Ombildning av Stadshypotek, m.m.
Betänkande 1991/92:NU32
Näringsutskottets betänkande
1991/92:NU32
Ombildning av Stadshypotek, m.m.
Innehåll
1991/92 NU32
Ärendet
I detta betänkande behandlas dels proposition 1991/92:119 om ombildning av Stadshypotek, m.m.,
dels två motioner som har väckts med anledning av propositionen,
dels -- helt eller delvis -- två motioner från allmänna motionstiden.
Skatteutskottet har avgivit yttrande (1991/92:SkU4y) i ärendet (se bilaga).
En skrivelse med anledning av propositionen har inkommit från Konungariket Sveriges stadshypotekskassa.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ombildning av Stadshypotek. Förslaget innebär att stadshypotekskassan och stadshypoteksföreningarna skall fusioneras varefter rörelsen skall övertas av ett nybildat kreditaktiebolag, Stadshypotek AB. Aktierna i detta bolag skall successivt avyttras, bl.a. så att låntagarna får ett betydande delägande. Företrädarna för Socialdemokraterna reserverar sig till förmån för motionsyrkanden (s) enligt vilka stadshypotekskassan skall ställa ut en revers till staten på fem miljarder kronor.
Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till lagändringar på skatteområdet som föranleds av ombildningen. Även övriga framlagda förslag till ändringar i skattelagstiftningen, som bl.a. avser att underlätta vissa ombildningar på det finansiella området, tillstyrks av utskottet.
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen -- efter föredragning av finansminister Anne Wibble -- att riksdagen antar förslag till 1. lag om ombildning av stadshypoteksinstitutionen, 2. lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, 3. lag om inkomstskatteregler med anledning av vissa omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m., 4. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 5. lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv, 6. lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver, 7. lag om ändring i lagen (1976:225) om avdrag vid inkomsttaxering för bidrag till hypoteksförening m.m., 8. lag om upphävande av lagen (1974:809) om befrielse från skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteksinstitutionen, m.m., 9. lag om upphävande av förordningen (1969:744) om befrielse från skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna, m.m.
Lagförslagen har granskats av lagrådet. De finns på s.3--18 i propositionen.
Motionerna
De motioner som har väckts med anledning av proposition 1991/92:119 är följande:
1991/92:N54 av Anita Gradin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att av det överskott som uppstår vid likvidationen 5 miljarder kronor överförs till statskassan.
1991/92:N55 av Rolf L Nilson (v) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1991/92:119 i sin helhet.
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:
1991/92:Fi604 av Alf Wennerfors (m) såvitt gäller yrkandet (4) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stadshypotekskassans och dess föreningars framtid.
1991/92:N212 av Anita Gradin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om att ombilda Stadshypotek, varvid behållningen på ca 5 miljarder kronor bör överföras till staten för fördelning enligt beslut som riksdagen senare fattar.
Utskottet
Bakgrund
Stadshypoteksinstitutionen (Stadshypotek) regleras av lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar (stadshypotekslagen) samt av reglementet (1968:654) för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och för stadshypoteksföreningar. Organisationen består av stadshypotekskassan, som är det centrala organ vilket svarar för upplåningen, och 20 stadshypoteksföreningar, vilka sköter utlåningen.
Kassans upplåning kommer huvudsakligen från stora institutionella placerare och sker främst mot obligationer och certifikat. Som säkerhet för kassans förbindelser har staten ställt en garanti, den s.k. grundfonden. Denna utgörs av en garantiförbindelse utfärdad av riksgäldskontoret på för närvarande 27 miljarder kronor. För garantin betalar kassan en årlig avgift till staten på 0,33 %. Kassans upplåningsrätt är maximerad till tio gånger summan av grundfonden och kassans eget kapital. Vid utgången av år 1991 gällde att högst 336 miljarder kronor fick lånas upp, varav ca 307 miljarder kronor hade utnyttjats. Stadshypoteks utlåning är genom lag i huvudsak begränsad till bostads-, kontors- och affärsfastigheter samt bostadsrätter i sådan bebyggelse. Fastighetsägare, tomträttshavare eller samfällighetsförening som erhåller lån från en stadshypoteksförening blir automatiskt medlem i föreningen.
Kassan och föreningarna var i princip inte skattskyldiga före år 1943, men beskattas sedan dess med vissa undantag som andra juridiska personer. Kassan och föreningarna har t.ex. inte varit skyldiga att erlägga den numera slopade vinstdelningsskatten. Vidare har Stadshypotek inte givits rätt att göra avsättning till skatteutjämningsreserv (surv). I stället har avdragsrätten för avsättning till reserv- och säkerhetsfond behållits. En motsvarighet till koncernbidragsreglerna har funnits genom att kassan har haft avdragsrätt för bidrag till föreningarna.
Våren 1991 lämnade den dåvarande regeringen ett förslag till ombildning av Stadshypotek (prop. 1990/91:190). Efter regeringsskiftet hösten 1991 återkallades propositionen (skr. 1991/92:27). Det nu framlagda förslaget i proposition 1991/92:119 överensstämmer i stora delar med det tidigare förslaget, men avviker på följande punkter: någon revers från stadshypotekskassan till staten på fem miljarder kronor skall inte utfärdas; låntagarinflytandet stärks bl.a. genom att låntagarna får utse majoriteten i den ombildade kassans styrelse och tillförsäkras delägande i det nybildade bolaget; den lokala förankringen bevaras.
Ombildning av stadshypoteksinstitutionen
I propositionen konstateras att Stadshypotek ursprungligen bildades för att stödja kreditgivningen till bostadssektorn, samtidigt som statens risktagande hölls på en låg nivå. Genom avregleringen av kreditmarknaden finns det inte längre skäl för staten, anförs det, att i fördelningssyfte ställa garantier till institut inom olika delar av kreditmarknaden. Dessutom leder stödåtgärder enligt regeringen ofta till negativa effekter av olika slag. Att staten ställer garantier för vissa kreditinstituts förbindelser är heller inte förenligt med strävandena efter konkurrensneutralitet, sägs det i propositionen.
Som skäl för att Stadshypoteks organisation behöver ändras anförs vidare att Stadshypotek saknar ägare. När det behövs kapitaltillskott som kan räknas som primärt kapital finns det därför inte någon som kan ge sådana tillskott. Det framhålls också att Stadshypotek är särpräglad på flera sätt i jämförelse med andra kreditinstitut, bl.a. genom att verksamheten genom särskild lagstiftning är reglerad i betydande omfattning. Dessutom finns andra olikheter i förhållande till konkurrerande institut, t.ex. när det gäller den skattemässiga behandlingen.
Regeringen understryker att den främsta målsättningen för en förändring av Stadshypoteks organisation är att föra över den nuvarande verksamheten i en organisationsform som ger Stadshypotek varaktiga förutsättningar att konkurrera på kreditmarknaden på motsvarande villkor som övriga kreditinstitut. Ett annat viktigt syfte är att Stadshypotek skall kunna bestå som en fristående och konkurrensfrämjande långivare på kreditmarknaden.
I propositionen föreslås att Stadshypoteks rörelse skall föras över till ett för ändamålet bildat kreditaktiebolag. Bolagsformen har valts för att konkurrerande institut är aktiebolag och för att Stadshypotek därmed får tillgång till riskkapitalmarknaden. Härutöver anförs att aktiebolag även är en internationellt välkänd företagsform, vilket underlättar verksamhet utomlands.
Ombildningen avses gå till så att kassan och föreningarna fusioneras, varefter rörelsen överlåts till ett av kassan bildat aktiebolag, Stadshypotek AB. En nyemission riktas därefter till låntagarna och till de anställda så att dessa sammanlagt erhåller en tredjedel av kapital och röster i bolaget. Enligt förslaget till ny lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa blir kassans roll bl.a. att förvalta den kvarvarande obligationsskulden, att se till att riksdagens intentioner med ombildningen fullföljs och att låna upp medel åt bolaget t.o.m. år 1994. Kassan avses successivt avyttra sina aktier i Stadshypotek AB på ett sådant sätt att de låntagare och anställda som tecknar aktier erhåller 55% av det kapital som fanns vid ombildningen. För att Stadshypotek skall kunna förbli självständigt erfordras en stabil ägarbild. I propositionen anförs att det därför inte bör uteslutas att flera större investerare erbjuds aktieposter. Avvecklingen av aktieinnehavet bör göras av kassan på affärsmässiga grunder. Kassan skall ha en styrelse med elva ledamöter. Av dessa skall fem utses av regeringen och sex av låntagarna.
I motion 1991/92:N55 (v) hävdas att regeringen inte framför några tungt vägande skäl för en ombildning av Stadshypotek. Enligt motionären är det en fördel om olika företagsformer kan konkurrera på marknaden. Det är vidare av stort värde om verksamhetsformer av den typ som hypoteksinstituten utgör -- där det inte ställs externa krav på avkastning -- kan utvecklas. Stadshypoteks kapitalbehov kan tillgodoses genom tillskott från staten, menar motionären, som hemställer att propositionen i sin helhet skall avslås.
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att Stadshypotek får en moderniserad organisationsform så att det blir möjligt för institutet att verka och utvecklas efter sina egna förutsättningar i den nya marknadssituationen. Avregleringen av den svenska kreditmarknaden under 1980-talet har radikalt ändrat verksamhetsförutsättningarna för Stadshypotek, och dess roll på marknaden har blivit en annan. Den detaljerade regleringen av Stadshypoteks verksamhet och organisation, i sina huvuddrag utformad i seklets början, framstår nu som otidsenlig. Enligt utskottets uppfattning är, såsom regeringen anför, aktiebolag den lämpligaste associationsformen för Stadshypotek efter ombildningen. På det sättet ges Stadshypotek samma spelregler och ramar för sin verksamhet som de konkurrerande företagen. Utskottet anser sålunda att en ombildning av Stadshypotek är angelägen och avstyrker därför kravet i motion 1991/92:N55 (v) på att propositionen i sin helhet skall avslås.
Enligt regeringens förslag till ny stadshypotekslag skall kassan efter ombildningen ha till uppgift att bl.a. förvalta obligationsskulden och reverser utställda av bolaget. Under en övergångstid kommer kassan också att äga alla aktier i bolaget. Grundfonden ställs under en period på två år till kassans förfogande för ytterligare upplåning. Härigenom får bolaget utrymme att bygga upp en sådan ekonomisk styrka att det kan svara för sin egen upplåning. Därefter skall kassan börja avveckla den utestående obligationsstocken. Grundfonden skall trappas av vartefter låneskulden sjunker och i en sådan takt att kassans kreditvärdighet inte försämras. Så länge grundfonden finns kvar till tryggande av utestående lån bör kassan, enligt regeringen, ha ett tillfredsställande inflytande över verksamheten i bolaget. När låneskulden är slutligt reglerad efter ca tio år bör kassans innehav av aktier avvecklas helt. Därefter skall kassan likvideras.
Regeringen anför att överskottet vid likvidationen skall användas så att statens intressen tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Regeringen avser lämna förslag till riksdagen i denna fråga så snart det är möjligt.
Enligt det förslag till ombildning av Stadshypotek som den föregående regeringen lade fram i proposition 1990/91:190 skulle regeringen kunna föreskriva att kassan till staten skulle betala ett belopp som svarade mot kassans värde före fusionen mellan kassan och föreningarna. Det angavs i propositionen att detta belopp beräknades uppgå till ca fem miljarder kronor. Lagrådet ifrågasatte vid sin prövning av förslaget på vilken rättslig grund som staten kunde göra anspråk på Stadshypoteks tillgångar.
I motionerna 1991/92:N54 (s) och 1991/92:N212 (s), varav den sistnämnda avlämnades under den allmänna motionstiden, föreslås att riksdagen -- i enlighet med förslaget i proposition 1990/91:190 -- skall besluta att av överskottet vid kassans likvidation skall fem miljarder kronor överföras till staten. Skälet till detta anges vara att Stadshypotek under lång tid har kunnat bygga upp en förmögenhet tack vare gynnsamma skatteregler.
I en annan motion från allmänna motionstiden, motion 1991/92:Fi604 (m), föreslås att kassan och dess föreningar skall ombildas till aktiebolag. Motionären anser att bolaget därefter skall privatiseras och att låntagarna därvid skall ges ett visst delägande.
Stadshypotekskassan har under årens lopp kunnat bygga upp betydande fonder genom en förmånlig skattebehandling och en statlig garanti för sina förbindelser. Enligt utskottets uppfattning framstår det som rimligt att staten i princip bestämmer hur överskottet vid kassans likvidation skall disponeras. Likvidationen kommer emellertid att genomföras först om ca tio år och föregås av en rad steg.
Kassans rörelse skall i samband med ombildningen överföras till Stadshypotek AB mot att kassan får samtliga aktier i bolaget. Aktierna skall, som tidigare nämnts, sedan successivt avyttras, bl.a. så att låntagarna och de anställda erhåller 55 % av det kapital som fanns vid ombildningen. Försäljning avses också kunna ske till t.ex. större investerare. Storleken av den likvid som inflyter till kassan blir beroende av aktiernas värde och därmed värderingen av bolaget. Detta påverkas i sin tur av situationen på kredit- och fastighetsmarknaderna. Till detta kommer att kassan skall avyttra sina aktier under en period på flera år. Det framstår därför, enligt utskottets mening, som uppenbart att överskottet vid likvidationen och statens anspråk på detta, sedan låntagarna erhållit sin andel, inte kan fastställas nu. Utskottet ansluter sig därför till uttalandet i propositionen att regeringen bör lämna förslag till riksdagen i denna fråga när så är möjligt. Med hänsyn till det anförda avstyrks motionerna 1991/92:N54 (s) och 1991/92:N212 (s). Utskottet tillstyrker vidare de olika förslagen i propositionen rörande ombildning av stadshypoteksinstitutionen.
Ett beslut av riksdagen i enlighet med vad utskottet har anfört innebär att motion 1991/92:Fi604 (m) blir tillgodosedd i nu berörd del. Det aktuella yrkandet avstyrks därför.
Härutöver föreslår utskottet en ny övergångsbestämmelse till den nya stadshypotekslagen. Enligt bestämmelsen skall -- efter den gamla lagens upphörande -- ombudsstämman fastställa stadshypoteksföreningarnas balansräkningar och godkänna styrelsernas förvaltning.
Övriga lagförslag
I propositionen framläggs också vissa förslag till lagstiftning på skatteområdet. Det gäller dels sådana förslag som föranleds av ombildningen av stadshypoteksinstitutionen, dels sådana som rör andra finansiella företag. Sålunda föreslås att de särskilda skatteregler som tillämpas vid vissa fusioner skall gälla även vid fusionen mellan kassan och föreningarna. Obeskattade reserver återförs till beskattning med undantag för vissa äldre fondavsättningar. Avskattningen får ske i aktiebolaget, vilket också ges rätt att göra avsättning till surv. Det föreslås vissa begränsningar i fråga om underlagen för surv och s.k. Annell-avdrag för att neutralisera att en del av aktiekapitalet kommer att utgöras av obeskattat kapital. Särskilda regler föreslås gälla för beskattningen av låntagare och anställda som på förmånliga villkor får teckna aktier i bolaget.
Regeringen framlägger vidare förslag om att Statens Bostadsfinansieringsaktiebolags (SBAB) obeskattade reserver skall återföras till beskattning i enlighet med de principer som föreslås gälla för andra finansiella företag. SBAB skall även ges rätt att göra avsättning till surv. Propositionen innehåller också förslag till ändrade skatteregler för att underlätta ombildning av utländska bankers dotterbolag i Sverige till filialer och ombildning av ömsesidiga livförsäkringsföretag till försäkringsaktiebolag. Slutligen föreslås att finansiella företag skall få en alternativ möjlighet att återföra sina obeskattade reserver enligt de generella reglerna för icke-finansiella företag.
Näringsutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen såvitt gäller nu beskrivna frågor. Skatteutskottet (1991/92:SkU4y) meddelar i sitt yttrande (se bilaga, s.10) att utskottet inte har något att erinra mot de i propositionen föreslagna åtgärderna på skatteområdet. Med instämmande i vad skatteutskottet har anfört tillstyrker näringsutskottet regeringens förslag i nu aktuell del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på propositionen att riksdagen avslår motion 1991/92:N55,
2. beträffande ombildning av stadshypoteksinstitutionen att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Fi604 yrkande 4 och motionerna 1991/92:N54 och 1991/91:N212 antar de i proposition 1991/92:119 framlagda förslagen till a) lag om ombildning av stadshypoteksinstitutionen, b) lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, dock att det i övergångsbestämmelserna skall införas en ny punkt med följande lydelse:
4. Efter lagens ikraftträdande skall ombudsstämman avgöra frågor om fastställande av balansräkning för stadshypoteksförening och godkännande av föreningsstyrelses förvaltning. res. (s)
3. beträffande övriga lagförslag att riksdagen antar de i proposition 1991/92:119 framlagda förslagen till a) lag om inkomstskatteregler med anledning av vissa omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m., b) lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, c) lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv, d) lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver, e) lag om ändring i lagen (1976:225) om avdrag vid inkomsttaxering för bidrag till hypoteksförening m.m., f) lag om upphävande av lagen (1974:809) om befrielse från skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteksinstitutionen, m.m., g) lag om upphävande av förordningen (1969:744) om befrielse från skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna, m.m.
Stockholm den 19 maj 1992
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Per-Richard Molén (m), Hadar Cars (fp), Birgitta Johansson (s), Kjell Ericsson (c), Reynoldh Furustrand (s), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Jan Backman (m), Bo Bernhardsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Anita Modin (s), Hans Stenberg (s) och Carl Olov Persson (kds).
Reservation
Ombildning av stadshypoteksinstitutionen (mom.2)
Birgitta Johansson, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson, Anita Modin och Hans Stenberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.5 med "Stadshypotekskassan har" och slutar på s.6 med "av stadshypoteksinstitutionen" bort ha följande lydelse:
Stadshypotekskassan har utvecklats under nära medverkan från statens sida genom särskild lagstiftning och genom subventioner i form av en förmånlig skattebehandling och en statsgaranti på gynnsamma villkor. Kassans reserv- och kapitaltäckningsfonder uppgick vid utgången av år 1991 till hela 6,6 miljarder kronor, en ökning med 1 miljard kronor sedan året innan.
Med hänsyn till att stadshypotekskassan har kunnat bygga upp denna betydande förmögenhet, bl.a. till följd av de förmånliga regler som staten har utformat, är det rimligt att huvuddelen av förmögenheten överförs till staten. Statens anspråk på denna förmögenhet bör komma till uttryck genom att kassan ställer ut ett skuldebrev till staten på fem miljarder kronor. Kassan bör betala en rimlig ersättning för denna kredit. Det får ankomma på regeringen att i förhandlingar med kassan bestämma vilken ersättning som skall utgå och hur skulden skall avvecklas. Regeringens förslag till lag om ombildning av stadshypoteksinstitutionen bör kompletteras i enlighet härmed. Utskottet tillstyrker därmed motionerna 1991/92:N54 (s) och 1991/92:N212 (s). Övriga delar av förslagen i propositionen rörande ombildning av stadshypoteksinstitutionen tillstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande ombildning av stadshypoteksinstitutionen att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:N54 och 1991/92:N212 och med avslag på motion 1991/92:Fi604 yrkande 4 antar de i proposition 1991/92:119 framlagda förslagen till a) lag om ombildning av stadshypoteksinstitutionen, dock med den ändringen att det i 3 § skall införas ett andra stycke med följande lydelse:
I samband med beslut enligt första stycket får regeringen förordna att stadshypotekskassan till staten skall betala ett belopp som svarar mot kassans värde före fusionen. b) lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, dock att det i övergångsbestämmelserna skall införas en ny punkt med följande lydelse:
4. Efter lagens ikraftträdande skall ombudsstämman avgöra frågor om fastställande av balansräkning för stadshypoteksförening och godkännande av föreningsstyrelses förvaltning.
Skatteutskottets yttrande 1991/92:SkU4y
Bilaga
Ombildning av Stadshypotek, m.m.
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1991/92:119 om ombildning av Stadshypotek, m.m. jämte motioner såvitt gäller frågor inom skatteutskottets beredningsområde.
I propositionen föreslås att Stadshypotek skall ombildas per den 1 januari 1993 och att rörelsen skall överföras till ett för ändamålet bildat kreditaktiebolag. De särskilda skatteregler som gäller vid vissa fusioner föreslås gälla även vid fusion mellan kassan och föreningarna. Obeskattade reserver återförs till beskattning med undantag för vissa äldre fondavsättningar som omfattas av riksdagens tidigare ställningstagande (SkU 1984/85:64) rörande skatteplikten vid upplösning av dessa avsättningar. Avskattningen får ske i aktiebolaget, vilket också får rätt att göra avsättning till skatteutjämningsreserv. Vissa begränsningar i fråga om underlagen för skatteutjämningsreserv och Annell-avdrag föreslås för att neutralisera att en del av aktiekapitalet kommer att utgöras av obeskattat kapital. Särskilda regler föreslås gälla för beskattningen av låntagare och anställda som på förmånliga villkor får teckna aktier i bolaget.
I sammanhanget föreslås att de obeskattade reserverna i Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB återförs till beskattning i enlighet med de principer som föreslås gälla för andra finansiella företag. Även SBAB får rätt att göra avsättning till skatteutjämningsreserv.
Propositionen innehåller också förslag till ändrade skatteregler för att underlätta ombildning av utländska bankers dotterbolag i Sverige till filialer och ombildning av ömsesidiga livförsäkringsföretag till försäkringsaktiebolag.
I propositionen tas upp ytterligare ett par företagsskattefrågor. Med verkan fr.o.m. 1992 års taxering föreslås en justering i reglerna om skatteutjämningsreserv för att lageraktier skall kunna ingå i underlaget för reserven oberoende av hur stort röstetal innehavet representerar. Slutligen föreslås att de finansiella företagen skall få en alternativ möjlighet att återföra sina obeskattade reserver enligt de generella reglerna för icke-finansiella företag.
Med anledning av propositionen har väckts motionerna N54 av Anita Gradin m.fl. (s) och N55 av Rolf L Nilson (v). Motionärerna i den förstnämnda motionen ansluter sig till propositionen med undantag av fördelningen av det överskott som uppkommer vid kassans likvidering. I motion N55 yrkas avslag på propositionen i dess helhet. Frågan om fördelningen av överskottet har Anita Gradin m.fl. tagit upp även i sin under den allmänna motionstiden väckta motion N212 angående ombildningen av Stadshypotek. Från den allmänna motionstiden finns därutöver motion Fi604 av Alf Wennerfors (m) som gäller ombildning av Stadshypotek.
I ärendet har kommit in en skrivelse från Stadshypotek som gäller de i propositionen föreslagna begränsningarna vid beräkningen av underlag för skatteutjämningsreserv och Annell-avdrag i det nybildade kreditaktiebolaget.
Skatteutskottet har inte något att erinra mot de i propositionen föreslagna åtgärderna på skatteområdet i fråga om den planerade ombildningen av Stadshypotek eller i övrigt. Skatteutskottet tillstyrker följaktligen propositionen såvitt avser frågor inom utskottets beredningsområde och avstyrker motion N55. Yrkandet i motion N54 gäller inte skatteförslagen i propositionen och föranleder därför liksom de under allmänna motionstiden väckta motionerna N212 och Fi604 inte något yttrande från skatteutskottets sida.
Stockholm den 12 maj 1992
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors (s), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s) och Fredrik Reinfeldt (m).