Övergripande kulturfrågor
Betänkande 1992/93:KrU17
Kulturutskottets betänkande
1992/93:KRU17
Övergripande kulturfrågor
Innehåll
1992/93 KrU17
Sammanfattning
I betänkandet behandlas ett antal motioner som avser övergripande kulturfrågor. Även några mera avgränsade frågor behandlas.
Riksdagen uttalade sig förra våren för att det skulle tillsättas en parlamentarisk utredning med huvuduppgift att utvärdera i vad mån 1974 års kulturpolitiska mål uppfyllts. För att tillgodose riksdagens önskemål har regeringen i dagarna tillsatt en utredning om kulturpolitikens inriktning. Samtidigt har tillkallats två särskilda utredare, en på museiområdet och en på teaterområdet.
Utskottet föreslår att riksdagen skall uttala sig för att utredningsarbetet på musei- och teaterområdena skall bedrivas av parlamentariska utredningar. Vidare föreslår utskottet att frågor om vad som i direktiven till utredningen om kulturpolitikens inriktning redovisas under rubriken Den internationaliserade kulturen skall brytas ut till en särskild parlamentarisk utredning. Utskottet vill också att riksdagen skall uttala sig om tillsättandet och sammansättningen av de tre av utskottet i betänkandet förordade nya parlamentariska utredningarna.
I övrigt avstyrker utskottet motionsyrkandena. Detta sker i många fall med hänvisning till de utredningsdirektiv som utfärdats.
Vid betänkandet har fogats 11 reservationer och en meningsyttring. Bl.a. reserverar sig företrädarna för regeringspartierna beträffande de förslag som utskottet lagt fram om de parlamentariska utredningar som enligt utskottsmajoritetens mening skall tillsättas.
Motionerna
1992/93:Kr204 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om en bibliotekslag.
1992/93:Kr206 av My Persson och Lennart Fridén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Röhsska Konstslöjdmuseet bör ges uppdraget att verka såsom statligt ansvarsmuseum.
1992/93:Kr214 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning angående nationell bibliotekspolitik där glesbygdsfrågorna får en särbehandling.
1992/93:Kr218 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till bibliotekslag enligt vad i motionen anförts.
1992/93:Kr229 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidrag till teaterverksamhet enligt "Jämtlandsmodellen",
1992/93:Kr241 av Göran Åstrand och Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av kulturstödet.
1992/93:Kr242 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om begreppet infrastruktur,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kultur och regional utveckling,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna att ge regionala och lokala museer ett nationellt ansvar inom vissa områden,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nationellt ansvar för Röhsska museet,
1992/93:Kr244 av Elisabeth Persson och Rolf L Nilson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om danslivets utveckling.
1992/93:Kr245 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bredda det norrländska musikteaterutbudet genom samverkan mellan Norrlandsoperan i Umeå och kulturinstitut i Sundsvall/Härnösand, Piteå och Östersund.
1992/93:Kr246 av Ulla Orring m.fl. (fp, m, c, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning för att undersöka förutsättningar att bredda det norrländska musikteaterutbudet -- en nationalscen i norr -- inför kommande decennium.
1992/93:Kr249 av Bertil Persson och Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om långsiktig utbyggnad av musikteatern i Sverige.
1992/93:Kr250 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning med inriktning att inrätta en nationalscen i Skåne.
1992/93:Kr257 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översynen av museernas verksamhet, bl.a. att direktiv ges att utreda frågan om en sammanslagning av Nordiska museet och Statens historiska museum,
1992/93:Kr258 av Margareta Israelsson och Eva Johansson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att översynen av museernas verksamhet bl.a. bör ges direktiv att utreda frågan om en sammanslagning av Nordiska museet och Statens historiska museum,
1992/93:Kr260 av Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att Röhsska museet utses som ansvarigt för samordning vad gäller konsthantverk och design.
1992/93:Kr261 av Charlotte Branting m.fl. (fp, m, c, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nationellt glasmuseum i Växjö.
1992/93:Kr262 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av ett glasmuseum i Nybro kommun.
1992/93:Kr263 av Bertil Danielsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lönebidragsnivån till anställda med visst arbetshinder vid regionala kulturinstitutioner fastställs till 90 %,
2. att riksdagen beslutar att finansieringen skall ske genom omfördelning av resurser inom kulturdepartementets anslagsområde.
1992/93:Kr265 av Jan Backman m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att skapa en länsmuseiorganisation för hela Skåne.
1992/93:Kr272 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Rooseum i Malmö,
1992/93:Kr276 av Sylvia Lindgren och Maj Britt Theorin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om "kulturpass" för barn och ungdom vid besök på museum m.m.
1992/93:Kr289 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Röhsska museets lämplighet som designmuseum.
1992/93:Kr292 av Rune Thorén och Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett svenskt designmuseum.
1992/93:Kr294 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bildande av en stiftelse med syfte att bevara och förvalta natur- och kulturmiljöer.
1992/93:Kr295 av Rosa Östh och Gunnar Thollander (c, s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att Statens kulturråd ges i uppdrag att ur sitt anslag fördela medel som ett stöd till finansieringen av verksamheten vid Leufstabruk.
1992/93:Kr300 av Monica Widnemark m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens medverkan vid tillskapandet av ett nationellt glasmuseum i Växjö i samverkan med Smålands museum.
1992/93:Kr312 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i det ekonomiska läge som råder inga nysatsningar bör ske inom kulturområdet på bekostnad av kulturens basverksamheter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen (Kulturdepartementet) till känna vad i motionen anförts om att en analys av erforderliga arbetsinsatser vid centralmuseerna för vård, konservering och bearbetning av samlingar samt dokumentation av 1900-talets liv och arbete bör göras, vilket sedan utgör underlag för medelstilldelningen.
1992/93:Kr313 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samhällets ekonomiska ansvar för ett brett kulturliv,
4. att riksdagen begär att regeringen tillsätter den av riksdagen beslutade kulturpolitiska utredningen enligt vad i motionen anförts,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till bibliotekslag enligt vad i motionen anförts,
14. att riksdagen begär att regeringen i samband med utvärderingen av 1974 års kulturpolitiska mål utvärderar utvecklingen på etermedieområdet i relation till vad som i motionen anförts om television,
1992/93:Kr316 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för utvärdering av 1974 års kulturpolitik.
1992/93:Kr317 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bildande av en nationell stiftelse med syfte att bevara och förvalta natur- och kulturmiljöer.
1992/93:Kr318 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att precisera målen för en nationell bibliotekspolitik.
1992/93:Kr326 av Stina Gustavsson och Charlotte Branting (c, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående framtida lokalisering av barn- och ungdomsteater.
1992/93:Kr327 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en permanent barn- och ungdomsteaterverksamhet i Jämtlands län.
1992/93:Kr328 av Georg Andersson m.fl. (s, -) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att utveckla musikteaterverksamheten i Norrland.
1992/93:Kr329 av Gunhild Bolander och Ulla Pettersson (c, s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Gotland bör ingå i fördelningen av årliga anslag motsvarande länsteateranslag med statliga grundbelopp.
1992/93:Kr333 av Chris Heister och Inger Koch (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för en sammanslagning av Nordiska museet och Statens historiska museum,
1992/93:Kr335 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
12. att riksdagen begär att regeringen ger en redovisning vad gäller lönebidrag i enlighet med vad i motionen anförts,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den kulturpolitiska utredningen,
16. att riksdagen hos regeringen begär att utredningen om museifrågorna blir en parlamentarisk utredning,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredningen om museifrågorna,
18. att riksdagen hos regeringen begär att utredningen om teaterfrågorna blir en parlamentarisk utredning,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredningen om teaterfrågorna,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetet med att analysera konsekvenserna av ett eventuellt medlemskap i EG,
21. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift att utreda bevarandefrågorna vad gäller industrimiljöer och industriminnen,
22. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att precisera målen för en nationell bibliotekspolitik,
1992/93:Kr336 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ansvarsfördelningen mellan stat och kommun för barn- och ungdomskulturen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förtur för barn- och ungdomskulturens behov,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de statliga kulturinstitutionerna och Filminstitutet skall redovisa sina insatser för barn och ungdom,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av det offentliga stödet till fria grupper,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den parlamentariska teaterutredningen skall beakta barn- och ungdomsteaterns behov.
1992/93:Kr337 av Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Etnografiska museet i Göteborg,
1992/93:A810 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturverksamhet för kvinnor i skogslänen.
Utskottet
Inledning
Som bakgrund till frågor som utskottet behandlar i detta betänkande och i betänkandena 1992/93:Kr18--26 finns skäl att lämna en redovisning för bl.a. tre nyligen tillsatta utredningar på kulturområdet.
Riksdagen fastställde år 1974 åtta mål för den statliga kulturpolitiken (prop. 1974:28, bet. 1974:KrU15 s. 3 och 19--20, rskr. 1974:248). Målen är allmänt hållna och övergripande till sin karaktär. Sedan målen fastställdes har nära 20 års politiskt beslutsfattande lett fram till utformningen av dagens kulturpolitik.
På förslag av kulturutskottet uttalade riksdagen den 9 april förra året att en kulturpolitisk utredning med parlamentarisk sammansättning borde tillsättas med huvuduppgift att utvärdera i vad mån 1974 års kulturpolitiska mål hade uppfyllts (bet. 1991/92:KrU18, rskr. 1991/92:204). I sitt betänkande gav utskottet en fyllig beskrivning av hur utskottet bedömt behovet av en utvärdering (s. 6--11).
Regeringen beslöt den 25 februari i år att bemyndiga kulturministern att tillkalla en kommitté med uppdrag att utreda kulturpolitikens inriktning (dir. 1993:24).
Samtidigt bemyndigades kulturministern att tillkalla två utredare med uppdrag på kulturområdet, nämligen en med uppdrag att göra en översyn av Riksteaterns betydelse för teaterlivet och ansvarsfördelningen mellan Riksteatern och länsteatrarna (dir. 1993:25) och en med uppdrag att göra en översyn av mål- och strukturfrågor m.m. inom det statliga och statsunderstödda museiväsendet (dir. 1993:26).
Kommittén och utredarna har tillkallats i dagarna.
I detta betänkande använder utskottet benämningarna Kulturpolitiska utredningen, Teaterutredningen och Museiutredningen.
Kulturpolitiska utredningen som har en parlamentarisk sammansättning har i uppgift att
Göra en utvärdering av kulturpolitikens hittillsvarande inriktning med utgångspunkt i 1974 års kulturpolitiska mål,
värdera kulturpolitiken med hänsyn till effekterna av de resurser som har satsats,
göra en samlad bedömning av vilka krav och utmaningar som kulturpolitiken har att möta under 1990-talet och på längre sikt,
göra en analys av kulturverksamheternas och kulturinstitutionernas utvecklingsmöjligheter,
lämna förslag om eventuellt förändrade mål för kulturpolitiken,
precisera statens ansvar för kulturpolitiken,
lämna förslag till åtgärder för att främja kulturlivet och en positiv utveckling av kulturen.
Särskild uppmärksamhet bör ägnas decentraliseringsmålet och hur tillkomsten av kulturella centrum i landet kan främjas. Utredningen bör noga beakta sambandet mellan de kulturpolitiska ställningstaganden som görs av staten resp. kommunerna och landstingen. Utredningens överväganden bör göras utifrån förutsättningen att de offentliga utgifterna inte kan ökas.
I utredningsdirektiven görs en utförlig genomgång av uppdraget till utredningen. I avsnittet med rubriken Kulturpolitikens huvuduppgifter anförs bl.a. att utredningen bör beskriva kulturpolitikens huvuduppgifter och att beskrivningen bör grundas på bedömningar av vår tids samhällsförändringar och vilka krav som följer av dessa. Statens ansvar bör analyseras. Utredningen bör ha frihet att själv välja vilka aspekter på kulturpolitiken som den önskar lyfta fram i sammanhanget. För egen del pekar dock kulturministern på ett antal viktiga ämnen som hon anser det vara angeläget att utredningen uppmärksammar. Dessa anges under följande rubriker, nämligen (1) Kulturella centrum, (2) Kulturen i det mångkulturella Sverige, (3) Den internationaliserade kulturen, (4) Medieutvecklingen och kulturpolitiken, (5) Värnet av kulturarvet, (6) Insatser för barn och ungdom, (7) Folkbildningen, (8) Kulturens finansiering. I ett annat avsnitt, Kulturpolitikens genomslagskraft, framhålls bl.a. att de offentliga kulturpolitiska instrumenten samt förutsättningarna för styrning, bl.a. genom resurser, i framtiden väsentligen kommer att vara desamma som i dag. Kulturpolitikens genomslag kommer i hög grad att vara beroende av hur resurserna och instrumenten används. En del av utredningens uppdrag, anförs det i direktiven, bör därför vara att söka indentifiera de hinder som kan finnas för kulturverksamheternas och institutionernas positiva utveckling. Bedömningarna av kulturpolitikens genomslagskraft bör bl.a. utgå från ambitionen att
kvalitet, professionalism och mångfald bör främjas,
kulturpolitiskt stöd bör ge iakttagbara effekter samt främja förnyelse och utveckling,
en ändamålsenlig och tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan olika beslutsnivåer i kulturpolitiken är eftersträvansvärd,
kulturskapare skall ha goda villkor för sitt arbete.
Utredningen bör pröva om det finns skäl att föreslå förändringar inom kulturområdets myndighetsstruktur, ansvars- och anslagsfördelningen mellan myndigheterna samt kulturbudgetens anslagsstrukturer. Utredningen bör granska om den nuvarande formen för statsbidrag till regionala kulturinstitutioner är ändamålsenligt utformad. I sammanhanget anför kulturministern att hon bedömt att det inom två områden finns särskilda skäl att pröva behovet av mer omfattande förändringar av institutionsstruktur och ansvarsförhållanden. Kulturministern hänvisar till att särskilda utredare därför skall tillkallas på musei- och teaterområdena. Samråd bör ske med dessa utredare, bl.a. i frågor som gäller statsbidraget till de regionala kulturinstitutionerna. Ett underavsnitt till avsnittet Kulturpolitikens genomslagskraft har rubriken Konsekvenser av 1974 års kulturpolitik. Det framhålls att utredningens uppdrag innehåller tydliga moment av en utvärdering av hur 1974 års kulturpolitiska mål har uppfyllts. Till uppdraget fogas önskvärdheten att utredningen överväger om den förda politiken har haft negativa effekter på kulturverksamheternas och institutionernas utveckling. Synpunkten utvecklas närmare. Utredningen bör också göra en värdering av om statens stöd till olika delar av kulturlivet varit rimligt avvägt och om stödet förändrats på ett sätt som motsvarar förändringen i kulturverksamheternas villkor och behov.
Kulturpolitiska utredningen bör överväga lämpligheten att redovisa uppdraget vad avser utvärderingen av kulturpolitikens hittillsvarande resultat i ett delbetänkande. Utredningsuppdraget bör slutligt redovisas senast i december 1994.
Den särskilde utredaren på teaterområdet -- Teaterutredningen -- har enligt sina direktiv (dir. 1993:25) i uppgift att
göra en analys av Riksteaterns olika uppgifter och betydelse för teaterlivet,
göra en analys av ansvarsfördelningen mellan Riksteatern och länsteatrarna,
överväga huruvida statsbidraget till Riksteatern i större utsträckning bör inriktas på de delar av verksamheten där Riksteatern är ensam aktör inom teaterområdet,
överväga om medel härigenom kan frigöras för andra angelägna satsningar inom kultursektorn.
I direktiven utvecklas närmare hur dessa fyra deluppgifter bör fullgöras.
Museiutredningen (dir. 1993:26) har i uppgift att se över museiväsendets struktur och samverkansformer bl.a. i syfte att skapa bättre förutsättningar för en effektivare användning av de totalt tillgängliga resurserna på museiområdet. Utredningen skall därvid
analysera museiväsendets övergripande uppgifter och verksamhetsmål,
överväga om de centrala museernas nuvarande organisation och arbetsfördelning är ändamålsenlig med hänsyn till behovet av samverkan, överblick och samlad resultatbedömning,
granska roll- och ansvarsfördelningen inom hela museisektorn, utvärdera samspelet inom och mellan sektorns olika nivåer samt belysa eventuellt förekommande kompetenskonflikter,
granska effekterna av det statliga stödet till regionala museer samt bedöma om länsmuseernas uppgifter inom den statliga kulturmiljövården kan förtydligas,
granska Statens kulturråds uppgifter på museiområdet,
redovisa förslag om precisering av museiväsendets ansvar för forskning, varvid även de till universiteten knutna museerna bör uppmärksammas,
belysa Riksutställningars olika uppgifter och deras betydelse för såväl museiväsendet som kultur- och samhällslivet i övrigt,
överväga frågan om den statliga museipolitikens räckvidd bl.a. mot bakgrund av förslag som i olika sammanhang framförts om statligt ansvarstagande eller statligt stöd till nya museer,
se över frågor om anslagsstrukturer, kostnadsfördelning och marknadens betydelse för museiväsendet,
i övrigt göra de överväganden i strukturellt eller annat hänseende som utredaren finner motiverade.
I direktiven till utredningen utvecklar kulturministern närmare sin syn på hur uppdraget bör genomföras.
Teater- och museiutredningarna bör redovisa sina uppdrag före utgången av mars 1994.
I anslutning till behandlingen av motionsyrkanden i detta och i andra betänkanden får utskottet anledning att närmare redovisa enskildheter i de tre i det föregående redovisade utredningsdirektiven.
Allmänna kulturpolitiska frågor
I motion Kr313 (v) yrkas att den av riksdagen begärda kulturpolitiska utredningen skall tillsättas (yrkande 4). Sedan motionen väcktes, har utredningen tillsatts. Utskottet anser det anmärkningsvärt att utredningen inte tillsatts förrän i dagarna, eftersom vad kulturutskottet anförde i sitt betänkande i ämnet (bet. 1991/92:KrU18 s. 9) innebar att utredningen skulle få ett omfattande uppdrag och skulle få en skyldighet att snabbt redovisa detta. Eftersom motionsyrkandets syfte tillgodosetts, påkallar yrkandet inte någon riksdagens åtgärd. Det avstyrks därför.
I ett antal motioner som väckts under allmänna motionstiden har tagits upp frågor som omfattas av eller har nära samband med Kulturpolitiska utredningens uppdrag. I detta avsnitt behandlas motioner som innehåller yrkanden av detta slag och som är av allmän natur.
Utskottet lämnar här en mycket kortfattad redovisning för fyra motionskrav.
I motion Kr313 (v) föreslås att det i samband med utvärderingen av 1974 års kulturpolitiska mål även skall ske en utvärdering av kulturpolitikens effekter på etermedieområdet (yrkande 14).
I motion Kr316 (c) framförs ett stort antal synpunkter som bakgrund till förslag om vilka riktlinjer som bör gälla för utvärderingen av 1974 års kulturpolitik. Motionärerna uttalar att de tror att utvärderingen kommer att visa att de kulturpolitiska målen alltjämt står sig men att medelsarsenalen på flera centrala områden måste förnyas. Det gäller bl.a. insatser för att decentraliseringsmålet skall nås. Inom ramen för utvärderingen av detta mål måste en bedömning ske av kulturen som lokaliserings- och utvecklingsfaktor. Kulturen kommer att bli en allt viktigare komponent i en regions infrastruktur, anförs det. I sammanhanget vill utskottet hänvisa till att, som framgår av det följande, frågan om kulturen som en infrastrukturfaktor även tas upp i motion Kr242 (s).
I motion Kr335 (s) förordas att följande tre förslag som framfördes under den allmänna motionstiden förra året skall behandlas av den kulturpolitiska utredningen (yrkande 15).
En första utgångspunkt för den framtida kulturpolitiken bör vara att den skall metodiskt främja ett ökat samspel mellan olika kulturverksamheter i landet -- ett i verklig mening nationellt kulturliv förutsätter dynamik, rörlighet och erfarenhetsutbyte mellan olika konst- och kulturområden.
En central statlig uppgift för nittiotalets kulturpolitik är att gynna uppkomsten av fler kulturella centrum utanför Stockholm samt att ge nationella uppdrag till institutioner ute i landet.
En nationell kulturfond för kulturbyggnader och kulturturism bör bildas.
Motionärerna vill också att Kulturpolitiska utredningen särskilt skall granska hur 1974 års mål har uppfyllts vad gäller barn och ungdomar. Vid utvärderingen bör även målet om kulturell jämlikhet särskilt beaktas. I motionen framhålls också att frågan om insatser för ett vidgat deltagande i kulturlivet måste ges hög prioritet i allt kulturpolitiskt arbete.
Slutligen redovisas här motion Kr241 (m). Motionen har till syfte att de administrativa kostnaderna på kulturområdet skall begränsas och att mottagarna av kulturstöd skall få ett ökat inflytande på fördelningen och inriktningen av kulturstöd. Den kulturpolitiska utredningen bör få i uppgift att skyndsamt klarlägga vilka administrativa kostnader som är förenade med kulturverksamheten och arbeta med sådan snabbhet att resultatet av utredningsarbetet kan påverka budgeten redan för budgetåret 1994/95.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande. De synpunkter på den kulturpolitiska utredningens arbete som framförts i motionerna står i en rad avseenden helt i överensstämmelse med vad som enligt utredningsdirektiven uttryckligen bör bli föremål för utredning. Härtill kommer att utredningen skall ha möjlighet att arbeta inom en mycket bred ram. Utskottet vill därvid peka på att det enligt direktiven skall stå utredningen fritt att själv välja vilka aspekter på kulturpolitiken som den önskar lyfta fram. Det förtjänar också att framhållas att eftersom utredningen fått en parlamentarisk sammansättning det framstår som naturligt att synpunkter som förts fram motionsvägen av företrädare för olika politiska partier med lätthet kan lyftas fram inom utredningen. Till det sagda vill utskottet -- med anledning av vad som anförs i en av motionerna -- lägga att utredningsdirektiven inte hindrar att delförslag läggs fram av utredningen. Utskottet anser med hänvisning till det anförda att motionernas syfte kan bli tillgodosett utan att riksdagen vidtar någon åtgärd med anledning av motionsyrkandena. Dessa avstyrks därför.
Utskottet förutsätter att Kulturpolitiska utredningen ägnar särskild uppmärksamhet åt frågor som avser kulturturism även i andra avseenden än vad som tagits upp i motion Kr335 (s), där frågan om en nationell kulturfond för bl.a. kulturturism aktualiserats.
Inom utskottet har i detta sammanhang aktualiserats frågan om Statens kulturråds framtida verksamhet. I likhet med vad kulturministern anför i budgetpropositionen (bil. 12 s. 39) anser utskottet att det är naturligt att även Kulturrådets framtida roll och arbete i framtiden analyseras av den kulturpolitiska utredningen. Utskottet vill också hänvisa till det uppdrag som ankommer på Museiutredningen. Denna skall bl.a. granska Kulturrådets uppgifter på museiområdet.
Utskottet tar härefter upp till behandling frågor som avser det avsnitt i direktiven till Kulturpolitiska utredningen som rubriceras Den internationaliserade kulturen. Avsnittet har följande lydelse.
Förändringar i vår omvärld som t.ex. demokratins framväxt i Central- och Östeuropa, liksom den politiska integrationen av Europas stater påverkar oss. Kulturen kommer på ett naturligt sätt i fokus när det finns ett uttalat behov av att knyta kontakter över nationsgränserna. Den kan därvid ofta spela en viktig roll i den internationella kontaktverksamheten. Störst betydelse har den dock säkerligen långsiktigt som bärare av ett gemensamt arv.
Förstärkning av Europaperspektivet -- men också den parallella process som leder till en ökad nordisk samverkan -- innebär inget principiellt nytt för kulturområdet. Dess olika verksamheter har alltid behövt hålla de internationella kanalerna öppna för att få nya impulser och för att kunna utvecklas. Särskilt medieutvecklingen har inneburit att allt fler kulturskapare har kommit att också verka i en internationell miljö.
Ändå talar mycket för att det internationella perspektivet på kulturområdet successivt ytterligare kommer att förstärkas. Svenska kulturskapare och kulturverksamheter kommer att i ökad utsträckning finnas på en internationell marknad, antingen de väljer att verka inom Sverige eller utomlands.
Därför är det angeläget att utredningen analyserar vilka nya krav som internationaliseringen kan komma att ställa på kulturpolitiken. I detta sammanhang bör särskilt beaktas de förutsättningar som följer av att Sverige är ett litet språkområde med ett geografiskt randläge i Europa.
Genom innehållet i direktiven är enligt utskottets mening yrkande 20 i motion Kr335 (s) tillgodosett. I yrkandet föreslås att Kulturpolitiska utredningen skall behandla resultatet av arbetet med att analysera konsekvenserna av ett eventuellt medlemskap i EG. Motionsyrkandet bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Då det gäller utredningsuppdraget vill utskottet tillägga följande.
I enlighet med ett underhandsuppdrag från Kulturdepartementet har Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet medverkat i ett arbete med syfte att inom vardera myndighetens ansvarsområde belysa konsekvenserna av ett svenskt medlemskap i EG. Myndigheternas redovisningar -- jämte en analys av medieområdet som görs inom departementet -- kommer att utgöra underlag för en sammanfattande informationsskrift som departementet räknar med att publicera i slutet av maj månad. Det material som tagits fram belyser konsekvenserna för utformningen av svensk kulturpolitik vid en anpassning till EG:s regelverk och konsekvenserna för "kulturmarknadens" villkor vad gäller bl.a. ökad rörlighet m.m. Materialet är avsett att utgöra underlag till den kulturpolitiska utredningens arbete i vad avser den internationaliserade kulturen.
Enligt kulturutskottets mening är utredningarbetet i här aktuellt avseende av stor betydelse. I enlighet med vad som anges i utredningsdirektiven är det angeläget att det sker en analys av vilka nya krav som internationaliseringen kan komma att ställa på kulturpolitiken. I första hand måste Europaperspektivet på kulturområdet förstärkas. Det kartläggningsarbete som i enlighet med det ovan anförda tagits fram på EG-området bör kunna utgöra en grund för en central del av utredningsarbetet.
I vad avser formerna för utredningsarbetet i här aktuellt avseende gör utskottet följande bedömning.
Genom att den av utskottet förordade kulturpolitiska utredningen tillsatts först närmare ett år efter riksdagens beslut i frågan finns risk för att utredningen, om den inte avlastas en del av sina uppgifter, inte förmår utföra sitt uppdrag inom den av regeringen utsatta tiden. Utskottet förordar därför att utredningsuppdraget beträffande den internationaliserade kulturen överförs till en särskild utredning med parlamentarisk sammansättning. I frågor om kulturturism bör ett nära samarbete mellan kulturpolitiska utredningen och utredningen om den internationaliserade kulturen äga rum.
Utskottet anser att utredningen om den internationaliserade kulturen bör redovisa resultatet av sitt arbete före utgången av mars 1994.
Vad utskottet sålunda anfört om en parlamentarisk utredning om den internationaliserade kulturen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I enlighet med vad som i det föregående ovan antytts föreslås i motion Kr242 (s) att kulturlivet i alla dess yttringar skall införlivas i begreppet infrastruktur (yrkande 1). Motionärerna anför bl.a. att när vi använder begreppet infrastruktur menar vi ofta sådana ting som på ett uppenbart sätt är en förutsättning för att näringsliv, service och gemensam sektor skall kunna fungera på ett bra sätt. Kommunikationer, utbildning och en rationell och effektiv administration förknippas med begreppet infrastruktur, anför de, men däremot inte ett fungerande kulturliv. Även i den ovan behandlade motionen Kr316 (c) och i motion Kr335 (s) förs en infrastrukturdiskussion.
Som utskottet vid flera tillfällen under senare år kommit att diskutera, är det uppenbart att kulturen hitintills i alltför liten utsträckning uppmärksammats som en viktig faktor för bl.a. regional utveckling. Utskottet hänvisar i första hand till sin diskussion förra året om behovet av regionala kulturcentrum (bet. 1991/92:KrU18 s. 10--11). I direktiven för Kulturpolitiska utredningen anges att som en utgångspunkt för behovet av fler kulturcentrum riksdagen anknutit till frågan om kulturens betydelse för växtkraft och dynamik nationellt och regionalt. Utskottet har inte något att erinra mot vad motionärerna anför av innehåll att kulturlivet måste betraktas som en viktig infrastrukturfaktor. Utskottet utgår från att denna fråga kommer att övervägas av den kulturpolitiska utredningen. Motionsyrkandet (yrkande 1 i motion Kr242) bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
I samma motion, Kr242 (s), framställs ett närliggande yrkande, som har en mera konkret inriktning (yrkande 2). Motionärerna framhåller vikten av en utveckling av kulturlivet i Västsverige med utgångspunkt i kulturens betydelse för den regionala utvecklingen. Motionärerna anser bl.a. att kulturen behöver ges ökad vikt i länsstyrelsernas regionalpolitiska planering och att det för Västsveriges del är betydelsefullt att kulturområdet redan från början finns med i den gemensamma övergripande regionplaneringen.
Utskottet vill hänvisa till den ovan angivna diskussionen om kulturpolitiska centrum. I direktiven till Kulturpolitiska utredningen hänvisas till att kulturutskottet anknutit till den nu pågående parlamentariska beredningen (C 1992:06) om den offentliga verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional nivå (dir. 1992:86). Utskottet vill i sammanhanget erinra om att regeringen i februari månad i år gett den nämnda beredningen, Regionberedningen, i uppdrag att med förtur behandla Västsverigefrågan.
Vidare vill utskottet med hänsyn till innehållet i motionskravet framhålla att möjligheterna att stärka kulturen i det regionalpolitiska arbetet självfallet måste tas till vara. Detta kan ske på olika sätt. I den mån medvetenheten om kulturens betydelse för en regions utveckling ökas hos ledamöterna i länsstyrelsernas lekmannastyrelser ökas naturligtvis i motsvarande mån möjligheterna till ökade kulturinsatser vid planering och vid fördelning av regionalpolitiska medel. Samtidigt vill utskottet, då det gäller sistnämnda fråga, framhålla att utskottet är medvetet om att de resurser av här aktuellt slag som står till vissa länsstyrelsers förfogande är så begränsade att utrymmet för kulturinsatser är relativt små.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr242 yrkande 2.
Enligt motion Kr313 (v) skall samhället -- stat, landsting och kommun avses -- ta ansvaret för ett brett kulturliv. Motionärerna anknyter till den år 1991 publicerade studien (Ds 1991:22) Kulturen som lokaliseringsfaktor. Studien avser satsningar som görs på kultur i Tyskland. I studien förs fram tolv teser, däribland tesen att kulturen är ekonomiskt lönsam. Motionärerna menar att det politiska intresset för kultur "som inte lönar sig" har minskat i takt med att de kommersiella möjligheterna överbetonats.
Utskottet behandlade förra året en motion som gav utskottet anledning att beröra innehållet i den ovan angivna studien. Utskottet ansåg att frågan om offentliga kultursatsningar även i fortsättningen måste betraktas främst utifrån andra värderingar än rent ekonomiska. Utskottet -- som också hänvisar till vad utskottet i övrigt anförde i sammanhanget (se bet. 1991/92:KrU18 s. 12) -- anser att motionen i här aktuell del inte erfordrar någon riksdagens åtgärd (yrkande 2).
Motionärerna bakom motion Kr312 (nyd) vill att i det ekonomiska läge som råder inga nysatsningar bör ske inom kulturområdet på bekostnad av kulturens basverksamheter (yrkande 1).
Utskottet vill framhålla att det visserligen generellt sett är viktigt att skydda den nuvarande basverksamheten inom kulturinstitutionerna men att kulturpolitiken inte får ges ett innehåll som innebär att experiment och förnyelse på kulturområdet förhindras -- detta leder till stagnation. Eftersom stor återhållsamhet vid budgetprövningen måste iakttas i den nuvarande budgetsituationen kan omprioriteringar behöva göras genom att resurser för experiment och förnyelse tas från de nuvarande institutionernas basresurser -- liksom för att skapa basresurser till nyskapade institutioner. Mera övergripande överväganden av detta slag får göras av de nyligen tillsatta utredningarna. Då det gäller medelsanvisning för nästa budgetår får en prövning ske i samband med prövningen av regeringens förslag till medelsanvisning under de olika anslagen i budgetpropositionen.
I enlighet med det anförda avstyrks motion Kr312 yrkande 1.
I motion A810 (s) framförs vissa synpunkter om kulturverksamhet för kvinnor i skogslänen (yrkande 18). Motionärerna framhåller bl.a. betydelsen av resurser till Riksteatern, till studieförbunden och till samlingslokaler.
Utskottet vill erinra om att utskottet i sitt yttrande till arbetsmarknadsutskottet våren 1990 över dåvarande regeringens förslag om regionalpolitik för 90-talet framhöll att det är angeläget att satsningarna inom kulturområdet för att stärka regionalutveckling och regional identitet förstärks (yttr. 1989/90:KrU7y). Utskottet delade också den uppfattning som kom till uttryck i propositionen om att en medveten satsning på kulturområdet kan ha särskild betydelse för kvinnorna som i hög grad engagerar sig i kulturlivet.
I detta sammanhang vill utskottet -- i linje med vad som anfördes i det angivna yttrandet -- framhålla att länsanslagen i vart fall i skogslänen torde vara av den storleksordningen att utrymme finns för att ge stöd åt kulturinsatser som har särskild betydelse för kvinnorna. Med hänvisning till det anförda, och då de särskilda stödfrågor som motionärerna tar upp i motionen behandlas i särskilda betänkanden av bl.a. kulturutskottet, bör motionsyrkandet inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Museifrågor
Som utskottet redovisat i det inledande avsnittet har en särskild utredare, Museiutredningen, tillkallats med uppgift att se över museiväsendets struktur och samverkansformer bl.a. i syfte att skapa bättre förutsättningar för en effektivare användning av de totalt tillgängliga resurserna på museiområdet. Utredaren bör, vad gäller stödet till regionala museer, stå till den kulturpolitiska utredningens förfogande vid behandlingen av dessa frågor. Utredaren bör redovisa resultatet av sitt arbete före utgången av mars 1994.
I motion Kr335 (s) yrkas att utredningen om museifrågorna skall göras av en parlamentarisk kommitté (yrkande 16). De anser att utredningens förslag skall föras vidare till en slutlig sammanvägning i den kulturpolitiska utredningen.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att utredningsarbetet på museiområdet bör ske i en parlamentariskt sammansatt kommitté. En sådan kommitté torde ha bättre möjligheter än en särskild utredningsman att genom samarbete med den kulturpolitiska utredningen få till stånd en samordning av utredningsförslagen. Utskottet tillstyrker således motionsyrkandet.
Under den allmänna motionstiden framställdes också en rad andra motionskrav på museiområdet. Yrkanden som avser eller har nära anknytning till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 behandlas i utskottets betänkande KrU24 Museer och utställningar. De övergripande yrkandena behandlas i detta avsnitt. Som framgår av den följande framställningen har önskemålen i motionerna i en rad avseenden beaktats vid utformningen av utredningsdirektiven, dock främst på ett principiellt plan -- de enskilda museernas ställning behandlas med något undantag inte i direktiven.
Ett i motion Kr335 (s) framställt krav om överväganden rörande samverkansmuseer -- Kulturrådet har lagt fram förslag om stöd till sådana i sin anslagsframställning -- har tillgodosetts i direktiven för Museiutredningen. Enligt direktiven skall Kulturrådets förslag granskas i samband med genomgången av det regionala museistödet. Förslaget innebär en fördelning av statligt kulturstöd till nya regionala eller lokala museer och påverkar därför den totala insatsen på den regionala nivån. Motionsyrkandet i aktuell del påkallar i enlighet med det anförda inte någon riksdagens åtgärd (yrkande 17 delvis).
Riksdagen bör enligt motion Kr242 (s) uttala att museiinstitutioner även utanför Stockholm -- regionala och lokala museer -- skall kunna få ett nationellt ansvar för vissa avgränsade områden (yrkande 6).
Likartade yrkanden framställs i motioner, som behandlas i det följande. Yrkandena i dessa motioner är dock i formellt avseende inte av principiell art utan är inriktade på särskilda museer. I några fall förordas i dessa att visst museum skall verka såsom statligt ansvarsmuseum eller exempelvis ha ett samordningsansvar på visst insamlingsområde. I andra åter synes kraven främst ha till syfte att särskilt statligt stöd skall utgå för att möjliggöra tillkomsten av visst specialmuseum. Såvitt kan utläsas av motionerna har inte någon av de aktuella motionerna till syfte att staten skall bli huvudman för ytterligare museer.
Utskottet behandlar här i formellt avseende motion Kr242 i aktuell del. Utskottets överväganden har dock betydelse för bedömningen även av de motioner, som tas upp i det följande.
Utskottet har i föregående huvudavsnitt med anledning av ett socialdemokratiskt yrkande funnit att överväganden rörande frågan om att kunna ge nationella uppdrag till institutionerna ute i landet får anses ligga inom ramen för den kulturpolitiska utredningens uppdrag. Eftersom varken arbetet inom denna utredning eller arbetet inom Museiutredningen bör föregripas leder detta till slutsatsen att riksdagen inte nu bör göra något principiellt uttalande av det slag som förordas i motion Kr242. Yrkandet avstyrks därför (yrkande 6). Det finns dock skäl att tillägga följande.
Ett av skälen till att kulturutskottet lade fram sitt förslag om tillsättandet av Kulturpolitiska utredningen var att utskottet fann det angeläget med en fortsatt diskussion om hur man bäst skulle ta till vara och utveckla de mycket stora kulturella resurser -- materiella och immateriella -- som finns även på andra håll i landet än i Stockholm. Den kulturella växtkraft som finns i landet måste tas till vara, anförde utskottet vidare bl.a. (bet. 1991/92:KrU18 s. 11). De överväganden som utskottet i andra sammanhang gjort, främst under slutet av 1980-talet och under tiden därefter, får naturligtvis betydelse för övervägandena inom den nämnda utredningen likaväl som inom Museiutredningen, bl.a. då det gäller synen på betydelsen av museiverksamheten i olika delar av landet. Detta gäller självfallet inte minst sådan verksamhet som finns eller som kan komma att bli uppbyggd i kulturella centrum. Den kulturpolitiska utredningen skall göra överväganden om önskvärdheten av att bygga upp sådana centrum. Det sagda innebär självfallet inte att utskottets tidigare överväganden får hindra en omprövning av exempelvis museistrukturen.
Röhsska museet i Göteborg är ett kommunalt museum för konsthantverk och design. Museet har tilkommit genom testamentariska förordnanden till Göteborgs stad. Museet ingår i Göteborgs museer, som erhåller statsbidrag i form av grundbidrag för utställningsverksamheten via anslaget Bidrag till regionala museer. I de här aktuella motionerna -- Kr206 (m), Kr242 (s) yrkande 7, Kr260 (fp), Kr289 (s) och Kr292 (c) -- beskrivs relativt utförligt museets verksamhet, och museets stora betydelse inte bara för regionen utan för landet i dess helhet understryks. Som delvis framgår av den föregående framställningen kan motionerna sammanfattningsvis sägas ha till syfte att den resurs som Röhsska museet utgör bättre än vad som hitintills varit fallet skall tas till vara på det nationella planet.
Utskottet har tidigare behandlat motionskrav rörande Röhsska museet (se senast bet. 1991/92:KrU1 och 18). Med hänvisning till vad utskottet anfört i det föregående om arbetet Kulturpolitiska utredningen och inom Museiutredningen påkallar motionerna enligt utskottets mening inte någon riksdagens åtgärd. De avstyrks således.
Även Etnografiska museet i Göteborg tillhör Göteborgs museer och erhåller statsbidrag via grundbidragssystemet. Utskottet har vid en rad tillfällen, senast under budgetåret 1991/92 (bet. 1991/92:KrU1 och 18), behandlat motionsyrkanden rörande Etnografiska museets ställning. Utskottet har konstaterat att de etnografiska samlingarna i Stockholm och Göteborg kompletterar varandra och understrukit vikten av ett nära samarbete mellan de etnografiska museerna i dessa städer. I motion Kr337 (fp) vill motionärerna att de båda etnografiska museerna skall ha ett gemensamt samordningsansvar inom verksamhetsområdet (yrkande 1).
Utskottet avstyrker motionsyrkandet med hänvisning till vad som anförts i det föregående.
Frågan om tillskapandet av ett nationellt glasmuseum i Växjö tas upp i två motioner, nämligen motionerna Kr261 (fp, m, c, kds) och Kr300 (s). Det framgår av motionsmotiveringarna att syftet är att ett sådant museum skulle samverka med Statens konstmuseer. I en av motionerna erinras om att kulturutskottet gett uttryck för en mycket positiv syn på Växjö glasmuseum (se bet. 1988/89:KrU1 s. 15). I motion Kr262 (c) förordas att ett glasmuseum skall inrättas i Nybro kommun.
Växjö glasmuseum utgör nu en del av länsmuseet i Kronobergs län, Smålands museum. Utskottet har vid flera tillfällen behandlat frågor om Växjö glasmuseum, såväl då det gäller investeringsmedel som museets formella ställning (se utöver det ovan angivna bet. bl.a. bet. 1989/90:KrU4). Även frågan om ett glasmuseum i Nybro har behandlats tidigare av riksdagen (se bet. 1990/91:KrU1).
Utskottet har inhämtat att Statens kulturråd verkar för att Växjö glasmuseum skall få nya lokaler i Växjö. I enlighet med det synsätt på värdet av museets verksamhet utskottet tidigare gett uttryck för vill utskottet understryka vikten av att museet får nya lokaler. Då det gäller frågan om museets formella status anser utskottet att museiutredningens arbete inte bör föregripas. Motionsyrkandena rörande Växjö glasmuseum påkallar inte någon riksdagens åtgärd. Även motionen om ett glasmuseum i Nybro avstyrks.
I tre motioner, Kr257 (fp) yrkande 1, Kr258 (s) yrkande 1, Kr333 (m) yrkande 1 och Kr335 (s) yrkande 17 delvis, framställs yrkanden av innehåll att frågan om en sammanslagning av Nordiska museet och Statens historiska museum skall utredas av Museiutredningen.
Enligt utskottets mening ligger den av motionärerna upptagna frågan helt inom ramen för uppdraget till Museiutredningen. Motionsyrkandena påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd.
Liksom förra året (se bet. 1991/92:KrU18 s. 15) framställs ett yrkande som har till syfte att konsthallen Rooseum i Malmö skall kunna fortleva. I motion Kr272 (fp) erinras om Kulturrådets förslag om att vissa museer skulle utses till samverkansmuseer och att Rooseum skulle bli ett sådant museum och därigenom få statsbidrag. Motionärerna vill att Kulturrådets förslag i fråga om Rooseum bör genomföras i avvaktan på resultatet av Museiutredningens arbete.
Utskottet är inte berett att föregripa utredningsarbetet och kan därför inte förorda att en viss institution redan nu utses till samverkansmuseum med statligt bidrag. Utskottet, som inhämtat närmare information om Rooseums nuvarande situation, anser att det i första hand får ankomma på Kulturrådet att inom ramen för de medel som ställs till förfogande för myndigheten pröva möjligheterna att även för budgetåret 1993/94 ge visst driftbidrag till Rooseum. Motionsyrkandet avstyrks således (yrkande 6).
En gemensam länsmuseiorganisation för hela Skåne bör skapas, anser motionärerna bakom motion Kr265 (m).
Utskottet vill framhålla att den regionala museiorganisationen i första hand är en förhandlingsfråga för berörda huvudmän. Det kan likväl finnas anledning för Museiutredningen att ta upp även frågor av det slag som motionsförslaget är ett exempel på, eftersom den särskilda utredaren bl.a. skall granska roll- och ansvarsfördelningen inom hela museisektorn, utvärdera samspelet inom och mellan sektorns olika nivåer samt belysa eventuellt förekommande kompetenskonflikter.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandet.
Slutligen behandlas i detta avsnitt yrkande 6 i motion Kr312 (nyd). Motionärerna vill att det skall göras en analys av erforderliga arbetsinsatser vid centralmuseerna för vård, konservering och bearbetning av samlingar samt dokumentation av 1900-talets liv och arbete. Analysen bör ligga till grund för kommande medelstilldelning.
Enligt utskottets mening ligger frågor av det slag som tas upp i motionen inom ramen för Museiutredningens uppdrag. Detta gäller inte minst den del av analysen som skulle avse l900-talsdokumentationen. Museiutredningen skall nämligen bl.a. analysera det samlade behovet av museiverksamhet inom områdena föremålsinsamling, vård och dokumentation av samlingar, kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt extern service. Med utgångspunkt i analysen bör utredaren föra ett förutsättningslöst resonemang om vilka institutioner som bör finnas samt hur de bör dimensioneras, struktureras, lokaliseras och samverka inbördes. Då det gäller frågan om framtagandet av beslutsunderlag i ett kortare perspektiv ankommer det i första hand på Kulturdepartementet att ta erforderliga initiativ för att få fram beslutsunderlag till budgetpropositionen. I enlighet med det anförda påkallar motionsyrkandet inte någon riksdagens åtgärd. Detta avstyrks därför.
Teaterfrågor
I det inledande avsnittet har utskottet redovisat att en särskild utredare tillkallats med uppgift att göra en översyn av Riksteaterns betydelse för teaterlivet och ansvarsfördelningen mellan Riksteatern och länsteatrarna (Teaterutredningen). Utredaren bör samråda med kommittén om kulturpolitikens inriktning. Han bör då det gäller stödet till regionala och lokala teater- och dansinstitutioner stå till Kulturpolitiska utredningens disposition vid behandlingen av dessa frågor. Utredaren bör redovisa sitt arbete före utgången av mars 1994.
I motion Kr335 (s) yrkas att utredningen om teaterfrågorna skall göras av en parlamentarisk kommitté (yrkande 18).
Utskottet delar motionärernas uppfattning att utredningsarbetet på teaterområdet bör ske i en parlamentariskt sammansatt kommitté. En sådan kommitté torde ha bättre möjlighet än en särskild utredningsman att genom samarbete med den kulturpolitiska utredningen få till stånd en samordning av utredningsförslagen. Utskottet tillstyrker således motionsyrkandet.
Enligt samma motion, Kr335 (s), bör Teaterutredningens förslag föras vidare till den kulturpolitiska utredningen så att det inom denna kan ske en sammanvägning av slutsatserna (yrkande 19 delvis).
Som ovan angetts bör Teaterutredningen redovisa resultatet av sitt arbete före utgången av mars 1994 medan Kulturpolitiska utredningen slutligt bör redovisa sitt uppdrag senast i december 1994. Det bör således bli möjligt att tidsmässigt tillgodose motionärernas önskemål. Utskottet utgår från att så sker. Motionsyrkandet påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd (yrkande 19 delvis).
I motion Kr335 (s) yrkas också att de fria gruppernas roll skall prövas av Teaterutredningen och att barn- och ungdomsteatern särskilt skall beaktas (yrkande 19 delvis). I motion Kr336 (s) framställs närliggande krav. En översyn bör göras av det offentliga stödet till fria grupper (yrkande 11). Teaterutredningen bör beakta barn- och ungdomsteaterns behov (yrkande 12).
De fria grupperna bedriver en omfattande turnéverksamhet med främst barn- och ungdomsteater. Mot denna bakgrund torde Teaterutredningen vid utförandet av sitt uppdrag inte kunna undgå att närmare ta upp till behandling de fria gruppernas roll för teaterlivet i landet. Till detta kommer att Kulturpolitiska utredningen har i uppdrag att redovisa förslag om lämpliga vägar för att stärka kulturens ställning bland barn och ungdom. Utan att föregripa utredningsarbetet torde kunna konstateras att insatser på bl.a. teaterområdet härvidlag framstår som angelägna. Utskottet, som erinrar om att Kulturpolitiska utredningen enligt sina direktiv har stor frihet att bestämma inriktningen av sitt arbete, anser att motionsyrkandena inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
I flera motioner framställs yrkanden av lokaliseringsnatur på teaterområdet.
I motion Kr326 (c, fp) anförs -- mot bakgrunden av att Unga Riks är lokaliserad till Stockholm -- att det är angeläget att en framtida satsning på barn- och ungdomsteater görs i någon annan del av landet. Motionärerna anger en rad skäl för att Växjö är en lämplig lokaliseringsort för en sådan teater.
Med hänvisning i första hand till Kulturpolitiska utredningens uppdrag, som avser bl.a. frågor om kulturcentrum utanför Stockholm och insatser för barn och ungdom, anser utskottet att någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen inte är erforderlig.
Det ökande intresset för musikteater i vårt land måste självfallet ägnas uppmärksamhet av Kulturpolitiska utredningen. Med hänsyn till innehållet i utredningsdirektiven anser utskottet att följande motioner inte påkallar någon riksdagens åtgärd, nämligen tre motioner om utveckling av musikteaterverksamheten i Norrland, Kr245 (fp), Kr246 (fp, m, c, kds) och Kr328 (s -), och en motion om en långsiktig utbyggnad av musikteatern i Sverige, Kr249 (m).
En nationalscen bör inrättas i Skåne anser motionärerna bakom motion Kr250 (fp).
Utskottet avstyrker även denna motion med hänvisning till Kulturpolitiska utredningens uppdrag.
Slutligen behandlar utskottet i detta avsnitt tre motionsyrkanden som avser statsbidrag till regionala teaterverksamheter i institutionslösa län.
I motion Kr329 (c, s) förordas att Gotland bör tilldelas statliga grundbelopp trots att det inte finns någon länsteaterinstitution i länet. I motionen anförs bl.a. att den gängse länsteaterformen inte är självklar för länet. Teaterlivet på ön tillgodoses bl.a. genom Bryggeriteatern som nu -- under sista året -- arbetar i formen av ett treårigt försöksprojekt i samarbete med Gotlands kommun och Statens kulturråd.
Utskottet vill framhålla att Kulturrådet i sin fördjupade anslagsframställning för perioden 1993/94--1995/96 anger att enligt överenskommelse med Gotlands kommun statsbidrag till Bryggeriteatern kommer att utgå i nuvarande former också 1993/94. Med hänvisning härtill och till den utredningsverksamhet som nu påbörjas inom Kulturpolitiska utredningen och Teaterutredningen anser utskottet att motionen inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motionerna Kr229 (s) yrkande 1 och Kr327 (c) tas upp frågan om statsbidrag till teaterverksamheten i Jämtland.
Jämtlands län har valt att inte satsa på en egen professionell teater utan köper föreställningar utifrån som presenteras i olika pedagogiska paket för i första hand barn- och ungdomspubliken. Länsteaterföreningen har fått i uppgift att organisera teaterutbudet i länet. Under större delen av 1980-talet erhöll länsteaterföreningen statsbidrag för denna verksamhet, den s.k. Jämtlandsmodellen. Utskottet har inhämtat att Länsteaterföreningen erhållit 150 000 kr i bidrag för våren 1993.
Kulturrådet har i den ovan angivna fördjupade anslagsframställningen anfört att såväl kulturpolitiska som kommunalekonomiska skäl talar för att staten nu bör införa ett mer generellt stöd till de län som väljer att inte etablera egna teaterinstitutioner. En anledning för staten att på detta sätt stödja arrangörsledet är att de län som väljer att basera sitt teaterutbud på enbart köpta föreställningar därigenom gör det möjligt att ta ett betydelsefullt ansvar för bl.a. de turnerande fria teatergrupper som spelar för barn och ungdom.
Utskottet anser att den av Kulturrådet aktualiserade frågan ligger inom ramen för de uppdrag som ankommer på Kulturpolitiska utredningen och Teaterutredningen. Det är därför inte erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandena. Dessa avstyrks således.
Dansfråga
En utredning om utveckling av danslivet bör enligt motionärerna bakom motion Kr244 (v) komma till stånd. I motionen framhålls att Svensk danskommitté utarbetat en PM om ett kulturpolitiskt handlingsprogram för dansen i Sverige. Det redovisas i motionen vilka frågor som är särskilt angelägna att få belysta.
Som motionärerna anger har regeringen tagit fasta på danslivets behov av utveckling och föreslagit vissa förstärkningar i budgetpropositionen (se främst prop. 1992/93:100 bil. 12 s. 33). Med hänsyn härtill och till Kulturpolitiska utredningens uppdrag anser utskottet att motionen inte påkallar någon riksdagens åtgärd.
Biblioteksfrågor
I sex motioner tas upp vissa biblioteksfrågor.
Syftet med tre av yrkandena -- i motion Kr318 (s), motion Kr335 (s) yrkande 22 och motion Kr214 (s) -- är att det skall tillsättas en parlamentarisk utredning med uppgift att precisera målen för en nationell bibliotekspolitik. I motion Kr214 anges att glesbygderna bör få en särbehandling i en sådan politik. I tre motioner yrkas att riksdagen skall begära förslag om en bibliotekslag, nämligen i motionerna Kr204 (s), Kr218 (v) och Kr313 (v) yrkande 5.
Under det senaste året har biblioteksfrågor varit föremål för en omfattande debatt. I oktober 1992 höll kulturutskottet en utfrågning i ämnet. I anslutning till utfrågningen diskuterade utskottet ingående frågan om utredande av bl.a. förutsättningarna för införande av en bibliotekslag. Kulturutskottet stannade för att inte ta något initiativ i frågan. Med hänvisning härtill och till den möjlighet till en fördjupad prövning av de i motionerna aktualiserade frågorna som kommer att finnas inom ramen för Kulturpolitiska utredningen anser utskottet att motionsyrkandena inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att utskottet får anledning att i yttrande till riksdagens lagutskott senare under våren uttala sig om ett kommande förslag av regeringen om ändring av upphovsrättslagen av betydelse bl.a. för folkbibliotekens möjligheter att ta ut avgifter för bokutlåning.
Kulturmiljöfrågor
I flera motioner tas upp frågor om förvaltningen av kulturmiljöer. Som en allmän bakgrund till utskottets överväganden rörande motionsyrkandena vill utskottet hänvisa till vad som anförs i budgetpropositionen om sådan förvaltning (bil. 12 s. 127--129).
Våren 1992 uttalade kulturutskottet att utskottet blivit övertygat om att det är nödvändigt att regering och riksdag utan alltför stor tidsutdräkt fattar beslut som långsiktigt löser frågan om hur en ändamålsenlig förvaltning skall kunna ske av den centrala del av det svenska kulturarvet som många av våra kulturmiljöer utgör. På förslag av kulturutskottet uttalade sig riksdagen för vissa av utskottet angivna överväganden rörande inrättandet av en nationell stiftelse för kulturmiljöförvaltning (bet. 1991/92:KrU18 s. 21--22, rskr. 1991/92:204). I årets budgetproposition redovisas att i enlighet med riksdagens önskemål arbetet med att skapa en särskild stiftelse för förvaltning av kulturegendomar drivs vidare i en särskild tillkallad arbetsgrupp inom regeringskansliet. Arbetet skall bedrivas skyndsamt och målsättningen är att gruppen skall kunna avlösas av en organisationskommitté redan under loppet av år 1993.
Med hänsyn till det anförda och med hänvisning till vad som i budgetpropositionen anförs om landskapsvård anser utskottet att motionerna Kr294 (fp) och Kr317 (fp) -- vari tas upp frågan om en stiftelse för att förvalta natur- och kulturmiljöer -- inte påkallar någon riksdagens åtgärd.
I motion Kr295 (c, s) tas upp frågan om stöd till Leufstabruk i norra Uppland, som är ett vallonbruk från 1600-talet. Bruket ägs nu av en stiftelse.
Fastighetsbeståndet har genom statliga medel underhållits och renoverats för betydande belopp. Utskottet, som haft tillfälle att närmare informera sig om Leufstabruks unika kulturmiljö, kan samtidigt konstatera att det uppenbarligen möter stora svårigheter för stiftelsen att klara driftkostnaderna för bruket. Medvetenheten härom hade betydelse för de överväganden som ledde fram till utskottets ställningstagande förra våren i fråga om förvaltningen av kulturegendomar. Det sagda understryker angelägenheten av att statsmakterna snarast möjligt fattar beslut som kan bidra till att underlätta en lösning av frågan om finansieringen av den löpande driften av Leufstabruk och andra liknande kulturegendomar.
Då det gäller de mera akuta problemen i angivna hänseende tvingas utskottet konstatera att utrymmet för Statens kulturråd att ge bidrag till driftkostnaderna för Leufstabruk är mycket begränsade. Utskottet kan dock i den nuvarande ekonomiska situationen inte föreslå att nytt statsbidrag till driften av värdefulla kulturmiljöer införs. Motionen avstyrks därför.
Enligt motion Kr335 (s) bör en utredning tillsättas för att utreda bevarandefrågorna vad gäller industrimiljöer och industriminnen (yrkande 21).
Som Riksantikvarieämbetet framfört i sin anslagsframställning framstår industriminnesvården som en av de mest brännande frågorna inom den kulturhistoriska byggnadsvården vad gäller såväl urval som säkerställande och ekonomiskt stöd till upprustning och fortsatt vård.
I budgetpropositionen (bil. 12. s. 129) framhålls att behovet av en långsiktig strategi för att i ett väl avvägt urval dokumentera, bevara och uthålligt förvalta det svenska industrisamhällets minnesmärken är stort. Det ökar också hela tiden genom den snabba strukturomvandling som pågår och som väntas fortsätta under hela 1990-talet.
Det är en viktig uppgift för Riksantikvarieämbetet att skyndsamt förbättra kunskapsläget och därefter ta fram ett handlingsinriktat underlag för selektiva åtgärdsprogram för dokumentation, bevarande, förvaltning och vård.
Utskottet delar den uppfattning som sålunda redovisats. Utskottet anser med hänvisning härtill att motionsyrkandet inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Barn- och ungdomsfrågor
I motion Kr336 (s) yrkas att riksdagen skall uttala sig för att man inom både stat och kommun skall ha som mål att ge förtur åt barn- och ungdomskulturens behov (yrkande 2).
Som motionärerna framhåller kommer både statens och kommunernas finanser under de närmaste åren att vara hårt ansträngda. Medel för barn- och ungdomskulturen måste till stor del tas fram genom omfördelning från andra verksamheter. Endast i begränsad utsträckning kan nya resurser tas fram för ändamålet.
Utskottet har i åtskilliga sammanhang gett uttryck åt uppfattningen att det är angeläget att satsa på barn- och ungdomskulturen. I direktiven till Kulturpolitiska utredningen anges att utredningen bör redovisa förslag om lämpliga vägar för att stärka kulturens ställning bland barn och ungdom. Mot den angivna bakgrunden anser utskottet att det inte är erforderligt med något riksdagens initiativ med anledning av motionsyrkandet i vad avser den statliga sektorn. Då det gäller den kommunala sektorn bör riksdagen inte ta något initiativ i här aktuellt avseende med hänsyn till den kommunala självbestämmanderätten. Utskottet förutsätter att kommunerna strävar efter att ge barn- och ungdomskulturen en hög prioritet i den kommunala budgeten. Motionsyrkandet får anses besvarat med det anförda. Det bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Motionärerna bakom samma motion, Kr336 (s), vill att riksdagen skall uttala sig för en ansvarsfördelning mellan stat och kommun då det gäller barn- och ungdomskulturen i enlighet med vad som anges i motionen (yrkande 1).
Utskottet vill framhålla att den åsyftade ansvarsfördelningen överensstämmer med den som angavs i en skrift som utgavs år 1990 av Statens kulturråd och som innehöll en presentation av ett gemensamt barn- och ungdomskulturprogram för Civil-, Social- och Utbildningsdepartementen (Kulturprogram för barn och ungdom, 1990, s. 18--19). Syftet med programmet angavs vara att inspirera och underlätta arbetet för dem som arbetar med barn och ungdom. Utskottet delar det synsätt som uppenbarligen var vägledande för den förutvarande regeringen, nämligen att det inte är motiverat att riksdagen i detalj lägger fast ansvarsfördelningen mellan stat och kommun. Ett riksdagsbeslut i det avseende som åsyftas i motionen skulle enligt utskottets mening endast bli av programmatisk natur och inte bindande för konkreta beslut i barn- och ungdomsfrågor. Motionsyrkandet avstyrks därför.
Utskottet delar den uppfattning motionärerna bakom den angivna motionen, Kr336 (s), ger uttryck åt i vad avser angelägenheten av att de statliga kulturinstitutionerna och Svenska filminstitutet redovisar sina insatser för barn och ungdom (yrkande 3). Det är viktigt att en sådan redovisning sker så att denna kan beaktas vid bedömningen av behovet av medelsanvisning för senare budgetår.
Utskottet utgår från att redovisningar av angivet slag i fortsättningen kommer att lämnas i verksamhetsberättelser och anslagsframställningar utan att riksdagen gör något särskilt uttalande i frågan. Motionsyrkandet påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd.
I motion Kr276 (s) anförs att många ungdomar och skolbarn av ekonomiska skäl måste avstå från t.ex. museibesök. Ett sätt att råda bot på detta förhållande, anser motionärerna, kan vara att instifta någon form av kulturpass som berättigar till gratis inträde eller rabatt på inträde till bl.a. museer och teatrar. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur en samordning mellan kommuner, landsting och stat kan ske i frågan.
Kulturutskottet konstaterar att det är de statliga museerna och teatrarna obetaget att avstå från att ta ut eller att sätta ner inträdesavgift för vissa grupper om institutionerna finner det lämpligt. Även i fråga om kulturinstitutioner med andra huvudmän är det huvudmännen som har att ta ställning till avgiftsfrågan. Det förekommer i betydande utsträckning att museer inte tar inträdesavgift viss veckodag. Några museer tar inte inträdesavgift av personer under viss ålder. På teaterområdet är det inte ovanligt att biljettkostnaderna för ungdomar är lägre än för vuxna. Med hänvisning till det anförda och då motionsfrågan inte är av den karaktären att riksdagen bör ha synpunkter på hur det behjärtansvärda syftet med motionen skall uppnås avstyrks denna.
Lönebidragsfrågor
I budgetpropositionen redovisas i ett inledande avsnitt vissa frågor om kultur- och arbetsmarknadspolitik (bil. 12 s. 10, se även bil. 11 s. 77).
Reglerna för anställning med lönebidrag ändrades den 1 juli 1991. Det tidigare systemet innebar att statliga myndigheter och motsvarande var tillförsäkrade bidrag med 100 % av lönekostnaden inklusive lönebikostnader medan allmännyttiga institutioner och motsvarande fick bidrag med 90 % av den angivna kostnaden.
I det ärende, där riksdagen fattade beslut om omläggningen av lönebidragssystemet, uttalade kulturutskottet i ett enhälligt yttrande stor oro för konsekvenserna av omläggningen (yttr. 1990/91:KrU5y, bet. 1990/91:AU12, rskr. 1990/91:165, se även bet. 1991/92:AU16, rskr. 1991/92:249). Som närmare redovisas i budgetpropositionen i år föreslås att, som en engångsåtgärd -- i syfte att få en budgetering som ger en mer rättvisande bild av statens kostnader för kulturinstitutionerna -- en omfördelning sker av medel från Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel (tionde huvudtiteln) till Kulturdepartementets huvudtitel (elfte huvudtiteln). De medel som föreslås omfördelade uppgår till 48 miljoner kronor. Beträffande det närmare innehållet i förslaget hänvisar utskottet till budgetpropositionen (se främst bil. 12 s. 10 och de där angivna anslagen till vilka medel föreslås bli överförda).
Med hänsyn till det anförda och då kulturutskottet inte kan föreslå en återgång till de tidigare lönebidragsreglerna för viss del av kultursektorn -- med finansiering inom ramen för resurserna inom kulturhuvudtiteln -- avstyrks motion Kr263 (m), som innehåller förslag av detta innehåll.
I enlighet med vad som anges i motion Kr335 (s) yrkande 12 är det angeläget att effekterna noga följs upp och utvärderas av övergången till flexibla lönebidrag på kulturområdet. Det anges i propositionen att så kommer att ske i fråga om det ovan redovisade förslaget. Utskottet utgår från att regeringen därvid även uppmärksammar effekterna för institutioner som inte omfattas av resursöverföringen från arbetsmarknadsområdet till kulturområdet. Det bör ankomma på regeringen att bedöma på vad sätt redovisningen skall ske. Motionsyrkandet påkallar med hänsyn till det anförda inte någon riksdagens åtgärd.
Tillsättandet och sammansättningen av vissa parlamentariska utredningar
Utskottet har i det föregående förordat, dels att utredningsarbetet på museiområdet och på teaterområdet skall utföras av parlamentariska utredningar, dels att det skall tillsättas en parlamentarisk utredning med uppgift att utreda frågor som avser internationaliseringen av kulturområdet.
Utskottet anser att de tre parlamentariska utredningarna skall tillsättas före utgången av april månad 1993.
För att utredningarna skall kunna arbeta effektivt bör de vara av begränsad storlek. Den parlamentariska representationen i varje utredning bör inte överstiga sex personer. Då det gäller valet av partiföreträdare förordar utskottet att -- sammantaget -- samtliga i riksdagen företrädda partier ges representation i utredningarna, varvid hänsyn bör tas till mandatfördelningen i riksdagen. Utskottet förutsätter att samråd sker med riksdagspartierna om fördelningen mellan partierna av ledamöter i de tre parlamentariska utredningarna.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande tillsättandet av den av riksdagen begärda kulturpolitiska utredningen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr313 yrkande 4,
2. beträffande Kulturpolitiska utredningens uppdrag
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr241, 1992/93:Kr313 yrkande 14, 1992/93:Kr316 och 1992/93:Kr335 yrkande 15,
3. beträffande den internationaliserade kulturen
att riksdagen dels avslår motion 1992/93:Kr335 yrkande 20, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en parlamentarisk utredning om den internationaliserade kulturen, res. 1 (m, fp, c, kds)
4. beträffande kulturlivet och begreppet infrastruktur
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr242 yrkande 1,
5. beträffande utveckling av kulturlivet i Västsverige
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr242 yrkande 2,
6. beträffande ansvaret för ett brett kulturliv
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr313 yrkande 2,
7. beträffande skydd för kulturens basverksamheter
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr312 yrkande 1, res. 2 (nyd)
8. beträffande kulturverksamhet för kvinnor i skogslänen
att riksdagen avslår motion 1992/93:A810 yrkande 18,
9. beträffande frågan om huruvida utredningsarbetet på museiområdet skall bedrivas av en parlamentarisk kommitté
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr335 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 3 (m, fp, c, kds)
10. beträffande samverkansmuseer
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr335 yrkande 17 i denna del,
11. beträffande nationellt ansvar för museiinstitutioner även utanför Stockholm
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr242 yrkande 6,
12. beträffande Röhsska museet i Göteborg
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr206, 1992/93:Kr242 yrkande 7, 1992/93:Kr260, 1992/93:Kr289 och 1992/93:Kr292,
13. beträffande Etnografiska museet i Göteborg
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr337 yrkande 1,
14. beträffande glasmuseifrågor i Växjö och Nybro
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr261, 1992/93:Kr262 och 1992/93:Kr300,
15. beträffande frågan om sammanslagning av Nordiska museet och Statens historiska museum
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr257 yrkande 1, 1992/93:Kr258 yrkande 1, 1992/93:Kr333 yrkande 1 och 1992/93:Kr335 yrkande 17 i denna del,
16. beträffande konsthallen Rooseum i Malmö
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr272 yrkande 6,
17. beträffande en gemensam länsmuseiorganisation för Skåne
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr265,
18. beträffande viss analys rörande centralmuseerna samt dokumentation av 1900-talets liv och arbete
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr312 yrkande 6,
19. beträffande frågan om huruvida utredningsarbetet på teaterområdet skall bedrivas av en parlamentarisk kommitté
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr335 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 4 (m, fp, c, kds)
20. beträffande den fortsatta beredningen av utredningsresultatet på teaterområdet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr335 yrkande 19 i denna del,
21. beträffande de fria gruppernas roll m.m. och vissa barn- och ungdomsteaterfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr335 yrkande 19 i denna del och 1992/93:Kr336 yrkande 11 och 12,
22. beträffande satsning på barn- och ungdomsteater i Växjö
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr326,
23. beträffande musikteater
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr245, 1992/93:Kr246, 1992/93:Kr249 och 1992/93:Kr328,
24. beträffande en nationalscen i Skåne
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr250,
25. beträffande statliga grundbelopp på teaterområdet till Gotland
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr329,
26. beträffande statsbidrag till teaterverksamheten i Jämtland
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr229 yrkande 1 och 1992/93:Kr327,
27. beträffande en utredning om utveckling av danslivet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr244, men. (v) - delvis
28. beträffande vissa biblioteksfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr204, 1992/93:Kr214, 1992/93:Kr218, 1992/93:Kr313 yrkande 5, 1992/93:Kr318 och 1992/93:Kr 335 yrkande 22, res. 5 (s) men. (v) - delvis
29. beträffande frågan om inrättandet av en stiftelse för att förvalta natur- och kulturmiljöer
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr294 och 1992/93:Kr317,
30. beträffande stöd till Leufstabruk
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr295,
31. beträffande bevarandefrågorna vad gäller industrimiljöer och industriminnen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr335 yrkande 21, res. 6 (s)
32. beträffande förtur åt barn- och ungdomskulturens behov
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr336 yrkande 2, res. 7 (s)
33. beträffande ansvarsfördelningen mellan stat och kommun då det gäller barn- och ungdomskulturen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr336 yrkande 1, res. 8 (s)
34. beträffande viss redovisning rörande institutioners insatser för barn och ungdom
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr336 yrkande 3, res. 9 (s)
35. beträffande kulturpass för barn och ungdom
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr276,
36. beträffande återgång till de tidigare lönebidragsreglerna för viss del av kultursektorn
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr263,
37. beträffande redovisning av effekterna av övergången till flexibla lönebidrag på kulturområdet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr335 yrkande 12, res. 10 (s)
38. beträffande tillsättandet och sammansättningen av vissa parlamentariska utredningar
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i frågorna. res. 11 (m, fp, c, kds)
Stockholm den 18 mars 1993
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp), Hugo Hegeland (m), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m), Monica Widnemark (s), Alwa Wennerlund (kds) och Simon Liliedahl (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Den internationaliserade kulturen (mom. 3)
Charlotte Branting (fp), Hugo Hegeland (m), Stina Gustavsson (c), Göran Åstrand (m), Carl-Johan Wilson (fp), Birgitta Wistrand (m) och Alwa Wennerlund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "I vad" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Inom utskottet har väckts frågan om en särskild parlamentarisk utredning rörande den internationaliserade kulturen.
Enligt utskottets mening är det vid utformningen av vår nationella kulturpolitik mycket viktigt att det internationella perspektivet, särskilt det europeiska, beaktas. Det är därför angeläget att den nu tillsatta utredningen om kulturpolitiken vid sin utvärdering av 1974 års kulturpolitiska mål ägnar stor uppmärksamhet åt det av de åtta målen som innehåller att kulturpolitiken skall främja utbyte av erfarenheter och idéer inom kulturområdet över språk- och nationsgränserna. Likaledes är det viktigt att utredningen vid sina överväganden rörande behovet av jämkade eller ändrade kulturpolitiska mål beaktar den förändring som skett inte minst i Europa sedan år 1974. Självfallet kan inte bedömningen av det internationella kulturpolitiska målet bedömas separat och avskilt från bedömningen av de övriga målen, eftersom det i framtiden likaväl som hitintills varit fallet är angeläget att vi har en kulturpolitik där en avvägning sker mellan olika krav och önskemål.
Något behov att tillsätta en särskild parlamentarisk utredning för att bedöma frågor om behovet av kulturutbyte och kulturpolitiskt erfarenhetsutbyte liksom av resurser till det internationella utbytet finns enligt utskottets mening inte. En genomgång av konsekvenserna i formellt hänseende vad avser ett svenskt tillträde till EES och till EG har gjorts av bl.a. Kulturrådet, och Kulturdepartementet kommer inom kort ut med en sammanfattande informationsskrift. Dessa konsekvensfrågor kräver inte heller en parlamentarisk utredning utan lämpar sig mer för en bedömning av i första hand sakkunniga på kulturområdet.
Sammanfattningsvis gör utskottet den bedömningen att det inte skulle vara till gagn för det kulturpolitiska utredningsarbetet om det nu tillsattes en särskild utredning om den internationaliserade kulturen.
Utskottet anser med hänvisning till det anförda att det inte bör tas något riksdagsinitiativ i angivna hänseende.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande den internationaliserade kulturen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr335 yrkande 20.
2. Skydd för kulturens basverksamheter (mom. 7)
Simon Liliedahl (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet vill framhålla" och slutar med "Kr312 yrkande 1" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som framhålls i motionen, Kr312 (nyd), bör -- i det ekonomiska läge som råder -- i första hand kulturens basresurser skyddas. Experimentverksamhet och engångsföreteelser bör få anstå till den ekonomiska situationen för landet förbättrats.
De praktiska konsekvenserna av den redovisade ståndpunkten dras bl.a. vid behandlingen av medelsanvisningen till Statens kulturråds s.k. utvecklingsanslag. Detta anslag (B 2) behandlas i utskottets betänkande KrU18.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande skydd för kulturens basverksamheter
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr312 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Frågan om huruvida utredningsarbetet på museiområdet skall bedrivas av en parlamentarisk kommitté (mom. 9)
Charlotte Branting (fp), Hugo Hegeland (m), Stina Gustavsson (c), Göran Åstrand (m), Carl-Johan Wilson (fp), Birgitta Wistrand (m) och Alwa Wennerlund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "således motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Utskottet gör följande bedömning. Det är angeläget att utredningsarbetet på museiområdet genomförs med sådan snabbhet att den ovan redovisade tidsramen kan hållas. Uppenbart är att detta underlättas om en utredningsman har ansvaret för utredningen och att de politiska överväganden på området som är nödvändiga koncentreras till den kulturpolitiska utredningen. Genom ett långtgående samråd mellan utredningsmannen och den kulturpolitiska utredningen kan utredningsmannen i ett tidigt skede beakta de synpunkter på museiområdet som kommer fram i den kulturpolitiska utredningen. Utskottet utgår från att ett sådant samråd kan komma till stånd och således gå utöver vad som formellt angivits i de utfärdade utredningsdirektiven. Genom ett förfarande av nu angivet slag undviker man att förslag av en parlamentarisk kommittés arbete omedelbart skall prövas av en annan parlamentarisk kommitté. Det är nämligen, i enlighet med vad som förordats i motionen, naturligt att Museiutredningens förslag läggs till grund för fortsatta överväganden i Kulturpolitiska utredningen. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att det inte är påkallat att förändra Museiutredningen i enlighet med motionsyrkandet. Detta avstyrks därför.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande frågan om huruvida utredningsarbetet på museiområdet skall bedrivas av en parlamentarisk kommitté
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr335 yrkande 16.
4. Frågan om huruvida utredningsarbetet på teaterområdet skall bedrivas av en parlamentarisk kommitté (mom. 19)
Charlotte Branting (fp), Hugo Hegeland (m), Stina Gustavsson (c), Göran Åstrand (m), Carl-Johan Wilson (fp), Birgitta Wistrand (m) och Alwa Wennerlund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "således motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående (res. 3) på redovisade skäl avstyrkt ett yrkande i motion Kr335 om att utredningsarbetet på museiområdet skall göras av en parlamentarisk kommitté. Utskottet anser att motsvarande överväganden på teaterområdet leder till slutsatsen att även utredningsarbetet på detta område bör utföras av en särskild utredningsman och således inte av en parlamentarisk kommitté. Motionsyrkandet avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande frågan om huruvida utredningsarbetet på teaterområdet skall bedrivas av en parlamentarisk kommitté
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr335 yrkande 18.
5. Vissa biblioteksfrågor (mom. 28)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Under det" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som anförs i flera motioner av företrädare för Socialdemokraterna anser utskottet att det skall tillsättas en parlamentarisk utredning med uppgift att precisera målet för en nationell bibliotekspolitik. Behovet av en sådan utredning har under det senaste året kommit till uttryck i en rad sammanhang. Vi vill särskilt peka på den debatt som förekom i anslutning till Sveriges Författarförbunds kampanj Rädda biblioteken och till den utfrågning kulturutskottet ordnade i oktober 1992. Som framhölls i motion Kr318 har biblioteken en sådan betydelse i samhället att deras skötsel inte kan reduceras till enbart en kommunal angelägenhet. I den av utskottet förordade parlamentariska utredningen måste övervägas frågor om bl.a. avgiftsfrihet för lån vid folkbiblioteken och om kompetenskrav på personalen. Även frågan om införandet av en bibliotekslag bör utredas.
Vad utskottet således anfört om en parlamentarisk utredning om en nationell bibliotekspolitik bör riksdagen med anledning av de här aktuella motionsyrkandena som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:
28. beträffande vissa biblioteksfrågor
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Kr204, 1992/93:Kr214, 1992/93:Kr218, 1992/93:Kr313 yrkande 5, 1992/93:Kr318 och 1992/93:Kr335 yrkande 22 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en parlamentarisk utredning om en nationell bibliotekspolitik.
6. Bevarandefrågorna vad gäller industrimiljöer och industriminnen (mom. 31)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Det är" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som redovisas i motion Kr335 om att bevarandefrågorna vad gäller industrimiljöer och industriminnen bör bli föremål för en parlamentarisk utredning (yrkande 21). I enlighet med den uppfattning som Riksantikvarieämbetet gett uttryck åt framstår industriminnesvården som en av de mest brännande frågorna inom den kulturhistoriska byggnadsvården vad gäller såväl urval som som säkerställande och ekonomiskt stöd till upprustning och fortsatt vård.
Resultatet av utredningens arbete bör föras vidare till den kulturpolitiska utredningen.
dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:
31. beträffande bevarandefrågorna vad gäller industrimiljöer och industriminnen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr335 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en parlamentarisk utredning om de angivna bevarandefrågorna.
7. Förtur åt barn- och ungdomskulturens behov (mom. 32)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Utskottet har" och slutar med "riksdagens åtgärd." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion Kr336. Det är angeläget att förtur ges åt barn- och ungdomskulturens behov. I enlighet med vad som anges i motionen bör riksdagen uttala sig härför. Om denna och andra i motionen angivna riktlinjer tillämpas konsekvent i de offentliga budgetprocesserna kommer vi trots ett kärvt ekonomiskt läge att kunna vidmakthålla och utveckla våra ambitioner på barn- och ungdomskulturområdet.
Vad utskottet sålunda anfört om förtur åt barn- och ungdomskulturens behov bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:
32. beträffande förtur åt barn- och ungdomskulturens behov
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr336 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i frågan.
8. Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun då det gäller barn- och ungdomskulturen (mom. 33)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttande som på s. 24 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "avstyrks därför." bort ha följande lydelse:
Den i motionen angivna anslagfördelningen överensstämmer med den ansvarsfördelning som angavs i en skrift som utgavs år 1990 av Statens kulturråd och som innehöll en presentation av ett gemensamt barn- och ungdomskulturprogram för Civil-, Social- och Utbildningsdepartementen.
Utskottet anser att tiden nu är inne för riksdagen att ställa sig bakom den angivna ansvarsfördelningen. Utskottet tillstyrker således motionsyrkandet.
dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:
33. beträffande ansvarsfördelningen mellan stat och kommun då det gäller barn- och ungdomskulturen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr336 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ansvarsfördelningen.
9. Viss redovisning rörande institutioners insatser för barn och ungdom (mom. 34)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion Kr336 (s) bör för de statliga kulturinstitutionerna gälla att de i sina anslagsframställningar konkret skall ange vad de gör för barn och ungdom och hur de vill utnyttja tillgängliga resurser för att utveckla verksamheten för barn och ungdom. Den stora uppräkningen av anslaget till Filminstitutet skapar enligt utskottets mening goda förutsättningar för att ge barn och ungdomsfilmen en framträdande plats. Bl.a. regeringen bör noga följa hur Filminstitutet uppfyller avtalet i denna del.
Utskottet tillstyrker i enlighet med det anförda motionsyrkandet (yrkande 3).
dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:
34. beträffande viss redovisning rörande institutioners insatser för barn och ungdom
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr336 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om redovisning av insatser för barn och ungdom.
10. Redovisning av effekterna av övergången till flexibla lönebidrag på kulturområdet (mom. 37)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "I enlighet med" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Enligt motion Kr335 (s) bör effekterna av övergången till flexibla lönebidrag på kulturområdet noggrant följas upp av regeringen, som bör få i upppdrag att återkomma till riksdagen med en redovisning av utfallet vid varje enskild institution i vad avser både ekonomi och verksamhet (yrkande 12). Motionärerna erinrar om att omfördelningen av medel från arbetsmarknadshuvudtiteln till kulturhuvudtiteln endast ger kompensation till institutioner som har mer än 30 % lönebidragsanställda.
Utskottet anser att det med hänsyn till betydelsen av de lönebidragsanställdas betydelse för kulturinstitutionernas verksamhet är angeläget att regeringen lämnar en sådan redovisning till riksdagen som förordas i motionen.
Motionsyrkandet tillstyrks i enlighet med det anförda.
dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:
37. beträffande redovisning av effekterna av övergången till flexibla lönebidrag på kulturområdet
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr335 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om viss redovisning till riksdagen.
11. Tillsättandet och sammansättningen av vissa parlamentariska utredningar (mom. 38)
Charlotte Branting (fp), Hugo Hegeland (m), Stina Gustavsson (c), Göran Åstrand (m), Carl-Johan Wilson (fp), Birgitta Wistrand (m) och Alwa Wennerlund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Utskottet anser" och på s. 26 slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Inom utskottet har framställts yrkanden om att riksdagen skall uttala sig om den senaste tidpunkten för tillsättandet av de tre parlamentariska utredningarna, om storleken av den parlamentariska representationen i utredningarna och om fördelningen mellan partierna av ledamöter i dessa. Vidare har föreslagits att utskottet skall ange i betänkandet att utskottet förutsätter att samråd sker med riksdagspartierna om fördelningen mellan partierna av ledamöter i utredningarna.
Med anledning av dessa yrkanden och synpunkter vill utskottet anföra följande.
I proposition 1973:90 med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning m.m. togs i anslutning till bestämmelsen om beredningen av regeringsärenden (7 kap. 2 §) till behandling upp frågan om beredning genom utredningsväsendet (s. 288). Föredragande statsrådet framhöll bl.a. att det förhållandet att regeringen måste bära det slutliga ansvaret för utformningen och innebörden i förslag som läggs fram för riksdagen bör föra med sig att det ytterst får ankomma på regeringen att avgöra hur den utredning bör bedrivas som anses behövlig som grundval för förslagen. På regeringen får alltså ligga, anförde statsrådet vidare, att avgöra sådana frågor som om utredning skall ske genom en särskild kommitté eller anförtros annan från departementen fristående utredningsman och vidare att ange riktlinjer efter vilka arbetet i så fall skall bedrivas. Vid utskottsbehandlingen berördes inte uttryckligen frågan om utredningsväsendet. Konstitutionsutskottet anslöt sig till de allmänna principer om regeringens arbetsformer och dess reglerande i grundlag som föreslagits i propositionen (bet. KU 1973:26 s. 34).
Kulturutskottet anser att regeringen bör bedöma såväl de av utskottet gjorda uttalandena om tillsättandet av tre parlamentariska utredningar som de ovan angivna yrkandena beträffande dessa tre utredningar -- vilka utskottet inte kan biträda -- utifrån de synpunkter som sålunda redovisades vid tillkomsten av den nuvarande regeringsformen.
Föredragande statsrådet anförde vid ovan angivna tillfälle också att utredning genom parlamentariskt sammansatta kommittéer är ett utomordentligt värdefullt inslag vid beredningen av lagstiftningsfrågor och andra likartade viktiga ärenden. Kulturutskottet delar denna uppfattning. Samtidigt vill utskottet framhålla att det är uppenbart att regeringen har för avsikt att låta samtliga de problemkomplex som omfattas av kraven på parlamentariska utredningar slutligt prövas av den övergripande parlamentariska utredningen om kulturpolitikens inriktning. Detta leder till slutsatsen att det är en ren lämplighetsfråga om parlamentariker skall medverka i utredningsarbetet på musei- och teaterområdena redan från början eller om ett grundläggande utredningsarbete med bl.a. faktainsamling skall göras av en särskild utredare som har ämnesprofessionella kunskaper. Då det gäller frågan om utredningsarbetet rörande den internationaliserade kulturen kan konstateras att det knappast är motiverat att sätta till en separat parlamentarisk utredning rörande denna, eftersom det finns ett nära samband mellan de huvudfrågor den kulturpolitiska utredningen skall ta ställning till och de reellt sett viktigaste frågorna rörande den internationaliserade kulturen (se även res. 1).
Utskottet vill också framhålla att det framstår som minst sagt tveksamt om det skulle vara till gagn för den svenska kulturpolitiken -- och kulturen -- om fyra parlamentariska utredningar samtidigt skulle arbeta med närliggande och i hög grad besläktade frågor på området.
Oavsett vilken samordning som sker i ett inledningsskede är det uppenbart att det slutligen måste ske en sammanvägning innebärande att resultatet av tre av de parlamentariska kommittéernas arbete prövas av den fjärde kommittén. Detta kan inte vara rationellt.
Slutligen vill utskottet framhålla att i ett samhällsekonomiskt läge, där all möjlig sparsamhet med statens medel måste iakttas, det inte är godtagbart att parlamentariska utredningar tillsätts utan att tungt vägande skäl föreligger.
Utskottet anser sammanfattningsvis att uttalanden i de avseenden som inledningsvis angetts inte bör göras av riksdagen.
dels att utskottets hemställan under 38 bort utgå.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Elisabeth Persson (v) anför:
1. En utredning om utveckling av danslivet (mom. 27)
I motion Kr244 (v) erinras om att Svensk danskommitté utarbetat en PM med ett kulturpolitiskt handlingsprogram för dansen i Sverige. Det föreslås att en utredning snarast möjligt skall tillsättas för att analysera dansområdets struktur och föreslå insatser på dansområdet i ett långsiktigt perspektiv. En sådan utredning bör omfatta såväl professionell dans som amatördans liksom utvecklingen av institutioner och andra offentliga instanser centralt, regionalt och lokalt.
Jag föreslår mot denna bakgrund att det i enlighet med vad som föreslås i motion Kr244 att en utredning tillsätts med den angivna inriktningen. Således tillstyrker jag motionsyrkandet.
2. Vissa biblioteksfrågor (mom. 28)
Jag vill erinra om att Vänsterpartiet under en följd av år drivit frågan om införandet av en bibliotekslag, dock utan att få någon som helst respons från de övriga, nuvarande riksdagspartierna (se bl.a. bet. KrU 1984/85:21). Det är därför glädjande att intresset för en sådan lag nu synes ha ökat. Riksdagen bör med anledning av de sex motionsyrkanden som framställts på biblioteksområdet hos regeringen begära att förslag till en bibliotekslag läggs fram. Vid beredningsarbetet bör beaktas de synpunkter som framförts i motionerna. Detta innebär att även frågan bör utredas om det är motiverat att riksdagen -- samtidigt som en bibliotekslag antas -- lägger fast en nationell bibliotekspolitik. Vad sålunda anförts med anledning av motionsyrkandena bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
3. Förtur åt barn- och ungdomskulturens behov (mom. 32)
Jag delar den uppfattning som kommer till uttryck i reservation 7.
4. Tillsättandet och sammansättningen av vissa parlamentariska utredningar (mom. 38)
Jag har den principiella uppfattningen att det är angeläget att utredningar som riksdagen förordar skall kunna genomföra sitt uppdrag grundligt. Det förutsätter att de tillsätts i rimlig tid efter förordandet och att tidsramen inte sätts för snävt. Vad som kan anses vara rimlig tid är naturligtvis svårt att exakt ange; några månader torde vara acceptabelt. När det -- som i fallet med den Kulturpolitiska utredningen -- går nästan ett år mellan beslutet och arbetsstart innebär det att utredningen tvingas arbeta under stark tidspress.
Det är inte ovanligt att motioner avslås med motiveringen att ledamöter har möjlighet att anmoda planerad eller sittande utredning att ta upp förslag som ställs i motionen. Den situationen bör inte uppstå att det blir omöjligt för ledamöterna i kommittéer att utnyttja de möjligheter som direktiven kan ge att ta upp frågor som de finner vara av särskilt intresse att belysa. Ju snävare tidsram en utredning får, desto större risk föreligger att dessa möjligheter i praktiken inte kan utnyttjas.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 27 och 28 borde ha hemställt
27. beträffande en utredning om utveckling av danslivet
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr244 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
28. beträffande vissa biblioteksfrågor
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Kr204, 1992/93:Kr214, 1992/93:Kr218, 1992/93:Kr313 yrkande 5, 1992/93:Kr318 och 1992/93:Kr335 yrkande 22 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om en bibliotekslag m.m.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Motionerna 1 Utskottet 6 Inledning 6 Allmänna kulturpolitiska frågor 9 Museifrågor 15 Teaterfrågor 19 Dansfråga 21 Biblioteksfrågor 21 Kulturmiljöfrågor 22 Barn- och ungdomsfrågor 23 Lönebidragsfrågor 25 Tillsättandet och sammansättningen av vissa parlamentariska utredningar 25 Hemställan 26 Reservationer 29 1. Den internationaliserade kulturen (m, fp, c, kds) 29 2. Skydd för kulturens basverksamheter (nyd) 30 3. Frågan om huruvida utredningsarbetet på museiområdet skall bedrivas av en parlamentarisk kommitté (m, fp, c, kds) 30 4. Frågan om huruvida utredningsarbetet på teaterområdet skall bedrivas av en parlamentarisk kommitté (m, fp, c, kds) 31 5. Vissa biblioteksfrågor (s) 32 6. Bevarandefrågorna vad gäller industrimiljöer och industriminnen (s) 32 7. Förtur åt barn- och ungdomskulturens behov (s) 33 8. Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun då det gäller barn- och ungdomskulturen (s) 33 9. Viss redovisning rörande institutioners insatser för barn och ungdom (s) 34 10. Redovisning av effekterna av övergången till flexibla lönebidrag på kulturområdet (s) 34 11. Tillsättandet och sammansättningen av vissa parlamentariska utredningar (m, fp, c, kds) 35 Meningsyttring (v) 37