Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

om vissa planeringsinsatser m.m.

Betänkande 1982/83:CU1

CU 1982/83:1

Civilutskottets betänkande
1982/83:1

om vissa planeringsinsatser m. m.

Motionerna

I detta betänkande behandlar utskottet de under allmänna motionstiden
1982 väckta motionerna 1981/82:

252 av Sigvard Persson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen skyndsamt låter utreda frågan om inrättandet av ett center för
hushållningsplanering,

855 av Per Olof Håkansson (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om den fortsatta
utvecklingen av området kring Smygehuk, Sveriges sydligaste udde,

1560 av Sven Munke (m) och Åke Persson (fp) vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående
statens intresse för Sundbyprojektet i Landskrona.

Utskottet

Hemställan i motion 252 (c) innebär en riksdagens begäran till regeringen
om att regeringen skyndsamt skall låta utreda frågan om att inrätta ett
centrum för hushållningsplanering. Motionärerna framhåller att det är
nödvändigt för en kommun att ha en klar målsättning för planeringen med
hänsyn till disposition av tillgänglig mark och till den föränderliga tillgången
på energi. Motionärerna anför att planerare och arkitekter inte har de
kunskaper som är nödvändiga för ett samhällsbyggande där markhushållning
och energibesparing sett ur ett ekologiskt perspektiv är huvudkomponenter.
Samhälleliga insatser i form av upplysning och pedagogiska modeller över ett
nytt byggande behövs bl. a. De av motionärerna efterlysta kunskaperna
m. m. skulle enligt deras uppfattning kunna erhållas genom ett centrum för
hushållningsplanering. I motionen skisseras hur ett sådant skulle kunna
organiseras. Finansiering föreslås ske med statliga medel.

Utskottet har förståelse för utgångspunkten för motionärernas förslag
nämligen att nya krav på samhällsplaneringen medför behov av ny kunskap.
Utskottet vill emellertid erinra om att den verksamhet som avses bedrivas
inom det förordade centrumet pågår bl. a. inom vissa forskningsorgans
verksamhetsområden. Sålunda har inom statens institut för byggnadsforskning
(SIB) frågan om olika modeller för samhällsplaneringen analyserats. I
sammanhanget kan också erinras om att åt stadsförnyelsekommittén (Bo
1979:04) uppdragits att utreda frågor om förnyelse av bebyggelsemiljön.
Kommittén skall bl. a. studera behovet av förnyelse av tätorternas tekniska

1 Riksdagen 1982/83. 19 sami Nr 1

CU 1982/83:1

2

försörjningssystem och därvid särskilt uppmärksamma energifrågorna.
Vidare har naturresurs- och miljöutredningen (Jo 1978:01) att utreda frågan
om en samlad svensk naturresurs- och miljöpolitik. Kommittén bör enligt
sina direktiv utforma riktlinjer för en långsiktig hushållning med naturresurserna
inom de ramar som en ekologisk grundsyn kan komma att ange. Såväl
stadsförnyelsekommitténs som naturresurs- och miljöutredningens arbete
pågår.

Utskottet vill som ytterligare exempel på frågor som ligger i linje med vad i
motionen anförts upplysa om att inom sekretariatet för framtidsstudier ett
forskningsprojekt med arbetsnamnet Kommunala framtider kommer att
påbörjas våren 1983.

I likhet med motionärerna finner utskottet det väsentligt att olika åtgärder
vidtas för att öka kunskaperna om de krav som ett förtätat och energisnålt
byggande ställer. Som framgått ovan uppmärksammas de i motionerna
upptagna frågorna i skilda sammanhang. Även om utskottet sålunda i sak
kan instämma i motionärernas bedömning om behovet av delvis ny kunskap
är utskottet inte berett förorda en utredning om att inrätta ett centrum för
hushållningsplanering. Utskottet utgår från att eventuella behov av samordning
av pågående arbeten avseende olika metoder för samhällsplanering
m. m. kommer till stånd såväl inom ramen för myndigheternas normala
verksamhet som i regeringens övergripande bedömningar. Med det anförda
avstyrker utskottet motion 252 (c).

Smygehuksområdets utveckling tas upp i motion 855 (s). Motionären anför
att Smygehuk, Sveriges sydligaste udde, årligen besöks av minst ett par
hundra tusen turister trots avsaknaden av några mera omfattande anordningar
för att främja turismen. Han anför även att området från allmän
synpunkt har ett riksintresse. I motionen ges exempel på olika begivenheter
av kulturellt intresse. Vidare anförs att olika statliga myndigheter har
intressen i området. Såväl sjöfartsverket, fiskeristyrelsen och vägverket som
kulturvårdande och militära myndigheter nämns i motionen i denna del.
Motionären hävdar att olika intressenter i området bör samverka för att
undvika en destruktiv utveckling i området samt att det måste vara en
angelägen kulturvårdande uppgift att på lämpligt sätt sörja för områdets
fortsatta utveckling i samhällets regi. Hemställan i motionen innebär att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utvecklingen av området kring Smygehuk.

Utskottet vill anföra följande. Av motionen framgår att det finns statliga
men även kommunala och privata intressen riktade mot Smygehuksområdet.
Såväl statliga som privata markägare finns i området. Liksom motionären
finner utskottet det naturligt att överväganden kommer till stånd i avsikt att
undersöka hur olika intressen skall samordnas så att en positiv utveckling av
området främjas. Utskottet vill erinra om att det enligt länsstyrelseinstruktionen
(1971:460) särskilt åligger länsstyrelsen att ta befattning bl. a. med
plan- och byggnadsväsendet samt kulturminnesvården. På det lokala planet

CU 1982/83:1

3

har kommunen det närmaste ansvaret för dessa frågor. Även om utskottet
kan ställa sig bakom syftet med motionen är utskottet inte nu berett föreslå
riksdagen att tillstyrka hemställan i motionen. Utskottet utgår från att
länsstyrelsen inom ramen för sin verksamhet beaktar den i motionen
upptagna frågan och samordnar de skilda, även statliga, intressena. Även
kommunen får förutsättas ta de ytterligare initiativ som kan anses
erforderliga.

Även i motion 1560 (m, fp) tas upp frågan om statliga insatser.
Motionärerna tar upp frågan om ett statligt engagemang i LandskronaSundbyprojektet.
I motionen redogörs för olika projekt bl. a. initierade av
Landskrona kommun och syftande till att undersöka om det genom
indämning av vattenområden är ekonomiskt rimligt att skapa nytt land
huvudsakligen för bostadsbyggande. Motionärerna lämnar en redogörelse
för de olika projekten och anför sammanfattningsvis att man kan utgå från att
kommuner är olämpliga som operativa organ när det gäller att driva och
utveckla projekt av denna typ. Organ som klarar projektutvecklingen i
samarbete med kommun, stat, organisationer och näringsliv behövs enligt
motionärerna. Landskrona Finans nämns som möjlig drivande kraft för
Sundbyprojektet. Hemställan i motionen går ut på ett tillkännagivande från
riksdagen till regeringen angående statens intresse för projektet.

Även om frågan om att genom torrläggning av vattenområden skapa nytt
land är intressant kan utskottet inte ställa sig bakom yrkandet i motionen.
Enligt utskottets uppfattning torde projektet få handläggas främst på
kommunal och/eller regional nivå. Utskottet har sålunda inte tillräckligt
underlag för att förorda ett statens engagemang i projektet. Med hänvisning
till det anförda avstyrks motion 1560 (m, fp).

Utskottet hemställer

1. beträffande centrum för hushållningsplanering att riksdagen
avslår motion 1981/82:252,

2. beträffande Smygehuks områdets utveckling att riksdagen avslår
motion 1981/82:855,

3. beträffande statligt engagemang i Landskrona-Sundbyprojektet
att riksdagen avslår motion 1981/82:1560.

Stockholm den 27 oktober 1982

På civilutskottets vägnar
OSKAR LINDKVIST

Närvarande: Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m), Thure Jadestig (s),
Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Per Olof
Håkansson (s), Margareta Gard (m), Kerstin Ekman (fp), Margareta
Palmqvist (s), Rune Evensson (s), Nils Nordh (s), Bengt-Ola Ryttar (s) och
Kerstin Andersson (c).

Tillbaka till dokumentetTill toppen