om vissa personalfrågor inom försvarsdepartementets verksamhetsområde (prop. 1986/87:36)
Betänkande 1986/87:FöU3
Försvarsutskottets betänkande
1986/87:3
om vissa personalfrågor inom
försvarsdeparteme
(prop. 1986/87:36)
försvarsdepartementets verksamhetsområde
lyo6/o7:3
I betänkandet behandlas förslag som regeringen - efter föredragning av
försvarsministern, statsrådet Roine Carlsson - har förelagt riksdagen i
proposition 1986/87:36. Vidare behandlas motionerna 1986/87:Föl09-Fölll.
Sammanfattning
I betänkandet föreslår utskottet att riksdagen lämnar utan erinran regeringens
avsikt att flytta handläggningen av i princip alla överklaganden i
personalärenden inom myndigheter som hör till försvarsdepartementets
verksamhetsområde från regeringen till försvarets personalnämnd. Vissa
riktlinjer som enligt propositionen skall gälla för den personal- och ekonomiadministrativa
verksamheten inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
godtas också av utskottet. I det sammanhanget föreslår utskottet att
riksdagen uttalar sig om personalfrågornas stora betydelse inom försvarsmakten.
Vissa tjänster föreslås bli omvandlade till s. k. p-tjänster, dvs. tjänster som
tillsätts med förordnande för bestämd tid. Utskottet godtar också ett
uttalande av försvarsministern om avskaffande av vissa nämnder, utom såvitt
gäller försvarets personalvårdsnämnd. Enligt utskottet bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna att denna nämnd inte bör avvecklas nu.
En reservation (m) vänder sig mot regeringens avsikt att slopa författningsregleringen
av överbefälhavarens uppgift att samordna personalpolitiken
inom försvarsmakten.
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst med beteckningen p som
chef för försvarets personalnämnd,
2. bemyndigar regeringen att inrätta tjänster med beteckningen p för
rikshemvärnschef, chef för militärhögskolan, chef för försvarshögskolan och
chef för försvarets förvaltningsskola.
Vidare bereder regeringen riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande
statsrådet har anfört i fråga om överklagande i personalärenden samt vad
föredragande statsrådet i övrigt har anfört om personalfrågor inom försvaret.
1 Riksdagen 1986187.10 sami. Nr3
Motionerna
FöU 1986/87:3
1986/87:Föl09 av Kerstin Ekman m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att försvarets personalvårdsnämnd för
närvarande ej bör avvecklas.
1986/87:FöllO av Gunnar Björk i Gävle m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om personalpolitiska insatser,
2. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om nedläggning av
försvarets personalvårdsnämnd,
3. att riksdagen beslutar hos regeringen begära att en översyn sker av den
nya befälsordningen (NBO).
1986/87:Fölll av Göthe Knutson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår
propositionens förslag under punkt 2.2.3 om att det inte längre skall vara en
författningsreglerad skyldighet att samordna personalpolitiken inom försvarsmakten.
Utskottet
Inledning
Sedan början av år 1984 har en särskild utredning, utredningen om personaloch
ekonomiadministration inom försvaret (PEU 84), sett över den personaloch
ekonomiadministrativa verksamheten inom försvarsdepartementets
område. Som bakgrund till utredningens arbete har legat riksdagens beslut
om vissa riktlinjer för den statliga personalpolitiken (prop. 1984/85:219, AU
1985/86:6, UbU 1985/86:5, rskr. 48 och 50). I ett första betänkande,
Personaladministration m. m. inom försvaret (Ds Fö 1985:6), har utredningen
redovisat resultat av sitt arbete.
Försvarsministern har i propositionen med anledning av utredningens
förslag anmält hur han ser på vissa arbetsgivarfrågor och på frågor om
försvarsspecifika datasystem.
Med anledning av riksdagens beslut år 1984 om regeringens befattning
med besvärsärenden (prop. 1983/84:120, KU 23, rskr. 250) fick PEU 84
genom tilläggsdirektiv bl. a. i uppdrag att också överväga möjligheterna till
omläggning av besvärsordningen i personalfrågor inom försvarsdepartementets
område. PEU 84 har redovisat sitt förslag i betänkandet (Ds Fö 1986:2)
Besvär i personalärenden inom försvaret.
Med nämnda betänkande som grund redogör försvarsministern i propositionen
för sin uppfattning rörande ordningen för överklagande av personalbeslut
inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Regeringen begär
i det sammanhanget riksdagens bemyndigande att inrätta en tjänst med
förordnande för bestämd tid som chef för försvarets personalnämnd.
Vidare begär regeringen i propositionen riksdagens bemyndigande att
inrätta vissa andra tjänster med förordnande för bestämd tid.
Försvarsministern redovisar slutligen sin, på synpunkter från PEU 1984
stödda, uppfattning att vissa nämnder inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
bör avvecklas.
Överklagande i personalärenden
FöU 1986/87:3
Bakgrund
Det beslut som riksdagen enligt redogörelsen i det föregående fattade år 1984
om regeringens befattning med besvärsärenden (prop. 1983/84:120, KU 23,
rskr. 250) innebar att reglerna om överklagbarhet och instansordning i frågor
där regeringen för närvarande är sista instans borde ses över. Syftet skulle
vara att vinna kortare handläggningstider, enhetligare instansordningar och
färre ärenden om överklagande hos regeringen utan att rättssäkerheten eller
effektiviteten i förvaltningen minskade. I princip skall regeringen i fortsättningen
bara ha kvar sådana ärenden där en politisk styrning är nödvändig
eller önskvärd.
PEU 84 har i betänkandet (Ds Fö 1986:2) Besvär i personalärenden inom
försvaret behandlat en omläggning av besvärsordningen för personalfrågor
inom försvarsdepartementets område i linje med riksdagsbeslutet. Utredningen
konstaterar därvid bl. a. att det finns klara skillnader mellan de
militära och civila delarna av statsförvaltningen, bl. a. när det gäller vad som
anses vara myndighet. Varje förband inom försvarsmakten är rättsligt sett en
självständig myndighet under regeringen och ingår alltså inte i en hierarkiskt
uppbyggd linjeorganisation av det slag som är vanlig inom den civila
förvaltningen. I konsekvens därmed överklagas varje beslut om tjänstetillsättning
inom försvarsmakten direkt till regeringen oavsett om beslutet har
fattats av en myndighet på central, regional eller lokal nivå. Olikheterna är
emellertid, konstaterar utredningen, av den arten att de inte utgör några
avgörande hinder mot att man inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
går över till en ordning i tillsättningsärenden som i sin utformning
och till sina verkningar ligger nära den som finns på den civila sidan.
Utredningen har diskuterat olika alternativ för hur överklaganden bör
hanteras inom försvaret. Den har stannat för att försvarets personalnämnd
(FPN) bör vara slutinstans för i princip alla överklaganden i personalfrågor
på alla nivåer inom försvarsdepartementets ansvarsområde. FPN har för
närvarande till uppgift att handlägga en rad personalfrågor rörande såväl
militär som civil personal.
Föredragande statsrådet
Försvarsministern delar PEU 84:s uppfattning att FPN är ett lämpligt organ
för handläggning i sista instans av besvärsärenden inom försvarsdepartementets
område. På hans förslag begär regeringen i propositionen bemyndigande
att för personalnämndens chef inrätta en ordinarie tjänst med beteckningen
P
Utskottet
Utskottet
delar utredningens och försvarsministerns uppfattning att det är
önskvärt att beslutsreglerna i personalfrågor inom försvarsdepartementets
ansvarsområde anpassas till riktlinjerna i 1984 års riksdagsbeslut om
regeringens befattning med besvärsärenden. Regeringen bör därför befrias
från ärenden som kan överprövas i en instans under regeringen. Utskottet
har ingen invändning mot att FPN blir en sådan besvärsmyndighet inom
försvarsdepartementets område. FPN bör alltså utöver sina nuvarande
uppgifter pröva i princip alla överklaganden i personalfrågor på alla nivåer
inom försvarsdepartementets område. Utskottet biträder också förslaget att
inrätta en ordinarie tjänst med beteckningen p för nämndens chef. Dimensionering
av kansliet och nämndens sammansättning bör ankomma på regeringen
att besluta om. Utskottet räknar med att nämnden kommer att tillföras
erforderlig kompetens för sin nya uppgift.
Inrättande av vissa tjänster
Regeringen har i propositionen begärt riksdagens bemyndigande att inrätta
tjänster med beteckningen p för rikshemvärnschef, chef för militärhögskolan,
chef för försvarshögskolan och chef för försvarets förvaltningsskola.
Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen det begärda bemyndigandet.
Övriga personalfrågor
Vissa arbetsgivarfrågor
Mot bakgrund av riksdagens beslut om den statliga personalpolitiken (prop.
1984/85:219, AU 1985/86:6, UbU 1985/86:5, rskr. 48 och 50) och PEU 84:s
förslag behandlar försvarsministern
- decentralisering (s. 7-9)
- kompetenshöjning (s. 9-10)
- samordnad personalpolitik (s. 10-11).
Rörande decentralisering anför försvarsministern bl.a. att arbetstagarna
vid myndigheter som hör till försvarsdepartementets område bör
vara anställda vid den myndighet där de tjänstgör längre tid. Arbetsgivarbefogenheter
genom s. k. arbetsgivarnycklar och arbetsgivarventiler i centrala
avtal avses därför så långt som möjligt flyttas nedåt till samtliga myndigheter
inom försvarsdepartementets område. Detta innebär, anför försvarsministern,
att de tidigare mellaninstanserna i avtalssammanhang successivt
försvinner. För en sådan decentralisering av arbetsgivarbefogenheter behövs
enligt hans mening en kompetenshöjning inom personaladministrationen
vid berörda myndigheter i takt med decentraliseringsarbetet. Strävandena
att decentralisera ansvar och befogenheter medför enligt försvarsministern
att det inte föreligger ett så starkt behov av en samordnad
personalpolitik inom försvarsmakten att just denna skyldighet måste
åläggas överbefälhavaren i författning. Överbefälhavarens skyldighet enligt
förordningen (1983:276) om verksamheten inom försvarsmakten att samordna
personalpolitiken behövs därför enligt försvarsministern inte längre.
I motion 1986/87:Fölll (m) vänder sig motionärerna mot försvarsministerns
avsikt att föreslå regeringen att ta bort bestämmelsen om överbefälhavarens
uppgift som samordnare av personalpolitiken inom försvarsmakten ur
nyssnämnda förordning. Motionärerna befarar att en sådan åtgärd skulle
FöU 1986/87:3
4
leda till en ökad centralisering av inflytandet över dessa frågor till statens
arbetsgivarverk. Det är, anser de, angeläget att personalfrågorna och
därmed förenade arbetsgivarfrågor utgör en integrerad del av verksamheten.
Det är därför enligt motionärernas mening viktigt att överbefälhavarens och
försvarsgrenschefernas ansvar består i dessa frågor och att de i sin tur, när det
befinns vara lämpligt, på sedvanligt sätt delegerar frågorna ut i organisationen.
Utskottet anser att den föreslagna decentraliseringen av arbetsgivarfunktionen
och därmed sammanhängande kompetenshöjning inom personaladministrationen
hos myndigheterna ligger väl i linje med riksdagens tidigare
beslut.
Mot denna bakgrund har utskottet inte heller någon invändning mot
försvarsministerns uppfattning att bestämmelsen om överbefälhavarens
samordnande uppgift när det gäller personalpolitiken inom försvarsmakten i
förordningen (1983:276) om verksamheten inom försvarsmakten bör upphävas.
Den påbörjade utvecklingen kan förväntas leda till att varje myndighet
kommer att ikläda sig ett ökat ansvar för personalpolitiken vid den egna
myndigheten. Det bör i sammanhanget också erinras om att överbefälhavaren
och försvarsgrenscheferna inom ramen för planerings- och ekonomisystemet
även i fortsättningen behåller ett övergripande ansvar för personalfrågorna.
Överbefälhavarens programsamordnande uppgifter påverkas inte.
Motion Fölll (m) bör avslås av riksdagen.
I motion Föl 10 (c) finns ett yrkande att riksdagen skall ge till känna vad
som i motionen har anförts om personalpolitiska insatser. Motionen
innehåller en redovisning av olika åtgärder rörande försvarsmaktens personal
som enligt motionärernas mening bör vidtas för att lösa såväl aktuella som
långsiktiga personalproblem. En del av de frågor som tas upp är av sådan art
att de måste regleras genom avtal mellan staten och berörda personalorganisationer.
Andra rör frågor som hör hemma i det arbete som pågår inför nästa
försvarsbeslut.
Utskottet påminner om att riksdagen under förra riksmötet som sin mening
gav regeringen till känna vad utskottet i sitt betänkande FöU 1985/86:9 (s. 8)
enhälligt hade anfört om personalfrågors betydelse i nästkommande långsiktiga
försvarsbeslut (rskr. 278). Riksdagsbeslutet gällde följande uttalande:
Personalen är försvarsmaktens viktigaste resurs. Behovet av anställd personal
för olika slag av verksamhet i fred och krig liksom en rad frågor kring
rekrytering, bibehållande och utnyttjande av sådan personal måste enligt
utskottets bedömning tas upp till ingående behandling i samband med 1987
års försvarsbeslut. Underlag finns eller tillförs från flera håll. Bl. a. har
utredningen om personal- och ekonomiadministrationen inom försvaret i sitt
betänkande (Ds Fö 1985:6) Personaladministration m. m. inom försvaret
lämnat förslag av betydelse på detta område. 1984 års försvarskommitté har
(Ds Fö 1986:1 s. 22) noterat de allvarliga problemen med förtidsavgångar
och tjänstledigheter. Överbefälhavaren har av regeringen ålagts att i det
fortsatta arbetet inför 1987 års försvarsbeslut särskilt uppmärksamma de
personalpolitiska och personaladministrativa konsekvenserna av planeringen.
Försvarsministerns redovisning och ifrågavarande motioner visar att det
finns en betydande enighet om personalfrågornas stora vikt och om behovet
FöU 1986/87:3
5
av åtgärder på både kort och lång sikt. Utskottet förutsätter att denna syn
kominer att prägla både försvarsmyndigheternas olika förberedelser och
regeringens kommande förslag om försvarsmaktens utveckling under perioden
1987/88-1991/92. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Av redovisningen framgår att riksdagen under förra riksmötet på enigt
förslag från försvarsutskottet gjorde ett mycket bestämt uttalande om
personalfrågornas stora vikt och om behovet av åtgärder på både kort och
lång sikt. Uttalandet tog till stora delar sikte på 1987 års försvarsbeslut. I
propositionen (s. 4) anmäler försvarsministern att han i ett senare sammanhang
återkommer till regeringen om de personalpolitiska frågorna i ett längre
perspektiv.
Utskottet ser med stort allvar på försvarsmaktens personalproblem.
Utvecklingen under det senaste året ger inte anledning för riksdagen att
ändra sin syn på behovet av åtgärder. Enligt vad utskottet har inhämtat
behandlas de personalpolitiska frågorna ingående av 1984 års försvarskommitté.
Utskottet anser det likväl vara befogat att riksdagen inför försvarsbeslutet
som sin mening åter ger regeringen till känna att de personalpolitiska
frågorna har mycket stor betydelse och måste uppmärksammas särskilt.
Ett yrkande i motion Föl 10 (c) innehåller förslag om en översyn av
befälsordningen.
Utskottet har inhämtat att överbefälhavaren har påbörjat en utvärdering av
de hittillsvarande erfarenheterna av den nya befälsordningen. Detta sker i
nära samarbete med personalorganisationerna. En studie rörande befälsordningen
på lång sikt har också satts i gång på överbefälhavarens initiativ.
Någon parlamentarisk utredning vill utskottet inte förorda. Motion Föl 10 (c)
bör avslås i denna del.
Datasystem
Med utgångspunkt i de förslag som PEU 84 har lagt fram i betänkandet
Personaladministration m. m. inom försvaret (Ds Fö 1986:6) behandlar
försvarsministern de försvarsspecifika personal- och ekonomiadministrativa
datasystemen (s. 11). Han förklarar sig inte nu vara beredd att för dessa
system föreslå några ändringar beträffande ansvarsfördelningen inom försvarsdepartementets
område.
Utskottet har inte något att invända mot vad försvarsministern har anfört i
denna fråga.
Vissa nämnder inom det militära försvaret
Försvarsministern anser slutligen att militära arbetstidsdelegationen, försvarets
arbetstidsnämnd, försvarets skolnämnd och försvarets personalvårdsnämnd
bör avvecklas (s. 12-13).
I motionerna FÖ109 (fp) och Föl 10 (c) finns yrkanden som vänder sig mot
försvarsministerns avsikt att föreslå regeringen att avveckla försvarets
personalvårdsnämnd.
Försvarets personalvårdsnämnd har till uppgift att genom vägledande och
FöU 1986/87:3
6
rådgivande verksamhet samt genom initiativ främja försvarsmaktens personalvård.
I nämnden ingår representanter för de fyra största riksdagspartierna
samt för arbetstagarorganisationerna och de värnpliktiga.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att försvarets personalvårdsnämnd
fungerar väl. Den nu föreslagna förstärkningen av försvarets
personalnämnd och decentraliseringen av personalpolitiken är skäl som har
anförts för en avveckling av personalvårdsnämnden. Med hänsyn till de
personalproblem som finns både för anställd personal och för värnpliktiga
anser utskottet att detta forum för samråd på central nivå inte bör avvecklas
nu. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet delar försvarsministerns uppfattning att militära arbetstidsdelegationen,
försvarets arbetstidsnämnd och försvarets skolnämnd bör avvecklas.
Utskottets hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande överklagande i personalärenden
a) att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet
har anfört,
b) att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst med
beteckningen p som chef för försvarets personalnämnd,
2. beträffande inrättande av vissa tjänster
att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster med beteckningen
p för rikshemvärnschef, chef för militärhögskolan, chef för
försvarshögskolan och chef för försvarets förvaltningsskola,
3. beträffande övriga personalfrågor
a) att riksdagen avslår motion 1986/87:Fölll om författningsreglerad
skyldighet för överbefälhavaren att samordna personalpolitiken
inom försvarsmakten,
b) att riksdagen med anledning av propositionen och motion
1986/87:FöllO, yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört om de personalpolitiska frågornas betydelse,
c) att riksdagen avslår motion 1986/87:FöllO, yrkande 3, om
översyn av befälsordningen,
d) att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Föl09 och
1986/87:FöllO, yrkande 2, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört om bibehållande av försvarets personalvårdsnämnd,
e) att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet i
övrigt har anfört om personalfrågor inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde.
Stockholm den 25 november 1986
På försvarsutskottets vägnar
Olle Göransson
FöU 1986/87:3
7
Närvarande: Olle Göransson (s), Roland Brännström (s), Åke Gustavsson
(s), Gunnar Björk i Gävle (c), Evert Hedberg (s), Ingemar Konradsson (s),
Ingvar Björk (s), Hans Lindblad (fp), Olle Aulin (m), Iréne Vestlund (s),
Gunhild Bolander (c), Christer Skoog (s), Wiggo Komstedt (m), Carl-Johan
Wilson (fp) och Sten Andersson i Malmö (m).
Reservation
Överbefälhavarens författningsreglerade skyldighet att
samordna personalpolitiken inom försvarsmakten
Olle Aulin, Wiggo Komstedt och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 5 börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Utskottet kan i huvudsak godta den föreslagna decentraliseringen av
arbetsgivarfunktionen och därmed sammanhängande kompetenshöjning
inom personaladministrationen hos myndigheterna. Detta får dock enligt
utskottets mening inte medföra att överbefälhavarens och försvarsgrenschefernas
inflytande på personalfrågorna successivt minskar. Mot den bakgrunden
vore det - som det anförs i motion Föl 11 (m) - olyckligt att avskaffa
överbefälhavarens författningsreglerade skyldighet att samordna personalpolitiken
inom försvarsmakten. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan i moment 3 a bort ha följande lydelse:
3. beträffande övriga personalfrågor
a) att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till
motion 1986/87:Föl 11 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört om bibehållande av överbefälhavarens författningsreglerade
skyldighet att samordna personalpolitiken inom försvarsmakten.
FöU 1986/87:3
gotab Stockholm 1986 11830