Organisationen av riksfärdtjänsten
Betänkande 1992/93:TU8
Trafikutskottets betänkande
1992/93:TU08
Organisationen av riksfärdtjänsten
Innehåll
1992/93
TU8
Sammanfattning
Trafikutskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 1992/93:84 om organisationen av riksfärdtjänsten. Detta innebär att Styrelsen för riksfärdtjänst skall finnas kvar ytterligare ett år och vara central myndighet för frågor om riksfärdtjänst fram till årsskiftet 1993/94. Med hänvisning till tidigare riksdagsbeslut om att riksfärdtjänsten bör kommunaliseras avstyrker utskottet en motion i vilket yrkas att Styrelsen för riksfärdtjänsten permanentas.
Propositionen
Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1992/93:84 om organisationen av riksfärdtjänsten att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om huvudmannaskapet för riksfärdtjänsten fram till årsskiftet 1993/94.
Motionen
1992/93:T11 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen beslutar att behålla Styrelsen för riksfärdtjänst såsom permanent organ.
Utskottet
Bakgrund
Riksfärdtjänstens syfte är att ge svårt handikappade möjlighet att göra längre resor i landet till normala kostnader. Berättigade till riksfärdtjänst är personer som på grund av sitt handikapp och brist på tillgängliga färdmedel måste resa på ett dyrare sätt än normalt. Riksfärdtjänstresor kan ske med flyg, båt, tåg, taxi eller med specialfordon till ett pris som motsvarar kostnaden för att åka andra klass tåg inkl. anslutningsresor. Budgetåret 1991/92 utfördes riksfärdtjänstresor till en kostnad av ca 124 miljoner kronor. Riksfärdtjänsten betalas med statliga medel som täcker resenärens kostnader exkl. dennes egenavgift. Beslut om färdtjänstresor fattas av kommunerna på grundval av ett statligt regelverk. Riksfärdtjänsten administreras sedan den 1 januari 1992 av en för verksamheten tillfälligt inrättad myndighet, Styrelsen för riksfärdtjänst, i avvaktan på en förutsedd framtida kommunalisering av verksamheten.
Riksfärdtjänstens organisation
I propositionen anges att utgångspunkten tidigare har varit att riksfärdtjänsten skulle kommunaliseras vid årsskiftet 1992/93. Styrelsen för riksfärdtjänst skulle samtidigt upphöra med sin verksamhet. Kommunikationsministern bedömer dock att en mera lämplig tidpunkt för en kommunalisering av riksfärdtjänsten är kalenderårsskiftet 1993/94. I sammanhanget anges att för att uppnå en eftersträvad effektivisering vid omorganisationen krävs en viss förberedelsetid. Avtal behöver således träffas med trafikföretagen. Anbudsupphandlingen av taxitjänster tar också viss tid. Vidare behöver avtal träffas med dataföretag för hantering av de ekonomiska transaktioner som varje enskild resa med riksfärdtjänsten ger upphov till. Kommunikationsministern föreslår därför att Styrelsen för riksfärdtjänst bibehålls som central myndighet för frågor om riksfärdtjänst ytterligare ett år fram till årsskiftet 1993/94. Kommunikationsministern anger vidare att han avser återkomma till riksdagen i samband med 1993 års budgetproposition med dels förslag till medelsöverföring till kommunerna, dels lagförslag om kommunal riksfärdtjänst samt dels förslag till hur effekterna av en kommunalisering kan följas upp.
I motion T11 av Sten Söderberg (-) framhålls att Styrelsen för riksfärdtjänst fungerar bra och att den bör permanentas. Samarbetet med den kommunala färdtjänsten uppges vidare också fungera utmärkt.
Utskottet har behandlat riksfärdtjänstens organisation vid ett flertal tillfällen. I samband med den senaste behandlingen våren 1992 uttalade utskottet att flera viktiga fördelar kan stå att vinna med ett kommunalt huvudmannaskap (bet. 1991/92:TU14). Utskottet avstyrkte mot denna bakgrund motionsyrkanden om att riksdagen borde uttala sig mot en kommunalisering. Utskottets uppfattning i frågan ligger fast. Utskottet anser att riksfärdtjänsten har en viktig uppgift att fylla när det gäller att möjliggöra längre resor för svårt handikappade. Utskottet förutsätter därför att riksfärdtjänsten även fortsättningsvis kan tryggas inom ramen för en förändrad organisatorisk lösning. Utskottet kan också konstatera att i propositionen förutskickas att det belopp som bör överföras till kommunerna för riksfärdtjänsten bör motsvara vad som skulle behövts om verksamheten fortfarande vore en statlig uppgift efter den 1 januari 1994. Utskottet förutsätter att regeringen i den kommande propositionen bibehåller nuvarande standard på riksfärdtjänsten samt att den utlovade lagen om kommunal riksfärdtjänst bl.a. tillgodser de handikappades krav på likartade villkor för riksfärdtjänsten oavsett vilken kommun man bor i. Utskottet förutsätter vidare att regler införs om att kommunerna skall bevilja resor med specialfordon i de fall då resenären inte kan resa med allmänna kommunikationer samt att en enskild person liksom nu kan överklaga kommunala riksfärdtjänstbeslut. Utskottet anser att frågan om huvudmannaskapet för riksfärdtjänsten bör beredas med omsorg för att säkerställa att svårt handikappade även fortsättningsvis kan göra längre resor inom landet till normala kostnader samtidigt som möjliga effektiviseringsvinster tillvaratas. Utskottet har därför inga erinringar mot att riktpunkten för genomförandet av det aviserade förslaget om en kommunalisering senareläggs till kalenderårsskiftet 1993/94. Utskottet tillstyrker följaktligen regeringens förslag och avstyrker motion T11 (-) om att Styrelsen för riksfärdtjänsten bör permanentas.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande organisationen av riksfärdtjänsten att riksdagen med avslag på motion 1992/93:T11 godkänner vad i propositionen anförts om huvudmannaskapet för riksfärdtjänsten fram till årsskiftet 1993/94.
Stockholm den 3 december 1992
På trafikutskottets vägnar
Rolf Clarkson
I beslutet har deltagit: Rolf Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Sven-Gösta Signell (s), Håkan Strömberg (s), Elving Andersson (c), Sten-Ove Sundström (s), Jan Sandberg (m), Bo Nilsson (s), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd), Anita Jönsson (s), Lars Björkman (m), Jarl Lander (s), Ines Uusmann (s) och Hugo Bergdahl (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.