om vissa lotterifrågor (Betänkande 1987/88:KrU2 Kulturutskottet)

Kulturutskottets betänkande

1987/88:2

om vissa lotterifrågor

KrU

1987/88:2

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett antal motioner som avser olika frågor om
idrottsrörelsens och andra folkrörelsers lotterier. Motionerna avstyrks med
hänvisning till att en utredning rörande sådana lotterier nyligen framlagts och
att den fortsatta beredningen av ärendet inte bör föregripas. Utskottet
hänvisar också till att regeringen avser att under innevarande riksmöte lägga
fram en proposition rörande lotterierna.

Motionskrav om att överskottet av tipsmedlen skall överföras till idrottsrörelsen
avstyrks.

Även en motion om viss kasinoverksamhet avstyrks.

Vid betänkandet har fogats tre reservationer.

Motioner

1986/87:Kr403 av Lars Ernestam och Kenth Skårvik (båda fp)vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
översyn av gällande lagstiftning för att möjliggöra för folkrörelserna att
återta förlorade andelar av lotterisektorn och därvid också i lotterisammanhang
få använda penningvinster.

1986/87:Kr404 av Olle Aulin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att underlätta de
ideella föreningarnas lotteriverksamhet.

1986/87:Kr405 av Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överförande av
Tipstjänsts vinster till idrottsrörelsen.

1986/87:Kr406 av Sten Andersson i Malmö och Ewy Möller (båda m) vari
yrkas att riksdagen beslutar upphäva förbudet mot spel på enarmade
banditer.

1986/87:Kr409 av Maj-Lis Landberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna behovet av en förbättrad kontroll av
bingospel samt en översyn av lotterinämndens tillämpningsföreskrifter
Villkor för bingospel.

1 Riksdagen 1987188. 13 sami. Nr2

1986/87:Kr412 av Karl Boo m.fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

4. att riksdagen beslutar att spel med direktdragning även fortsättningsvis
skall vara förbehållet föreningar av olika slag,

5. att riksdagen beslutar begära att regeringen framlägger förslag till sänkt
eller borttagen skatt på bingospel,

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortsatt statligt spel som inkräktar på föreningslivets
inkomstmöjligheter.

1986/87:Kr413 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att överskottet av
tipsmedlen på sikt skall överföras som stöd till idrotten i enlighet med vad
som anförts i motionen.

1986/87:Kr425 av Lars Ahlström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottens finansiering.

1986/87:Kr426 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av
idrottsrörelsens ekonomiska förutsättningar.

1986/87:Kr428 av Sten Andersson i Malmö (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett kasino i

Malmö.

1986/87:Kr431 av Christer Eirefelt och Ulla Orring (båda fp) vari, såvitt nu är
i fråga, yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om idrottsrörelsens
ekonomiska villkor i enlighet med vad som anförts i motionen.

1986/87:Kr433 av Alf Svensson (c) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att ge
idrottsrörelsen en större andel av inkomsterna från spelverksamheten.

1986/87:Kr435 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (båda m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande ökat utrymme för ideella föreningar inom ramen för den
totala tips- och lotteriverksamheten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sänkt skatt vid bingospel.

1986/87:K222 av Elver Jonsson och Hans Lindblad (båda fp) vari, såvitt nu är
i fråga, yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de statliga spelens och lotteriernas favoriserade ställning och
därav följande negativa konsekvenser för folkrörelserna.

Motionsyrkandet har överflyttats från konstitutionsutskottet till kulturutskottet.

KrU 1987/88:2

Tidigare riksdagsbehandling. Gällande rätt

Utskottet har under de senaste åren ingående behandlat olika lotterifrågor.
Dessa har bl.a. avsett möjligheterna för folkrörelselotterierna att utvecklas
och att hävda sig på marknaden gentemot de statliga lotterierna.

I det senaste betänkandet i ämnet (KrU 1986/87:5) lämnas en mycket
utförlig redovisning för bl.a. lotterilagstiftningen, för de statliga lotterierna
och för vissa uttalanden i lotterilagens förarbeten. I betänkandet nämndes att
företrädare för regeringen ställt sig positiva till att låta utreda frågan om ett
folkrörelseägt spelbolag för automatspel samt andra frågor som berör
folkrörelsernas lotterier. Utskottet anförde bl.a. vissa synpunkter beträffande
inriktningen av översynsarbetet. I följande avsnitt redovisas resultatet av
detta arbete.

Betänkandet Folkrörelsernas lotterier och spel

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade statsrådet Ulf Lönnqvist
den 20 februari 1987 en utredningsman - Birger Sandberg - med uppdrag att
lägga fram förslag som underlättar för folkrörelserna att finansiera sin
verksamhet genom lotterier. Utredningen antog namnet 1987 års lotteriutredning.
Denna har slutfört sitt arbete i slutet av september månad 1987
genom att avge betänkandet (SOU 1987:52) Folkrörelsernas lotterier och
spel. I utredningsbetänkandet lämnas en sammanfattning, som fogas vid
detta betänkande som bilaga.

Utredningens betänkande remissbehandlas för närvarande.

Arbetsgivaravgifter från idrottsföreningar

Socialförsäkringsutskottet har i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU
1987/88:1 behandlat bl.a. frågan om arbetsgivaravgifter från idrottsföreningar.

Utskottet

I ett antal motioner tas upp olika frågor om idrottsrörelsens och andra
folkrörelsers lotterier. Vissa yrkanden är av övergripande natur och avser i
något fall även frågan om arbetsgivaravgifter från idrottsföreningar. Andra
yrkanden avser avgränsade frågor, beträffande vilka konkreta förslag
framställs. Ett genomgående syfte med motionerna är att folkrörelserna skall
ges förbättrade förutsättningar att själva finansiera sin verksamhet. I
motionerna framhålls bl.a. den starka expansion som ägt rum för de statliga
lotterierna under senare år. Denna expansion beror bl.a. på att nya
spelformer tillkommit och att dessa, enligt motionärernas uppfattning,
inkräktar på folkrörelsernas möjligheter att bedriva en framgångsrik lotteriverksamhet.
Mot denna bakgrund tas i flera av motionerna upp bl.a. frågor
som har samband med avgränsningen emellan de statliga lotterierna och
folkrörelselotterierna.

Några motioner har en annan inriktning än de övriga. I dessa motioner
föreslås att överskottet från Tipstjänsts verksamhet skall överföras till
idrottsrörelsen.

KrU 1987/88:2

1* Riksdagen 1987/88.13 sami. Nr 2

Rättelse: S. 4 rad 8 nedifrån tillkommer: statsverket

I betänkandet behandlar utskottet också en motion som har till syfte att det
skall upprättas ett kasino av internationell typ i Malmö.

Sedan motionerna väcktes, har regeringen tillkallat en särskild utredare
med uppdrag att lägga fram förslag som underlättar för folkrörelserna att
finansiera sin verksamhet genom lotterier. Utredningen, som arbetat under
namnet 1987 års lotteriutredning, har tidigare i höst redovisat sitt uppdrag
genom betänkandet (SOU 1987:52) Folkrörelsernas lotterier och spel. Detta
remissbehandlas för närvarande. I betänkandet föreslås bl.a. följande,
nämligen att det skall bli möjligt för folkrörelserna att ha penningvinster i
lotterier och bingospel, att folkrörelserna skall få tillstånd att bedriva vissa
automatspel, som ger vinst i form av pengar eller värdebevis, att ett
samarbete med de statliga spelbolagen skall utvecklas, att det så småningom
skall bildas ett folkrörelseägt spelbolag, att bingoskatten slopas för spel där
annat än penningvinster utgår, att skatten sänks för bingospel med penningvinster,
att folkrörelserna årligen får behållningen av fyra extra omgångar av
Penninglotteriets Trisslotterier och att tillståndskravet från vissa lokala
lotterier slopas. Beträffande det närmare innehållet i betänkandet hänvisar
utskottet till detta och till sammanfattningen i bilaga till detta utskottsbetänkande.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att det av regeringen lämnade
uppdraget rörande folkrörelsernas lotterier och spel fullgjorts på kort tid och
att de förslag som nyligen lagts fram av utredningsmannen avser de
problemområden som tagits upp i de nu aktuella motionerna. Utskottet
anser att den fortsatta beredningen av ärendet inte bör föregripas. Beträffande
frågan om arbetsgivaravgifter från idrottsföreningar, som tagits upp
motionsvägen, hänvisar utskottet till socialförsäkringsutskottets av riksdagen
godkända betänkande SfU 1987/88:1.

Med hänsyn till det anförda och då utskottet inhämtat att regeringen avser
att under innevarande riksmöte förelägga riksdagen en proposition om
folkrörelselotterierna påkallar följande motioner inte någon riksdagens
åtgärd, nämligen motionerna Kr403 (fp), Kr404 (m), Kr406 (m), Kr409 (s),
Kr412 (c) yrkandena 4,5 och 6, Kr425 (m), Kr426 (fp), Kr431 (fp) yrkande 5,
Kr433 (c) yrkande 1, Kr435 (m) och K222 (fp) yrkande 3.

Motion Kr405 (m) och motion Kr413 (vpk) yrkande 2 - som innehåller
förslag som i korthet kan sägas innebära att överskottet av tipsmedlen skall
överföras till idrottsrörelsen - avstyrks. Utskottet hänvisar till sitt tidigare
ställningstagande till frågan om specialdestinering av vissa lotterimedel (KrU
1986/87:5). Utskottet har framhållit bl. a. att idrotten har rätt till ett
betydande samhällsstöd oberoende av att den via tipsverksamheten tillför
statsverket inkomster samt att prövningen av stödet till idrotten bör ske med
utgångspunkt i det stödbehov som bedöms föreligga ställt i relation till andra
behov.

På hemställan av kulturutskottet har riksdagen senast hösten 1984 avslagit
en motion om en utredning om statligt initiativ för tillkomsten av spelkasino i
Sverige (KrU 1984/85:1). Utskottet hänvisade i nämnda betänkande till den
så gott som enhälliga kritik som ett år 1974 av punktskatteutredningen
framlagt förslag om kasinon utsatts för; främst hade därvid framhållits risken
för sociala vådor av att kasinon etablerades.

Enligt utskottets mening har det inte inträffat någon omständighet som ger

KrU 1987/88:2

anledning till ett ändrat ställningstagande till frågan om huruvida det skall
vara tillåtet att bedriva kasinoverksamhet av internationell typ i Sverige.
Motion Kr428 (m) om ett kasino i Malmö avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande folkrörelsernas lotterier m.m

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Kr403,1986/87:Kr404,1986/
87:Kr406, 1986/87:Kr409, 1986/87:Kr412 yrkandena 4, 5 och 6,
1986/87:Kr425, 1986/87:Kr426, 1986/87:Kr431 yrkande 5, 1986/
87:Kr433 yrkande 1, 1986/87:Kr435 och 1986/87:K222 yrkande 3,

2. beträffande tipsmedlens användning till idrotten

att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr405 och motion 1986/87:Kr413
yrkande 2,

3. beträffande viss kasinoverksamhet

att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr428.

Stockholm den 10 november 1987
På kulturutskottets vägnar
Ing-Marie Hansson

Närvarande: Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rönnung (s), Jan-Erik
Wikström (fp), Karl Boo (c), Lars Ahlmark (m), Anders Nilsson (s), Sylvia
Pettersson (s), Margareta Mörck (fp), Gunnel Liljegren (m), Kerstin
Göthberg (c), Alexander Chrisopoulos (vpk), Mats O Karlsson (s), Maud
Björnemalm (s), Håkan Stjernlöf (m) och Björn Ericson (s).

Reservationer

1. Folkrörelsernas lotterier m.m. (mom. 1)

Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c). Lars Ahlmark (m), Margareta Mörck
(fp), Gunnel Liljegren (m), Kerstin Göthberg (c) och Håkan Stjernlöf (m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Som ovan angetts föreligger ett utredningsbetänkande med förslag rörande
folkrörelsernas lotterier. Vissa av förslagen är allmänt hållna. Detta gäller
bl.a. frågan om verksamheten inom ett folkrörelseägt spelbolag. Det är
därför viktigt att förslagen i utredningsbetänkandet bearbetas och utvecklas
inom regeringskansliet. I utredningsbetänkandet har frågan om avgränsningen
mellan de statliga lotterierna och folkrörelselotterierna, då det gäller de
s.k. kvicklotterna, inte lösts på ett för folkrörelserna tillfredsställande sätt;
traditionellt har kvicklotterier varit förbehållna folkrörelserna. Även i andra
avseenden finns det skäl att ytterligare överväga motionsvägen framförda

KrU 1987/88:2

1.:,

krav. Det är således angeläget att en systematisk genomgång av de här
aktuella motionerna görs i samband med den fortsatta beredningen av
utredningsbetänkandet. Förslag rörande folkrörelsernas lotterier bör föreläggas
riksdagen i sådan tid att nya och för folkrörelserna mera tillfredsställande
regler kan träda i kraft senast vid halvårsskiftet nästa år. Beträffande
frågan om arbetsgivaravgifter från idrottsföreningar, som tagits upp motionsvägen,
hänvisar utskottet till de synpunkter som framförts i reservation nr 5
till socialförsäkringsutskottets betänkande SfU 1987/88:1.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna Kr403 (fp),
Kr404 (m), Kr406 (m), Kr409 (s), Kr412 (c) yrkandena 4,5 och 6, Kr425 (m),
Kr426 (fp), Kr431 (fp) yrkande 5, Kr433 (c) yrkande 1, Kr435 (m) och K222
(fp) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande folkrörelsernas lotterier m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Kr403, 1986/
87:Kr404, 1986/87:Kr406, 1986/87:Kr409, 1986/87:Kr412 yrkandena
4, 5 och 6, 1986/87:Kr425, 1986/87:Kr426, 1986/87:Kr431 yrkande 5,
1986/87:Kr433 yrkande 1,1986/87:Kr435 och 1986/87:K222 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2.Tipsmedlens användning till idrotten (mom. 2)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Motion Kr405”
och slutar med ”andra behov” bort ha följande lydelse:

Utskottet har upprepade gånger i av riksdagen godkända betänkanden
uttalat bl.a. att idrotten har rätt till ett betydande samhällsstöd oberoende av
att den via tipsverksamheten tillför statsverket inkomster. Detta uttalande
äger fortfarande giltighet. Denna ståndpunkt har emellertid främst betydelse
i ett läge då tipsmedlen skulle vara av en storlek som understeg vad som
krävdes för att ge idrotten ett rimligt stöd. Numera överstiger Tipstjänsts
årliga vinst 1 miljard kronor. Det direkta stödet till idrotten uppgår endast till
något mer än 200 milj. kr., vartill kommer framför allt det särskilda
ungdomsstödet. Med hänsyn till idrottens stora betydelse för ungdomen bör
stödet till idrotten successivt trappas upp så att i enlighet med vad som
föreslås i motion Kr413 (vpk) yrkande 2 anslaget till idrotts- och friluftslivet
på sikt blir av samma storleksordning som överskottet inom Tipstjänst.
Förslaget tillgodoser i huvudsak de krav som framställs i motion Kr405 (m).

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande tipsmedlens användning till idrotten
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Kr405 och motion
1986/87:Kr413 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

KrU 1987/88:2

3. Viss kasinoverksamhet (mom. 3)

Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Håkan Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”På hemställan”
och på s. 5 slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Svenska folket omsätter årligen miljardbelopp på olika spel, såsom tips,
lotto, bingo, V65 och lotter. Att anse ett svenskt spelkasino av internationell
typ som något totalt annorlunda och väsensfrämmande i förhållande till i dag
godkända spel är inte realistiskt. Om man, som utskottet tidigare gjort, vill
anlägga sociala aspekter, gäller dessa i lika hög grad redan befintliga
spelformer.

Utskottet anser med hänsyn till det anförda att det finns skäl för
omprövning av utskottets tidigare ställningstagande i frågan. En sådan
omprövning har aktualiserats genom motion Kr428 (m), som har till syfte att
ett kasino av internationell typ skall öppnas i Malmö. En utredning i syfte att
undanröja hindren för tillkomsten av spelkasinon i Sverige bör komma till
stånd, vilket riksdagen med anledning av motion Kr428 som sin mening bör
ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande viss kasinoverksamhet
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Kr428 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

KrU 1987/88:2

Sammanfattning av betänkandet (SOU 1987:52)
Folkrörelsernas lotterier och spel

Uppdraget

Uppdraget har varit att lägga fram förslag som underlättar för folkrörelserna
att finansiera sin verksamhet genom lotterier och spel.

Förslagen omfattar bl.a. följande förenklingar och förbättringar av
folkrörelsernas spelverksamhet.

- Slopande av tillståndskravet för vissa lokala lotterier.

- Vissa andra ändringar i gällande regler för lotterier och bingospel.
Införande av penningvinster i lotterier och bingospel.

- I samband därmed skärpta regler om tillsyn och kontroll över spelverksamheten.

- Tillstånd för folkrörelserna att bedriva vissa automatspel, som ger vinst i
form av pengar eller värdebevis.

- Vissa ändringar av avgiftsbelopp och skatteregler för lotterier och spel.

- Samarbete med de statliga spelbolagen i skilda former.

- Bildande av ett folkrörelseägt spelbolag.

Tillstånd - registrering

Det föreslås att tillståndskravet slopas för sådant lokalt lotteri, som anordnas
av en ideell förening och som säljs inom kommunen huvudsakligen av egna
medlemmar. Förslaget omfattar ej försäljning från fasta försäljningsplatser.

Det föreslås att det i stället införs ett system där de föreningar som får
anordna lotterier registreras. Förening, som avses i 11 § lotterilagen och som
önskar anordna lotterier, anmäler detta till registreringsmyndigheten, länsstyrelsen
. Vid registreringen hos länsstyrelsen skall uppgifter om föreningens
namn, lotteriföreståndare och kontrollant för föreningens samtliga lotterier
antecknas. Förening, som sålunda registrerats, får under en treårsperiod
anordna lotterier, där insatsernas sammanlagda belopp uppgår till högst
300 000 kronor. Föreningen skall betala en särskild registreringsavgift på 600
kronor.

Vissa andra ändringar i gällande regler

Bland de övriga ändringar i gällande regler för lotterier och bingospel, som
här föreslås, kan följande nämnas.

- Föreskriften om att behållningen i bingospel skall vara minst 15 procent
tas bort. Kravet på att bingospelet skall lämna skälig avkastning kvarstår
dock.

- Vid lotterier och bingospel uttas endast en avgift för varje lämnat bevis
om tillstånd. Det gäller även om flera föreningar i en allians är anordnare
av lotteriet eller spelet. Tillståndsavgiften föreslås vara differentierad
med hänsyn till omslutningen i lotteriet.

KrU 1987/88:2

Bilaga

Införande av penningvinster i lotterier och bingospel

För att folkrörelsernas lotterier och spel skall kunna bedrivas på samma
villkor som de statliga spelbolagen, föreslås att vinster får utgöras av pengar.
Detta förslag omfattar inte lotterier och bingospel enligt 17 och 17a §§ i
lotterilagen. Vid lotterier får både penningvinster och andra vinster förekomma.
Vid bingospel får vinsterna utgöras av antingen penningvinster eller
andra vinster. Det senare är motiverat av bl.a. skattetekniska skäl.

I lotterierna föreslås inga beloppsgränser för insatser eller vinster. För
bingospelet är högsta vinsten begränsad till värdet av ett halvt basbelopp
beräknat enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Skärpta regler om tillsyn och kontroll

För att möjliggöra slopandet av tillståndstvånget och införandet av penningvinster
i vissa lotterier och spel, föreslås vissa skärpta regler om tillsyn och
kontroll av spelverksamheten.

Lotterinämnden utövar, med stöd av 25 § lotterilagen den centrala
tillsynen över efterlevnaden av lagen och utfärdar de föreskrifter och
rekommendationer, som behövs för tillämpningen av gällande bestämmelser.

Kontrollanter, som förordnas av respektive myndighet, bör äga erfarenhet
och goda kunskaper i de arbetsuppgifter som är förenade med uppdraget.
Kontrollant bör få utbildning genom lotterinämndens försorg i alla de frågor,
som berör spelens bedrivande och redovisning. Fiel- eller deltidsanställning
av kontrollant bör övervägas. I varje fall bör kontrollantens förordnande
omfatta flera spel under en längre period.

I de bingohallar, där spel med penningvinster förekommer, skall endast
sådan särskild kontrollutrustning som godkänts av lotterinämnden få förekomma.

Lotterinämnden får med stöd av lotterilagen befogenhet att typgodkänna
förslutna lotter och bingobrickor, hos lottillverkaren kontrollera lotter,
lottflöde och lottsatser m.m.

Kostnader för arvode till kontrollanterna skall i princip bäras av spelanordnarna
och belasta respektive lotteri och spel.

Tillstånd till vissa automatspel

Enligt gällande bestämmelser har folkrörelserna i dag inte möjlighet att
bedriva automatspel, som ger vinst i form av pengar, värdebevis eller
liknande. På fartyg i internationell trafik kan tillstånd till sådant spel,
meddelas spelanordnaren av lotterinämnden. I övrigt är myntspelsautomaterna
förbjudna i landet sedan den 1 januari 1979. Inte ens regeringen kan
meddela sådant tillstånd.

Jag föreslår nu, att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande om att
få meddela folkrörelserna tillstånd till sådant automatspel under vissa
villkor. Även om statsmakterna inte är beredda att lämna tillstånd till sådana
automater, där enbart slumpen avgör om vinst utbetalas, så föreslås att
folkrörelserna med ensamrätt får bedriva spel med s.k. skicklighetsautoma -

KrU 1987/88:2

Bilaga

ter. I den spelautomaten kan spelaren öva upp en viss färdighet och därmed
också påverka vinstutbetalningen. På den internationella marknaden finns
ett stort antal skilda automater av denna typ. Den finska Penningautomatföreningen
och Röda korset i Norge bedriver med ensamrätt sådana automatspel.
Det är angeläget att spelautomaterna inte placeras i en miljö som är
olämplig för barn och ungdom. Vid utplaceringen av dessa automater bör
även lokalens ändamålsenlighet samt lokalens belägenhet noga prövas. För
samhället och folkrörelserna måste det vara synnerligen angeläget att
automatspelet med vinster i form av pengar eller värdebevis bedrivs på
sådant sätt att sociala och ekonomiska konsekvenser undviks.

Behållningen av spelet med utbetalningsautomater skall tillfalla folkrörelserna.
Sådant spel i enskilt vinstsyfte bör förbjudas.

I avvaktan på att statsmakterna tar ställning till dessa frågor, bör viss
försöksverksamhet få bedrivas med spelautomater av skilda slag. Enligt vad
jag erfarit kommer bl.a. Riksidrottsförbundet att söka tillstånd för en
lottautomat, som är baserad på on-line-teknik.

Avgifter och skatter

Jag föreslår att föreningarna betalar en registreringsavgift på 600 kronor i
samband med att de registreras för att anordna lokala lotterier.

Avgifterna för bevis om tillstånd till andra lotterier än bingospel enligt 11 §
lotterilagen bestäms med utgångspunkt i omslutningen till 300 kronor, 600
kronor respektive 900 kronor. För bevis om tillstånd till bingospel enligt
samma paragraf utgår en avgift på 1 000 kronor, 3 000 kronor respektive 5 000
kronor med utgångspunkt i omslutningen. Endast en avgift uttas för varje
tillstånd.

Vid spel med utbetalningsautomat uttas en fast avgift per automat och
månad.

Skatt på bingospel, där penningvinster förekommer, utgår med 3 procent
av omslutningen. För bingospel med endast andra vinster utgår ingen skatt.

Lotterier med endast andra vinster än penningvinster är helt befriade från
skatt. Penningvinst i folkrörelselotteri, som uppgår till högst 500 kronor, är
likaledes skattefri. För övriga vinster i form av pengar utgår skatt med 30
procent av vinstens värde.

Skattekontrollen sker med hjälp av utsedda kontrollanter och på basis av
fastställda vinst- och spelplaner. I övrigt skall de föreskrifter, som riksskatteverket
utfärdar, iakttas.

Samarbete med statliga spelbolag

I utredningen föreslås att folkrörelserna lämpligen bör ta kontakt med de
statliga spelbolagen för att söka uppnå samarbete med dem i skilda
spelformer. För att de ideella föreningarna skall kunna förnya och utveckla
sin spelverksamhet kan ett sådant samarbete vara till stor hjälp. Detta gäller
även sedan ett folkrörelseägt spelbolag bildats.

Jag föreslår att folkrörelserna genom vissa egeninsatser skall få behållningen
av fyra extra omgångar av Penninglotteriets Trisslotterier per år.

KrU 1987/88:2

Bilaga

Med Tipstjänst kan idrotten utveckla samarbete i skilda spelformer
baserade bl.a. på bolagets on-line-utrustning.

Oddset skulle, enligt min mening, vara en bra spelform för ett sådant
samarbete. Med de tekniska resurser som står till förfogande skulle oddset
kunna anknytas till idrottstävlingar av skilda slag.

Med hjälp av Tipstjänsts on-line-teknik skulle bingospelet kunna samordnas
i skilda hallar för att därigenom öka spelintresse och behållning.

Sedan 1979 har Tipstjänst fått regeringens tillstånd att anordna tipsomgångar,
där överskottet från av bolaget anordnat stryktips och numera även
måltips tillfallit olika idrottsföreningar och idrottsförbund. Idrotten har
därvid genom marknadsföring av dessa tipsomgångar aktivt medverkat till
kraftigt ökad omsättning i dessa omgångar. Mitt förslag är att regeringen
tillåter att denna form av samarbete mellan idrotten och Tipstjänst får
utvecklas och fördjupas. ”Lyckosparken” och de ”Stora Tipsveckorna” är
ett bra exempel på hur idrotten och Tipstjänst kan samarbeta med ett gott
resultat för båda parter.

Även AB Trav och Galopp (ATG) har en teknisk utrustning, som enligt
min mening, skulle kunna komma till nytta för folkrörelsernas lotteri- och
spelverksamhet. Initiativet till ett sådant samarbete med ATG på spelmarknaden
bör tas av folkrörelserna.

Bildande av ett folkrörelseägt spelbolag

Innan beslut fattas om bildande av ett folkrörelseägt spelbolag, föreslås att
folkrörelserna bildar en samarbetsorganisation för handläggning av frågor
om lotterier och spel. Organisationens uppgift blir att följa upp de
förändringar, som sker på spelmarknaden på grund av de i utredningen
framförda förslagen. Organisationen bör vidare överväga vilka spelformer,
som folkrörelserna med ensamrätt vill bedriva, vilken del av spelmarknaden
som till äventyrs skall lämnas fri för kommersiella intressen och vilka
samarbetspartners som skall väljas för olika spelformer.

Samarbetsorganisationen bör också noga överväga de frågor som måste
lösas i samband med bildandet av ett spelbolag i aktiebolagsform, aktiekapitalets
storlek, stiftare av bolaget, villkor för bolagsbildningen, stiftelseurkund,
förslag till bolagsordning och förslag till den verksamhet som bolaget
skall bedriva samt hur behållningen skall fördelas.

Bolaget bör ges möjlighet att verka på i princip samma villkor som de
statliga spelbolagen och ATG, vilka är befriade från inkomstskatt.

Jag föreslår, att det först när samarbetsorganisationen övervägt och fattat
beslut i förenämnda frågor, bildas ett folkrörelseägt spelbolag med ensamrätt
att bedriva viss lotteri- och/eller spelverksamhet. Bolaget bör vara ett
självständigt aktiebolag och inte utgöra ett dotterbolag till något annat
spelbolag. Styrelseplatserna fördelas mellan folkrörelsegrupperna. En styrelseplats
tillsätts av regeringen. Staten förutsätts däremot inte äga något
aktiekapital i bolaget.

KrU 1987/88:2

Bilaga

goiab Stockholm 1987 13975