Omställning och minskning av den statliga administrationen
Betänkande 1990/91:FiU37
Finansutskottets betänkande
1990/91:FIU37
Omställning och minskning av den statliga administrationen (prop. 1990/91:150 del II)
Innehåll
1990/91 FiU37
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet det förslag till program för omstrukturering av den statliga administrationen som regeringen redovisat i del II av kompletteringspropositionen samt ett antal motioner som väckts i anslutning därtill.
Programmet tar sikte på att reducera den statliga administrationen med 10 % under treårsperioden 1991/92--1993/94. Efter den period som programmet omfattar beräknas en årlig nettobesparing på statsbudgeten om ca 2 miljarder kronor ha uppnåtts. Riktlinjer och förslag till åtgärder för omställningen och minskningen av administrationen för samtliga departements ansvarsområden läggs fram i propositionen. Övriga utskott har av finansutskottet beretts tillfälle yttra sig över propositionen.
Enligt utskottets mening är det en viktig uppgift för den ekonomiska politiken att utveckla och effektivisera den offentliga tjänstesektorn. Utskottet uttalar därför sitt stöd för programmets uppläggning och allmänna inriktning men konstaterar att det i flera fall blir nödvändigt att regeringen återkommer till riksdagen med konkreta förslag. Utskottet betonar det angelägna i att arbetet fullföljs och att de redovisade besparingarna uppnås. Riksdagen bör enligt utskottet ges möjlighet till en kontinuerlig och samlad uppföljning av programmet.
Utskottet föreslår med anledning av en motion av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c) och med hänvisning till vad utrikesutskottet anfört ett tillkännagivande till regeringen när det gäller nedläggning av utlandsmyndigheter. I övrigt tillstyrker utskottet regeringens riktlinjer och förslag till åtgärder för de olika departementens ansvarsområden och avstyrker motionerna.
Till betänkandet har fogats 20 reservationer och ett särskilt yttrande.
Inledning
I detta betänkande behandlar finansutskottet
dels proposition 1990/91:150 (kompletteringspropositionen) delII Omställning och minskning av den statliga administrationen bilaga II:1 Justitiedepartementet, bilaga II:2 Utrikesdepartementet, bilaga II:3 Försvarsdepartementet, bilaga II:4 Socialdepartementet, bilaga II:5 Kommunikationsdepartementet, bilaga II:6 Finansdepartementet, bilaga II:7 Utbildningsdepartementet, med undantag av mom. 1--6 som överlämnats till utbildningsutskottet, bilaga II:8 Jordbruksdepartementet, bilaga II:9 Arbetsmarknadsdepartementet, bilaga II:10 Bostadsdepartementet, bilaga II:11 Industridepartementet, bilaga II:12 Civildepartementet och bilaga II:13 Miljödepartementet,
dels de med anledning av propositionen väckta motionerna
1990/91:Fi37 av Olof Johansson m.fl. (c), i vad avser yrkande3, 1990/91:Fi38 av Lars Werner m.fl. (v), i vad avser yrkandena 12 och 13, 1990/91:Fi39 av Inger Schörling m.fl. (mp), i vad avser yrkande8, 1990/91:Fi42 av Margit Gennser och Nils Fredrik Aurelius (m), 1990/91:Fi44 av Gullan Lindblad m.fl. (m), 1990/91:Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp), i vad avser yrkandena 2 och 6--8,
1990/91:Fi50 av Anne Wibble m.fl. (fp), 1990/91:Fi51 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp,m,c), 1990/91:Fi52 av Sigge Godin m.fl. (fp), 1990/91:Fi56 av Bengt Hurtig och Bertil Måbrink (v), 1990/91:Fi58 av Barbro Sandberg (fp), 1990/91:Fi59 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c), 1990/91:Fi61 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson (c), 1990/91:Fi63 av Karin Israelsson m.fl. (c) samt 1990/91:Fi64 av Agne Hansson m.fl. (c), i vad avser yrkandena 1 och 2.
Yttranden
Utskottet har berett övriga utskott tillfälle att avge yttrande över de förslag i proposition 150 jämte motioner som rör resp. utskotts beredningsområde.
De av utskotten avlämnade yttrandena (1990/91:JuU4y, 1990/91:UU4y, 1990/91:SfU5y, 1990/91:SoU10y, 1990/91:KrU9y, 1990/91:JoU9y, 1990/91:NU14y och 1990/91:BoU6y) återfinns i bilagorna 1--8 till betänkandet.
Propositionens förslag
I bilaga II:1 Justitiedepartementet har regeringen -- efter föredragning av statsrådet Laila Freivalds -- föreslagit att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom justitiedepartementets område som har anförts i propositionen.
I bilaga II:2 Utrikesdepartementet har regeringen -- efter föredragning av statsrådet Lena Hjelm-Wallén (avsnitten 1--4 och 6) samt statsrådet Anita Gradin (avsnitt 5) --
1. föreslagit att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen som har anförts i propositionen (avsnitten 1--4 och 6),
2. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts angående verksamheten inom kommerskollegium och Sveriges exportråd (avsnitt 5).
I bilaga II:3 Försvarsdepartementet har regeringen -- efter föredragning av statsrådet Roine Carlsson -- föreslagit att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde som i propositionen anförts.
I bilaga II:4 Socialdepartementet har regeringen -- efter föredragning av statsrådet Ingela Thalén -- föreslagit att riksdagen godkänner de riktlinjer som i propositionen anförts för omställning och minskning av den statliga administrationen inom socialdepartementets verksamhetsområde.
I bilaga II:5 Kommunikationsdepartementet har regeringen -- efter föredragning av statsrådet Georg Andersson -- berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om omstruktureringen och omställningen av den statliga administrationen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.
I bilaga II:6 Finansdepartementet har regeringen -- efter föredragning av statsrådet Allan Larsson (avsnitten 1, 3 och 6) samt statsrådet Erik Åsbrink (avsnitten 2, 4 och 5) -- föreslagit
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom finansdepartementets verksamhetsområde som har anförts i propositionen,
2. att riksdagen -- med ändring av dess tidigare beslut (1990/91:LU18, rskr. 191) -- till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 694648000 kr.
I bilaga II:7 Utbildningsdepartementet har regeringen -- efter föredragning av statsrådet Bengt Göransson -- föreslagit
7. att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom kulturområdet som har anförts i propositionen,
8. att riksdagen under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Presstödsnämnden och taltidningsnämnden för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är 150 000 kr. lägre än vad som har föreslagits i proposition 1990/91:100 bil. 10,
9. att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom massmedieområdet som har anförts i propositionen.
I bilaga II:8 Jordbruksdepartementet har regeringen -- efter föredragning av statsrådet Mats Hellström -- föreslagit
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde som har anförts i propositionen,
2. att riksdagen under nionde huvudtitelns förslagsanslag Fiskeriverket för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är 1460000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1990/91:87.
I bilaga II:9 Arbetsmarknadsdepartementet har regeringen -- efter föredragning av statsrådet Mona Sahlin (avsnitten 1--4 och 6--7) samt statsrådet Maj-Lis Lööw (avsnitt 5) -- föreslagit att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde som har anförts i propositionen.
I bilaga II:10 Bostadsdepartementet har regeringen -- efter föredragning av statsrådet Ulf Lönnqvist -- dels föreslagit
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom bostadsdepartementets verksamhetsområde som har anförts i propositionen,
2. att riksdagen godkänner förslaget om avveckling av småhusskadenämnden,
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om
3. byggnadsforskningens finansiering.
I bilaga II:11 Industridepartementet har regeringen -- efter föredragning av statsrådet Rune Molin -- berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om omställningen och minskningen av den statliga administrationen inom industridepartementets verksamhetsområde.
I bilaga II:12 Civildepartementet har regeringen -- efter föredragning av statsrådet Bengt KÅ Johansson --
1. föreslagit att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom civildepartementets verksamhetsområde som har anförts i propositionen,
2. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts angående statlig revision (avsnitt 2).
I bilaga II:13 Miljödepartementet har regeringen -- efter föredragning av statsrådet Birgitta Dahl -- föreslagit
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom miljödepartementets verksamhetsområde som har anförts i propositionen,
2. att riksdagen under fjortonde huvudtitelns ramanslag Statens naturvårdsverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är 1040000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1990/91:90.
Propositionen
I proposition 1990/91:150 föreslår regeringen riksdagen i bilaga I:7 att: 1. godkänna vad som i propositionen förordats i fråga om investeringsbidrag till bostadsbyggande, 2. med ändring av riksdagens beslut (1990/91:BoU12, rskr. 199) till Investeringsbidrag för bostadsbyggande för budgetåret 1991/92 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 5300000000kr.
I bilaga II:10 föreslås riksdagen: 1. godkänna de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom bostadsdepartementets verksamhetsområde som anförts i propositionen, 2. godkänna förslaget om avveckling av småhusskadenämnden, 3. ta del av vad som anförts i propositionen om byggnadsforskningens finansiering.
I bilaga II:12 föreslås riksdagen godkänna de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom civildepartementets verksamhetsområde som anförts i propositionen. (I detta yttrande behandlas detta förslag endast vad avser länsstyrelserna.)
Motionerna
I detta yttrande behandlas följande motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:150:
1990/91:Fi38 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 14. att riksdagen avslår regeringens förslag (bilaga I:7) angående sänkt investeringsbidrag för bostadsbyggande.
1990/91:Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till särskilt investeringsstöd för ekologiskt riktigt byggande i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Fi60 av Elving Andersson m.fl. (c,s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om byggande av allmänna samlingslokaler.
1990/91:Fi62 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas 7. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:150 i denna del beslutar att medel till Investeringsbidrag för bostadsbyggande för budgetåret 1991/92 ej skall anvisas under förutsättning att skatteplikten för tillhandahållande av produkter och tjänster i samband med byggande och boende av bostäder samtidigt sänks till 13,64 % fr.o.m. den 1 juli 1991.
1990/91:Fi64 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadsfinansieringssystemets utformning och avskaffande av länsbostadsnämnderna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktning och behovet av förstärkning av byggforskningen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelse och inriktning av byggverksamheten för utvecklingen på arbetsmarknaden.
Utskottet
Investeringsbidrag till bostadsbyggande
Riksdagen beslutade i december 1990 om införandet av ett investeringsbidrag till bostadsbyggande (1990/91:BoU4). Bakgrunden till beslutet var det tidigare under året fattade beslutet att utvidga mervärdeskatten till en generell och enhetlig beskattning vilket bl.a. innebar att de s.k. reduceringsreglerna som gällt för vissa delar av byggandet slopades vid utgången av år 1990. Investeringsbidraget är avsett att kompensera bostadsbyggandet för de ökade kostnader som av detta skäl följer av ett höjt mervärdeskatteuttag. Bidrag lämnas fr.o.m. den 1 januari 1991 med 9,7 % av de beräknade kostnaderna inkl. mervärdeskatt för bidragsberättigade ändamål enligt de villkor som följer av förordningen (1990:1369) om statligt investeringsbidrag för ny- och ombyggnad av bostäder. Riksdagen har för budgetåret 1991/92 under anslaget B 17 Investeringsbidrag till bostadsbyggande (elfte huvudtiteln) anvisat ett förslagsanslag på 5500milj.kr. (1990/91:BoU12).
I kompletteringspropositionen (bilaga I:7) föreslås att investeringsbidraget för bostadsbyggande sänks från nuvarande 9,7 % till 9,0 %. Sänkningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas i fråga om projekt för vilka ansökan om bidrag kommer in till kommunen efter ikraftträdandet. Förslaget beräknas medföra en minskning av statens utgifter för investeringsbidrag med ca 400milj.kr. per helår. För budgetåret 1991/92 beräknas ändringen ge halv effekt. Mot denna bakgrund föreslås att riksdagen med ändring av sitt tidigare beslut (1990/91:BoU12, rskr. 199) till anslaget Investeringsbidrag till bostadsbyggande för budgetåret 1991/92 anvisar 5300milj.kr., dvs. 200milj.kr. mindre än vad riksdagen på förslag av bostadsutskottet tidigare i vår anvisat för ändamålet.
Skälet till att regeringen föreslår en ändring av bidragsandelen för investeringsbidraget anges vara behovet att finansiera vissa insatser för pensionärer med låg eller ingen ATP. Riksdagen har efter förslag av regeringen fattat beslut om att införa ett särskilt kommunalt bostadstillägg i syfte att kompensera denna grupp av pensionärer för boendekostnadsökningar utöver dem som skattereformen medfört (prop. 1990/91:119, 1990/91:SfU19, rskr. 196). Med hänvisning till riksdagens beslut bl.a. beträffande kostnadsfördelningen mellan stat och kommun för det särskilda kommunala bostadstillägget anges i kompletteringspropositionen att statens andel av kostnaden för tillägget kan beräknas uppgå till 220milj.kr.
Vidare hänvisas i denna del av propositionen till ett regeringsbeslut om förslag till vissa förbättringar av det särskilda grundavdraget vid inkomstbeskattningen för pensionärer. Förslaget, som lagts fram i proposition 1990/91:185 (s. 10--11), bereds för närvarande inom riksdagen. Inkomstbortfallet vid genomförandet av detta förslag beräknas till 180milj.kr.
Regeringens förslag angående investeringsbidraget för bostadsbyggande behandlas i tre motioner. I vänsterpartiets partimotion Fi38 yrkande 14 föreslås att regeringens förslag bör avslås av riksdagen. Motionärerna hänvisar bl.a. till att förslaget strider mot en överenskommelse mellan (s) och (v) om det nya bostadsfinansieringssystemet. Det framhålls att investeringsbidraget är avsett att kompensera hela den höjda byggmomsen. Vidare anförs att det särskilda kommunala bostadstillägget blev betydligt billigare för staten än vad som förutsattes i propositionen.
I motion Fi48 (mp) konstateras att regeringens förslag angående investeringsbidraget i huvudsak överensstämmer med de förslag som miljöpartiet tidigare lagt fram i denna fråga. Miljöpartiet förordar en successiv minskning av investeringsbidraget. På ett område anser emellertid motionärerna att ett investeringsbidrag även i framtiden är motiverat, nämligen vad gäller s.k. ekologiskt byggande. I motionens yrkande 5 föreslås att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till särskilt investeringsstöd för ekologiskt riktigt byggande. Det anförs att en metod att uppnå detta är att undanta sådant byggande från den föreslagna sänkningen av investeringsbidraget och från eventuella ytterligare sänkningar.
Mervärdesbeskattningen av byggnadsverksamhet föreslås i motion Bo62 (c) sänkas till 13,64%. I motionens yrkande 7 föreslås -- under förutsättning av att förslaget om sänkt mervärdesbeskattning vinner riksdagens bifall -- att investeringsbidraget avskaffas och medel till detta ändamål inte anvisas för budgetåret 1990/91.
Utskottet vill anföra följande vad gäller de olika förslagen om investeringsbidraget. I en av de aktuella motionerna och i andra sammanhang har kritik framförts mot regeringsförslaget om att kort tid efter införandet ändra bidragsnivån. Åtgärden har bl.a. ansetts olämplig eftersom den riskerar att ytterligare öka boendekostnaderna i nyproduktionen i ett läge då redan stora kostnadsökningar skett till följd av skatteomläggningen. Vidare har kritik riktats mot att principen att investeringsbidraget fullt ut skall kompensera den höjda mervärdeskattenivån på området nu frångås av regeringen. Utskottet har förståelse för den framförda kritiken men anser samtidigt att behovet att finansiera angelägna åtgärder för vissa pensionärsgrupper måste beaktas. I det pressade statsfinansiella läge som fortfarande råder bör således en viss sänkning av bidragsnivån för att tillgodose detta ändamål kunna accepteras. Detta innebär givetvis inte att, som anförs i motion Bo48 (mp), denna sänkning skall ses som ett steg i en successiv minskning av investeringsbidraget.
Vad gäller frågan om vilken bidragsnivå som fortsättningsvis bör gälla har vissa nya uppgifter framkommit sedan kompletteringspropositionen presenterades för riksdagen. Det särskilda kommunala bostadstillägg som ändringen avseende investeringsbidraget delvis är tänkt att finansiera har enligt uppgift visat sig medföra betydligt lägre kostnader för staten än vad som ursprungligen beräknades. Enligt vad bostadsutskottet erfarit är den del av statens kostnader som faller på det kommande budgetåret sannolikt inte större än att en omprövning av det redan beslutade anslaget Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension kan undvaras. Denna fråga ankommer det dock i första hand på socialförsäkrings- och finansutskotten att ta ställning i. Det bör vidare erinras om att det särskilda bostadstillägget är tidsbegränsat och endast utgår under år 1991. Vad som därefter återstår att finansiera är således ett inkomstbortfall årligen på ca 180milj.kr. till följd av de föreslagna reglerna för särskilt grundavdrag för vissa pensionärer.
Enligt vad som redovisas i propositionen beräknas den föreslagna sänkningen av investeringsbidraget på 0,7 procentenheter medföra en minskning av statens utgifter med ca 400milj.kr. per helår. Av vad som ovan anförts framgår att i första hand en helårskostnad beräknad till ca 180milj.kr. behöver finansieras. Med utgångspunkt från samma beräkningsförutsättningar som synes väglett förslaget i propositionen torde således en sänkning av investeringsbidraget med drygt 0,3 procentenheter tillgodose det erforderliga finansieringsbehovet. Bostadsutskottet föreslår mot denna bakgrund att investeringbidraget sänks till 9,4 % i stället för till den av regeringen föreslagna nivån. Detta bör riksdagen med anledning av yrkande 1 i propositionens bilaga I:7 som sin mening ge regeringen till känna. Ikraftträdandet av sänkningen bör ske i enlighet med regeringens förslag.
Med anledning av vad nu förordats bör riksdagen, med ändring av sitt tidigare beslut (1990/91:BoU12, rskr. 199), avseende anslaget Investeringsbidrag för bostadsbyggande fastställa en anslagsnivå som ligger mellan den av riksdagen tidigare beslutade och den som regeringen i kompletteringspropositionen förordat mot bakgrund av sitt förslag om bidragsnivån. Enligt bostadsutskottets uppfattning bör ett anslag på 5400milj.kr. anvisas för budgetåret 1991/92. Detta innebär i inte ringa grad en anslutning till yrkande 2 i propositionens bilaga I:7.
Vad bostadsutskottet ovan förordat innebär vid ett bifall från riksdagens sida att regeringens förslag angående investeringsbidraget endast delvis kommer att genomföras. I den mån vänsterpartiets partimotion Fi38 yrkande 14 inte kan anses vara tillgodosedd med vad utskottet förordat bör den avstyrkas. Vad gäller förslaget i motion Fi48 (mp) yrkande 5 anser utskottet att en ordning med olika bidragsnivåer skulle ställa krav på ett omfattande regelsystem och leda till svåra avgränsningsproblem. Utskottet har vid flera tillfällen framhållit att en inriktning mot s.k. ekologiskt byggande bör understödjas på andra sätt (se t.ex. 1990/91:Bou12 s. 29--33). Motion Fi48 (mp) yrkande 5 bör således avstyrkas.
Förslaget i motion Fi62 (c) om att avskaffa investeringsbidraget bör enligt motionärerna aktualiseras endast under förutsättning att mervärdeskatten för bl.a. byggande samtidigt sänks till 13,64 %. Ett yrkande i samma motion i den senare frågan har behandlats och avstyrkts i ett yttrande av skatteutskottet till finansutskottet. Vid tidigare riksdagsbehandling har motsvarande förslag (c) avslagits. Ett riksdagens ställningstagande i enlighet med skatteutskottets yttrande innebär att skäl saknas att i sak granska förslaget i motion Fi62 (c) yrkande 7. Motionsyrkandet bör således avstyrkas.
Förnyelsearbetet inom den statliga administrationen på bostadsdepartementets område
Översyn av länsbostadsnämnderna m.m.
Riksdagen beslutade i december 1990 om införandet av ett nytt bostadsfinansieringssystem (1990/91:BoU4). Beslutet kan förväntas leda till betydande förändringar av länsbostadsnämndernas organisation, arbetsformer och dimensionering. Mot denna bakgrund har regeringen tillkallat en särskild utredare för att se över dessa frågor. Resultatet av utredningen redovisades den 30 april i år i betänkandet Den framtida länsbostadsnämnden (SOU 1991:43). Vidare arbetar en särskild arbetsgrupp inom bostadsdepartementet med att se över de administrativa styrmedlen inom bostadsfinansieringen. Detta arbete avses vara klart i augusti 1991. I propositionen anges att resultaten av utredningarna kommer att beredas i höstens budgetarbete i samband med en fördjupad prövning av boverket. En förändring av länsbostadsnämndernas organisation, arbetsformer och dimensionering skall sedan ske successivt, dock senast fram till budgetåret 1994/95.
Redovisningen i kompletteringspropositionen av pågående förnyelsearbete avseende länsbostadsnämnderna kommenteras i en motion. I motion Fi64 (c) yrkande 1 föreslås riksdagen göra ett tillkännagivande i frågan av innebörden att länsbostadsnämnderna kan avskaffas om centerpartiets förslag till nytt bostadsfinansieringssystem genomförs. Detta förslag om bostadsfinansieringen har förts fram i andra sammanhang och bygger bl.a. på att en bassubvention ges för att täcka produktionskostnaderna för en normalbostad.
Som anförs i propositionen kommer införandet av det nya bostadsfinansieringssystem som riksdagen beslutat om att innebära ändrade förutsättningar för verksamheten vid länsbostadsnämnderna. Ändrade krav vad gäller såväl arbetsformer som behovet av resurser kommer att påverka utformningen och dimensioneringen av nämnderna. Utskottet har inte några erinringar mot redovisningen i kompletteringspropositionen av de riktlinjer som regeringen arbetar efter i detta förnyelsearbete. Riksdagen bör således enligt bostadsutskottets uppfattning lämna sitt godkännande avseende riktlinjerna för omställning och minskning av länsbostadsnämnderna. Motion Fi64 (c) yrkande 1 avstyrks. Detta yrkande utgår från förslag om ett finansieringssystem som riksdagen vid flera tillfällen avslagit.
Översyn av verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning m.m.
Våren 1990 fattade riksdagen ett forskningspolitiskt beslut som innebar att ramarna för den huvudsakliga inriktningen av den statligt finansierade byggnadsforskningen lades fast för den närmaste treårsperioden (se 1989/90:BoU19). Riksdagen gjorde i detta sammanhang även ett tillkännagivande till regeringen bl.a. angående behovet av ytterligare överväganden rörande ansvarsfördelningen inom byggnadsforskningen och formerna för forskningens finansiering. Med anledning av riksdagens beslut har dels gjorts en översyn av verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning (BFR), dels genomförts överläggningar med olika parter inom byggsektorn angående byggnadsforskningens finansiering. Regeringen redovisar i kompletteringspropositionen (del II s. 96--99) vissa ställningstaganden mot bakgrund av resultaten från utredningen resp. överläggningarna.
Den särskilda utredaren som tillkallades hösten 1990 med uppgift att utreda vissa frågor om verksamheten vid BFR avlämnade i februari 1991 betänkandet (SOU 1991:23) Ett nytt BFR. Utredningsförslagen, vars huvuddrag återges i propositionen, är i stor utsträckning utformade som riktlinjer för ett fortsatt arbete med att utveckla verksamheten vid BFR. Bostadsministern redovisar i propositionen sin uppfattning om vissa av förslagen. Han framhåller också att det i vissa avseenden kan vara befogat att regeringen närmare anger riktlinjer för hur förändringsarbetet skall bedrivas och preciserar i vilka avseenden organisationen skall ändras. Utredaren har föreslagit att BFR bör kunna fullgöra sina uppgifter med en organisation som innebär ca 30 % färre anställda än i dagens organisation. Regeringen kommer att uppdra åt rådet att planera sin verksamhet efter dessa förutsättningar.
Inga erinringar har i motioner riktats mot denna del av propositionen. Inte heller bostadsutskottet har några invändningar mot att översynen av BFRs verksamhet och organisation fortsätter enligt de redovisade riktlinjerna. Utan att för den skull ta ställning till de enskilda frågor som diskuteras i denna del av propositionen och de förslag som lagts fram av organisationsutredningen anser utskottet att de överväganden som regeringen redovisat kan anses stå i överensstämmelse med det forskningspolitiska beslut som riksdagen fattade våren 1990. Finansutskottet bör mot denna bakgrund föreslå riksdagen att godkänna de redovisade riktlinjerna för BFRs verksamhet och organisation.
I fråga om finansieringen av byggnadsforskningen innebar riksdagens beslut år 1990 bl.a. att överläggningar med berörda intressenter borde tas upp i syfte att uppnå ett större ansvarstagande från byggbranschens sida för den sektorrelevanta FoU-verksamheten. I propositionen finns en redovisning av de resultat som uppnåtts i denna fråga vid överläggningar mellan bostadsdepartementet och företrädare för ett stort antal organisationer inom planerings-, bygg- och förvaltningssektorerna. Det konstateras att propåerna om en ökad medverkan från branschens sida i FoU-finansieringen mötts med en positiv attityd. Samtidigt har inom vissa delbranscher redovisats osäkerhet, hinder eller problem när det gäller att finna former för finansieringen av FoU-stödet.
Regeringens utgångspunkt för överläggningarna har varit att nå ett resurstillskott från sektorn med i storleksordningen 70milj.kr. per år. En överenskommelse har nåtts om en ökad medverkan från entreprenörsledet i byggnadsforskningens finansiering med 25milj.kr. Därutöver beräknas insatserna från förvaltningsorganisationerna m.fl. kunna öka med omkring 5milj.kr. Bostadsministern ser positivt på detta utfall av överläggningarna. Öppningar anses ha skapats för att på litet längre sikt ytterligare öka sektorns insatser. Överläggningarna föreslås fortsätta med sikte på att senast den 1 juli 1993 uppnå den riktpunkt om 70milj.kr. som satts upp.
Vad gäller inriktningen av de insatser som skall finansieras med resurstillskottet från branschens sida anges det vara naturligt att dessa får sin tyngdpunkt i tillämpad forskning och utvecklingsverksamhet, dvs. i frågor som ligger nära branschorganisationer och företag. Det anses därför vara nödvändigt att finna arbetsformer som tillförsäkrar finansiärerna ett inflytande över användningen av medlen.
Bostadsministern gör sammanfattningsvis bedömningen att riksdagens önskemål om ett ökat ansvarstagande från branschen i väsentliga avseenden torde kunna bli tillgodosedda.
Redovisningen av överläggningarna med byggsektorn om byggnadsforskningens finansiering m.m. tas upp i motion Fi64 (c). Motionärerna anför att man i stort delar de bedömningar av överläggningarna som regeringen redovisat. Man förordar dock -- i yrkande 2 -- att riksdagen gör ett tillkännagivande om inriktningen och behovet av förstärkning av byggnadsforskningen. I tillkännagivandet föreslås understrykas att målet för överläggningarna, dvs. ett bidrag på 70milj.kr. från byggsektorn, måste nås. Vidare anförs att det nya resurstillskottet utöver vad som anges i propositionen också måste inriktas mot miljöfaktorerna i boendet.
Regeringens redovisning av överläggningarna med byggsektorn föranleder utskottet att göra följande överväganden.
Mot bakgrund av vissa överväganden av bostadsutskottet om ansvarsfördelningen inom byggnadsforskningen gjorde riksdagen som ovan redovisats föregående år ett tillkännagivande med bl.a. innebörden att byggsektorn borde ta ett större finansiellt ansvar för delar av byggnadsforskningen. Bostadsutskottet kan därför med tillfredsställelse notera att överenskommelser om ett sådant ökat engagemang kunnat träffas med delar av sektorn. Liksom bostadsministern anser emellertid utskottet att arbetet med att nå överenskommelser med de delar med sektorn där mera ingående överväganden visat sig nödvändiga bör fortsätta. Utskottet kan också ge sitt stöd till det av regeringen uppsatta målet att senast den 1 juli 1993 uppnå den riktpunkt som satts upp om ett bidrag från sektorn på 70milj.kr.
Även vad gäller inriktningen av de insatser som finansieras av sektorn gör utskottet samma bedömning som regeringen. Det får således anses vara naturligt att de insatser det här är fråga om i första hand får sin tyngdpunkt i tillämpad forskning och utvecklingsverksamhet, dvs. i frågor som ligger nära branschorganisationer och företag. Förslaget i motion Fi64 (c) yrkande 2 om att resurstillskottet utöver vad som anges i propositionen också skall inriktas mot miljöfaktorerna i boendet anser bostadsutskottet inte böra föranleda ett särskilt tillkännagivande i frågan. Det närmare behovet av insatser på olika områden får förutsättas diskuteras i samband med överläggningarna och i samarbete med övriga intressenter inom byggnadsforskningen. Det får vidare förutsättas ligga i sektorns eget intresse att stor uppmärksamhet ägnas det aktuella området. Redan i dag ägnar exempelvis förvaltningsorganisationerna stort intresse åt faktorer som påverkar miljön i våra bostäder.
Yrkande 2 i motion Fi64 (c) innebär också att riksdagen i tillkännagivandet bör understryka vikten av att regeringens mål om ett bidrag från sektorn till byggnadsforskningen på 70milj.kr. kan nås. Mot bakgrund av att regeringen i det aktuella avsnittet i kompletteringspropositionen själv gör ett uttalande med denna innebörd kan bostadsutskottet inte anse att ett tillkännagivande i frågan skulle fylla något reellt syfte. Motion Fi64 (c) yrkande 2 bör med hänvisning till vad som ovan anförts kunna avstyrkas. Vad som i propositionen redovisats om överläggningarna angående byggnadsforskningens finansiering bör riksdagen därmed lägga till handlingarna.
Verksamheten vid småhusskadenämnden
Med stöd av lagen (1985:1040) om rätt för en skadenämnd att besluta i vissa frågor om avhjälpande av fukt- och mögelskador, har regeringen överlämnat till en särskild nämnd -- småhusskadenämnden -- att i vissa fall besluta om avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus och därmed sammanhängande frågor. Nämnden inrättades den 1 januari 1986 i enlighet med avtal om hjälp till småhusägare som fått fukt- och mögelskador i sina hus. Avtalen har staten ingått med Byggentreprenörerna och med Svenska kommunförbundet. För småhus som inte omfattas av avtalen kan stöd till vissa hus utgå från den statliga fonden för avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus enligt bestämmelser som till sin uppbyggnad i huvudsak följer villkoren i avtalen. För småhus som varken omfattas av avtalen eller dessa bestämmelser har inrättats ett särskilt stöd till reparation av småhus som är högst 30 år gamla och som är allvarligt skadade av fukt och mögel. Bestämmelser om detta stöd finns i 12 § i förordningen (1985:1119) om den statliga fonden för avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus m.m.
Småhusskadenämndens kansli har till uppgift att bereda de ärenden som skall avgöras av nämnden. Nämndens kansli fullgör motsvarande uppgifter åt den statliga fonden. Ansökningar om stöd som skall prövas av styrelsen i den statliga fonden lämnas sålunda in till nämnden och ärendena hos fonden bereds och föredras av personal vid kansliet.
I propositionen framhålls att av de ärenden som nu finns hos småhusskadenämndens kansli avser flertalet sådana hus som vid ansökningstillfället var äldre än tio år och som bl.a. därför inte omfattas av avtalen eller de bestämmelser i fondförordningen som motsvarar avtalen. Endast enstaka ärenden som numera kommer in till kansliet är sådana som skall behandlas enligt avtalen. Mot bl.a. denna bakgrund föreslår regeringen att småhusskadenämnden avvecklas den 31 december 1991. Även övriga berörda parter uppges ställa sig positiva till en avveckling av verksamheten.
De skadefall som kommer in föreslås fr.o.m. den 1 juli 1991 behandlas inom ramen för det statliga stödet till fukt- och mögelskadade småhus. Avtalen föreslås dock tillämpas på ärenden som kommit in före den 30 juni 1991. En avveckling av nämnden bedöms därför kunna ske först den 31 december 1991. I den mån det under tiden den 1 juli 1991--den 31 december 1993 kommer in ansökningar som skulle ha behandlats enligt avtalen, bör det företag som uppfört huset fullgöra sina förpliktelser i huvudsak i enlighet med de nuvarande avtalen.
Småhusskadenämndens kansli förvaltas av en ideell förening. Regeringens förslag förutsätter dels att föreningen avvecklar sitt kansli och att staten inrättar ett motsvarande kansli för handläggning av ärenden hos den statliga fonden, dels att föreningen till det nya fondkansliet överlåter den utrustning som finns hos föreningens kansli. Personalen hos föreningen föreslås erbjudas anställning hos det nya fondkansliet. Förändringen uppges inte medföra några kostnadskonsekvenser för staten eftersom staten redan i dag svarar för kostnaderna för personal och utrustning m.m. vid kansliet.
Regeringens förslag om en avveckling av småhusskadenämnden har inte föranlett några motionsförslag.
Av redovisningen i propositionen framgår att avvecklingen av småhusskadenämnden snarast är att betrakta som en följd av den faktiska utvecklingen vad gäller fukt- och mögelskadorna i småhus. Mot bakgrund av att endast enstaka av de ärenden som numera kommer in till småhusskadenämndens kansli behandlas enligt avtalen får enligt bostadsutskottets mening avvecklingen av nämnden ses som en lämplig åtgärd för att bl.a. uppnå administrativa förenklingar och besparingar.
Avvecklingen får givetvis inte ses som att vikten av att vidta åtgärder mot fukt- och mögelskador i bostadshus nu har minskat. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att riksdagen i början av detta år fattat beslut (se 1990/91:BoU8) om ändrade regler för bidrag till avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus enligt 12 § i fondförordningen. I takt med att stödet enligt avtalen och motsvarande regler kunnat tillämpas på allt färre hus har stödet enligt dessa regler fått allt större betydelse.
Bostadsutskottet anser mot den redovisade bakgrunden att förslaget om avveckling av småhusskadenämnden bör tillstyrkas.
Övriga förslag om byggverksamhet m.m.
I två motioner tas upp frågor som inte har direkt samband med de förslag i kompletteringspropositionen som bostadsutskottet behandlar i detta yttrande. I den ena motionen, Fi60 (c, s), föreslås riksdagen göra ett tillkännagivande med innebörden att byggande av allmänna samlingslokaler är lämpligt som beredskapsarbete under den rådande lågkonjunkturen. Motionärerna framhåller bl.a. att många projekt kan vara klara för byggstart med kort varsel. Vidare anförs att det finns ett uppdämt behov av allmänna samlingslokaler. Särskilt angeläget är det enligt motionärerna att lokaler som avses samutnyttjas får en hög prioritet när bedömningar av behovet av beredskapsarbeten görs.
Vad gäller byggande av allmänna samlingslokaler vill bostadsutskottet anföra följande. Som motionärerna framhåller finns flera faktorer som talar för att ett ökat byggande av allmänna samlingslokaler kan vara befogat av bl.a. sysselsättningsskäl i en situation då läget på byggarbetsmarknaden kräver insatser från samhällets sida. I frågan om de ramar som gäller för stödet till allmänna samlingslokaler fattade riksdagen tidigare årligen ett beslut om att ramarna fick överskridas om det behövdes av sysselsättningsskäl. År 1988 beslutades emellertid att bemyndiganden av detta slag fortsättningsvis inte skulle ges genom separata beslut utan i stället ingå som en del av finansfullmakten. Enligt vad bostadsutskottet erfarit kan även den nu gällande finansfullmakten anses innebära ett bemyndigande för regeringen att, om arbetsmarknadsläget så kräver, besluta om statliga insatser vad gäller bl.a. stödet till allmänna samlingslokaler som går utöver de ordinarie ramar för bidrag till detta ändamål som fastställts av riksdagen. Frågan om finansfullmaktens omfattning får emellertid i första hand anses ankomma på finansutskottet att bereda för riksdagens beslut.
Det kan således förutsättas att regeringen med stöd av finansfullmakten kan besluta om ett utökat stöd till byggande av allmänna samlingslokaler om detta skulle visa sig vara lämpligt av bl.a. sysselsättningskäl. Mot denna bakgrund kan inte ett tillkännagivande från riksdagen i enlighet med förslaget i motion Fi60 (c, s) anses vara erforderligt. Med anledning av den vikande sysselsättningen på byggområdet bör regeringen utnyttja möjligheten att med stöd av finansfullmakten få till stånd ett ökat byggande.
Även i motion Fi64 (c) diskuteras åtgärder för att hålla uppe byggsysselsättningen. Motionärerna anför att en nedgång i nybyggnadsverksamheten kan förutses utan att regeringen vidtagit några åtgärder för att stimulera ombyggnadsverksamheten. En åtgärd med denna inriktning som enligt motionärerna redan borde ha beslutats är att sänka den garanterade räntan vid ombyggnad. I motionens yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande med innebörden att en jämn byggverksamhet bör eftersträvas.
Bostadsutskottet delar givetvis motionärernas inställning att tvära kast i byggverksamheten bör undvikas. Detta får förutsättas vara en strävan även från regeringens sida också utan ett särskilt tillkännagivande i frågan från riksdagen. Vad gäller frågan om den garanterade räntan vid ombyggnader kommer utskottet inom de närmaste dagarna att ta ställning till konkreta förslag på området. Utskottets ställningstagande i denna fråga kommer att återfinnas i betänkandet 1990/91:BoU20. Vad gäller det nu aktuella förslaget i motion Fi64 (c) yrkande 3 bör det enligt bostadsutskottets uppfattning avstyrkas.
Förnyelsearbetet inom länsstyrelserna
I kompletteringspropositionens bilaga II:12 redovisar regeringen pågående förnyelsearbete inom civildepartementets verksamhetsområde samt begärs ett riksdagens godkännande av de riktlinjer för omställningen och minskningen av den statliga administrationen inom detta område som anförts. Inom bostadsutskottets beredningsområde faller att ta ställning i de frågor som rör verksamheten vid länsstyrelserna. I propositionen (s. 109--111) redovisas ett antal besparingsmöjligheter på såväl kortare som något längre sikt på länsstyrelseområdet.
Inledningsvis hänvisas till vissa möjligheter till administrativa besparingar till följd av reformen med samordnad länsförvaltning motsvarande minst 31milj.kr. som också redovisades i årets budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 15 s.55). Vad gäller den del av besparingen som avser budgetåret 1991/92 var regeringens anslagsförslag för länsstyrelserna beräknat med hänsyn tagen till besparingen. Riksdagen har nyligen beslutat att anslå medel till länsstyrelserna i enlighet med regeringsförslaget.
En nyligen beslutad översyn av organisationsstrukturen inom polisväsendet bedöms för länsstyrelsernas del kunna leda till besparingar på förvaltningskostnaderna med sammanlagt ca 15milj.kr. från och med budgetåret 1993/94.
När det gäller övriga möjligheter till besparingar hänvisas bl.a. till att förenklingar av jordförvärvslagstiftningen kommer att innebära minskade arbetsuppgifter för länsstyrelserna. Vidare bedöms kostnaderna kunna minskas för kungörelseannonsering i dagspressen och genom att vissa arbetsuppgifter överförs från länsstyrelserna till kronofogdemyndigheterna. Kostnaderna för länsstyrelsernas verksamhet med bil- och körkortsregister samt handels- och föreningsregister bedöms kunna minska, bl.a. med ledning av förslag från nyligen avslutade utredningar på dessa områden. En systematisk genomgång av länsstyrelsernas verksamhet med förvaltningsärenden föreslås genomföras i syfte att slopa onödiga regler och föra över viss verksamhet till andra myndigheter. Bostadsministern hänvisar också till vissa överväganden av utredningen om de s.k. stabsmyndigheterna (C 1990:04) om möjligheterna att överföra arbetsuppgifter från länsstyrelsernas organisationsnämnd till länsstyrelserna eller andra myndigheter. De redovisade besparingsmöjligheterna bedöms kunna leda till besparingar på sammanlagt ca 50milj.kr.
Varken i motioner eller i samband med utskottets beredning av detta ärende har invändningar mot de redovisade besparingsmöjligheterna framkommit. Bostadsutskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen bör lämna sitt godkännande till att förnyelsearbetet vad gäller länsstyrelsernas verksamhetsområde m.m. fortsätter i enlighet med de riktlinjer som redovisats i propositionen.
Stockholm den 21 maj 1991
På bostadsutskottets vägnar
Oskar Lindkvist
Närvarande: Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Hans Göran Franck (s), Bertil Danielsson (m), Nils Nordh (s), Rune Evensson (s), Jan Sandberg (m), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (v), Kjell Dahlström (mp), Britta Sundin (s), Berndt Ekholm (s), Rune Thorén (c) samt Sture Thun (s).
Avvikande meningar
1. Investeringsbidraget
Birger Andersson och Rune Thorén (båda c) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Investeringsbidrag till bostadsbyggande börjar med "Utskottet vill" och slutar med "Motionsyrkandet bör således avstyrkas" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet delar den uppfattning som förs fram i motion Fi62 (c) om att mervärdeskatten på byggande och boende bör sänkas till 13,64 %. Den höjning av mervärdeskattenivån på dessa områden som infördes vid årsskiftet har kraftigt fördyrat boendet och lett till en onödig byråkratisk bidragshantering. Investeringsbidraget som tillskapades för att kompensera delar av mervärdeskattehöjningen utgör således ett exempel på en onödig rundgång av skattemedel.
Förslaget i motion Fi62 (c) om en sänkt mervärdeskattenivå ankommer det i första hand på skatte- och finansutskotten att bereda för riksdagens beslut. Vid ett bifall till detta förslag bör även motionens yrkande 7 om ett avskaffande av investeringsbidraget vinna riksdagens stöd. Propositionens förslag i fråga om investeringsbidraget kan därmed avstyrkas och riksdagens tidigare fattade beslut om anslaget till Investeringsbidrag för bostadsbyggande kan omprövas. Motionerna Fi38 (v) yrkande 14 och Fi48 (mp) yrkande 5 bör avslås då de inte är förenliga med vad utskottet nu förordat.
2. Investeringsbidraget
Jan Strömdahl (v) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Investeringsbidrag till bostadsbyggande börjar med "Utskottet vill" och slutar med "Motionsyrkandet bör således avstyrkas" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet motsätter sig regeringens förslag om en sänkning av investeringsbidraget. Bestämmelserna om investeringsbidraget som endast varit i kraft i några månader utformades med utgångspunkten att bidraget skall kompensera hela den höjda momsen på byggande. Det är inte rimligt att denna princip frångås. Utskottet har för övrigt så sent som för två månader sedan avstyrkt ett annat förslag om en sänkning av investeringsbidraget (se 1990/91:BoU12 s. 74). Riksdagen följde utskottets förslag i denna fråga.
Utskottet vill i sammanhanget också understryka att boendekostnaderna -- och då speciellt i nyproduktionen -- genom skatteomläggningen och andra ågärder nu nått en sådan nivå att inga ytterligare höjningar kan komma i fråga under det närmaste året. Det är inte heller rimligt att i och för sig angelägna åtgärder, som att ge ekonomiskt svaga pensionärsgrupper ett utökat bostadstillägg, finansieras genom förslag som medför hyreshöjningar för andra svaga grupper. Som anförs i vänsterpartiets partimotion Fi38 får denna typ av åtgärder finansieras på annat sätt.
Bostadsutskottet anser sammanfattningsvis att riksdagen med anledning av vänsterpartiets partimotion Fi38 yrkande 14 bör avslå regeringens förslag om investeringsbidrag samt som sin mening ge regeringen till känna vad som ovan anförts. Motionerna Fi48 (mp) yrkande 5 och Fi62 (c) yrkande 7 avstyrks.
3. Investeringsbidraget
Kjell Dahlström (mp) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Investeringsbidrag till bostadsbyggande börjar med "Utskottet vill" och slutar med "Motionsyrkandet bör således avstyrkas" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet vill i den aktuella frågan anföra följande. Införandet av ett investeringsbidrag var en nödvändig åtgärd för att undvika oönskade tröskeleffekter i samband med momshöjningen på byggandet. Efter hand kommer emellertid behovet av bidraget att avklinga. Investeringsbidraget riskerar på sikt att snarast bidra till totalt sett höjda bygg- och boendekostnader. En successiv minskning av detta bidrag bör därför komma till stånd. Som anförs i motion Fi48 (mp) bör den av regeringen föreslagna sänkningen av bidragsnivån kunna ses som ett första steg i en sådan avveckling. Mot denna bakgrund bör enligt utskottets mening regeringsförslagen om investeringsbidraget vinna riksdagens bifall.
Bostadsutskottet instämmer vidare i den bedömning som görs i motion Fi48 (mp) att ett investeringsstöd för ekologiskt riktigt byggande bör utgå även när investeringbidraget i övrigt avvecklas. Som anförs i motionen kan ett ekologiskt byggande trots ett långsiktigt begränsat utnyttjande av olika former av resurser kortsiktigt ändå ge höga boendekostnader. Detta beror till stor del på en felaktig beräkningsmodell där inte tillräcklig hänsyn tas till det "vanliga" byggandets belastning på olika samhälls- och naturresurser.
Riksdagen bör mot den redovisade bakgrunden ge sitt stöd till förslaget i motion Fi48 (mp) yrkande 5 om en beställning till regeringen av ett investeringsstöd för ekologiskt byggande. En metod att utforma ett sådant stöd kan som anförs i motionen vara att helt undanta det ekologiska byggandet från den successiva avvecklingen av investeringsbidraget. Motionerna Fi38 (v) yrkande 14 och Fi62 (c) yrkande 7 avstyrks då dessa förslag strider mot den av utskottet förordade ordningen.
4. Riktlinjerna för omställning och minskning av länsbostadsnämnderna
Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c) och Rune Thorén (c) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Översyn av länsbostadsnämnderna m.m. börjar med "Som anförs" och slutar med "tillfällen avslagit" bort ha följande lydelse:
I en gemensam reservation till betänkandet 1990/91:BoU12 har företrädare för m, fp och c lagt fram ett alternativt förslag till det av riksdagen beslutade räntelånesystemet. Bostadsutskottet kommer inom kort ånyo att ta ställning till förslag från dessa partier om att riva upp det tidigare riksdagsbeslutet och i stället anta riktlinjer för ett finansieringssystem utan de olägenheter som räntelånesystemet är behäftat med. Sedan den tidigare riksdagsbehandlingen av frågan har ytterligare fakta framkommit som talar mot att ett räntelånesystem införs.
Vad gäller den fråga som nu närmast är aktuell för utskottet att ta ställning till, dvs. riktlinjerna för översynen av länsbostadsnämnderna, är den i hög grad beroende av riksdagens kommande beslut om bostadsfinansieringen. Det för m, fp och c gemensamma förslaget utgår från sådana förenklingar av lånesystemet att länsbostadsnämnderna kan avskaffas. Ställningstagandet till länsbostadsnämndernas framtid bör således anstå i avvaktan på riksdagsbehandlingen av bostadsfinansieringsfrågan.
Mot den bakgrund som utskottet ovan redovisat bör riksdagen inte lämna sitt godkännande till de av regeringen förordade riktlinjerna för omställning och minskning av länsbostadsnämnderna. Vad bostadsutskottet anfört i denna fråga med anledning av motion Fi64 (c) yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
5. Överläggningarna med byggsektorn
Birger Andersson och Rune Thorén (båda c) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Översyn av verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning m.m. börjar med "Även vad" och slutar med "till handlingarna" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i förslaget i motion Fi64 (c) yrkande 2 om att riksdagen i ett tillkännagivande understryker vikten av att det uppsatta målet om ett bidrag från byggsektorn till forskningen på 70 milj.kr. verkligen uppnås. Syftet måste vara att få med alla berörda parter i ett ökat engagemang och ansvarstagande för den framtida byggnadsforskningen. Det är därvid viktigt att finna formen för frivilliga överenskommelser. I riksdagens beslut om byggnadsforskningen våren 1990 angavs lagstiftningsåtgärder på området som ett alternativ om inte ett tillräckligt engagemang kunde uppnås på frivillig väg. Denna möjlighet kvarstår givetvis fortfarande.
Även i frågan om inriktningen av de insatser som skall finansieras med det nya resurstillskottet delar utskottet de synpunkter som förs fram i motion Fi64 (c). Utöver den inriktning som anges i propositionen bör således insatserna även riktas mot miljöfaktorerna i boendet.
Vad utskottet ovan anfört om överläggningarna med byggsektorn med anledning av propositionen och motion Fi64 (c) yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
6. Byggande av allmänna samlingslokaler
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Övriga förslag om byggverksamhet m.m. börjar med "Vad gäller" och slutar med "ökat byggande" bort ha följande lydelse:
Förslaget i motion Fi60 (c, s) bör enligt utskottets mening avstyrkas. Något utökat byggande av allmänna samlingslokaler med stöd av statliga medel kan knappast anses vara behövligt. I sammanhanget vill utskottet för övrigt framhålla att en avveckling även av det ordinarie stödet till byggande av allmänna samlingslokaler bör aktualiseras vid lämpligt tillfälle. I motioner (m) och i reservationer (m) till bostadsutskottets betänkanden har flera år förts fram förslag om en avveckling av samlingslokalsstödet. Motion Fi60 (c, s) avstyrks således.
7. Byggverksamheten
Birger Andersson och Rune Thorén (båda c) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Övriga förslag om byggverksamheten börjar med "Bostadsutskottet delar" och slutar med "uppfattning avstyrkas" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Fi64 (c) kan en nedgång i nybyggnadsverksamheten nu förutses. Olika åtgärder måste därför vidtas för att bl.a. undvika en stigande arbetslöshet inom byggsektorn. Utskottet kan mot denna bakgrund instämma i den kritik som motionärerna riktar mot regeringens obenägenhet att fatta nödvändiga beslut, bl.a. i syfte att stimulera ombyggnadsverksamheten. En sådan åtgärd som snarast måste vidtas är en sänkning av den förhöjda garanterade ränta som tillämpas på ombyggnader. Även i övrigt måste en av utgångspunkterna för bostadspolitiken vara att upprätthålla en jämn byggverksamhet.
Vad bostadsutskottet ovan anfört med anledning av motion Fi64 (c) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
8. Investeringsbidraget
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anför:
Vår inställning till investeringsbidraget framgår bl.a. av en reservation till betänkandet 1990/91:BoU12 (s. 142). Där framhålls bl.a. att bidragsformen aldrig borde ha införts. Vidare föreslås att investeringsbidraget avvecklas och att besparingen används som ett bidrag till såväl en generell sänkning av mervärdeskattenivån som sänkta boskatter.
Med tanke på att riksdagen så sent som för en dryg månad sedan avvisade vårt förslag har vi inte funnit det meningsfullt att nu ånyo väcka en motion i frågan. Vi avser emellertid återkomma med förslag om minskade subventioner och sänkta skatter inom bostadssektorn.
9. Riktlinjerna för BFRs verksamhet och organisation samt överläggningarna med byggsektorn
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anför:
I samband med att riksdagen våren 1990 behandlade den forskningspolitiska propositionen avgav ledamöter från moderata samlingspartiet en reservation till bostadsutskottets betänkande om byggnadsforskningen som sammanfattar vår inställning i de aktuella frågorna (se 1989/90:BoU19 s. 30--33). Där framhålls bl.a. att: sektorforskningsorganens roll måste tonas ned till förmån för en förstärkning av fakulteterna och de vetenskapliga forskningsråden, en avveckling av BFR snarast bör inledas och resurserna bör föras över till fakulteterna, medelsfördelningen till relevant byggnadsforskning bör ske genom de normala kanalerna inom universitet och högskola.
Vi vidhåller givetvis denna grundläggande inställning till hur byggnadsforskningen bör bedrivas. Det är emellertid inte rätt tillfälle att ta upp dessa förslag om en förnyelse av den statsfinansierade forskningsorganisationen i samband med behandlingen av de svepande formuleringar angående byggnadsforskningen som återfinns i kompletteringspropositionen.
Innehåll
Sammanfattning1 Inledning2 Yttranden2 Propositionens förslag3 Motionsyrkandena5 Utskottet8 Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen8 De statsanställdas anställningstrygghet12 Förslag och riktlinjer för de olika departementens ansvarsområden13 Justitiedepartementets ansvarsområde13 Utrikesdepartementets ansvarsområde14 Försvarsdepartementets ansvarsområde15 Socialdepartementets ansvarsområde15
Socialstyrelsen och rättsmedicinalverket16
Socialförsäkringsadministrationen17
Det framtida ADB-stödet inom socialförsäkringen (FAS90)18 Kommunikationsdepartementets ansvarsområde19 Finansdepartementets ansvarsområde20 Utbildningsdepartementets ansvarsområde21
Kultur- och massmedieområdet21 Jordbruksdepartementets ansvarsområde22 Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde22 Bostadsdepartementets ansvarsområde23
Länsbostadsnämnderna och statens råd för byggnadsforskning (BFR)23
Byggnadsforskningens finansiering24
Småhusskadenämnden24 Industridepartementets ansvarsområde24 Civildepartementets ansvarsområde25
Små nämnder och myndigheter25
Länsstyrelserna25
Polisväsendet25
--Besparingar i den lokala polisorganisationen26
--Sammanslagning av polisdistrikt26
Konkurrensfrågor26
Statlig revision27 Miljödepartementets ansvarsområde27 Hemställan28
Reservationer
1. Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen (mom.1) (m,fp)33 2. Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen (mom.1) (c)33 3. Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen (mom.1) (v)35 4. Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen (mom.1) (mp)36 5. De statsanställdas anställningstrygghet (mom.2) (v)37 6. Riktlinjer inom justitiedepartementets område (mom.3) (mp)37 7. Riktlinjer inom utrikesdepartementets område (mom.4) (v)38 8. Riktlinjer för socialstyrelsen och rättsmedicinalverket (mom.7) (m)39 9. Riktlinjer för socialstyrelsen och rättsmedicinalverket (mom.7) (fp)39 10. Riktlinjer för socialstyrelsen och rättsmedicinalverket (mom.7) (c)40 11. Riktlinjer för socialförsäkringsadministrationen (mom.8) (m)40 12. Riktlinjer för socialförsäkringsadministrationen (mom.8) (fp)41 13. Det framtida ADB-stödet inom socialförsäkringen (FAS90) (mom.9) (m,fp)42 14. Det framtida ADB-stödet inom socialförsäkringen (FAS90) (mom.9) (c,mp)42 15. Riktlinjer inom finansdepartementets område (mom.11) (v,mp)43 16. Riktlinjer inom bostadsdepartementets område (mom.19) (m,fp,c)43 17. Byggnadsforskningens finansiering (mom.20) (c)44
18. Besparingar i den lokala polisorganisationen (mom.23) (m,c,mp)45 19. Sammanslagning av polisdistrikt (mom.24) (m,c)46 20. Statlig revision (mom.26) (m,fp,c)46
Särskilt yttrande Byggnadsforskningens finansiering (mom.20) (m)47
Bilagor 1. Justitieutskottets yttrande (1990/91:JuU4y)48 2. Utrikesutskottets yttrande (1990/91:UU4y)54 3. Socialförsäkringsutskottets yttrande (1990/91:SfU5y)59 4. Socialutskottets yttrande (1990/91:SoU10y)66 5. Kulturutskottets yttrande (1990/91:KrU9y)76 6. Jordbruksutskottets yttrande (1990/91:JoU9y)80 7. Näringsutskottets yttrande (1990/91:NU14y)82 8. Bostadsutskottets yttrande (1990/91:BoU6y)87
Motionsyrkandena
Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen
1990/91:Fi37 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förnyelsen av den offentliga sektorn och omställningen och minskningen av den statliga administrationen.
1990/91:Fi38 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den statliga administrationen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillämpningen av lagen om anställningsskydd.
1990/91:Fi39 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omstrukturering av den offentliga sektorn.
1990/91:Fi50 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkreta förslag om ytterligare förändringar av den statliga administrationen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om myndigheternas regionala organisation.
Bilaga II:1 Justitiedepartementet
1990/91:Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättsväsendet.
Bilaga II:2 Utrikesdepartementet
1990/91:Fi51 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om eventuella nedläggningar av svenska utlandsmyndigheter.
1990/91:Fi56 av Bengt Hurtig och Bertil Måbrink (v) vari yrkas att riksdagen beslutar att låta de resurser som eventuellt frigörs genom besparing inom utrikesdepartementets område tillföras utvecklingssamarbetet med de fattigaste länderna.
Bilaga II:4 Socialdepartementet
Socialstyrelsen och rättsmedicinalverket
1990/91:Fi58 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om socialstyrelsens omorganisation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ansvaret för arbetet med HIV/aids på riksplanet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om socialstyrelsens tillsynsverksamhet och rättssäkerheten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om epidemiologiskt centrum,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hälsoskyddet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om socialstyrelsens ansvar för beredskapsfrågorna inom hälso- och sjukvården.
1990/91:Fi63 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1990/91:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92 såvitt avser förslag till neddragning av socialstyrelsens verksamhet i enlighet med vad i motionen anförts.
Socialförsäkringsadministrationen
1990/91:Fi44 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om målen för rationaliseringsverksamheten inom socialförsäkringsadministrationen.
1990/91:Fi52 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regelförändringar inom föräldraförsäkringen.
Det framtida ADB-stödet inom socialförsäkringen (FAS90)
1990/91:Fi44 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om föreslagna rambeslut angående investeringar i ADB-stöd och lokala sjukförsäkringsregister under den kommande treårsperioden.
1990/91:Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nytt sjukregister.
1990/91:Fi52 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om investeringar i ADB-stöd inom sjukförsäkringsadministrationen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att FAS 90-projektet ej bör genomföras.
Bilaga II:6 Finansdepartementet
1990/91:Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riksskatteverket.
Bilaga II:7 Utbildningsdepartementet
1990/91:Fi42 av Margit Gennser och Nils Fredrik Aurelius (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avvakta remissvaren innan beslut fattas om övergång till nya papperskvaliteter för arkivalier.
Bilaga II:10 Bostadsdepartementet
1990/91:Fi64 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadsfinansieringssystemets utformning och avskaffande av länsbostadsnämnderna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktning och behovet av förstärkning av byggforskningen.
Bilaga II:12 Civildepartementet
Polisväsendet
1990/91:Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om polisväsendets anslag.
1990/91:Fi59 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer syftande till att minskningarna inte får drabba den lokala polismyndigheten.
1990/91:Fi61 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sammanslagningar av lokala polisdistrikt och besparingskrav i den lokala polisorganisationen.
Statlig revision
1990/91:Fi50 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att myndigheternas revisionsberättelser skall ges in till regeringen.
Utskottet
Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen
I kompletteringspropositionen del II redovisar regeringen ett samlat program för omställning och minskning av den statliga administrationen. Detta program aviserades i regeringens skrivelse 1990/91:50 om åtgärder för att stabilisera ekonomin. Programmet tar sikte på att genom strukturella förändringar reducera den statliga administrationen med 10 % under en treårsperiod.
I propositionen anger regeringen -- efter föredragning av statsrådet Bengt K Å Johansson -- vissa övergripande utgångspunkter som gällt för programarbetet. Därutöver behandlas personalfrågornas hantering i förändringsarbetet, internationaliseringens betydelse för statsförvaltningen samt utvecklingen av regeringens och regeringskansliets arbetsformer (kompletteringspropositionen del II s. 1--11).
Omställningsprogrammet avser såväl anslagsfinansierad som avgiftsfinansierad administrativ verksamhet. Särskild hänsyn har enligt propositionen tagits till behovet av att upprätthålla den direkta fältverksamhet som staten bedriver. Syftet har varit att undvika negativa effekter för medborgarna. Affärsverken och annan konkurrensutsatt verksamhet omfattas inte av programmet.
De omställningar som föreslås skall enligt regeringen ses mot bakgrund av de förändringar som pågår på olika samhällsområden mot internationalisering, avreglering och decentralisering. Dessa förändringar ställer bl.a. krav på en förstärkning av den lokala myndighetsnivån, på en klarare ansvarfördelning mellan stat och kommun, på en bättre samordning mellan olika verksamheter, på högre grad av efterfrågestyrning och ökad konkurrens samt på färre och enklare regler.
Programmet omfattar de tre budgetåren 1991/92--1993/94. De åtgärder som redovisas i propositionen bedöms leda till en effektivisering av den statliga administrationen och till direkta besparingar på såväl kort som lång sikt. Efter den period som programmet omfattar beräknas en årlig nettobesparing på statsbudgeten ha uppnåtts om ca 2 miljarder kronor.
I motion Fi50 av Anne Wibble m.fl. (fp) välkomnas regeringens förslag till omställning av den statliga administrationen. Flera av regeringens förslag överensstämmer enligt motionärerna med tidigare förslag från folkpartiet liberalerna. I anslutning till yrkande 1 pekas på att den arbetsmetod som regeringen valt -- en riktlinjeproposition helt vid sidan av ordinarie budgetprocess och den nya treårsbudgeteringen -- inte är problemfri. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med mer preciserade förslag, t.ex när det gäller utrikesrepresentationen och polis- och åklagarväsendet.
När det gäller myndigheternas regionala organisation -- yrkande 3 -- finns enligt motionen ingen genomtänkt strategi. Detta är uppseendeväckande med hänsyn till den omfattande utrednings- och försöksverksamhet som förekommit under 1980-talet. Såväl antalet regioner som indelningen skiljer sig åt mellan olika myndigheter. Bristen på samordning försvårar samarbetet mellan olika verksamheter.
Centerpartiet behandlar förslaget till omställning av den statliga administrationen i motion Fi37 av Olof Johansson m.fl. (c). Där påpekas att regeringens förslag generellt har karaktären av delvis ospecificerade sparbeting som läggs ut över olika myndighetsområden medan de strukturella förslagen till förändringar saknas. Särskilt allvarligt är det att de delar som direkt berör de enskilda människorna pålagts de största sparbetingen. När det däremot gäller effektiviseringar och rationaliseringar av de övergripande funktionerna på central och regional nivå saknas radikala förslag.
I motionen anger centerpartiet också vissa riktlinjer för hur den statliga administrationen bör utformas. De centrala och regionala funktionerna skall begränsas och endast omfatta övergripande målstyrning och kontroll av de lokala verksamheterna. Den nuvarande centralstyrningen av den statliga lokala verksamheten måste brytas. Centraliseringen har medfört att utrymmet för förnyelse och utveckling på lokal nivå varit mycket begränsat. Det är också enligt motionärerna viktigt att främja mångfald och flexibilitet för att öka valfriheten för människorna och att i ökad utsträckning ge utrymme för direkt påverkan i de offentliga beslutsprocesserna.
I motion Fi38 av Lars Werner m.fl. (v) understryks att vänsterpartiet vill medverka till en effektiv och ändamålsenlig statlig administration. I en förändringsprocess är det nödvändigt att ta till vara människornas kreativitet och utvecklingsmöjligheter. Därför menar motionärerna att det är självklart att lagen om anställningsskydd skall ligga till grund för alla omstruktureringar inom den statliga sektorn. Regeringen bör inte ges rätt att i särskilda förordningar besluta hur reglerna om företrädesrätt skall tillämpas.
Enligt motionärerna kan satsningarna på "marknadsliknande" förutsättningar i offentlig verksamhet rymma fördelar inom vissa områden. Så kan t.ex. vara fallet för en myndighet som byggnadsstyrelsen. Marknadslösningar på vissa andra områden såsom forskning, infrastruktur, liksom vård, omsorg och kultur leder däremot till en för låg "investerings- och aktivitetsnivå".
I motion Fi39 av Inger Schörling m.fl. (mp) framhålls att en omstrukturering av den offentliga sektorn är nödvändig. En medveten strategi behöver utvecklas för att hantera problemen med den offentliga verksamhetens nuvarande organisering och finansiering. I annat fall kommer statens resp. kommunernas underskott att växa snabbt eller också måste stora och oplanerade besparingar och standardsänkningar göras.
Den s.k. gröna strategin utvecklas närmare i motionen. Strategin bygger på flera komponenter som har till avsikt att värna om det sociala ansvaret för dem som har det verkligt svårt i samhället. Höginkomsttagare skall i ökad utsträckning själva finansiera sin konsumtion och sin sociala trygghet. Miljöpartiet anser således att socialförsäkringarna i större utsträckning skall bygga på principen om skydd för en grundstandard, lika för alla, kompletterat med vissa inkomstprövade bidrag.
För att spara pengar måste, enligt motionärerna, en förenkling ske av regelsystem och administration beträffande bl.a. föräldraförsäkringen, sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen. Bostadskostnaderna bör vidare i princip betalas av de boende själva och inte som i dag till en väsentlig del via skattsedeln. De stora offentliga systemen som skola, sjukvård samt barn- och äldreomsorg måste förändras genom avregleringar och möjligheter till alternativa lösningar. För utförandet av tjänsterna bör offentliga, kooperativa och privata lösningar finnas sida vid sida.
Utskottet vill för sin del anföra följande om den allmänna inriktningen av arbetet med att ställa om och minska den statliga administrationen. Enligt utskottets mening måste de föreslagna åtgärderna ses mot bakgrund av behovet att begränsa utgiftstrycket inom den offentliga verksamheten och därmed öka utrymmet för andra delar av ekonomin. Arbetet med att minska och omstrukturera den statliga administrativa verksamheten kan därför inte bedömas isolerat utan måste ses i sammanhang med den pågående översynen av olika statliga transfereringssystem och med åtgärder som syftar till att effektivisera den kommunala sektorn.
Utskottet konstaterar att de åtgärder som redovisas i programmet kommer att leda såväl till en effektivisering av den statliga administrationen som till att direkta besparingar uppnås. Den årliga nettobesparingen på statsbudgeten, när fullt genomslag uppnåtts, beräknas till ca 2 miljarder kronor, vilket skall jämföras med de 1 till 2 miljarder som sattes upp som mål i regeringens skrivelse 1990/91:50. Utskottet menar för sin del emellertid att viktigare än besparingsbeloppets storlek är programmets strukturella och långsiktiga karaktär och programmets roll som ett väsentligt inslag i den ekonomiska politiken. Utskottet uttalar med hänvisning till det anförda sitt stöd för programmets uppläggning och allmänna inriktning.
Utskottet vill emellertid samtidigt peka på att programmet av naturliga skäl i första hand har riktlinjekaraktär. Det handlar således i många fall om redovisningar av pågående översyner eller utredningar. Utskottet konstaterar att det i flera fall krävs att regeringen kommer tillbaka till riksdagen med konkreta förslag. Utskottet återkommer till detta. På vissa områden saknas underlag för att bedöma omställningarnas och minskningarnas konsekvenser på verksamheten och på samhället i stort. Utskottet vill för sin del framhålla det angelägna i att arbetet fullföljs och att de redovisade besparingarna uppnås.
I programmet saknas vidare en redovisning av hur det fortsatta omställningsarbetet är tänkt att bedrivas. Utskottet vill i detta sammanhang understryka att det är viktigt att se omstruktureringsarbetet som en fortlöpande process. Utifrån de synpunkter som utskottet har att företräda är det väsentligt att riksdagen ges möjlighet till en kontinuerlig och samlad uppföljning av programmet. En sådan uppföljning bör innehålla en närmare precisering av de besparingseffekter som kommer att uppnås. Vidare bör de verksamhetsmässiga och personalmässiga konsekvenserna analyseras.
I motion Fi50 (fp) uppmärksammas några av de frågor som utskottet ovan berört, bl.a. behovet av att regeringen återkommer till riksdagen med mer preciserade förslag. Motionärerna anser också att kopplingen mellan programmet och den nya treåriga budgetprocessen är oklar. Utskottet kan i sammanhanget konstatera att de föreslagna strukturförändringarna i administrationen i flera fall i tiden sammanfaller med det nya systemet med fördjupade prövningar vart tredje år. Vidare är det så att den nya budgetprocessen införs fortlöpande. Detta innebär att alla myndigheter är inne i systemet först budgetåret 1993/94. Utskottet vill i sammanhanget också peka på vad ovan anförts om en fortlöpande uppföljning av programmet och riksdagens roll i anslutning därtill.
I motionen anförs också vissa synpunkter på den statliga administrationen på regional nivå, bl.a. när det gäller regionindelningen. Utskottet har viss förståelse för det som motionärerna anför men vill samtidigt påpeka att perspektivet bör vidgas till att avse all offentlig verksamhet på regional nivå. Mot denna bakgrund har regeringen nyligen gett en utredningsman i uppdrag att analysera den offentliga verksamhetens regionala uppbyggnad samt att göra en studie med olika alternativ för en framtida struktur (dir. C 1991:31). Utredningen har tillsatts mot bakgrund av behovet av utvidgat regionalt samarbete när det gäller planering, finansiering och genomförande av olika projekt, t.ex. inom trafik- och miljöområdet.
I centerpartiets motion Fi37 ställs bl.a. krav på strukturella förändringar i den offentliga sektorn. I motionen hävdas att de delar av myndigheternas arbete som direkt berör de enskilda människorna har pålagts de största besparingarna medan radikala förslag saknas till effektiviseringar på central och regional nivå. Utskottet konstaterar att motionärerna inte har redovisat några konkreta exempel till grund för dessa generaliseringar. Det är tvärtom så att åtgärderna i huvudsak är inriktade på den centrala och regionala nivån och att särskild hänsyn har tagits till att upprätthålla den direkta fältverksamheten. Besparingarna inom arbetsmarknadsverket avser t.ex endast AMS och länsarbetsnämnderna och inte arbetsförmedlingarna. När det gäller strukturella förändringar kan pekas på att programmet innehåller såväl nedläggningar som sammanslagningar av myndigheter.
I miljöpartiets motion Fi39 anges att en medveten strategi är nödvändig för att omstrukturera den offentliga verksamheten och undvika snabba och oplanerade åtgärder. Utskottet delar denna uppfattning vilket också framgår av vad utskottet tidigare anfört om inriktningen av programarbetet och behovet av en fortlöpande uppföljning. Något särskilt uttalande med anledning av motionen anser inte utskottet motiverat.
I motion Fi38 (v) understryks att marknadslösningar vid omstrukturering av den offentliga verksamheten inrymmer såväl fördelar som risker. Enligt utskottets mening har i programmet gjorts en rimlig avvägning när det gäller att ta vara på fördelarna för myndigheterna av en ökad efterfrågestyrning och konkurrens, t.ex beträffande lokalförsörjning och personalutbildning.
Med hänvisning till det anförda ställer sig utskottet bakom vad regeringen anfört i propositionen om inriktningen av omställningsarbetet och avstyrker motionerna Fi37 yrkande 3, Fi38 yrkande 12, Fi39 yrkande 8 samt Fi50 yrkandena 1 och 3.
De statsanställdas anställningstrygghet
I vänsterpartiets motion Fi38 tas också frågan om de statsanställdas anställningstrygghet i samband med omställningen upp, i första hand när det gäller tillämpningen av lagen om anställningsskydd (LAS). Enligt motionärerna bör regeringen inte ges rätten att i särskilda förordningar besluta om att företrädesrätt skall tillämpas.
Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande 1990/91:AU5y till finansutskottet behandlat denna fråga. Utskottet pekar på att det inte finns några skillnader i tillämpningen av LAS inom den statliga sektorn jämfört med den privata utom i två avseenden -- nämligen vad gäller rätten för personal i en nedlagd myndighet att få anställning i en ny myndighet med i huvudsak motsvarande arbetsuppgifter samt företrädesrätten till återanställning. Inom den statliga sektorn styrs dessa frågor i första hand av regeringsformens krav på saklig grund vid varje tjänstetillsättning. För att minimera risken för en konflikt mellan reglerna i regeringsformen och i LAS i de enskilda fallen kommer regeringen enligt propositionen att skapa förutsättningar för att en myndighets beslut om uppsägningar skall kunna grunda sig på en sammanvägd bedömning av förändringens syfte och innebörd, de anställdas rättigheter enligt lag och avtal samt vad som är personalekonomiskt motiverat. Detta kan bl.a. innebära särskilda förordningar, som medger att personal från en nedlagd myndighet erbjuds anställning med i huvudsak motsvarande arbetsuppgifter i den nya myndigheten utan uppsägning. Arbetsmarknadsutskottet gör samma bedömning som regeringen och förordar att motionsyrkandet avstyrks.
Finansutskottet vill för sin del anföra följande. Frågan om personalpolitiken i samband med förändringar i den statliga administrationen har även uppmärksammats i konstitutionsutskottets granskningsarbete och behandlas i betänkande 1990/91:KU30. Konstitutionsutskottet konstaterar bl.a. att även om företrädesrätten inom det statliga området inte anses som lika absolut som inom den privata arbetsmarknadssektorn skall inte bortses från att den kan fylla en viktig funktion i samband med omstruktureringar på det statliga området.
För närvarande pågår en översyn av lagstiftningen om offentlig anställning av den s.k. LOA-utredningen (C 1989:07). Arbetet skall vara slutfört före utgången av år 1991. Enligt vad utskottet erfarit kommer utredningen i sitt arbete bl.a. att belysa frågan om avvägningen mellan reglerna i regeringsformen och i LAS och avgränsningen av företrädesrätten inom det statliga området. Utskottet avstyrker med det anförda motion Fi38 (v) yrkande 13.
Förslag och riktlinjer för de olika departementens ansvarsområden
Till kompletteringspropositionen del II har ett antal bilagor fogats (bilagorna II:1--II:13) vari statsråden föredrar de riktlinjer och förslag till åtgärder som hör till vederbörandes ansvarsområde. Riktlinjer och förslag har redovisats för samtliga departement. Finansutskottet har till utbildningsutskottet överlämnat bilaga II:7 i vad avser momenten 1--6. I övrigt har berörda utskott av finansutskottet beretts tillfälle inkomma med yttranden. Konstitutionsutskottet, lagutskottet, försvarsutskottet och trafikutskottet har avstått från att yttra sig.
Justitiedepartementets ansvarsområde
I propositionen redogör justitieministern bl.a. för uppdrag åt domstolsverket resp. riksåklagaren att till hösten 1991 avge förslag till besparingar genom främst decentralisering av personal- och ekonomiadministrativa uppgifter. På motsvarande sätt anmäls ett uppdrag åt kriminalvårdsstyrelsen att i anslagsframställningen för budgetåret 1992/93 redovisa förslag till besparingar på minst 10 milj.kr. under anslaget till kriminalvårdsstyrelsen.
I motion Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp) förs fram önskemål om ökning av anslagen till åklagar- och domstolsväsendet för att komma till rätta med brottsligheten på miljöområdet.
Justitieutskottet anför att detta gäller frågor som justitieutskottet och riksdagen helt nyligen tagit ställning till. Justitieutskottet förordar därför att motion Fi48 yrkande 7 avstyrks.
Justitieutskottet finner inte anledning till erinran mot vad justitieministern anfört och föreslår att finansutskottet hemställer att riksdagen godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna.
Finansutskottet har ingen annan uppfattning än justitieutskottet och avstyrker därmed motion Fi48 (mp) yrkande7. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom justitiedepartementets område som redovisas i propositionen.
Utrikesdepartementets ansvarsområde
I propositionen anges riktlinjer för omdisponering och effektivisering beträffande utrikesrepresentationen, den statligt finansierade Sverigeinformationen och det internationella utvecklingssamarbetet. De föreslagna åtgärderna beräknas leda till en minskning av den statliga administrationen med ca 90 milj.kr. Av besparingarna skall 22 milj.kr. användas för andra ändamål inom utrikesdepartementets verksamhetsområde.
Utrikesutskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen.
I motion Fi51 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c) föreslås att regeringen skall informera riksdagen innan viktiga förskjutningar i den svenska utlandsrepresentationen äger rum. Regeringen bör därför enligt motionärerna redovisa planer på att minska antalet utlandsmyndigheter innan åtgärder vidtas. Särskilt understryker motionärerna att det är uteslutet att riksdagen skulle ge regeringen en in blanco-fullmakt att lägga ned myndigheter i Europa i ett skede när Sverige är på väg att söka medlemskap i EG och kontakterna med länderna i vår egen världsdel är viktigare än någonsin.
Utrikesutskottet anser det naturligt att viss återhållsamhet iakttas med att sprida information om nedläggning av utlandsmyndigheter innan förslagen i lämpliga former bringas till riksdagens kännedom. Samtidigt delar utrikesutskottet motionärernas åsikt att en redovisning till riksdagen bör ske i god tid innan åtgärder vidtas.
Vad gäller det fall som motionärerna speciellt pekar på, nämligen eventuell nedläggning av myndigheter i Europa, utgår utrikesutskottet ifrån att möjlighet ges att ta del av eventuella planer i sådan riktning i särskilt god tid med hänsyn till den speciella vikt Sveriges representation i Europa har inför ett kommande beslut beträffande EG-medlemskap.
Vad som här anförts anser utrikesutskottet att finansutskottet bör föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna med anledning av motion Fi51 (fp, m, c).
Finansutskottet har i det föregående anfört att vad gäller flera av besparingsförslagen avser regeringen att återkomma i annat sammanhang med de konkreta förslagen som riksdagen då får ta ställning till. Finansutskottet tillstyrker med det anförda de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen som anförts i propositionen i denna del samt att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utrikesutskottet anfört med anledning av motion Fi51 (fp, m, c).
I motion Fi56 av Bengt Hurtig och Bertil Måbrink (v) föreslås att de resurser som eventuellt frigörs genom besparingar inom utrikesdepartementets område skall tillföras utvecklingssamarbetet med de fattigaste länderna.
Utrikesutskottet konstaterar att anslaget C.Internationellt utvecklingssamarbete inte budgetprövas på samma sätt som flertalet andra anslag. Det skall enligt riksdagsbeslut motsvara 1% av Sveriges BNI. Det är därmed inte på samma sätt som övriga poster i statsbudgeten utsatt för en prövning i förhållande till det tillgängliga budgetutrymmet.
Utrikesutskottet anser bl.a. mot denna bakgrund att motionen bör avstyrkas.
Finansutskottet delar utrikesutskottets uppfattning och avstyrker motion Fi56 (v).
Vad som anförs i propositionen om verksamheten inom kommerskollegium och Sveriges exportråd föranleder inget uttalande från näringsutskottets sida. Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att riksdagen lägger vad som anförts i denna del (avsnitt 5) till handlingarna.
Försvarsdepartementets ansvarsområde
I propositionen redovisas ett omfattande utredningsarbete som skall igångsättas inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Utredningsarbetet kommer att slutföras under inledningen av nästa försvarsbeslutsperiod som täcker femårsperioden 1992/93--1996/97. De avsedda besparingarna inom administrationen kommer att göras under denna period och beräknas uppgå till sammanlagt 350 milj.kr.
Finansutskottet har från sina utgångspunkter inget att erinra mot den lämnade redogörelsen. Utskottet biträder således de föreslagna riktlinjerna för omställning och minskning av den statliga administrationen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde.
Socialdepartementets ansvarsområde
Inom socialdepartementets område koncentreras åtgärderna för omställning och minskning av den statliga administrationen i det nu aktuella skedet till socialstyrelsens verksamhet och till socialförsäkringsadministrationen. I propositionen läggs vissa riktlinjer fast och dessa skall därefter konkretiseras i en dialog med berörda myndigheter.
En stor del av besparingarna skall åstadkommas genom regelförändringar och förenklingar, inte minst inom socialförsäkringsområdet. Andra åtgärder som skall vidtas gäller decentralisering och delegering till lokal och regional nivå samt ökad samverkan mellan olika organ. Vidare ingår åtgärder som syftar till att stärka kompetensen och öka koncentrationen på myndigheternas viktigaste uppgifter, dvs. uppföljning och utvärdering.
Slutliga ställningstaganden till genomförandet av de förordade besparingarna skall ske inom ramen för ordinarie budgetberedning. Den samlade effekten inom departementets område bedöms för treårsperioden uppgå till 420 milj.kr.
Socialstyrelsen och rättsmedicinalverket
Socialstyrelsen är enligt propositionen statens viktigaste organ inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Enligt de av riksdagen våren 1989 godkända riktlinjerna skall socialstyrelsens huvudsakliga uppgifter vara tillsyn samt kunskapsutveckling och kunskapsförmedling.
I propositionen redovisas riktlinjer för arbetet med folkhälsofrågorna, utvecklandet av ett epidemiologiskt centrum, förebyggande insatser mot HIV/aids, utvecklingen av det sociala arbetets metodik, hälsoskyddsfrågorna, olika chefsmyndighetsuppgifter samt beredskapsfrågor. När det gäller det föreslagna rättsmedicinalverket finns det enligt propositionen möjligheter att minska statens kostnader för verksamheten.
Ca 22 milj.kr. skall enligt propositionen kunna sparas på socialstyrelsen under treårsperioden. Av besparingarna återförs 10 milj.kr. till det föreslagna folkhälsoinstitutet budgetåret 1991/92. Besparingarna inom den rättspsykiatriska verksamheten beräknas till cirka 20 milj.kr. under treårsperioden. Slutliga ställningstaganden till genomförandet av besparingarna skall enligt propositionen tas inom ramen för den ordinarie budgetprocessen.
Socialutskottet har med anledning av vad som anförs i proposition 150 bilaga II:4 avsnitten 1--3, 5 och 6 avlämnat ett yttrande (1990/91:SoU10y) till finansutskottet. I yttrandet behandlas också motionerna Fi58 och Fi63.
I motion Fi58 av Barbro Sandberg (fp) anförs att konsekvenserna av de föreslagna förändringarna är otillräckligt belysta. Förslagen borde ha föregåtts av en organisationsutredning där för- och nackdelar med förändringarna belysts, och där de som berörs av förändringarna hade fått ge sin syn på förslagen (yrkande 1). Enligt motionären borde en sådan utredning beakta frågan om ansvaret på riksplanet för HIV/aidsarbetet (yrkande 2), socialstyrelsens tillsynsverksamhet (yrkande 3), frågan om epidemiologiskt centrum (yrkande 4), ansvarsfördelningen beträffande hälsoskyddet (yrkande 5) samt ansvaret för beredskapsfrågorna inom hälso- och sjukvården (yrkande 6).
I motion Fi63 av Karin Israelsson m.fl. (c) yrkas att riksdagen avslår propositionen såvitt avser förslaget till neddragning av socialstyrelsens verksamhet. Det väsentliga är, framhålls det, att skapa förutsättningar för att socialstyrelsen skall kunna arbeta effektivt. Förnyelsearbetet bör ha sin grund i en strävan att avbyråkratisera och skapa flexibilitet. Motionärerna kan inte ställa sig bakom de ytterligare nedskärningar av socialstyrelsen som föreslås eller tillskapandet av ett särskilt folkhälsoinstitut.
Socialutskottet anför i sitt yttrande att man inte nu är beredd att ta ställning till frågan i vad mån uppgifter såsom föreslås i propositionen och i motion Fi58 yrkande 4 bör föras över från socialstyrelsen till det föreslagna folkhälsoinstitutet. Dessa frågor kommer inom kort att behandlas i utskottets betänkande med anledning av proposition 1990/91:175 om vissa folkhälsofrågor.
Utskottet säger sig i yttrandet vidare vara positivt till en vidgning och intensifiering av det epidemiologiska arbetet och till en utbyggd verksamhet inom socialstyrelsens ram för utvärdering av det sociala arbetets metodik. När det gäller de förebyggande utåtriktade insatserna mot HIV/aids påpekar utskottet att man förutsätter att aidsdelegationens arbete så småningom förs över till en permanent organisation utanför regeringskansliet och betonar socialstyrelsens roll för smittskyddet i landet. Utskottet understryker beträffande beredskapsfrågorna att de föreslagna förändringarna inte får innebära någon försämrad kompetens inom styrelsen på detta område men har i övrigt inget att erinra mot vad som sägs i propositionen om socialstyrelsens beredskapsansvar.
Socialutskottet förordar att motion Fi63 (c) avstyrks. Av yrkandena i motion Fi58 (fp) bör enligt socialutskottet yrkandena 1, 2, 4 och 6 avstyrkas med hänvisning till det som utskottet anfört i sitt yttrande. Yrkandena 3 och 5 får enligt utskottet anses tillgodosedda och bör på denna grund avstyrkas. Någon vidare utredning utöver den särskilda organisationskommitté som föreslås i propositionen anser socialutskottet inte motiverad. Med de påpekanden som gjorts förordar socialutskottet att de i propositionen föreslagna riktlinjerna godkänns.
Finansutskottet tillstyrker, mot bakgrund av vad socialutskottet anfört i sitt yttrande, att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom socialdepartementets område som angetts i propositionen (avsnitten 1--3, 5 och 6) och avstyrker motionerna Fi58 (fp) och Fi63 (c).
Socialförsäkringsadministrationen
Beträffande socialförsäkringen framhålls i propositionen att viktiga förändringar pågår som berör administrationen. Bland aktuella regelförändringar märks att riksdagen nyligen beslutat att administrationen av sjukreseersättningarna skall föras över till sjukvårdshuvudmännen från den 1 januari 1992 samt att propositioner med förslag om nya regler för rehabilitering och rehabiliteringsersättning och om sjuklön fr.o.m. samma tidpunkt föreligger. Regeringen har också aviserat kommande förslag om bl.a. en samordning av arbetsskadeförsäkringen med sjukförsäkringen och förändringar i föräldraförsäkringen. Även förändringar i organisationens utformning och funktionssätt pågår.
Sammanfattningsvis innebär den långsiktiga strategin inom socialförsäkringsadministrationen en bruttobesparing om 900 milj.kr. om de tänkta förändringarna kommer till stånd. Besparingen gör det möjligt att inledningsvis satsa 450 milj.kr. för att åstadkomma en omstrukturering av hela administrationen inom området i syfte att stärka rehabiliteringsarbetet. Återstående resursneddragning når sin fulla effekt under budgetåret 1993/94 med tyngdpunkten under den senare delen av perioden. Av nettobesparingen föreslås att 40 milj.kr. skall satsas på förebyggande folkhälsoarbete.
Socialförsäkringsutskottet har med anledning av vad som anförs i propositionen om socialförsäkringsadministrationen avlämnat ett yttrande (1990/91:SfU5y) till finansutskottet. I yttrandet behandlas också motionerna Fi44 av Gullan Lindblad m.fl. (m) i vad avser yrkande 2 och Fi52 av Sigge Godin m.fl. (fp) i vad avser yrkande 3.
I motion Fi52 av Sigge Godin m.fl. (fp) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att det är angeläget att regeländringarna inom föräldraförsäkringen genomförs så fort som möjligt.
Socialförsäkringsutskottet anger i sitt yttrande att utskottet delar denna uppfattning och förutsätter att en proposition i frågan föreläggs riksdagen vid början av nästa riksmöte. Något särskilt tillkännagivande härom anser socialförsäkringsutskottet inte är påkallat. Finansutskottet delar denna uppfattning och avstyrker motion Fi52 (fp) yrkande 3.
I motion Fi44 av Gullan Lindblad m.fl. (m) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att målet för rationaliseringsverksamheten inom socialförsäkringssektorn bör vara en större resursneddragning än 450 milj.kr. vid utgången av budgetåret 1993/94. Motionärerna hänvisar härvid till sina förslag om en allmän obligatorisk sjukförsäkring och en upprensning bland alla de organ som ägnar sig åt styrningen av hälso- och sjukvården.
Socialförsäkringsutskottet erinrar i sitt yttrande om att den i propositionen beräknade resursneddragningen förutsätter att samtliga beräknade besparingar på grund av de i propositionen angivna planerade regel- och organisationsförändringarna kan uppnås under den kommande treårsperioden. Detta innebär i sig en hög målsättning. Utskottet framhåller i yttrandet också att det för sin del inte kan finna att ett införande av en allmän obligatorisk sjukförsäkring enligt de riktlinjer som lagts fram i olika moderata motioner skulle medföra några administrativa besparingar inom sjukförsäkringen. Detta hänger ihop med att förslagen innebär att försäkringen blir mer individualiserad och kommer att få bära en större del av sjukvårdskostnaderna än vad som är fallet i dag.
Finansutskottet delar socialförsäkringsutskottets bedömning och yrkar avslag på motion Fi44 (m) yrkande 2. Utskottet tillstyrker vidare att riksdagen godkänner de av regeringen förordade riktlinjerna för omställning och minskning av administrationen inom socialförsäkringsområdet.
Det framtida ADB-stödet inom socialförsäkringen (FAS90)
I kompletteringspropositionen tas frågan om ADB-stöd för administrationen inom socialförsäkringen upp. Förslag om den framtida ADB-verksamheten har senast lagts fram av riksförsäkringsverket i mars 1988 (FAS 90-förslaget). Förslaget innebär att en systemstruktur skall utvecklas där alla lokal- och centralkontor får egen datorkraft och knyts samman i ett gemensamt kommunikationsnät. Regeringen har därefter i oktober 1990 tillkallat en särskild utredare med uppgift att utreda och lägga fram förslag till författningsreglering av personregister på socialförsäkringsområdet. Enligt propositionen bör det nya ADB-systemet byggas upp i etapper. Den totala ramen (inkl. FAS 90-register) beräknas till högst 350 milj.kr. Oavsett FAS 90-registret behövs högst 150 milj.kr. under budgetåret 1991/92 för investeringar, varav 25 milj.kr. redan har anvisats. 125 milj.kr. föreslås anvisade på civildepartementets huvudtitel under Anskaffning av ADB-utrustning. Utskottet har behandlat frågan om anslag till ADB-investeringar budgetåret 1991/92 i betänkande 1990/91:FiU30.
I motionerna Fi44 av Gullan Lindblad m.fl. (m) yrkande 1 och Fi52 av Sigge Godin m.fl. (fp) yrkandena 1 och 2 begärs tillkännagivanden till regeringen av innebörd att FAS 90-projektet inte bör genomföras och att motionärerna inte vill binda sig i nuläget för ADB-investeringar på ytterligare 175 milj.kr.
I motion Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp) begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande om att riksdagen inte nu bör ta ställning till frågan om en ny sjukregisterlag utan kommer att noga pröva frågan om ett lagförslag härom läggs fram.
Socialförsäkringsutskottet anför följande i sitt yttrande. Kritiken i motionerna mot FAS 90 riktar sig huvudsakligen mot den del av projektet som hänför sig till uppbyggnaden av lokala och centrala register och remissyttrandena över betänkandet (SOU 1991:19 Lokala sjukförsäkringsregister). Enligt socialförsäkringsutskottets mening ser en övervägande andel av remissinstanserna positivt på en författningsreglering av socialförsäkringens register. De önskemål om ändringar och kompletteringar som förts fram kommer att i vanlig ordning bli föremål för övervägande i samband med den fortsatta beredningen av förslaget. Motionsyrkandena bör därför enligt utskottet inte bifallas.
Finansutskottet avstyrker med hänvisning till det anförda bifall till motionerna Fi44 (m) yrkande 1, Fi48 (mp) yrkande 2 och Fi52 (fp) yrkandena 1 och 2.
Kommunikationsdepartementets ansvarsområde
I propositionen anges att utgångspunkten för regeringens förnyelsearbete på det trafikpolitiska området är riksdagens trafikpolitiska beslut från år 1988. Inom departementets område har regeringen i budgetpropositionen (prop. 1990/91:100 bilaga 8) föreslagit minskade administrativa kostnader inom vägområdet, en avveckling av transportrådet samt aviserat en översyn av trafiksäkerhetsarbetet.
Inom vägverket bedöms förvaltningskostnaderna på främst regional nivå kunna minskas med 300 milj.kr. per år. Effektiviseringar i trafiksäkerhetsarbetets organisation utreds för närvarande och skall redovisas under hösten 1991. Utgångspunkten är att administrationskostnaderna skall minska med 10 %. När det gäller transportrådet har riksdagen godtagit regeringens förslag i budgetpropositionen om en avveckling. Därmed uppnås en besparing på 6 milj.kr.
I kompletteringspropositionen räknar regeringen med att de redovisade åtgärderna sammanlagt skall leda till en minskning av den statliga administrationen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde med 306 milj.kr.
Finansutskottet konstaterar att riksdagen i annat sammanhang tagit ställning till vad som redovisas i propositionen och har inget att erinra mot vad som i propositionen anförts om omstruktureringen och omställningen av den statliga administrationen inom kommunikationsdepartementets område.
Finansdepartementets ansvarsområde
Flertalet myndigheter inom finansdepartementets område genomgår för närvarande stora förändringar i syfte att effektivisera verksamheten. De myndigheter som de närmaste åren främst berörs av mer genomgripande förändringar är skatteförvaltningen och exekutionsväsendet, tullverket, byggnadsstyrelsen samt bank- och försäkringsinspektionerna.
De åtgärder för omställning och minskning av administrationen som redovisas i propositionen beräknas leda till en reducering av den statliga administrationen med ca 550 milj.kr. t.o.m. budgetåret 1993/94.
Skatteutskottet konstaterar i sitt yttrande (1990/91:SkU6y) till finansutskottet att den sammantagna utgiftsminskningen och inkomstökningen för skatteförvaltningen och exekutionsväsendet i propositionen beräknas till minst 300 milj.kr. för perioden 1991/92--1995/96. Merparten härav synes falla inom exekutionsväsendet.
I motion Fi48 yrkande 8 av Inger Schörling m.fl. (mp) föreslås en ökning av anslaget till riksskatteverket med 10 milj.kr. för bättre kontroll av företag.
Skatteutskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att man bör iaktta försiktighet när det gäller möjligheterna att under de närmaste åren åstadkomma utgiftsminskningar inom skatteförvaltningen. Vad gäller administrationskostnaderna längre fram i tiden finns det enligt skatteutskottet för närvarande inget som motsäger förväntningarna om ett minskat anslagsbehov till följd av förenklingar i skattereglerna och en förhöjd effektivitet. Med anledning av vad som anförts i motionen framhålls i yttrandet att man givetvis inte bör avväga anslagen på ett sådant sätt att det går ut över effektiviteten och därigenom leder till minskade statsinkomster.
Med hänvisning till vad skatteutskottet anfört avstyrker finansutskottet motion Fi48 yrkande 8.
Näringsutskottet har i betänkandet om finans- och försäkringsinspektionen (1990/91:NU44) tillstyrkt en sammanslagning av de båda myndigheterna. Riksdagen behandlar ärendet i början av juni.
Finansutskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom finansdepartementets område som anges i propositionen. Finansutskottet har ej heller någon erinran mot förslaget i propositionen att till kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 694 648 000 kr.
Utbildningsdepartementets ansvarsområde
Till utbildningsdepartementets verksamhetsområde hör skolväsendet, den grundläggande högskoleutbildningen, forskningen och forskarutbildningen, vuxenutbildningen, studiestödet, kulturverksamheten samt massmedierna. I detta betänkande behandlas frågor om omställning och minskning av den statliga administrationen på kultur- och massmedieområdet (bil. II:7 punkterna 4, 5 och 7.7--7.9). Övriga delar av bilaga II:7 har av finansutskottet överlämnats till utbildningsutskottet.
Kultur- och massmedieområdet
I propositionen anges att det bör vara möjligt att, som ett led i arbetet med att decentralisera, förenkla och rationalisera kulturområdets myndighetsstruktur, sätta upp ett mål som innebär att myndigheterna inom kulturområdet skall åstadkomma minskade administrativa kostnader med minst 12 milj.kr. under den kommande treårsperioden.
För budgetåret 1991/92 skall kravet på effektiviseringar kunna uppnås genom vissa förändringar inom arkivområdet. Riksarkivet har föreslagit en förändrad användning av papperskvaliteter i statsförvaltningen, vilket innebär att användningen av arkivbeständigt papper delvis bör ersättas med s.k. åldringsbeständigt papper. Enligt propositionen bör omläggningen av pappersanvändningen kunna genomföras under budgetåret 1991/92.
Den sammanlagda besparingen för den offentliga sektorn som helhet beräknas till 3 milj.kr. För budgetåren 1992/93 och 1993/94 beräknas besparingarna på statsbudgeten för administrationen på kulturområdet kunna uppgå till 2 resp. 7 milj.kr. På massmedieområdet beräknas att talboks- och punktskriftsbibliotekets administrativa kostnader skall kunna minska med sammanlagt 600 000 kr. under de tre närmaste budgetåren.
I motion Fi42 av Margit Gennser och Nils Fredrik Aurelius (m) hemställs att remissorganens yttranden över riksarkivets förslag skall avvaktas innan beslut fattas om övergång till nya papperskvaliteter för arkivalier.
Kulturutskottet har med anledning av vad som anförs i propositionen om den statliga administrationen inom kultur- och massmedieområdet avlämnat ett yttrande (1990/91:KrU9y) till finansutskottet. I yttrandet behandlas också motion Fi42 av Margit Gennser och Nils Fredrik Aurelius (m).
Kulturutskottet konstaterar i sitt yttrande att remissinstanserna över lag är positiva till riksarkivets förslag som bl.a. innebär att myndigheterna skall kunna välja mellan arkivbeständigt och åldringsbeständigt papper vid arkivbildning. Enligt kulturutskottets mening kommer den föreslagna förändringen -- utöver besparingseffekterna -- även att få positiva kulturpolitiska effekter. Kulturutskottet har ej heller i övrigt något att erinra mot vad som anförs i propositionen om administrativa besparingar inom kultur- och massmedieområdet.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker finansutskottet att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom kulturområdet och massmedieområdet som har angetts i propositionen (bil. II:7 i vad avser momenten 7--9 i hemställan) och avstyrker motion Fi42 (m).
Jordbruksdepartementets ansvarsområde
I propositionen framhålls att inom departementets verksamhetsområde har ett arbete påbörjats som innebär stora strukturella förändringar. Förändringsarbetet kan dels sägas syfta till att klarlägga samhällets och de olika näringarnas ansvarsområden, dels uppnå högre grad av måluppfyllelse och effektivitet med de resurser som kommer att stå till förfogande. Arbetet under de närmaste åren bör enligt propositionen särskilt inriktas mot
att fullfölja livsmedelsreformen,
att höja ambitionerna inom miljöområdet,
att fullfölja arbetet med ett förbättrat djurskydd,
att utveckla skogspolitiken,
att offensivt satsa på FoU för jord- och skogsbrukets framtid,
att modernisera och förnya administrationen.
De åtgärder för omställning och minskning av den statliga administrationen som redovisas i propositionen inom jordbruksdepartementets område beräknas leda till en besparing under budgetåren 1991/92--1993/94 på sammanlagt minst 115 milj.kr.
Jordbruksutskottet har med anledning av vad som anförs i propositionen bilaga II:8 avlämnat ett yttrande (1990/91:JoU9y) till finansutskottet. Jordbruksutskottet har inget att erinra mot de av regeringen redovisade riktlinjerna eller mot förslaget till minskat anslag till fiskeriverket för budgetåret 1991/92.
Finansutskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom jordbruksdepartementets område som anförts i propositionen. Utskottet tillstyrker också förslaget till minskat anslag till fiskeriverket.
Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde
Till arbetsmarknadsdepartementet hör frågor om arbetsmarknad, arbetsliv, invandring och svenskt medborgarskap. Utgångspunkter för en omställning och minskning av administrationen har varit de huvudlinjer som regeringen presenterade i budgetpropositionen. Det handlar bl.a. om övergång till mål- och resultatorienterad styrning, delegering av uppgifter till regional och lokal nivå och en minskning av detalj- och regelstyrningen.
Riktlinjerna i propositionen omfattar bl.a. en neddragning av arbetsmarknadsdepartementets organisation, besparingar vid AMS och länsarbetsnämnderna, ändrad organisation för utbetalning av lönegarantimedel, besparingar vid arbetarskyddsverket, arbetsmarknadsinstituten och arbetslivscentrum. De åtgärder som redovisas skall leda till en minskning av den statliga administrationen med 124 milj.kr. under den treåriga programperioden. Härav faller 20,7 milj.kr. på invandrarområdet.
Arbetsmarknadsutskottet har med anledning av vad som anförs i propositionen bilaga II:9 (exkl. avsnitt 5 Invandring m.m.) avlämnat ett yttrande (1990/91:AU5y) till finansutskottet. Arbetsmarknadsutskottet har inget att invända mot de besparingsplaner som redovisats beträffande utskottets beredningsområde.
Finansutskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom arbetsmarknadsdepartementets område som har anförts i propositionen.
Bostadsdepartementets ansvarsområde
Länsbostadsnämnderna och statens råd för byggnadsforskning (BFR)
Riksdagen har tidigare under detta riksmöte beslutat införa ett nytt bostadsfinansieringssystem som kan väntas leda till betydande förändringar av länsbostadsnämndernas organisation, arbetsformer och dimensionering. I propositionen aviseras att sådana förändringar kommer att genomföras successivt fram till budgetåret 1994/95.
I motion Fi64 av Agne Hansson m.fl. (c) föreslås att riksdagen skall göra ett tillkännagivande i frågan av innebörd att länsbostadsnämnderna kan avskaffas om centerpartiets förslag till nytt bostadsfinansieringssystem genomförs (yrkande 1).
Bostadsutskottet har inte haft några erinringar mot den lämnade redovisningen utan tillstyrker för sin del de föreslagna riktlinjerna för omställning och minskning av länsbostadsnämnderna. Motion Fi64 (c) däremot avstyrks av bostadsutskottet som erinrar om att motionärernas förslag utgår från ett finansieringssystem som riksdagen vid flera tillfällen avslagit.
Av propositionen framgår att en översyn har gjorts av verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning (BFR). Bostadsministern redovisar sin uppfattning om vissa av förslagen. Han framhåller också att det i vissa avseenden kan vara befogat att regeringen närmare anger riktlinjer för hur förändringsarbetet skall bedrivas och preciserar i vilka avseenden organisationen skall ändras. Bostadsutskottet har inte några invändningar mot att översynen av BFRs verksamhet och organisation fortsätter enligt de redovisade riktlinjerna. Finansutskottet har i fråga om länsbostadsnämndernas och BFRs framtida verksamhet ingen annan uppfattning än den bostadsutskottet givit uttryck för. Finansutskottet anser således att riksdagen bör godkänna de i propositionen föreslagna riktlinjerna för omställning och minskning av den statliga administrationen inom bostadsdepartementets verksamhetsområde. I likhet med vad bostadsutskottet anfört avstyrker finansutskottet motion Fi64 (c) yrkande 1.
Byggnadsforskningens finansiering
Genom propositionen bereds riksdagen också möjlighet att ta del av en redogörelse som bostadsministern lämnat om överläggningar med olika parter inom byggsektorn angående byggnadsforskningens finansiering. Regeringens utgångspunkt för överläggningarna har varit att byggbranschen skall bidra med ett resurstillskott på omkring 70 milj.kr. Vissa överenskommelser har redan nåtts och i propositionen föreslås att överläggningarna skall fullföljas med sikte på att senast den 1 juli 1993 nå den riktpunkt på 70 milj.kr. som satts upp.
I motion Fi64 av Agne Hansson m.fl. (c) föreslås att riksdagen skall göra ett tillkännagivande om inriktningen och behovet av förstärkning av byggnadsforskningen.
Bostadsutskottet noterar med tillfredsställelse att överenskommelser har ingåtts med delar av byggbranschen och ger sitt stöd till det av regeringen uppsatta målet för de fortsatta överläggningarna. Motion Fi64 (c) yrkande 2 avstyrks av bostadsutskottet, bl.a. med motiveringen att förslagen till vissa delar inte fyller något reellt syfte.
Finansutskottet gör för egen del ingen annan bedömning än bostadsutskottet i frågan om byggnadsforskningens finansiering. Utskottet förordar således att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna och avstyrker motion Fi64 (c) yrkande 2.
Småhusskadenämnden
I propositionen föreslås att småhusskadenämnden avvecklas vid årets utgång. Bostadsutskottet har tillstyrkt förslaget. Finansutskottet föreslår därför att riksdagen godkänner förslaget om avveckling av småhusskadenämnden.
Industridepartementets ansvarsområde
Besparingen inom industridepartementets område möjliggörs genom att en näringspolitisk myndighet inrättas genom en sammanslagning av statens industriverk, styrelsen för teknisk utveckling och statens industriverk.
Förslaget att inrätta den nya myndigheten har tillstyrkts av näringsutskottet i betänkandet 1990/91:NU35 som godkänts av riksdagen. Denna åtgärd leder till en minskning av den statliga administrationen motsvarande ca 60 milj.kr. Finansutskottet förordar att vad som anförs om omställningen och minskningen av den statliga administrationen inom industridepartementets område läggs till handlingarna.
Civildepartementets ansvarsområde
Inom civildepartementets område finns förvaltningar med skilda karaktärer. Det gäller bl.a. vissa gemensamma administrativa resurser för statsförvaltningen, såsom regeringskansliets förvaltningskontor, statistiska centralbyrån och länsstyrelserna. Andra gemensamma resurser är de s.k. stabsmyndigheterna, främst statskontoret, riksrevisionsverket, statens arbetsgivarverk och statens institut för personalutveckling.
Inom departementets verksamhetsområde finns också myndigheter med centrala förvaltningsuppgifter såsom kammarkollegiet och rikspolisstyrelsen. De åtgärder som redovisas i propositionen beräknas sammanlagt leda till en minskning av den statliga administrationens kostnader med ca 370 milj.kr. under budgetåren 1991/92--1993/94.
Små nämnder och myndigheter
I propositionen redogör civilministern för ett uppdrag åt statskontoret att lämna förslag till förbättring av administrativa rutiner vid myndigheter belägna på Riddarholmen i Stockholm. Det gäller bl.a. kammarkollegiet, jämställdhetsombudsmannen, diskrimineringsombudsmannen och vissa domstolar.
Justitieutskottet finner ingen anledning till erinran mot vad som anförts i propositionen i denna del. Finansutskottet tillstyrker därmed att riksdagen godkänner de angivna riktlinjerna i denna del.
Länsstyrelserna
I propositionen redogör civilministern bl.a. för ett översynsarbete rörande polisorganisationen som sker med bl.a. den inriktningen att funktionen som regional polischef skall vara förenad med befattningen som polischef i den lokala polisorganisationen (den s.k. länspolismästarmodellen).
Justitieutskottet, som tidigare under detta riksmöte uttalat sig för länspolismästarmodellen (1990/91:JuU1 s. 21), har inte funnit anledning till erinran mot vad civilministern i detta hänseende anfört.
Finansutskottet föreslår på grundval härav att riksdagen godkänner de av civilministern angivna riktlinjerna såvitt gäller länspolismästarmodellen.
Polisväsendet
I propositionen redogör civilministern för översynsarbetet såvitt gäller rikspolisstyrelsen och den lokala polisorganisationen.
Enligt bedömningarna i propositionen bör de redovisade förändringarna jämte en ökad avgiftsbeläggning av polisens verksamhet leda till besparingar inom polisen på 130 milj.kr., varav 10 milj.kr. på central nivå och 100 milj.kr. på regional och lokal nivå. Förändringarna antas inte kunna vara helt genomförda förrän vid utgången av budgetåret 1993/94.
Besparingar i den lokala polisorganisationen
I motionerna Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp), Fi59 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) och Fi61 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson (c) yrkas, såvitt nu är i fråga, ett tillkännagivande riktat mot besparingskraven på den lokala polisorganisationen. Enligt motionärerna bör möjliga besparingar på den lokala nivån komma den egentliga polisverksamheten till del.
Justitieutskottet anför att man i och för sig kan instämma i tankegångarna bakom motionsönskemålen i denna del. Enligt propositionen är en förutsättning för besparingsarbetet att polisens möjligheter att upprätthålla allmän ordning och säkerhet inte skall försämras. Detta överensstämmer med justitieutskottets synsätt att den egentliga polisverksamheten inte får drabbas av de aktuella rationaliseringarna. Därmed saknas enligt justitieutskottets mening anledning till något sådant tillkännagivande som motionärerna efterlyser.
Finansutskottet föreslår att riksdagen med avslag på motionerna Fi48 (mp) yrkande 6, Fi59 (c) delvis och Fi61 (c) delvis godkänner de av civilministern angivna riktlinjerna i motsvarande del.
Sammanslagning av polisdistrikt
I motionerna Fi59 (c) och Fi61 (c) riktas invändningar mot tankarna i propositionen på sammanslagning av polisdistrikt.
Justitieutskottet gör samma bedömning i yttrandet till finansutskottet som justitieutskottet gjorde tidigare under detta riksmöte då uttalanden av civilministern om att det i vissa fall kan finnas skäl att ändra indelningen i polisdistrikt (1990/91:JuU1 s. 21) lämnades utan erinran. Justitieutskottet vill emellertid i viss anslutning till motionsönskemålen slå fast att det även i framtiden är viktigt att polisen är representerad på så många orter som möjligt; polis bör finnas stationerad i alla kommuner i landet. Justitieutskottet vill också tillägga att, därest en mer genomgripande förändring av polisdistriktsindelningen skulle aktualiseras, frågan härom måste underställas riksdagen.
Finansutskottet ställer sig bakom dessa uttalanden och föreslår riksdagen att med avslag på motionerna Fi59 (c) delvis och Fi61 (c) delvis godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna i motsvarande del.
Konkurrensfrågor
I näringsutskottets yttrande 1990/91:NU14y till finansutskottet framhålls att innan konkurrenskommittén (C 1989:03) framlägger sitt slutbetänkande föreligger inte underlag att nu ta ställning till besparingar hos de myndigheter som har sitt verksamhetsfält inom konkurrensområdet. Finansutskottet noterar att de besparingar som här avses endast utgör en mindre del av de totala besparingarna inom civildepartementets område. I propositionen anförs allmänt att det i slutet av planeringsperioden kommer att finnas utrymme för vissa administrativa rationaliseringar genom att datorstödet byggs ut, arbetsmetoder förändras och ansvarsgränser till sektormyndigheter som arbetar med konsumentfrågor renodlas. En besparing på ca 5% på konsumentområdet anses mot denna bakgrund vara möjlig att genomföra.
Finansutskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom civildepartementets område som anges i propositionen i den mån de inte omfattas av vad utskottet föreslagit i det föregående.
Statlig revision
Föredragande statsrådet anför att årsredovisningen skall revideras i sin helhet. I enlighet med regeringens förslag i årets budgetproposition skall således även resultatredovisningen revideras. I kompletteringspropositionen föreslås att revisionsberättelsen, liksom hittills, skall lämnas till myndigheten. Om revisionsberättelsen innehåller anmärkningar mot myndighetens redovisning, s.k. oren revisionsberättelse, skall, till skillnad från nuvarande ordning, kopia lämnas till regeringen.
I motion Fi50 av Anne Wibble m.fl. (fp) föreslås i likhet med vad revisionsutredningen (Årlig revision i statsförvaltningen SOU 1990:64) föreslagit att samtliga revisionsberättelser skall inges till regeringen. Som skäl härför anges att det under de senaste åren varit grava fel i många myndigheters ekonomiska redovisningar.
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i propositionen och i motionen att det är angeläget att de s.k. orena berättelserna tas om hand och att missförhållanden rättas till. Enligt förslaget i propositionen skall verksstyrelsen om revisionsberättelsen innehåller anmärkningar mot myndighetens årsredovisning till regeringen redovisa vidtagna och planerade åtgärder senast två månader efter det att myndighetens styrelse har fått revisionsberättelsen. Därigenom får regeringen underlag för att ta ställning till om ytterligare åtgärder behöver vidtas. Enligt utskottet förefaller detta vara en tillfredsställande ordning. I likhet med vad som anförs i propositionen anser utskottet att slutlig ställning till denna fråga bör tas i anslutning till den av regeringen aviserade översynen av styrelsernas roll och ansvar. Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi50 (fp) yrkande 2.
Miljödepartementets ansvarsområde
Riktlinjer för verksamheten inom huvuddelen av miljödepartementets ansvarsområde har nyligen lagts fast i proposition 1990/91:90 En god livsmiljö. I proposition 1990/91:150 bilaga II:13 lämnas förslag om riktlinjer för en omställning och minskning av den statliga administrationen inom miljödepartementets verksamhetsområde. Vidare föreslås att naturvårdsverkets kustlaboratorium förs över till fiskeriverket. Merparten av verksamheten vid laboratoriet finansieras med intäkter från kraftindustrin. Resterande del (1 040 000 kr.) finansieras med medel från fjortonde huvudtitelns anslag B 1. Statens naturvårdsverk. I samband med att fiskeriverket övertar ansvaret för laboratoriet skall besparingar göras på 2,5 milj.kr.
De föreslagna åtgärderna beräknas leda till en minskning av den statliga administrationen inom miljödepartementets område på sammantaget omkring 30 milj.kr. under den närmaste treårsperioden. I propositionen föreslås också att ramanslaget till naturvårdsverket för budgetåret 1991/92 minskas med 1040000 kr. i förhållande till vad som föreslagits i proposition 1990/91:90.
Jordbruksutskottet har med anledning av vad som anförts i proposition 1990/91:150 bilaga II:13 avlämnat ett yttrande (1990/91:JoU9y) till finansutskottet. Utskottet har inget att erinra mot de av regeringen redovisade riktlinjerna eller mot förslaget till minskat anslag under fjortonde huvudtiteln.
I näringsutskottets yttrande (1990/91:NU14y) till finansutskottet anförs att statens kärnkraftinspektion, statens kärnbränslenämnd och statens strålskyddsinstitut har fått i uppdrag att utreda möjliga samordningsvinster vid samlokalisering av de tre myndigheterna till kvarteret Garnisonen i Stockholm. Eftersom utredningsuppdraget skall redovisas till hösten går det inte enligt näringsutskottet att nu redovisa några besparingar.
Finansutskottet noterar att av de föreslagna totala besparingarna på miljödepartementets område utgör samordningsvinsterna vid samlokalisering av de tre nämnda myndigheterna endast en mycket liten del. Det är givetvis svårt att nu exakt ange storleken på de besparingar som kan bli följden av de samordningsåtgärder som förordas i propositionen. Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom miljödepartementets område som har anförts i propositionen. Utskottet tillstyrker också förslaget till minskat anslag till statens naturvårdsverk för budgetåret 1991/92.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi37 yrkande 3, 1990/91:Fi38 yrkande 12, 1990/91:Fi39 yrkande 8 och 1990/91:Fi50 yrkandena 1 och 3, res. 1 (m, fp) res. 2 (c) res. 3 (v) res. 4 (mp)
2. beträffande de statsanställdas anställningstrygghet att riksdagen avslår motion 1990/91:Fi38 yrkande 13, res. 5 (v)
3. beträffande riktlinjer inom justitiedepartementets område att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Fi48 yrkande 7 godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom justitiedepartementets område som har anförts i proposition 1990/91:150 bilaga II:1, res. 6 (mp)
4. beträffande riktlinjer inom utrikesdepartementets område att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Fi51 och med avslag på motion 1990/91:Fi56 godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen som har anförts i proposition 1990/91:150 bilaga II:2 mom. 1 (avsnitten 1--4 och 6) samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om nedläggning av utlandsmyndigheter, res. 7 (v)
5. beträffande verksamheten inom kommerskollegium och Sveriges exportråd att riksdagen lägger proposition 1990/91:150 bilaga II:2 mom.2 (avsnitt5) till handlingarna,
6. beträffande riktlinjer inom försvarsdepartementets område att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde som anförts i proposition 1990/91:150 bilaga II:3,
7. beträffande riktlinjer för socialstyrelsen och rättsmedicinalverket att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Fi58 och 1990/91:Fi63 godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av administrationen inom socialstyrelsen och rättsmedicinalverket som anförts i proposition 1990/91:150 bilaga II:4 i denna del, res. 8 (m) res. 9 (fp) res. 10 (c)
8. beträffande riktlinjer för socialförsäkringsadministrationen att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Fi44 yrkande 2 och 1990/91:Fi52 yrkande 3 godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av administrationen inom socialförsäkringsområdet som anförts i proposition 1990/91:150 bilaga II:4 i denna del, res. 11 (m) res. 12 (fp)
9. beträffande det framtida ADB-stödet inom socialförsäkringen (FAS90) att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi44 yrkande 1, 1990/91:Fi48 yrkande 2 och 1990/91:Fi52 yrkandena 1 och 2, res. 13 (m, fp) res. 14 (c, mp)
10. beträffande omstrukturering och omställning av den statliga administrationen inom kommunikationsdepartementets område att riksdagen lägger proposition 1990/91:150 bilaga II:5 till handlingarna,
11. beträffande riktlinjer inom finansdepartementets område att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Fi48 yrkande8 godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom finansdepartementets verksamhetsområde som anförts i proposition 1990/91:150 bilaga II:6 mom. 1, res. 15 (v, mp)
12. beträffande anslaget till Kronofogdemyndigheterna att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150 bilaga II:6 mom. 2 till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1991/92 under sjunde huvudtiteln -- med ändring av tidigare beslut om medelsanvisning (1990/91:LU18, rskr. 191) -- anvisar ett förslagsanslag på 694648000 kr.,
13. beträffande riktlinjer inom kulturområdet att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Fi42 godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom kulturområdet som har anförts i proposition 1990/91:150 bilaga II:7 mom. 7,
14. beträffande riktlinjer inom massmedieområdet att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom massmedieområdet som har anförts i proposition 1990/91:150 bilaga II:7 mom. 9,
15. beträffande anslaget till Presstödsnämnden och taltidningsnämnden att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150 bilaga II:7 mom. 8 till förslagsanslaget Presstödsnämnden och taltidningsnämnden för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett belopp som är 150000 kr. lägre än vad riksdagen tidigare beslutat (1990/91:KU29, rskr. 161),
16. beträffande riktlinjer inom jordbruksdepartementets område att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde som har anförts i proposition 1990/91:150 bilaga II:8 mom. 1,
17. beträffande anslaget till Fiskeriverket att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150 bilaga II:8 mom. 2 till förslagsanslaget Fiskeriverket för budgetåret 1991/92 under nionde huvudtiteln anvisar ett belopp som är 1460000 kr. lägre än vad riksdagen tidigare beslutat (1990/91:JoU25, rskr. 283),
18. beträffande riktlinjer inom arbetsmarknadsdepartementets område att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde som har anförts i proposition 1990/91:150 bilaga II:9,
19. beträffande riktlinjer inom bostadsdepartementets område att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Fi64 yrkande1 godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom bostadsdepartementets verksamhetsområde som har anförts i proposition 1990/91:150 bilaga II:10 mom. 1, res. 16 (m, fp, c)
20. beträffande byggnadsforskningens finansiering att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Fi64 yrkande2 lägger proposition 1990/91:150 bilaga II:10 mom.3 till handlingarna, res. 17 (c)
21. beträffande avveckling av småhusskadenämnden att riksdagen godkänner det i proposition 1990/91:150 bilaga II:10 mom. 2 framlagda förslaget om avveckling av småhusskadenämnden,
22. beträffande omställning och minskning av den statliga administrationen inom industridepartementets område att riksdagen lägger proposition 1990/91:150 bilaga II:11 till handlingarna,
23. beträffande besparingar i den lokala polisorganisationen att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Fi48 yrkande 6, 1990/91:Fi59 i denna del och 1990/91:Fi61 i denna del godkänner de allmänna riktlinjer som anförts i proposition 1990/91:150 bilaga II:12 mom. 1 i den del som gäller den lokala polisorganisationen (avsnitt 8), res. 18 (m, c, mp)
24. beträffande sammanslagning av polisdistrikt att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Fi59 i denna del och 1990/91:Fi61 i denna del godkänner de allmänna riktlinjer som anförts i proposition 1990/91:150 bilaga II:12 mom. 1 i den del som gäller sammanslagning av polisdistrikt (avsnitt 8), res. 19 (m, c)
25. beträffande riktlinjer i övrigt inom civildepartementets område att riksdagen godkänner de riktlinjer i övrigt för omställning och minskning av den statliga administrationen inom civildepartementets verksamhetsområde som har anförts i proposition 1990/91:150 bilaga II:12 mom. 1, i den mån dessa inte omfattas av momenten 23 och 24,
26. beträffande statlig revision att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Fi50 yrkande 2 lägger proposition 1990/91:150 bilaga II:12 mom.2 till handlingarna, res. 20 (m, fp, c)
27. beträffande riktlinjer inom miljödepartementets område att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom miljödepartementets verksamhetsområde som har anförts i proposition 1990/91:150 bilaga II:13 mom. 1,
28. beträffande anslaget till Statens naturvårdsverk att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150 bilaga II:13 mom.2 till ramanslaget Statens naturvårdsverk för budgetåret 1991/92 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett belopp som är 1040000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1990/91:90.
Stockholm den 30 maj 1991
På finansutskottets vägnar
Hans Gustafsson
Närvarande: Hans Gustafsson (s), Anne Wibble (fp), Roland Sundgren (s), Lars Tobisson (m), Gunnar Björk (c), Per Olof Håkansson (s), Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c), Lars-Ove Hagberg (v), Carl Frick (mp), Sonia Karlsson (s), Maria Hed (s) och Knut Wachtmeister (m).
Reservationer
Reservationer
1. Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen (mom.1)
Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp) och Knut Wachtmeister (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 12 slutar med "yrkandena 1 och 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner, i likhet med vad som framhålls i motion Fi50 (fp), att de riktlinjer som dras upp i propositionen endast ger vaga direktiv för hur neddragningen av den statliga administrationen skall ske. På flera områden anges endast att en besparing skall ske utan att någon annan avsikt anges eller att effekterna närmare belyses. Det är enligt utskottets mening därför angeläget att regeringen återkommer till riksdagen när mer preciserade förslag för åtgärderna inom resp. område arbetats fram. Den arbetsmetod som regeringen valt, nämligen att presentera en riktlinjeproposition helt vid sidan om ordinarie budgetprocess, underlättar varken berörda myndigheters planering eller riksdagens möjligheter till en samlad prövning. Omställnings- och effektiviseringsarbetet i den statliga administrationen bör bedrivas målmedvetet och långsiktigt. Det bör därför vara ett väsentligt inslag i den ordinarie budgetprocessen. Vidare bör regeringen presentera en mer genomtänkt strategi för uppbyggnaden av de olika myndigheternas regionala organisation. Möjligheterna att underlätta samarbetet myndigheter emellan på regional nivå bör ägnas större uppmärksamhet. Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi50 (fp) yrkandena 1 och 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Fi50 yrkandena 1 och 3 samt med avslag på motionerna 1990/91:Fi37 yrkande 3, 1990/91:Fi38 yrkande 12 och 1990/91:Fi39 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen (mom.1)
Gunnar Björk och Ivar Franzén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "I centerpartiets motion Fi37" och slutar med "av myndigheter" bort ha följande lydelse:
I centerpartiets motion Fi37 anförs att den ökande misstron mot den offentliga sektorn, människors främlingskap inför det politiska systemet och deras avtagande förväntningar när det gäller påverkansmöjligheter måste tas på djupaste allvar. Centerpartiet har i en särskild partimotion presenterat riktlinjer för förnyelsen av den offentliga sektorn. Motionärerna påpekar dock att de strukturella förändringar som krävs för att i grunden förnya den offentliga sektorn -- med bevarade höga ambitioner när det gäller enskilda människors grundtrygghet -- saknas i propositionen.
När det gäller besparingar i den statliga administrationen erinrar motionärerna om att centerpartiet under en följd av år har varnat för effekterna av den ökande byråkratiseringen och centralstyrningen. Mot denna bakgrund anser motionärerna att det nu är nödvändigt att ange riktlinjer för den statliga verksamheten vilka skall leda till minskad byråkrati och i stället ökad personlig valfrihet och inflytande för de enskilda människorna.
Besparingar i den statliga administrationen är nödvändiga och angelägna. Regeringens förslag innebär ett första steg för att minska en statlig administration som tidigare hela tiden vuxit. Motionärerna konstaterar dock att regeringens förslag har karaktär av delvis ospecificerade sparbeting som läggs ut över olika myndighetsområden. Detta skapar oklarhet om besparingarnas närmare karaktär. Besparingar i den statliga administrationen skall enligt motionärerna leda till effektiviseringar och rationaliseringar av de övergripande funktionerna på central och regional nivå. I flera fall föreslår i stället regeringen neddragningar som i högre grad än att drabba administrationen kan förväntas drabba den direkta verksamheten på lokal nivå. Ett exempel härpå är förslaget till besparing inom polismyndigheten där huvuddelen av besparingarna förväntas ske i den lokala polisorganisationen. I stället för detta hade besparingskraven på polismyndigheternas centrala och regionala funktioner bort skärpas. Detta tas även upp i motion Fi59 (c). Utskottet instämmer i motion Fi37 (c) yrkande 3 och föreslår att vad som däri anförts om omställningen och minskningen av den statliga administrationen ges regeringen till känna.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "Med hänvisning" och slutar med "yrkandena 1 och 3" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi38 yrkande 12, Fi39 yrkande 8 samt Fi50 yrkandena 1 och 3.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi37 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1990/91:Fi38 yrkande 12, 1990/91:Fi39 yrkande 8 och 1990/91:Fi50 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen (mom.1)
Lars-Ove Hagberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet vill" och på s. 12 slutar med "yrkandena 1 och 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens allmänna ambition så till vida att den statliga administrationen skall utvecklas så att den blir effektiv och ändamålsenlig. Det är emellertid viktigt att i en sådan process tillvarata människors kreativitet och utvecklingsmöjligheter. Det är självklart att lagen om anställningsskydd skall ligga till grund för alla omstruktureringar i den statliga sektorn.
Regeringens satsning på "marknadsliknande" förutsättningar i offentlig verksamhet kan rymma fördelar inom vissa områden, men också risker.
Utskottet vill dock peka på vad som sägs i långtidsutredningen. "Det kan också finnas goda skäl för offentliga insatser på t.ex. utbildnings- och forskningsområdena liksom när det gäller investeringar i infrastruktur för t.ex. transporter och kommunikationer. Rena marknadslösningar på dessa områden tenderar att medföra en alltför låg investeringsnivå och aktivitetsnivå. Detta sammanhänger med att samhället som helhet kan göra större vinster av insatserna än det är möjligt för enskilda företag och individer att tillgodogöra sig." (LU90 s. 18).
Det är viktigt att i effektiviseringssträvandena inte se snävt till effekterna inom den offentliga sektorn utan också ta hänsyn till vad effekterna blir för medborgarna. Enligt utskottets uppfattning är detta synsätt särskilt viktigt inom sjuk- och hälsovård, äldre- och barnomsorg, socialtjänst och kultur. Inom dessa områden är effekterna för medborgarna det avgörande för vilka åtgärder som kan eller bör vidtas. Försämringar i servicen på dessa områden kan inte accepteras, tvärtom är kraven på utbyggnad och förbättringar särskilt stora inom dessa områden. Att mäta produktivitet inom dessa sektorer av den offentliga sektorn är tämligen meningslöst. Effekterna av verksamheten kan endast utläsas hos de direkt berörda medborgarna.
Utskottet anser att ställning inte nu kan tas till de i propositionen föreslagna riktlinjerna. De är alltför allmänt hållna utom i vad de förväntas motsvara i besparade kronor. De måste preciseras även i andra avseenden. Riksdagen bör ta ställning till förslagen först när de konkretiserats och effekterna ordentligt belysts, framför allt i de avseenden som utskottet berört ovan. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Fi38 (v) yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet delar i vissa avseenden de uppfattningar som kommer till uttryck i motionerna Fi37 (c) yrkande 3, Fi39 (mp) yrkande 8 samt Fi50 (fp) yrkandena 1 och 3 framför allt vad gäller att bibehålla och utveckla den regionala och lokala servicen. Motionerna saknar emellertid den helhetssyn som enligt utskottet bör prägla effektiviseringsarbetet. Motionerna avstyrks därför av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi38 yrkande 12 samt med avslag på motionerna 1990/91:Fi37 yrkande 3, 1990/91:Fi39 yrkande 8 och 1990/91:Fi50 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen (mom.1)
Carl Frick (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet vill" och på s. 12 slutar med "yrkandena 1 och 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill för sin del framhålla att en omstrukturering av den offentliga sektorn är nödvändig bl.a. mot bakgrund av att budgetunderskottet enligt de beräkningar som nu presenteras i kompletteringspropositionen förutses växa. Dessa siffror belyser enligt utskottet ett grundläggande dilemma av stor betydelse inte minst för en ekologiskt balanserad ekonomisk politik.
Det vore i och för sig naturligt att låta den offentliga sektorn växa eftersom de tjänster som produceras där har en viktig social uppgift och inte har någon nämnvärd negativ inverkan på miljön. Detta är emellertid inte möjligt med hänsyn till nuvarande organisation och finansiering av den offentliga sektorn. Den nuvarande utformningen av de offentliga systemen innebär att ekonomin måste växa med ca 2% per år för att bibehålla ungefär "oförändrad standard" inom offentlig tjänsteproduktion och transfereringar. Inom denna ram måste dessutom, med nuvarande finansieringslösningar, den privata konsumtionen växa snabbare än den offentliga om inte skattekvoten skall öka. En sådan tillväxttakt är enligt utskottets mening inte förenlig med grundläggande miljö- och resursmål.
En medveten strategi behöver utvecklas för att hantera problemen med den offentliga sektorns organisering och finansiering. I annat fall kommer statens och kommunernas underskott att växa snabbt och stora och oplanerade besparingar och standardsänkningar att behöva göras. Strategin skall bygga på flera komponenter. Gemensamt är det sociala ansvaret för dem som verkligen har det svårt i samhället. Medel- och höginkomsttagare bör i ökad utsträckning själva finansiera sin konsumtion och sin sociala trygghet. Enligt utskottet bör socialförsäkringarna i större utsträckning bygga på principen om skydd för en grundstandard, lika för alla, kompletterat med vissa inkomstprövade bidrag.
Utskottet menar vidare att besparingar måste göras genom förenklingar av regelsystem och administration beträffande bl.a. föräldraförsäkringen, sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen. Boendekostnaderna bör vidare i princip betalas av de boende själva och inte som i dag till en väsentlig del via skattemedel. De stora offentliga systemen som skola, sjukvård samt barn- och äldreomsorg måste förändras genom avregleringar och möjligheter till alternativa lösningar. För utförandet av tjänsterna bör offentliga, kooperativa och privata lösningar finnas sida vid sida. Utskottet tillstyrker med det anförda bifall till motion Fi39 yrkande 8.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi39 yrkande 8 och med avslag på motionerna 1990/91:Fi37 yrkande 3, 1990/91:Fi38 yrkande 12 och 1990/91:Fi50 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. De statsanställdas anställningstrygghet (mom.2)
Lars-Ove Hagberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Finansutskottet vill" och på s. 13 slutar med "yrkande 13" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet konstaterar att omfattande förändringar nu förestår inom den offentliga sektorn. För att få till stånd en effektiv och ändamålsenlig statlig administration är det nödvändigt att ta till vara arbetstagarnas kreativitet, utvecklingsmöjligheter och erfarenheter. Utskottet anser att lagen om anställningsskydd skall ligga till grund för alla omstruktureringar inom den statliga sektorn i stället för att regeringen i särskilda förordningar skall besluta hur reglerna om företrädesrätt skall tillämpas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motion Fi38 yrkande 13.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande de statsanställdas anställningstrygghet att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi38 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Riktlinjer inom justitiedepartementets område (mom.3)
Carl Frick (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Finansutskottet har" och slutar med "i propositionen" bort ha följande lydelse:
De i motion Fi48 (mp) framförda kraven på ökning av anslagen till rättsväsendet för nästa budgetår är enligt utskottets mening högst befogade. De bristande resurserna hos domstolarna äventyrar rättssäkerheten och rättstryggheten och innebär därjämte fara för en upplösning av allmänhetens respekt för lag och rätt.
Mot den angivna bakgrunden erfordras enligt utskottets bedömning för nästa budgetår en anslagsförstärkning till åklagarväsendet och domstolarna för bekämpning av den ekonomiska brottsligheten. Organisationerna behöver också ytterligare 4milj.kr. för personalförstärkningar och utbildningsinsatser rörande handläggning av mål om miljöbrott.
De närmare överväganden enligt nu angivna riktlinjer som påkallas får göras av regeringen som har att återkomma till riksdagen med begäran om medelsanvisning på tilläggsbudget.
Vad finansutskottet nu anfört med anledning av motion Fi48 (mp) yrkande 7 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande riktlinjer inom justitiedepartementets område att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi48 yrkande 7 och med anledning av vad som anförs i proposition 1990/91:150 bilaga II:1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Riktlinjer inom utrikesdepartementets område (mom.4)
Lars-Ove Hagberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Finansutskottet delar" och slutar med "motion Fi56 (v)" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser att den ökande internationaliseringen och därmed sammanhängande arbetsuppgifter för utrikesförvaltningen gör det svårt att se hur denna del av administrationen totalt sett skall kunna minskas.
Arbetet med den framtida alleuropeiska fredsordningen inom ESK, Östeuropasamarbetet och förverkligandet av ett EES-avtal kommer att kräva mer personella resurser. Större anspråk på biståndsverksamheten, diplomatisk och politisk medverkan i reglering av regionala konflikter och i nedrustningsarbetet utanför Europa kommer att ställa krav på resurser av olika slag. Det är därför rimligt att de besparingar på administrationen som eventuellt kan göras tillförs det internationella utvecklingssamarbetet.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi56 (v) och föreslår riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande riktlinjer inom utrikesdepartementets område att riksdagen dels med bifall till motion 1990/91:Fi56 avslår i proposition 1990/91:150 bilaga II:2 mom. 1 framlagt förslag till riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att tillföra det internationella utvecklingssamarbetet de besparingar som uppnås i administrationen, dels med anledning av motion 1990/91:Fi51 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om nedläggning av utlandsmyndigheter,
8. Riktlinjer för socialstyrelsen och rättsmedicinalverket (mom.7)
Lars Tobisson, Filip Fridolfsson och Knut Wachtmeister (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Finansutskottet tillstyrker" och slutar med "och Fi63 (c)" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser att socialstyrelsen bör delas upp i en medicinalstyrelse och en socialstyrelse. För närvarande är ansvarsfördelningen oklar såväl för hälso- och sjukvården som för socialvården. Det är angeläget att den medicinska kompetensen återupprättas och att hälso- och sjukvården klart byggs på medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet. Med tanke på den snabba medicinska och medicinsk-tekniska utvecklingen är behovet av en särskild medicinalstyrelse ännu större nu än tidigare.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande riktlinjer för socialstyrelsen och rättsmedicinalverket att riksdagen avslår i proposition 1990/91:150 bilaga II:4 i denna del framlagt förslag till riktlinjer för omställning och minskning av administrationen inom socialstyrelsen och rättsmedicinalverket samt motionerna 1990/91:Fi58 och 1990/91:Fi63,
9. Riktlinjer för socialstyrelsen och rättsmedicinalverket (mom.7)
Anne Wibble och Lars De Geer (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Finansutskottet tillstyrker" och slutar med "och Fi63 (c)" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser att de omfattande förändringar av socialstyrelsen vad avser uppgifter, organisation och resurser som föreslås i propositionen bör bli föremål för en organisationsutredning så att konsekvenserna blir ordentligt belysta. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett mer genomarbetat förslag till organisationsförändring. En omfördelning av HIV/aids-arbetet bör ske så att ansvaret för uppgifter som normalt åvilar socialstyrelsen även när det gäller HIV/aids förläggs dit och inte som i regeringens förslag till regeringskansliet. Vad utskottet således anfört med anledning av motion Fi58 (fp) bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande riktlinjer för socialstyrelsen och rättsmedicinalverket
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Fi58 och med avslag på motion 1990/91:Fi63 avslår i proposition 1990/91:150 bilaga II:4 i denna del framlagt förslag till riktlinjer för omställning och minskning av administrationen inom socialstyrelsen och rättsmedicinalverket,
10. Riktlinjer för socialstyrelsen och rättsmedicinalverket (mom.7)
Gunnar Björk och Ivar Franzén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Finansutskottet tillstyrker" och slutar med "och Fi63 (c)" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser i likhet med motionärerna i motion Fi63 (c) att propositionen skall avslås i de delar som avser socialutskottets beredningsområde. Även motion Fi58 (fp) bör avslås. I motion 1990/91:So91 har motionärerna närmare utvecklat varför förslaget om ett nytt folkhälsoinstitut bör avslås. Utskottet motsätter sig även i övrigt att nedskärningar görs i socialstyrelsen. Styrelsen bör nu i stället ges möjlighet att se över sin organisation i syfte att verksamheten i framtiden skall kunna bedrivas ännu effektivare, inte minst vad gäller folkhälsofrågorna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande riktlinjer för socialstyrelsen och rättsmedicinalverket
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi63 och med avslag på motion 1990/91:Fi58 avslår i proposition 1990/91:150 bilaga II:4 i denna del framlagt förslag till riktlinjer för omställning och minskning av administrationen inom socialstyrelsen och rättsmedicinalverket,
11. Riktlinjer för socialförsäkringsadministrationen (mom.8)
Lars Tobisson, Filip Fridolfsson och Knut Wachtmeister (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Finansutskottet delar denna" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser för sin del följande.
Riksförsäkringsverket har redovisat ett antal förslag till förändringar av regelsystemet inom föräldraförsäkringen som skulle medföra relativt stora administrativa och försäkringsmässiga besparingar och frigöra ca 180 årsarbetare. Utskottet anser att det är mycket angeläget att regeringen snarast lägger fram förslag till förändringar i regelsystemet inom föräldraförsäkringen. Vad utskottet anfört bör riksdagen ge regeringen till känna.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Finansutskottet delar socialförsäkringsutskottets" och slutar med "inom socialförsäkringsområdet" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser att de omfattande ändringar som nu kommer att genomföras och de ändringar som kommer att initieras längre fram samtidigt som ADB-stödet moderniseras bör innebära att rationaliseringsvinster på mer än 50 % av de i propositionen angivna besparingarna, 900 milj.kr., kan hämtas hem. Moderata samlingspartiets förslag om införande av en allmän obligatorisk sjukvårdsförsäkring och en upprensning av alla de organ som ägnar sig åt styrningen av hälso- och sjukvården bidrar också till att utskottet anser att målet för rationaliseringsverksamheten bör vara en större resursneddragning än de 450 milj.kr. vid utgången av budgetåret 1993/94 som regeringen beräknat.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande riktlinjer för socialförsäkringsadministrationen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi44 yrkande 2 och 1990/91:Fi52 yrkande 3 avslår i proposition 1990/91:150 bilaga II:4 i denna del framlagt förslag till riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom socialförsäkringsområdet samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Riktlinjer för socialförsäkringsadministrationen (mom.8)
Anne Wibble och Lars De Geer (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Finansutskottet delar denna" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser för sin del följande.
Riksförsäkringsverket har redovisat ett antal förslag till förändringar av regelsystemet inom föräldraförsäkringen som skulle medföra relativt stora administrativa och försäkringsmässiga besparingar och frigöra ca 180 årsarbetare. Utskottet anser att det är mycket angeläget att regeringen snarast lägger fram förslag till förändringar i regelsystemet inom föräldraförsäkringen. Vad utskottet anfört bör riksdagen ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande riktlinjer för socialförsäkringsadministrationen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi52 yrkande 3 och med avslag på motion 1990/91:Fi44 yrkande 2 godkänner i proposition 1990/91:150 bilaga I:4 i denna del framlagt förslag till riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom socialförsäkringsområdet med den ändring däri som föranleds av vad utskottet anfört om föräldraförsäkringen,
13. Det framtida ADB-stödet inom socialförsäkringen (FAS 90) (mom.9)
Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp) och Knut Wachtmeister (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "Finansutskottet avstyrker" och slutar med "1 och 2" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser av flera skäl att FAS 90-projektet inte bör genomföras. Projektet bygger på ett system som snabbt håller på att föråldras, eftersom stora förändringar för närvarande sker inom socialförsäkringsområdet som ställer andra krav på administrativa hjälpmedel hos kassorna. Under sådana förhållanden är det kortsiktigt att göra tunga datainvesteringar. En annan invändning mot FAS 90 är att integritetsfrågorna är svårlösta och att den planerade registerlagen inte löser dessa frågor. Dessutom ifrågasätter utskottet om FAS 90 överensstämmer med Europarådets konvention om skydd för enskilda vid ADB-behandling av personupgifter samt vissa EG-direktiv som kan kräva samtycke eller underrättelse vid utlämnande av uppgifter m.m. Utskottet biträder förslaget om ökade medel för ADB-investeringar hos försäkringskassorna under nästa budgetår men vill i nuläget inte binda sig för ADB-investeringar på ytterligare 175 milj.kr. under de närmaste åren.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande det framtida ADB-stödet inom socialförsäkringen (FAS 90) att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Fi44 yrkande 1 och 1990/91:Fi52 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på motion 1990/91:Fi48 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Det framtida ADB-stödet inom socialförsäkringen (FAS 90) (mom.9)
Gunnar Björk (c), Ivar Franzén (c) och Carl Frick (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "Finansutskottet avstyrker" och slutar med "1 och 2" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet biträder förslaget om ökade medel för ADB-investeringar hos försäkringskassorna för nästa budgetår, men tar därmed inte nu ställning till införandet av en ny sjukregisterlag (FAS 90). Utskottet är mycket tveksamt till sådana register ur integritetssynpunkt och kommer därför att noga pröva frågan för den händelse att ett sådant förslag läggs fram. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande det framtida ADB-stödet inom socialförsäkringen (FAS 90)
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi48 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1990/91:Fi44 yrkande 1 och 1990/91:Fi52 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Riktlinjer inom finansdepartementets område (mom.11)
Lars-Ove Hagberg (v) och Carl Frick (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Med hänvisning" och slutar med "yrkande 8" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till de senaste årens tilltagande skatteundandragande är det enligt utskottets uppfattning alldeles för tidigt att nu planera för en neddragning av resurserna till skatteförvaltningen som en följd av skattereformen. Tvärtom bör eventuellt frigjorda resurser satsas på att öka insatserna mot avancerad ekonomisk brottslighet och storskalig skattesmitning. Till att börja med bör anslaget till riksskatteverket ökas med 10milj.kr. för att förbättra kontrollverksamheten. Dessa kostnader kommer mer än väl att täckas av de nya skatteinkomster som satsningarna genererar, varför särskild finansiering inte erfordras.
Utskottet tillstyrker yrkande 8 i motion Fi48 och föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande i enlighet med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande riktlinjer inom finansdepartementets område att riksdagen dels med bifall till motion 1990/91:Fi48 yrkande 8 avslår i proposition 1990/91:150 bilaga II:6 framlagt förslag till riktlinjer för omställning och minskning av administrationen inom skatteförvaltningen och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels bifaller i propositionen framlagt förslag till riktlinjer för omställning och minskning av administrationen inom finansdepartementets område i övrigt,
16. Riktlinjer inom bostadsdepartementets område (mom.19)
Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Gunnar Björk (c), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c) och Knut Wachtmeister (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Av propositionen" och på s. 24 slutar med "Fi64 (c) yrkande 1" bort ha följande lydelse:
De av regeringen föreslagna riktlinjerna för förändringar i länsbostadsnämndernas organisation utgår helt från det nya bostadsfinansieringssystem som började tillämpas den 1 januari i år. Sedan den tidigare riksdagsbehandlingen av frågan har ytterligare fakta framkommit som talar mot räntelånesystem. Finansutskottet har erfarit att systemet kommer att tas upp till förnyad prövning och att utgången härav kan bli att det tidigare riksdagsbeslutet rivs upp.
Med hänsyn härtill bör en prövning av riktlinjerna för länsbostadsnämndernas organisation anstå. Det av moderata samlingspartiet, folkpartiet liberalerna och centerpartiet förespråkade finansieringssystemet utgår nämligen från sådana förenklingar av lånesystemet att länsbostadsnämnderna helt kan avskaffas. Utskottet anser att denna möjlighet till besparing i den statliga administrationen bör tas till vara.
Enligt utskottets mening bör riksdagen av denna anledning inte godkänna regeringens förslag till riktlinjer för omställning och minskning av länsbostadsnämnderna.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande riktlinjer inom bostadsdepartementets område att riksdagen dels med anledning av motion 1990/91:Fi64 yrkande 1 och proposition 1990/91:150 bilaga II:10 mom. 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om riktlinjer för förändringar i länsbostadsnämndernas organisation, dels bifaller i propositionen framlagt förslag till riktlinjer för omställning och minskning av administrationen inom bostadsdepartementets område i övrigt,
17. Byggnadsforskningens finansiering (mom.20)
Gunnar Björk och Ivar Franzén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med "Bostadsutskottet noterar" och slutar med "Fi64 (c) yrkande 2" bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som framhålls i motion Fi64 (c) ser utskottet det som angeläget att riksdagen i form av ett tillkännagivande understryker vikten av att man verkligen uppnår det uppsatta målet om ett bidrag från byggsektorn till forskningen på 70 milj.kr. Syftet måste vara att få med alla berörda parter i ett ökat engagemang och ansvarstagande för den framtida byggnadsforskningen. Det är därvid viktigt att finna formen för frivilliga överenskommelser.
När riksdagen våren 1990 fattade beslut om byggnadsforskningen angavs emellertid lagstiftning som ett alternativ om inte tillräcklig uppslutning kunde nås på frivillig väg. Denna möjlighet kvarstår givetvis fortfarande.
Även i fråga om inriktningen av de insatser som skall finansieras med det nya resurstillskottet delar utskottet de synpunkter som förs fram i motion Fi64 (c). Utöver den inriktning som anges i propositionen bör således insatserna även innefatta miljöfaktorerna i boendet.
Vad utskottet här anfört med anledning av propositionen och motion Fi64 (c) yrkande 2 om överläggningarna med byggsektorn bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande byggnadsforskningens finansiering att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:150 bilaga II:10 mom. 3 och motion 1990/91:Fi64 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om byggnadsforskningens finansiering,
18. Besparingar i den lokala polisorganisationen (mom.23)
Lars Tobisson (m), Gunnar Björk (c), Filip Fridolfsson (m), Ivar Franzén (c), Carl Frick (mp) och Knut Wachtmeister (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med "Finansutskottet föreslår" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser i likhet med vad som anförs i en avvikande mening till justitieutskottets yttrande (1990/91:JuU4y) att det är utomordentligt angeläget att all den verksamhet som åligger polisväsendet -- således inte bara upprätthållande av allmän ordning och säkerhet -- framgent skall utföras på minst samma nivå och med minst samma effektivitet som för närvarande. Utskottet instämmer sålunda i tankegångarna bakom motionerna i denna del.
Eftersom riktlinjerna i propositionen i detta hänseende enligt utskottets uppfattning inte innehåller tillräckliga garantier för ett fullgott upprätthållande av all polisverksamhet föreslår utskottet att riksdagen med anledning av motionerna i här behandlade delar (Fi48 (mp) yrkande 6, Fi59 (c) delvis och Fi61 (c) delvis) dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här anfört, dels godkänner de av civilministern angivna riktlinjerna i motsvarande del med den ändring som följer härav.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande besparingar i den lokala polisorganisationen att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Fi48 yrkande 6, 1990/91:Fi59 i denna del och 1990/91:Fi61 i denna del
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels godkänner i proposition 1990/91:150 bilaga II:12 mom. 1 framlagt förslag till riktlinjer i motsvarande del med den ändring däri som följer av utskottets ovan angivna ställningstaganden, 19. Sammanslagning av polisdistrikt (mom.24)
Lars Tobisson (m), Gunnar Björk (c), Filip Fridolfsson (m), Ivar Franzén (c) och Knut Wachtmeister (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med "Finansutskottet ställer" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser i likhet med vad som anförs i en avvikande mening till justitieutskottets yttrande (1990/91:JuU4y) att det är ett starkt samhällsintresse att polistätheten i landet liksom tillgängligheten till polisens stöd och hjälp inte ytterligare minskas. En tillämpning av de av civilministern angivna riktlinjerna skulle uppenbarligen kunna innebära en stor risk för detta. Utskottet vill i sammanhanget också understryka att en sammanslagning av polisdistrikt inte får ske utan att noggranna överväganden gjorts såväl från regionalpolitiska synpunkter som från sådana rättsskydds- och effektivitetssynpunkter som utskottet nyss anlagt. Förslag om ändringar i polisdistriktsindelningen som rör annat än något enstaka distrikt inom storstadsregioner bör för övrigt underställas eller anmälas för riksdagen.
Utskottet anser att riksdagen med anledning av motionerna i här behandlade delar -- (Fi59 (c) delvis och Fi61 (c) delvis) -- dels som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet här anfört, dels godkänna de av civilministern angivna riktlinjerna i motsvarande del med den ändring som följer härav.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande sammanslagning av polisdistrikt att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Fi59 i denna del och 1990/91:Fi61 i denna del dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels godkänner i proposition 1990/91:150 bilaga II:12 mom. 1 framlagt förslag till riktlinjer i motsvarande del med den ändring däri som följer av utskottets ovan angivna ställningstaganden,
20. Statlig revision (mom.26)
Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Gunnar Björk (c), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c) och Knut Wachtmeister (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "Fi50 (fp) yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Revisionsutredningen anför som motiv för sitt förslag att den nuvarande resultatredovisningen skall lämnas till regeringen. Utredningen föreslår därför att den nya årsredovisningen och RRVs revisionsberättelse skall lämnas till regeringen. Förfarandet blir då likartat med vad som gäller för affärsverken. Det anknyter till den rollfördelning som gäller i kommuner och landsting samt i aktiebolag och för ekonomiska föreningar. Genom revisionen får regeringen besked om att de lämnade årsredovisningarna stämmer överens med myndighetens verksamhetsresultat och bokslut.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att utredningens förslag bör genomföras och föreslår därför att alla revisionsberättelser skall lämnas till regeringen. Motion Fi50 yrkande 2 tillstyrks således av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande statlig revision att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi50 yrkande 2 och med anledning av vad som anförs i proposition 1990/91:150 bilaga II:12 mom. 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Byggnadsforskningens finansiering (mom.20)
Lars Tobisson, Filip Fridolfsson och Knut Wachtmeister (alla m) anför:
När riksdagen våren 1990 behandlade den forskningspolitiska propositionen framhöll moderata samlingspartiet bl.a. att: sektorsforskningsorganens roll måste tonas ned till förmån för en förstärkning av fakulteterna och de vetenskapliga forskningsråden, en avveckling av BFR snarast bör inledas och resurserna bör föras över till fakulteterna, medelsfördelningen till relevant byggnadsforskning bör ske genom de normala kanalerna inom universitet och högskola.
Vi vidhåller givetvis denna grundläggande inställning till hur byggnadsforskningen bör bedrivas. Det är emellertid inte rätt tillfälle att ta upp dessa förslag om en förnyelse av den statsfinansierade forskningsorganisationen i samband med behandlingen av de svepande formuleringar angående byggnadsforskningen som återfinns i kompletteringspropositionen.
Justitieutskottets yttrande 1990/91:JuU4y
Bilaga 1
Omställning och minskning av den statliga administrationen
Till finansutskottet
Inledning
Finansutskottet har berett justitieutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1990/91:150 jämte motioner såvitt rör utskottets beredningsområde.
I detta yttrande behandlar justitieutskottet propositionen såvitt gäller bilaga II:1 samt bilaga II:12 punkterna 6--8 jämte motionerna 1990/91:Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp) (yrkandena 6 och 7), 1990/91:Fi50 av Anne Wibble m.fl. (fp) (yrkande 1), 1990/91:Fi59 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) och 1990/91:Fi61 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c).
Ärendet föranleder följande yttrande från justitieutskottet.
Utskottet
Propositionen
I propositionen redovisas ett samlat treårigt program för en reducering av den statliga administrationen med 10 %.
I bilaga II:1 föreslås att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom justitiedepartementets område som justitieministern anfört.
I bilaga II:12 föreslås att riksdagen godkänner de riktlinjer för en omställning och minskning av den statliga administrationen inom civildepartementets område som civilministern anfört. Här behandlas huvudsakligen vad som anförts under punkterna 6 Små nämnder och myndigheter samt 8 Polisväsendet.
Decentralisering av administrativa rutiner m.m. inom rättsväsendet
I propositionen redogör justitieministern bl.a. för uppdrag åt domstolsverket resp. riksåklagaren att till hösten 1991 avge förslag till besparingar genom främst decentralisering av personal- och ekonomiadministrativa uppgifter. På motsvarande sätt anmäls ett uppdrag åt kriminalvårdsstyrelsen att i anslagsframställningen för budgetåret 1992/93 redovisa förslag till besparingar på minst 10 milj.kr. under anslaget till kriminalvårdsstyrelsen.
Utskottet finner inte anledning till erinran mot vad justitieministern anfört och föreslår att finansutskottet hemställer att riksdagen godkänner de av henne angivna riktlinjerna.
Små nämnder och myndigheter
I propositionen redogör civilministern, såvitt nu är i fråga, för ett uppdrag åt statskontoret att lämna förslag till förbättring av administrativa rutiner vid myndigheter belägna på Riddarholmen i Stockholm. Det gäller bl.a. kammarkollegiet, jämställdhetsombudsmannen, diskrimineringsombudsmannen och vissa domstolar.
Utskottet finner inte anledning till erinran mot vad civilministern i detta hänseende anfört och föreslår att finansutskottet hemställer att riksdagen godkänner de av honom angivna riktlinjerna i denna del.
Länsstyrelserna
I propositionen redogör civilministern, såvitt nu är i fråga, för ett översynsarbete rörande polisorganisationen som sker med bl.a. den inriktningen att funktionen som regional polischef skall vara förenad med befattningen som polischef i den lokala polisorganisationen (den s.k. länspolismästarmodellen).
Utskottet, som tidigare under detta riksmöte uttalat sig för länspolismästarmodellen (1990/91:JuU1 s. 21), finner inte anledning till erinran mot vad civilministern i detta hänseende anfört. Utskottet föreslår att finansutskottet hemställer att riksdagen godkänner de av civilministern angivna riktlinjerna såvitt gäller länspolismästarmodellen.
Polisväsendet
I propositionen redogör civilministern för det i föregående avsnitt nämnda översynsarbetet såvitt gäller rikspolisstyrelsen och den lokala polisorganisationen.
Han framhåller att det i förutsättningarna för översynen ingår att de förändringar som vidtas skall leda till påtagliga besparingar på polisområdet utan att polisens möjligheter att upprätthålla allmän ordning och säkerhet försämras.
På central nivå inom polisväsendet bör enligt civilministern besparingar kunna göras genom en renodling av rikspolisstyrelsens roll som central förvaltningsmyndighet.
Inom den lokala polisorganisationen kan enligt civilministern väsentliga besparingar göras genom en rationalisering av de administrativa funktionerna, bl.a. på så sätt att vissa funktioner sköts på regional nivå för ett helt län eller genom att större polismyndigheter lämnar stöd till andra polismyndigheter. Om inte åtgärder av detta slag ger ett tillfredsställande besparingsresultat kan enligt civilministern ytterligare besparingar göras genom sammanslagning av polismyndigheter.
Enligt bedömningarna i propositionen bör de nu redovisade förändringarna jämte en ökad avgiftsbeläggning av polisens verksamhet leda till besparingar inom polisen på 130 milj.kr., varav 10 milj.kr. på central nivå och 100 milj.kr. på regional och lokal nivå. Förändringarna antas inte kunna vara helt genomförda förrän vid utgången av budgetåret 1993/94.
Konkreta förslag
I motion Fi50 förs fram yrkande om ett tillkännagivande om, såvitt nu är i fråga, konkreta förslag till riksdagen när mer preciserade förslag beträffande polisväsendet arbetats fram.
Utskottet finner för sin del att regeringens förslag -- inte minst mot bakgrund av att det här enbart är fråga om att ta ställning till riktlinjer för ett över flera år utsträckt arbete på rationalisering av administrativa funktioner -- är utformat med erforderlig precision. En annan sak är att utskottet förutsätter att vidtagna åtgärder och resultaten därav kommer att redovisas för riksdagen i lämpligt sammanhang. Utskottet föreslår att finansutskottet mot bakgrund av det anförda hemställer att riksdagen avslår motion Fi50 i här behandlad del (yrkande 1 delvis).
Besparingar lokalt
I motionerna Fi48, Fi59 och Fi61 yrkas, såvitt nu är i fråga, ett tillkännagivande riktat mot besparingskraven på den lokala polisorganisationen. Enligt motionärerna bör möjliga besparingar på den lokala nivån komma den egentliga polisverksamheten till del.
Utskottet kan i och för sig instämma i tankegångarna bakom motionsönskemålen i denna del. Utskottet finner det nämligen angeläget att alla de olika delar av polisverksamheten som ålagts polisväsendet framgent skall utföras med minst samma effektivitet som för närvarande. I detta hänseende noterar utskottet att det enligt propositionen är en förutsättning för besparingsarbetet att polisens möjligheter att upprätthålla allmän ordning och säkerhet inte skall försämras. Mot bakgrund av vad nu anförts och då alltså enligt utskottets synsätt den egentliga polisverksamheten inte får drabbas av de aktuella rationaliseringarna saknas enligt utskottets mening anledning till något sådant tillkännagivande som motionärerna efterlyser. Utskottet föreslår att finansutskottet hemställer att riksdagen med avslag på motionerna i här behandlade delar (Fi48 yrkande 6 delvis, Fi59 delvis och Fi61 delvis) godkänner de av civilministern angivna riktlinjerna i motsvarande del.
Sammanslagning av polisdistrikt
I motionerna Fi59 och Fi61 riktas invändningar mot tankarna i propositionen på sammanslagning av polisdistrikt.
I detta hänseende vill utskottet hänvisa till att utskottet tidigare under detta riksmöte lämnat utan erinran uttalanden av civilministern om att det i vissa fall kan finnas skäl att ändra indelningen i polisdistrikt (1990/91:JuU1 s. 21). I det sammanhanget noterade utskottet också att det är regeringens sak att fatta beslut om ändringar av polisdistriktsindelningen.
Utskottet saknar nu anledning att göra annan bedömning. Utskottet vill emellertid i viss anslutning till motionsönskemålen slå fast att det även i framtiden är viktigt att polisen är representerad på så många orter som möjligt; polis bör finnas stationerad i alla kommuner i landet. Utskottet vill också tillägga att, därest en mer genomgripande förändring av polisdistriktsindelningen skulle aktualiseras, frågan härom måste underställas riksdagen. Med dessa uttalanden bör finansutskottet föreslå riksdagen att med avslag på motionerna i här behandlade delar (Fi59 delvis och Fi61 delvis) godkänna de av civilministern angivna riktlinjerna i motsvarande del.
Riktlinjer i övrigt
Utskottet föreslår att finansutskottet hemställer att riksdagen godkänner de av civilministern angivna riktlinjerna beträffande polisväsendet i den mån de inte omfattas av vad utskottet föreslagit i det föregående.
Anslagsförstärkningar för 1991/92
I motion Fi48 förs fram önskemål om ökning av anslagen till polisväsendet och rättsväsendet för nästa budgetår. Det gäller här frågor som utskottet och riksdagen helt nyligen tagit ställning till. Utskottet föreslår att finansutskottet därför föreslår riksdagen att avslå motionerna i dessa delar (Fi48 yrkande 6 delvis och yrkande 7).
Stockholm den 16 maj 1991
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
Närvarande: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Ulla-Britt Åbark (s), Birthe Sörestedt (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Göthe Knutson (m), Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s), Björn Ericson (s), Göran Ericsson (m), Berith Eriksson (v), Krister Skånberg (mp), Sigrid Bolkéus (s), Kjell-Arne Welin (fp), Kjell Ericsson (c), Birgit Henriksson (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c).
Avvikande meningar
1. Konkreta förslag
Britta Bjelle (fp), Göthe Knutson (m), Göran Ericsson (m), Krister Skånberg (mp), Kjell-Arne Welin (fp), Kjell Ericsson (c), Birgit Henriksson (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "yrkande 1 delvis)" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner, i likhet med vad som framhålls i motionen, att de riktlinjer som dras upp i propositionen endast ger vaga direktiv för hur neddragningen av den statliga administrationen skall ske. Det är enligt utskottets mening därför angeläget att regeringen återkommer till riksdagen när mer preciserade förslag för åtgärderna inom polisväsendet arbetats fram. Detta bör finansutskottet föreslå att riksdagen med anledning av motion Fi50 i här behandlad del (yrkande 1 delvis) som sin mening ger regeringen till känna.
2. Besparingar lokalt
Göthe Knutson (m), Göran Ericsson (m), Krister Skånberg (mp), Kjell Ericsson (c), Birgit Henriksson (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet kan" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det för sin del utomordentligt angeläget att all den verksamhet som åligger polisväsendet -- således inte bara upprätthållande av allmän ordning och säkerhet -- framgent skall utföras på minst samma nivå och med minst samma effektivitet som för närvarande. Utskottet instämmer sålunda i tankegångarna bakom motionerna i denna del.
Eftersom riktlinjerna i propositionen i detta hänseende enligt utskottets uppfattning inte innehåller tillräckliga garantier för ett fullgott upprätthållande av all polisverksamhet bör finansutskottet hemställa att riksdagen med anledning av motionerna i här behandlade delar (Fi48 yrkande 6 delvis, Fi59 delvis och Fi61 delvis) dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här anfört, dels godkänner de av civilministern angivna riktlinjerna i motsvarande del med den ändring däri som följer härav.
3. Sammanslagning av polisdistrikt
Göthe Knutson (m), Göran Ericsson (m), Kjell Ericsson (c), Birgit Henriksson (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet saknar" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
När frågan nu åter aktualiseras i ett sammanhang som enbart gäller rationalisering av administrativa funktioner vill utskottet med kraft ta avstånd från tanken att av sådana skäl lägga samman polisdistrikt. Det sagda gäller inte minst i glesbygd. Det är nämligen enligt utskottet ett starkt samhällsintresse att polistätheten i landet liksom tillgängligheten till polisens stöd och hjälp inte ytterligare minskas, något som det uppenbarligen föreligger stor risk för vid en tillämpning av de av civilministern angivna riktlinjerna. Utskottet vill i sammanhanget också understryka att en sammanslagning av polisdistrikt inte får ske utan att noggranna överväganden gjorts såväl från regionalpolitiska synpunkter som från sådana rättsskydds- och effektivitetssynpunkter som utskottet nyss anlagt. Förslag om ändringar i polisdistriktsindelningen som rör annat än något enstaka distrikt inom storstadsregioner bör för övrigt underställas eller anmälas för riksdagen.
Finansutskottet bör hemställa att riksdagen med anledning av motionerna i här behandlade delar (Fi59 delvis och Fi61 delvis) dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här anfört, dels godkänner de av civilministern angivna riktlinjerna i motsvarande del med den ändring däri som följer härav.
4. Anslagsförstärkningar för 1991/92
Krister Skånberg (mp) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "I motion Fi48" och slutar med "yrkande 7)" bort ha följande lydelse:
I motion Fi48 förs fram önskemål om ökning av anslagen till polisväsendet och rättsväsendet för nästa budgetår.
Det gäller här enligt utskottets mening högst befogade krav på täckning av bristande resurser hos polisen och domstolarna. Dessa brister äventyrar rättssäkerheten och rättstryggheten och innebär därjämte fara för en upplösning av allmänhetens respekt för lag och rätt.
Mot den angivna bakgrunden erfordras enligt utskottets bedömning för nästa budgetår en anslagsförstärkning till polisväsendet med 8 milj.kr. för bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Ökade satsningar i samma syfte krävs också inom åklagarväsendet och domstolarna. De båda sistnämnda organisationerna behöver också förstärkas med tillhopa 4 milj.kr. för personalförstärkningar och utbildningsinsatser rörande handläggning av mål om miljöbrott.
De närmare överväganden enligt nu angivna riktlinjer som påkallas får göras av regeringen, som har att återkomma till riksdagen med begäran om medelsanvisning på tilläggsbudget.
Finansutskottet bör hemställa att riksdagen med anledning av motionen i dessa delar (Fi48 yrkande 6 delvis och yrkande 7) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet nu anfört.
Utrikesutskottets yttrande
1990/91:UU4y Bilaga 2
Kompletteringspropositionen
Till finansutskottet
Finansutskottet har med remiss l99l-05-02 berett utrikesutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition l990/91:150 (kompletteringspropositionen) jämte eventuella motioner, såvitt propositionen och motionerna rör utrikesutskottets beredningsområde.
De delar av propositionen som rör utrikesutskottets beredningsområde och som utskottet har anledning att yttra sig över är
bilaga I:2 Utrikesdepartementet bilaga II:2 Utrikesdepartementet
De motioner som väckts med anledning av propositionen i dessa delar och som utskottet anser sig ha anledning att yttra sig över gäller 1990/91:Fi48 yrkande 1, Fi51, Fi56 samt Fi57.
Bilaga I:2 Utrikesdepartementet
Statsgarantier för finansiellt stöd till länderna i Central- och Östeuropa
Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag att staten ikläder sig betalningsansvar i form av statsgaranti för kreditgivning till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 800000000kr. och inte heller till förslaget att för budgetåret l991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1000kr. för täckande av eventuella förluster i anledning av statliga garantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa.
Resurser till information om Sveriges samarbete med EG
I yrkande 1 i motion Fi48 (mp) föreslås att 20milj.kr. skall anslås till allsidig EG-information, dels för att stödja EG-kritiska organisationers informationsverksamhet, dels för att utreda alternativa förslag till svenskt Europasamarbete. I motion Fi57 (v) föreslås att l0milj.kr. skall anslås i samma syfte. Gemensamt för motionärerna är att de anser att de statliga informationsresurserna på detta område har gått till organisationer, vilkas ledningar är anhängare av svenskt medlemskap i EG, och att det därför behövs särskilda medel för att rätta till den obalans i den statliga informationsverksamheten som uppstått.
Utskottet har i betänkandet om Sverige och den västeuropeiska integrationen (1990/91:UU8) betonat betydelsen av att allmänheten ges god information om Sveriges samarbete med EG, liksom att ytterligare informationsinsatser är nödvändiga för att främja en allsidig belysning av och diskussion om Sveriges Europasamarbete. I betänkande l990/91:UU14 underströk utskottet det angelägna i att regeringen såsom aviserats i budgetpropositionen lämnade riksdagen en redogörelse med förslag till insatser för en allsidig Europainformation.
Utskottet välkomnar den redogörelse som lämnas i kompletteringspropositionen. Därav framgår att regeringen avser att i en särskild skrift redogöra för EES-avtalets innehåll samt att publicera en ny s.k. grönbok om konsekvenserna på olika områden av ett svenskt EG-medlemskap. I detta syfte kommer genom omdisponering inom anslaget E2. Exportfrämjande verksamhet medlen för informationen om Sveriges samarbete med EG att fördubblas. I propositionen redogörs även för hur övriga fackdepartement intensifierat sina informationsinsatser. Bl.a. ställs genom arbetsmiljöfonden 4,3milj.kr. till förfogande för LOs, TCOs och SACOs fackliga bevakning av integrationsarbetet. Jämställdhetsministern ställer 1milj.kr. till förfogande för de enskilda organisationer och politiska partier som ingår i jämställdhetsrådet att utnyttjas för information om EG och kvinnorna. I propositionen hänvisas också särskilt till de insatser som kan göras inom ramen för studieförbundens verksamhet. Dessa kan i enlighet med föreslagna riktlinjer ta upp Europafrågorna i sin studieverksamhet.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens redogörelse för de planerade informationsinsatserna. Utskottet finner det tillfredsställande att informationsverksamheten ökar i takt med att integrationsfrågorna blir allt viktigare. Bl.a. genom möjligheten att utnyttja studieförbundens resurser kan enligt utskottets mening en breddning av informationen ske och en allsidighet i informationen uppnås. Mot bakgrund av att ett svenskt närmande till EG kommer att vara en central politisk fråga under ett antal år framöver anser utskottet att ytterligare insatser till stöd för en allsidig Europainformation, bl.a. genom folkrörelserna, kommer att behövas. Av statsfinansiella skäl anser dock utskottet det ej möjligt att för nästkommande budgetår tillstyrka de av motionärerna föreslagna beloppen.
Med det anförda anser utskottet att finansutskottet bör avstyrka yrkande 1 i motion Fi48 (mp) samt motion Fi57 (v).
Bilaga II:2 Utrikesdepartementet (Omställning och minskning av den statliga administrationen)
I propositionen redogörs för möjligheterna till omdisponering och effektivisering beträffande utrikesrepresentationen, den statligt finansierade Sverigeinformationen och det internationella utvecklingssamarbetet.
Utskottet har ingen erinran mot propositionens redogörelse.
I motion Fi51 (fp, m, c) föreslås att regeringen skall informera riksdagen innan viktiga förskjutningar i den svenska utlandsrepresentationen äger rum. Regeringen bör därför enligt motionärerna redovisa planer på att minska antalet utlandsmyndigheter innan åtgärder vidtas. Särskilt understryker motionärerna att det är uteslutet att riksdagen skulle ge regeringen en in blanco-fullmakt att lägga ned myndigheter i Europa i ett skede när Sverige är på väg att söka medlemskap i EG, och kontakterna med länderna i vår egen världsdel är viktigare än någonsin.
Utskottet anser det naturligt att det på ett tidigt stadium i diskussion och beslutsprocess krävs återhållsamhet beträffande spridande av information om vilka utlandsmyndigheter som kan komma i fråga för överväganden om nedläggning. Utskottet har därför inget att erinra mot att dylika överväganden, vilka ofta aktualiserar känsliga utrikespolitiska avvägningar, förbereds internt på ett noggrant sätt innan de i lämpliga former bringas till riksdagens kännedom. Samtidigt delar utskottet motionärernas åsikt att en redovisning till riksdagen bör ske i god tid innan åtgärder vidtas.
Vad gäller det fall som motionärerna speciellt pekar på, nämligen eventuell nedläggning av myndigheter i Europa, utgår utskottet ifrån att möjlighet ges att ta del av eventuella planer i sådan riktning i särskilt god tid med hänsyn till den speciella vikt Sveriges representation i Europa har inför ett kommande beslut beträffande EG-medlemskap.
Med det anförda anser utskottet att finansutskottet bör föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna vad utrikesutskottet i förevarande sammanhang anfört i anledning av motion Fi51 (fp, m, c).
I motion Fi56 (v) föreslås att de resurser som eventuellt frigörs genom besparingar inom utrikesdepartementets område skall tillföras utvecklingssamarbetet med de fattigaste länderna.
Utskottet konstaterar att anslaget C.Internationellt utvecklingssamarbete enligt riksdagsbeslut skall motsvara 1% av Sveriges BNI. Det är därmed inte på samma sätt som övriga poster i statsbudgeten utsatt för en prövning i förhållande till det tillgängliga budgetutrymmet.
Det internationella utvecklingssamarbetet avser behov som enligt utskottets uppfattning förblir ytterst angelägna. Det är emellertid inte lämpligt att som motionärerna föreslår ställa dessa i direkt relation till just utrikesförvaltningens behov. De besparingar inom utrikesförvaltningen, bl.a. i form av nedläggning av ett antal utlandsmyndigheter, som föreslås i propositionen är en följd av generella statsfinansiella restriktioner. Sådana besparingar bör endast bedömas i relation till budgeten som helhet och ej relateras till något annat enskilt anslag.
Utskottet anser därmed att finansutskottet bör avstyrka motion Fi56 (v).
Stockholm den 21 maj 1991
På utrikesutskottets vägnar
Stig Alemyr
Närvarande: Stig Alemyr (s), Evert Svensson (s), Margaretha af Ugglas (m), Sture Ericson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Karl-Erik Svartberg (s), Axel Andersson (s), Inger Koch (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c), Bertil Måbrink (v), Per Gahrton (mp), Viola Furubjelke (s), Eva Björne (m), Arne Mellqvist (s) och Ingbritt Irhammar (c).
Avvikande meningar
1. Stöd till allsidig Europainformation
Birgitta Hambraeus (c), Bertil Måbrink (v) och Ingbritt Irhammar (c) anser att den del av utskottets yttrande som på s.2 börjar med "Bl.a. genom möjligheten" och slutar med "informationen uppnås" bort lyda:
Mot bakgrund av att ett svenskt närmande till EG kommer att vara en central politisk fråga under ett antal år framöver anser utskottet att ytterligare insatser till stöd för en allsidig Europainformation behövs, bl.a. genom politiska partier, studieförbund och andra folkrörelser.
Utrikesutskottet förordar därför att finansutskottet föreslår riksdagen att anvisa 10milj.kr. för denna information.
2. Stöd till allsidig Europainformation
Per Gahrton (mp) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med "Av statsfinansiella skäl" och slutar med "Fi57 (v)" bort lyda:
Detta innebär att ytterligare resurser måste ställas till förfogande för allsidig EG-information. Eftersom såväl näringslivets som statsapparatens information betonar förmodade positiva effekter av EG-anslutning, är det angeläget att en del av de medel som anslås för EG-information ställs till förfogande för EG-kritiska folkrörelser, däribland Nej till EG.
Härmed förordar utrikesutskottet att finansutskottet med bifall till yrkande 1 i motion Fi48 (mp) beslutar anslå ytterligare 20 milj.kr. till allsidig EG-information och i samband därmed som sin mening ge regeringen till känna vad utrikesutskottet anfört om medlens fördelning. Motion Fi57 (v) blir härmed tillgodosedd.
3. Inbesparade resursers överföring till det internationella utvecklingssamarbetet
Bertil Måbrink (v) och Per Gahrton (mp) anför:
Den ökande internationaliseringen och därmed sammanhängande arbetsuppgifter för utrikesförvaltningen gör att det är svårt att se hur denna del av administrationen totalt sett skall kunna minskas.
Arbetet med den framtida alleuropeiska fredsordningen inom ESK, Östeuropasamarbetet och förverkligandet av ett EES-avtal kommer att kräva snarare mer personella resurser. Större anspråk på biståndsverksamheten, diplomatisk och politisk medverkan i reglering av regionala konflikter och i nedrustningsarbetet utanför Europa kommer att ställa krav på resurser av olika slag. Det är därför rimligt att de besparingar på administration som eventuellt kan göras tillförs det internationella utvecklingssamarbetet.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
1990/91:SfU5y Bilaga 3 Kompletteringspropositionen
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 2 maj 1991 beslutat bereda socialförsäkringsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1990/91:150 (kompletteringspropositionen) jämte motioner såvitt propositionen och motionerna rör utskottets beredningsområde.
Socialförsäkringsutskottet begränsar sitt yttrande till att avse av regeringen i del 1, bil. 1:3 i propositionen föreslagna höjningar av anslagen B 2. Allmänna försäkringskassor och D 8. Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension och i del 2, bil. II:4 i propositionen framlagda riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom socialdepartementets verksamhetsområde, såvitt avser socialföräkringsadministrationen. I anslutning härtill yttrar sig utskottet över motionerna 1990/91:Fi44 av Gullan Lindblad m.fl. (m), 1990/91:Fi52 av Sigge Godin m.fl. (fp), 1990/91:Fi38 av Lars Werner m.fl. (v) yrkande 2 och 1990/91:Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp) yrkande 2.
Anslagsfrågor
Riksdagen har på förslag av socialförsäkringsutskottet i betänkande 1990/91:SfU11 för budgetåret 1991/92 anvisat ett förslagsanslag på 637951000 kr. till Allmänna försäkringskassor och ett förslagsanslag på 1525000000 kr. till Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension.
I proposition 150 föreslås att för budgetåret 1991/92 skall till Allmänna försäkringskassor anvisas ytterligare 11700000 kr. och till Bidrag till kommunala bostadsbidrag till folkpension ytterligare 70000000 kr.
Från anslaget B 2. Allmänna försäkringskassor finansieras 15 % av försäkringskassornas administration. Resterande 85 % finansieras med arbetsgivaravgifter och egenavgifter från inkomsttiteln på statsbudgeten. I budgetpropositionen framhölls att förslaget till anslag för nästa budgetår i princip innebar oförändrade resurser till försäkringskassorna och att de resurser som kan frigöras genom fortsatt rationalisering och regelförenkling tills vidare får behållas och sättas in i kampen mot ohälsan. Förutsättningarna för försäkringsadministrationen kommer emellertid att påverkas av införande av en arbetsgivarperiod. Hälften av försäkringskassornas förvaltningsanslag borde därför ställas till regeringens disposition. Vidare anfördes i budgetpropositionen att avsikten var att regeringen skulle återkomma till riksdagen om försäkringskassornas förvaltningsanslag i samband med ett förslag om införande av en arbetsgivarperiod.
Utskottet behandlar för närvarande två propositioner som har betydelse för beräkningen av försäkringskassornas förvaltningsanslag, nämligen proposition 1990/91:141 om rehabilitering och rehabiliteringsersättning och proposition 1990/91:181 om sjuklön m.m. Den sistnämnda propositionen innehåller förslag om att arbetsgivarna fr.o.m. den 1 januari 1992 skall betala sjuklön till sina anställda under de 14 första dagarna av en sjukperiod.
Frågan om försäkringskassornas förvaltningsresurser behandlas i kompletteringspropositionen med beaktande av såväl införandet av sjuklön som satsningen på aktiv rehabilitering. I propositionen anför socialministern att för att klara den avsedda satsningen på rehabiliteringsområdet som föreslås från den 1 januari 1992 krävs personalförstärkning vid försäkringskassorna. I ett inledningsskede bör resurserna för detta arbete förstärkas med 2 000 årsarbetare. Resurser som frigörs genom införandet av sjuklön (enligt riksförsäkringsverkets beräkningar 2 400 årsarbetare på sikt) och genom andra regelförändringar bör försäkringskassorna därför få behålla under budgetåret 1991/92. Vidare bör försäkringskassorna fr.o.m. samma budgetår få rätt att själva omprioritera mellan lokalkostnader och förvaltningskostnader (övriga förvaltningsutgifter).
I kompletteringspropositionen tas också upp frågan om ADB-stöd för administrationen inom socialförsäkringen. Det nuvarande ADB-stödet, som började byggas upp i början av 1970-talet, ges via en central dataanläggning med stordatorer och databaser vid riksförsäkringsverkets ADB-avdelning i Sundsvall. Till datorerna är terminaler på de allmänna försäkringskassorna anslutna via det gemensamma kommunikationsnätet.
Förslag om den framtida ADB-verksamheten har senast lagts fram av riksförsäkringsverket i mars 1988 (FAS 90-förslaget). Förslaget innebär att en systemstruktur skall utvecklas där alla lokal- och centralkontor får egen datorkraft och knyts samman i ett gemensamt kommunikationsnät, grundat på nuvarande datorlösningar. Ärendehandläggningen integreras med moderna funktioner för uppföljning och kontorsstöd, t.ex. ordbehandling, kalkylering och registeruppläggning. Grundinformationen för sjuk- och föräldraförsäkringen lagras i lokala register, medan lagring av register där betydande stordriftsfördelar finns i första hand sker centralt.
Regeringen har därefter i oktober 1990 tillkallat en särskild utredare med uppgift att utreda och lägga fram förslag till författningsreglering av personregister på socialförsäkringsområdet. I ett delbetänkande (SOU 1991:9) har utredaren lämnat förslag om en författningsreglering av de lokala sjukförsäkringsregistren. Betänkandet har remissbehandlats. Utredningens fortsatta arbete är inriktat på författningar för de centrala registren inom socialförsäkringen.
I kompletteringspropositionen erinrar socialministern om att hon i budgetpropositionen anförde att, mot bakgrund av den pågående utredningen om socialförsäkringsregisterlag samt i avsaknad av en mer omfattande investeringskalkyl för lokala sjukförsäkringsregister, hon inte då var beredd att ta ställning till av riksförsäkringsverket presenterad registeruppläggning och genomförandeplan. Vidare aviserades ett uppdrag till riksförsäkringsverket att närmare utreda behovet av en utökning av antalet arbetsplatsutrustningar och deras tekniska utformning.
Riksförsäkringsverket har vid sin utredning om behovet av arbetsplatsutrustningar gjort en kalkyl som utgår från ett tillskott om 3 900 arbetsplatsutrustningar (terminaler), vilket motsvarar en terminal per utredare och en terminal per tre övriga handläggare.
Socialministern framhåller att det nya ADB-stödet måste byggas upp i etapper. I en första etapp bör en satsning göras på en basinvestering i ADB-kapacitet i syfte att bredda tillgången till arbetsplatsutrustningar, möjliggöra ett mer kraftfullt kontorsstöd och förstärka nät- och kommunikationskapacitet. Detta är en investering som under alla omständigheter krävs för att modernisera försäkringskassornas ADB-stöd. I en andra etapp är avsikten att i samband med en proposition avseende en lagstiftning om lokala sjukförsäkringsregister lägga fram förslag som skapar förutsättningar för det utvidgade datorstöd som behövs för försäkringskassornas arbete med en mer aktiv rehabilitering och förebyggande insatser. Den totala ramen för den sammanlagda investeringen i utrustning för ett nytt ADB-stöd beräknas till högst 350 milj.kr. Av denna ram behövs nu högst 150 milj.kr. för att under budgetåret 1991/92 täcka investeringar som behövs oberoende av riksdagens ställningstagande till en proposition om en registerlag. Av beloppet har 25 milj.kr. redan anvisats för nästa budgetår. Återstoden, 125 milj.kr., föreslås anvisade på civildepartementets huvudtitel under anslaget Anskaffning av ADB-utrustning.
För socialförsäkringsadministrationen beräknas utgifterna för budgetåret 1991/92 till följd av investeringen uppgå till 120 milj.kr., varav 42 milj.kr. redan beräknats i budgeten för försöksverksamhet på ADB-området. Återstoden, 72 milj.kr., föreslås slutligt finansieras via försäkringskassorna, varav 15 % eller 11,7 milj.kr. föreslås, som inledningsvis redovisats, anvisat på förslagsanslaget Allmänna försäkringskassor.
Utskottet har ingen erinran mot de ökade resurser som föreslås för försäkringskassorna för nästa budgetår, och utskottet föreslår att finansutskottet tillstyrker propositionens förslag i denna del.
Vad som anförts i kompletteringspropositionen om ADB-stöd för lokala sjukförsäkringsregister har mött kritik i två motioner. I motionerna Fi44 av Gullan Lindblad m.fl. yrkande 1 och Fi52 av Sigge Godin m.fl. yrkandena 1 och 2 begärs tillkännagivanden till regeringen av innebörd att FAS 90-projektet inte bör genomföras och att motionärerna inte vill binda sig i nuläget för ADB-investeringar på ytterligare 175 milj.kr.
I motion Fi48 av Inger Schörling m.fl. begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande om att motionärerna inte nu tar ställning till tankarna om en ny sjukregisterlag, utan kommer att noga pröva frågan om ett lagförslag härom läggs fram.
Utskottet anser för sin del att det är angeläget att arbetet med en modernisering och en decentralisering av socialförsäkringens ADB-system fortgår som planerat. Härigenom ges möjligheter att effektivisera såväl arbetet med socialförsäkringen som den interna administrationen. Genom att ADB-verksamheten till stora delar förläggs till försäkringskassornas lokalkontor får man inom dessa en bred uppbyggnad av datorkompetensen, och de anställda får ett större inflytande över verksamheten. Sårbarheten i systemet minskar också.
Kritiken i motionerna mot FAS 90 riktar sig huvudsakligen mot den del av projektet som hänför sig till uppbyggnaden av lokala och centrala register, och remissyttrandena över det nämnda delbetänkandet SOU 1991:19 Lokala sjukförsäkringsregister åberopas som stöd för att FAS 90-projektet inte bör genomföras. Utskottet har tagit del av remissyttrandena och kan för sin del inte finna annat än att den övervägande delen av remissinstanserna ser positivt på att en författningsreglering sker av socialförsäkringens register. De önskemål om ändringar och kompletteringar av författningsförslaget som remissinstanserna -- utifrån de skilda områden de haft att bevaka -- fört fram kommer att i vanlig ordning bli föremål för överväganden vid den fortsatta beredningen av utredningsförslaget.
Utskottet anser på grund av det anförda att finansutskottet bör avstyrka bifall till motionerna Fi44 yrkande 1, Fi52 yrkandena 1 och 2 och Fi48 yrkande 2.
Förslaget till ökade medel med 70 milj.kr. under förslagsanslaget Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension är föranlett av att riksdagen nyligen beslutat att utge särskilda kommunala bostadstillägg till sådana pensionärer som inte når upp till en skälig levnadsnivå under år 1991 (prop. 1990/91:119, SfU19, rskr. 196). Kostnaderna för det särskilda bostadstillägget har tidigare beräknats till 330 milj.kr. för hela år 1991. Härav har statens del för det senare halvåret 1991 beräknats utgöra 70 milj.kr. Enligt uppgifter från socialdepartementet har det nu visat sig att statens del av kostnaderna för andra halvåret 1991 kan förutses stanna vid 15 milj.kr. Utskottet överlåter åt finansutskottet att bedöma om detta, i förhållande till vad som redan anvisats, begränsade belopp behöver anslås ytterligare.
I kompletteringspropositionens del 2 behandlas frågor om omställning och minskning av den statliga administrationen. Beträffande socialförsäkringen framhålls i propositionen att viktiga förändringar pågår som berör administrationen. Bland aktuella regelförändringar kan nämnas att riksdagen nyligen beslutat att administrationen av sjukreseersättningarna skall föras över till sjukvårdshuvudmännen från den 1 januari 1992, att som nämnts ovan utskottet för närvarande behandlar propositioner om nya regler för rehabilitering och rehabiliteringsersättning och om sjuklön fr.o.m. samma tidpunkt. Regeringen aviserar också kommande förslag om bl.a. en samordning av arbetskadeförsäkringen med sjukförsäkringen och förändringar i föräldraförsäkringen. Även förändringar i organisationens utformning och funktionssätt pågår. Sammanfattningsvis innebär den långsiktiga strategin inom socialförsäkringsadministrationen en bruttobesparing om 900 milj.kr. om de tänkta förändringarna kommer till stånd. Besparingen gör det möjligt att inledningsvis satsa 450 milj. kr. för att åstadkomma en omstrukturering av hela socialförsäkringsadministrationen i syfte att stärka rehabiliteringsarbetet. Återstående resursneddragning 450 milj. kr. når sin fulla effekt 1993/94 med tyngdpunkten under den senare delen av treårsperioden. Av nettobesparingen inom socialförsäkringsadministrationen föreslås att 40 milj.kr. skall satsas på det förebyggande folkhälsoarbetet.
I motion Fi52 av Sigge Godin m.fl. yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att det är angeläget att regeländringarna inom föräldraförsäkringen genomförs så fort som möjligt. Utskottet förutsätter att en proposition i frågan föreläggs riksdagen vid början av nästa riksmöte. Något särskilt tillkännagivande härom anser utskottet inte är påkallat.
Lars Werner m.fl. begär i motion Fi38 yrkande 2 ett tillkännagivande om att inga förändringar skall genomföras i arbetsskadeförsäkringen.
Regeringen har vid skilda tillfällen, senast i den nu förevarande propositionen, uttalat sin avsikt att genomföra en samordning av sjuk- och arbetsskadeförsäkringen. En kommitté för översyn av arbetsskadeförsäkringen kommer att tillsättas inom kort. Utskottet anser att resultatet av detta arbete bör avvaktas och att riksdagen inte bör göra några uttalanden med anledning av motion Fi38 yrkande 2.
I motion Fi44 av Gullan Lindblad m.fl. yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att målet för rationaliseringsverksamheten inom socialförsäkringssektorn bör vara en större resursneddragning än 450 milj.kr. vid utgången av budgetåret 1993/94. Motionärerna hänvisar härvid till sina förslag om en allmän obligatorisk sjukvårdsförsäkring och en upprensning bland alla de organ som ägnar sig åt styrningen av hälso- och sjukvården.
Utskottet vill erinra om att den i propositionen beräknade resursneddragningen förutsätter att samtliga beräknade besparingar på grund av de i propositionen angivna planerade regel- och organisationsförändringarna kan uppnås under den kommande treårsperioden. Detta innebär i sig en hög målsättning. Utskottet kan för sin del inte finna att ett införande av en allmän obligatorisk sjukvårdsförsäkring enligt de riktlinjer som lagts fram i olika moderata motioner skulle medföra några administrativa besparingar inom sjukvårdförsäkringen, eftersom förslagen innebär att sjukvårdsförsäkringen blir mer inidividualiserad och kommer att få bära en större del av sjukvårdskostnaderna än vad som är fallet i dag. Utskottet anser därför att finansutskottet bör föreslå riksdagen att med avslag på motion Fi52 yrkande 2 godkänna de av regeringen anförda riktlinjerna för omställning och minskning av administrationen inom socialförsäkringsområdet.
Stockholm den 16 maj 1991
Doris Håvik
Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Börje Nilsson (s), Ulla Johansson (s), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Margit Gennser (m), Nils-Olof Gustafsson (s), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c), Margó Ingvardsson (v), Ragnhild Pohanka (mp), Maud Björnemalm (s), Christina Pettersson (s) och Arne Mellqvist (s).
Avvikande meningar
1. FAS 90 och förenklingar i föräldraförsäkringen
Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Margit Gennser (m), Hans Dau (m) och Barbro Sandberg (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 1." och dels att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "är påkallat." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser av flera skäl att FAS 90-projektet inte bör genomföras. Projektet bygger på ett system som nu snabbt håller på att föråldras, eftersom stora förändringar för närvarande sker inom socialförsäkringsområdet som ställer andra krav på administrativa hjälpmedel hos kassorna. Under sådana förhållanden är det kortsiktigt att göra tunga datainvesteringar. En annan invändning mot FAS 90 är att integritetsfrågorna är svårlösta och att den planerade registerlagen inte löser dessa frågor. Dessutom ifrågasätter utskottet om FAS 90 överensstämmer med Europarådets konvention om skydd för enskilda vid ADB-behandling av personuppgifter samt vissa EG-direktiv som kan kräva samtycke eller underrättelse vid utlämnande av uppgifter m.m. Utskottet biträder förslaget om ökade medel för ADB-investeringar hos försäkringskassorna under nästa budgetår men vill i nuläget inte binda sig för ADB-investeringar på ytterligare 175 milj.kr. under de närmaste åren.
Riksförsäkringsverket har redovisat ett antal förslag till förändringar av regelsystemet inom föräldraförsäkringen som skulle medföra relativt stora administrativa och försäkringsmässiga besparingar och frigöra ca 180 årsarbetare. Utskottet anser att det är mycket angeläget att regeringen snarast lägger fram förslag till förändringar i regelsystemet inom föräldraförsäkringen.
Vad utskottet ovan anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
2. Sjukregisterlag
Karin Israelsson (c), Rune Backlund (c) och Ragnhild Pohanka (mp) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 1." bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder förslaget om ökade medel för ADB-investeringar hos försäkringskassorna för nästa budgetår, men tar därmed inte nu ställning till tankarna om en ny sjukregisterlag. Utskottet är mycket tveksamt till sådana register ur integritetssynpunkt och kommer därför att noga pröva frågan för den händelse att ett sådant förslag läggs fram. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
3. Arbetsskadeförsäkringen
Margó Ingvardsson (v) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Regeringen har" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:
Regeringen har anmält att den har för avsikt att föreslå en samordning mellan sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen. Utskottet avvisar en sådan samordning och anser att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att inga försämringar skall genomföras i arbetsskadeförsäkringen.
4. Målen för rationaliseringsverksamheten
Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "inom socialförsäkringsområdet." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att de omfattande ändringar som nu kommer att genomföras inom socialförsäkringssektorn och de ändringar som kommer att initieras längre fram samtidigt som ADB-stödet moderniseras bör innebära att rationaliseringsvinster på mer än 50 % av de i propositionen angivna bruttobesparingarna, 900 milj.kr., kan hämtas hem. Moderata samlingspartiets förslag om införande av en allmän obligatorisk sjukvårdsförsäkring och en upprensning av alla de organ som ägnar sig åt styrningen av hälso- och sjukvården bidrar också till att utskottet anser att målet för rationaliseringsverksamheten bör vara en större resursneddragning än de 450 milj.kr. som regeringen beräknat vid utgången av budgetåret 1993/94.
Socialutskottets yttrande 1990/91:SoU10y Bilaga 4
Omställning och minskning av den statliga administrationen
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett socialutskottet tillfälle att senast den 21 maj avge yttrande över proposition 1990/91:150 (kompletteringspropositionen), bilagorna II:1--II:13, jämte eventuella motioner, såvitt propositionen och motionerna rör utskottets beredningsområde.
Socialutskottet begränsar yttrandet till bilaga II:4 i propositionen avsnitten 1--3, 5 och 6 samt motionerna 1990/91:Fi58 och 1990/91:Fi63.
Utskottet har i detta ärende ordnat en utfrågning med representanter för socialdepartementet och socialstyrelsen.
Socialutskottet
I propositionen föreslås riksdagen godkänna de riktlinjer som angetts för omställning och minskning av den statliga administrationen inom socialdepartementets verksamhetsområde.
Motionerna
I motion 1990/91:Fi63 av Karin Israelsson m.fl. (c) yrkas att riksdagen avslår propositionen såvitt avser förslag till neddragning av socialstyrelsens verksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen.
I motionen framhålls att det väsentliga är att det skapas förutsättningar för att socialstyrelsen skall kunna arbeta effektivt. Förnyelsearbetet bör ha sin grund i en strävan att avbyråkratisera och skapa flexibilitet. De regionala insatserna på området måste stärkas. Detta kan uppnås utan att behöva minska personalstyrkan på det sätt som föreslås. Det torde enligt motionärerna vara fullt möjligt att genomföra olika förbättringar inom den befintliga arbets- och organisationsformen. Var fjärde anställd kommer enligt uppgift att sägas upp från socialstyrelsen. Några garantier för att de som arbetar med dessa frågor på socialstyrelsen får följa med till det föreslagna folkhälsoinstitutet finns inte.
Motionärerna kan inte ställa sig bakom de ytterligare nedskärningar av socialstyrelsen som föreslås. I stället bör socialstyrelsen nu ges möjlighet att se över sin organisation i syfte att bedriva verksamheten än effektivare, inte minst vad gäller folkhälsofrågorna. Motionärerna motsätter sig såväl tillskapandet av det särskilda folkhälsoinstitutet som förslaget till finansiering av detta. Deras syn på hur folkhälsoarbetet skall bedrivas och hur det skall finansieras utvecklas i motion So91.
I motion 1990/91:Fi58 av Barbro Sandberg (fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs dels om socialstyrelsens omorganisation (yrkande 1), dels om ansvaret för arbetet med HIV/aids på riksplanet (yrkande 2), dels om socialstyrelsens tillsynsverksamhet (yrkande 3), dels om epidemiologiskt centrum (yrkande 4), dels om hälsoskyddet (yrkande 5), dels om socialstyrelsens ansvar för beredskapsfrågorna inom hälso- och sjukvården (yrkande 6).
Motionären understryker det olyckliga i att en nyligen omorganiserad myndighet så snart blir föremål för nya omfattande förändringar vad avser uppgifter, organisation och resurser. Uppgifterna om vilka konsekvenser de föreslagna förändringarna medför för myndighetens arbete är enligt motionären otillräckligt belysta. Förslagen borde ha föregåtts av en organisationsutredning där för- och nackdelar med förändringarna belysts och de myndigheter, organisationer m.fl. som berörs fått ge sin syn på förslagen. Regeringen bör enligt motionären få i uppdrag att genomföra en sådan utredning och därefter återkomma till riksdagen med ett mer genomarbetat förslag.
Utredningen bör enligt motionären beakta följande synpunkter. Det som i kompletteringspropositionen benämnts epidemiologiskt centrum bör föras över till folkhälsoinstitutet. Vid en sådan överföring får dock inte raseras det arbete socialstyrelsen lagt ner på att skapa en sådan enhet. Eftersom socialstyrelsen för sitt arbete har behov av uppgifter i de hälsoregister som skulle föras över till folkhälsoinstitutet måste det regleras hur samarbetet kring registren mellan styrelsen och institutet skall ske. Uppgifter som normalt skall ligga på myndigheter t.ex. i fråga om HIV/aids bör inte lyftas in i regeringskansliet. Förslaget att bygga upp en centrumliknande verksamhet för utvärdering av det sociala arbetets metodik välkomnas, men socialstyrelsens ansvar för en kvalificerad överprövning av olika frågor inom den sociala sektorn måste få finnas kvar dels av rättssäkerhetsskäl, dels för att de individuella ärendena är en viktig kunskapskälla. Fortfarande finns inte någon lösning på socialstyrelsens beredskapsuppgifter. Det är enligt motionären hög tid att komma till skott om hur ansvaret skall fördelas mellan olika myndigheter och huvudmän. Också denna fråga bör den föreslagna organisationsutredningen besvara.
Propositionen
I propositionen framhålls bl.a. att de föreslagna åtgärderna beträffande socialstyrelsen syftar till att stärka kompetensen och öka koncentrationen på myndighetens viktigaste uppgifter, uppföljning och utvärdering. Decentralisering, delegering till lokal och regional nivå anses vara verkningsfulla åtgärder för att uppnå besparingar. Ökad samverkan mellan olika organ och sammanslutningar av besläktade verksamheter prövas också enligt föredraganden.
Socialstyrelsen är enligt propositionen statens viktigaste organ inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Socialstyrelsens huvudsakliga uppgifter skall vara tillsyn samt kunskapsutveckling och kunskapsförmedling. I tillsynsfunktionen ligger dels en kontroll av verksamheten när det gäller kvalitet, säkerhet och den enskildes rättigheter, dels en uppföljning och utvärdering av verksamheten gentemot av statsmakterna uppställda mål. Vad avser kunskapsområdet är huvuduppgiften att samla in och utvärdera för verksamheten relevant kunskap, t.ex. rörande vårdens och omsorgens innehåll, kvalitet och kostnader i förhållande till uppsatta mål och insatta resurser, och att förmedla denna kunskap så att den bl.a. kan utgöra en grund för utveckling, förnyelse och omstrukturering.
Regionala tillsynsenheter för hälso- och sjukvården och tandvården finns nu inrättade på två orter och ytterligare tre etableras under år 1991.
Socialstyrelsens andra huvuduppgift är enligt propositionen att samla in, sammanställa och sprida kunskap från olika områden, dvs. ha en roll som kunskapsorganisatör. Förutom den egna tillsyns- och uppföljningsverksamheten är det enligt föredraganden naturligt att socialstyrelsen särskilt utnyttjar universitet och högskolor som huvudkällor för kunskap och i samma syfte samverkar med andra organ och organisationer av betydelse för socialstyrelsens sektorsintresse. Hit hör t.ex. sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (SPRI) och statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU).
Socialstyrelsen bör enligt föredraganden koncentrera sina kunskapsspridande insatser till att i första hand återföra resultaten av egna uppföljningar och utvärderingar. Styrelsen kan också få preciserade uppdrag av regering och riksdag. Vidare har styrelsen ett särskilt ansvar för att sprida ny frontkunskap, nya internationella erfarenheter eller resultat av slitna tvister om vad vetenskap och beprövad erfarenhet innebär. Viktig är också auktorisationen av kunskap.
Socialstyrelsen har flera författningsreglerade förvaltningsuppgifter, exempelvis legitimations- och behörighetsuppgifter samt viss tillståndsgivning. Statsbidragsgivningen är för närvarande föremål för översyn genom kommunalekonomiska kommittén.
Socialstyrelsens uppgifter kan enligt föredraganden sammanfattningsvis beskrivas som riktade dels mot medborgarnas behov av kvalitativt hög och likvärdig vård och omsorg, dels mot professionen med bl.a. kvalitet och säkerhet i det medicinska handlandet eller den sociala omsorgen och behandlingsarbetet. Arbetsfältet är mycket omfattande. Socialstyrelsen måste enligt föredraganden ha beredskap för att inom ramen för den givna verksamhetsinriktningen möta sådana förskjutningar i krav och förväntningar som följer såväl av förändringar inom den sociala sektorn som av den allmänna samhällsutvecklingen. Av detta följer enligt föredragandens mening att den fasta organisationen bör vara av måttlig omfattning samt präglad av flexibilitet och hög kompetens.
Det anförda skall enligt föredraganden inte ses som en ny inriktning för socialstyrelsen utan syftar till att ytterligare precisera och tydliggöra vad 1989 års riksdagsbeslut innebär. Den nu pågående och accelererande omdanings- och renodlingsprocessen syftar enligt föredraganden till att avlasta socialstyrelsen såväl tunga samordningsuppgifter som en del uppgifter av direkt operativ art. Genom socialstyrelsens egen prioritering av det interna arbetet med metoder för och utveckling av tillsyns- och kunskapsfunktionerna bör styrelsen därefter stå bättre rustad för sina viktiga huvuduppgifter.
Åtgärder som vidtagits eller föreslagits t.ex. i årets budgetproposition har enligt föredraganden visat på att det utöver den naturliga avgången i den centrala delen krävs personalminskningar innan bemanningen är anpassad till verksamhetsinriktningen. Till detta kommer konsekvenserna av den ytterligare renodling av socialstyrelsens sektorskompetens som framgår av det följande.
Regeringen har i en särskild proposition presenterat målsättningar och prioriteringar för folkhälsoarbetet de närmaste åren. Ett folkhälsoinstitut föreslås vara det nationella samordningsorganet för folkhälsofrågor i vid bemärkelse. Detta institut föreslås överta det tvärsektoriella folkhälsoarbete i form av samverkan och samordning i förhållande till andra myndigheter vilket i dag i vissa fall utförs av socialstyrelsen. Vidare skall institutet överta socialstyrelsens operativa uppgifter inom det tvärsektoriella förebyggande arbetet, bl.a. huvudansvaret för den statliga informationsverksamheten inom alkohol- och drogområdet. Ett bättre resursutnyttjande uppnås genom att en klarare rollfördelning skapas mellan olika sektorsorgan. Detta innebär att administrationen kan minskas och att frigjorda medel i stället kan komma exempelvis forskningen till del.
Socialstyrelsen skall -- i likhet med andra myndigheter på nationell nivå -- i första hand utveckla den sektorsspecifika kompetensen inom folkhälsoområdet. Socialstyrelsens arbete skall därvid rikta sig till huvudmännen och de personalgrupper som har ansvaret inom sakområdet. Socialstyrelsen har vidare en mycket viktig funktion i den aktiva uppföljningen av folkhälsoarbetet inom socialsektorn.
En viktig uppgift för socialstyrelsen är enligt föredraganden att på nationell nivå följa och analysera utvecklingen av sjukdomar, sociala problem och deras riskfaktorers utbredning i olika befolkningsgrupper. Inom socialstyrelsen pågår arbetet med att utveckla ett epidemiologiskt centrum som avses bl.a. svara för behövligt klassifikationsarbete och registerhållning inbegripet kvalitetskontroll av befintliga epidemiologiska register. Avsikten är att skapa hög tillgänglighet till registren för forskare, myndigheter, kommuner och landsting. Föredraganden avser att ge socialstyrelsen i uppdrag att närmare klargöra roll och funktion för ett epidemiologiskt centrum. I detta arbete är det enligt föredraganden angeläget att vidga perspektivet till att omfatta hela socialstyrelsens ansvarsområde, dvs. skissera hur det epidemiologiska centret kan stödja forskning och uppföljningsinsatser inom hela den sociala sektorn. Styrelsen bör redovisa det avsedda uppdraget före utgången av år 1991.
Det finns enligt föredraganden fortfarande ett starkt behov av att i särskild ordning initiera förebyggande insatser mot HIV/aids. Föredraganden påpekar att regeringen i årets budgetproposition redovisade sin uppfattning att Aidsdelegationen bör bibehållas under ytterligare ett antal år, och att den bör verka för en mer effektiv samverkan mellan myndigheter, kommuner, landsting och frivilligorganisationer samt förordade en bättre samordning av de utåtriktade förebyggande insatserna från socialstyrelsens och socialdepartementets sida vad gäller bekämpningen av HIV/aids. Samordningen föreslogs också gälla kansliresurserna. Fortsättningsvis kommer därför uppgifter av informations- och annan förebyggande karaktär liksom kansliresurserna för Aids-delegationen och vissa ytterligare uppgifter att bekostas via det särskilda aidsanslaget. Genom att på liknande sätt som i folkhälsofrågan avlasta socialstyrelsen samordningsuppgifter på nationell nivå och det operativt preventiva arbetet kan styrelsens insatser enligt föredraganden mer effektivt koncentreras på uppföljnings-, utvärderings- och tillsynsfrågor.
Föredraganden är angelägen om att få till stånd en väl fungerande utvärdering av och ett stöd till utveckling av det sociala arbetets metodik. Inom socialstyrelsen finns tankar på att bygga upp en centrumliknande verksamhet för det ändamålet. Ett sådant centrum skulle vara öppet för samarbete med externa intressenter och i stor utsträckning kunna utnyttja externa resurser inom högskolor, kommuner och landsting. På motsvarande sätt som för det epidemiologiska centret avser föredraganden att ge socialstyrelsen i uppdrag att för regeringen presentera och närmare precisera en tänkt uppbyggnad och på vilket sätt resursbehoven kan tillgodoses genom omprioriteringar. Hon förutsätter att socialstyrelsen kan redovisa uppdraget före utgången av år 1991.
Socialstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för verksamhet som rör bl.a. hälsoskydd. Enligt hälsoskyddslagen delar socialstyrelsen och statens naturvårdsverk den centrala tillsynen enligt regeringens bestämmande. Något samlat ställningstagande till rollfördelningen mellan myndigheterna har inte gjorts. Regeringen har därför enligt föredraganden för avsikt att ge statskontoret i uppdrag att precisera och avgränsa socialstyrelsens roll gentemot andra tillsynsmyndigheter när det gäller miljö- och hälsoskyddsfrågor. Uppdraget bör enligt föredraganden redovisas före utgången av år 1991.
Om riksdagen godkänner förslagen i propositionerna 1990/91:93 om rättsmedicinsk verksamhet, m.m. samt 1990/91:120 om den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten, m.m. vad avser en ny myndighet, rättsmedicinalverket, och dess uppgifter kommer socialstyrelsen att helt avlastas uppgiften som chefsmyndighet för underförvaltningar. Ansvaret för tillsyn, uppföljning och utvärdering av rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk verksamhet kommer dock att ligga kvar på socialstyrelsen. Detta innebär enligt föredraganden att socialstyrelsens möjlighet att koncentrera sig på de huvudsakliga uppgifterna ytterligare förbättras.
Under våren 1991 har en översyn av socialstyrelsens beredskapsansvar för funktionen Hälso- och sjukvård m.m. genomförts av en departemental arbetsgrupp med företrädare för försvars- och socialdepartementen. Arbetsgruppen har redovisat sin översyn i promemorian Det fortsatta arbetet vid socialstyrelsen med beredskapsfrågor inom funktionen Hälso- och sjukvård m.m.
Föredraganden förordar att det fortsatta utvecklingsarbetet bedrivs med den inriktning som översynen lett fram till. De närmare organisatoriska konsekvenserna torde enligt henne vara av arten att socialstyrelsen själv kan besluta därom. Föredraganden avser att inom ramen för mål- och resultatdialogen med socialstyrelsen följa upp genomförandet av vad översynen har föreslagit.
Beredskapsfrågorna måste enligt föredraganden integreras i socialstyrelsens reguljära verksamhet i större omfattning än vad som för närvarande är fallet. Eftersom socialstyrelsens beredskapsuppgifter berör andra myndigheters verksamhetsområden är det angeläget att utveckla samverkansformerna för att uppnå ett mer effektivt resursutnyttjande.
Översynsgruppen har funnit att det även på beredskapsområdet är möjligt att begränsa socialstyrelsens handläggning av rutin- och individärenden. Bl.a. har framkommit att handläggningen av vapenfrifrågor bör föras över till vapenfristyrelsen. Vidare bör sjukvårdshuvudmännen själva kunna svara för krigsplaceringen av sin personal med hjälp av uppgifterna i det av socialstyrelsen och sjukvårdshuvudmännen gemensamt utvecklade personalförsörjningsregistret det s.k. Integer-systemet. Ett motsvarande informationssystem bör utvecklas för försörjningen av läkemedel och sjukvårdsmateriel.
Det finns när det gäller det föreslagna rättsmedicinalverket, främst inom den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten, möjligheter att minska statens kostnader för verksamheten. Genom att avveckla rättspsykiatriska kliniker i den utsträckning som är motiverad med hänsyn till ingångna avtal med sjukvårdshuvudmännen och den reduktion av antalet undersökningsplatser som de nya reglerna enligt förslagen i propositionen (1990/91:58) om psykiatrisk tvångsvård m.m. på sikt torde innebära kan enligt föredraganden besparingar i de statliga utgifterna för denna verksamhet uppnås samtidigt som man uppnår det eftersträvade närmandet mellan den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten och allmänpsykiatrin.
Ca 22 milj.kr. skall enligt föredraganden kunna sparas under treårsperioden omfattande budgetåren 1991/92--1993/94 på socialstyrelsen. Av besparingarna på socialhuvudtiteln återförs 10 milj.kr. till det föreslagna folkhälsoinstitutet budgetåret 1992/93. Besparingarna inom den rättspsykiatriska verksamheten har föredraganden beräknat till ca 20 milj.kr. under treårsperioden. Här uppstår besparingar i den takt det är möjligt att bl.a. avyttra fastigheter. Med tanke på osäkerheten därvidlag har tills vidare ställning inte tagits till om detta skall utgöra en nettobesparing. Likadant är förhållandet med besparingen om 3--4 milj.kr. inom socialstyrelsens beredskapsenhet, där det som inte är hänförligt till avvecklingen av beredskapsförråd kan behöva utnyttjas för kompetensutveckling inom styrelsen. Under budgetåret 1991/92 uppstår enligt föredraganden en besparing på 7,7 milj.kr. genom samordning inom HIV/aidsområdet. Slutliga ställningstaganden till genomförandet av besparingarna skall ske inom ramen för den ordinarie budgetberedningen.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet behandlade våren 1989 propositionen 1988/89:130 om socialstyrelsens framtida roll, uppgifter och inriktning. Utskottet tillstyrkte i betänkandet 1988/89:SoU24 att riksdagen godkände regeringens förslag i fråga om socialstyrelsens huvudsakliga uppgifter och verksamhetsinriktning. Riksdagen följde utskottet (rskr. 296). Den nya organisationen trädde i kraft den 1 januari 1990.
Vid behandlingen av årets budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 7) i betänkandet 1990/91:SoU12 hade utskottet ingen erinran mot den föreslagna medelsanvisningen till socialstyrelsen. I avvaktan på den nu genomförda översynen av styrelsens uppgifter i fråga om beredskapen för den civila hälso- och sjukvården, hälsoskyddet och socialtjänsten i krig hade regeringen beräknat ett oförändrat medelsbelopp för dessa uppgifter.
I fråga om Aidsdelegationen och socialstyrelsen framhölls i budgetpropositionen att det finns starka motiv till att bibehålla Aidsdelegationen under ytterligare ett antal år och att den bör vara placerad inom regeringskansliet.
Både Aidsdelegationen och socialstyrelsen initierar och bedriver med stöd av de statliga aidsmedlen informations- och utbildningsaktiviteter som syftar till att motverka smittspridning, framhålls det i budgetpropositionen. Det bör emellertid vara möjligt att göra kostnadsbesparingar genom en bättre samordning av de utåtriktade förebyggande insatser som bedrivs från socialstyrelsens och socialdepartementets sida. Kostnaderna för de kansliresurser som behövs för att bedriva det förebyggande arbete som initieras med stöd av de statliga aidsmedlen bör därvid i fortsättningen bestridas från anslaget A 5 Insatser mot aids.
Vid beräkningen av medelsbehovet för socialstyrelsen tog regeringen hänsyn härtill.
Utskottet delade i betänkandet 1990/91:SoU12 uppfattningen i budgetpropositionen att en effektivare samverkan mellan myndigheter, kommuner, landsting och frivilligorganisationer skulle eftersträvas och ville särskilt betona vikten av god samordning mellan delegationens och socialstyrelsens insatser. Det fanns enligt utskottet inte någon anledning att redan nu avveckla delegationen eller förändra dess arbetsuppgifter. Utskottet förutsatte dock att delegationens arbetsuppgifter så småningom förs över till en permanent organisation utanför regeringskansliet. Utskottet avstyrkte med det anförda två motionsyrkanden (m). Mot beslutet reserverade sig m-ledamöterna.
Utskottet har den 14 maj resp. den 16 maj 1991 tillstyrkt förslagen i propositionerna 1990/91:93 och 1990/91:120 om rättsmedicinsk verksamhet, m.m. och om den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten, m.m. (SoU13 och 16). Riksdagen skall den 30 maj 1991 behandla frågorna. Förslagen i propositionerna innebär bl.a. att socialstyrelsen helt avlastas uppgiften som chefsmyndighet för underförvaltningar.
Utskottets överväganden
Utskottet är inte nu berett att ta ställning i frågan i vad mån uppgifter såsom föreslås i propositionen och i motion Fi58 yrkande 4 bör föras över från socialstyrelsen till det föreslagna folkhälsoinstitutet. Utskottet kommer inom kort i ett särskilt betänkande 1990/91:SoU23 att behandla regeringens proposition 1990/91:175 om vissa folkhälsofrågor och ett stort antal motioner bl.a. om det föreslagna folkhälsoinstitutet. Utskottet vill dock redan nu markera en positiv syn på en intensifiering och vidgning av det epidemiologiska arbetet. Utskottet är vidare positivt till en utbyggd verksamhet inom socialstyrelsens ram för utvärdering av det sociala arbetets metodik.
Utskottet har inte något att erinra mot att samordningen av de utåtriktade förebyggande insatserna mot HIV/aids under en övergångsperiod koncentreras till Aidsdelegationen i socialdepartementet. Utskottet vill dock erinra om sitt uttalande i betänkandet 1990/91:SoU12 att utskottet förutsätter att Aidsdelegationens arbetsuppgifter så småningom förs över till en permanent organisation utanför regeringskansliet. Det är vidare angeläget att påpeka att socialstyrelsen har kvar ett stort ansvar för insatser mot HIV/aids i sin egenskap av central tillsynsmyndighet och förvaltningsmyndighet för smittskyddet i landet. En fortsatt samordning mellan Aidsdelegationens och socialstyrelsens verksamhet behövs därför.
Utskottet har ingen erinran mot vad som sägs i propositionen om socialstyrelsens beredskapsansvar. Utskottet vill dock framhålla att de föreslagna förändringarna inte innebär någon försämrad kompetens inom styrelsen på detta område. Utskottet instämmer också i vad föredraganden understrukit i propositionen, nämligen betydelsen av den positiva utvecklingen i hälso- och sjukvårdens beredskap och av att denna positiva utveckling fullföljs.
Med det anförda föreslår socialutskottet att finansutskottet avstyrker motion Fi63 (c). Av yrkandena i motion Fi58 (fp) bör enligt socialutskottet yrkandena 1, 2, 4 och 6 avstyrkas med det anförda. Yrkandena 3 och 5 får anses redan tillgodosedda genom förslagen i propositionen och bör på denna grund avstyrkas. Någon vidare utredning utöver den särskilda organisationskommitté som föreslås i propositionen anser utskottet inte motiverad.
Utskottet föreslår att finansutskottet tillstyrker att riksdagen med de påpekanden som socialutskottet gjort godkänner de föreslagna riktlinjerna för omställning och minskning av den statliga administrationen inom socialdepartementets verksamhetsområde i de delar som socialutskottet haft att behandla.
Slutligen vill utskottet understryka vad som också framgår av motionerna och som också starkt framhållits av socialstyrelsen vid utskottets utfrågning, nämligen att styrelsen nu måste få arbetsro. Styrelsen måste få möjlighet att konsolidera sin verksamhet, utveckla nya arbetsformer och förstärka kompetensen så som förutsatts. Om styrelsen inte får denna arbetsro är enligt utskottet risken stor att uppställda krav på kvalitet och effektivitet i styrelsens arbete inte kan uppfyllas.
Stockholm den 15 maj 1991
På socialutskottets vägnar
Daniel Tarschys
Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Anita Persson (s), Sten Svensson (m), Aina Westin (s), Per Stenmarck (m), Johnny Ahlqvist (s), Rinaldo Karlsson (s), Ingegerd Anderlund (s), Ingrid Hemmingsson (m), Rosa Östh (c), Gudrun Schyman (v), Anita Stenberg (mp), Jan Andersson (s), Sinikka Bohlin (s), Barbro Westerholm (fp) och Göran Engström (c).
Avvikande meningar
1. Rosa Östh och Göran Engström (båda c) anser dels att avsnittet under utskottets överväganden bort utgå,
dels att utskottet bort anföra följande.
I likhet med motionärerna i motion Fi63 (c) anser utskottet att propositionen skall avslås i de delar som utskottet har att behandla. Även motion So58 (fp) bör avslås. Motionärerna utvecklar närmare i motion 1990/91:So91 med anledning av propositionen 1990/91:175 om vissa folkhälsofrågor varför förslaget om inrättande av ett nytt folkhälsoinstitut bör avslås. Utskottet motsätter sig även i övrigt att nedskärningar görs i socialstyrelsen. Styrelsen bör nu i stället ges möjlighet att se över sin organisation i syfte att verksamheten i framtiden skall kunna bedrivas ännu effektivare inte minst vad gäller folkhälsofrågorna.
Socialutskottet anser således att finansutskottet med bifall till motion Fi63 bör avslå propositionen och motion Fi58.
2. Daniel Tarschys och Barbro Westerholm (båda fp) anser
dels att det avsnitt i yttrandet under utskottets överväganden som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "inte kan uppfyllas" bör utgå, dels att utskottet bort anföra följande. Utskottet anser att de omfattande förändringar i övrigt av socialstyrelsen vad avser uppgifter, organisation och resurser som föreslås i propositionen bör bli föremål för en organisationsutredning så att deras konsekvenser blir ordentligt belysta. Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen med ett mer genomarbetat förslag till organisationsförändring. En omfördelning av HIV/aids-arbetet bör ske så att ansvaret för uppgifter som normalt åvilar socialstyrelsen även när det gäller HIV/aids förläggs dit och inte som i regeringens förslag till regeringskansliet. Utskottet anser sålunda att propositionen med anledning av motion Fi58 bör avstyrkas. Även motion Fi63 bör avstyrkas.
3. Sten Svensson, Per Stenmarck och Ingrid Hemmingsson (alla m) anser
dels att sista stycket under utskottets överväganden bort utgå,
dels att utskottet bort anföra följande.
Utskottet anser slutligen att socialstyrelsen bör delas upp i en medicinalstyrelse och en socialstyrelse. Ansvarsfördelningen är för närvarande oklar såväl för hälso- och sjukvården som för socialvården. Det är enligt utskottet angeläget att den medicinska kompetensen återupprättas och att hälso- och sjukvården klart byggs på medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet. Med tanke på den snabba medicinska och medicinsk-tekniska utvecklingen är behovet av en särskild medicinalstyrelse ännu större nu än tidigare.
Kulturutskottets yttrande 1990/91:KrU9y Bilaga 5
Kompletteringspropositionen
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 2 maj 1991 beslutat bereda kulturutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1990/91:150 (kompletteringspropositionen) beträffande bilagorna II:1 -- II:13 jämte eventuella motioner, såvitt propositionen i angivna delar och motionerna rör kulturutskottets beredningsområde.
Utskottet
Omställning och minskning av den statliga administrationen inom kultur- och massmedieområdet
Utskottet har i denna del av ärendet hållit en utfrågning med företrädare för utbildningsdepartementet.
Utbildningsministern anför i propositionen (bil. II:7, s. 77) att han gjort bedömningen att det bör vara möjligt att, som ett led i arbetet med att decentralisera, förenkla och rationalisera kulturområdets myndighetsstruktur, sätta upp ett mål som innebär att myndigheterna inom kulturområdet skall åstadkomma minskade administrativa kostnader med minst 12 milj.kr. under den kommande treårsperioden.
För budgetåret 1991/92 räknar utbildningsministern med att kravet på en kostnadseffektivisering uppnås genom vissa förändringar inom arkivområdet. Riksarkivet har föreslagit en förändrad användning av papperskvalitéer i statsförvaltningen, vilket innebär att användningen av arkivbeständigt papper delvis bör ersättas av s.k. åldringsbeständigt papper. Omläggningen av pappersanvändningen bör kunna genomföras under budgetåret 1991/92. Utbildningsministern anför att det sammanlagda värdet av denna besparing för den offentliga sektorn som helhet beräknas till 3 milj.kr.
För budgetåren 1992/93 och 1993/94 räknar utbildningsministern med att myndigheternas anslagsframställningar skall kunna tillhandahålla underlag för vilka rationaliseringsvinster som kan tas ut. Besparingarna bör kunna uppgå till 2 resp. 7 milj.kr. för resp. budgetår.
På massmedieområdet beräknar utbildningsministern att talboks- och punktskriftsbibliotekets administrativa kostnader skall kunna minskas med 300000 kr. budgetåret 1993/94.
Utskottet behandlar i det följande en motion, som väckts med anledning av kompletteringspropositionen.
I motion Fi42 (m) hemställs att remissorganens yttranden över riksarkivets förslag skall avvaktas innan beslut fattas om övergång till nya papperskvalitéer för arkivalier.
Utskottet har tagit del av remissyttrandena samt en inom AB Tumba Bruk upprättad promemoria.
Utskottet konstaterar att remissinstanserna över lag är positiva till riksarkivets förslag som bl.a. innebär att myndigheterna skall kunna välja mellan arkivbeständigt och åldringsbeständigt papper vid arkivbildning. Från några remissinstanser framförs krav på att det i riksarkivets föreskrifter skall anges vilka kategorier av handlingar som skall bevaras på arkiv- resp. åldringsbeständigt papper. En av remissinstanserna, nämligen statens provningsanstalt, stöder i huvudsak förslaget men menar att övergången från arkiv- till åldringsbeständigt papper för vissa slag av handlingar bör anstå tills ökad kunskap om beständigheten hos skrift på det mindre slitstarka papperet har inhämtats. Enligt statens provningsanstalts beräkning kommer den årliga besparingen att uppgå till 15 milj.kr., under förutsättning att hälften av det arkivpapper som används i dag ersätts med åldringsbeständigt papper.
Utskottet gör -- på grundval av vad som framkommit i ärendet -- den bedömningen att det finns goda skäl att göra den omläggning av pappersanvändningen som anges i propositionen. Motionen avstyrks således. Utskottet vill dock framhålla att synpunkterna i motionen i viss mån tillgodoses genom vad utskottet anför i det följande.
En övergång till åldringsbeständigt brukspapper kan bedömas medföra att kvalitén på myndigheternas brukspapper förbättras utan att papperet för den skull blir dyrare. En sådan övergång innebär också att pappersmarknaden på sikt kommer att inrymma endast en typ av brukspapper -- av väsentligt högre kvalité än dagens. Därigenom förbättras möjligheterna att bevara såväl vanliga trycksaker som enskilda arkiv, två områden som för närvarande vållar problem från beständighetssynpunkt.
De synpunkter som provningsanstalten framfört när det gäller beständigheten hos skrift på åldringsbeständigt papper kommer -- enligt vad utskottet har erfarit -- att beaktas i föreskrifterna på området.
Enligt utskottets mening kommer således den föreslagna förändringen -- utöver besparingseffekterna -- även få positiva kulturpolitiska effekter. Med tanke på att Sverige intar en ledande roll i Europa när det gäller pappersproduktion finns det även möjligheter för vårt land att påverka den internationella standarden på detta område.
Den medelsbesparing om 3 milj.kr., som regeringen angett, är ett betydligt lägre belopp än det som statens provningsanstalt beräknat. Utskottet konstaterar att besparingens storlek uppenbarligen är svårbedömd och att det belopp som regeringen angett kan vara lågt beräknat. Om besparingseffekten skulle bli större än 3 milj.kr. är det emellertid en välkommen konsekvens av förslaget.
Utskottet vill understryka vikten av att arkivhandlingar som -- nu eller i framtiden -- kan komma att utsättas för de risker som är förenade med frekvent användning även framgent kommer att framställas på arkivpapper. Utskottet vill också framhålla angelägenheten av tydliga föreskrifter för användningen av arkivbeständigt och av åldringsbeständigt papper.
I enlighet med det anförda har utskottet inte något att erinra mot vad som anförts i propositionen om besparingen budgetåret 1991/92 inom kulturområdet. Utskottet har inte heller något att erinra i vad avser besparingarna inom nämnda område budgetåren 1992/93 och 1993/94. Likaledes bör riktlinjerna för besparingen i fråga om talboks- och punktskriftsbiblioteket godkännas.
Kulturutskottet tillstyrker således att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom kulturområdet och massmedieområdet som har angetts i propositionen (bil. II:7, punkterna 7 och 9 i hemställan).
Turistfrågor
I några motioner behandlas frågor om turistnäringens konkurrensförhållanden efter skattereformen. Motionärerna anför främst att breddningen av mervärdeskatten försämrar turistföretagens konkurrenskraft.
I sitt yttrande 1989/90:KrU8y till skatteutskottet vid förra riksmötet behandlade utskottet utförligt frågan om skattereformens inverkan på turistnäringen. Utskottet fann inte skäl att med hänsyn till näringens intressen förorda någon ändring av de föreslagna -- nu gällande -- mervärdeskattereglerna. Med anledning av att regeringen angett att statens industriverk (SIND) skulle få i uppdrag att följa utvecklingen på vissa turistorter och bedöma de skattepolitiska beslutens effekter på den regionala utvecklingen anförde utskottet vidare att det förutsatte att en fortlöpande redovisning lämnades till regeringen och att SIND även i övrigt -- i enlighet med sitt allmänna uppdrag -- uppmärksammar konsekvenserna för turismen av mervärdeskatteomläggningen.
SIND har i april 1991 lämnat en delrapport (Regional utveckling 1991:4) med anledning av det ovan nämnda uppdraget. Av rapporten kan utläsas att resandenäringen fått vidkännas minskad efterfrågan under 1990. Sysselsättningen har minskat. Ett ökat antal konkurser antyder att lönsamheten i företagen har sjunkit och att deras sårbarhet är relativt stor, anför SIND.
I rapporten föreslås åtgärder till stöd för turistföretagen, bl.a. att medel för utvecklingsbidrag reserveras särskilt för turistnäringen och att marknadsförings- och utbildningsinsatserna inom branschen intensifieras. SIND avser, mot bakgrund av de resultat som presenteras i rapporten, att lämna en extra rapport i juni 1991 med undersökningar av företagens lönsamhet under 1990 och av utvecklingen under vintersäsongen 1991.
Utskottet vill, mot bakgrund av det anförda och med hänsyn till vad som anförs motionsvägen, framhålla det angelägna i att turistnäringens utveckling efter skattereformen även fortsättningsvis följs. Härigenom kan branschens konkurrensförhållanden såväl inom landet som internationellt belysas och underlag skapas för att bedöma om särskilda åtgärder för att motverka negativa effekter på dess konkurrenskraft är påkallade.
Stockholm den 16 maj 1991
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Lars Ernestam (fp), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla Berg (s) och Göran Åstrand (m).
Avvikande mening
Mervärdeskattens effekter för turistnäringen
Ingrid Sundberg (m), Jan Hyttring (c), Lars Ahlmark (m), Stina Gustavsson (c) och Göran Åstrand (m) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "är påkallade" bort ha följande lydelse:
SINDs utredningsresultat avseende turistnäringens utveckling under 1990 och början av 1991 visar att de farhågor som tidigare framförts om de nya mervärdeskattereglernas negativa effekter för branschen har varit befogade. Slutsatsen vinner stöd av den kännedom som utskottet i övrigt har om turistbranschen. Det står alltså klart att skatteomläggningen har orsakat betydande problem för den svenska turistnäringen. Utskottet ser med oro på denna utveckling och vill understryka det angelägna i att åtgärder vidtas för att komma till rätta med problemen. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med förslag till sådana åtgärder, i första hand genom ändring av reglerna om mervärdeskatt.
Jordbruksutskottets yttrande
1990/91:JoU9y Bilaga 6
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m.
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 2 maj 1991 berett jordbruksutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1990/91:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1990/91, m.m. såvitt avser bilagorna II:8 (jordbruksdepartementet) och II:13 (miljödepartementet).
Propositionen
I propositionen lämnas bl.a. förslag om riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom jordbruks- och miljödepartementens verksamhetsområden. Vidare föreslås att naturvårdsverkets kustlaboratorium förs över till fiskeriverket. Merparten av verksamheten vid laboratoriet finansieras med intäkter från kraftindustrin. Resterande del (1 040 000 kr.) finansieras med medel från fjortonde huvudtitelns anslag B 1. Statens naturvårdsverk. I samband med att fiskeriverket övertar ansvaret för laboratoriet skall besparingar på 2,5 milj.kr. göras genom dels samordning med verkets nuvarande verksamhet, dels förändring av reglerna som rör bemanningen av Argos.
De föreslagna åtgärderna beräknas sammanlagt leda till en minskning av den statliga administrationen inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde under budgetåren 1991/92--1993/94 som minst motsvarar 115 milj.kr. Inom miljödepartementets verksamhetsområde bedöms föreslagna och vidtagna åtgärder kunna ge besparingar på sammantaget omkring 30 milj.kr. inom den närmaste treårsperioden. Regeringen föreslår att riksdagen under fjortonde huvudtitelns ramanslag Statens naturvårdsverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är 1040000kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1990/91:90 En god livsmiljö. Under nionde huvudtitelns förslagsanslag Fiskeriverket föreslås att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är 1460000kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot de av regeringen redovisade riktlinjerna för omställning och minskning av den statliga administrationen inom jordbruks- och miljödepartementens verksamhetsområden. Utskottet föreslår att finansutskottet godkänner dessa riktlinjer och tillstyrker regeringens förslag om minskade anslag under nionde resp. fjortonde huvudtiteln.
Stockholm den 16 maj 1991
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson
Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Jan Fransson (s), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad (s), Sven Eric Lorentzon (m), Martin Segerstedt (s), Bengt Rosén (fp), Jens Eriksson (m), Åke Selberg (s), Inge Carlsson (s), Ingvar Eriksson (m), Sören Norrby (fp), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (v), Marianne Samuelsson (mp), Ove Karlsson (s) och Dag Ericson (s).
Näringsutskottets yttrande
1990/91:NU14y Bilaga 7
Kompletteringspropositionen
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1990/91:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringspropositionen) jämte motioner, såvitt propositionen och motionerna rör näringsutskottets beredningsområde.
Näringsutskottet kommenterar i detta yttrande dels vissa avsnitt i del II av propositionen, Omställning och minskning av den statliga administrationen, dels följande motioner i angivna delar: 1990/91:Fi38 yrkande 3, 1990/91:Fi39 yrkande 4, 1990/91:Fi66, 1990/91:Fi67, 1990/91:Fi68.
Omställning och minskning av den statliga administrationen
I del II av kompletteringspropositionen redovisas ett treårsprogram enligt vilket hela den statliga administrationen genom strukturella förändringar skall reduceras med 10%. Näringsutskottet går inte in på de allmänna resonemang som inleder framställningen utan begränsar sig till att beröra de avsnitt som gäller myndigheter inom näringsutskottets beredningsområde.
Under rubriken Utrikeshandel och exportfrämjande (bil. II:2, s.22 f.) lämnas vissa upplysningar rörande dels kommerskollegium, dels Sveriges exportråd. Beträffande det senare hänvisas till en proposition som planeras bli avlämnad senare i vår. Det anförda ger inte anledning till något uttalande från näringsutskottets sida.
I industridepartementets bilaga (bil. II:11, s. 103 f.) refereras i korthet det förslag som i proposition 1990/91:87 har framlagts om att en ny central näringspolitisk myndighet skall inrättas den 1juli 1991 och överta uppgifter från statens energiverk, statens industriverk och styrelsen för teknisk utveckling, vilka samtidigt läggs ned. Näringsutskottet behandlar detta förslag i sitt betänkande 1990/91:35, som avlämnas i dagarna.
Tre andra förvaltningssektorer av intresse för näringsutskottet omfattas av förslag att riksdagen skall godkänna de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom resp. departements område som har anförts.
Detta gäller först den tillsynsverksamhet som utövas av bankinspektionen och försäkringsinspektionen (bil. II:6, s.63). I proposition 1990/91:177 har regeringen föreslagit att dessa den 1 juli 1991 skall föras samman till en myndighet, benämnd finansinspektionen. Näringsutskottet avser att behandla detta förslag i sitt betänkande 1990/91:NU44. Något godkännande av riktlinjer beträffande finansinspektionen på grundval av vad som anförs i kompletteringspropositionen synes inte böra komma i fråga.
Ett motsvarande förslag om godkännande av riktlinjer finns i civildepartementets bilaga (bil. II:12). Under rubriken Konkurrens- och konsumentfrågor meddelas bl.a. att konkurrenskommittén (C1989:03) inom kort i sitt slutbetänkande väntas föreslå hur en lämplig myndighetsstruktur på konkurrensområdet skall vara utformad för framtiden. Betydelsen av en effektiv konkurrensövervakning tillsammans med de omfattande avregleringar som nu genomförs innebär, heter det i propositionen, en strukturell tyngdpunktsförskjutning från myndigheter som har att administrera regleringar till myndigheterna på konkurrensområdet. Civilministern uttalar emellertid att han, trots den prioritet konkurrensövervakningen har och i avvaktan på konkurrenskommitténs slutliga förslag när det gäller myndighetsstrukturen, bedömer det möjligt att under budgetperioden 1992/93--1993/94 kan genomföras effektiviseringar i verksamheten som ger besparingar på ca 5% på konkurrensområdet. Näringsutskottet kan inte finna att riksdagen har rimligt underlag för att beträffande myndigheterna på konkurrensområdet nu godkänna riktlinjer med det innehåll som civilministern har angett.
Även beträffande miljödepartementets verksamhetsområde framställs förslag om att riksdagen skall godkänna riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen. Näringsutskottet har på detta område intresse för statens kärnkraftinspektion och statens kärnbränslenämnd (bil. II:13, s.118). I propositionen meddelas att dessa båda myndigheter och statens strålskyddsinstitut har fått i uppdrag att till hösten 1991 redovisa hur ett ökat samarbete dem emellan på vissa angivna områden skall kunna genomföras. Vidare anmäls ett uppdrag åt statskontoret att utreda möjliga rationaliseringseffekter och samordningsvinster vid en samlokalisering av de tre myndigheterna i kvarteret Garnisonen i Stockholm. Inget av de nämnda uppdragen är av karaktär att nu ge anledning till något ställningstagande från riksdagens sida.
Motionsyrkanden i skilda ämnen
I den översiktliga redogörelse för aktuellt reformarbete som ingår i den reviderade finansplanen nämns bl.a. (s. 18 f.) att de svenska etableringsreglerna kommer att anpassas så att hindren för utlänningars förvärv av svenska företag undanröjs. Vänsterpartiet kräver i motion 1990/91:Fi38 yrkande 3 att i detta sammanhang skall införas en rätt för de anställda att genom sin fackförening inlägga veto mot köp eller försäljning av ett företag.
Den planerade anpassningen av företagsförvärvslagstiftningen till EGs regler har mera utförligt presenterats i proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt (s. 224--226). I sitt betänkande 1990/91:NU35 över delar av denna proposition har näringsutskottet avstyrkt ett likartat motionsyrkande från vänsterpartiet. Partiets representant i utskottet har reserverat sig till förmån för yrkandet. Riksdagen har ännu inte tagit ställning. Näringsutskottet hänvisar till vad nu sagts och menar att en förnyad prövning av saken i samband med behandlingen av kompletteringspropositionen bör kunna undvaras.
Miljöpartiet de gröna begär i motion 1990/91:Fi39 yrkande4 ett uttalande av riksdagen om behovet av en förändrad och förbättrad konkurrenslagstiftning. Näringsutskottet bereder för närvarande proposition 1990/91:147 om förstärkt konkurrens på livsmedelsområdet och vissa förslag i proposition 1990/91:87 till riktlinjer för konkurrenspolitiken. I anslutning därtill behandlas ett stort antal motioner rörande konkurrensfrågor. I detta sammanhang ägnas betydande uppmärksamhet åt de förhållanden som berörs i motiveringen till det nu aktuella motionsyrkandet. Utskottets ställningstaganden kommer att redovisas i betänkandet 1990/91:NU33. Som nämnts i föregående avsnitt väntas konkurrenskommittén inom kort avlämna sitt slutbetänkande, som torde aktualisera betydande förändringar i konkurrenslagstiftningen. I likhet med vad som nyss sagts anser näringsutskottet att riksdagen inte har anledning att i samband med behandlingen av kompletteringspropositionen ta upp konkurrensfrågorna till särskild prövning på grundval av det berörda yrkandet i motion 1990/91:Fi39 (mp).
Ett åtgärdsprogram för att främja entreprenörskapet inom privat och offentlig sektor efterlyses i motion 1990/91:Fi66 (c). Så långt det tilltänkta åtgärdsprogrammet hänför sig till näringsutskottets område bör det, menar näringsutskottet, diskuteras i ett större näringspolitiskt sammanhang. Näringsutskottet ägnar i sitt tidigare nämnda betänkande 1990/91:NU35 avsevärt utrymme åt småföretagspolitiken och kommer därvid in på flera av de frågor som tas upp i den nu aktuella motionen. En förnyad prövning av dessa frågor i samband med behandlingen av kompletteringspropositionen finner näringsutskottet inte motiverad.
Kompletteringspropositionen har föranlett två motioner från miljöpartiets sida med väsentligen energipolitiskt innehåll. I motion 1990/91:Fi67 föreslås att riksdagen skall göra ett uttalande till regeringen om behovet av en helhetssyn på en bärkraftig ekonomisk utveckling. Motionärerna använder utvinning och användning av biogas som exempel på vad en sådan helhetssyn kan resultera i. Ett motsvarande uttalande på grundval av motion 1990/91:Fi68 skulle avse inriktningen av den ekonomiska politiken och dess koppling till energipolitiken. Motionärerna anger en rad exempel på hur producenter, distributörer och konsumenter av energi skulle kunna påverkas i önskvärd riktning genom olika slags ekonomiska incitament.
Att energipolitiken har central betydelse i statsfinansiellt och samhällsekonomiskt hänseende innebär inte, menar näringsutskottet, att riksdagen i samband med sin prövning av kompletteringspropositionen bör ta ställning till frågor om hur energipolitiken närmare skall utformas. I stället bör sådana ekonomisk-politiska riktlinjer som fastställs på grundval av finansplanen och den reviderade finansplanen vara vägledande för de energipolitiska besluten liksom för beslut på andra politiska sakområden. Näringsutskottet är just i färd med att avsluta beredningen av proposition 1990/91:88 om energipolitiken och i anslutning därtill ett mycket stort antal motionsyrkanden som berör ett brett register av energipolitiska frågor. De synpunkter som framförs i motionerna 1990/91:N67 (mp) och 1990/91:N68 (mp) hör hemma i detta sammanhang och torde i allt väsentligt bli uppmärksammade på grundval av vad som har anförts i andra motioner. Näringsutskottet anser att de båda angivna motionerna bör avslås av riksdagen.
Stockholm den 21 maj 1991
På näringsutskottets vägnar
Åke Wictorsson
Närvarande: Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Inga-Britt Johansson (s), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Mats Lindberg (s), Sven-Åke Nygårds (s), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp), Kjell Ericsson (c), Barbro Andersson (s), Björn Kaaling (s) och Christina Raud (s).
Avvikande mening
Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet som börjar med "Att energipolitiken" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Motionerna 1990/91:N67 (mp) och 1990/91:N68 (mp) behandlar på ett konstruktivt sätt sambandet mellan den ekonomiska politiken och energipolitiken. Den förra visar åskådligt hur en helhetssyn på resurstillgången och resursutnyttjandet i samhället kan medverka till en bärkraftig ekonomisk utveckling. I den senare poängteras kopplingen mellan energipolitiken och den ekonomiska politiken; slutsatsen är att energipolitiken bör utformas så att aktörerna på energimarknaden leds i rätt riktning genom adekvata ekonomiska styrmedel. Riksdagen bör, menar näringsutskottet, komplettera sitt förestående energipolitiska beslut med sådana uttalanden till regeringen som föreslås i de båda motionerna.
Bostadsutskottets yttrande 1990/91:BoU6y
Bilaga 8
Vissa förslag i kompletteringspropositionen avseende bostadsutskottets beredningsområde
Till finansutskottet
Finansutskottet beslöt den 2 maj 1991 bereda bostadsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1990/91:150, den s.k. kompletteringspropositionen, jämte motioner i de delar förslagen i propositionen och motionerna faller inom utskottets beredningsområde.
De frågor som rör bostadsutskottets beredningsområde och som aktualiserats genom förslag i propositionen är enligt utskottets bedömning: ändringar avseende investeringsbidraget för bostadsbyggande (bil. I:7), förslag avseende länsbostadsnämnderna, byggforskningen, småhusskadenämnden m.m. (bil. II:10), besparingsmöjligheter inom länsstyrelserna m.m. (bil. II:12 s. 109--111).
Sammanfattning
I kompletteringspropositionen föreslår regeringen att investeringsbidraget till bostadsbyggande den 1 juli i år skall sänkas från nuvarande bidragsnivå på 9,7 % till 9,0 % i syfte att finansiera ett särskilt bostadstillägg resp. ett särskilt grundavdrag på inkomstbeskattningen för vissa pensionärsgrupper. Mot bakgrund av uppgifter som framkommit sedan propositionen lades fram för riksdagen om att kostnaderna för det särskilda bostadstillägget blir avsevärt lägre än vad som ursprungligen beräknades föreslår bostadsutskottet att den nya bidragsnivån i stället bör fastställas till 9,4 %. Anslaget för investeringsbidraget för budgetåret 1991/92 föreslås justeras med utgångspunkt från den föreslagna bidragsnivån.
I de övriga frågor som aktualiserats i kompletteringspropositionen och som behandlas i detta yttrande föreslår utskottet att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag. Det gäller bl.a. frågan om översyn av länsbostadsnämnderna resp. statens råd för byggnadsforskning. Vidare tillstyrks ett förslag om avveckling av småhusskadenämnden samt vissa riktlinjer för besparingsarbetet vid länsstyrelserna m.m. Samtliga motionsförslag som behandlas i yttrandet avstyrks.
Avvikande meningar (m), (c), (v) resp. (mp) har avgivits angående investeringsbidraget, (m, fp, c) angående länsbostadsnämnderna samt (m) resp. (c) i vissa övriga frågor.