omverksamheteninom Europarådet, m.m. (Betänkande 1987/88:UU17 Utrikesutskottet)

Utrikesutskottets betänkande
1987/88:17

om verksamheten inom Europarådet, m.m.

1987/88:17

I föreliggande betänkande behandlas dels redogörelse 1987/88:12 beträffande
verksamheten i Europarådets parlamentariska församling samt skrivelse
1987/88:15 om verksamheten i Europarådets ministerkommitté, dels motion
1986/87:U508 om åtgärder mot den turkiska regimen samt motion 1986/
87:U517 om en demokratisk utveckling i Turkiet.

Redogörelserna

Med redogörelse 1987/88:12, daterad den 8 oktober 1987, har den svenska
delegationen vid Europarådets parlamentariska församling överlämnat
berättelse rörande församlingsmötena under tiden april 1986-januari 1987
(38:e sessionen).

Med skrivelse 1987/88:15, daterad den 22 oktober 1987, har regeringen
överlämnat redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté
under år 1986.

Bakgrund till redogörelserna

Parlamentariska församlingens 38:e session har på sedvanligt sätt varit
uppdelad i tre plenarmöten, vilka hållits i Strasbourg. En s.k. minisession
ägde rum i Istanbul den 30 juni-3 juli 1986. Formellt utgjordes detta möte av
ett sammanträde med det ständiga utskottet som agerade på den parlamentariska
församlingens vägnar.

Vid inledningen av församlingens 38:e session ifrågasattes de cypriotiska
fullmakterna och hänsköts till utskottet för procedurfrågor. Resultatet blev
slutligen att församlingen först vid januarimötet 1987 accepterade att
godkänna de cypriotiska fullmakterna för det då pågående mötet trots att
delegationen inte var fulltalig genom att landets turkiska befolkningsgrupp ej
var representerad.

Vad gäller de politiska frågorna har bl. a. situationen och utvecklingen i
medlemslandet Turkiet ägnats betydande uppmärksamhet. Denna fråga
berörs närmare längre fram i betänkandet i anslutning till behandlingen av
motionerna U508 och U517 om Turkiet.

Andra frågor som behandlades av församlingen gällde Libyen med
anledning av den amerikanska bombningen av libyska städer, internationell
terrorism, Iran-Irak-konflikten och situationen i Libanon.

Församlingen behandlade även det europeiska samarbetet mot bakgrund
av det ökade antalet medlemsländer i EG och de konsekvenser detta kan få

1 Riksdagen 1987188. 9sami Nr 17

för Europarådet. I detta sammanhang debatterades även den s.k. Colombokommissionens
slutrapport om formerna för det framtida europeiska samarbetet
inkluderande även relationerna till Östeuropa.

Församlingen behandlade även de baltiska folkens situation och läget för
den tyska etniska minoriteten i Sovjetunionen.

Förutom det politiska området har församlingens arbete berört alla de
sektorer som täcks av dess fjorton utskott. Sålunda har bl.a. diskuterats
skuldkrisen för utvecklingsländerna och på sedvanligt sätt OECD:s verksamhet.
Vidare har behandlats Europarådets sociala stadga, vapenvägran av
etiska skäl och internationell brottslighet. Asyl för flyktingar och rasmotsättningar
är andra ämnen som också debatterats av församlingen.

Ministerkommittén har under 1986 hållit två möten, medan ställföreträdarna
samlats elva gånger. På kommitténs dagordning har bl.a. stått samarbetet
mellan Europarådet och EG, Stockholmskonferensen, öst-väst-relationerna
och kampen mot den internationella terrorismen.

Sex fackministerkonferenser anordnades under 1986: en i Madrid om
arbetsmarknadsfrågor, en i Strasbourg om jämställdhet mellan kvinnor och
män, en justitieministerkonferens i Oslo, en konferens i Dublin om
idrottsfrågor, en civilministerkonferens i Salzburg samt en konferens i Wien
om massmediafrågor.

Under ministerkommittén har liksom tidigare år verksamheten bedrivits i
skilda kommittéer och expertgrupper rörande mänskliga rättigheter, sociala
frågor, arbetsmarknadsfrågor, utbildning, kultur, idrott, ungdomsfrågor,
hälsovård, miljöfrågor, regional planering, kommunala frågor samt rättsfrågor.

Vad gäller mänskliga rättigheter har bl.a. färdigställts ett förslag till en
europeisk konvention till förebyggande av tortyr. Förslaget innebär att en
särskild kommission inrättas med uppgift att granska förhållanden på
fängelser, polisstationer, häkten, mentalsjukhus och andra platser där
människor är berövade sin frihet.

Styrkommittén för mänskliga rättigheter har under året antagit och till
ministerkommittén överlämnat ett förslag till rekommendation om gemensamma
riktlinjer rörande vapenfri tjänstgöring.

Från det sociala området kan nämnas att ministerkommittén antagit tre
rekommendationer som berör det sociala trygghetsområdet, nämligen om
skydd av persondata som används inom socialförsäkringen, om användande
av standardformulär för att lämna sjukvårdsförmåner till personer som
tillfälligt vistas utomlands samt om att utsträcka rätten till sjukvårdsförmåner
till hela befolkningen.

Under året avhölls den femte europeiska idrottsministerkonferensen i
Dublin. Konferensens dominerande tema blev på svenskt initiativ apartheid i
idrotten.

Under styrkommittén för juridiskt samarbete pågår utredningsarbete på
en rad områden för att uppnå ökad rättslikhet mellan Europarådets länder.
Bland de ämnen som utretts under 1986 kan nämnas fosterfamiljefrågor,
vissa dataskyddsfrågor, allmänhetens deltagande i administrativa förfaranden
som rör ett stort antal enskilda personer, konkursrättsliga frågor och
arbetsmöjligheter för medlemmar i diplomatfamiljer.

UU 1987/88:17

Styrkommittén för massmediafrågor ansvarade för genomförandet av
Europarådets första ministerkonferens om massmediapolitik. Konferensens
viktigare beslut var att anmoda styrkommittén att skyndsamt söka utarbeta
bindande juridiska instrument för gränsöverskridande programsändningar i
Europa. Sverige har inbjudit Europarådet att hålla den andra ministerkonferensen
om europeisk massmediapolitik i vårt land. Konferensen kommer att
äga rum i november 1988.

Europarådets arbete efter februari 1987

Församlingens 39:e session inleddes i maj 1987. Vid detta tillfälle ifrågasattes
både de cypriotiska och de turkiska fullmakterna.

På rekommendation av procedurkommittén godkände församlingen emellertid
efter debatt de båda delegationernas fullmakter.

Bland ärenden som i övrigt diskuterades i maj kan nämnas öst-västförbindelserna,
flyktingar och saknade personer på Cypern och flyktingar i
och från Latinamerika. Under majsessionen avgav Turkiets utrikesminister
Vahit Halefoglu i egenskap av ministerkommitténs ordförande sedvanlig
redogörelse inför församlingen om verksamheten. I samband härmed
besvarade utrikesministern även ett antal frågor rörande mänskliga rättigheter,
fackföreningar och demokrati i Turkiet.

Vid mötet i oktober uppmärksammades ånyo det franska beslutet om
visumtvång för icke EG-medborgare. Församlingen debatterade ett förslag
till direktiv om att flytta församlingsmötena från Strasbourg till Luxemburg.
Efter ett ändringsförslag antog församlingen ett direktiv som gav församlingens
byrå i uppdrag att överväga den framtida mötesplatsen om inte det
franska viseringskravet hävs till nästa möte med församlingen den 25 januari
1988.

Övriga frågor som debatterades vid oktobermötet var kärnkraftsolyckor,
utnyttjande av barn, vetenskapligt samarbete, EFTA och OECD samt
audiovisuella media.

Ministerkommittén har hittills under året hållit ett möte. Det andra mötet
äger rum den 25-26 november 1987. Ministerkommittén diskuterade östväst-förbindelserna
med tyngdpunkt på utvecklingen i Sovjetunionen,
nedrustningsförhandlingarna och ESK-mötet i Wien. I fråga om Europarådets
arbete diskuterades åtgärder för att genomföra förslagen från den s.k.
Colombokommissionen och för att utveckla samarbetet med EG.

Motionerna

I motion 1986/87:U508 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om initiativ till en ny anmälan
mot Turkiet för brott mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna
inför Europakonventionen,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att Turkiets förtryck av
kurderna tas upp i särskild ordning i Europarådet,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att begränsa
kontakterna och utbytet inom skilda områden med Turkiet så länge den
nuvarande regimen har makten i landet.

UU 1987/88:17

I motion 1986/87:U517 av Lahja Exner m.fl. (s) sägs att Sverige tillsammans
med andra länder måste skärpa sin hållning mot den turkiska regeringen.
Den uppgörelse som träffades med Turkiet för ett år sedan har hittills inte lett
till avsedda resultat. Det bör övervägas att återigen göra en anmälan mot
Turkiet inför Europakommissionen. Det kan inte godtas att det inom
Europarådets ram finns en dubbelstandard i fråga om demokrati och
respekten för mänskliga rättigheter. Varje land har en plikt att tillse att
överträdelser och kränkningar av stadga och konvention i annat land upphör.
Turkiet kan i längden inte vara medlem i Europarådet, om landet inte
uppfyller villkoren för medlemskap, heter det i motionen.

Bakgrund till motionerna

Frågan om Turkiet och Europarådet har tidigare flera gånger behandlats av
utskottet, senast i betänkande UU 1986/87:8. I detta konstaterades bl.a. att
Sverige spelat en särskilt aktiv roll vad gäller att kritiskt granska utvecklingen
i Turkiet i fråga om mänskliga rättigheter. Även om utskottet noterade att
förbättringar skett i detta hänseende konstaterade utskottet att ännu mycket
återstår innan Turkiet kan kallas en fullvärdig demokrati. Den beskrivningen
är fortfarande giltig, även om vissa steg tagits i demokratisk riktning i Turkiet
under 1987.

Situationen i Turkiet har länge varit föremål för en kritisk granskning och
debatt i Europarådet.

Den 23 december 1986 avkunnade en militärdomstol i första instans dom i
den sedan fem år pågående rättegången mot den fackliga centralorganisationen
DISK, dess anslutna förbund och ledare, varvid 264 fackliga ledare
dömdes till mellan ett och tio års fängelse. Med ett par smärre undantag
förklarades organisationerna upplösta. Domen har överklagats, och det
kommer sannolikt att ta ytterligare flera år innan något slutligt utslag
föreligger i högsta instans. Samtliga åtalade är på fri fot.

Frågan om de fackliga rättigheterna i Turkiet var föremål för en hearing
som juridiska utskottet i Europarådets parlamentariska församling genomförde
i Paris den 7 september 1987.1 mötet deltog representanter för turkiska
och internationella fackliga organisationer, ILO, turkiska parlamentariker
och arbetsgivarföreträdare.

De internationella fackliga organisationerna riktade stark kritik mot
bristen på fackliga rättigheter i Turkiet.

Amnesty International har vänt sig till de turkiska myndigheterna med
kritik mot att samvetsfångar fortfarande hålls fängslade, att fångar torterats
och misshandlats. Organisationen har undersökt hur militärdomstolar genomfört
rättegångar mot politiska fångar och funnit att förfarandena inte
uppfyllt internationella normer för korrekt rättegång.

Ett antal politiska ledare, bland dem de f.d. premiärministrarna Ecevit och
Demirel, har vid olika domstolar i Turkiet åtalats för brott mot det av
militären instiftade tioåriga förbudet för dem att delta i det politiska livet.
Bannlysningen av dessa politiker hävdes efter en folkomröstning den
6 september 1987. Parlamentsval har utlysts till den 29 november 1987.

Den 16 november 1987 återvände generalsekreterarna för Turkiets kom -

UU 1987/88:17

munistiska parti, Haydar Kutlu, och för Turkiets arbetarparti, Nihat Sargin,
till Ankara. De åtföljdes av parlamentariker och journalister från Europa.
Vid ankomsten arresterades de båda turkiska politikerna och fördes till
polisstationen. Frågan har förts upp till Europarådet av de socialistiska och
kommunistiska grupperna där, vilka också begärt att Kutlu och Sargin skall
friges.

Kurdernas situation har varit föremål för utskottets behandling under en
följd av år. En utförlig beskrivning av det kurdiska folkets situation och
geografiska belägenhet har givits under tidigare behandlingar av frågan, och
utskottet får hänvisa till dessa (UU 1982/83:4, UU 1983/84:123, UU
1985/86:2 och UU 1987/88:4).

Oroligheterna i gränstrakterna i sydöstra delen av Turkiet, som bl.a.
befolkas av kurder, pågår alltjämt. I början av 1987 dödades 14 turkiska
bybor vid ett brutalt överfall i närheten av gränsen till Irak. Turkiska
flygvapnet svarade med massiva bombanfall mot vad som uppgavs vara
kurdiska baser och förråd på andra sidan gränsen. Detta följdes i sin tur av ett
nytt överfall mot en turkisk by, denna gång nära gränsen till Syrien, varvid
åtta bybor, däribland flera barn, dödades. Det är uppenbar fara för en
eskalering av våldet. Den 19 juli 1987 hävdes den återstående militära
undantagslagstiftningen efter att ha varit i kraft sedan december 1978, då den
infördes i 13 av Turkiets 67 provinser av regeringen Ecevit. Civila undantagslagar
kvarstår i nio provinser.

Det förfarande som inleddes år 1982 genom att Sverige tillsammans med
Danmark, Frankrike, Nederländerna och Norge anmälde Turkiet inför den
europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna avslutades med den
slutrapport som framlades den 30 januari 1987. I enlighet med vad som
stadgades i förlikningen skulle rapporten, som framför allt redogör för de
åtgärder den turkiska regeringen vidtagit för att se till att tortyr inte
förekommer i landet, inte offentliggöras. Sverige har inga invändningar mot
att dokumentet publiceras, men detta förutsätter att övriga berörda parter är
införstådda.

Proceduren inför kommissionen har sannolikt bidragit till att påskynda
den demokratiska utvecklingen i Turkiet.

Den 28 januari 1987 meddelade Turkiet Europarådets generalsekreterare
att Turkiet beslutat medge individuell klagorätt till den europeiska kommissionen
för mänskliga rättigheter. Turkiet gjorde emellertid vissa förbehåll,
vilkas närmare innebörd nu kommer att studeras av Europarådets organ. Ett
steg för att förbättra skyddet av de mänskliga rättigheterna har därmed
emellertid tagits av Turkiet.

Ett ytterligare steg blir de parlamentsval som skall äga rum den 29
november 1987. Det nuvarande parlamentet valdes inte i demokratisk
ordning, eftersom inte alla politiska krafter tilläts delta. Ett fritt valt
parlament med deltagande av samtliga politiska krafter är en förutsättning
för att landet skall kunna betecknas som en parlamentarisk demokrati.

UU 1987/88:17

Utskottet

UU 1987/88:17

Redogörelserna

Utskottet har tagit del av den svenska Europarådsdelegationens och
regeringens berättelser och konstaterar med tillfredsställelse att Europarådet
behandlat en rad frågor av central politisk, ekonomisk, social, kulturell
och rättslig betydelse.

Arbetet till skydd för de mänskliga rättigheterna bör även framdeles ges
hög prioritet. Vad gäller situationen i Turkiet finner utskottet det angeläget
att Europarådet även framgent noga följer utvecklingen av landets återgång
till demokratiskt styre liksom läget rörande de mänskliga rättigheterna.

Utskottet följer med intresse det pågående arbetet att skapa bättre och
effektivare samarbete med EG på ett sådant sätt att dubbelarbete undviks.

Utskottet finner det angeläget att i det sammanhanget understryka att
samarbetet bör utformas på ett sådant sätt att Europarådets identitet och
särprägel bibehålls.

Utskottet har därutöver ingen kommentar till berättelserna utan föreslår
att de läggs till handlingarna.

Motionerna

Av redogörelsen ovan och av utskottets tidigare betänkanden har framgått
att Sverige spelat en särskilt aktiv roll när det gäller att kritiskt granska
utvecklingen i Turkiet i fråga om mänskliga rättigheter. Utrikesministern
uttalade den 23 mars 1987 i ett svar på interpellation 1986/87:187 om den
politiska utvecklingen i Turkiet:

Det är regeringens avsikt att även fortsättningsvis noga följa utvecklingen i
Turkiet och utnyttja de möjligheter som ges i Europarådets organ, den
internationella arbetsorganisationen ILO och andra fora för att söka bidra till
att hålla demokratiseringsprocessen levande.

Utskottet utgår från att även den svenska parlamentarikerdelegationen vid
Europarådet fortsättningsvis kommer att bevaka utvecklingen i Turkiet
noga. Det återstår ännu mycket innan Turkiet kan kallas en fullvärdig
demokrati. Det har emellertid skett förbättringar med avseende på mänskliga
rättigheter såsom Turkiets erkännande av Europarådets kommissions för
mänskliga rättigheter behörighet att pröva individuella fall, kampen mot
tortyr och misshandel, upphävandet av den militära undantagslagstiftningen
och de politiska bannlysningarna och det förestående valet till parlamentet.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att något nytt initiativ av
regeringen nu inte är meningsfullt.

Yrkande 1 i motion U508 och motion U517 avstyrks därmed.

Det är den turkiska regeringens uppgift att skapa sådana förhållanden i de
östra delarna av landet att de olika etniska grupperna kan leva i fred, få del av
den ekonomiska utvecklingen och bibehålla sina språk och kulturella
särdrag.

Från svensk sida har vi fördömt alla former av terrorism. Vår uppfattning
är att terrorism bör bekämpas med politiska och polisiära medel och inte med 5

krigshandlingar. Utskottet tar därför avstånd såväl från terroristdåden mot
civilbefolkningen som från Turkiets militära aktioner som inte kan anses
förenliga med folkrättens principer. Bombningarna leder bara till att våldet
trappas upp ytterligare.

Såsom utskottet redan tidigare yttrat (UU 1985/86:2 och UU 1987/88:4) är
Europarådet inte primärt forum för frågor rörande kurdernas situation och
rättigheter, eftersom Turkiet endast är ett av de länder som har en kurdisk
minoritet. Det borde trots detta vara möjligt att i Europarådet behandla
frågan om kurdernas situation.

Utskottet har med tillfredsställelse noterat Turkiets förklaring från januari
i år om att landet nu erkänner kommissionens behörighet att pröva enskilda
klagomål enligt Europakonventionens artikel 25. Härmed öppnas eventuellt
även möjligheter för kurder att få sina klagomål behandlade av europeiska
kommissionen för mänskliga rättigheter.

Utskottet anser dock att regeringen bör fortsätta att bevaka det kurdiska
folkets situation för att, så snart tillfälle ges, undersöka möjligheterna att ta
upp frågan i lämpligt forum.

Yrkande 2 i motion U508 får därmed anses besvarat.

I motion U508 föreslås också att Sverige bör begränsa kontakterna med
Turkiet så länge den nuvarande regimen har makten i landet.

Utskottet vill med anledning härav framhålla att det står fast vid sitt
påpekande förra året i betänkande UU 1986/87:8, att det inte är svensk praxis
att med regeringsbeslut begränsa politiska, ekonomiska och andra kontakter
med ett land i syfte att markera en viss uppfattning om förhållandena i landet.

Yrkande 3 i motion U508 avstyrks därmed.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motion 1986/87:U508 yrkande 1 och motion
1986/87:U517,

2. att riksdagen förklarar motion 1986/87:U508 yrkande 2, besvarat
med vad utskottet anfört,

3. att riksdagen avslår motion 1986/87:U508 yrkande 3,

4. att riksdagen lägger till handlingarna

a) redogörelsen 1987/88:12 från svenska delegationen vid Europarådets
parlamentariska (rådgivande) församling rörande församlingsmötena
under tiden april 1986-januari 1987 (38:e sessionen),

b) regeringens skrivelse 1987/88:15 med redogörelse för verksamheten
inom Europarådets ministerkommitté under år 1986.

Stockholm den 26 november 1987
På utrikesutskottets vägnar
Gunnel Jonäng

UU 1987/88:17

Närvarande: Gunnel Jonäng (c), Sture Ericson (s), Margaretha af Ugglas
(m), Axel Andersson (s), Maj-Lis Lööw (s), Anita Bråkenhielm (m), Bengt
Silfverstrand (s), Karl-Erik Svartberg (s), Rune Ångström (fp), Gunnar
Hökmark (m), Nils T Svensson (s), Bertil Måbrink (vpk), Maj Britt Theorin
(s), Maria Leissner (fp) och Karin Söder (c).

UU 1987/88:17

gotab Stockholm 1987 13720