Övergripande kulturfrågor
Betänkande 1994/95:KrU15
Kulturutskottets betänkande
1994/95:KRU15
Övergripande kulturfrågor
Innehåll
1994/95 KrU15
Sammanfattning
I betänkandet behandlas ett antal motioner som avser övergripande kulturfrågor. Även några mer avgränsade frågor behandlas.
Frågan om innehållet i den svenska kulturpolitiken har sedan våren 1993 varit föremål för ett omfattande utredningsarbete i parlamentariska kommittéer. Kulturutredningen är en parlamentarisk utredning med företrädare för samtliga i riksdagen företrädda partier. Den skall utreda frågan om kulturpolitikens inriktning. Tre andra utredningar har under förra året slutfört sina uppdrag. Museiutredningen har gjort en översyn av mål och strukturfrågor inom det statliga och statsunderstödda museiväsendet. Teaterutredningen har gjort en översyn av Riksteaterns betydelse för teaterlivet och ansvarsfördelningen mellan Riksteatern och länsteatrarna. Internationella kulturutredningen har utrett frågan om kulturens internationalisering. Kulturutredningen fick i slutet av förra året tilläggsdirektiv. I dessa utvecklades närmare utredningens uppgifter i vad avser de frågor som utredningen skall lägga särskild vikt vid. Genom direktiven överlämnades också de tre ovan angivna utredningarnas betänkanden till Kulturutredningen.
Eftersom beslut om såväl innehållet i som formerna för det utredningsarbete som pågår inom Kulturutredningen i allt väsentligt fattats i enlighet med önskemål som kulturutskottet framfört, finns det starka skäl som talar för att utskottet i frågor som omfattas av utredningsarbetet inte skall göra uttalanden som i vart fall kan uppfattas som att utskottet föregriper detta arbete. Denna bedömning kommer till uttryck i utskottets motivering till sitt ställningstagande till många av de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet. Även i frågor där det i sak råder olika uppfattningar om den lämpligaste lösningen har utskottet således kunnat enas om en gemensam motivering. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det i Kulturutredningen ingår företrädare för samtliga i riksdagen representerade partier. Synpunkter som framförts motionsvägen kan därför i många fall med lätthet lyftas fram inom utredningen.
Utskottet vill här också nämna att utskottet i vissa fall avstår från att mera ingående diskutera innehållet i ett motionsyrkande, eftersom det är uppenbart att med hänsyn till Kulturutredningens direktiv motionskravet måste bli föremål för överväganden inom Kulturutredningen.
Med anledning av motioner rörande Stiftelsen Framtidens kultur lämnar utskottet en relativt utförlig redovisning för de av stiftelsen fastlagda riktlinjerna för bidragsgivningen. Med hänvisning till stiftelsens självständighet avstyrker utskottet krav på uttalanden om användningen av stiftelsens medel.
Utskottet behandlar vidare bl.a. frågan om innehållet i lagstiftningen om utförsel av kulturföremål.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.
Vid betänkandet har fogats 5 reservationer och 7 särskilda yttranden.
Motionerna
1994/95:Kr201 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en opera i Malmö.
1994/95:Kr205 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
7. att riksdagen avsätter medel till ett Nobelmuseum,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att använda kapitalet ur Stiftelsen Framtidens kultur till varaktiga kulturprojekt som inte skall ha karaktären av arbetsmarknadspolitiska projekt,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regionala kulturinstitutioner som länsmuseer och länsteatrar bör prioriteras vid kommande kulturinsatser,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en bibliotekslag snarast bör införas.
1994/95:Kr206 av Jan Backman och Birgitta Wistrand (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att hålla kultursektorn fri från korporativa beslutsorgan.
1994/95:Kr219 av Erling Bager och Eva Flyborg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Röhsska museet.
1994/95:Kr220 av Eskil Erlandsson m.fl. (c, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utförsel av kulturföremål.
1994/95:Kr221 av Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utförsel av kulturföremål.
1994/95:Kr226 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning för inrättande av ett nationellt centrum för blåsmusik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Östgötamusiken skall vara basen för detta nationella centrum.
1994/95:Kr230 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturens betydelse för barns och ungdomars utveckling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en växande andel av all kulturverksamhet inriktas mot barn och ungdomar,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om användningen av Stiftelsen Framtidens kulturs resurser i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Kr233 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturens egenvärde,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att precisera det statliga ansvaret på kulturområdet.
1994/95:Kr234 av Elisabeth Fleetwood och Birgitta Wistrand (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stärka banden mellan Stockholm, övriga Sverige och europeiska länder såväl inom som utom den europeiska unionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att presentera och vidareutveckla Stockholm och Stockholmsregionen som en kulturell och attraktiv mötesplats,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att erbjuda svenska och utländska besökare evenemang av hög konstnärlig kvalitet med såväl svenska produktioner som internationella gästspel.
1994/95:Kr235 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av kulturanslagen.
1994/95:Kr240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kulturpolitiken skall vara generell och stödja utveckling och mångfald,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Stiftelsen Framtidens kultur bör ges rätt att fördela medel utan avgörande inflytande av andra bidragsförmedlare,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de kulturpolitiska målen bör anges så tydligt att de ger god vägledning för politiska beslut och när prioriteringar skall göras,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den informationstekniska utvecklingen bör utnyttjas i kulturverksamhet.
1994/95:Kr245 av Conny Öhman och Berit Löfstedt (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nationellt centrum för blåsmusik.
1994/95:Kr246 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av ett nationellt centrum för blåsmusik i Linköping,
2. att riksdagen hos regeringen begär att den pågående Kulturutredningen får i uppdrag att utreda frågan om inrättande av nationellt centrum för blåsmusik i Linköping.
1994/95:Kr248 av Eva Flyborg och Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Backa teater i Göteborg erhåller ett nationellt uppdrag att svara för utvecklingsinsatser inom barn- och ungdomsteatern.
1994/95:Kr264 av Fanny Rizell m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ekonomisk expertutredning om kulturens betydelse som lokaliserings- och produktivitetsfaktor i Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att staten skall ta ansvar för ett kulturellt "stamnät", en kulturell infrastruktur, som förutom nationalinstitutionerna även skall innefatta regionala stödjepunkter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det statliga stödet till enskilda konstnärer i större utsträckning bör knytas till särskilda projekt eller bestämda konstnärliga uppdrag,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de kulturinstitutioner som får statliga bidrag bör åläggas att presentera en långsiktig handlingsplan vad gäller satsningar inom barn- och ungdomsområdet.
1994/95:Kr265 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information till invandrar- och handikappgrupper,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en riksscen för folkmusik och dans,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skolbiblioteken skall omfattas av en ny bibliotekslag.
1994/95:Kr271 av Magnus Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nya Marinmuseum i Karlskrona.
1994/95:Kr279 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att systemet för bidragsgivning till länsmuseerna bibehålls,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokaliseringen av Sjöhistoriska museet.
1994/95:Kr280 av Inger Segelström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett samordningsorgan inför kulturhuvudstadsåret 1998.
1994/95:Kr281 av Inger Segelström och Björn von Sydow (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att flytta Sjöhistoriska museet till Beckholmen.
1994/95:Kr283 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det grundbeloppsbaserade statsbidraget till länsmuseerna.
1994/95:Kr285 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturpolitikens inriktning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en kulturfond,
7. att riksdagen under ett nytt anslag benämnt Bidrag till Svenskarnas kulturfond för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 2 500 000 kronor.
1994/95:K810 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om allmänhetens tillgång till offentliga terminaler på folkbibliotek.
1994/95:T236 av Martin Nilsson och Anders Ygeman (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om informationssökning på bibliotek.
1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kultursatsningar.
Utskottet
Utredningsarbete på kulturområdet
Utskottet lämnar inledningsvis en redovisning för det omfattande utredningsarbete som pågår inom Kommittén om kulturpolitikens inriktning. Vanligen används namnet Kulturutredningen som beteckning på kommittén.
Kulturutredningen är en parlamentarisk kommitté med företrädare för samtliga i riksdagen företrädda partier. De ursprungliga direktiven (dir. 1993:24) utfärdades i februari 1993. I slutet av år 1994 utfärdades tilläggsdirektiv till utredningen samtidigt som vissa ändringar gjordes i utredningens sammansättning (dir. 1994:146).
Tre andra utredningar på kulturområdet har under förra året slutfört sina uppdrag.
Museiutredningen har i enlighet med sitt uppdrag gjort en översyn av mål och strukturfrågor inom det statliga och statsunderstödda museiväsendet (dir. 1993:26 och 1993:51). Uppdraget har redovisats i betänkandet (SOU 1994:51) Minne och bildning.
Teaterutredningen har i enlighet med sitt uppdrag gjort en översyn av Riksteaterns betydelse för teaterlivet och ansvarsfördelningen mellan Riksteatern och länsteatrarna (dir. 1993:25 och 1993:50). Uppdraget har redovisats i betänkandet (SOU 1994:52) Teaterns roller.
Internationella kulturutredningen har i enlighet med sitt uppdrag utrett frågan om kulturens internationalisering (dir. 1993:52). Uppdraget har redovisats i betänkandet (SOU 1994:35) Vår andes stämma -- och andras.
Kulturutredningen och Internationella utredningen tillsattes efter förslag av kulturutskottet och uttalande av riksdagen. De båda övriga utredningarna fick, sedan särskilda utredare tillsatts av regeringen, genom tilläggsdirektiv parlamentarisk sammansättning i enlighet med vad riksdagen uttalat efter förslag av utskottet.
Enligt de ursprungliga direktiven för Kulturutredningen (dir. 1993:24) har utredningen i uppgift att
göra en utvärdering av kulturpolitikens hittillsvarande inriktning med utgångspunkt i 1974 års kulturpolitiska mål,
värdera kulturpolitiken med hänsyn till effekterna av de resurser som har satsats,
göra en samlad bedömning av vilka krav och utmaningar som kulturpolitiken har att möta under 1990-talet och på längre sikt,
göra en analys av kulturverksamheternas och kulturinstitutionernas utvecklingsmöjligheter,
lämna förslag om eventuellt förändrade mål för kulturpolitiken,
precisera statens ansvar för kulturpolitiken,
lämna förslag till åtgärder för att främja kulturlivet och en positiv utveckling av kulturen.
Särskild uppmärksamhet bör ägnas decentraliseringsmålet och hur tillkomsten av kulturella centrum i landet kan främjas. Utredningen bör noga beakta sambandet mellan de kulturpolitiska ställningstaganden som görs av staten resp. kommunerna och landstinget. Utredningens överväganden bör göras utifrån förutsättningen att de offentliga utgifterna inte kan ökas.
I utredningsdirektiven görs en utförlig genomgång av uppdraget till utredningen. I avsnittet med rubriken Kulturpolitikens huvuduppgifter anförs bl.a. att utredningen bör beskriva kulturpolitikens huvuduppgifter och att beskrivningen bör grundas på bedömningar av vår tids samhällsförändringar och vilka krav som följer av dessa. Statens ansvar bör analyseras. Utredningen bör ha frihet att själv välja vilka aspekter på kulturpolitiken som den önskar lyfta fram i sammanhanget. För egen del pekar dock dåvarande kulturministern på ett antal viktiga ämnen som hon anser det vara angeläget att utredningen uppmärksammar. Dessa anges under följande rubriker, nämligen (1) Kulturella centrum, (2) Kulturen i det mångkulturella Sverige, (3) Den internationaliserade kulturen, (4) Medieutvecklingen och kulturpolitiken, (5) Värnet av kulturarvet, (6) Insatser för barn och ungdom, (7) Folkbildningen, (8) Kulturens finansiering. I ett annat avsnitt, Kulturpolitikens genomslagskraft, framhålls bl.a. att de offentliga kulturpolitiska instrumenten samt förutsättningarna för styrning, bl.a. genom resurser, i framtiden väsentligen kommer att vara desamma som i dag. Kulturpolitikens genomslag kommer i hög grad att vara beroende av hur resurserna och instrumenten används. En del av utredningens uppdrag, anförs det i direktiven, bör därför vara att söka identifiera de hinder som kan finnas för kulturverksamheternas och institutionernas positiva utveckling. Bedömningarna av kulturpolitikens genomslagskraft bör bl.a. utgå från ambitionen att
kvalitet, professionalism och mångfald bör främjas,
kulturpolitiskt stöd bör ge iakttagbara effekter samt främja förnyelse och utveckling,
en ändamålsenlig och tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan olika beslutsnivåer i kulturpolitiken är eftersträvansvärd,
kulturskapare skall ha goda villkor för sitt arbete.
Utredningen bör pröva om det finns skäl att föreslå förändringar inom kulturområdets myndighetsstruktur, ansvars- och anslagsfördelningen mellan myndigheterna samt kulturbudgetens anslagsstrukturer. Utredningen bör granska om den nuvarande formen för statsbidrag till regionala kulturinstitutioner är ändamålsenligt utformad. I sammanhanget anför dåvarande kulturministern att hon bedömt att det inom två områden finns särskilda skäl att pröva behovet av mer omfattande förändringar av institutionsstruktur och ansvarsförhållanden. Kulturministern hänvisar till att särskilda utredare därför skall tillkallas på musei- och teaterområdena. Samråd bör ske med dessa utredare, bl.a. i frågor som gäller statsbidraget till de regionala kulturinstitutionerna. Ett underavsnitt till avsnittet Kulturpolitikens genomslagskraft har rubriken Konsekvenser av 1974 års kulturpolitik. Det framhålls att utredningens uppdrag innehåller tydliga moment av en utvärdering av hur 1974 års kulturpolitiska mål har uppfyllts. Till uppdraget fogas önskvärdheten att utredningen överväger om den förda politiken har haft negativa effekter på kulturverksamheternas och institutionernas utveckling. Synpunkten utvecklas närmare. Utredningen bör också göra en värdering av om statens stöd till olika delar av kulturlivet varit rimligt avvägt och om stödet förändrats på ett sätt som motsvarar förändringen i kulturverksamheternas villkor och behov.
Kulturutredningen har i början av år 1994 lagt fram betänkandet (SOU 1994:9) Förnyelse och kontinuitet -- om konst och kultur i framtiden. Betänkandet innehåller ett antal uppsatser om kulturens framtida roll och vilka krav som kan komma att ställas på kulturpoliken. Uppsatserna har efter önskemål av utredningen skrivits av 20 personer. Uppsatserna skall bl.a. utgöra underlag för utredningens fortsatta arbete.
Som inledningsvis angetts fick Kulturutredningen tilläggsdirektiv i slutet av år 1994 (dir. 1994:146). Enligt dessa skall utredningen i sitt fortsatta arbete lägga särskild vikt vid
jämlikhet och delaktighet i kulturlivet, folkbildningens och folkrörelsernas kulturspridande roll, barnens och ungdomens delaktighet i kulturen, förbättring av konstnärernas villkor, massmediernas inverkan på den kulturella utvecklingen, kulturarvets och det svenska språkets betydelse, den fysiska miljöns utformning.
Utredningen skall lämna förslag till en bibliotekslag. Den skall vidare behandla bl.a. frågor om det totala statliga ansvarstagandet för kulturverksamhet samt om förhållandet mellan statliga insatser på central, regional och lokal nivå.
I särskilda avsnitt i tilläggsdirektiven utvecklas närmare utredningens uppgifter i vad avser de frågor som utredningen i enlighet med det sagda skall lägga särskild vikt vid. Som närmare redovisas i det följande skall utredningen också -- med redovisning av förslag före utgången av mars 1995 -- pröva vissa frågor som rör Sjöhistoriska museets byggnad och dess samlingar.
Genom tilläggsdirektiven till Kulturutredningen överlämnades till denna Museiutredningens, Teaterutredningens och Internationella kulturutredningens betänkanden, till vilka fogats remissvar och sammanställningar av dessa. Det angavs att betänkandena och remissvaren skulle bilda underlag för utredningens fortsatta överväganden. De museipolitiska övervägandena skall också omfatta Statens försvarshistoriska museer. Här bör också nämnas att till utredningen har överlämnats Kulturrådets rapport avseende Stockholmsmusiken och Länsmusiken i Blekinge.
Kulturutredningens arbete skall enligt tilläggsdirektiven vara avslutat senast den 31 maj 1995.
Allmänna synpunkter
Som en allmän bakgrund till utskottets överväganden rörande merparten av de motionsyrkanden som behandlas i detta betänkande finns skäl anföra följande synpunkter, vilka nära överensstämmer med vad utskottet anförde i motsvarande betänkande våren 1994 (bet. 1993/94:KrU18).
Eftersom beslut om såväl innehållet i som formerna för det utredningsarbete som pågår inom Kulturutredningen i allt väsentligt fattats i enlighet med önskemål som kulturutskottet framfört, finns det starka skäl som talar för att utskottet i frågor som omfattas av utredningsarbetet inte skall göra uttalanden som i vart fall kan uppfattas som att utskottet föregriper detta arbete. Denna bedömning kommer till uttryck i utskottets motivering till sitt ställningstagande till många av de motionsyrkanden som behandlas i de följande avsnitten. Även i frågor där det i sak råder olika uppfattningar om den lämpligaste lösningen har utskottet således kunnat enas om en gemensam motivering. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det i Kulturutredningen ingår företrädare för samtliga i riksdagen representerade partier. Synpunkter som framförts motionsvägen kan därför i många fall med lätthet lyftas fram inom utredningen.
Utskottet vill här också nämna att utskottet i vissa fall avstår från att mera ingående diskutera innehållet i ett motionsyrkande, eftersom det är uppenbart att med hänsyn till Kulturutredningens direktiv motionskravet måste bli föremål för överväganden inom Kulturutredningen.
Kulturpolitikens mål
I tre motionsyrkanden tas upp frågor om de kulturpolitiska målen, nämligen dels i motion Kr285 (m) yrkande 1, som syftar till att förvaltningen av kulturarvet skall framhävas, dels i motion Kr240 (fp) yrkande 1, som innefattar krav på att kulturpolitiken skall vara generell och stödja utveckling och mångfald, dels ock yrkande 3 i samma motion, där det framhålls att de kulturpolitiska målen bör anges så tydligt att de ger god vägledning för politiska beslut och när prioriteringar skall göras.
Utskottet konstaterar att det ingår i Kulturutredningens uppgifter att -- mot bakgrund av sina överväganden om de kulturpolitiska behoven framöver samt om vikten av koncentration på angelägna uppgifter -- överväga behovet av nya, jämkade eller ändrade kulturpolitiska mål. Dessa överväganden bör inte föregripas. Motionsyrkandena bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Decentraliseringsfrågor, m.m.
Kulturella centrum, m.m.
I det betänkande där utskottet uttalade sig för en övergripande kulturpolitisk utredning (bet. 1991/92:KrU18) pekade utskottet på behovet av fortsatta överväganden om hur strukturen av kulturinstitutioner kan byggas vidare i geografiskt hänseende. Därvid diskuterades relativt ingående önskvärdheten av att bygga upp kulturella centrum även utanför Stockholm, på platser som har förutsättningar att erbjuda kulturverksamheter och konstnärligt skapande av internationell standard. I sammanhanget hänvisades bl.a. till de synpunkter om sådana centrum som anförts i en Europarådsrapport från år 1990.
Kulturutskottet anknöt till det pågående utredningsarbetet inom den parlamentariska beredningen (C 1992:06) om den offentliga verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional nivå och anförde att dessa överväganden kan ge utgångspunkter också för hur kulturens institutionsstruktur skall byggas i vårt land. Som en annan utgångspunkt för behovet av fler kulturcentrum anknöt utskottet till frågan om kulturens betydelse för växtkraft och dynamik nationellt och regionalt.
I direktiven till Kulturutredningen anförs att överväganden med de utgångspunkter som kulturutskottet angett bör vara ett grundläggande moment i utredningens arbete.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte behövs någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr264 (kds), såvitt däri anförs synpunkter om staten skall ta ansvar för ett kulturellt "stamnät", en kulturell infrastruktur, som förutom nationalinstitutionerna även skall innefatta regionala stödjepunkter (yrkande 2). Motionärerna framhåller bl.a. att sådanan stödjepunkter inte nödvändigtvis behöver erbjuda ett brett kulturutbud utan skall kunna representeras av en enskild institution som visat på god kvalitet ur ett såväl nationellt som nationellt perspektiv. Således avstyrks motionsyrkandet.
I detta sammanhang tar utskottet upp till behandling även motion Kr234 (m), vari framställs yrkanden som avser en av landets regioner, nämligen Stockholmsregionen. Motionen syftar till att banden skall stärkas mellan Stockholm, övriga Sverige och andra Europeiska länder, att Stockholm och Stockholmsregionen skall presenteras och vidareutvecklas som en kulturell och attraktiv mötesplats, samt att Stockholm skall kunna erbjuda svenska och utländska besökare evenemang av hög konstnärlig kvalitet med såväl svenska produktioner som internationella gästspel.
Då det gäller avvägningen mellan statliga insatser på kulturområdet till Stockholmsregionen och till andra regioner i landet vill utskottet hänvisa till att kulturutskottet, då utskottet våren 1992 förordade att en kulturpolitisk utredning skulle tillsättas, angav att utredningens huvuduppgift borde vara att utvärdera i vad mån 1974 års kulturpolitiska mål uppfyllts och att därvid särskilt uppmärksamhet borde ägnas åt decentraliseringsmålet (bet. 1991/92:KrU18 s. 10). I sina överväganden anförde vidare utskottet bl.a. att de centrala kulturinstitutionerna har varit -- och är -- av stor betydelse för hela landets kulturliv. Detta har, anförde utskottet, både direkt och indirekt i olika sammanhang understrukits av statsmakterna och även kommit till uttryck bl.a. i budgetbedömningar.
Med hänsyn till vad som anförs i motionen om att stärka banden mellan Stockholm och övriga Sverige och andra europeiska länder erinrar utskottet om innehållet i det betänkande som lagts fram av Internationella kulturutredningen -- (SOU 1994:35) Vår andes stämma -- och andras. Som angetts i det inledande avsnittet har betänkandet jämte remissyttranden överlämnats till Kulturutredningen.
Det får ankomma på Kulturutredningen att överväga huruvida några särskilda insatser av det slag som föreslås i motionen bör göras för Stockholmsregionen eller för någon annan region. Särskilt det förslag som lagts fram av Internationella kulturutredningen ger Kulturutredningen anledning att pröva huruvida det bör göras en större och sammanhållen satsning på kulturturism i viss region i landet och att föreslå vilken region som bör komma i fråga för en sådan satsning.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motion Kr234.
Även motion Kr280 (s) avstyrks. I denna föreslås att det bör inrättas ett organ som skulle samordna kulturaktiviteter i landet inför år 1998, då Stockholm efter beslut av EU:s kulturministrar utsetts till Europas kulturhuvudstad. Utskottet anser att det inte bör ankomma på riksdagen att ta initiativ till ett sådant organ.
Andra decentraliseringsfrågor
I motion Kr235 (m) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna följande.
Fortfarande fördelas de statliga kulturanslagen med sex gånger så stora anslag per stockholmare som per göteborgare eller Malmöbo. Detta kan inte få fortsätta i längden.
Kulturutskottet ser yrkandet -- innebärande krav på en omfördelning av kulturstödet -- som ett uttryck för bedömningar av samma karaktär som utskottet gjorde då utskottet våren 1992 förordade att en kulturpolitisk utredning skulle tillsättas. Utskottet angav att huvuduppgiften för en sådan utredning borde vara att utvärdera i vad mån 1974 års kulturpolitiska mål uppfyllts och att därvid särskild uppmärksamhet borde ägnas åt bedömningen av decentraliseringsmålet. Utskottet framhöll att de statliga insatserna till den regionala utvecklingen på kulturområdet varit betydande men att det ännu kvarstår önskemål om insatser av betydande omfattning. Utskottet framhöll också -- i samband med diskussionen om regionala centrum i landet -- bl.a. att de centrala kulturinstitutionerna har varit och är av stor betydelse för hela landets kulturliv, något som kommit till uttryck i budgetbedömningar. Utskottets överväganden har senare kommit till uttryck i direktiven till Kulturutredningen. Utredningen får inte lägga fram några förslag som innebär budgetförsvagningar och detta har inte heller föreslagits av motionären. I de ursprungliga utredningsdirektiven understryks emellertid att det är angeläget att de resurser som ställs till förfogande används effektivt så att kulturen också i framtiden kan ges goda ekonomiska villkor. Utredningen bör bl.a. bedöma om det inom nuvarande resursramar finns behov av förändringar i den statliga kulturbudgeten mot bakgrund av utredningens överväganden om statens ansvar och önskemålet att främja en långsiktig och stabil finansiering av prioriterade kulturverksamheter. I tilläggsdirektiven anges att om statens insatser för kulturlivet skall få önskad effekt måste de anvisade medlen utnyttjas optimalt. Regeringen vill därför understryka vikten av att kommittén prövar den statsunderstödda kulturverksamheten från grunden, inbegripet motiven för statens ansvarstagande.
Utskottet anser mot bakgrund av den lämnade redovisningen att det inte är erforderligt med något riksdagens initiativ med anledning av motionskravet (motion Kr235). Utskottet vill tillägga att utredningens ställningstagande då det gäller det statliga kulturstödet självfallet måste ske med utgångspunkt i en bedömning av hur de mål som enligt utredningen bör gälla för kulturpolitiken i framtiden främjas på det mest effektiva sättet.
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat frågan om nationella uppdrag skall kunna ges åt museer eller andra kulturinstitutioner ute i landet som har andra huvudmän än staten (se bet. 1992/93:KrU17 s. 10--11 och 15--17 samt bet. 1993/94:KrU18 s. 9--11). I linje med vad utskottet anfört tidigare konstaterar utskottet att överväganden rörande denna fråga får anses ligga inom ramen för Kulturutredningens uppdrag. Till utredningen har genom de nyligen utfärdade tilläggsdirektiven överlämnats bl.a. Museiutredningens betänkande (SOU1994:51) Minne och bildning. I detta betänkande föreslås att de statliga museerna skall samordnas i fyra större museienheter och att de nationella uppgifter, som dessa museienheter skall ansvara för, kan förvaltas i olika delar av landet. Utskottet återkommer till denna fråga. Även Teaterutredningens betänkande (SOU1994:52) Teaterns roller har överlämnats till Kulturutredningen. Också i detta betänkande behandlas frågor om nationella uppdrag, bl.a. såvitt avser barnteaterområdet. Utskottet anser att de nu aktuella motionsyrkandena bör bedömas med utgångspunkt i att Kulturutredningens arbete inte bör föregripas och att riksdagen därför bör undvika att nu göra några principiella uttalanden i frågan om ansvaret för nationella uppdrag på museiområdet eller institutioner på andra kulturområden. I det sagda ligger också att riksdagen inte i detta sammanhang bör lägga fast några nya nationella uppdrag inom kulturområdet. Mot bakgrund av den gjorda bedömningen behandlar utskottet i det följande ett antal motionsyrkanden som avser frågor om fördelning av nationella uppdrag eller om fastställande av nya sådana.
Röhsska museet i Göteborg är ett kommunalt museum för konsthantverk och design. Museet har tillkommit genom testamentariska förordnanden till Göteborgs stad. Museet ingår i Göteborgs museer, som erhåller statsbidrag i form av grundbidrag för utställningsverksamheten via anslaget Bidrag till regionala museer. I motion Kr219 (fp) lämnas en redovisning för museets verksamhet. Motionärerna anser -- med hänsyn till pågående diskussioner om ett formmuseum -- att riksdagen redan nu skall besluta att Röhsska museet skall ha det nationella ansvaret för konsthantverk och industridesign.
Kulturutskottet har vid en rad tillfällen behandlat frågor om Röhsska museet (se bl.a. bet. 1991/92:KrU1 och 18, bet. 1992/93:KrU17 och bet. 1993/94:KrU18). Sedan utskottet senast behandlade sådana frågor har Museiutredningen lagt fram sitt betänkande. Som delvis berörts i det föregående föreslås att det till de föreslagna statliga museienheterna med nationella uppgifter skall kunna knytas funktioner, som i dag finns på andra platser än i Stockholm. Det behöver inte ske genom förändrat huvudmannaskap utan kan också ta formen av avtal på viss tid om vilka uppgifter och funktioner som skall fullgöras. Detta förfarande kan t.ex. tillämpas på Röhsska museet, där konst- och industridesign utvecklats i en form som har karaktär av riksintresse, anförs det i betänkandet. Utskottet konstaterar att denna bedömning omfattas av de överväganden som görs inom Kulturutredningen. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Kr219.
Även i motion Kr248 (fp) tas upp en Göteborgsinstitution, nämligen Backa teater på Hisingen, som organisatoriskt ingår i Göteborgs stadsteater. Motionärerna, som närmare redovisar verksamheten vid Backa teater, vill att riksdagen skall besluta att Backa teater skall erhålla ett nationellt uppdrag att svara för utvecklingsinsatser inom barn- och ungdomsteatern.
Som också motionärerna redovisar har Teaterutredningen uppmärksammat verksamheten vid Backa teater. Utredningen anser att en barnteaterscen skall få ett särskilt nationellt uppdrag för utvecklingsinsatser på barnteaterområdet. Grunden i ett sådant uppdrag skall vara att värna om hög konstnärlig kvalitet och att skapa förutsättningar för förnyelse av svensk barnteater. Uppdraget bör vara tidsbegränsat och ge utrymme för konstnärliga omprioriteringar. Det bör kopplas till en befintlig teater vars huvudman är beredd att också ekonomiskt stödja verksamheten. Staten bör dock stå för huvuddelen av merkostnaderna. Inledningsvis bör det nationella uppdraget ges till Backa teater. Detta val grundas främst på konstnärliga bedömningar, men det innebär också en statlig regional satsning i Västsverige, anser Teaterutredningen (SoU 1994:52 s. 237).
I enlighet med utskottets inledande bedömning bör Kulturutredningens ställningstagande till Teaterutredningens förslag inte föregripas. Motion Kr248 bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
I tre motioner -- Kr226 (kds), Kr245 (s) och Kr246 (fp) -- framställs förslag som syftar till att det skall inrättas ett nationellt centrum för blåsmusik och att Östgötamusiken i Linköping skall vara detta centrum. I motionerna understryks vikten av att de traditioner och kunskaper som skapats inom blåsmusiken bevaras och utvecklas. Det behövs ett nationellt kontaktnät som kan bevaka den internationella utvecklingen och initiera samverkan inom landets blåsmusikverksamhet. Utskottet hänvisar i övrigt till den utförliga motivering som finns i motionerna.
På blåsmusikområdet har under det senaste året uppmärksamheten särskilt inriktats mot frågan om nedläggningen av Stockholms blåsarsymfoniker, för vilka Svenska rikskonserter är huvudman. Som närmare framgår av årets budgetproposition (bil. 12 s. 89) bör Blåsarsymfonikernas framtid prövas i ett brett kulturpolitiskt perspektiv, nämligen inom Kulturutredningen. Det är självklart att denna prövning ger Kulturutredningen särskild anledning att göra en bedömning av blåsmusikens ställning i landet. Därvid aktualiseras frågan om inrättande av ett centrum för blåsmusiken, som förordas i motionerna, och om placeringen av ett sådant. Med hänsyn till det anförda och då Kulturutredningens arbete inte bör föregripas påkallar motionerna inte någon riksdagens åtgärd.
I detta sammanhang behandlar utskottet även motion Kr265 (v), såvitt däri framställs ett yrkande som innebär att det skall inrättas en riksscen för mångkulturell folkmusik och -dans (yrkande 6). Motionärerna framför synpunkter på behovet av en sådan scen med utgångspunkt i det ökande intresset för folkmusik och i det förhållandet att andra musik- och teaterformer har tillgång till motsvarande institutioner. I motionen exemplifieras detta förhållande med den statliga Dramatiska teatern, det landstingsstödda Konserthuset i Stockholm och den enskilt drivna Jazzscenen på Fasching i Stockholm. De framhåller bl.a. det är självklart att Sverige som numera är ett mångkulturellt samhälle också söker en mångkulturell identitet.
Utskottet anser att även den i detta motionsyrkande upptagna frågan -- i den mån den avser statligt stöd till folkmusik och -dans -- ligger inom ramen för Kulturutredningens arbete. Detta bör i enlighet med vad som anförts i det föregående inte föregripas. Yrkandet avstyrks.
I flera motioner läggs fram förslag som avser Sjöhistoriska museets verksamhet och lokalisering.
Sjöhistoriska museets huvudbyggnad utgörs av en av Ragnar Östberg ritad byggnad på norra Djurgården i Stockholm. Byggnaden ligger i nära anslutning till Tekniska museet och Folkens museum -- etnografiska. Marinmuseum, som är en del av Statens försvarshistoriska museer och tillhör Försvarsdepartementets verksamhetsområde, är beläget i Karlskrona. Betydande investeringar görs f.n. på Stumholmen i Karlskrona genom att där uppförs en ny byggnad för museet, Nya marinmuseet. Stumholmen ligger nära Trossö, där bl.a. örlogsvarvet finns. Här bör också nämnas att Nobelstiftelsen i en framställning till regeringen föreslagit att Sjöhistoriska museets nuvarande huvudbyggnad överlåts till stiftelsen, som där avser att inrätta ett Nobelmuseum. Utskottet återkommer till frågan om statsbidrag till ett sådant museum.
I motion Kr281 (s) förordas att Sjöhistoriska museet skall flyttas till Beckholmen, sydväst om Djurgården.
I motion Kr279 (c) föreslås att Sjöhistoriska museet skall lokaliseras till det nya marinmuseet i Karlskrona (yrkande 4).
Med en utförlig motivering -- innefattande en bred redovisning för det marina kulturarvet i Karlskrona -- föreslår motionärerna bakom motion Kr271 (s) att Sjöhistoriska museets uppgifter på det örlogsmarina området förs över till Nya marinmuseet i Karlskrona så att detta museum får ansvar för hela detta område.
Med anledning av motionerna vill utskottet erinra om följande. I de nyligen utfärdade tilläggsdirektiven till Kulturutredningen fick utredningen i uppdrag att ta fram underlag inför regeringens ställningstagande i frågan om överlåtande av Sjöhistoriska museets huvudbyggnad till Nobelstiftelsen. I samband därmed skall utredningen överväga en alternativ lokalisering av Sjöhistoriska museet, t.ex. i anslutning till Galärvarvet vid Vasamuseet. Även annan ort med anknytning till svensk sjöfart kan övervägas. Frågan om överförande av Sjöhistoriska museets samlingar till Marinmuseum i Karlskrona är en möjlighet som skall vägas in i prövningen. Förslag i denna del skall redovisas till regeringen senast den 31 mars 1995.
De i motionerna upptagna frågorna omfattas således av Kulturutredningens uppdrag. Utredningens överväganden, som i enlighet med det anförda skall redovisas inom kort, bör inte föregripas. Yrkandena bör således inte föranleda någon åtgärd av riksdagen.
I detta sammanhang behandlar utskottet även motion Kr205 (mp), såvitt däri föreslås att riksdagen avsätter medel till ett Nobelmuseum (yrkande 7).
Utskottet har inhämtat att representanter för Nobelstiftelsen, som förvaltar Nobels efterlämnade förmögenhet, för närvarande utreder förutsättningarna för att inrätta ett museum med tyngdpunkt på nobelpristagarna och deras insatser. Avsikten med museet är att skapa ett unikt vetenskapligt och kulturellt museum om nobelprisen med syfte att spegla den vetenskapliga kulturella och politiska utvecklingen samt att informera om exempelvis vetenskapens nuvarande inriktning. Utredningsarbetet syftar till att lokalisera museet till Stockholm. Som redovisats i det föregående skall Kulturutredningen inom kort lämna förslag till beslut med anledning av framställning från Nobelstiftelsen om förvärv av Sjöhistoriska museets byggnad för inrättandet av museet. Här bör också nämnas att även förutsättningarna för inrättandet i Oslo av ett museum om Nobels fredspris undersöks.
Utskottet anförde under hösten med anledning av motionskrav rörande Nobelprismuseum i Karlskoga att det enligt utskottets uppfattning inte ankommer på riksdagen att ta initiativ i fråga om inrättande eller lokalisering av ett Nobelmuseum (bet. 1994/95:KrU1). Utskottet bör inte heller ta initiativ till statsbidrag till ett sådant museum. Motionsyrkandet avstyrks (yrkande 7 i motion Kr205).
Malmö bör få en opera, anser motionären bakom motion Kr201 (m). Finansieringen bör ske genom överförande av bidrag som nu utgår till Malmö musikteater och genom omfördelning av bidrag som nu utgår till kultursektorn inom Stockholmsregionen.
Utskottet vill framhålla följande. Malmö Stadsteater ombildades för några år sedan till aktiebolag. Nu finns i Malmö ett moderbolag, Malmö Musik och Teater AB, som har tre dotterbolag med inriktning på talteater, musikteater och dans resp. symfonisk musik. Symfoniorkestern disponerar numera egna lokaler. Malmö Musikteater AB, som svarar för musikteater och dans, bedriver sin verksamhet huvudsakligen på tidigare Malmö Stadsteaters stora scen. Denna teater har ytterligare en scen. För omkring ett år sedan återinvigdes Hippodromteatern som är avsedd för talteatern. Betydande statsbidrag utgår till moderbolaget.
Motionsyrkandet synes syfta till att det skall byggas en ny operabyggnad för musikteater med egna grundbidrag. Utskottet vill framhålla att frågan om uppförandet av en särskild operabyggnad i Malmö i första hand får prövas av de lokala och regionala huvudmännen. Det ankommer också på huvudmännen att avgöra i vilken organisatorisk form kulturverksamheten skall drivas. Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till att Teaterutredningen i ett teaterpolitiskt handlingsprogram tagit upp punkter som avser att stärka bl.a. operakonstens ställning i orter utanför Stockholm, däribland Malmö (se SOU 1994:52 s. 239). Som tidigare angetts har Teaterutredningens betänkande överlämnats till Kulturutredningen. Bl.a. skall detta betänkande och remissvaren över betänkandet bilda underlag för Kulturutredningens fortsatta överväganden. Dessa bör inte föregripas.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motionen.
Statsbidragsfrågor
I detta avsnitt behandlas yrkanden som avser den statliga bidragsgivningen på kulturområdet. Flera av motionskraven kan också ses som decentraliseringsfrågor.
Det är nödvändigt att det statliga ansvaret på kulturområdet preciseras, anser motionärerna bakom motion Kr233 (m). De utvecklar skälen för detta närmare (yrkande 2).
Utskottet anser att motionsyrkandet är tillgodosett genom de direktiv som utfärdats för Kulturutredningen. Utskottet vill särskilt hänvisa till att det i utredningens tilläggsdirektiv anförs att kulturpolitikens förnyelse, som är kärnan i utredningens uppdrag, förutsätter en översyn av vilka områden som skall prioriteras inom den statliga kulturbudgeten. Om statens insatser för kulturlivet skall få önskad effekt måste de anvisade medlen utnyttjas optimalt. Regeringen vill därför, anförs det i motiven, understryka vikten av att utredningen prövar den statsunderstödda kulturverksamheten från grunden, inbegripet motiven för statens ansvarstagande. Utredningen skall belysa varje delområde från denna utgångspunkt. I enlighet med det sagda påkallar motionsyrkandet inte någon åtgärd av riksdagen.
I tre motioner tas upp frågor om det framtida statliga stödet till länsmuseer och, i en av motionerna, länsteatrar och andra regionala kulturinstitutioner.
Enligt motion Kr279 (c) yrkande 3 och motion Kr283 (c) yrkande 1 bör grundbidragssystemet till länsmuseerna bibehållas. Vidare bör enligt motion Kr205 (mp) regionala kulturinstitutioner som länsmuseer och länsteatrar prioriteras vid kommande kulturinsatser (yrkande 10).
Utskottet anser att Kulturutredningens överväganden inte bör föregripas. Samtidigt med detta ställningstagande vill utskottet framhålla att det råder en allmän uppslutning kring värdet av den väl utbyggda infrastruktur som finns då det gäller bl.a. museer och teatrar att det finns befogad anledning utgå från att Kulturutredningen kommer att sträva efter att denna struktur skall kunna bevaras och vidareutvecklas. I enlighet med det anförda avstyrks motionsyrkandena.
Enligt motion Kr264 (kds) bör det statliga stödet till enskilda konstnärer i större utsträckning knytas till särskilda projekt eller bestämda konstnärliga uppdrag (yrkande 3).
Utskottet delar den uppfattning som motionsförslaget är ett uttryck för. Utskottet vill framhålla att bidragsfördelningen av Bildkonstnärsfonden numera har den inriktning som motionärerna förordar. Med hänsyn härtill och med hänvisning till Kulturutredningens uppdrag anser utskottet att det inte är erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen i aktuell del.
I motion Kr206 (m) framförs synpunkter som leder till slutsatsen att det är av vikt att kultursektorn hålls fri från korporativa beslutsorgan.
Utskottet erinrar om att det i de ursprungliga direktiven för Kulturutredningen anges bl.a. att utredningen bör göra en bedömning av om politiken har skapat eller befäst administrativa, organisatoriska och kompetensmässiga gränser inom kulturområdet som kan verka hindrande för kulturverksamhetens utveckling. Den bör uppmärksamma om det förekommer att olika roller och ansvar på ett olämpligt sätt blandas samman i beslutsfattandet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.
Vissa biblioteksfrågor
Vid ett antal tillfällen under de senaste åren har utskottet behandlat biblioteksfrågor. Sådana frågor har också varit föremål för en omfattande debatt utanför riksdagen. I oktober 1992 höll kulturutskottet en utfrågning i ämnet. I anslutning till utfrågningen diskuterade utskottet ingående frågan om förutsättningarna för införande av en bibliotekslag borde utredas. Kulturutskottet stannade för att inte ta något initiativ i frågan. Bibliotekslagsfrågan har därefter varit aktuell bl.a. då riksdagen behandlade frågan om en ändring av upphovsrättslagen avseende krav på tillstånd av upphovsmännen vid uthyrning och därmed jämförliga rättshandlingar av exemplar av litterära verk till allmänheten (prop. 1992/93:214, yttr. 1992/93:KrU12y, bet. 1992/93:LU44, rskr. 1992/93:413, se även bet. 1993/94:KrU18 s. 14 och res. 7).
I de i slutet av förra året utfärdade tilläggsdirektiven till Kulturutredningen fick utredningen i uppdrag att lägga fram förslag till en bibliotekslag. Det anges i dessa direktiv att syftet med en bibliotekslag är att säkra att folk- och skolbiblioteken kan bevara mångfald och kvalitet när det gäller bokinköp samt att garantera avgiftsfria boklån. Därtill skall, anges det, lagen säkerställa förekomsten av bibliotek i varje kommun.
Ett i motion Kr205 (mp) framställt yrkande om att en bibliotekslag snarast bör införas påkallar med hänsyn till innehållet i tilläggsdirektiven inte någon riksdagens åtgärd. Yrkandet avstyrks därför (yrkande 13).
Av samma skäl avstyrks motion Kr265 (v), såvitt däri krävs att även skolbiblioteken skall omfattas av en bibliotekslag (yrkande 8).
Två motionsyrkanden rörande biblioteksverksamheten framställs med utgångspunkt i den snabba utvecklingen på IT-området.
I motion T236 (s) förordas att det i en kommande bibliotekslag skall stadgas skyldighet att i varje kommun erbjuda IT-tjänster innebärande avgiftsbelagd tillgång till i vart fall Internet (yrkande 3). I motion K810 (fp) förordas att det på folkbiblioteken skall finnas tillgång till både lokala och internationella datanät så att medborgarna kostnadsfritt kan erbjudas grundläggande samhällsinformation. Det behövs en utredning av frågan hur finansieringsfrågorna kan lösas (yrkande 8).
Utskottet konstaterar att frågor om hur vi skall kunna utnyttja fördelarna med den nya informationstekniken och därmed sammanhängande problem är föremål för överväganden i en rad sammanhang. Det framstår som naturligt att Kulturutredningen uppmärksammar de frågor som tas upp i de redovisade yrkandena. Utskottet vill vidare i sammanhanget nämna att konstitutionsutskottet i sitt nyligen avgivna betänkande 1994/95:KU41 Samhällsinformation behandlat förslag som avser inrättande av medborgarkontor i kommunerna, där medborgarna bl.a. skulle kunna inhämta information från databaser. I en av de i betänkandet behandlade motionerna, Kr264 (kds), uttalas att en samlokalisering med biblioteken bör övervägas. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av de här aktuella motionsyrkandena. Dessa avstyrks således.
Barn- och ungdomsfrågor
De fyra motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt kan sägas ha det gemensamt att de syftar till ökade satsningar på kultur som riktar sig till barn och ungdom.
Som en bakgrund till redovisningen för och bedömningen av yrkandena vill utskottet i korthet erinra om följande.
Behovet av insatser inom kulturpolitikens ram som riktar sig mot barn och ungdom har ofta uppmärksammats under senare år av både regering -- såväl den nuvarande som den tidigare -- och riksdag. I direktiven till Kulturutredningen framhålls att det likväl finns starka skäl som talar för att denna aspekt på kulturpolitiken i än högre grad behöver sättas i förgrunden framöver. Utredningen bör redovisa förslag om lämpliga vägar för att stärka kulturens ställning bland barn och ungdom. Den bör därvid utgå från förhållandet att barnens kulturintresse grundläggs i hemmet och i skolan. Skolan är vår kanske viktigaste kulturinstitution, anför det vidare i de ursprungliga utredningsdirektiven.
I de i slutet av förra året utfärdade tilläggsdirektiven till Kulturutredningen understryks ytterligare angelägenheten av insatser med inriktning på barn och ungdom. När utredningen överväger vilka förslag den skall lägga fram i syfte att främja kulturell jämlikhet och jämställdhet samt vidgat deltagande i kulturlivet skall den beakta att den unga generationen är den viktigaste målgruppen för en långsiktig kulturpolitik, anförs det i tilläggsdirektiven. Det är också hos barn och ungdom som kulturen har störst möjligheter att lägga grunden för ökad tolerans och förståelse människor emellan. Utredningen skall föreslå nya insatser med inriktning på barn och ungdom. Därvid skall utredningen särskilt uppmärksamma förskolans och skolans betydelse som kulturmötesplatser, där unga människor får utrymme för eget skapande samt nya kulturella erfarenheter och upplevelser. Utredningen skall överväga i vilka former barnomsorgens och skolans samverkan med det övriga kulturlivet kan stimuleras och föreslå lämpliga åtgärder.
Utskottet vill i sammanhanget nämna att som påpekas i Kulturutredningens ursprungliga direktiv viktigt underlagsmaterial för Kulturutredningens analyser tagits fram av Statens kulturråd, bl.a. när det gäller kulturinstitutionernas insatser för barn och ungdom.
I andra betänkanden under våren behandlar utskottet regeringens budgetförslag på kultur- och medieområdet samt motionsyrkanden om bl.a. ökade resurser för insatser för barn och ungdom. Utskottet nöjer sig med att i detta sammanhang redovisa att det i budgetpropositionen föreslås att en särskild satsning görs för att stimulera utvecklingsarbete inom barn- och ungdomskulturen.
I motion Kr230 (c) understryks betydelsen av kulturen för barns och ungdoms utveckling. Utskottet kan instämma i vad som anförs i motionen i denna del. Det synsätt på behovet av insatser för barn och ungdom som utskottet gett uttryck åt i många sammanhang har skett med utgångspunkt i insikten om att kulturen har stor betydelse för barns och ungdoms utveckling. Motionsyrkandet får anses besvarat med det anförda. Det bör således inte föranleda någon åtgärd av riksdagen (yrkande 1).
Vad som inledningsvis i detta avsnitt anförts bl.a. om Kulturutredningens uppdrag då det gäller kultur för barn och ungdom talar för att det inte är erforderligt med något riksdagens initiativ med anledning av motion Kr230 (c) yrkande 3 och motion A807 (c) yrkande 39; yrkandena syftar till att en växande andel av all kulturverksamhet skall riktas mot barn och ungdom. Till det sagda kommer att det även i landsting och kommuner finns en insikt om vikten av insatser för barn och ungdom på kulturområdet. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandena.
De kulturinstitutioner som får statliga bidrag bör åläggas att presentera en långsiktig handlingsplan för satsningar inom barn- och ungdomsområdet. Detta anser motionärerna bakom motion Kr264 (kds) yrkande 5.
Utskottet uttalade förra året, då ett likartat yrkande behandlades, att det framstår som naturligt att det i anvisningarna till institutionerna inför de fördjupade anslagsframställningar som skall avse nästa treåriga budgetperiod ställs krav på en redovisning av insatserna för barn och ungdom. Då det gäller statsunderstödda kulturinstitutioner, i första hand de regionala institutionerna, framstår det som naturligt -- anförde utskottet -- att Statens kulturråd överväger behovet av att kräva in sådan redovisning som här avses. Utskottet anser att det inte finns skäl ompröva denna bedömning. Motionsyrkandet påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd.
Stiftelsen Framtidens kultur. Ny kulturfond?
I fyra motioner framställs yrkanden som avser Stiftelsen Framtidens kultur. Utskottet lämnar inledningsvis en översiktlig redovisning för tillkomsten av stiftelsen, för stiftelseförordnandet samt för bl.a. de riktlinjer för bidragsgivningen som stiftelsen nyligen fastställt.
Stiftelsen Framtidens kultur bildades förra året. Detta skedde sedan riksdagen gett regeringen ett begärt bemyndigande att bilda en stiftelse för kvalitetsinriktade kulturprojekt. Stiftelsen tillfördes 6,85 % av tillgångar från de avvecklade löntagarfonderna, vilka tillgångar förvaltades av Fond 92--94 (prop. 1993/94:177, yttr. 1993/94:KrU8y, bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399). Enligt stiftelseförordnandet skall stiftelsen ha till syfte att främja ett vitalt kulturliv såväl i Sverige som helhet som på enskilda orter. Den skall tillgodose sitt syfte genom att under minst tio år ge ekonomiskt stöd till långsiktiga och nyskapande kulturprojekt. Stödet skall stimulera det regionala kulturlivet i vid mening och syfta till att stärka tillväxt och utveckling. Lokala och regionala intressen bör engageras i och bidra till projekten. I årets budgetproposition anges att stiftelsen tillförts ca 500 miljoner kronor av löntagarfondsmedel och kan bedömas ha en årlig bidragskapacitet på ca 75 miljoner kronor i fast penningvärde. Den nuvarande regeringen har förändrat sammansättningen av styrelsen. Avsikten med detta har varit, anges det i budgetpropositionen (bil. 12 s. 5), att stiftelsens ändamål skall kunna uppfyllas på bästa sätt i enlighet med regeringens intresse av att stärka kulturen i samhället.
Stiftelsen har den 1 februari i år antagit riktlinjer för bidragsgivningen. Riktlinjerna innehåller bl.a. följande.
För att bidrag skall kunna utgå krävs att nedan uppräknade krav uppfylls helt eller delvis.
l. Projekt för vilket bidrag söks skall uppfylla högt ställda kvalitetskrav.
2. Projekt skall helst vara nyskapande. (Exempel på detta kan vara att nya former och vägar prövas inom det man vanligen förknippar med kulturverksamhet; gränser mellan t.ex. traditionella konstformer eller kulturyttringar överskrids; eller avse samarbete mellan tradionella kulturverksamheter och t.ex. ny teknik.)
3. Projektet skall syfta till att fördjupa och bredda kulturlivet på sin ort eller i sin region.
4. Ett krav för att erhålla bidrag till mer stadigvarande projekt är att verksamhetens fortsatta finansiering kan bedömas vara realistisk. (Stiftelsen vill erinra om att lokala och regionala intressen bör engageras i och bidra till projekten.)
5. Projekt skall bidra till tillväxt och utveckling i en region. (Exempel på detta kan vara att projektet har till effekt att en ort eller region blir mer attraktiv för t.ex. kulturturism eller ger vitaliserande kontakter med nationellt eller internationellt kulturliv.)
6. Bidrag kan sökas för långsiktiga och kvalitetsinriktade kulturprojekt för och av yngre åldersgrupper.
Stiftelsen ger endast i undantagsfall stöd till redan påbörjad verksamhet. Bidrag kan utgå till (a) förstudier av projekt avseende t.ex. finansiering, teknik, inriktning och lokalisering, (b) tidsbegränsade bidrag avseende försöksverksamhet, (c) projektering av byggnader, inredning och utrustning, (d) bidrag till konsultinsatser, (e) teknikutveckling, (f) marknadsföring. Bidrag lämnas inte till löpande verksamhet eller till uppförande av byggnader. Ansökan om bidrag skall innehålla redovisning av hur projektets långsiktiga finansiering skall garanteras.
Av riktlinjerna framgår vidare bl.a. att stiftelsen kommer att följa upp och utvärdera resultatet av bidragsgivningen (jfr yttr. 1993/94:KrU8y). Styrelsen kommer att besluta om bidragsgivning vid två ordinarie tillfällen per år, normalt i juni och december.
I den information som stiftelsen lämnar inför den första bidragsomgången anges bl.a. att stiftelsen är särskilt intresserad av verksamhet som utvecklar och stimulerar det regionala kulturlivet och insatser riktade mot yngre åldersgrupper. Stiftelsen kan även ge stöd till andra eftersatta grupper som flyktingar och invandrare. I informationen anges också att stiftelsen -- utöver en kontinuerlig uppföljning och utvärdering -- kommer att ta initiativ till mer långsiktiga vetenskapliga utvärderingar. Dessutom kommer stiftelsen att ta initiativ till projekt i enlighet med stiftelsens riktlinjer. För kvalitetsbedömning av projektansökningarna kommer stiftelsen att anlita sakkunniga personer inom respektive område. Stiftelsen samarbetar också, anförs det i informationen, med vissa myndigheter på kulturområdet, bl.a. Statens kulturråd, Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet och Ungdomsstyrelsen.
Utskottet tar härefter upp till behandling de fyra motionsyrkandena.
Motionärerna bakom motion Kr240 (fp) vill att riksdagen skall uttala att Stiftelsen Framtidens kultur bör ges rätt att fördela medlen utan avgörande inflytande av andra bidragsförmedlare (yrkande 2).
Utskottet anser att det inte behövs något sådant uttalande som motionärerna efterlyser. Motionsyrkandet avstyrks därför. Stiftelsen Framtidens kultur är en självständig juridisk person (se härom bl.a. bet. 1993/94:LU12 Stiftelser s. 12). Den har att i enlighet med sitt syfte främja ett vitalt kulturliv såväl i Sverige som helhet som på enskilda orter. Den självständiga förmögenhet som avskilts skall -- jämte ev. ytterligare medel som kommer att tillföras stiftelsen -- förvaltas i enlighet med de föreskrifter som finns i stiftelseförordnandet. Som ovan angetts har stiftelsen antagit riktlinjer för bidragsgivningen.
Som en följd av vad utskottet sålunda anfört om stiftelsens självständighet avstyrker utskottet motion Kr205 (mp) yrkande 8 och motion Kr230 (c) yrkande 8, i vilka yrkanden motionärerna vill att riksdagen skall göra uttalanden om eller begära förslag till användningen av de resurser som Stiftelsen Framtidens kultur disponerar.
Utskottet vill med anledning av vad som anförs i motionerna tillägga följande.
I motion Kr205 förordas att stiftelsens resurser skall användas till varaktiga kulturprojekt som inte skall ha karaktären av arbetsmarknadspolitiska insatser. Detta förslag ger -- utöver det ovan angivna ställningstagandet -- anledning för utskottet att anföra följande. Det anges i stiftelseförordnandet att stödet skall ges till långsiktiga och nyskapande projekt. Stiftelseförordnandet ger inte stöd för stiftelsen att använda stiftelseförmögenheten eller avkastningen av denna till arbetsmarknadsinsatser. Detta hindrar självfallet inte att stöd ges till projekt som i praktiken får stor effekt ur sysselsättningssynpunkt.
I motion Kr230 föreslås att stiftelsens resurser skall satsas på barn och ungdom via Statens kulturråd, och riksdagen skall föreläggas förslag härom. Av vad som anförts i det föregående framgår att utskottet inte kan förorda att en sådan beställning görs. Det finns emellertid skäl att med anledning av motionsförslaget erinra om följande. Stiftelsen kommer att ge stöd bl.a. till långsiktiga och kvalitetsinriktade kulturprojekt för och av yngre åldersgrupper. Enligt vad som framgår av information som stiftelsen lämnar i samband med bidragsansökan är, som angetts ovan, stiftelsen särskilt intresserad av verksamhet som utvecklar och stimulerar det regionala kulturlivet och av insatser mot yngre åldersgrupper. Stiftelsen kommer enligt denna information att för kvalitetsbedömning av projektansökningarna samarbeta bl.a. med vissa myndigheter på kulturområdet, däribland Statens kulturråd.
Motionärerna bakom motion Kr265 (v) vill att riksdagen skall uttala att särskild vikt bör läggas vid att informera invandrar- och handikappgrupper om den möjlighet som finns att söka stöd från Stiftelsen Framtidens kultur (yrkande 4).
Eftersom det i första hand ankommer på stiftelsen att besluta om på vad sätt och i vilken form information om stiftelsens bidragsgivning skall lämnas, avstyrker utskottet motionsyrkandet.
En kulturfond benämnd Svenskarnas kulturfond bör inrättas och riksdagen bör anvisa 2,5 miljoner kronor som ett grundkapital för en sådan fond. Detta anser motionärerna bakom motion Kr285 (m) yrkandena 4 och 7. Motionärerna anser att ett beslut i enlighet härmed skulle vara ägnat att stimulera enskilda att ge ett ekonomiskt stöd till svenskt kulturliv.
Frågan om statlig medverkan för att skapa en eller flera kulturfonder har ingående övervägts av riksdagen tidigare. På hemställan av utskottet gav riksdagen våren 1986 regeringen till känna vissa synpunkter om närmare överväganden om möjligheterna att skapa sådana fonder (bet. KrU 1985/86:18 s. 17--19, rskr. 1985/86:192). Utskottet hänvisar till den utförliga diskussionen i utskottsbetänkandet. Våren 1990 återkom fondfrågan till riksdagen motionsvägen. Utskottet hänvisade bl.a. till att regeringen efter viss utredning beslutat att riksdagens skrivelse i här aktuell del skulle läggas till handlingarna samt att en särskild utredare studerade möjligheterna att bygga resurser för förvaltning av vissa kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer, t.ex. i form av en stiftelseanknuten fond, genom donationer eller intressentbidrag. Utskottet, som också hänvisade till de svårigheter som visat sig föreligga att få sponsorstöd till en ny museibyggnad för Vasa, ansåg sig inte kunna förorda ett fortsatt utredningsarbete eller att eljest vidta någon åtgärd med anledning av det våren 1990 aktuella motionsyrkandet (bet. 1989/90:KrU17 s. 19).
Kulturutskottet anser att det får anses ligga inom ramen för Kulturutredningens uppdrag att pröva huruvida det är motiverat med något initiativ för att med statliga medel främja tillkomsten av en sådan kulturfond som föreslås i motionen. Motionsyrkandena avstyrks.
Frågan om kulturens betydelse ur olika aspekter
Frågan om kulturens betydelse tas -- från olika utgångspunkter -- upp i två motioner. För att kulturen skall kunna leva, vitaliseras och vidareutvecklas måste kulturverksamheten erkännas ha ett värde i sig, anförs det i motiveringen till yrkande 1 motion Kr233 (m). Motionärerna vänder sig mot synsättet att man skall se kulturen som ett sätt att nå andra mål, exempelvis för att nå en lokaliseringseffekt. I motion Kr264 (kds) anförs det att även om kulturens betydelse inte i första hand kan beskrivas i ekonomiska termer utan har ett egenvärde och även om det är nödvändigt att kulturen behåller sin integritet, vore det värdefullt med en ekonomisk expertutredning som visar på kulturens betydelse som lokaliserings- och produktivitetsfaktor i Sverige (yrkande 1).
Inom kulturutskottet råder en mycket långtgående enighet om att kulturen har ett egenvärde. Detta har direkt och indirekt kommit till uttryck genom utskottets ställningstagande i olika sammanhang. Utskottet nöjer sig här med att hänvisa till sitt betänkande 1991/92:KrU18, i viket utskottet framförde synpunkter på frågan om kulturens lönsamhet (se även sammanfattning av synpunkterna i bet. 1993/94:KrU18 s. 16). Utskottet tog klart avstånd från uttalanden i en motion om att det är hög tid att betrakta kulturen som en näring. Vidare anförde utskottet bl.a. att utskottet anser att frågan om offentliga kultursatsningar även i fortsättningen måste betraktas främst utifrån andra värderingar än rent ekonomiska. Kulturens egenvärde diskuterades senast under den allmänpolitiska debatten i januari i år (prot. 1994/95:58). Även i denna debatt underströks vikten av att kulturen tillmäts ett egenvärde. Motion Kr233 i här aktuell del får anses besvarad med det anförda.
I motion Kr264 hänvisas till en studie som torde vara rapporten (Ds 1991:22) Kulturen som lokaliseringsfaktor. Rapporten grundade sig på undersökningar i Tyskland. Alltsedan rapporten publicerades har det förekommit en livlig diskussion i vårt land om vilken betydelse kulturen har som lokaliseringsfaktor och som produktivitetsfaktor. En rad artiklar och rapporter som rör ämnet har publicerats. Utskottet vill särskilt hänvisa till Svenska Kommunförbundets rapport Kultur och ekonomi. En genomgång av aktuell nordisk litteratur (av Alvar Svensson, 1994). Huvudsyftet med denna rapport är att i lättillgänglig form ge en översikt över kunskap och erfarenhet som är relevant för diskussionen om kultur som utvecklingsfaktor. Rapporten är avsedd att medverka till en breddning och fördjupning av diskussionen om kultur och ekonomi, eller möjligheten att genom kulturpolitiska åtgärder stärka en orts eller regions utvecklingsmöjligheter. Utskottet vill också nämna NUTEK:s rapport (R 1994:27) Kultur som utvecklingsfaktor. Kultursatsningarna och regionala effekter i Sverige -- en översikt av kunskapsläget. Enligt utskottets mening finns det skäl att utgå från att Kulturutredningen överväger behovet av att ta initiativ av det slag som anges i motionen. Motionsyrkandet påkallar därför inte någon åtgärd av riksdagen.
Utnyttjande av informationstekniken
I motion Kr240 (fp) yrkande 4 tas upp frågan om utnyttjande av informationstekniken inom kulturverksamheten.
I avsnittet om biblioteksfrågor har berörts frågan om utnyttjande av den nya informationstekniken inom kulturområdet. Även inom andra sektorer, bl.a.på museiområdet, har initiativ tagits i syfte att utnyttja de möjligheter som denna teknik erbjuder. Den ger oss unika möjligheter att öka tillgången till kunskap och att presentera den på ett effektivt sätt. Utskottet har inhämtat att Kulturutredningen uppmärksammar den i motionen upptagna frågan. Den utveckling som pågår inom en rad andra områden med utgångspunkt i informationstekniken får i ett längre perspektiv också betydelse för kulturområdet. Utskottet anser att någon åtgärd av riksdagen med anledning av motionsyrkandet inte är erforderlig.
Utförsel av kulturföremål
Enligt Romfördraget (artikel 36) är det tillåtet med nationella exportrestriktioner bl.a. för att skydda skatter av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde. I enlighet härmed har flertalet av de nuvarande medlemsländerna i EU en lagstiftning mot olovlig utförsel av föremål som tillhör det nationella kulturarvet. I Sverige finns bestämmelser på området i 5 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (kulturminneslagen). Den som från Sverige vill föra ut kulturföremål som anges där skall ha tillstånd till utförseln.
Gemenskapen har för att säkra efterlevnaden av de nationella utförselreglerna antagit kompletterande regler dels om licensplikt vid export av kulturföremål till icke-medlemsländer (förordningen /EEG/ nr 3911/92), dels om återlämnande av kulturföremål som olovligen förts från ett medlemsland till ett annat (direktiv nr 93/7/EEG). Efter förslag i proposition 1994/95:74 Återlämnande av kulturföremål togs med giltighet från årsskiftet 1994/95 in bestämmelser i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m., som innebar att direktivets regler införlivades med svensk rätt, något som skulle ske redan som en följd av EES-avtalet. Införlivandet av reglerna skedde genom att ett nytt kapitel, 6 kap., infördes i lagen (bet. 1994/95:KrU6, rskr. 1994/95:100).
Motionärerna bakom två motioner -- Kr220 (c, fp) och Kr221 (s) -- utrycker stor oro för att EU:s regler på området inte är tillräckliga för att skydda stora delar av vårt kulturarv och för att de direktiv, som före Sveriges EU-inträde utfärdades för Kulturarvsutredningen, inte är tillräckligt klara för att leda till en förbättrad svensk lagstiftning. Motionärerna utvecklar mycket utförligt skälen för sina yrkanden -- innebärande krav på tydligare utredningsdirektiv -- och framhåller särskilt att deras oro avser inte minst skyddet för föremål från den folkliga kulturmiljön, däribland allmogemöblerna.
Utskottet delar motionärernas oro i här aktuellt avseende. Som motionärerna framhåller uppnår stora delar av det kulturarv som har skydd enligt kulturminneslagen inte de värdegränser som gäller för det gemensamma skyddet enligt EU:s regler om licensplikt vid export (förordningen) och om återförande av olagligt utförda kulturföremål (direktivet). Sverige har likväl godtagit såväl den aktuella förordningen som direktivet. Detta har skett bl.a. mot bakgrund av att regeringen gjort bedömningen att det med stöd av artikel 36 i Romfördraget skall vara möjligt att vidta sådana åtgärder nationellt att de svenska utförselreglerna ter sig meningsfulla även vad gäller sådana föremål som inte fångas upp av EG:s kompletterande skydd. Då utskottet yttrade sig över proposition 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen uttalade utskottet enhälligt att utskottet delade denna uppfattning (yttr. 1994/95:KrU3y s. 6).
Beträffande den av motionärerna åberopade utredningen, Kulturarvsutredningen (dir. 1994:57), vill utskottet anföra följande. Förra året tillkallades en särskild utredare med uppgift att se över vissa frågor om lagskyddet för olika kulturminnen och kulturmiljöer. Utredningen skall bl.a. -- för att underlätta en parallell tillämpning av EG-reglerna och de svenska reglerna -- se över de svenska reglernas systematik, t.ex. när det gäller kategoriindelningen av tillståndspliktiga föremål och även i övrigt överväga i vad mån en teknisk anpassning kan ske mellan de båda regelverken. I det sammanhanget skall också övervägas ett förslag till ändringar av de svenska reglerna som tillståndsmyndigheterna lämnat. Översynen skall inte ha till syfte att anpassa det svenska skyddet till den gemensamma EG-nivån. Dock bör de svenska reglerna ytterligare fjärmas från EG-reglerna endast om starka skäl talar för det, anförs det slutligen i utredningsdirektiven.
Utskottet har inhämtat att utredningen med förtur kommer att behandla den här aktuella delen av utredningsuppdraget. I överensstämmelse med utskottets bedömning i det ovan angivna yttrandet, då motsvarande fråga behandlades, anser utskottet mot bakgrund av det ovan anförda att motionsyrkandena inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande de kulturpolitiska målen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr240 yrkandena 1 och 3 och 1994/95:Kr285 yrkande 1,
2. beträffande regionala stödjepunkter
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr264 yrkande 2,
3. beträffande Stockholmsregionen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr234,
4. beträffande samordnande av kulturaktiviteter i landet inför år 1998
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr280,
5. beträffande omfördelning av kulturstödet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr235,
6. beträffande Röhsska museet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr219,
7. beträffande Backa teater
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr248,
8. beträffande nationellt centrum för blåsmusik
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr226, 1994/95:Kr245 och 1994/95:Kr246,
9. beträffande riksscen för mångkulturell folkmusik och -dans
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr265 yrkande 6,
10. beträffande Sjöhistoriska museets verksamhet och lokalisering
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr271, 1994/95:Kr279 yrkande 4 och 1994/95:Kr281,
11. beträffande statsbidrag till ett Nobelmuseum
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr205 yrkande 7,
res. 1 (mp)
12. beträffande en opera i Malmö
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr201,
13. beträffande det statliga ansvaret på kulturområdet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr233 yrkande 2,
14. beträffande det framtida statliga stödet till regionala kulturinstitutioner
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr205 yrkande 10, 1994/95:Kr279 yrkande 3 och 1994/95:Kr283 yrkande 1,
15. beträffande statligt stöd till särskilda projekt eller bestämda konstnärliga uppdrag
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr264 yrkande 3,
16. beträffande korporativa beslutsorgan inom kultursektorn
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr206,
17. beträffande frågan om införande av en bibliotekslag
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr205 yrkande 13,
res. 2 (v, mp)
18. beträffande frågan om huruvida skolbiblioteken skall omfattas av en bibliotekslag
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr265 yrkande 8,
19. beträffande biblioteksverksamheten och IT
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:K810 yrkande 8 och 1994/95:T236 yrkande 3,
20. beträffande betydelsen av kultur för barns och ungdoms utveckling
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr230 yrkande 1,
21. beträffande andelen kulturverksamhet som skall riktas mot barn och ungdom
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr230 yrkande 3 och 1994/95:A807 yrkande 39,
22. beträffande en långsiktig handlingsplan hos statsunderstödda institutioner för satsningar inom barn- och ungdomsområdet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr264 yrkande 5,
23. beträffande frågan om självständigheten för Stiftelsen Framtidens kultur
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr240 yrkande 2,
24. beträffande användningen av de resurser som Stiftelsen Framtidens kultur disponerar
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr205 yrkande 8 och 1994/95:Kr230 yrkande 8,
25. beträffande viss information till invandrar- och handikappgrupper
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr265 yrkande 4,
res. 3 (v)
26. beträffande inrättandet av Svenskarnas kulturfond
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr285 yrkandena 4 och 7,
res. 4 (m)
27. beträffande kulturens egenvärde
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr233 yrkande 1,
28. beträffande kulturen som lokaliserings- och produktivitetsfaktor
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr264 yrkande 1,
res. 5 (kds)
29. beträffande utnyttjande av IT inom kulturen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr240 yrkande 4,
30. beträffande utförsel av kulturföremål
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr220 och 1994/95:Kr221.
Stockholm den 16 mars 1995
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Marianne Andersson (c), Björn Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Monica Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta Ringman (s), Jan Backman (m), Fanny Rizell (kds), Annika Nilsson (s), Birgitta Wichne (m) och Barbro Johansson (mp).
Reservationer
1. Statsbidrag till ett Nobelmuseum (mom. 11)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet anförde" och slutar med "motion Kr205)" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som föreslås i motion Kr205 (mp) bör riksdagen avsätta medel till ett Nobelmuseum. Regeringen bör förelägga riksdagen förslag om statsbidragets storlek. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionen i denna del (yrkande 7) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande statsbidrag till ett Nobelmuseum
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Kr205 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Frågan om införande av en bibliotekslag (mom. 17)
Charlotta L Bjälkebring (v) och Barbro Johansson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Ett i" och slutar med "(yrkande 13)" bort ha följande lydelse:
Företrädare för Vänsterpartiet har under en följd av år drivit frågan om införandet av en bibliotekslag (se bl.a. bet. KrU 1984/85:21). Även företrädare för Miljöpartiet har tidigare krävt en sådan lag. Det framgår av tilläggsdirektiven till Kulturutredningen att utredningen skall lägga fram förslag till en sådan lag. Utskottet anser det likväl angeläget att riksdagen hos regeringen begär att förslag till en bibliotekslag snarast läggs fram. Utskottet tillstyrker därför motion Kr205 (mp) i denna del (yrkande 13).
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande frågan om införande av en bibliotekslag
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr205 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Viss information till invandrar- och handikappgrupper (mom. 25)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Eftersom det" och slutar med "utskottet motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Det ankommer i första hand på Stiftelsen Framtidens kultur att besluta om på vad sätt och i vilken form information om stiftelsens bidragsgivning skall lämnas. Med hänsyn till att stiftelsen årligen kommer att utdela mycket stora belopp som kan utgå bl.a. till invandrar- och handikappgrupper bör regeringen, om det behövs, ansvara för kompletterande information till dessa grupper i enlighet med vad som anges i motion Kr265 (v) yrkande 4.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande viss information till invandrar- och handikappgrupper
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Kr265 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Inrättandet av Svenskarnas kulturfond (mom. 26)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Birgitta Wichne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Kulturutskottet anser" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i den aktuella motionen, Kr285, är det inte bara företag som -- genom sponsring -- vill bidra till svenskt kulturliv genom ekonomiska insatser. Många enskilda medborgare vill också stödja kulturlivet. Genom statliga åtgärder syftande till uppbyggnaden av kulturfonder skulle medborgarna stimuleras att lämna sådant stöd. I första hand bör en Svenskarnas kulturfond inrättas. Denna bör få ett grundkapital om 2,5 miljoner kronor som tillskjuts av staten. Därigenom kan intresset för fonder stimuleras. I enlighet med vad som föreslås i motionen bör ett förslag till hur en Svenskarnas kulturfond skall utformas snarast utarbetas. I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motion Kr285 yrkandena 4 och 7.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande inrättandet av Svenskarnas kulturfond
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr285 yrkandena 4 och 7 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels till Svenskarnas kulturfond för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 2 500 000 kr,
5. Kulturen som lokaliserings- och produktivitetsfaktor (mom. 28)
Fanny Rizell (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "I motion" och på s. 24 slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som anförts i det föregående och i överensstämmelse med det synsätt som kommer till uttryck i bl.a. motion Kr264 har kulturen ett egenvärde. Detta faktum står inte i motsättning till att det, som föreslås i nämnda motion, genomförs en ekonomisk expertutredning som visar på kulturens betydelse som lokaliserings- och produktivitetsfaktor i Sverige. Den mest uppmärksammade rapport som finns på området hänför sig till förhållandena i Tyskland, och det mera övergripande material som tagits fram i Sverige är av kartläggningsnatur. Utskottet anser mot denna bakgrund att en sådan utredning som föreslås i motion Kr264 bör komma till stånd. Motionen tillstyrks således i denna del (yrkande 1).
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:
28. beträffande kulturen som lokaliserings- och produktivitetsfaktor
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr264 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
l. Riksscen för mångkulturell folkmusik och -dans (mom. 9)
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Som utskottet anfört ligger den i motionsyrkandet upptagna frågan inom ramen för Kulturutredningens arbete. Jag förutsätter att utredningen noggrant prövar frågan med utgångspunkt i de synpunkter som tas upp i motionen.
2. Det framtida statliga stödet till regionala kulturinstitutioner (mom. 14)
Marianne Andersson (c) anför:
Jag vill i enlighet med vad som anförs i de båda centermotionerna -- Kr279 och Kr283 -- starkt understryka värdet av det nuvarande grundbidragsstödet till de regionala museerna. Jag utgår därför från att stödet kommer att behållas.
3. Det framtida statliga stödet till regionala kulturinstitutioner (mom. 14)
Barbro Johansson (mp) anför:
Med hänsyn till den stora betydelse som länsmuseer, länsteatrar och andra regionala kulturinstitutioner har för att sprida kultur utanför Stockholmsområdet utgår jag från att dessa institutioner -- i enlighet med vad som förordas i motion Kr205 (mp) -- kommer att prioriteras vid kommande kulturinsatser.
4. Frågan om huruvida skolbiblioteken skall omfattas av en bibliotekslag (mom. 18)
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Utskottet utgår från att det i en kommande bibliotekslag kommer till klart uttryck att också skolbiblioteken omfattas av lagen.
5. Biblioteksverksamheten och IT (mom. 19)
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Frågor om hur vi skall kunna utnyttja fördelarna med informationstekniken och därmed sammanhängande problem är föremål för överväganden i en rad sammanhang. Med hänsyn till vikten av att alla medborgare på ett enkelt sätt skall kunna få tillgång till grundläggande samhällsinformation är det angeläget att de i motionerna upptagna frågorna, som har nära samband med innehållet i en kommande bibliotekslag, blir föremål för prövning av Kulturutredningen. Utskottet utgår från att så sker.
6. Andelen kulturverksamhet som skall riktas mot barn och ungdom (mom. 21)
Marianne Andersson (c) anför:
Jag vill erinra om att det i motion Kr230 ges en mycket utförlig argumentation för att barn och ungdom skall prioriteras i kulturverksamheten. Det framhålls bl.a. att kulturinstitutioner och organisationer måste göra omprioriteringar för att den andel av verksamheten som riktar sig mot barn och ungdom skall ökas.
7. Användningen av de resurser som Stiftelsen Framtidens kultur disponerar (mom. 24)
Marianne Andersson (c) anför:
I budgetpropositionen (bil. 12 s. 5) anförs att regeringen förändrat sammansättningen av styrelsen för Stiftelsen Framtidens kultur i avsikt att stiftelsens ändamål skall kunna uppfyllas på bästa sätt i enlighet med regeringens intresse av att stärka kulturen i samhället. Jag delar utskottets uttalande om stiftelsens självständighet. Mot bakgrund av regeringens förfarande vill jag ändå påpeka behovet av satsningar på kultur för barn och ungdom.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Motionerna 2 Utskottet 5 Utredningsarbete på kulturområdet 5 Allmänna synpunkter 8 Kulturpolitikens mål 9 Decentraliseringsfrågor, m.m. 9 Kulturella centrum, m.m. 9 Andra decentraliseringsfrågor 11 Statsbidragsfrågor 16 Vissa biblioteksfrågor 17 Barn- och ungdomsfrågor 18 Stiftelsen Framtidens kultur. Ny kulturfond? 20 Frågan om kulturens betydelse ur olika aspekter 23 Utnyttjande av informationstekniken 24 Utförsel av kulturföremål 24 Hemställan 26 Reservationer 28 1. Statsbidrag till ett Nobelmuseum (mp) 28 2. Frågan om införande av en bibliotekslag ((v, mp) 28 3. Viss information till invandrar- och handikappgrupper (v) 29 4. Inrättandet av Svenskarnas kulturfond (m) 29 5. Kulturen som lokaliserings- och produktivitetsfaktor (kds) 30 Särskilda yttranden 30 l. Riksscen för mångkulturell folkmusik och -dans (v)30 2. Det framtida statliga stödet till regionala kulturinsitutioner (c) 30 3. Det framtida statliga stödet till regionala kulturinsitutioner (mp) 31 4. Frågan om huruvida skolbiblioteken skall omfattas av en bibliotekslag (v) 31 5. Biblioteksverksamheten och IT (v) 31 6. Andelen kulturverksamhet som skall riktas mot barn och ungdom (c) 31 7. Användningen av de resurser som Stiftelsen Framtidens kultur disponerar (c) 31