om vissa materielunderhållsfrågor inom försvaret (prop. 1982/83:138) (Betänkande 1982/83:FöU15 Försvarsutskottet)

FöU 1982/83:15

Försvarsutskottets betänkande
1982/83:15

om vissa materielunderhållsfrågor inom försvaret (prop. 1982/
83:138)

I betänkandet behandlas de förslag som regeringen - efter föredragning av
statsrådet Curt Boström - har förelagt riksdagen i proposition 1982/83:138.
Vidare behandlas motionerna 1982/83:195, 235, 1241 och 1247 som har
väckts under den allmänna motionstiden samt motionerna 1982/83:2296 och
2297 som väckts med anledning av propositionen.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1982/83:138 föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för försvarets materielunderhåll som föredragande
statsrådet har förordat,

2. godkänna den organisation av underhållet av försvarsmaktens marktelemateriel
och av försvarsmaktens reservmaterielförsörjning som föredragande
statsrådet har förordat.

Bakgrund

Med stöd av regeringens bemyndigande i december 1980 tillkallade
dåvarande chefen för försvarsdepartementet en särskild utredare för att
granska försvarets materielunderhåll. Utredaren skulle föreslå uppgifter,
organisation och dimensionering för försvarsmaktens underhållsresurser
samt ange områden där besparingar ansågs möjliga. Utredaren, som för sitt
uppdrag antog namnet 1980 års underhållsutredning (U 80), överlämnade i
september 1981 delbetänkandet (Ds Fö 1981:7) Försvarets materielunderhåll
under 1980-talet. I betänkandet redovisas en grundsyn på hur
försvarsmaktens materielunderhåll bör organiseras och dimensioneras samt
en bedömning av besparingsmöjligheterna inom organisationen.

I 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:100, FöU 18, rskr 374) lämnade
riksdagen utan erinran vad försvarsministern på grundval av förenämnda
utredningsarbete hade anfört rörande underhållsfrågor inom försvaret.
Detta innebar ett godtagande av principen att krigsorganisationens krav
måste utgöra grunden för utformningen av underhållsfunktionerna. Samtidigt
skulle en effektiv och rationell fredsorganisation eftersträvas. Underhållsåtgärderna
borde delas upp i en främre och en bakre del. Försvaret självt
borde organisera underhållsresurserna där det ställs särskilda krav på
kompetens, beredskap och sekretess, medan övrigt underhåll borde kunna

1 Riksdagen 1982/83. 10 sami. Nr 15

FöU 1982/83:15

köpas eller utföras med egna resurser. Den godtagna inriktningen innebar
också ett stegvis införande av ett centraliserat/regionaliserat apparatunderhåll
samt ett samordnande av förvaltning och underhåll av olika flygplansversioner
och av helikoptrar.

U 80 fick i januari 1982 tilläggsdirektiv (Dir. 1982:2). Enligt dessa skulle
utredningen i en andra etapp bl. a. precisera dimensioneringen och
organisationen av underhållsresurserna.

Utredningen överlämnade i september 1982 slutbetänkandet (Ds Fö
1982:3) Försvarets materielunderhåll under 1980-talet: Uppgifter, organisation
och dimensionering. Till proposition 1982/83:138 finns fogade sammanfattningar
av förslagen i slutbetänkandet (bilaga 2) och av remissyttrandena
över dessa (bilaga 3). Förslagen i propositionen bygger på resultatet av
utredningens arbete. I bilaga 1 till propositionen finns också en redogörelse
för den nuvarande organisationen och indelningen av materielunderhållet
inom försvarsmakten.

Föredragande statsrådet

Föredragande statsrådet uppehåller sig inledningsvis vid vissa grundläggande
förutsättningar för utformningen av försvarsmaktens
materielunderhåll under 1980-talet (s. 3-5). Han gör det bl. a. mot bakgrund
av de principer för materielunderhållets utformning som riksdagen godtog i
samband med 1982 års försvarsbeslut (1981/82:100 bil. 2, FöU 18, rskr 374).
En annan utgångspunkt för hans överväganden är den minskning av
kostnaderna för försvarets materielunderhåll som bedöms bli följden av en
beräknad krympning av underhållsvolymen under 1980-talet. U 80 har
uppskattat att denna nedgång kommer att minska kostnaderna för materielunderhåll
från ca 3 miljarder kronor f. n. till ca 2,66 miljarder kronor
budgetåret 1991/92. U 80 har vidare - framhåller statsrådet - visat på
betydande besparingsmöjligheter utöver dem som följer av nedgången i
materielunderhållets omfattning. Föredragande statsrådet finner det nödvändigt
att i största möjliga utsträckning ta till vara dessa ytterligare
möjligheter att spara. Resultatet av U 80:s arbete utgör enligt hans
bedömning ett bra underlag för de ytterligare åtgärder som måste vidtas
under 1980-talet för att göra det möjligt att uppnå sparmålet i försvarsbeslutet.

I anslutning till redogörelsen för de grundläggande förutsättningarna för
sina överväganden (s. 3-5) tar statsrådet Boström på grundval av U 80:s
förslag bl. a. upp frågan om förläggning av materielunderhåll
till utlandet samt kategoritillhörighet för personalen i
den främre underhållsorganisationen.

Det förslag till försvarsgrenarnas underhållsorganisation
som läggs fram i propositionen (s. 5-7) innebär för arméns del en
förstärkning av den lokala underhållsledningen medan underhållsresurserna

FöU 1982/83:15

minskar något. Vid marinen förordas en enhetlig organisation av den lokala
underhållsledningen. Underhållsresurserna avses vid denna försvarsgren
samordnas till s. k. förbandsbundna verkstäder vid de lokala myndigheterna.
Det löpande fartygsunderhållet samt vissa översyner föreslås genomföras
lokalt beroende på fartygens fredsbasering. Större översyner och moderniseringar
fördelas fartygstypvis mellan Ostkustens örlogsbas (Muskö) och
Karlskronavarvet AB. Beträffande flygvapnet bör enligt statsrådet Boström
ett s. k. versionskontor inrättas för varje flygplanstyp för samordning av
förvaltning och underhåll av den aktuella flygplanstypen. Vidare förordas en
centralisering av underhållet av vissa el- och teleapparater samt av
säkerhetsmateriel.

För det bakre underhållet av marktelemateriel föreslår
föredragande statsrådet (s. 7-9) bl. a. inrättandet av särskilda markteleverkstäder
som ersättning för den nuvarande till flygvapnet knutna TSBorganisationen
(teleservicebasorganisationen). Ledningen för dessa verkstäder,
som avses vara gemensamma för samtliga försvarsgrenar, föreslås
förläggas till de militärområdesvisa verkstadsförvaltningarna. Dessa avses
därvid förstärkas med markteleteknisk kompetens. Statsrådet Boströms
ställningstagande avviker i denna del från U 80:s förslag. Utredningen har
förordat att verkstäder för underhållet av marktelematerielen skall ingå i den
tekniska enheten i flygvapnets sektorflottiljer (F 4, F 10, F 16 och F21). I
propositionen görs vissa regionalpolitiska uttalanden rörande verkstadsresursernas
lokalisering men i övrigt tas där inte ställning till valet av
lokaliseringsorter för dessa.

Helikopterunderhållet föreslås i propositionen (s. 9-10) samordnas
i ett versionskontor förlagt till Norrbottens flygflottilj (F 21) i Luleå. För
det bakre underhållet skapas två helikopterverkstäder. Nuvarande verkstadskompanier
vid marinens helikopterdivisioner på Berga och Säve i
Göteborg föreslås utgå. Statsrådet Boström tar i propositionen inte ställning
till dimensioneringen av de främre och bakre underhållsresurserna. Frågan
avses behandlas av regeringen i annat sammanhang.

Föredragande statsrådet redovisar också förslag till en för försvarsmakten
gemensam r e se r v m a t e r i e 1 f ö r s ö r j n i n g (s. 10-11). En enhet för
inköp, lagerhållning och distribution av reservmateriel föreslås inrättas i
försvarets materielverk och till sin huvuddel bli lokaliserad till Arbogaområdet.
Enheten avses ingå i en huvudavdelning i materielverket. Detta
innebär ett avsteg från U 80:s förslag som tog sikte på en från huvudavdelningen
fristående enhet direkt under generaldirektören.

Slutligen tar propositionen upp vissa frågor som berör materielförvaltningarna
vid militärområdesstaberna(s. 11).U80föreslår
bl. a. att dessa förvaltningar skall samlokaliseras med militärområdesstaberna
i Södra militärområdet, Bergslagens militärområde, Nedre Norrlands
militärområde och Övre Norrlands militärområde. Föredragande
statsrådet bedömer att möjligheterna till sådana samlokaliseringar f. n. är

1* Riksdagen 1982183. 10 sami. Nr 15

FöU 1982/83:15

begränsade i Nedre Norrlands och Övre Norrlands militärområden.

Beträffande genomförandet av organisationen anförs i propositionen
bl. a. (s. 11-12) att det ankommer på regeringen att på grundval av de
föreslagna principerna besluta om organisation, dimensionering m. m. av
materielunderhållet och att fastställa tidsplan för omorganisationens genomförande.

De föreslagna förändringarna i försvarets materielunderhåll väntas leda
till årliga besparingar om minst 100 milj. kr. i slutet av 1980-talet.

Motioner

1982/83:195 av Rune Torwald m. fl. (c, fp, vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att andra helikopterdivisionen även i fortsättningen
skall vara lokaliserad till Säve i Göteborg,

2. att riksdagen beslutar att verkstadsresurserna vid Säve i princip
bevaras.

1982/83:235 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att andra helikopterdivisionen skall vara kvar på
Säve i Göteborg,

2. att riksdagen beslutar att underhållsverkstaden skall finnas i andra
helikopterdivisionens omedelbara närhet även i fortsättningen.

1982/83:1241 av Claes Elmstedt (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att 2:a
helikopterdivisionen på Säve snarast omlokaliseras till Blekinge flygflottilj.

1982/83:1247 av Göran Riegnell m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande dels att
andra helikopterdivisionen även fortsättningsvis skall vara förlagd till Säve,
dels att helikopterverkstaden i Säve skall bibehållas.

1982/83:2296 av Eric Hägelmark (fp) och Kerstin Ekman (fp) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar att ledningen av försvarsmaktens markteleunderhåll
bör utövas av de fyra militärbefälhavare som också har luftoperativt
ansvar, alltså militärbefälhavarna i Syd, Öst, Nedre Norrland och Övre
Norrland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om försöksverksamhet i luftförsvarssektor Syd med lokal
organisation av försvarsmaktens markteleunderhåll,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sagts i fråga om behovet av beredskap och uthållighet i fråga om
helikoptrar som används för ubåtsjakt och räddningstjänst.

1982/83:2297 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar i
enlighet med 1980 års underhållsutrednings (U 80) förslag beträffande

Föll 1982/83:15

organiserandet av försvarsmaktens markteleunderhåll inom flygvapnets
sektorflottiljer.

Utskottet

Såsom framgår av redogörelsen i det föregående godtog riksdagen redan i
samband med 1982 års försvarsbeslut vissa riktlinjer för utformningen av
organisationen av underhållet av försvarsmateriel (prop. 1981/82:102 bil. 2,
FöU 18, rskr 374). Bl. a. framhölls att krigets krav måste utgöra grund för
utformningen av underhållsfunktionen liksom för all annan verksamhet inom
försvaret. Samtidigt borde verksamheten i fred bedrivas så rationellt och
effektivt som möjligt. Föredragande statsrådet har bl. a. haft dessa riktlinjer
som grundläggande förutsättningar för sina överväganden i propositionen.

I överensstämmelse med nämnda riktlinjer anser utskottet att krigets krav
måste tillmätas stor betydelse i de nu aktuella organisationsfrågorna.
Samtidigt är det i rådande ekonomiska situation - som föredragande
statsrådet också framhåller - nödvändigt att ta till vara alla möjligheter till
besparingar om de sparmål som sattes upp i försvarsbeslutet skall kunna nås.
Detta gäller inte minst den kostnadskrävande verksamhet som utskottet nu
behandlar. Stor hänsyn måste också tas till den personal som berörs av
organisationsförändringarna. Det är enligt utskottets mening viktigt att de
synpunkter som utskottet nu redovisat blir beaktade i den organisation som
kommer att fastställas.

Utskottet har bl. a. utifrån angivna utgångspunkter bedömt de riktlinjer
för försvarsgrenarnas underhållsorganisationer som regeringen
föreslår riksdagen att godkänna. Utskottet har därvid inte funnit
anledning till erinran mot vad föredraganden har anfört.

Frågan om hur underhållet av marktelemateriel bör organiseras
har tilldragit sig utskottets särskilda intresse, bl. a. mot bakgrund av att
man i propositionen på denna punkt påtagligt har frångått U 80:s förslag.

För det bakre underhållet för marktelemateriel har U 80, som framgår av
redogörelsen i det föregående, föreslagit en organisation med fyra markteleverkstäder
i de tekniska enheterna i flygvapnets sektorflottiljer. Verkstadsledningarna
avses bli samlokaliserade med dessa flottiljer. Verkstadsresurserna
anser U 80 däremot bör vara fördelade på 14 orter och där vara
samgrupperade med militärområdesverkstäder och marina verkstäder.

Propositionens organisationsförslag innebär att ledningen av de föreslagna
verkstäderna knyts till de nuvarande militärområdesvisa verkstadsförvaltningarna
i stället för till sektorflottiljerna. Verkstadsförvaltningarna avses
därvid förstärkas med markteleteknisk kompetens. Detta förslag är utarbetat
i enlighet med synpunkter som försvarets materielverk (FMV) framförde i
anslutning till remissbehandlingen av U 80:s slutbetänkande. De har
godtagits av överbefälhavaren medan cheferna för marinen och flygvapnet

FöU 1982/83:15

har förkastat dem. I propositionen tas inte ställning till valet av lokaliseringsorter
för verkstadsresurserna. Denna fråga bedöms behöva övervägas
ytterligare. Av regionalpolitiska skäl anses emellertid resurser böra behållas i
Ronneby och Luleå. Karlsborg bör också enligt propositionen tillföras
sådana resurser.

I motion 2297 (m) förordar motionären samma organisation för underhåll
av marktelemateriel som U 80 stannat för. Motionären åberopar främst
operativa skäl. Han hänvisar också till att chefen för flygvapnet är
organisationens största kund och har den bästa kompetensen att styra
markteleunderhållet. Motion 2296 (fp) innehåller ett eget förslag till lösning.
Enligt motionärerna skulle, om propositionens förslag genomfördes, luftförsvarssektorerna
Mitt och Syd bli beroende av två olika verkstadsförvaltningar
eftersom de omfattar två militärområden. Detta skulle kunna
undvikas, anför motionärerna, om markteleverkstäderna inrättades endast
vid de militärområden där militärbefälhavarna har luftoperativt ansvar.
Motionärerna anser vidare att man bör ge överbefälhavaren i uppdrag att i
Södra militärområdet påbörja försök med en organisation enligt deras
förslag.

Utskottet har bl. a. genom utfrågningar med generaldirektören för FMV
och chefen för flygvapnet samt med företrädare för överbefälhavaren
inhämtat synpunkter på de övervägda organisationsalternativen för markteleunderhållets
utformning.

FMV bedömer att det i propositionen förordade alternativet kan tillgodose
de krav som beredskap och krigsförberedelsearbete ställer. FMV hävdar
vidare att alternativet innebär en besparing om åtta tjänster utöver de
personalbesparingar som det av U 80 och i motion 2297 förordade
alternativet beräknas medföra. Dessutom räknar FMV med vissa andra
besparingar som inte ansetts möjliga i nyssnämnda alternativ.

Chefen för flygvapnet anser att U 80:s förslag av operativa skäl är att
föredra. Han har pekat på att organisationen för markteleunderhåll
huvudsakligen utnyttjas för verksamhet inom hans ansvarsområde och att
det främst är flygvapnet som är beroende av en väl fungerande organisation
för markteleunderhåll. Det är därför enligt flygvapenchefens mening
naturligt att ha en organisation som är knuten till sektorflottiljerna. Detta
alternativ bedömer han kunna inrymma samma besparingsmöjligheter som
regeringens förslag.

Överbefälhavaren har förklarat sig kunna godta regeringens förslag,
främst på grund av de ytterligare besparingar som är förbundna med detta.
De operativa/beredskapsmässiga kraven synes enligt hans bedömning kunna
tillgodoses i detta alternativ även om det har nackdelar i detta avseende
jämfört med sektorlösningen. Han har särskilt understrukit nödvändigheten
av att sektorchefen tillförsäkras goda möjligheter att påverka verksamheten
vid miloverkstäderna i vad avser upprätthållandet av driften på det militära
telenätet.

FöU 1982/83:15

Utskottet konstaterar att berörda myndigheter har gjort olika bedömningar
av U 80:s förslag och den lösning av markteleunderhållets organisation
som förordas i propositionen. Mot den bakgrunden har utskottet funnit
anledning att underkasta dem en ingående granskning. Utskottet har därvid
kommit fram till att övervägande skäl talar för att välja det av regeringen
förordade organisationsalternativet. Det förefaller enligt utskottets mening
ge de bästa besparingsmöjligheterna. Det har också av överbefälhavaren
kunnat godtas från operativ och beredskapsmässig synpunkt. Utskottet vill i
det sammanhanget starkt understryka att besparingseffekten i stor utsträckning
kommer att bli beroende av resultatet av det arbete med detaljorganisationen
som ännu återstår. Detsamma gäller frågan om hur beredskaps- och
krigsorganisatoriska krav skall kunna tillgodoses i den nya organisationen. I
det sammanhanget bör särskilt beaktas vad överbefälhavaren har framhållit
rörande nödvändigheten av att sektorchefen tillförsäkras goda möjligheter
att under militärbefälhavaren utöva sitt ansvar för att driften av det militära
telenätet kan upprätthållas. En annan fråga att beakta är hur den föreslagna
organisationen bättre än den nuvarande TSB-organisationen kan bli
utnyttjad av alla försvarsgrenarna och andra intressenter inom totalförsvaret.

Utskottet räknar med att regeringen noga kommer att följa det fortsatta
organisationsarbetet och vidta erforderliga åtgärder för att de krav utskottet
nyss berört skall bli tillbörligt beaktade.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet bifall till propositionen i
denna del och avslag på motion 2297.

Utskottet har också övervägt det i motion 2296 (fp) redovisade organisationsförslaget
som är att uppfatta som en modifiering av regeringens förslag.
Enligt utskottets uppfattning innebär motionens alternativ en komplicerad
organisation som inte är rationell i fred och svår att anpassa till gällande
krigsorganisation. Motion 2296, yrkande 1, bör därför avslås. I konsekvens
med detta ställningstagande bör inte heller yrkande 2 i motionen bifallas.

Regeringens förslag rörande helikopterunderhållets organisation
berörs av yrkanden om lokaliseringen av andra helikopterdivisionen
som förts fram i motionerna 195 (c, fp, vpk), 235 (fp), 1241 (c) och 1247
(m), alla väckta under den allmänna motionstiden. I motion 1241 anser
motionärerna att andra helikopterdivisionen, som f. n. är lokaliserad till
Göteborg, skall omlokaliseras till Blekinge flygflottilj (F 17). De övriga
motionerna innehåller yrkanden om att divisionen skall behållas i Göteborg.
I propositionen föreslås att andra helikopterdivisionen som hittills baseras på
västkusten. U 80 har förordat en lokalisering till F 17. Utskottet har ingen
erinran mot regeringens ställningstagande i denna fråga. Ifrågavarande
yrkanden i motionerna 195, 235 och 1247 bör därför bifallas medan motion
1241 bör avslås.

I propositionen föreslås att helikopterunderhållet samordnas i ett versionskontor
förlagt till F 21 i Luleå. För det bakre underhållet skapas två

FöU 1982/83:15

helikopterverkstäder, en förlagd till F 21 och en till Ostkustens örlogsbas i
Berga. Nuvarande verkstadskompanier vid marinens bägge helikopterdivisioner
på Berga och Säve i Göteborg föreslås utgå.

I motion 2296 vänder sig motionärerna mot tanken att dra in verkstadskompanierna
vid helikopterdivisionerna. De bedömer att åtgärden menligt
kan påverka beredskapen och uthålligheten i fråga om helikoptrar i ubåtsjakt
och räddningstjänst. De anser sig inte kunna överblicka om kraven på
beredskap och uthållighet kan klaras med andra och mindre insatser än ett
bibehållande av de båda verkstadskompanierna. Man bör, framhåller de,
inom ramen för vad som behövs för att klara investeringsbehovet självfallet
söka en så billig lösning som möjligt. Detta bör enligt motionärerna
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Motionerna 195 (c, fp, vpk), 235 (fp) och 1247 (m) slår vakt om
verkstadsresurser för helikopterunderhåll på Säve.

Utskottet biträder propositionens förslag rörande underhållsorganisationen
för helikoptrar. Detta ligger i linje med riksdagens ställningstagande
rörande helikopterunderhållets organisation i 1982 års försvarsbeslut (FöU
1981/82:18 s. 88-91). Också när det gäller de i motion 2296 uttryckta
farhågorna för att nedläggningen av de båda verkstadskompanierna menligt
skulle påverka beredskap och uthållighet hänvisar utskottet till det arbete
med detaljorganisationen som återstår. Samma hänvisning gör utskottet när
det gäller motionsyrkandena om att bibehålla verkstadsresurser på Säve.
Utskottet räknar nämligen med att man i det fortsatta arbetet kommer att
tillse att tillräckliga resurser i förevarande hänseende kommer att finnas på
Berga och Säve. Det kan i sammanhanget pekas på att det enligt
regeringsförslaget kommer att finnas verkstadsresurser på Berga även i
framtiden. Utskottet har vidare inhämtat att man avser tillgodose behovet av
underhållsresurser på Säve genom att tillföra sådana i tillräcklig utsträckning
i den främre underhållsorganisationen. Något uttalande i enlighet med vad
som föreslås i motion 2296 behövs inte. Syftet med motionerna 195, yrkande
2, 235, yrkande 2, och 1247 i denna del torde i huvudsak bli tillgodosedda.
Motionsyrkandena bör avslås.

Regeringens förslag rörande organisationen av en för försvarsmakten
gemensam reservmaterielförsörjning innebär delvis ett avsteg
från vad U 80 har förordat. Avvikelsen gäller - som framgår av redogörelsen
i det föregående - frågan om hur den för ändamålet avsedda organisationsenheten
skall inordnas i FMV. U 80 anser att en fristående enhet direkt
under generaldirektören är att föredra. Föredragande statsrådet föreslår
däremot att enheten skall ingå i en huvudavdelning vid ämbetsverket.
Utskottet har inte någon erinran mot den lösning som statsrådet Boström har
redovisat. Den har sin huvudsakliga betydelse när det gäller ledningsfunktionen
och påverkar enligt utskottets bedömning endast marginellt den
verksamhet som enligt propositionen skall vara lokaliserad till Arbogaområdet.

FöU 1982/83:15

Utskottet vill slutligen behandla ett par speciella frågor som föredragande
statsrådet tar upp i propositionen. Det gäller underhållet av flygplan Tp 84
(Hercules) och kategoritillhörigheten för personal i den främre underhållsorganisationen.

Mot bakgrund av sin i det föregående deklarerade uppfattning om
krigsorganisationens betydelse biträder utskottet föredragande statsrådets
avsikt att pröva möjligheten att förlägga en större andel av underhållet
av flygplan Tp 84 till Sverige. En sådan åtgärd måste bidra till att
minska vår sårbarhet i krig. Samtidigt kan den ge vissa nya arbetstillfällen.

Utskottet anser också i likhet med U 80 att frågan om kategoritillhörigheten
för den personal som bör ingå i den främre underhållsorganisationen
bör bedömas med beaktande av krigsorganisationens
behov. Utskottet vill i det sammanhanget erinra om att det i
betänkande FöU 1982/83:13 har godtagit ett förslag av regeringen att all
personal i krigsorganisationen skall vara militär. Utskottet delar dock inte
utredningens uppfattning att krigsförberedelsearbetet och krigsorganisationens
krav utesluter att civil personal ingår i organisationen i fredstid.
Utskottet bedömer därför i likhet med föredragande statsrådet att man
genom en lämplig avvägning i fråga om personaluppsättningen för freds- och
krigsorganisationen i fredstid kan bereda plats även för civil personal i sådana
uppgifter.

Mot vad föredraganden i övrigt har anfört i propositionen har utskottet
inte någon erinran.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande riktlinjer för försvarets materielunderhåll

a. att riksdagen med bifall till propositionen och motionerna
1982/83:195, yrkande 1, 1982/83:235, yrkande 1, och 1982/
83:1247 i denna del samt med avslag på motion 1982/83:1241
godkänner vad föredragande statsrådet har anfört om lokaliseringen
av andra helikopterdivisionen,

b. att riksdagen med bifall till propositionen och avslag på
motionerna 1982/83:195, yrkande 2, 1982/83:235, yrkande 2,
1982/83:1247 i denna del och 1982/83:2296, yrkande 3, godkänner
de riktlinjer för underhåll av helikoptrar som föredragande
statsrådet har förordat,

c. att riksdagen godkänner de riktlinjer för försvarets materielunderhåll
som föredragande statsrådet i övrigt har förordat,

2. beträffande underhållet av försvarsmaktens marktelemateriel
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1982/83:2296, yrkandena 1 och 2, och 1982/83:2297
godkänner den organisation som föredragande statsrådet har
förordat,

Föll 1982/83:15

3. beträffande försvarsmaktens reservmaterielförsörjning

att riksdagen godkänner den organisation som föredragande
statsrådet har förordat.

Stockholm den 5 maj 1983

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Roland Brännström (s), Göthe Knutson
(m), Karl-Erik Svartberg (s), Olle Aulin (m). Ulla Ekelund (c), Holger
Bergman (s), Mats Olsson (s), Anita Bråkenhielm (m), Eric Hägelmark (fp),
Inge Carlsson (s), Ingvar Björk (s), Iréne Vestlund (s), Anders Svärd (c) och
Nils T. Svensson (s).

Reservation

Per Petersson (m), Göthe Knutson (m). Olle Aulin (m). Ulla Ekelund (c),
Anita Bråkenhielm (m), Eric Hägelmark (fp) och Anders Svärd (c) anser
beträffande underhållet av försvarsmaktens marktelemateriel

dels att den del av utskottets anförande som på s. 7 börjar ”Utskottet
konstaterar” och på slutar ”motion 2297.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör den huvudsakliga avnämaren, sektorchefen,
ha ett direkt inflytande på underhållet av marktelemateriel. Detta är en
garanti för en effektiv organisation i fred och ger förutsättning för en god
beredskap. En sådan organisation har dessutom fördelen av att vara bättre
anpassad till gällande krigsorganisation än den i propositionen förordade.
Anknytningen till flygvapnet får självfallet inte utesluta att organisationen
också kommer att utnyttjas av andra delar av totalförsvaret.

Utskottet räknar också med att man, i enlighet med vad flygvapenchefen
anser, i den nu förordade organisationen kan åstadkomma lika stora
besparingar som har bedömts vara förbundna med regeringens alternativ.
Utskottet vill dock understryka att besparingseffekten kommer att vara
starkt beroende av resultatet av det arbete med detaljorganisationen som
ännu återstår. Detsamma gäller frågan om hur beredskaps- och krigsorganisatoriska
krav skall kunna tillgodoses.

FöU 1982/83:15

Utskottet räknar med att regeringen noga kommer att följa det fortsatta
organisationsarbetet och vidta erforderliga åtgärder för att de synpunkter
som utskottet nu redovisat blir tillbörligt beaktade.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet bifall till motion 2297 och
avslag på propositionen och motion 2296 i denna del.

dels att utskottets hemställan (s. 9) i moment 2 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande underhållet av försvarsmaktens marktelemateriel
att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2297 och med avslag
på propositionen och motion 1982/83:2296, yrkandena 1 och 2,
godkänner den organisation som har förordats i motion
1982/83:2297.

minmb/gotmb Stockholm 1983 75411