt ställa samma frågor som Jens Holm har ställt. Men jag kan kanske vara lite mer kortfattad.
Först måste jag faktiskt hoppa in och säga något om havsmiljömiljarden. Anita Brodén får det att låta som att detta var pengar som man trollade fram och som inte hade funnits tidigare. Men det var egentligen i stor utsträckning en omflyttning. Man hade haft lite olika anslag i budgeten för åtgärder för biologisk mångfald. Sedan flyttade man runt dem lite grann och satte lite nya etiketter på dem. Men det tillkom inte plötsligt några nya miljarder.
Men nu talar vi om en översyn av miljöbalken. Anita Brodén nämnde att man inom EU har omarbetat IPPC-direktivet till ett nytt direktiv med en annan förkortning - IED. Vi lämnar skillnaderna därhän.
Vi kan konstatera att vi inte levde upp till kraven i IPPC-direktivet. Att man då omformulerade dem i ett IED-direktiv hjälper inte så mycket när det är själva efterlevnaden som brister.
Ibland har vi som lagstiftare en tendens att vi tittar på själva lagtexten och håller på och mixtrar med den. Sedan tror vi att det är klart. Men vi glömmer att det ska hända någonting där ute också, i domstolar, i myndigheter och vad det kan vara. Om det är där som skon klämmer är det detta vi måste titta på. Har de resurser, kompetens, rutiner och så vidare? Dessa saker måste vi också se över och inte bara ändra direktiv som vi redan bryter mot.
När det gäller skatten på konstgödsel vill jag verkligen välkomna denna omsvängning från Folkpartiets sida. Nu var det kanske en och annan som blev lite förvirrad när det var en stor artikel som handlade om övergödning i Östersjön och att man då kom fram till att man skulle ha en skatt på kadmium. Kadmium har stor skuld i mycket men kanske inte just när det gäller övergödningen i Östersjön. Det var nog en och annan som läste in att det även handlade om denna kvävedel som fanns tidigare i konstgödselskatten. Men vi kan absolut diskutera kadmiumdelen också. Det är en mycket bra början.
Anf. 81 Anita Brodén (FP)
Herr talman! Det som jag lyfte fram och som jag tycker är det mest värdefulla är den effektivisering som hela tiden sker och att man kunskapssamlar. Då nämnde jag bland annat att det nu är fem mark- och miljödomstolar, en överdomstol och även ett antal länsstyrelser. Jag tycker att detta är bra steg på vägen.
Givetvis ses detta över inom EU. Men vi har också all anledning att se över hur väl det fungerar här, nationellt. Då var detta ett exempel. Jag visste att det inom Regeringskansliet nu pågår en översyn. Men det är säkert inte den typen av översyn som ni har efterfrågat. Det har jag förstått.
Men självklart ser vi hela tiden över dessa frågor, och vi tar intryck av det som ni för fram. Men det sker saker. Jag vill verkligen konstatera det.
Jag skulle vilja nämna något mer om konstgödsel. Det är viktigt att konstatera att den överenskommelse som skedde innebar att de areella näringarna förlorade en viktig forskningsresurs. Det är den delen som vi har stor anledning att jobba vidare med. Mitt parti har en forskningsminister som redan har fått dessa synpunkter. Det är så oerhört väsentligt. Man kan inte såga bort den gren som man sitter på, utan vi måste på något sätt tillskapa forskningsmedel till de areella näringarna. Vi tycker inte att det var en smart lösning. Men vi fokuserar nu inte på kväve. Det gör vi genom de befintliga åtgärder som sker. Men när det gäller kadmium är vi specifika. Vi anser att vi måste ta ett drastiskt steg där.
Anf. 82 Helena Leander (MP)
Herr talman! Jag tackar Anita Brodén för att hon också lyfter fram den andra aspekten av konstgödselskatten. Denna skatt innebar inte bara att man tog in pengar som i sig skulle styra mot minskad användning av konstgödsel och en minskad kadmiumhalt i konstgödsel. Den innebar också att man tog pengarna och gav tillbaka dem till näringen i form av till exempel forskning och andra miljöåtgärder som trots allt ger en dubbel effekt.
När man tog bort skatten lyfte vi fram att det fanns problem både med finansieringen och med att skatten som sådan hade en styreffekt.
Jag vill bara i all välmening väldigt mycket önska Folkpartiet lycka till i det fortsatta arbetet med att åtminstone få tillbaka kadmiumskatten och med att se till att den viktiga forskning inte glöms bort som tidigare bedrevs med stöd den här skatten.
Anf. 83 Anita Brodén (FP)
Herr talman! Jag vill ta tillfället i akt och lyfta fram vår viktiga jordbruksnäring. Vi kommer inte att klara alla utmaningar när det gäller sunda livsmedel och miljö- och klimatåtgärder om vi inte har ett hållbart jordbruk och ett jordbruk som är konkurrenskraftigt.
Där har vi alla ett ansvar för att på olika sätt genom ersättningar för den miljönytta som görs och genom att man inom ramen för lagen om offentlig upphandling bereds möjlighet till avsättning för sina produkter. Jag tror att vi där har väldigt många bitar att medverka till.
Herr talman! Några sekunder av min talartid återstår. Det jag egentligen saknat från Alliansens ledamöter när det pekats på olika saker som vi ska göra - väldigt mycket talas det om skatter - är att man glömmer företagarna. Det är sällan dessa förs fram, men de är en kraft som vi har.
Det handlar om att knyta band med och om att gå i armkrok med företagare men också om att styra. Framför allt handlar det om morötter. Förorenaren ska betala för sin förorening. Men vi ska också uppmuntra och göra allt vi kan för att fortsatt kunna ha livskraftiga företag inte minst inom de areella näringarna, för det är lösningen på vår tids utmaningar.
Anf. 84 Roger Tiefensee (C)
Herr talman! Vi diskuterar nu ett betänkande som handlar om övergripande miljöfrågor. Vi har stora miljöutmaningar, vilket tidigare nämnts. Det handlar om klimatförändringar, om biologisk mångfald som måste skyddas och bevaras, om en giftfri vardag och om havsmiljön för att bara nämna de stora, övergripande, frågorna.
Kontinuerligt jobbar vi med detta, oavsett vilken färg det är på regeringen. Ett av de mest övergripande arbetssätten i Sverige är miljömålssystemet, som också tas upp i det här sammanhanget. Vi har 16 övergripande miljömål.
Som centerledamot har jag möjlighet att sitta med i Miljömålsberedningen som har i uppdrag att se över miljömålssystemet. 16 övergripande miljömål inrättades av en socialdemokratisk regering. Drygt 70 delmål därunder styrde men inom stuprör - vart och ett på sitt håll; många gånger direkt motverkande varandra.
Miljömålsberedningen har nu i uppgift att göra om systemet så att vi har etappmål för en samhällsomvandling för att sedan kunna nå de övergripande miljökvalitetsmålen och generationsmålen. Vi ska också kunna hitta strategier som är miljömålsövergripande.
Närmast gäller det en strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning. Ett betänkande kommer i slutet av denna månad. Vi jobbar även med en strategi för en giftfri miljö. Ett betänkande kommer i juni.
I den parlamentariska beredningen sitter riksdagspartiernas representanter med. Det är ett mycket konstruktivt arbete. Därför blev jag lite förvånad när jag läste reservation 1 från Socialdemokraterna:
"Vi anser att det behövs en övergripande utredning om vilken politisk samstämmighet som råder inom miljöområdet."
Jag anser att vi har en sådan utredning i och med Miljömålsberedningen och tycker att Socialdemokraterna jobbar mycket konstruktivt i den.
Miljöbalken - vår stora samlade miljölagstiftning - behandlas också i betänkandet. När miljöbalken för drygt tio år sedan kom till samlade man befintliga miljölagar i en balk. Man gjorde en portalparagraf men visste att barnsjukdomar byggdes in i systemet. Lite lustigt i sammanhanget var att man direkt efter det att riksdagen beslutat om denna balk tillsatte en utredning som skulle se över just barnsjukdomarna. Jag hade möjlighet att sitta med i Miljöbalkskommittén.
I december 2003 lade vi fram betänkandet
En effektivare miljöprövning
. När vi lämnade över den till miljöministern hade jag gjort en liten notering: Lena, vi vill gå ut ur denna mandatperiod med en miljöbalk som är rensad från fel och brister.
Lena på den tiden hette i efternamn Sommestad och var socialdemokratisk miljöminister. Man kan väl konstatera att hon inte riktigt nådde ända fram. Arbetet pågår fortfarande. Vad jag vill poängtera är att detta med att förändra och förbättra miljölagstiftningen är ett kontinuerligt arbete.
I det betänkande vi debatterar här i dag lyfter Miljöpartiet på ett bra sätt fram behovet av att kanske se över miljöbalken. Min erfarenhet när jag satt med i Miljöbalkskommittén var att Miljöpartiet älskade varje bokstav i den här lagstiftningen. Det var ungefär som en mors förhållande till sitt barn - man blir liksom lite blind för fel och brister.
Jag välkomnar omsvängningen här och gör tolkningen att miljöbalken var Miljöpartiets första och största påverkan på miljölagstiftningen i Sverige. Man visste att miljölagarna hade rafsats ihop, att en portalparagraf hade gjorts och att barnsjukdomar hade byggts in. Det är jättebra att man nu är beredd att göra en översyn.
Nu gör vi en kontinuerlig översyn. Ett arbete pågår. Som här tagits upp tittar vi bland annat på miljökonsekvensbeskrivningarna som ett viktigt instrument för att få bra miljöprövningar. En miljökonsekvensbeskrivning ska visa på konsekvenserna av en verksamhet.
När det gäller svenska miljöprövningar har vi en tendens att göra många miljökonsekvensbeskrivningar men kanske inte alltid där de största miljökonsekvenserna finns. Poängen är att vi ska göra miljökonsekvensbeskrivningar där de verkligen behövs och att de ska vara fullständiga.
Av betänkandet framgår att det är långa tider för tillståndsprövning. Många gånger beror det på att underlaget för prövningen inte är komplett. Miljöminister Lena
Ek
- också nuvarande miljöminister heter Lena - jobbar med att fokusera på en bättre och en mer ändamålsenlig miljöprövning. Vi ska inte hålla på och skylla på varandra. Domstolarna ska ha sin roll och ska göra sitt arbete på ett bra sätt. Men det gäller också att den som söker ett tillstånd verkligen lämnar in det underlag som behövs för prövningen.
I Miljöpartiets reservation skriver man om tilläggstillstånd och sådant. En viktig del fanns från början inte med i miljöbalken. Så fort en verksamhet skulle utökas skulle nämligen
hela
verksamheten omprövas. En förändring som gjordes var just att införa möjligheten till tilläggstillstånd. Det man i början såg som en barnsjukdom men som ändrades var att investeringar som många gånger kanske innebar mer miljöeffektiva verksamheter - ett mindre energislöseri och mindre miljöutsläpp - inte blev gjorda.
För en tillbyggnad till läkemedelsfabriken i Södertälje - för att ta ett exempel - blev det ingen prövning eftersom man då skulle ompröva
hela
verksamheten.
Jag tycker att det finns en poäng med att ha möjlighet till tilläggstillstånd. Men jag är inte främmande för att en utvärdering görs av om vi hamnat i rätt avvägning. Det är klart att det är fråga om en avvägning mellan gamla tillstånd och nya tillstånd. Men att tilläggstillstånd ska vara helt omöjligt att få vänder jag mig mot. Då skulle vi få färre investeringar. Vi skulle få färre jobb och mindre välfärd i landet. Men framför allt skulle vi få färre investeringar som förbättrar miljön.
(Applåder)
Anf. 85 Otto von Arnold (KD)
Herr talman! Det handlar om övergripande miljöfrågor. Miljön är övergripande i mångt och mycket för oss och för förutsättningarna för vår överlevnad här i världen. Därför är det en viktig sak att titta just på de stora dragen, och det är det vi har hållit på med. Vi har också tittat lite grann i smått.
Vi blir fler på vår jord. Vi kommer att bli 9 miljarder människor 2050. Vi har bara en jord som vi ska kunna hantera och bo på. Att ta till vara de knappa resurser som finns här är viktigt. En ekonomisk utveckling och en ekonomisk klokhet i att ta vara på resurser som luft, vatten och odlingsbar mark är synnerligen nödvändigt. Därför krävs också en klar politik på nationell, regional och även kommunal nivå. De ska vara kongruenta; de ska hänga ihop med varandra.
Därför är det viktigt att alliansregeringen och de i den ingående partierna har klara målsättningar kring hur detta ska gå till, och inte bara målsättningar utan en väl fungerande metod. Det kräver ständig utveckling av lagstiftningen. Den översyn av miljöbalken som har efterlysts sker hela tiden, men det är inte bara lagstiftaren som ska ändra den utan även det eminenta nya systemet med mark- och miljödomstolar som infördes för ungefär ett år sedan. Där är rättstillämpningen väldigt viktig för vår demokrati. Vi får inte glömma bort den. Vi kan nämligen sitta här i kammaren och ändra på lagstiftningen, men den måste tillämpas också. Den är viktig - glöm inte bort det!
Miljölagstiftning är komplicerat. Det är lätt att man hamnar i konflikt mellan olika mål, mellan olika typer av verksamheter och mellan olika ideologier. Därför har vi tillsatt Miljömålsberedningen som en konfliktlösningsmekanism för att lösa de kniviga frågorna och för att kunna leva upp till de millenniemål och generationsmål vi har satt upp. Det är glädjande att Miljömålsberedningen tar sig an dessa frågor.
När det gäller den giftfria vardagen var alla remissinstanser helt överens om att man var på rätt väg med detta. Den biologiska mångfalden, genom Nagoyaavtalet, är också väldigt viktig för hela vår överlevnad. Detsamma gäller havsmiljön, där vi har den nya Havs- och vattenmyndigheten med LOVA-bidrag och så vidare. Det händer alltså väldigt mycket på den sidan.
Systemet har jag beskrivit genom Miljömålsberedningen, miljöbalken och miljödomstolarna. Det är också viktigt att ha ett effektivt sanktionssystem - att snabbt kunna gripa in och korrigera felaktiga beteenden hos företag och även att kunna införa en straffavgift när någon har varit oaktsam eller agerat med uppsåt.
Sverige består inte bara av politiker, vilket inte minst vi i den här kammaren lätt kan tro att det gör. Därför handlar det om samarbetet med våra företag och de resurser de har hand om. Jag tänker närmast på naturföretagen - lantbruket och skogsbruket - och de verksamheter som är beroende av dem. Det är ändå de som kommer att förvalta den närmiljö vi har omkring oss. Vi har ställt väldigt höga miljömässiga krav på dem. De lever på en konkurrensutsatt marknad, och därför är det viktigt att de får en väl avvägd och fungerande miljölagstiftning så att de kan vara internationellt konkurrenskraftiga samtidigt som de kan leva upp till politikernas höga krav. Här måste man tänka efter så att den ambitionsnivå vi har är väl balanserad och går i takt nationellt och internationellt.
Visst har regeringen gjort många saker. Det påminner mig lite grann om anförandet från vår socialdemokratiske vän där han avslutade med något man skulle kunna tro var ett citat från Gunnar Sträng: skatter, skatter, skatter. Det var någonting Gunnar Sträng var en stor anhängare av, och tydligen har detta gått i arv. Som jag har nämnt och som har nämnts av mina kolleger har det dock hänt väldigt mycket under den borgerliga tiden. Vi har fått en havsmiljölagstiftning, en LOVA-lagstiftning, där vi på ett effektivt sätt kan rena våra vattendrag. Vi kan ta hand om fosfor, och vi kan ta hand om kväve. Vi behöver inte ha den kontraproduktiva kväveskatten. Det är positivt.
Låt mig gå in och titta lite grann på de motioner som föreligger. Två stycken av dem tycker jag är väldigt bra.
Den ena handlar om att markanvändningen nu är en viktig fråga. Mer och mer av den högklassiga jordbruksmarken har försvunnit, och i klimatförändringens och befolkningsökningens tider är det viktigt att värna den goda jorden och markanvändningen. Därför är det glädjande att detta nu har tagits in i Miljömålsberedningen så att den ska hantera frågan.
En annan viktig fråga är hur ersättningen för miljöintrång hanteras. När det gäller vattenskyddsområden ligger den i och för sig under grundlagsersättningen, men jag tror att Naturvårdsverket har gjort ett undantag och tillämpar en annan typ av ersättning som inte alls är i överensstämmelse med grundlagens bestämmelser. Detta kommer att ses över, och det är viktigt att det sker ganska snart. Det är nämligen någonting som pågår hela tiden, och det är viktigt att vi både har bra vatten och att ägarintresset inte försämras utan att man har en rättvis bedömning.
Sedan kan jag inte låta bli att bemöta den osakliga framställningen av vindkraft. Sverige har ett planeringsmål på 30 terawattimmar i förnybar energi, varav en hel del är vindkraft. Vindkraft har den effekten att den sänker marginalkostnaden för el i sin framställning. Dock är det kolet som är marginalprissättande, vilket höjer det. Här finns en väldigt bra tillämpning av både PBL och miljöbalken, och de ger förutsättningar för att få en bra placering av vindkraften. Det finns konflikter - det vet jag - men det drivs också på av speciella organisationer. Är det någon som har fått sitt markvärde sänkt skulle jag gärna vilja veta det. Har någon gått till domstol och hävdat detta? Det finns inte. Det går många rykten om det, men det är en ren skröna.
Avslutningsvis, herr talman, vill jag nämna GMO. Vi har i Sverige den insikten att användningen av GMO ska ske på vetenskaplig och etisk grund med beaktande av försiktighetsprincipen. Efsa testar och lämnar godkännande som då kan tillämpas i de enskilda medlemsländerna. De enskilda medlemsländerna har hittills haft möjlighet att stoppa användningen. Dock strider det mot gemensamhetslagstiftningen.
Jag är ganska förvånad över hur man har en syn på en teknik som är föränderlig där man inte i stället ser på vilka effekter de olika produkterna har.
Samtidigt skulle det bli ohållbart med en politik där varje land skulle få besluta över en produkt som är fullt säljbar inom hela den europeiska marknaden. Jag tror att där finns ett hot från inte bara WTO utan även från andra att det är mycket lättare att stämma ett enskilt land än att stämma EU. Nåväl, vi har också andra tekniker som kommer, som inte alls omfattas av till exempel GIS genesisteknik. Hur ska man bemöta det?
Herr talman! Jag har överskridit min talartid lite grann. Jag yrkar avslag på samtliga motioner och bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
Anf. 86 Josef Fransson (SD)
Herr talman! Det var intressant hur man utmålade sänkta fastighetsvärden som en skröna. Jag vet inte om jag direkt skulle kunna belägga detta i någon undersökning, men det är väl just därför som jag föreslår en sådan undersökning som tar fram just de här sakerna, och det finns också med i min reservationstext. Då kanske jag skulle kunna yrka på instämmande i behovet av en sådan undersökning, så kan vi klarlägga det en gång för alla, men jag tycker att det är en sådan självklarhet.
Jag pratade i mitt anförande om en kvinna som hör vindkraftsbuller när hon sitter och tittar på tv och när hon ska försöka sova. Finns det någon rimlighet i att tro att hon skulle kunna sälja sitt hus till samma marknadsvärde som om vindkraften inte hade stört? Det ser jag som helt orimligt. Hur kan man kalla detta för en myt?
Jag hoppades på en lite mer djuplodande debatt om vad som är drivkrafterna. Varför vill man ha vindkraften? Vad ska den göra? Vad är det för mål man vill uppnå med vindkraften? Jag kan tyvärr inte se dem. Den är inte speciellt ren. Den är inte speciellt billig.
Anf. 87 Otto von Arnold (KD)
Herr talman! Det är alltid svårt att bedöma ett enskilt fall, och givetvis kan man inte bortse från att människor kan uppfatta vindkraften som störande. Vi får inte glömma bort att här finns ganska strikta krav, dels decibelkrav, dels skuggkrav, som jag nämnde tidigare. Damen som nämndes får väl vända sig till kommunen för att få ärendet prövat. Det är väl en sak som är klar. I det generella fallet ska det här vara klart innan man etablerar vindkraften. Det finns rättsinstanser som kan hantera det, så det är inget som vi ska lägga oss i här i riksdagen.
När det gäller behovet av vindkraft tittar vi på vad vi har för begränsningar i vårt energisystem. Jo, vi har vår vattenkraft som står för ungefär 40 procent. Vi har kärnkraften som också är begränsad till sitt omfång när den fungerar. Vi har variationer i vattenflödena, och då passar vindkraften in på ett alldeles lysande sätt för att kunna balansera i vattenkraftsystemet och få det effektivt. Nästa energislag är importerad kolkraft, och den är väsentligt mycket dyrare.
Sverige behöver importera ganska mycket. Därför fyller vindkraften en väldigt stor funktion och sänker marginalkostnaden för elen. Vi ser ju vilken efterfrågan det har blivit. Vi är snart uppe i sju terawattimmar i vindkraft.
Anf. 88 Josef Fransson (SD)
Herr talman! Jag tycker att det finns många brister i analysen. Att komplettera vattenkraften med vindkraft, visst, det kanske fungerar på något teoretiskt stadium, men i sista änden är det en stabil baskraft som Sverige behöver. Det behovet kan inte vindkraften täcka. Det är inte tekniskt möjligt.
Vi kan säkert effektivisera våra vattenkraftverk något. Vi kan säkert effektivisera våra kärnkraftverk en hel del. Jag tycker bara att det är tragiskt att den energipolitik som har försiggått i flera årtionden i det här landet med tankeförbud på kärnkraft har kostat oss många miljoner. Jämför med Finland och deras tillgänglighet! Det är mycket som man använder mot kärnkraften: Titta på tillgängligheten, nu står kärnkraftverken stilla. Men så ser det inte ut i Finland, för de har inte haft det här tankeförbudet. De har tuffat på och har en betydligt högre tillgänglighet. Det kan också vi i Sverige få. Då behöver vi ingen vindkraft. Då behöver vi inte förstöra landsbygderna, kulturvärdena och de estetiska värdena, något som många på landsbygden nu börjar uppröras över alltmer.
Återigen: Jag ser det bara som så självklart att fastighetsvärdena faktiskt sjunker när vindkraftsnurrorna sätts upp. Jag personligen vill absolut inte betala lika mycket för en fastighet med horisonten fylld med vindkraft. Vi har beviset redan där.
Anf. 89 Otto von Arnold (KD)
Herr talman! Den finska kärnkraften är väsentligt mycket dyrare än all annan kärnkraft. Det innebär också att den är väsentligt mycket dyrare än vindkraften. Det är dokumenterat.
Vill Josef Fransson att vi bygger ut våra älvar för att klara baskraften? Det låter faktiskt så. Det finns en bred uppslutning här i riksdagen kring att vi inte ska göra det.
Återigen: Josef Fransson har inte lagt fram ett enda bevis på att fastighetsvärdena skulle sjunka - tvärtom. Vi kan titta på hur utvecklingen av fastighetsvärdena har varit. Vi har haft vindkraft i Sverige nu, och det blir mer och mer. Samtidigt stiger fastighetsvärdena överallt, speciellt i de områden som är lämpliga för vindkraft.
Det är en myt som Josef Fransson med flera gör sig till tolk för. Det här stämmer inte, herr talman. Det är en ren och skär myt.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2012-03-21
Beslut: 2012-03-28
Beslut: 2012-03-28
Förslagspunkter: 10, Acklamationer: 6, Voteringar: 3
Protokoll med beslut
- 2012-03-28Protokoll 2011/12:90
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Miljöpolitik och miljöprövningar
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2011/12:C268 yrkande 2, 2011/12:MJ251, 2011/12:MJ348, 2011/12:MJ382 yrkande 4 och 2011/12:MJ402.- Reservation 1 (S)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 101 0 11 M 98 0 0 9 MP 19 0 0 6 FP 20 0 0 4 C 19 0 0 4 KD 17 0 0 2 SD 19 0 0 0 V 17 0 0 2 - 0 0 0 1 Totalt 209 101 0 39 Översyn av miljöbalken
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2011/12:MJ473.- Reservation 2 (MP, V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (MP, V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 101 0 0 11 M 98 0 0 9 MP 0 19 0 6 FP 20 0 0 4 C 19 0 0 4 KD 17 0 0 2 SD 19 0 0 0 V 0 17 0 2 - 0 0 0 1 Totalt 274 36 0 39 Markanvändning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2011/12:MJ299 yrkandena 1 och 2, 2011/12:MJ355 yrkandena 1-3 och 2011/12:MJ420.Vissa tillståndsfrågor
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2011/12:C261 yrkande 2, 2011/12:MJ411 och 2011/12:MJ449.- Reservation 3 (MP)
Ersättning vid vindkraftsetablering
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2011/12:MJ447 yrkandena 1 och 2.- Reservation 4 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 101 0 0 11 M 98 0 0 9 MP 19 0 0 6 FP 19 0 0 5 C 19 0 0 4 KD 17 0 0 2 SD 0 19 0 0 V 17 0 0 2 - 0 0 0 1 Totalt 290 19 0 40 Ersättning vid inrättade av vattenskyddsområde
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2011/12:MJ339.Miljöanpassade transporter
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2011/12:T419 yrkande 3.- Reservation 5 (V)
Buller
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2011/12:T471 yrkande 11, 2011/12:MJ254 och 2011/12:MJ456.- Reservation 6 (MP, V)
GMO
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2011/12:MJ376 yrkande 19.- Reservation 7 (S, MP, V)
Motioner som bereds förenklat
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.