Överenskommelse om investeringar i trafikens infrastruktur i Göteborgsregionen
Betänkande 1993/94:TU34
Trafikutskottets betänkande
1993/94:TU34
Överenskommelse om investeringar i trafikens infrastruktur i Göteborgsregionen
Innehåll
1993/94
TU34
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i proposition 1993/94:169 om den s.k. Göteborgsöverenskommelsen. Förslagen innebär att en statlig lånegaranti på 260 miljoner kronor skall ställas för förberedelsearbeten för vissa vägprojekt som omfattas av överenskommelsen, att ett finansieringsbolag skall bildas med uppgift att bl.a. ta upp lån för kostnaderna för förberedelsearbetena samt att 1 610 miljoner kronor av statliga medel skall betalas till vissa kollektivtrafikinvesteringar i Göteborgsregionen. Vidare framhåller utskottet att pågående utredningsarbete om utformning av vägtullar i Göteborgsregionen även bör omfatta en undersökning dels av omfattningen av de projekt som överenskommelsen avser, dels av möjligheten att använda annan lokalt eller regionalt avgränsad finansiering än vägtullar. De statliga bidragen till investeringar i kollektivtrafik bör enligt utskottet utbetalas utan andra förbehåll än dem som anges i överenskommelsen. I betänkandet behandlas också 14 motionsyrkanden med synpunkter på inriktning, omfattning och finansiering av de investeringar som Göteborgsöverenskommelsen avser. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
Till betänkandet är fogat en nyd-reservation och en meningsyttring av v-suppleanten.
Propositionen
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1993/94:169 Överenskommmelse om investeringar i trafikens infrastruktur i Göteborgsregionen att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret ställa garantier för vissa förberedelsearbeten för vägutbyggnaderna inom en ram om högst 260 miljoner kronor, 2. bemyndigar regeringen att uppdra åt Vägverket att bilda ett finansieringsbolag för Göteborgsöverenskommelsen, 3. godkänner att regeringen betalar ut bidrag till kollektivtrafikinvesteringar.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1993/94:T54 av Harriet Colliander m.fl. (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:169 delarna 3 och 4, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förbjuda biltullar för finansiering av Göteborgs infrastruktutbyggnad, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att finansiera Göteborgs trafiklösningar via statsbudgeten, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sluta utreda förslag om biltullsystem, 5. att riksdagen, vid avslag på yrkandena 3 och 4, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det bör anordnas nationell eller regional folkomröstning om biltullars införande eller icke införande.
1993/94:T55 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen avslår förslaget om att bygga Lundbytunneln, 2. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om kollektivtrafikinvesteringar i Göteborgsregionen för 1 000 000 000 kr för nästa budgetår.
1993/94:56 av Sten Östlund (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medel till kollektivtrafiksatsningar enligt den s.k. Göteborgsöverenskommelsen skall utbetalas utan särskilda förbehåll.
1993/94:T57 av Lennart Fridén (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de väginvesteringar som enligt Göteborgsöverenskommelsen skall finansieras med biltullar, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv till den utredare som tillkallas för att lämna förslag till utformning av vägtullar m.m.
Motion avgiven under den allmänna motionstiden i januari 1994
1993/94:T209 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att statliga garantier skall ges för planerade kollektivtrafikinvesteringar oavsett vägprojektens genomförande, 2. att riksdagen hos regeringen begär sådant lagändringsförslag att det blir möjligt för kommunerna att ta ut trafikavgifter på valfritt sätt av vägtrafikanten, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av kollektivtrafikinvesteringarna i Göteborgsregionen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biltullar i Göteborg.
Utskottet
1 Storstadsöverenskommelserna
Regeringen tillkallade år 1990 tre förhandlare -- en för Stockholmsregionen, en för Göteborgsregionen och en för Malmöregionen -- med uppgift att tillsammans med berörda parter träffa överenskommelser om trafiksystemen i de tre storstadsregionerna. Syftet var att i dessa regioner förbättra miljösituationen, öka tillgängligheten samt skapa bättre förutsättningar för utveckling. Preliminära överenskommelser redovisades för riksdagen våren 1991 (prop. 1990/91:87). I sitt av riksdagen godkända betänkande 1990/91:TU24 (rskr. 286) förordade utskottet ett fullföljande av överenskommelserna. I riksdagsbeslutet förutskickades, i enlighet med överenskommelserna, ett realvärdesäkrat statligt bidrag på 5,5 miljarder kronor, varav 3,5 miljarder kronor till Stockholmsregionen, 1,3 miljarder till Göteborgsregionen och 700 miljoner kronor till Malmöregionen. Ett villkor för att statsbidragen skulle utgå var att syftet med överenskommelserna kunde uppnås i sina huvuddrag.
2 Göteborgsöverenskommelsen
2.1 Ändringar i den preliminära överenskommelsen
Av propositionen framgår att berörda kommuner i december 1993 godkände en slutlig överenskommelse om trafik och miljö i Göteborgsregionen. Staten är part i överenskommelsen med Vägverket Region Väst som företrädare. Överenskommelsen, som är preliminär i avvaktan på erforderliga beslut av statsmakterna, skiljer sig från den år 1991 redovisade överenskommelsen i två viktiga avseenden. Den ena förändringen innebär att planerna på en östlig sträckning av väg E 6 har slopats och ersatts med en satsning på vägen i nuvarande sträckning genom Göteborg. Den andra förändringen är att satsningen på infrastrukturinvesteringar för Västtåg har ersatts med inköp av rullande materiel.
2.2 Kollektivtrafik och miljöåtgärder enligt den slutliga överenskommelsen
Investeringar i kollektivtrafiken enligt den slutliga Göteborgsöverenskommelsen avses ge ökad tillgänglighet för regionens invånare till bostäder, arbetsplatser, service m.m. och en bättre miljö genom minskad bilanvändning. Åtgärderna sammanfattas i propositionen enligt följande.
Kollektivtrafiksystemet rustas upp och kompletteras för att bli mer konkurrenskraftigt i förhållande till biltrafiksystemet. Eventuellt kan också nya trafiksystem utvecklas.
Modern informationsteknologi utnyttjas i ett nytt effektivt trafikstyrningssystem för att ge ökad kapacitet och säkerhet i kollektivtrafiken.
Nya infartsparkeringar och regionala kollektivtrafikterminaler byggs för att reducera biltrafiken, och ett nät av busskörfält utvecklas.
Åtgärder för bättre miljö genomförs i särskilt utsatta bostadsområden. Bullerskydd, fasadåtgärder och andra typer av åtgärder mot buller utförs.
Miljövänliga fordon införs, bl.a. naturgasdrivna bussar.
Investeringar i tågtrafiken genomförs för att öka det kollektiva resandet på längre sträckor, när ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar föreligger.
2.3 Vägtrafik enligt den slutliga överenskommelsen
Överenskommelsen syftar till att säkerställa att huvudvägnätet i den centrala delen av Göteborgsregionen skall fungera under överblickbar framtid (15--20 år). Detta gäller särskilt väg E 6. För att uppnå detta erfordras att det statliga huvudvägnätet i Göteborgsregionen byggs om och kompletteras i sådan omfattning att vägsystemet medverkar till måluppfyllelsen -- bättre miljö, ökad trafiksäkerhet, ökad tillgänglighet och förbättrade möjligheter till regional utveckling. Investeringarna omfattar följande:
Åtgärder direkt kopplade till väg E 6
1. Ny länk E 6 Nord--E 20 med ny bro över Göta älv vid Lärje, tunnel under höjdpartierna öster om Alelyckan samt bro över Säveån och Sävenäs spårområde med anslutning till nuvarande Torpamotet. Genom denna utbyggnad fås en kraftigare trafikavlastning av Tingstadstunneln men också av Marieholms- och Gamlestadsområdena.
2. Ombyggnad av nuvarande E 6 på sträckan Olskroksmotet--Kallebäcksmotet med bl.a. utbyggnad av Ullevimotet och Ullevigatan samt kompletteringar i Örgryte- och Kallebäcksmoten.
3. En utbyggnad av nuvarande väg E 6 till tre körfält i vardera riktningen på sträckan Åbromotet--Kallebäcksmotet, överdäckning av E 6 och järnvägen i Mölndals centrala delar samt nya och bättre av- och påfartsramper. Vidare ingår miljöförbättrande åtgärder längs E 6.
Åtgärder på de öst--västliga huvudlederna
4. Omläggning av Götaleden i tunnel, varigenom cityområdet återges den för miljön så värdefulla kontakten med älven, och mycket positiva effekter fås för framkomlighet, trafiksäkerhet och miljö.
5. Omläggning av Bräckeleden i tunnel (Lundbytunneln) som avlastar befintliga trafikleder bl.a. från den tunga trafiken till de stora industri- och hamnanläggningarna på västra Hisingen. Trafikbarriären elimineras och miljö och trafiksäkerhet förbättras avsevärt.
Åtgärder på Väster- och Söderleden
6--7. Ombyggnad till planskilda korsningar samt åtgärder i Gnistängstunneln. Resultatet av denna komplettering blir ökad framkomlighet och säkerhet men också andra positiva effekter för bl.a. miljön genom att trafik genom centrala staden flyttas ut till lederna.
2.4 Finansiering enligt den slutliga överenskommelsen
2.4.1 Kollektivtrafikinvesteringarna
Kostnaderna för investeringarna i kollektivtrafiken uppgår till 1,7 à 1,8 miljarder kronor. 1,5 miljarder kronor av dessa kostnader finansieras med det bidrag som riksdagen beslutade om våren 1991. 110 miljoner kronor betalas från anslaget för byggande av länstrafikanläggningar under Kommunikationsdepartementets huvudtitel, det s.k. LTA-anslaget. Återstoden finansieras av de berörda kommunerna.
2.4.2 Väginvesteringarna
Kostnaderna för väginvesteringarna uppgår till ca 7,2 miljarder kronor. Av dessa betalas 860 miljoner kronor från anslaget Byggande av riksvägar under Kommunikationsdepartementets huvudtitel. Medlen används för Lundbytunneln, Västerleden och Söderleden. Återstoden, dvs. ca 6,3 miljarder kronor, finansieras med vägtullar i enlighet med riksdagens principbeslut år 1991. Vägverket åtar sig enligt överenskommelsen att som huvudman finansiera och genomföra de projekt som skall betalas med vägtullar. Åtagandet grundar sig dels på att en avgift på tio kronor kan komma att tas ut från år 1995, dels på att den årliga nettointäkten uppgår till 500 miljoner kronor, allt uttryckt i penningvärdet den 1 januari 1992. Nettointäkten har bedömts utifrån en avgift för personbil på tio kronor. Avgiften för bussar och lastbilar blir högre. Avgifterna tas upp vid betalstationer vid inpassering i bilavgiftsområdet. Utfart från området är fri. Investeringarna förutsätter lånefinansiering med en beräknad återbetalningstid på 20 år och avgiftsnivåer som säkerställer objektens genomförande under en tioårsperiod. Merkostnader för drift och underhåll av avgiftsfinansierade vägobjekt förutsätts inrymmas i den årliga nettointäkten under avtalstiden. Betalsystemet skall avvecklas när upptagna lån är återbetalda. I överenskommelsen förutsätts att mervärdesskatt inte utgår på bilavgifter eller att skatten till fullo kompenseras.
3 Regeringens överväganden och förslag
Regeringen framhåller att de båda förändringar som den slutliga överenskommelsen innebär i förhållande till den preliminära leder till en förbättrad måluppfyllelse. I sammanhanget gör regeringen bedömningen att syftet med den preliminära överenskommelsen kan uppnås i sina huvuddrag. Utbetalning av de särskilda statsbidragen till kollektivtrafiken, som redan inletts i viss utsträckning, bör därför kunna fortsätta med den slutliga överenskommelsen som grund och enligt dess intentioner. Statsbidragen omfattar, som nämnts, ett totalt belopp på 1 610 miljoner kronor. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner att riksdagen betalar ut bidrag till kollektivtrafikinvesteringar i enlighet med det anförda. Väginvesteringarna och vägtullsystemet kräver enligt regeringen ytterligare överväganden i fråga om detaljutformningen. Eftersom väginvesteringarna till stor del skall lånefinansieras, bör även utrednings- och projektarbetet lånefinansieras. I likhet med vad som gäller i Stockholmsregionen skall det enligt Göteborgsöverenskommelsen bildas ett finansieringsbolag med Vägverket som majoritetsägare. Som första uppgift skall detta bolag -- framhåller regeringen -- med stöd av Riksgäldskontorets borgen ta upp lån som skall täcka Vägverkets kostnader för förberedelsearbetena. Regeringen föreslår att den av riksdagen bemyndigas att låta Riksgäldskontoret ställa garantier för vissa förberedelser för vägutbyggnaderna inom en ram om högst 260 miljoner kronor. Förberedelsearbetena omfattar också ett smärre byggnadsobjekt, avseende "ombyggnad av nuvarande E 6 på sträckan Olskroksmotet--Kallebäcksmotet", som kan genomföras relativt omgående. Vidare föreslår regeringen att den av riksdagen bemyndigas uppdra åt Vägverket att bilda ett finansieringsbolag för Göteborgsöverenskommelsen. Regeringen framhåller att viss osäkerhet råder om de samlade ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av Göteborgsöverenskommelsen. Denna osäkerhet bör undanröjas innan slutlig ställning tas till genomförande av överenskommelsen, helt eller delvis. Regeringen säger sig ha för avsikt att återkomma till riksdagen med förslag om ställningstagande till finansiering av hela, eller delar av, Göteborgsöverenskommelsen efter det att visst ytterligare underlag för beslut har framkommit. Sådant underlag avser bl.a. förslag från en särskild utredare (dir. 1994:27) om vägtullarnas utformning, en rapport från berörda länsstyrelser enligt 6 kap. 2 § lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser och en miljökonsekvensanalys av överenskommelsen från Göteborgs kommunalförbund.
4 Motionsförslag
I fyra motioner, som väckts med anledning av propositionen, och en motion från den allmänna motionstiden behandlas frågor som främst gäller inriktning, omfattning och finansiering av investeringar enligt Göteborgsöverenskommelsen.
Vad först gäller investeringarna i kollektivtrafiken yrkas sålunda i motion T55 (v) att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag härom för 1 miljard kronor för nästa budgetår. I motionen framhålls att Vänsterpartiet har som mål att successivt minska vägtrafiken till en nivå som inte belastar miljön. I stället bör kollektiva färdmedel, såsom moderna spårvagnar, effektiva pendel- och snabbtåg och bussar som drivs med bränsle från förnyelsebara energikällor stå för en allt större andel av fysiska transporter. Enligt motion T56 (s) är det -- mot bakgrund av den ytterligare utredning av vägavgifterna som regeringen aviserar -- viktigt att nu klargöra att medlen till kollektivtrafiksatsningarna kommer att betalas ut utan nya förbehåll. Oklarheter därom kommer annars att kunna fördröja de angelägna kollektivtrafiksatsningarna, betonar motionären. I motion T209 (v) framhålls att Göteborg behöver en genomgripande satsning på kollektivtrafiken, motsvarande den som Stockholm fick på 1950-talet. Staten måste bidra till detta, betonar motionärerna, men det är i första hand Göteborgsregionens kommunalpolitiker som skall besluta om trafiken. Motionärerna redovisar också ett förslag till ett flertal järnvägs- och spårvägsförbindelser. I motion T209 (v) framhålls också att staten inte bör ge garantier till de föreslagna vägprojekten. Berörda kommuner och andra inblandade instanser skall tilldelas och/eller garanteras medel oavsett vägprojektens genomförande.
Väginvesteringarna behandlas bl.a. i motion T54 (nyd). Motionärerna framhåller att det är en medborgerlig rättighet att åka in till städer och samhällen utan tullavgifter vid infarterna. Miljöproblemen är enligt motionärerna överdrivna med tanke på den utveckling som kan väntas av elhybridbilar. När alla miljardslukande vägbyggnadsprojekt har färdigställts, finns förmodligen den miljöförstörande bilen inte kvar i samhället. Ambitionerna bör -- framhålls det i motionen -- reduceras till att bygga bort de värsta flaskhalsarna i Göteborgstrafiken. Biltullar minskar den ekonomiska tillväxten och borde därför förbjudas och fortsatt utredande stoppas. Väginvesteringar enligt överenskommelsen bör finansieras via statsbudgeten under en period av minst tio år. Det särskilda finansieringsbolag som regeringen föreslår behövs inte -- betonar motionärerna -- och följaktligen inte heller några lånegarantier om 260 miljoner kronor. De sålunda återgivna synpunkterna omfattas av yrkandena 1--4. I yrkande 5 framhålls att en nationell eller regional folkomröstning bör anordnas i fråga om biltullars införande. Yrkandet gäller under förutsättning av avslag på yrkandena om statlig finansiering av väginvesteringarna och om stopp för fortsatt utredande om biltullar. I motion T55 (v) yrkas att riksdagen avslår förslaget om att bygga Lundbytunneln. Motionärerna framhåller att ett genomförande av deras förslag skulle innebära en besparing på 700 miljoner kronor. I motion T57 (m) framhålls att riksdagen bör avvakta med beslut om de väginvesteringar som enligt Göteborgsöverenskommelsen förutsätts finansieras med vägtullar. Motionären hänvisar till rådande läge vad gäller Göteborgsregionens ekonomi, sysselsättning, disponibla hushållsinkomster och trafiksituation. Vidare betonar motionären att vägtullar drabbar regionens invånare på ett mycket orättvist sätt. Riksdagen bör därför uppdra åt regeringen att i tilläggsdirektiv till den särskilde utredaren vidga dennes uppdrag till att omfatta en utvärdering av såväl lägre nivåer för en avgiftsfinansiering som andra finansieringsalternativ.
I motion T209 (v) framhåller motionärerna att de vill ha biltullarna i en centralare ring än den som förutsätts i överenskommelsen. Ringen skulle omfatta den del av Göteborg som redan i dag har en god kollektivtrafik. Innanför en sådan tullmur finns ett alternativ till bilen. Dagens kollektivtrafik fungerar nämligen bra -- säger motionärerna -- för resor till och från Göteborgs city. För resor mellan olika ytterområden är det däremot sämre ställt.
I motion T209 (v) yrkas att riksdagen hos regeringen begär ett lagändringsförslag om rätt för kommunerna att ta ut trafikavgifter på valfritt sätt av vägtrafiken. Kommunerna skulle härigenom få en helt annan möjlighet än i dag att planera trafiken.
5 Utskottets ställningstagande
Syftet med Göteborgsöverenskommelsen är att stärka regionens utveckling genom att förbättra tillgängligheten till regioncentrum samt säkerheten och miljön i hela regionen. Ett genomförande av överenskommelsen innebär en betydande utbyggnad av regionens kollektivtrafik och vägar. Överenskommelsen förutsätter att merparten av väginvesteringarna lånefinansieras och att lånen återbetalas med intäkter från vägtullar. Regeringen föreslår som nämnts att staten skall ställa en lånegaranti på högst 260 miljoner kronor för att finansiera vissa förberedelsearbeten för vägobjekt som omfattas av överenskommelsen. Vidare föreslås ett bemyndigande för regeringen att låta Vägverket bilda ett finansieringsbolag med första uppgift att ta upp lån som skall täcka verkets kostnader för förberedelsearbetena. Regeringen föreslår också att statsbidrag om sammanlagt 1 610 miljoner kronor till kollektivtrafikinvesteringar skall betalas ut enligt vad som anges i överenskommelsen, dvs. i takt med att fördelningsansvarig mottagare fattar beslut om objektets genomförande i nästföljande års investeringsplan. Som framgår av vad utskottet anfört i det föregående avses visst utredningsarbete utföras innan slutlig ställning tas till genomförandet, helt eller delvis, av överenskommelsen. Den särskilde utredaren med uppdrag att lämna förslag till utformning av vägtullar skall sålunda t.ex. pröva förutsättningarna för en differentiering av vägtullarna som utan att äventyra finansieringen bidrar till att uppnå miljömålen i Göteborgsöverenskommelsen. Mot bakgrund av den motionsledes framförda kritiken mot vägtullar i Göteborg anser utskottet att utredningsarbetet bör kompletteras med en undersökning dels av omfattningen av de projekt som överenskommelsen avser, dels av möjligheten att använda annan lokalt eller regionalt avgränsad finansiering än vägtullar. Om nya lösningar tas fram till följd av utredningsarbetet, förutsätts parterna nå enighet härom. De statliga bidragen till investeringar i kollektivtrafiken bör dock under alla förhållanden betalas ut utan andra förbehåll än dem som anges i överenskommelsen. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet förutsätter att även nya lösningar kommer att innebära att syftet med Göteborgsöverenskommelsen nås i sina huvuddrag och ställer sig därför bakom regeringens samtliga förslag. Utskottet tillstyrker sålunda bemyndiganden för regeringen dels att låta Riksgäldskontoret ställa garantier för vissa förberedelsearbeten för vägutbyggnaderna inom en ram om högst 260 miljoner kronor, dels att uppdra åt Vägverket att bilda ett finansieringsbolag för Göteborgsöverenskommelsen. Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner att statsbidrag till kollektivtrafiken om sammanlagt 1 610 miljoner kronor skall betalas ut enligt vad som anges i överenskommelsen. De motionsledes aktualiserade frågorna avser, som nämnts, praktiskt taget samtliga inriktning, omfattning och finansiering av de investeringar som Göteborgsöverenskommelsen omfattar. Med utskottets ovan redovisade ställningstagande torde syftet med ett flertal av motionsyrkandena få anses tillgodosett. Dessa yrkanden bör sålunda inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen. Även övriga motionsyrkanden avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande överenskommelse om investeringar i trafikens infrastruktur i Göteborgsregionen att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1993/94:T54, 1993/94:T55, 1993/94:T56, 1993/94:T57 och 1993/94:T209 dels bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret ställa garantier för vissa förberedelsearbeten för vägutbyggnaderna inom en ram om högst 260 miljoner kronor, dels bemyndigar regeringen att uppdra åt Vägverket att bilda ett finansieringsbolag för Göteborgsöverenskommelsen, dels godkänner att regeringen betalar ut bidrag till kollektivtrafikinvesteringar, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om kompletterande utredning och om utbetalning av statliga bidrag till kollektivtrafikinvesteringar. res. (nyd) men. (v)
Stockholm den 26 maj 1994
På trafikutskottets vägnar
Sven-Gösta Signell
I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf Clarkson (m), Håkan Strömberg (s), Kenth Skårvik (fp), Sten-Ove Sundström (s), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita Jönsson (s), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars Björkman (m), Lars Biörck (m), Rune Thorén (c) och Kenneth Lantz (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Överenskommelse om investeringar i trafikens infrastruktur i Göteborgsregionen
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Som framgår" och på s. 11 slutar med "motionsyrkanden avstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet delar den i motion T54 (nyd) uttalade uppfattningen att vägtullar inte bör komma i fråga i städer och samhällen eller för kringfarter runt städer och samhällen utan endast för projekt såsom Öresundsbron o.d. Den av regeringen tillsatta utredningen med uppdrag att lämna förslag till utformning av vägtullar i Stockholms- och Göteborgsregionerna bör därför upphöra. Utskottet har ingen erinran mot att man söker finna lokalt eller regionalt avgränsade alternativ till vägtullar för finansiering av vägprojekt som Göteborgsöverenskommelsen omfattar. Under inga förhållanden får enligt utskottets bestämda uppfattning vägtullar införas i t.ex. storstadsregionerna utan föregående godkännande i en nationell eller regional folkomröstning. Utskottet utgår från att alternativa finansieringskällor inte förslår till alla de vägprojekt som enligt Göteborgsöverenskommelsen skall betalas med vägtullar. Omfattningen av dessa projekt bör därför minska till att endast avse åtgärder i syfte att bygga bort de värsta flaskhalsarna i trafiken. De medel som behövs för en sådan utbyggnad bör enligt utskottets mening tillskjutas av staten, om nödvändigt under en period av tio år, i den mån de alternativa finansieringskällorna inte räcker. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Som en följd av sitt ställningstagande avstyrker utskottet regeringens förslag om statliga lånegarantier för vissa förberedelsearbeten för vägutbyggnader i Göteborgsregionen och om bildande av ett finansieringsbolag för Göteborgsöverenskommelsen. Som framhålls i motion T54 (nyd) måste kollektivtrafiken göras attraktivare och effektivare. Målet måste vara att denna trafik i högre grad än för närvarande står för sina egna kostnader. Utskottet har emellertid ingen erinran mot regeringens förslag om utbetalning av statsbidrag med 1 610 miljoner kronor till kollektivtrafikinvesteringar i Göteborgsregionen. Propositionen tillstyrks följaktligen i denna del. Av det anförda följer att motion T54 (nyd) yrkandena 1--4 tillstyrks. Syftet med motionerna T54 (nyd) yrkande 5 och T57 (m) torde genom utskottets ställningstagande få anses tillgodosett. Motionerna T55 (v), T56 (s) och T209 (v) avstyrks.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
beträffande överenskommelse om investeringar i trafikens infrastruktur i Göteborgsregionen att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:169 yrkande 3 och till motion 1993/94:T54 yrkandena 1--4, med anledning av motionerna 1993/94:T54 yrkande 5 och 1993/94:T57 samt med avslag på proposition 1993/94:169 yrkandena 1 och 2 och på motionerna 1993/94:T55, 1993/94:T56 och 1993/94:T209 dels godkänner att regeringen betalar ut bidrag till kollektivtrafikinvesteringar, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Karl-Erik Persson (v) anför:
Överenskommelse om investeringar i trafikens infrastruktur i Göteborgsregionen
Vänsterpartiet har som mål att successivt minska vägtrafiken till en nivå som inte belastar miljön. I stället skall kollektiva färdmedel såsom moderna spårvagnar, effektiva pendel- och snabbtåg och bussar som drivs med bränsle från förnyelsebara energikällor stå för en allt större andel av de fysiska transporterna. Investeringarna bör därför i princip enbart avse en utbyggnad av kollektivtrafiken. Enligt min mening bör riksdagen bifalla regeringens förslag om utbetalning av bidrag till kollektivtrafikinvesteringar i Göteborgsregionen men avslå förslagen om lånegarantier för vissa förberedelsearbeten för vägutbyggnaderna inom regionen och om bildande av ett finansieringsbolag för Göteborgsöverenskommelsen. Vidare bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag om kollektivtrafikinvesteringar i Göteborgsregionen för 1 miljard kronor under nästa budgetår. Jag anser också att att Lundbytunneln inte bör byggas, att statliga garantier bör ges för planerade kollektivtrafiksatsningar oavsett vägprojektens genomförande, att regeringen bör förelägga riksdagen ett lagförslag om rätt för kommunerna att ta ut trafikavgifter på valfritt sätt av vägtrafiken, att kollektivtrafikinvesteringarna i Göteborgsregionen bör utformas i enlighet med vad som anges i motion T209 (v) och att biltullarna bör placeras i en centralare ring än vad som nu planeras -- runt den del av staden som redan i dag har en god kollektivtrafik.
Jag har ingen erinran mot vad utskottet anför om att pågående utredningsarbete om utformningen av vägtullar i Göteborg även bör omfatta en undersökning av möjligheterna att använda andra finansieringskällor. Sådana krav har Vänsterpartiet framfört vid flera tillfällen. Inkomsterna skall dock i första hand utnyttjas för en utbyggnad av kollektivtrafiken.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet borde ha hemställt: beträffande överenskommelse om investeringar i trafikens infrastruktur i Göteborgsregionen att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:169 yrkande 3 och till motionerna 1993/94:T55 och 1993/94:T209, med anledning av motion 1993/94:T56 samt med avslag på proposition 1993/94:169 yrkandena 1 och 2 samt motionerna 1993/94:T54 och 1993/94:T57 dels godkänner att regeringen betalar ut bidrag till kollektivtrafikinvesteringar, dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen1 Förslag till riksdagsbeslut1 Motionerna2 Motioner väckta med anledning av propositionen2 Motion avgiven under den allmänna motionstiden i januari 19942 Utskottet3 1 Storstadsöverenskommelserna3 2 Göteborgsöverenskommelsen3 2.1 Ändringar i den preliminära överenskommelsen3 2.2 Kollektivtrafik och miljöåtgärder enligt den slutliga överenskommelsen4 2.3 Vägtrafik enligt den slutliga överenskommelsen4 2.4 Finansiering enligt den slutliga överenskommelsen6 2.4.1 Kollektivtrafikinvesteringarna6 2.4.2 Väginvesteringarna6 3 Regeringens överväganden och förslag7 4 Motionsförslag8 5 Utskottets ställningstagande10 Hemställan11 Reservation12 Meningsyttring av suppleant13