över motion om lagstiftning mot multinationella företag (Betänkande 1980/81:NU10 Näringsutskottet)

NU 1980/81:10

Näringsutskottets betänkande
1980/81:10

över motion om lagstiftning mot multinationella företag
Ärendet

I motion 1979/80:1789 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag till lagstiftning om multinationella företag i
enlighet med vad som anförts i motionen.

Motionen

Motionärerna tar upp de multinationella företagens betydelse för olika
länders sysselsättning och ekonomi. De förordar skärpning av den lagstiftning
som reglerar dessa företags verksamhet i Sverige. I första hand är det
viktigt, uttalar motionärerna, att den samhälleliga och fackliga insynen i de
utländska multinationella företag som är verksamma i Sverige blir lika stor
som den skulle ha varit om företaget hade varit svenskt. Motionärerna anser
att de riktlinjer för multinationella företag som har utarbetats inom OECD
bör - med vissa skärpningar - läggas till grund för en svensk lagstiftning. En
lagstiftning om de multinationella företagen bör enligt motionärerna också
innefatta regler för etablering i Sverige.

Några begrepp

I såväl svenskt som internationellt språkbruk förekommer ofta termen
multinationellt företag (MNF). Inom FN används numera begreppet transnationelltföretag
(TNF). Ett annat vanligt uttryck är internationell koncern. I
den fortsatta framställningen används de tre begreppen synonymt i den
huvudsakliga betydelsen av en koncern där åtminstone någon koncernenhet
driver verksamhet i annat land än moderbolaget. En utförligare diskussion
kring de tre här nämnda begreppen finns i betänkandet (SOU 1978:73)
Kontroll av utländsk företagsetablering i Sverige m. m. (s. 131 f.).

OECD:s riktlinjer för multinationella företag, m. m.

1976 års deklaration och beslut om internationella investeringar och multinationella
företag

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
bildades år 1961 och är ett samarbetsorgan för de västeuropeiska länderna
samt Australien, Förenta staterna, Japan, Canada och Nya Zeeland i frågor
rörande ekonomisk politik i vidsträckt mening. OECD:s huvudorgan är

1 Riksdagen 1980/81. 17 sami. Nr 10

NU 1980/81:10

rådet, vars sammanträden kan ha karaktären av ministermöten eller utgöras
av möten mellan ständiga ombud, och exekutivkommittén. Arbetet inom
organisationen är fördelat på ett stort antal fackkommittéer. Till OECD är
vidare knutna två rådgivande kommittéer, Trade Union and Advisory
Committee (TUAC) med fackliga företrädare och Business and Industry
Advisory Committee (BIAC) med företrädare för näringslivet.

OECD antog år 1961 en kapitalliberaliseringsstadga, som bl. a. reglerar
internationella direktinvesteringar. Enligt stadgans artikel 1 a åtar sig
medlemsstat att fortlöpande avskaffa restriktioner för kapitalrörelser i den
utsträckning det är nödvändigt för effektivt ekonomiskt samarbete Det finns
emellertid möjligheter att göra sådana undantag sorn till viss del kan minska
ett lands förpliktelser enligt stadgan.

Den internationella debatten i början av 1970-talet om de multinationella
företagens verksamhet ledde bl. a. till att diskussioner togs upp inom OECD
om utarbetandet av en s. k. uppförandekod för multinationella företag.
Under dessa diskussioner väcktes tanken att också medlemsstaternas
agerande gentemot företagen borde beaktas.

På grundval av ett omfattande arbete inom olika organ hos OECD - bl. a.
en särskild kommitté för internationella investeringar och multinationella
företag (IME-kommittén) - antog regeringarna i organisationens medlemsländer
(utom Turkiet) år 1976 en deklaration om internationella investeringar
och multinationella företag. Regeringen har i en särskild förordning (SFS
1976:1111) givit till känna att OECD har antagit deklarationen.

I deklarationen ingår fem huvudpunkter. Dessa är Riktlinjer för multinationella
företag (I), Nationell behandling (II), Främjande och hämmande
åtgärder avseende internationella investeringar (III), Samrådsprocedurer
(IV) och Översyn (V). Deklarationen innebär bl. a. att regeringarna
rekommenderar multinationella företag som arbetar inom deras territorier
att följa de riktlinjer som återfinns i en bilaga till deklarationen. I ingressen
till riktlinjerna sägs bl. a. att dessa är frivilliga till sin karaktär och ej kan
genomdrivas på rättslig väg.

Riktlinjerna är indelade i sju avsnitt, nämligen allmänna principer,
information, konkurrens, finansiering, beskattning, sysselsättning och
arbetsmarknadsfrågor samt vetenskap och teknologi.

En inofficiell svensk översättning av deklarationen och riktlinjerna har år
1980 publicerats av industridepartementet (se vidare nedan).

I enlighet med huvudpunkt V i 1976 års deklaration verkställdes år 1979
inom OECD en översyn av riktlinjerna och besluten. Vissa dokument - bl. a.
den rapport från den tidigare nämnda IME-kommittén som ligger till grund
för översynen - har publicerats under titeln International Investment and
Multinational Enterprises - Review of the 1976 Declaration and Decisions
(OECD 1979).

Industridepartementet har år 1980 utgett skriften ”Internationella investeringar
och multinationella företag - Översyn av 1976 års deklaration och

NU 1980/81:10

beslut”. Denna innehåller bl. a. en sammanfattning av kommittérapporten
och de ändringar som regeringarna gjorde i riktlinjerna för multinationella
företag. I publikationen återfinns också den ovan nämnda inofficiella
översättningen av deklarationen och riktlinjerna och i anslutning därtill en
sammanfattning av de förklarande kommentarer till riktlinjerna som
kommittén funnit skäl att göra mot bakgrund av de erfarenheter man fått av
riktlinjernas hittillsvarande tillämpning. Dessa kommentarer "har till syfte
att mer i detalj bestämma riktlinjernas omfattning och betydelse men inte att
ändra själva innehållet” (industridepartementets sammanfattning s. 4).

I det fortsatta uppföljningsarbetet avser kommittén - enligt industridepartementets
sammanfattning - att lägga stor vikt vid det stöd som lämnas från
MNF både individuellt och genom deras organisationer. Företagen rekommenderas
att offentligt, företrädesvis i sina årsrapporter, förklara att de
accepterar riktlinjerna. De uppmanas vidare att i årsrapporterna fortlöpande
rapportera om sina erfarenheter av riktlinjerna, vilket kan innefatta
uppgifter om åtgärder vidtagna i syfte att tillämpa dem samt eventuella
svårigheter i detta hänseende. Medlemsregeringarna kommer också att
genom lämpliga åtgärder och arrangemang underlätta hanteringen av frågor
som berör riktlinjerna.

Mot bakgrund av vad som anförs i motion 1979/80:1789 rörande
samhällelig och facklig insyn i utlandsägda multinationella företag med
verksamhet i Sverige kan påpekas att bl. a. avsnitten ”Information” och
”Sysselsättning och arbetsmarknadsfrågor” i riktlinjerna har försetts med
förklarande kommentarer. En sammanfattande översättning av dessa
kommentarer ingår också i industridepartementets nyss nämnda skrift (s.
25-36).

Behandlingen av MNF-frågor inom vissa OECD-kommittéer

Internationella investeringar och multinationella företags verksamhet är
föremål för uppmärksamhet vid en rad av OECD:s kommittéer. Den
centrala och samordnande uppgiften på detta område ankommer, som förut
antytts, på den s. k. IME-kommittén. Många av de övriga kommittéerna
behandlar olika aspekter på multinationella företag, bl. a. förhållandet
mellan dessa och u-länderna. Flertalet kommittéer är emellertid inriktade på
frågor om direktinvesteringar och multinationella företags verksamhet i
industriländerna. Till dessa kommittéer hör industrikommittén, konkurrensbegränsningskommittén,
skattekommittén. kommittén för vetenskap och
teknologi samt kommittén för osynliga transaktioner och betalningar. En
översiktlig redogörelse för arbetet inom bl. a. de nämnda kommittéerna har
utarbetats av utredningen om utländska övertaganden av svenska företag och
publicerats i betänkandet (SOU 1978:73) Kontroll av utländsk företagsetablering
i Sverige m. m. (s. 206-211).

1* Riksdagen 1980181. 17 sami. Nr 10

NU 1980/81:10

Behandlingen av MNF-frågor inom vissa övriga meilanstatliga organisationer I

betänkandet (SOU 1978:73) Kontroll av utländsk företagsetablering i
Sverige m. m. finns en redovisning av det arbete med MNF-frågor som
bedrivs inom olika meilanstatliga organisationer. Den följande redogörelsen
utgör en starkt förkortad version av utredningens redovisning. På vissa
punkter har framställningen dock aktualiserats.

ECOSOC

Ekonomiska och sociala rådet (ECOSOC) är ett av FN:s huvudorgan.
ECOSOC har till uppgift att åstadkomma internationell samverkan vid
lösande av mellanfolkliga problem av ekonomisk, social, kulturell och
humanitär art.

År 1972 uppdrog ECOSOC åt en s. k. ”group of eminent persons” att
studera de transnationella företagens betydelse för den ekonomiska utvecklingen,
särskilt i utvecklingsländer, och för de internationella relationerna.
På grundval av eminentgruppens arbete inrättade ECOSOC år 1974 en
mellanstatlig kommission för transnationella företag och ett s. k. center för
transnationella företag. Särskilda expertgrupper inom ECOSOC behandlar
bl. a. frågor om internationell standard för ekonomisk redovisning och om
korrupta affärsmetoder.

Kommissionen för transnationella företag består av 48 medlemmar,
däribland Sverige. Enligt kommissionens år 1976 fastställda arbetsprogram
skall uppgiften att utforma en s. k. uppförandekod för transnationella
företag ges högsta prioritet. Arbetet med ett kodutkast pågår inom ramen för
en mellanstatlig arbetsgrupp. Gruppens förslag avses föreligga under år
1981. Som underlag har centret för transnationella företag avgivit vissa
rapporter. Synpunkter och förslag rörande kodarbetet från olika stater och
internationella organisationer har också dokumenterats.

ILO

Internationella arbetsorganisationen (ILO) är FN:s fackorgan för socialpolitik
och arbetsmarknadsfrågor. ILO har en för FN-organ unik trepartsstruktur.
Varje medlemsstat deltar nämligen med regerings-, arbetsgivaroch
arbetstagarombud.

ILO:s befattning med MNF-problematiken omfattar numera ett 30-tal
forsknings- och utredningsprojekt. År 1977 antog styrelsen för ILO en
trepartisk deklaration om riktlinjer angående multinationella företag och
socialpolitik. Enligt punkt 7 i deklarationen uppställer denna riktlinjer på
områdena för sysselsättning, utbildning, arbetsvillkor och levnadsvillkor
samt arbetsmarknadsfrågor. Regeringar, arbetsgivar- och arbetstagarorga -

NU 1980/81:10

nisationer samt multinationella företag rekommenderas att iaktta riktlinjerna
på frivillighetens grund. - En svensk översättning av deklarationen
finns i det tidigare nämnda betänkandet SOU 1978:73 (s. 188-196).

Under år 1980 har en särskild kommitté inom ILO förberett styrelsens
ställningstagande i november 1980 till frågan om formerna för en tillämpniqgsprocedur
för denna deklaration.

UNCTAD

FN:s handels- och utvecklingskonferens (UNCTAD) har vid åtskilliga
tillfällen under 1970-talet behandlat frågor rörande transnationella företag.
Sedan år 1975 har arbete pågått med att utforma ett utkast till internationell
uppförandekod rörande teknologiöverföring.

Europarådet

De multinationella företagen har under 1970-talet också varit föremål för
Europarådets uppmärksamhet.

Beslutande organ inom Europarådet är ministerkommittén. Den rådgivande
församlingen, som består av företrädare för medlemsstaternas
parlament, avger bl. a. resolutioner till ministerkommittén. År 1976 antog
den rådgivande församlingen en resolution om multinationella företag.
Resolutionen anknyter nära till OECD:s riktlinjer. - En svensk översättning
av resolutionen finns i det tidigare nämnda betänkandet SOU 1978:73 (s.
211-214).

Nordiska rådet

Nordiska rådet antog år 1974 en rekommendation med innehållet att rådet
anbefallde det Nordiska ministerrådet att undersöka de multinationella
företagens roll i de nordiska ländernas ekonomi och att bedöma om denna
undersökning ger grundval för en gemensam nordisk lagstiftning och/eller
andra förhållningsregler.

Ministerrådet har tillsatt en ad hoc kontaktgrupp angående multinationella
företag. Denna kontaktgrupp har fungerat som styrgrupp för utredningsarbete
i frågan. I början av år 1980 publicerades utredningen Multinasjonale
selskapers rolle i de nordiske lands pkonomi (NU A 1979:19).

I utredningen (s. 252 f.) pekas på behov av olika åtgärder för att förbättra
informationen om de multinationella företag som är verksamma i Norden.
Vidare förordas gemensamma nordiska förberedelser inför MNF-frågornas
behandling i olika internationella sammanhang. Också frågan om en
harmonisering av de etableringsregler för utländska företag som gäller i de
olika nordiska länderna aktualiseras i utredningen.

På grundval av inhämtade synpunkter förbereder f. n. Nordiska minister -

NU 1980/81:10

rådets sekretariat i Oslo ett meddelande från ministerrådet till Nordiska
rådet. Avsikten är att detta meddelande skall föreligga i december 1980 inför
nordiska rådets session i mars 1981.

Utredningen om utländska övertaganden av svenska företag

Frågan om ett generellt system för kontroll av utländsk företagsetablering
och utlandsägda företags verksamhet i Sverige övervägdes åren 1973-1978 av
utredningen (Ju 1973:17) om utländska övertaganden av svenska företag
(ordförande: landshövding Per Eckerberg). I utredningens betänkande
(SOU 1978:73) Kontroll av utländsk företagsetablering i Sverige m. m. har
på initiativ av skilda ledamotsgrupper redovisats tre olika förslag till en lag
om kontroll av utländsk företagsetablering här i riket. Den nya lagstiftningen
är avsedd att ersätta främst de bestämmelser i lagen (1916:157) om vissa
inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m. m. (1916 års lag) som
ger vissa möjligheter till prövning av övertaganden av vissa svenska
aktiebolag.

Utredningen var enig i uppfattningen att utländska direktinvesteringar kan
tillföra Sverige olika nyttigheter såsom kapital, sysselsättningstillfällen,
exportmöjligheter och nya kunskaper i fråga om teknik, marknadsföring och
företagsledning samt att de utländska direktinvesteringarna på dessa och
andra sätt kan bidra till det svenska näringslivets differentiering, effektivitet
och internationella konkurrenskraft. Däremot gick meningarna starkt isär
när det gällde att bedöma i vad mån de utländska direktinvesteringarna här i
landet motiverar en samhällelig kontroll av utländsk företagsetablering och
utländska företags verksamhet. Mot denna bakgrund har, som nyss antytts,
utarbetats tre olika lagförslag.

Ett av dessa förslag (kontrollinjen) medger en fullständig kontroll av
utländsk företagsetablering och utlandsägda företags verksamhet här i
landet.

Det andra förslaget (likabehandlingslinjen) innefattar en begränsad
möjlighet till kontroll av utländska övertaganden av svenska företag men
uttrycker i övrigt uppfattningen att de utlandsägda företagens verksamhet
inte bör kontrolleras med andra medel än dem som står samhället och de
anställda till buds för insyn och medbestämmande inom näringslivet i
gemen.

Det tredje förslaget {förhandlingslinjen), som i likhet med kontrollinjens
förslag medger en fullständig etableringskontroll, tar i övrigt sikte på att
konkreta problem som uppkommer i samband med utlandsägda företags
verksamhet här i landet skall lösas inom ett lagfäst förhandlingssystem.

En sammanfattning av den närmare innebörden av de tre lagförslagen
finns i utredningens betänkande SOU 1978:73 (s. 28-39).

Betänkandet har remissbehandlats.

Remissinstanserna har med få undantag utsatt såväl kontroll- som

NU 1980/81:10

förhandlingslinjen för kritik. Särskilt stark kritik har anförts av företrädare
för näringslivsorganisationer. Ett genomgående tema för denna kritik är att
den etablerings- och verksamhetskontroll som föreslås i dessa alternativ
skulle diskriminera utländska företag och vara oförenlig med Sveriges
internationella åtaganden i olika sammanhang, bl. a. inom OECD. Farhågor
framförs också för internationella motåtgärder, riktade mot svenska
utlandsinvesteringar och/eller svensk export. En av de allvarligaste erinringarna
mot förslagen är emellertid enligt kritikerna att investeringar och flödet
till Sverige av internationell teknologi skulle motverkas. Skepsis mot behovet
av så långtgående lagstiftning som föreslås av de nämnda två linjernas
anhängare kommer även fram i remissyttranden från olika statliga myndigheter,
vilka också pekar på olika svårigheter vid ett genomförande.

Ett mera oreserverat stöd för kontrollinjen uttalas av LO, som vänder sig
mot uppfattningen att denna linje skulle strida mot Sveriges internationella
förpliktelser. Enligt LO är det endast om kontrollsystemet i sin helhet
missbrukas för att ohämmat stoppa utländska företags etableringsverksamhet
i Sverige som det skulle komma i strid med t. ex. OECD:s kapitalliberaliseringsstadga.
Men en sådan tillämpning skulle fackföreningsrörelsen
motsätta sig.

Också TCO anser att det behövs en lagfäst kontroll av utländsk
företagsetablering i Sverige, liksom möjligheter till kontroll av de utländska
företagens verksamhet efter etableringstillfället. Enligt TCO innebär kontroll-
och förhandlingslinjerna inte någon radikal omläggning av Sveriges
hittillsvarande politik i vad gäller utländska investeringar i Sverige. De båda
förslagen innebär, uttalar TCO, ett steg i riktning mot en reell likabehandling
av utländska företag i Sverige jämfört med inhemska företag.

En sammanställning av remissyttrandena färdigställdes under hösten 1979
inom justitiedepartementet. Frågan bereds f. n. inom regeringskansliet, där
det finns en interdepartemental arbetsgrupp med uppgift att bereda frågor
rörande multinationella företag. En närmare redovisning för denna arbetsgrupp
ges i följande avsnitt.

Vissa andra utredningar m. m. med anknytning till MNF-frågor

Inom regeringskansliet tillsattes år 1973 en interdepartemental arbetsgrupp
som har till uppgift att bereda frågor rörande multinationella företag.
Gruppen leds av chefen för industridepartementet. I gruppen ingår såsom
ledamöter statssekreterarna i justitie-, ekonomi-, handels-, arbetsmarknadsoch
industridepartementen samt biträdande kabinettssekreteraren i utrikesdepartementet
och den statssekreterare i samma departement som är chef för
avdelningen för internationellt utvecklingsarbete. Vidare medverkar vice
riksbankschefen. Företrädare för LO, Svenska Metallindustriarbetareförbundet,
TCO, SIF, KF, LRF, SAF, Sveriges industriförbund och Sveriges
verkstadsförening bereds tillfälle att delta i de av gruppens sammanträden

NU 1980/81:10

som anses vara av särskilt intresse för dessa organisationer.

Arbetsgruppen har till uppgift bl. a. att sammanställa faktamaterial och
göra analyser av problematiken kring de multinationella företagen samt att
tillsammans med näringslivets organisationer och arbetsmarknadens parter
bestämma de problemområden som från svensk synpunkt är angelägna att
belysa. Gruppen skall mot bakgrund av den företagna probleminventeringen
dels göra en värdering av existerande lagstiftning och andra kontrollinstrument,
dels initiera förslag till de ändringar och kompletteringar som kan
behövas. I gruppens arbetsuppgifter ingår även att dra upp riktlinjer för det
svenska handlandet inom internationella organisationer såsom OECD. ILO,
ECOSOC och UNCTAD i frågor som avser multinationella företag.

I detta sammanhang bör särskilt nämnas att gruppen utgör svensk s. k.
contact point gentemot OECD i frågor som gäller tillämpningen av OECD:s
riktlinjer för multinationella företag.

Under 1970-talet har en rad offentliga utredningar behandlat frågor som i
större eller mindre utsträckning knyter an till MNF-problematiken. Som
exempel kan nämnas arbetsrättskommittén, koncentrationsutredningen och
konkurrensutredningen. Även vissa pågående utredningar såsom utredningen
om löntagarna och kapitaltillväxten, valutakommittén och direktinvesteringskommittén
kommer in på hithörande frågor.

I det till grund för medbestämmandelagen liggande betänkandet (SOU
1975:1) Demokrati på arbetsplatsen behandlade arbetsrättskommittén -utöver rätten att i Sverige vidta fackliga stridsåtgärder till stöd för part i
utländsk arbetskonflikt - frågan om betydelsen för utlandsägda företag i
Sverige och för svenskägda företag utomlands av de i betänkandet föreslagna
reglerna om utvidgning av förhandlingsrätten och om utbyggnad i övrigt av
arbetstagarnas inflytande i företagen. I vad gäller utlandsägda företags
verksamhet i Sverige framhöll kommittén att den föreslagna lagstiftningen
inte är tillämplig på utländska företag som äger dotterbolag här i landet.
Dessa dotterbolags hela verksamhet omfattas emellertid av rätten till
information, förhandlingar och avtalat inflytande i andra former. I princip
omfattar rätten till inflytande alla beslut för vilka det i Sverige verksamma
företaget har det formella ansvaret. Kommittén framhöll att det också
innebär att det utlandsägda företaget i Sverige inte får undandra sig sina
skyldigheter, t. ex. i fråga om att lämna ut information av betydelse för
företagets verksamhet eller att ta initiativ till förhandling, under hänvisning
till att avgörandet i realiteten ligger hos den utländska koncernledningen.

Uppdraget att undersöka konsekvenserna för svensk ekonomi och
ekonomisk politik av de internationella företagens växande betydelse
redovisade koncentrationsutredningen i sitt slutbetänkande (SOU 1975:50)
Internationella koncerner i industriländer - samhällsekonomiska aspekter.
Mot bakgrund av ett omfattande statistiskt material lämnades i betänkandet
en översikt över bl. a. aktuella problemställningar, historisk bakgrund och
rådande företags- och samhällsekonomiska teorier rörande multinationella

NU 1980/81:10

företag. Betänkandet och remissutfallet återspeglar ett karakteristiskt drag i
den allmänna debatten om multinationella företag: enighet om behovet av
vidgade och fördjupade kunskaper om företagandets internationalisering
och oenighet i bedömningen av dess effekter.

Konkurrensutredningen, som hade i uppdrag att se över lagstiftningen om
konkurrensbegränsning och därvid beakta internationella förhållanden, har i
betänkandet (SOU 1978:9) Ny konkurrensbegränsningslag föreslagit bl. a.
regler om samhällelig kontroll vid samgående mellan företag. Efter
remissbehandling bereds hithörande frågor f. n. inom regeringskansliet.

Utredningen (Fi 1975:03) om löntagarna och kapitaltillväxten publicerade
år 1979 expertrapporten Internationella koncerner och löntagarfonder (SOU
1979:9 s. 197-242).

Valutakommittén (E 1977:03) skall enligt sina direktiv se över den svenska
valutaregleringen och valutalagstiftningen. Kommittén skall särskilt studera
tre problemområden, nämligen svenska företags direktinvesteringar i
utlandet, värdepappershandel och övriga finansiella transaktioner samt den
författningsmässiga valutaregleringen. Under hösten 1980 avser kommittén
att publicera ett delbetänkande.

Direktinvesteringskommittén (I 1977:06) har till uppgift bl. a. att belysa
betydelsen av de internationella investeringarnas expansion för den svenska
industristrukturen såväl i det förflutna som i vad gäller effekten på den
nationella industriella utvecklingen på sikt. Utredningens arbete bör enligt
meddelade direktiv i första hand inriktas på tillverkningsindustrins investeringar.
I utredningens uppdrag ingår att söka klarlägga de internationella
investeringarnas betydelse för sysselsättningen. Vidare bör behandlas de
indirekta återverkningarna på företagens internationella konkurrenskraft
och effekterna på de nationella konkurrensförhållandena. Utredningen skall
uppmärksamma effekterna av de internationella investeringarna på teknisk
utveckling och deras betydelse för produktivitetsutvecklingen i svensk
industri. Den skall även utreda och lämna förslag till ett sådant statistik- och
informationssystem som behövs för att följa utvecklingen av de internationella
investeringarna. Vissa rapporter från utredningsarbetet avses bli
publicerade under våren 198E

Sedan år 1976 studerar statens industriverk olika aspekter av de multinationella
företagens verksamhet. Verket har år 1977 publicerat rapporten
(SIND 1977:10) Multinationella företag i svensk livsmedelsindustri och år
1980 utredningen (SIND 1980:4) Multinationella företag: FoU-verksamhet,
tekniköverföring och företagstillväxt - en studie av svenska storföretag och
utlandsägda företag i Sverige. Som ett led i förberedelsearbetet för 1979 års
revision av OECD:s riktlinjer har verket vidare genomfört en undersökning
av i Sverige verksamma multinationella företags informationsgivning år
1977. Undersökningen (SIND PM 1979:6) har titeln Multinationella företags
informationsgivning - en undersökning av hur företagen följer OECD:s
riktlinjer. Bokföringsnämnden genomför f. n. en motsvarande undersökning

NU 1980/81:10

avseende förhållandena under år 1979.

Statistiska centralbyrån har i uppdrag att fortlöpande upprätta statistik
över den svenska industrins produktion utanför Sverige. Uppgifter om
svenska internationella koncerner åren 1975 och 1977 har publicerats i
Statistiska meddelanden F 1977:10 resp. F 1980:2. Årligen publiceras också
statistik om de utlandsägda företagens verksamhet i Sverige.

Av intresse i detta sammanhang är också de studier som arbetslivscentrum
utfört om händelseutvecklingen kring Emmaboda Glasverk, som i mitten av
1970-talet övertogs av ett utländskt multinationellt företag. En sammanfattande
rapport över arbetet har publicerats under titeln ”Emmabodarapporten.
En studie om inflytande i strukturomvandling” (Arbetslivscentrum
1979:1).

Vidare kan nämnas att LO och PTK år 1979 gemensamt gav ut skriften
Handbok för fackligt arbete i multinationella koncerner.

Tidigare riksdagsbehandling av frågor om multinationella företag

Näringsutskottet har behandlat frågor om multinationella företag senast
våren 1977 (NU 1976/77:30 s. 47) och vid 1980 års urtima riksmöte. En
redogörelse för behandlingen av ämnet åren 1971-1975 finns i näringsutskottets
betänkande NU 1976/77:30 s. 17.

Vid 1980 års urtima riksmöte behandlade närings- och finansutskotten en
motion i vilken bl. a. krävdes en lagstiftning som understödjer fackföreningarnas
insyn och ger dem vetorätt mot transaktioner som skadar de arbetandes
och nationens intressen.

I sitt yttrande (NU 1980 U:1 y) till finansutskottet avstyrkte näringsutskottet
det aktuella motionsyrkandet och hänvisade till sin kommande
behandling av motion 1979/80:1789. I detta sammanhang anförde näringsutskottet
att 1976 års OECD-deklaration om internationella investeringar
och multinationella företag måste beaktas och att bl. a. förslagen från
utredningen om utländska övertaganden av svenska företag (SOU 1978:73)
och från konkurrensutredningen (SOU 1978:9) måste ägnas uppmärksamhet.
På förslag av finansutskottet (FiU U:1 s. 26) avslogs det ifrågavarande
motionsyrkandet av riksdagen.

Händelser vid utlandsägda multinationella företag i Sverige föranledde
fråge- och interpellationsdebatter i riksdagen vid tre tillfällen under 1979/80
års riksmöte.

Arbetsmarknadsminister Rolf Wirtén besvarade den 12 november 1979
(RD 1979/80:26 s. 64) en fråga (1979/80:77) av Nils Berndtson (vpk) om ökad
anställningstrygghet i multinationella företag. Frågan hade ställts mot
bakgrund av uppgifter om en nedläggning av Goodyears fabrik i Norrköping.

Den 10 december 1979 (RD 1979/80:48 s. 61) besvarade industriminister

NU 1980/81:10

Nils Åsling två interpellationer - 1979/80:64 av Lennart Brunander (c) och
1979/80:76 av Marie-Ann Johansson (vpk) - och en fråga -1979/80:127 av
Hans Nyhage (m) - om sysselsättningsproblemen i Borås och Sjuhäradsbygden.
Bakgrunden till interpellationerna och frågan var aviserade driftsinskränkningar
vid Firestone-Viskafors AB.

Industriministern besvarade vidare den 9 juni 1980 (RD 1979/80:167 s.
178) en fråga (1979/80:493) av Jan Bergqvist (s) om regeringsåtgärder för att
garantera de anställdas rätt till förhandlingar med ledningen för multinationella
företag. Frågan hade ställts mot bakgrund av att de fackliga
organisationerna vid Viggo AB i Helsingborg hade krävt att få förhandla med
företagets engelska moderbolag Medishield. I industriministerns svar
anfördes bl. a. att tvisten hade rest ett antal principiella frågeställningar
rörande tolkningen av OECD-riktlinjernas avsnitt om sysselsättning och
arbetsmarknadsfrågor.

Utskottet

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i motion 1979/80:1789 att riksdagen
skall begära att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning som
innebär skärpning av villkoren för utlandsägda multinationella företags
etableringar och verksamhet i Sverige. Motionärerna menar att de riktlinjer
för multinationalla företag som har utarbetats inom OECD skall läggas till
grund för svensk lagstiftning.

Utskottet har i det föregående redogjort dels för OECD:s riktlinjer och för
behandlingen inom vissa andra mellanstatliga organisationer av frågor om
multinationella företag, dels för aktuella svenska utredningar om sådana
frågor. Av redogörelsen framgår bl. a. att utredningen om utländska
övertaganden av svenska företag år 1978 redovisade resultatet av sitt arbete i
betänkandet (SOU 1978:73) Kontroll av utländsk företagsetablering i
Sverige m. m. Denna fråga bereds f. n. inom regeringskansliet, där det sedan
år 1973 finns en särskild interdepartemental arbetsgrupp för frågor rörande
multinationella företag. Gruppen leds av industriministern.

Utskottet förutsätter att regeringen efter avslutad beredning kommer att
lägga fram förslag i ärendet. Mot denna bakgrund finner utskottet inte att
riksdagen har skäl att göra ett uttalande av den innebörd som föreslås i
motionen. Denna avstyrks således.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1979/80:1789.

Stockholm den 27 november 1980

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

NU 1980/81:10

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Hugo Bengtsson (s),
Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg (s), Margaretha af Ugglas (m), Lilly
Hansson (s), Birgitta Hambraeus (c), Bengt Sjönell (c), Rune Jonsson (s),
Karl Björzén (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s), Christer
Eirefelt (fp) och Lennart Blom (m).

Reservation

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Rune
Jonsson, Wivi-Anne Radesjö och Karl-Erik Häll (alla s) anser att utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Vänsterpartiet kommunisterna (= utskottet) av industriminis teern.

Frågan om en lagstiftning som skärper villkoren för utlandsägda multinationella
företags etableringar och verksamhet i Sverige har under de senaste
åren fått förstärkt aktualitet. I några uppmärksammade fall har inom sådana
företag beslut av genomgripande betydelse kommit till stånd i former som
inte svarar mot rimliga krav på insyn och inflytande från samhällets och från
de anställdas sida. Såväl de berörda fackliga organisationerna som industriministern
har i olika sammanhang anfört kritik av denna innebörd. Som
exempel kan nämnas de beslut som på senare tid har fattats om nedläggningar
inom gummiindustrin, vilka också föranlett debatt inom riksdagen.

Som nyss nämnts föreligger nu ett omfattande utredningsmaterial, vilket
kan läggas till grund för lagstiftning om regler för de utlandsägda
multinationella företagens etableringar och verksamhet i Sverige. Dessutom
finns den likaledes tidigare nämnda interdepartementala arbetsgruppen
inom regeringskansliet. Förutsättningar för en snabb handläggning av de här
aktuella frågorna föreligger därmed.

Utskottet anser att regeringen snarast bör lägga fram förslag till
lagstiftning för att skärpa kontrollen över utlandsägda multinationella
företags etableringar och verksamhet i Sverige. De riktlinjer för innehållet i
en sådan lagstiftning som föreslås i motion 1979/80:1789 är emellertid enligt
utskottets mening delvis oklara. Förslagen bör grundas på den s. k.
kontrollinjen enligt betänkandet (SOU 1978:73) Kontroll av utländsk
företagsetablering i Sverige.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. avslår motion 1979/80:1789 i den mån den inte tillgodoses
genom utskottets hemställan under 1.

GOTAB 65920 Stockholm 1980