Omräkningstalen för 1997 års taxeringsvärden
Betänkande 1996/97:SkU14
Skatteutskottets betänkande
1996/97:SKU14
Omräkningstalen för 1997 års taxeringsvärden
Innehåll
1996/97 SkU14
Sammanfattning
Utskottet föreslår att omräkningstalen vid 1997 års fastighetstaxering begrän sas till högst 0,96 för hyreshus i vad avser värderingsenheter med bostäder med värdeår 1988 eller senare och till högst 1,07 för småhusenheter. Till betänkandet har fogats en reservation (m) och fyra särskilda yttranden (fp, v, mp, kd).
Utskottet
Allmän fastighetstaxering sker vart sjätte år räknat fr.o.m. 1988 för hyreshus och industrienheter, 1990 för småhus och 1992 för lantbruk. Från och med 1996 beaktas prisutvecklingen för åren mellan de allmänna fastighetstaxeringarna genom ett särskilt omräkningsförfarande. För varje taxeringsenhet bestäms vid den allmänna fastighetstaxeringen ett basvärde som skall uppgå till 75 % av det allmänna marknadsvärdet enligt prisläget under andra året före den allmänna fastighetstaxeringen. Basvärdet omräknas varje år med hjälp av ett omräkningstal som fastställs av Riksskatteverket med hänsyn till det genomsnittliga prisläget i olika pris utvecklingsområden under tolvmånaders perioden 1 juli andra året före taxe ringsåret-30 juni året före taxerings året. Omräkningstalen för 1996 års omräkning bestämdes hösten 1995 för samtliga hyreshus till 0,96 för bostäder m.m. och till 0,84 för lokaler m.m. För småhus bestämdes omräkningstal på 0,95-1,08 i olika prisutvecklingsområden (Riksskatteverkets författningssamling RSFS 1995:14). Den 28 november 1996 bestämde Riksskatteverket omräkningstalen för 1997. Enligt detta beslut har även hyreshusen hänförts till olika prisutvecklingsområden och fått omräkningstal för bostäder m.m. på 0,85-1,17 och för lokaler m.m. på 0,83-1,17. Beslutet innebär att taxeringsvärdena för hyreshusen i Stockholm höjs i vissa områden från 1996 till 1997 med 22 % i vad avser bostäder. I vissa förorter innebär beslutet en sänkning med 11 %. Taxeringsvärdena för hyreshus höjs för bostäder med 15 % i delar av Göteborg, Lund och Malmö, med 11 % i större regionstäder som till exempel Uppsala, Västerås, Växjö och Karlstad och med 5 % i mindre regionstäder såsom Luleå, Falun, Eskilstuna, Kristianstad och Trollhättan, medan taxeringsvärdena på lokaler sänks. Inom andra prisutvecklingsområden innebär beslutet en sänkning med 11 %. I allmänhet leder höjningarna och sänkningarna av taxeringsvärdena till motsvarande höjningar och sänkningar av fastighetsskatten. För de s.k. krisårgångarna och andra nyproducerade hyreshus innebär dock gällande regler att fastighetsskatt för beskattningsåret 1997 (1998 års taxering) inte utgår för bostäder som har byggts 1989 eller senare och att halv fastighetsskatt utgår för första gången vid 1998 års taxering i fråga om bostäder med värdeår 1988. För hyreshus med nybyggnadsår 1983 eller 1984 skall vid 1998 års taxering för första gången utgå hel fastighetsskatt på bostadsdelen. Riksskatteverket har i samband med sitt beslut uppmärksammat vissa brister i omräkningsförfarandet. Som reglerna har utformats är det inte möjligt att vid omräkningen beakta andra värdefaktorer än prisutvecklingen för samtliga fastigheter av ett visst slag. I vissa områden grundas den redovisade pris utvecklingen uteslutande på försäljningar av äldre fastigheter, medan yngre fastigheter från de s.k. krisåren - 1988 och senare - inte har avyttrats. Lagstiftningen medger inte att man tillämpar olika omräkningstal för äldre och yngre hus. Samma omräkningstal skall därför tillämpas trots att den återhämtning av prisnivån som har konstaterats i storstadsområdena begränsar sig till det äldre fastighetsbeståndet. Mot denna bakgrund instämmer utskottet i Riksskatteverkets uppfattning att omräkningen ger ett dåligt värderingsresultat för de nyproducerade hyreshusen. Det kan inte heller uteslutas att reglerna även av andra skäl kan leda till att taxeringsvärdena för de s.k. krisårgångarna blir för höga. De skattemässiga konsekvenserna av de nuvarande reglerna bör därför enligt utskottets uppfattning lindras för hyresbostäder i krisårgångarna i avvaktan på resultatet av den översyn som nu skall påbörjas i fråga om fastighetstaxeringen (jfr 1996/97:SkU1y och FiU1). Avsikten är att arbetet med denna översyn, som bl.a. kommer att omfatta omräkningstalen och effekterna av den rullande fastighetstaxeringen, skall bedrivas så skyndsamt att angelägna förslag till förbättringar kan redovisas redan nästa år. Utskottet föreslår därför att omräkningstalen för hyreshus i vad avser bostäder med tillhörande tomtmark och med värdeår 1988 eller senare vid 1997 års fastighetstaxering inte skall överstiga det omräkningstal på 0,96 som tillämpats vid 1996 års fastighetstaxering.
När det gäller småhus innebär Riksskatteverkets beslut att de redan höga taxeringsnivåerna för fastigheter i vissa attraktiva områden höjs ytterligare. Fastigheter i sådana områden har av många skäl genomgått kraftiga värdehöjningar under en följd av år, vilket medfört svåra effekter för fast bosatta fastighetsägare i dessa områden. Detta förhållande har föranlett riksdagen att hos regeringen begära en översyn av taxeringsförfarandet. I avvaktan härpå anser utskottet att omräkningstalen för år 1997 bör begränsas även för dessa småhus. En generell begränsning till högst 1,07 innebär att värdenivåerna i vissa delar av Tjörn, Orust, Lysekil, Sotenäs, Tanum, Strömstad och Kungälv tills vidare fryses vid sin nuvarande nivå och att de höjningar som Riksskatteverkets beslut skulle ha medfört i Båstad och i Aneby, Tranås och Sävsjö begränsas i rimlig omfattning. Utskottet föreslår att reglerna utformas på detta sätt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet att riksdagen antar följande
Förslag till Lag om omräkningstal för 1997 års taxeringsvärden
Härigenom föreskrivs följande.
För sådan värderingsenhet som avses i 3 § första stycket b lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall omräkningstalet enligt 16 A kap. fastighetstaxeringslagen (1979:1152) för år 1997 vara högst 0,96 om värdeåret är 1988 eller senare. För småhusenhet skall omräkningstalet för år 1997 vara högst 1,07. ____ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
res. (m)
Stockholm den 5 december 1996
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf- Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Per Rosengren (v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp) och Holger Gustafsson (kd).
Reservation
Bo Lundgren m.fl. (m) anser att utskottet i de två sista styckena före utskottets hemställan bort anföra följande: Till följd av det höga fastighetsskatteuttaget accentueras de problem som uppkommer i samband med den årliga omräkningen av fastighetstaxeringsvärdena. Dessutom kvarstår för särskilt småhusen de kraftiga regionala skillnader som lett till enligt utskottets mening orimliga effekter för fastighetsbeskattningen. Dessa problem bör lösas genom att fastighetsskatteuttaget sänks från 1,7 till 1,5 % med verkan från 1996 och sänks ytterligare därefter samt att endast hälften av markvärdet för småhus utgör underlag för fastighetsskatt. Det har emellertid stått klar att det endast gått att nå majoritet i skatteutskottet för ett initiativ till en mera begränsad åtgärd. De skattemässiga konsekvenserna av de nuvarande reglerna bör därför enligt utskottets uppfattning lindras för hyresbostäder i krisårgångarna i avvaktan på resultatet av den översyn som nu skall påbörjas i fråga om fastighetstaxeringen (jfr 1996/97:SkU1y och FiU1). Mot denna bakgrund föreslår utskottet att omräkningstalen för hyreshus i vad avser bostäder med tillhörande tomtmark och med värdeår 1988 eller senare vid 1997 års fastig hetstaxering inte skall överstiga det omräkningstal på 0,96 som tillämpats vid 1996 års fastighetstaxering. När det gäller småhus innebär Riksskatteverkets beslut att de redan höga taxeringsnivåerna för fastigheter i vissa attraktiva områden höjs ytterligare. Fastigheter i sådana områden har av många skäl genomgått kraftiga värdehöjningar under en följd av år, vilket medfört svåra effekter för fast bosatta fastighetsägare i dessa områden. Detta förhållande har föranlett riksdagen att hos regeringen begära en översyn av taxeringsförfarandet. I avvaktan härpå anser utskottet att omräkningstalen för år 1997 bör begränsas även för dessa småhus.
Särskilda yttranden
1. Isa Halvarsson (fp) anför:
Vid behandlingen tidigare i höst av fastighetsbeskattningen har det rått enighet om att det behövs en skyndsam översyn av fastighetstaxeringen för att lösa den orimliga situation som uppkommit bl.a. i våra skärgårdsområden. Vi har dock framhållit att den översyn som regeringen planerar kommer att få en alltför begränsad, teknisk karaktär, och risken är att de grundläggande problemen inte kommer att tas upp. Så t.ex. spelar markvärdet en för stor roll i beräkningen av taxeringsvärdet. En lösning skulle kunna vara att marktaxe ringsvärdet för småhus begränsas till en viss nivå eller att den s.k. belägen hetsfaktorn för strand och strandnära fastigheter slopas för permanentbebodda fastigheter. Det är också orimligt att energiförbättrande åtgärder skall bestraffas med höjt taxeringsvärde. Förändringar i dessa hänseenden bör enligt vår uppfattning genomföras utan onödig tidsspillan. Vidare bör fastighetsskatten reformeras också på annat sätt. Enligt vår uppfattning är det orimligt att fastigheter drabbas av en hög beskattning bara för att ett grannhus har sålts till ett högt pris. Det är inte acceptabelt att människor som arbetat hårt i hela sitt liv inte skall kunna få bo kvar i sina hem bara för att just deras område råkat bli populärt. Ett alternativ som bör utredas seriöst är att lägga inköpspriset till grund för uttag av fastighetsskatt. De omräkningstal som Riksskatteverket har fastställt för år 1997 gör att de nuvarande problemen förvärras, och de begränsningar som utskottet nu föreslår kommer endast att få marginell betydelse i enstaka fall. Socialdemokraterna och Centern tar inte tag i det grundläggande problemet. Vi har inte fått gehör för att vidta några påtagliga förbättringar av den nuvarande situationen, men vi kommer så snart som möjligt att återkomma till dessa frågor.
2. Per Rosengren (v) anför:
Redan våren 1995 framhöll vi att regeringen borde prioritera arbetet med att finna en lösning på de problem som fastighetsskatten för med sig för fast bosatta fastighetsägare i skärgården och andra attraktiva fritidsområden. Våra krav på en utredning av dessa frågor avslogs med hänvisning till att rege ringen skulle följa utvecklingen samt vid behov vidta åtgärder. Regeringen har emellertid inte hittills förmått lägga fram något förslag som bidrar till att lösa de problem som har uppstått, och den planerade översynen, som har en alltför teknisk karaktär, är också otillräcklig. Det förslag som utskottet nu lägger fram är en nödlösning som endast kommer att få en mycket marginell betydelse. Som vi har framhållit tidigare borde man nu genomföra takregler som löser den akuta krisen och på sikt försöka komma till rätta med problemen genom att utforma fastighetsbeskattningen på annat sätt. Vi är förhindrade att nu lägga fram förslag till några verkliga förbättringar, men vi återkommer till dessa frågor i annat sammanhang.
3. Ronny Korsberg (mp) anför:
Från Miljöpartiets sida har vi tidigare i höst påtalat de stora problem som fastighetsskatten innebär för många fastighetsägare. Att skatten grundar sig på ett fiktivt värde som inte motsvaras av någon inkomst medför absurda och oacceptabla effekter t.ex. för fastboende i vissa attraktiva skärgårdsområden och för dem som satsar på att miljöanpassa sin bostad. Vi har därför hävdat att den planerade översynen måste få en bredare inriktning där fastighetstaxeringen och fastighetsbeskattningen övervägs i sin helhet. På sikt bör fastighetsskatten avvecklas. Vi anser alltså att man bör ha en bred parlamentarisk utredning om dessa frågor. Med de omräkningstal som Riksskatteverket nu har fastställt för 1997 förvärras de nuvarande problemen ytterligare, men utskottets förslag är helt otillräckligt för att motverka de nya skatteskärpningarna. Vi är förhindrade att nu lägga fram förslag till några verkliga förbättringar men återkommer så snart som möjligt till dessa frågor.
4. Holger Gustafsson (kd) anför:
Vi har tidigare i höst, i motionerna Sk371 av Alf Svensson m.fl. (kd) och Fi3 av Michael Stjernström m.fl. (kd) och i samband med skatteutskottets och finansutskottets behandling av dessa motioner, riktat skarp kritik mot effek terna av fastighetstaxeringen och fastighetsbeskattningen. 1996 års fastig hetstaxering och den samtidiga höjningen av fastighetsskatten från 1,5 till 1,7 % har lett till ett orimligt och orättvist resultat, framför allt för dem som bor i storstäder och skärgårdar. De kraftiga skatteskärpningarna av en redan hög beskattning leder till att många barnfamiljer, pensionärer med måttliga inkomster och andra som lever under normala förhållanden inte får råd att bo kvar. Reglerna bäddar för en ny flyttlasspolitik med stora tragedier och en ny fastighetskris som yttersta konsekvens. De omräkningstal som Riksskatteverket nu har fastställt för 1997 förvärrar situationen ytterligare. Det förslag som utskottet nu lägger fram har endast en marginell betydelse i enstaka fall, och den översyn av fastighetstaxeringen som nu kommer att genomföras har en begränsad, teknisk karaktär och kommer inte att beröra de grundläggande problemen med fastighetsskatten. Enligt vår uppfattning bör fastighetsskatten på sikt avvecklas och ersättas med en möjlighet för kommunerna att ta ut en fastighetsavgift för att täcka kostnader för gatuunderhåll och annan kommunal service kopplad till fastigheten. I avvaktan härpå bör fastighetsskatten nu sänkas till 1,5 % och i vad avser mark beräknas endast på en tredjedel av markvärdet ovanför ett taxeringsvärde på 150 000 kr. Tabellnivåvärdet K för byggnader bör begränsas till 5. Vidare bör förmögenhetsskatten vid permanentboende slopas. Vi har inte möjlighet att nu lägga fram dessa förslag på nytt. Vi återkommer så snart som möjligt till dessa frågor.