Ombildning av AMU-gruppen till aktiebolag
Betänkande 1992/93:AU6
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1992/93:AU06
Ombildning av AMU-gruppen till aktiebolag
Innehåll
1992/93 AU6
Sammanfattning
Riksdagen uttalade sig förra året (1991/92:AU11, rskr. 252) för att AMU-gruppens verksamhet borde bolagiseras och att regeringen snarast borde återkomma till riksdagen med förslag härom. I det föreliggande betänkandet tillstyrker utskottet att bolagiseringen sker i de former regeringen föreslår i proposition 1992/93:152. Regeringsförslagen innebär att AMU-gruppen den 1 juli 1993 upphör att vara en statlig myndighet och blir en koncern med ett moderbolag, AMU-gruppen AB, och ett antal dotterföretag. Koncernen kommer i varje fall inledningsvis att vara ett av staten helägt bolag.
I betänkandet behandlas också tre motioner med yrkanden som anknyter till bolagiseringen. Yrkandena avstyrks av utskottet.
Propositionen
I proposition 1992/93:152 föreslår regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Börje Hörnlund --
1. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1987:519) om Riksrevisionsverkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser,
2. att riksdagen godkänner förslaget till ombildning av AMU-gruppen till aktiebolag och att AMU-gruppen därmed upphör som myndighet (avsnitt 3.1),
3. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om ägarförhållandena inom aktiebolagen (avsnitt 3.1),
4. att riksdagen godkänner att till AMU-gruppens verksamhet hörande tillgångar och skulder överförs till de nybildade aktiebolagen (avsnitt 3.2),
5. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra bolagsbildningen (avsnitt 3.2),
6. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om aktiebolagens uppgift (avsnitt 3.1),
7. att riksdagen bereds tillfälle att i övrigt ta del av vad som anförts i propositionen.
Propositionens lagförslag återfinns som bilaga till detta betänkande.
Motionerna
1992/93:A6 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att vid en bolagisering av AMU befintliga utjämningsfonderade medel och resurser tillförs resp. dotterföretags egen kassa,
2. att riksdagen hos regeringen begär att vid en bolagisering av AMU redan anställd/befintlig personal ges företräde vid personalrekrytering inom den nybildade koncernen, moderbolaget och/eller dess olika dotterbolag.
1992/93:A7 av Mats Lindberg och Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsolidering och affärsmässig utveckling för bolaget
1992/93:A253 av Krister Örnfjäder (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kommunerna måste hållas skadeslösa för de investeringar som gjorts för arbetsmarknadsutbildningens räkning vid en bolagisering.
Utskottet
Inledning
AMU-gruppen bildades år 1986 som en fristående organisation för att överta de delar av arbetsmarknadsutbildningen som den dåvarande Skolöverstyrelsen i samverkan med AMS bedrev främst vid särskilda AMU-centra. Gruppens uppgift är att i konkurrens med andra utbildningsanordnare sälja utbildning till i första hand länsarbetsnämnderna.
AMU-gruppen har ställning som en intäktsfinansierad uppdragsmyndighet. På hösten 1991 föreslog gruppen att den skulle ombildas till aktiebolag. Frågan berördes av arbetsmarknadsministern i 1992 års budgetproposition. Den togs också upp i två motioner. Med anledning av dem föreslog utskottet att riksdagen skulle ge regeringen till känna att AMU-gruppen borde ombildas till aktiebolag och att regeringen snarast borde återkomma till riksdagen med förslag i frågan. Som riktmärke angav utskottet att en bolagisering borde ske den 1 januari 1993. Vad utskottet anfört biträddes av riksdagen (1991/92:AU11, rskr. 252).
Med anledning av riksdagsbeslutet uppdrog regeringen den 25 juni 1992 åt en kommitté att lämna förslag till organisation i bolagsform samt förbereda och, efter riksdagens beslut i frågan, genomföra ombildningen av AMU-gruppen till aktiebolag. Kommittén antog namnet Kommittén för AMU-gruppens bolagisering, och den avgav i november samma år betänkandet (SOU 1992:123) Ett hav av möjligheter -- AMU-gruppen på väg mot 2000-talets utbildningsmarknad.
Ett antal myndigheter och organisationer har beretts tillfälle att vid en av Arbetsmarknadsdepartementet anordnad hearing framföra synpunkter på de delar av kommittébetänkandet som gäller ombildning av AMU-gruppen till aktiebolag. Betänkandet ligger till grund för regeringens förslag i den nu föreliggande propositionen 152. Med anledning av propositionen har väckts två motioner, A6 (s) och A7 (s). Även motion A253 (s) hänvisar till propositionen.
Koncernbildningen
Av vad utskottet inledningsvis redovisat har framgått att AMU-gruppen själv föreslagit att dess verksamhet skall bolagiseras och att utskottet i sitt i denna del enhälliga betänkande 1991/92:AU11 uttalat sig för att en bolagisering av gruppen skall komma till stånd. Vad som framkommit vid utredningsarbetet har inte gett utskottet anledning att ändra uppfattning. Utskottet biträder alltså regeringens nu framlagda förslag att AMU-gruppen skall upphöra som myndighet och att verksamheten överförs till aktiebolagsform den 1 juli 1993.
För ändamålet bildas, såsom regeringen föreslår, en koncern som skall bestå av ett moderbolag, AMU-gruppen AB, och ett antal dotterbolag. Dessa inrättas med utgångspunkt i den nuvarande länsorganisationen. I både kommittébetänkandet och propositionen förutskickas att justeringar kan komma att ske beträffande antalet dotterbolag i samband med bolagiseringen.
I propositionen förutsätts att samtliga aktier i moderbolaget skall ägas av svenska staten och att moderbolaget skall äga samtliga aktier i dotterbolagen. I moderbolaget skall samtliga styrelseledamöter inkl. ordföranden utses av regeringen. Moderbolaget utser samtliga styrelseledamöter i dotterbolagen.
Vad nu redovisats om koncernbildningen tillstyrks av utskottet. Det kan påpekas att en liknande koncernstruktur förra året gavs åt Samhall AB vid övertagandet av den tidigare i stiftelseform bedrivna verksamheten för skyddat arbete åt arbetshandikappade.
Vad utskottet ovan sagt innebär att den nya koncernen åtminstone till en början kommer att vara ett av staten helägt bolag. I propositionen sägs att "därefter bör prövas om bolaget kan privatiseras", dvs. om aktierna helt eller delvis skall överlåtas på andra intressenter. En eventuell förändring i detta avseende, sägs det vidare, bör emellertid underställas riksdagens prövning. Utskottet instämmer i detta.
Enligt propositionen är det koncernens uppgift att erbjuda arbetsmarknadsutbildning av hög kvalitet i hela landet. Koncernen skall dessutom kunna erbjuda företagsutbildning. Kvalitetskravet och kravet på geografisk spridning understryks av utskottet, som därutöver instämmer i vad som anförs i propositionen om att koncernen i övrigt så långt möjligt bör verka under samma villkor som andra icke statligt ägda utbildningsföretag. Utskottet vill samtidigt framhålla att staten som ägare av bolagen bör utöva en aktiv ägarroll och ansvara för att företaget fortsätter att utvecklas.
Överföring av tillgångar och skulder
AMU-gruppens tillgångar och skulder föreslås bli överförda på det nya bolaget. I fråga om tillgångarna skall dessa enligt propositionen överföras till bokfört värde per den 30 juni 1993 med därpå följande kvittningsemission. Det skall ankomma på regeringen att fastställa aktiekapitalets storlek och kapitalstrukturen i övrigt när verksamheten övergår i aktiebolagsform.
Koncernen skall enligt propositionen själv bära kostnaderna för den omstrukturering som kan bli följden av en vikande efterfrågan, för konsolidering och affärsmässig utveckling samt för avvecklingen av AMU-gruppen som myndighet. Dessutom förutsätts att koncernen övertar AMU-gruppens hela pensionsskuld, dvs. statens samtliga pensionsförpliktelser för anställda per den 1 januari 1993. Skulden beräknas uppgå till 300--400 miljoner kronor. En följd av denna överföring av pensionsskulden blir att koncernen får betala löneskatt med beräknat 80 miljoner kronor.
Mats Lindberg och Bengt Kronblad (s) ger i motion A7 synpunkter på vad som enligt deras mening behövs för att trygga en konsolidering och affärsmässig utveckling av koncernen. Motionärerna berör pensionsskuldens omfattning, dispositionen av 1991/92 års överskott på AMU-gruppens verksamhet, nivån på den nya koncernens soliditet samt effekterna för koncernen av en neddragning av arbetsmarknadsåtgärderna. De föreslår ett tillkännagivande till regeringen av vad de anfört.
Magnus Persson m.fl. (s) anser i motion A6 att de "resultatutjämningsfonder" som upparbetats inom AMU-gruppen bör tillfalla resp. dotterbolags egen kassa. De yrkar att detta skall ges regeringen till känna.
Som utskottet ser det måste koncernen från början få en finansiell ställning som gör det möjligt för den att möta de omställningsproblem som väntar vid övergången till en verksamhet i nya former. I annat fall kommer koncernen förr eller senare att behöva ytterligare kapitaltillskott från staten. Det är utsagt i propositionen att en sådan situation bör undvikas, och utskottet utgår från att regeringen handlar därefter när den fastställer aktiekapitalets storlek och koncernens kapitalstruktur i övrigt.
Vad särskilt beträffar frågan om pensionsskulden kan diskuteras om koncernen skall överta hela pensionsskulden, som regeringen vill, eller den del som upparbetats under AMU-gruppens verksamhet, dvs. sedan år 1986. I båda fallen måste, såsom konstateras i kommittébetänkandet (s. 114) pensionsskulden balanseras med motsvarande tillgångar. Dessutom vill utskottet peka på att den belastning som pensionsskulden utgör kan påverka statens avkastningskrav på koncernen.
Utöver nu gjorda uttalanden anser utskottet att det inte finns anledning att gå närmare in på de finansieringsfrågor som kortfattat berörts i motionerna A6 och A7. Motionernas yrkanden om tillkännagivanden till regeringen avstyrks av utskottet, som godtar vad regeringen anfört i det aktuella avsnittet om överföring av AMU-gruppens tillgångar och skulder.
Enligt propositionen skall Riksrevisionsverket granska den verksamhet som bedrivs i de nya bolagen. Med anledning härav bör, som regeringen föreslår, göras en ändring i lagen (1987:519) med bestämmelser om Riksrevisionsverkets granskning av statliga bolag och stiftelser.
I detta avsnitt vill utskottet också redovisa det yrkande som Krister Örnfjäder (s) framställer i motion A253. Motionären anser att staten skall ekonomiskt kompensera kommuner för det hyresbortfall som uppstår för den händelse AMU-gruppen efter bolagiseringen inte längre vill disponera lokaler som kommunerna byggt och anpassat för arbetsmarknadsutbildningens behov.
Trots åtgärder för att avveckla lokaler som inte längre behövs för utbildningsverksamheten uppges AMU-gruppen för överytor ha hyreskostnader, som per år uppgår till 25--30 miljoner kronor. Det kan ifrågasättas om den nya koncernen skall belastas med betalningsansvaret för dessa ofta långfristiga hyreskontrakt, som på sin tid ingicks av en myndighet utan eget betalningsansvar för de ingångna kontrakten. Om regeringen väljer att låta koncernen stå för betalningsansvaret för kontrakten liksom AMU-gruppen gör i dag, så kan även detta enligt utskottets mening vara en sak som påverkar det avkastningskrav som kommer att ställas på koncernen.
Under alla förhållanden är det angeläget att fortsätta att nedbringa hyreskostnaderna för överytorna. De äldre hyreskontrakt det här gäller måste alltså kunna sägas upp eller omförhandlas vid kontraktstidens utgång utan att man därmed automatiskt utlöser en rätt till kompensation för hyresvärdarna, såsom förespråkas i motion A253. Dess yrkande om tillkännagivande till regeringen avstyrks därmed av utskottet.
Personalfrågor m.m.
I de återstående avsnitten av propositionen behandlas personalfrågor, tystnadsplikt (inga särskilda bestämmelser härom bedöms behövliga), koncernens roll i totalförsvaret, förarprov för AMU-elever som avslutat yrkesförarutbildning (prov kommer inte längre att kunna avläggas inför en AMU-lärare) och de arkivfrågor som uppkommer genom att AMU-gruppen upphör att vara statlig myndighet.
I avsnittet om personalfrågor anför arbetsmarknadsministern som sin bedömning att tjänsterna inom AMU-gruppen AB i första hand bör tillsättas med personal från myndigheten. Målsättningen bör vara, fortsätter han, att koncernen skall erbjuda flertalet av de anställda i myndigheten anställning.
Dessa uttalanden om personalfrågorna, som utskottet ställer sig bakom, får anses tillgodose yrkandet i motion A6 av Magnus Persson m.fl. (s) om ett tillkännagivande till regeringen om företräde för den redan anställda personalen vid koncernens personalrekrytering. Som dessutom påpekas i propositionen kommer anställda vid AMU-gruppen, som eventuellt inte erbjuds anställning i de nya bolagen, att omfattas av det statliga trygghetssystemet. Enligt utskottets uppfattning är det med hänsyn till de redovisade uttalandena i propositionen inte påkallat för riksdagen att göra det tillkännagivande till regeringen som begärs i motion A6. Motionen avstyrks följaktligen även i denna del.
I övrigt föranleder de nu aktuella avsnitten i propositionen inte några utskottets uttalanden. Utskottet föreslår att avsnitten av riksdagen läggs till handlingarna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande koncernbildningen att riksdagen godkänner
dels förslaget i proposition 1992/93:152 till ombildning av AMU-gruppen till aktiebolag och att AMU-gruppen därmed upphör som myndighet,
dels vad som anförts i propositionen om ägarförhållandena inom aktiebolagen,
dels vad som anförts i propositionen om aktiebolagens uppgift,
2. beträffande överföring av tillgångar och skulder att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:A6 yrkande 1 och 1992/93:A7
dels godkänner att till AMU-gruppens verksamhet hörande tillgångar och skulder överförs till de nybildade bolagen,
dels bemyndigar regeringen att besluta om de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra bolagsbildningen,
dels antar det till propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1987:519) om Riksrevisionsverkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser,
3. beträffande kompensation till kommuner för bortfall av hyra för utbildningslokaler att riksdagen avslår motion 1992/93:A253,
4. beträffande personalfrågor m.m. att riksdagen med avslag på motion 1992/93:A6 yrkande 2 lägger propositionen i övriga delar till handlingarna.
Stockholm den 11 februari 1993
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Ingela Thalén
I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson (fp), Anders G Högmark (m), Georg Andersson (s), Marianne Andersson (c), Lahja Exner (s), Charlotte Cederschiöld (m), Sten Östlund (s), Harald Bergström (kds), Laila Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s), Isa Halvarsson (fp), Johnny Ahlqvist (s), Kent Olsson (m) och Berit Andnor (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Särskilt yttrande
Koncernbildningen (mom. 1)
Laila Strid-Jansson (nyd) anför:
Det är positivt att AMU-gruppen ombildas till en bolagskoncern och därmed får nya möjligheter att utveckla sin utbildning i effektiva och affärsmässiga former. Samtidigt är det klart att den nya koncernen står inför komplicerade omstruktureringsproblem, som skall lösas på en marknad där man på en gång möter vikande efterfrågan och ökad konkurrens från andra utbildningsanordnare. Mot den bakgrunden är det en nyckelfråga att koncernen får en ledning som -- utan sidoblickar på politiska meriter -- tillsätts efter reell kompetens, dvs. förmåga att med kraft och professionellt kunnande föra verksamheten i dess nya former till framgång.
Bilaga