om vissa planfrågor (Betänkande 1983/84:BoU1 Bostadsutskottet)

BoU 1983/84:1

Bostadsutskottets betänkande
1983/84:1

om vissa planfrågor

1 Motionerna

I detta betänkande behandlar utskottet de under allmänna motionstiden
1983 väckta motionerna 1982/83:

1061 av Göte Jonsson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär förslag om ändring i byggnadslagstiftningen så att rätten att
bygga och bo utanför planlagda områden blir klart fastställd,

1113 av Karin Andersson m. fl. (c) vari — med hänvisning till motion
1982/83:1111 — hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära
att det i kommande byggnadslagstiftning klart kommer till uttryck att en
av utgångspunkterna för samhällsplaneringen skall vara att skapa förutsättningar
för jämställdhet,

1569 av Barbro Nilsson i Visby (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om förslag till ändring i byggnadsstadgan i enlighet
med de synpunkter som framförts i motionen,

2105 av Göte Jonsson och Sven Eric Lorentzon (båda m) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller att inom förslagsvis två lämpliga
försöksområden upprätta åtgärdsförslag som utifrån en helhetsbedömning
syftar till samlade positiva åtgärder för landsbygden.

2 Utskottet

1 detta betänkande behandlas fyra motioner i vilka krävs ändringar i
byggnadslagstiftningen. Innan utskottet går in på behandlingen av motionerna
bör erinras om det arbete med förslag till ny plan- och bygglag (PBL)
som f. n. pågår. Detta lagstiftningsarbete har resulterat i att en lagrådsremiss
beslutats av regeringen den 20 oktober 1983. Av lagrådsremissen
framgår bl. a. att avsikten är att en helt ny lag om planläggning och
byggande bör införas och att den skall träda i kraft den 1 januari 1987.

Utskottet går över till att behandla motionerna om ändring i byggnadslagstiftningen.

I motion 1113 (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att det i
den kommande byggnadslagstiftningen klart skall komma till uttryck att
en av utgångspunkterna för samhällsplaneringen skall vara att skapa förutsättningar
för jämställdhet. I motion lill (c) återfinns motiven för
yrkandet. I denna motion anförs bl. a. att samhällsplaneringen måste som
en av sina utgångspunkter ha att skapa förutsättningar för jämställdhet
mellan kvinnor och män och att boendeplaneringen måste utgå från att
både kvinnor och män skall ha möjlighet att förvärvsarbeta.

1 Riksdagen 1983/84. 19 sami. Nr 1

BoU 1983/84:1

I det förslag till PBLsom nyligen lämnades till lagrådet anges (1 kap. 1 §)
att bestämmelserna i lagen bl. a. syftar till att främja en samhällsutveckling
med jämlika och goda sociala förhållanden för människorna i dagens
samhälle och för kommande generationer. I specialmotiveringen till paragrafen
anges ett av lagens grundläggande syften vara att främja jämställdhet
mellan kvinnor och män, något som konkret avses innebära att planläggning
bl. a. bör ske så att den bidrar till väl fungerande lokala arbetsmarknader
och att bostadsområdena utformas så att integration av olika
former av boende kan ske och kvinnors deltagande i förvärvsarbetet kan
underlättas.

Vad i motion 1113 (c) yrkas om regler i den kommande plan- och
bygglagen som befrämjar jämställdhet har, som framgår av det ovan
anförda, beaktats i lagrådsremissen i ärendet. Det finns sålunda inte skäl
anta annat än att frågan om jämställdhet i planering även kommer att
beaktas i den kommande propositionen om en plan- och bygglag. Mot
bakgrund härav saknas anledning att nu tillstyrka motionen.

I motion 1061 (m) föreslås riksdagen hos regeringen begära förslag om
ändring i byggnadslagstiftningen så att rätten att bygga och bo utanför
planlagda områden blir klart fastställd.

Motionärerna anför att glesbebyggelse hindras utifrån skiftande motiv
bl. a. på grund av krångel och byråkrati.

Utskottet vill erinra om att riksdagen år 1977 hade att behandla en
proposition om ändring i byggnadslagen i syfte att underlätta bebyggelseutvecklingen
på landsbygden och i övrigt i glest bebyggda områden (prop.
1976/77:122, CU 35). Lagändringen innebar att lämplighetsprövningen
enligt byggnadslagstiftningen inte endast beträffande glesbebyggelse utan
också avseende tätbebyggelse av mindre omfattning skulle kunna ske i
samband med prövningen av ansökan om byggnadslov. Denna lagändring
syftade till och har också, såvitt utskottet har sig bekant, inneburit en
förenkling av prövningssystemet.

Liksom i gällande byggnadslagstiftning bör enligt vad som förordas i
lagrådsremissen med förslag till ny PBL prövningssystemet vila på grundsatsen
att mark som skall användas för bebyggelse skall lämplighetsprövas
av samhället (1 kap. 5 §). Lämplighetsprövningen föreslås ske vid detaljplaneläggningen
eller när områdesbestämmelser antas eller i samband
med prövning av bygglov. I lagrådsremissen föreslås att begreppet tätbebyggelse
utmönstras. Avsikten anges emellertid vara att det nya prövningssystemet
i praktiken skall göra det möjligt att med PBL:s regler uppnå
samma effekter som f. n.

Av den ovan lämnade redovisningen framgår enligt utskottets uppfattning
att i byggnadslagstiftningen det i och för sig inte finns regler som
hindrar en önskad bebyggelseutveckling utanför planlagda områden. Att
en sådan bebyggelse inte kommer till stånd torde, som även motionärerna
påpekar, i det enskilda fallet bero på flera faktorer. Utskottet, som natur -

BoU 1983/84:1

ligtvis inte har någon annan uppfattning än motionärerna när det gäller att
komma till rätta med krångel och onödig byråkrati i ärenden enligt byggnadslagstiftningen,
kan inte finna tillräckliga skäl att tillstyrka motionärernas
begäran om ändring i byggnadslagstiftningen. 1 sammanhanget bör
erinras om kommunernas roll när det gäller beslut i ärenden om bebyggelsens
utformning och lokalisering. Enligt utskottets uppfattning bör de
nuvarande reglerna i byggnadslagstiftningen om byggande utanför planlagda
områden gälla i avvaktan på riksdagens beslut om en plan- och
bygglag. 1 samband med förslaget till plan- och bygglag kommer riksdagen
för övrigt få möjligheter att pröva reglernas utformning i ett större sammanhang
än det som varit utgångspunkt för förslaget i motionen. Utskottet
avstyrker sålunda motion 1061 (m).

Frågan om bebyggelseplaneringen på landsbygden tas upp i motion
2105 (m). Motionärerna anför att olika sektorsintressen måste underordnas
helhetsbilden när det gäller landsbygdens framtid. För att få till stånd
en levande landsbygd krävs en förutsättningslös prövning och bedömning
av olika faktorer. Yrkandet i motionen innebär att riksdagen hos regeringen
bör anhålla om att inom förslagsvis två försöksområden åtgärdsförslag
skall upprättas som utifrån en helhetsbedömning syftar till samlade positiva
åtgärder för landsbygden.

Enligt vad utskottet erfarit pågår inom forskningsrådsnämnden/sekretariatet
för framtidsstudier i samarbete med kulturrådet, statens råd för
byggnadsforskning och Svenska kommunförbundet en studie kallad Kommunerna
och framtiden. Studien sker i samverkan med sju kommuner.
Ytterligare två kommuner kommer att nära följa arbetet. Den avser bl. a.
att ge vägledning för de överväganden som de involverade kommunerna
gör avseende översiktliga planer för markanvändning. Studien syftar även
till att utveckla framtidstänkandet i kommunerna till fromma för en kommunal
planering så att bättre möjligheter än f. n. skapas att anpassa planeringen
till skiftande förhållanden mellan olika typer av kommuner samt
inom en kommun.

Enligt gällande byggnadslagstiftning är det en kommunal angelägenhet
att bedöma bebyggelsestrukturen inom en kommun. Även i lagrådsremissen
med förslag till ny PBL har kommunerna tillagts denna uppgift. Det
torde kunna hävdas att det kommunala inflytandet över bebyggelseplaneringen
i allmänhet inneburit en lämplig ordning för bedömningen av
avvägningen mellan olika sektorsintressen.

Vidare kan nämnas att inom statens planverk i samverkan med åtta
kommuner och mot bakgrund av den kommande plan- och bygglagen en
försöksverksamhet pågår beträffande den översiktliga planläggningens
praktiska utformning m. m.

1 detta sammanhang bör också erinras om glesbygdsdelegationens arbete.
Delegationens uppgift är att bereda, samordna och intensifiera regeringens
glesbygdsinsatser.

BoU 1983/84:1

De i motionen aktualiserade frågorna är viktiga. Som emellertid framgått
ovan pågår inom skilda områden aktiviteter för att belysa den i
motionen behandlade frågan. Inte minst det arbete som pågår inom sekretariatet
för framtidsstudier i samverkan med vissa myndigheter, kommuner
och Kommunförbundet ligger i linje med vad i motion 2105 (m)
förordats. Vad i motionen föreslagits kommer sålunda att i inte ringa grad
beaktas utan någon riksdagens begäran därom. Utskottet föreslår därför
riksdagen att avslå motionen. Även planverkets ovannämnda försöksverksamhet
liksom glesbygdsdelegationens arbete kan väntas ge underlag för
vidare ställningstaganden när det gäller den i motionen behandlade frågan.

Frågan om statens och landstingskommunernas skyldighet att söka
byggnadslov tas upp i motion 1569 (m). F. n. föreligger ingen sådan skyldighet.
Motionären yrkar att byggnadslagstiftningen ändras så att staten
och landstingskommunerna blir skyldiga att söka byggnadslov. 1 den
ovannämnda lagrådsremissen förordas att staten och landstingskommunerna
inte längre skall vara befriade från skyldigheten att söka lov.

Den i motionen upptagna frågan kommer alltså att bli föremål för
lagrådets och senare för riksdagens behandling. De förändringar i lagstiftningen
som förordas i motionen bör prövas vid riksdagens behandling av
PBL-förslaget. Utskottet finner det därför inte lämpligt att nu föreslå
riksdagen att tillstyrka motion 1569 (m).

Utskottet hemställer

1. beträffande regler i byggnadslagstiftningen sorn befrämjar jämställdhet
att riksdagen avslår motion 1982/83:1113,

2. beträffande ändring i byggnadslagstiftningen avseende bebyggelseplaneringen
i glesbygd att riksdagen avslår motion 1982/
83:1061,

3. beträffande ett åtgärdsprogram för landsbygden att riksdagen
avslår motion 1982/83:2105,

4. beträffande skyldighet för staten och landstingskommunerna att
söka byggnadslov att riksdagen avslår motion 1982/83:1569.

Stockholm den 8 november 1983

På bostadsutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg
(m), Maj-Lis Landberg (s), Knut Billing (m), Magnus Persson (s). Bertil
Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Per Olof Håkansson (s), Lennart
Nilsson (s), Margareta Gard (m), Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson (vpk),
Margareta Palmqvist (s) och Rune Evensson (s).

BoU 1983/84:1

Reservation

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c) och Margareta Gard (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar ”Utskottet vill” och
på s. 3 slutar ”motion 1061 (m)” bort lyda:

Riksdagen har tidigare, bl. a. år 1977, beslutat om ändring i byggnadslagstiftningen
i avsikt att underlätta bebyggelseutvecklingen på landsbygden
(se prop. 1976/77:122, CU 35). Det finns emellertid nu anledning att
förorda att ytterligare åtgärder vidtas så att i den nya plan- och bygglagen
slås fast rätten att bygga i glesbygd.

Enligt utskottets uppfattning tillgodoses inte denna rätt i den lagrådsremiss
med förslag till ny plan- och bygglag som f. n. behandlas i lagrådet.
Skäl finns därför att stryka under att i den kommande propositionen om
en plan- och bygglag förändringar bör göras i jämförelse med vad i
lagrådsremissen förordats om utformningen av plan- och bygglagen beträffande
bebyggelseutvecklingen utanför planlagda områden.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om att civilutskottet tidigare
uttalat (CU 1971:26) att glesbebyggelse är och kommer att vara den enda
lämpliga formen för byggande i stora delar av landet och att det s. k.
detaljplanekravet för enstaka byggnader bör kunna underlåtas om en
översiktsplan eller annat underlag ger tillräcklig ledning för bedömningen.

Vad utskottet med anledning av motion 1061 (m) nu anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande ändring i byggnadslagstiftningen i glesbygd att riksdagen
med anledning av motion 1982/83:1061 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Libertryck Stockholm 1983