Övergång från hyresrätt till bostadsrätt, m.m.
Betänkande 1991/92:BoU22
Bostadsutskottets betänkande
1991/92:BOU22
Övergång från hyresrätt till bostadsrätt, m.m.
Innehåll
1991/92 BoU22
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 1991/92:160 om ändringar i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt, m.m. Lagförslagen syftar främst till att underlätta en omvandling från hyresrätt till bostadsrätt. Utskottet behandlar också tre motioner som väckts med anledning av propositionen samt två motioner som väckts under den allmänna motionstiden 1992. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lagändringar. Samtliga motioner avstyrks.
Till betänkandet har fogats fem reservationer (s) samt en meningsyttring (v).
Propositionen
Regeringen har i proposition 1991/92:160
dels föreslagit riksdagen att anta de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),
2. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt,
3. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om
4. outhyrda lägenheter (avsnitt 2.6),
5. underrättelse om lediga lägenheter (avsnitt 2.7).
Motionerna
I betänkandet behandlas dels de under allmänna motionstiden 1992 väckta motionerna
1991/92:Bo224 av Dan Eriksson i Stockholm (nyd) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hyresgäster i allmännyttan skall beredas samma hembudsrätt som hyresgäster i privatägda hyreshus samt att lagen om rätt till fastighetsförvärv skrivs om.
1991/92:Bo403 av Marianne Carlström och Britta Sundin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en översyn av lagen (1982:35) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt bör göras, såvitt avser överlåtelser av aktier och andelar i fastighetsbolag m.m.
dels de med anledning av proposition 1991/92:160 väckta motionerna
1991/92:Bo7 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1991/92:160.
1991/92:Bo8 av Eva Zetterberg (v) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar avslå förslaget i proposition 1991/92:160 om att det skall vara tillräckligt med enkel majoritet av hyresgästerna för att beslut skall tas om förvärv (och intresseanmälan) av hyresfastighet för ombildning till bostadsrätt,
2. att riksdagen beslutar avslå förslaget i proposition 1991/92:160 om att slopa en kommuns rätt att enligt ombildningslagen köpa en hyresfastighet trots att hyresgästerna har gjort en intresseanmälan,
3. att riksdagen beslutar avslå förslaget i proposition 1991/92:160 om att slopa bostadsrättsföreningars rätt till återköps- eller lösningsförbehåll,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte införa ytterligare möjligheter att vidta sanktioner mot fastighetsägare som underlåter att hyra ut bostadslägenheter,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det inte skall finnas skyldighet att underrätta den kommunala bostadsförmedlingen när en lägenhet blivit ledig till följd av en rättslig prövning.
1991/92:Bo9 av Fredrik Reinfeldt och Karin Pilsäter (m, fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att antalet lägenheter som skall krävas i ett hus inför ombildning från hyresrätt till bostadsrätt fastställs till tre.
Utskottet
Ombildningslagens tillämpningsområde
Lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt (ombildningslagen) ger hyresgäster rätt att före andra köpare förvärva den fastighet de bor i för ombildning till bostadsrätt. I lagen regleras bl.a. de åtgärder hyresgästerna skall vidta för att få företräde till ett fastighetsförvärv och vilka skyldigheter fastighetsägaren har i sammanhanget.
En första förutsättning är att hyresgästerna bildar en bostadsrättsförening och att föreningen gör en s.k. intresseanmälan till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsboken. Till en intresseanmälan skall fogas ett intyg från styrelsen att minst två tredjedelar av hyresgästerna i de uthyrda lägenheterna skriftligen förklarat sig intresserade av en ombildning. Hyresgästerna skall vara medlemmar i föreningen. Intresseanmälan gäller i två år och kan förnyas.
Så länge intresseanmälan gäller får fastighetsägaren som huvudregel inte överlåta fastigheten till annan köpare om inte föreningen genom ett hembud först erbjudits fastigheten och fått tid på sig att överväga hembudet. Om hembudet inte antas inom föreskriven tid får fastighetsägaren sälja till annan men inte förmånligare än hembudet.
Lagen gäller inte vid överlåtelse av hyresfastighet som ägs av staten, en kommun, ett landsting, ett kommunalförbund, ett allmännyttigt bostadsföretag eller ett aktiebolag som helt ägs av en kommun eller ett landsting. Den gäller inte heller om egendomen innehåller färre än fem lägenheter.
I regeringsförslaget föreslås att ombildningslagen skall gälla alla hyresfastigheter som innehåller minst fem lägenheter. Det anses vara ett allmänt rättvisekrav att hyresgäster i fastigheter som ägs av t.ex. ett allmännyttigt bostadsföretag har samma möjligheter som andra att få till stånd en ombildning till bostadsrätt. Vissa överväganden om att kravet på minsta antalet lägenheter kan sänkas har även gjorts.
Frågan om lagens tillämpningsområde har tagits upp i fyra motioner. I motion Bo7 (s) yrkas avslag på propositionen. Det anförs bl.a. att regeringsförslaget kan innebära att en kommun som vill överföra direktägda fastigheter till ett eget allmännyttigt bostadsföretag inte kommer att kunna göra det utan att de boende skulle få företrädesrätt. Även omstrukturering av ett allmännyttigt bostadsföretag till flera bolag, vilket enligt motionen har diskuterats på en del håll, skulle omöjliggöras eftersom företaget skulle kunna tvingas att sälja fastigheterna till de boende. Kommunernas möjligheter att ta sitt ansvar för bostadsförsörjningen förutsätter enligt motionärerna att kommunerna också har ett lagskyddat inflytande över sina fastigheter. De hänvisar till att frivilliga överenskommelser kan träffas där så är lämpligt.
I motion Bo224 (nyd) yrkande 5 föreslås att hyresgäster i allmännyttan ges samma hembudsrätt som hyresgäster i privatägda hyreshus. Vidare anses att lagen bör ses över när det gäller fastighetsägarens möjligheter att efter avvisat hembud sälja till annan än bostadsrättsföreningen till ett högre pris.
Inledningsvis vill utskottet understryka vikten av att ändringar i lagstiftningen genomförs som underlättar en omvandling från hyresrätt till bostadsrätt. Denna övergripande målsättning är utgångspunkten för utskottets ställningstagande i det följande.
Utskottet vill med anledning av avslagsförslaget i motion Bo7 (s) därutöver anföra följande. Ombildningslagen syftar till ett ökat boendeinflytande inom bostadsrättens ram. Ett skäl till att fastigheter som ägs av det allmänna undantogs från lagens tillämpningsområde var att boendeinflytandet skulle utvecklas utan anknytning till ägandet. Ett annat var att sådana fastigheter inte såldes i någon större omfattning varför en intresseanmälan inte skulle få någon betydelse. Dessa skäl har inte samma styrka som tidigare. Försäljning av fastigheter som tillhör de allmännyttiga bostadsföretagen är inte längre särskilt ovanligt. Enligt utskottets mening finns inga bärande skäl för att inte också hyresgäster i t.ex. allmännyttans fastigheter skall kunna delta i en ombildning. Utskottet delar alltså uppfattningen i propositionen att det måste anses vara ett rättvisekrav att också hyresgästerna i fastigheter ägda av sådana bostadsföretag skall ha samma möjligheter som andra att åstadkomma en ombildning från hyresrätt till bostadsrätt. De skäl som s-motionärerna anför för avslag på förslaget i denna del är inte förenliga med denna uppfattning. Motion Bo7 (s) avstyrks i denna del. Utskottet tillstyrker den ändring av ombildningslagens tillämpningsområde som regeringens förslag till lag om ändring i 2 § ombildningslagen innebär.
Vid ett riksdagens bifall till utskottets ställningstagande till att allmännyttiga bostadsföretag skall omfattas av ombildningslagens regler blir förslaget i motion Bo224 (nyd) yrkande 5 om att även hyresgäster i fastigheter ägda av allmännyttan skall ges möjligheter att delta i en ombildning tillgodosett. Vad avser den andra frågan som tas upp i motionen om rätten för fastighetsägaren att sälja till annan än bostadsrättsföreningen gäller följande. Fastighetsägaren är i princip oförhindrad att sälja till annan än bostadsrättsföreningen om föreningen inte antagit hembudet eller inte svarat inom föreskriven tid. Så länge en intresseanmälan gäller får fastighetsägaren emellertid inte erbjuda annan än den bostadsrättsförening som har gjort intresseanmälan att förvärva fastigheten till ett förmånligare pris eller avsevärt förmånligare villkor än vad som angavs i hembudet. Inte heller får en överlåtelse ske om ett villkor i hembudet är uppenbart oskäligt mot föreningen. Så länge intresseanmälan gäller och något undantag från hembudsskyldigheten inte föreligger måste hyresnämndens tillstånd till överlåtelsen inhämtas. Någon ändring i dessa regler bör inte göras. Yrkande 5 i motion Bo224 (nyd) om en översyn av ombildningslagen avstyrks med hänvisning till det anförda.
I motion Bo9 (m, fp) föreslås att riksdagen beslutar att det krav som uppställs i lagen att ett hus skall innehålla fem lägenheter för att ombildning skall få ske ändras till tre lägenheter.
Bestämmelsen har såsom framgått uppmärksammats i propositionen. Det finns enligt propositionen mycket som talar för att kravet på minsta antalet lägenheter i bostadsrättslagen och ombildningslagen kan sänkas till tre. Frågan anses emellertid behöva analyseras närmare och får enligt propositionen tas upp i ett senare sammanhang. Enligt vad utskottet erfarit pågår inom justitiedepartementet en utredning om bl.a. vilka krav som bör ställas på antalet lägenheter och på antalet medlemmar i en bostadsrättsförening. Resultatet av pågående överväganden bör avvaktas. Utskottet avstyrker därför motion Bo9 (m, fp).
I motion Bo403 (s) förordas en översyn av ombildningslagen i syfte att utvidga tillämpningsområdet till att gälla även vid överlåtelse av aktier och andelar i fastighetsbolag m.m. Enligt motionärerna finns ett berättigat intresse av ombildning även hos de hyresgäster som bor i hus som ägs t.ex. av kommanditbolag. Regeringen bör enligt motionärerna ges i uppdrag att närmare överväga hur detta problem skulle kunna lösas.
Vid ombildningslagens tillkomst ansågs den i motionen aktualiserade frågan svår att reglera. Utskottet delar den bedömningen. Även om det i och för sig finns skäl att ge också hyresgästerna i dessa fastigheter möjlighet att få en ombildning till stånd anser utskottet, på grund av bl.a. de administrativa komplikationer som finns, det inte meningsfullt att göra en översyn av frågan. Med det anförda avstyrker utskottet motion Bo403 (s) om översyn av ombildningslagen när det gäller försäljning av aktier och andelar i fastighetsbolag m.m.
Övriga lagstiftningsfrågor i propositionen
Enligt bestämmelser i bostadsrättslagen krävs att minst två tredjedelar av hyresgästerna i de uthyrda lägenheterna som omfattas av förvärvet på föreningsstämma går med på att en hyresfastighet förvärvas för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt. Samma majoritetskrav ställs för att en intresseanmälan skall få antecknas i fastighetsboken. Hyresgästerna skall vara medlemmar i bostadsrättsföreningen. För s.k. folkrörelsekooperativa bostadsrättsföreningar gäller angivna majoritetskrav endast om fastighetsförvärvet sker enligt ombildningslagen.
I propositionen föreslås att nuvarande majoritetsregler ändras till ett krav på enkel majoritet för ombildning. En sådan förändring bör enligt regeringsförslaget inte innebära några allvarliga nackdelar för föreningen eller de boende. Den förändrade majoritetsregeln avses gälla alla bostadsrättsföreningar, dvs. även de s.k. folkrörelsekooperativa. För beslut om förvärv av hyresfastighet och för att få en intresseanmälan antecknad i fastighetsboken bör det enligt förslaget vara tillräckligt att mer än hälften av hyresgästerna i de uthyrda lägenheterna är med på beslutet eller, för intresseanmälan, skriftligen har förklarat sig intresserade av en ombildning.
En annan fråga som behandlas i propositionen är kommunens företrädesrätt enligt ombildningslagen. Denna rätt, som tillkommer kommunen även om hyresgästerna har gjort en intresseanmälan, har motiverats med kommunens ansvar för bostadsförsörjningen. I syfte att underlätta för de hyresgäster som vill genomföra en ombildning av fastigheten till bostadsrätt föreslås i propositionen att den kommunala företrädesrätten slopas. Kommunens ansvar för bostadsförsörjningen anses inte väga lika tungt som hyresgästernas intresse av att förvärva fastigheten för att få en ombildning till stånd.
Även bestämmelserna om återköps- och lösningsrätten i bostadsrättslagen tas upp i propositionen. I syfte att förhindra spekulation med bostadsrätter infördes i bostadsrättslagen år 1985 en möjlighet att ta in ett förbehåll i stadgarna om återköps- eller lösningsrätt i vissa fall. Denna möjlighet tillkommer bostadsrättsföreningar som är anslutna till de s.k. folkrörelsekooperativa organisationerna, dvs. HSB och Riksbyggen. Återköps- eller lösningsrätten får gälla vid en övergång av bostadsrätten inom tre år från bostadsrättsupplåtelsen. I propositionen föreslås att denna rätt avskaffas. Förbehåll som gäller vid ikraftträdandet får dock fortsätta att gälla.
Särreglerna för s.k. folkrörelsekooperativa organisationer i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. (tillståndslagen) behandlas också i propositionen. De föreslås slopas. En folkrörelsekooperativ riksorganisation, en regional folkrörelsekooperativ organisation av bostadsrättsföreningar eller en bostadsrättsförening som är ansluten till en sådan organisation får enligt gällande rätt förvärva en hyresfastighet utan att krav på förvärvstillstånd ställs, medan Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation (SBC), som inte är en sådan organisation, inte omfattas av denna bestämmelse. Nu föreslås att undantaget från tillståndskravet skall gälla även SBC. Härigenom likställs alla riksorganisationer för bostadsrättsföreningar och regionala sådana organisationer. I de fall en bostadsrättsförening, oavsett vilken organisation den tillhör, förvärvar en hyresfastighet utan att ombilda den till bostadsrätt bör enligt regeringsförslaget förvärvstillstånd krävas. Samma regler för förvärvstillstånd föreslås således gälla för alla bostadsrättsföreningar.
De nu refererade förslagen till ändringar i lagstiftningen tas upp i motion Bo7 (s), vari förordas avslag på propositionen även i dessa delar. I motion Bo8 (v) yrkandena 1--3 förordas avslag på förslagen om ändring av majoritetskravet samt slopandet av kommunens företrädesrätt och återköps- och lösningsrätten. Den i propositionen föreslagna majoritetsregeln befaras leda till bl.a. ekonomiska och praktiska svårigheter. Även rättssäkerhetsaspekter framhålls. Enligt s-motionärerna visar erfarenheterna att det råder en stor brist på rättssäkerhet och trygghet för de hyresgäster som inte vill medverka i en bostadsrättsombildning. V-motionären anser att kommunens företrädesrätt bör bibehållas för att kommunen skall kunna ta sitt ansvar för bostadsförsörjningen. Motionärerna vill också slå vakt om återköps- och lösningsrätten i bostadsrättslagen för att förhindra spekulation och oskäliga prisstegringar.
Utskottet har ovan givit uttryck för uppfattningen att ändringar bör vidtas i lagstiftningen för att underlätta en övergång från hyresrätt till bostadsrätt. De nu refererade lagförslagen har huvudsakligen detta syfte. Beträffande SBC delar utskottet bedömningen i propositionen om att SBC numera måste anses ha karaktär av riksorganisation för bostadsrättsföreningar. Några bärande skäl att i tillståndslagen behandla SBC på annat sätt än vad som gäller för HSB och Riksbyggen finns inte enligt utskottets mening. Utskottet tillstyrker med det anförda lagförslagen i övrigt och avstyrker motionerna Bo7 (s) i denna del och Bo8 (v) yrkandena 1--3.
Outhyrda lägenheter m.m.
I propositionen behandlas två frågor som riksdagen tagit upp i betänkandena 1989/90:BoU6 och 1990/91:BoU15. Riksdagen tillkännagav genom en anslutning till det förstnämnda betänkandet att regeringen borde överväga möjligheten att t.ex. genom ett vitesförfarande ingripa mot fastighetsägare som underlåter att hyra ut bostadslägenheter. I det sistnämnda betänkandet förordades ett tillkännagivande om att en hyresnämnd eller bostadsdomstolen borde åläggas en skyldighet att underrätta den kommunala bostadsförmedlingen när en bostadslägenhet blivit ledig till följd av en rättslig prövning. Även detta utskottsförslag vann riksdagens gillande. I propositionen ifrågasätts om ett vitesförfarande mot icke seriösa fastighetsägare skulle vara ett verksamt medel och tillföra bostadsmarknaden något större antal lägenheter. Att påföra hyresnämnderna och bostadsdomstolen ytterligare arbetsuppgifter när frågan om den kommunala bostadsförmedlingen är under översyn anses enligt propositionen inte lämpligt. Vad nu redovisats har riksdagen beretts tillfälle att ta del av.
I motionerna Bo7 (s) och Bo8 (v) yrkandena 4 och 5 tas dessa uttalanden upp. Motionärerna godtar inte regeringens inställning till dessa frågor utan anser att behov av lagstiftningsåtgärder när det gäller problemen med outhyrda lägenheter och underrättelse om lediga lägenheter kvarstår.
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i propositionen att det kan ifrågasättas om ett vitesförfarande skulle ge annat än högst marginellt tillskott av bostadslägenheter. Ett vitesförfarande skulle med största sannolikhet bli resurskrävande utan att ge särskilt mycket i utbyte. Utskottet delar också uppfattningen i propositionen att det med hänsyn till de överväganden som pågår om bostadsförmedlingsverksamheten i framtiden inte är lämpligt att ålägga hyresnämnderna och bostadsdomstolen upplysningsskyldighet om lediga lägenheter. Utskottet förordar att riksdagen med avslag på motionerna Bo7 (s) i denna del och Bo8 (v) yrkandena 4 och 5 lägger propositionen såvitt avser frågan om outhyrda lägenheter m.m. till handlingarna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ombildningslagens tillämpningsområde att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Bo7 i denna del antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt såvitt avser 2 §, med den lydelse som framgår av bilaga till detta betänkande, res. 1 (s)
2. beträffande översyn av ombildningslagen att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo224 yrkande 5,
3. beträffande antalet lägenheter att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo9, res. 2 (s) - motiv.
4. beträffande försäljning av aktier och andelar i fastighetsbolag m.m. att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo403, res. 3 (s)
5. beträffande lagförslagen i övrigt att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Bo7 i denna del och 1991/92:Bo8 yrkandena 1--3 antar, med den lydelse som framgår av bilaga till detta betänkande, regeringens förslag till a) lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt utom såvitt avser 2 §, b) lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614) och c) lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m., res. 4 (s)
6. beträffande outhyrda lägenheter m.m. att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Bo7 i denna del och 1991/92:Bo8 yrkandena 3 och 4 lägger propositionen i denna del till handlingarna. res. 5 (s)
Stockholm den 14 maj 1992 På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Dan Eriksson i Stockholm (nyd), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Lars Stjernkvist (s) och Nils T Svensson (s).
Lars Stjernkvist (s) har inte deltagit i besluten under mom. 1 och 2.
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Ombildningslagens tillämpningsområde (mom. 1)
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Rune Evensson, Britta Sundin, Marianne Carlström och Nils T Svensson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Inledningsvis vill" och slutar med "ombildningslagen innebär" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill inledningsvis slå fast att bostaden är en grundläggande social rättighet. Målsättningen för bostadspolitiken måste vara att erbjuda alla en bra bostad i en god miljö och i en social gemenskap. Samhället och de boende måste ha ett avgörande inflytande över bostadsförsörjningen. Genom förslagen i propositionen ges ett fåtal människor möjlighet att öka inflytandet över sitt boende medan kommunernas möjligheter att fullgöra sitt ansvar för bostadsförsörjningen försämras. Det är enligt utskottets mening viktigare att sträva efter att utveckla inflytandet och möjligheterna till ansvarstagande inom hyresrätten, den upplåtelseform som är sämst tillgodosedd i detta avseende. Det förslag om att fastigheter som ägs av allmännyttiga bostadsföretag skall omfattas av ombildningslagens bestämmelser ökar naturligtvis vissa hyresgästers möjligheter att påverka sitt boende men leder också till svårigheter för kommunerna att uppfylla sitt ansvar för bostadsförsörjningen. Såsom motionärerna påpekat kommer överlåtelser av fastigheter mellan kommun och allmännyttiga bostadsföretag eller omstrukturering av sådana bolag inte att kunna genomföras eftersom hyresgästerna skulle få förköpsrätt. Regeringsförslaget om en utvidgning av ombildningslagens tillämpningsområde bör med hänvisning till vad ovan anförts avslås. Motion Bo7 (s) tillstyrks i denna del.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1. beträffande ombildningslagens tillämpningsområde att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Bo7 i denna del avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrättslag såvitt avser 2§,
2. Antalet lägenheter (mom. 3, motiv.)
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Rune Evensson, Britta Sundin, Marianne Carlström, Lars Stjernkvist och Nils T Svensson (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Bestämmelsen har" och slutar med "Bo9 (m, fp)" bort ha följande lydelse:
Enligt bostadsrättslagen krävs att en bostadsrättsförening har minst fem medlemmar och att det i föreningens hus kommer att finnas minst fem lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt. Ombildningslagen omfattar inte hyresfastigheter som har färre än fem lägenheter. Bestämmelsen om antalet medlemmar har bl.a. motiverats med att föreningens verksamhet är kooperativ och därför inte kan bestå av alltför få medlemmar och att det måste vara möjligt att få till stånd en fungerande styrelse. Mot bakgrund av bestämmelserna om minsta antalet medlemmar har ansetts följa att föreningen bör förfoga över minst fem lägenheter. Enligt utskottets mening är de skäl som legat till grund för utformningen av lagstiftningen alltjämt gällande. Någon lagändring om att sänka kravet på minsta antalet lägenheter i bostadsrättslagen och ombildningslagen bör därför inte aktualiseras. Med det anförda avstyrker utskottet motion Bo9 (m, fp).
3. Försäljning av aktier och andelar i fastighetsbolag m.m. (mom. 4)
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Rune Evensson, Britta Sundin, Marianne Carlström, Lars Stjernkvist och Nils T Svensson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Vid ombildningslagens" och slutar med "fastighetsbolag m.m." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns anledning att överväga en ändring av lagstiftningen så att hyresgäster i en fastighet som ägs av ett bolag får möjlighet till ombildning om bolaget säljer sina aktier och andelar. Även om det kan vara en komplicerad fråga att reglera anser utskottet att hyresgästernas intresse att få en ombildning till stånd är så starkt att problemet bör utredas och analyseras. Regeringen bör därefter i lämpligt sammanhang lämna riksdagen sin syn på frågan, eventuellt i förening med förslag till lagstiftning. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion Bo403 (s) som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 4. beträffande försäljning av aktier och andelar i fastighetsbolag m.m. att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Bo403 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Lagförslagen i övrigt (mom. 5)
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Rune Evensson, Britta Sundin, Marianne Carlström, Lars Stjernkvist och Nils T Svensson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet har" och på s. 7 slutar med "yrkandena 1--3" bort ha följande lydelse:
Ett av de viktigaste målen för den sociala bostadspolitiken är att kunna erbjuda alla en bra bostad i en god miljö och i en social gemenskap. En förutsättning för att nå detta mål är att det finns olika upplåtelseformer. En annan är att de boende oavsett upplåtelseform har rätt att påverka och ta ansvar för sitt boende och sin boendemiljö. Den största andelen av bostäder utgörs av bostads- och äganderätter. För att nå valfrihet i boendet och för att motverka ett segregerat boende måste hyresrätten bevaras, förstärkas och utvecklas. Det är nödvändigt för att klyftorna i boendet inte skall öka. Det kommer alltid att finnas hushåll som inte vill ta på sig det ansvar för förvaltning och ekonomi som innehavet av bostadsrätt för med sig. Genom propositionens förslag om ändrade majoritetsregler kommer lagstiftningen att sakna det starka skydd som behövs för att dessa människor skall känna trygghet i sitt boende. Några sakliga skäl för att ändra majoritetskraven i lagstiftningen redovisas inte. Inte heller har frågan analyserats närmare. Enligt utskottets mening bör därför kravet på två tredjedels majoritet för beslut och intresseannmälan finnas kvar i lagstiftningen. Regeringsförslaget att kommunerna inte skall ha företrädesrätt vid en fastighetsöverlåtelse när det finns en intresseanmälan bör avvisas. Företrädesrätten är ett medel för kommunerna för att fullgöra sitt ansvar för bostadsförsörjningen. Även regeringsförslaget om att ta bort återköps- och lösningsrätten i bostadsrättslagen bör avvisas. Dessa regler är bra instrument för att motverka oskäliga prisstegringar och spekulation i boendet. Reglerna möjliggör också en överlåtelse av lägenheten till nästa bosparande medlem i stället för en försäljning på marknaden. Särreglerna för de folkrörelsekooperativa riksorganisationerna ger förutsättningar för att vidareutveckla de kooperativa idéerna och bör därför finnas kvar i lagstiftningen.
Med hänvisning till vad ovan anförts förordar utskottet med anledning av motionerna Bo7 (s) i denna del och Bo8 (v) yrkandena 1--3 att riksdagen avslår lagförslagen såvitt nu är i fråga.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 5. beträffande lagförslagen i övrigt att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Bo7 i denna del och 1991/92:Bo8 yrkandena 1--3 avslår regeringens förslag till a) lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt utom såvitt avser 2 §, b) lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614) och c) lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,
5. Outhyrda lägenheter m.m. (mom. 6)
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Rune Evensson, Britta Sundin, Marianne Carlström, Lars Stjernkvist och Nils T Svensson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "till handlingarna" bort ha följande lydelse:
Kommunens ansvar för bostadsförsörjningen förutsätter att kommunen inte bara bygger bostäder utan även har möjlighet att förmedla tomma lägenheter. Det är väl känt att det finns fastighetsägare som låter bostadslägenheter stå outhyrda. Som utskottet framhållit tidigare (1989/90:BoU6) måste möjligheterna förbättras att ingripa mot de fastighetsägare som utan godtagbara skäl undanhåller lägenheter från bostadssökande. Utskottet kan därför inte godta att regeringen avser att inte lägga fram något lagstiftningsförslag i frågan. Även utskottets uttalanden i betänkande 1990/91:BoU15 om införande av en underrättelseskyldighet för en hyresnämnd eller bostadsdomstolen om lediga lägenheter är en angelägen fråga som bör utredas och regleras i lag. Inte heller i denna fråga kan utskottet acceptera regeringens ställningstagande. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Bo7 (s) i denna del och Bo8 (s) yrkandena 4 och 5 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 6. beträffande outhyrda lägenheter m.m. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1991/92:Bo7 i denna del och 1991/92:Bo8 yrkandena 4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Eva Zetterberg (v) anför:
Jag instämmer i de till detta betänkande fogade reservationerna 2--5 (s) och vill därutöver tillägga följande.
Målsättningen för bostadspolitiken måste vara att alla kan erbjudas en bra bostad i en god miljö och i en social gemenskap. Detta är en grundläggande social rättighet. Det är därför viktigt att samhället och de boende har ett avgörande inflytande över bostadsförsörjningen och att de boende ges rätt och möjlighet att välja boendeform.
Det är bra att det finns olika former av boende på marknaden. Det ökar rörligheten och valfriheten, vilket leder till ett större utbud och ökad flexibilitet inom bostadssektorn. Balansen mellan olika upplåtelseformer måste emellertid bibehållas. Det är också viktigt att blanda olika former av bostäder i samma område för att motverka segregation i boendet. Hyresrätten som upplåtelseform måste stärkas. Möjligheterna att utöva inflytande och att ta ansvar för sitt boende inom hyresrätten, som är den sämst tillgodosedda i dessa avseenden, måste förbättras.
Av regeringen framlagda och av utskottet tillstyrkta lagförslag
Bilaga