om vissa länsstyrelsefrågor (prop. 1986/87:95 bilaga 11, delvis) (Betänkande 1987/88:BoU1 Bostadsutskottet)

Bostadsutskottets betänkande
1987/88:1

om vissa länsstyrelsefrågor (prop. 1986/87:95 bilaga
“.delvis) fosVi

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1986/87:95 om totalförsvarets fortsatta
utveckling såvitt rör samordnad länsförvaltning jämte nio motioner.

I motionerna tas bl.a. upp frågor om samordnad länsförvaltning, om
verksamheten vid länsstyrelsens styrelse samt om dimensioneringen av
länsstyrelsernas naturvårdsenheter. Beträffande den samordnade länsförvaltningen
föreslår utskottet med anledning av en motion (c) regeringen att
förelägga riksdagen en proposition våren 1989 i stället för under innevarande
mandatperiod. Utskottet avstyrker bifall till övriga motioner, i flera fall med
motiveringen att vissa regeringsförslag är att vänta våren 1988.

Till betänkandet har fogats en reservation (s) i vilken förordas att
riksdagen föreläggs en proposition om samordnad länsförvaltning under
innevarande mandatperiod. I en reservation (fp, c) föreslås en översyn av
länsstyrelseinstruktionen i avsikt att förbättra länsstyrelsernas insatser i
miljövårdsarbetet.

Propositionen

I proposition 1986/87:95 bilaga 11 om totalförsvarets fortsatta utveckling
bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad i bilagan anförts. Försvarsutskottet
beslöt den 9 april 1987 att till bostadsutskottet överlämna propositionen i
denna del såvitt däri behandlas frågan om samordnad länsförvaltning.

Föredraganden, statsrådet Holmberg, anför att en proposition med förslag
om samordnad länsförvaltning förbereds i civildepartementet. Propositionen
är avsedd att föreläggas riksdagen under innevarande mandatperiod. Uppgifter
som rör länens förvaltning avses då sammanföras i en myndighet - en
ny länsstyrelse. Arbetet med propositionen skall bl.a. grundas på den
försöksverksamhet i Norrbottens län som riksdagen beslutat om.

Motionerna m.m.

1986/87:Föl60 av Agne Hansson m.fl.(c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om den fortsatta
beredningen av propositionen med förslag om samordnad länsförvaltning.

1986/87:Bo301 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär sådan ändring i länsstyrelseinstruktionen (1971:460) att
ledamot får initiativrätt i länsstyrelsen.

1 Riksdagen 1987188. 19sami. Nr 1

1986/87:Bo302 av Lars Hedfors m.fl.(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om den s.k.
Kronobergsmodellen.

1986/87:Bo304 av Rosa Östh och Barbro Sandberg (c, fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om en utökad försöksverksamhet vad gäller samordnad länsförvaltning.

1986/87:Bo306 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående samordnad
länsförvaltning.

1986/87:Bo307 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av länsstyrelseinstruktionen i den del som
reglerar länsstyrelsernas tillsyn över allmännyttiga stiftelser.

1986/87:Bo309 av Sven-Gösta Signell och Birger Rosqvist (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen uppmärksammar
länsstyrelserna på möjligheterna till och behovet av att ”avslagsärendena”
underställs länsstyrelses lekmannastyrelse för prövning.

1986/87:Bo310 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att länsstyrelsen i Norrbottens län utreder möjligheterna till en ökad
tillgänglighet till länets natur- och kulturvärden samt framlägger förslag till
åtgärder med anledning av utredningsförslaget.

1986/87:Bo517 av Bengt Westerberg m.fl.(fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändring av länsstyrelsernas instruktion och arbetsordningar.
Motiveringen återfinns i motion Jo803.

Utskottet har vid besök i Kronobergs län och i Norrbottens län studerat de
försök med samordnad länsförvaltning som pågår där.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Försöksverksamhet med samordnad länsförvaltning

Riksdagen antog i december 1985 (BoU 1985/86:3) en lag om försöksverksamhet
med samordnad länsförvaltning (1985:1073). Försöksverksamheten
pågår i Norrbottens län. Länsstyrelsens styrelse utser i sin helhet s.k.
funktionsstyrelser som ersätter länsskolnämnden, lantbruksnämnden, fiskenämnden,
länsbostadsnämnden och rennäringsdelegationen i länet. Länsvägsnämnden
har ersatts av ett råd för kommunikationsfrågor. Lagen som
trädde i kraft den 1 juli 1986 gäller t.o.m. den 30 juni 1989. Försöksverksamheten
omfattar också ett ökat samarbete på regional nivå mellan länsstyrelsen
och berörda organ vad gäller sysselsättningsskapande åtgärder av
investeringskaraktär, naturvård samt regional statistik.

I propositionen (prop. 1985/86:5) med förslag om försöksverksamheten
anförde civilministern att verksamheten skulle utvärderas och att detta

BoU 1987/88:1

arbete skulle ledas av en särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet. Vid
riksdagsbehandlingen av ärendet anförde bostadsutskottet (BoU 1985/86:3
s. 3) att regeringen om så befanns erforderligt i lämpligt sammanhang för
riksdagen redovisar utfallet av försöksverksamheten.

Frågan om samordnad länsförvaltning har utöver i den ovan nämnda
propositionen behandlats vid skilda tillfällen. Sålunda anförde finansministern
i propositionen (prop. 1985/86:55) om sammanhållen skatteförvaltning
m.m. att en utvärdering av försöksverksamheten i Norrbottens län skall
göras så att en proposition kan läggas fram i god tid före den 1 juli 1989. Vad i
propositionen anförts i denna del föranledde ingen kommentar vid riksdagsbehandlingen.
Vad finansministern anfört upprepades av civilministern i
1986 års och i 1987 års budgetpropositioner (prop. 1985/86:100 bil. 15 s. 58
och prop. 1986/87:100 bil. 15 s. 85). I den sistnämnda propositionen anförde
civilministern att han räknade med att en proposition om samordnad
länsförvaltning kan föreläggas riksdagen under innevarande mandatperiod,
dvs. senast våren 1988.

Slutligen bör i detta sammanhang erinras om civilministerns anförande i
propositionen om totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1986/87:95
s. 83). I denna proposition anges att uppgifter som rör länens utveckling och
förvaltning skall sammanföras i en myndighet - en ny länsstyrelse.

Förutom i Norrbottens län pågår i andra län en utveckling av den regionala
statliga förvaltningen. I Södermanlands län bedrivs en försöksverksamhet
som innebär att de statliga länsorganen inom den befintliga organisationens
ram skall utöka samarbetet i frågor som gäller länets utveckling och framtid.

Även i Kronobergs län bedrivs en försöksverksamhet med samordnad
länsförvaltning.

Länsstyrelsen i Kronobergs län sammanfattar sin modell i fem punkter:

1. Gemensam grundsyn i för länet viktiga frågor och utvecklande av en
länsprofil.

2. Samverkan i för länets utveckling angelägna frågor.

3. Enhetligt uppträdande i kontakter med kommuner, näringsliv, organisationer
m.m. i frågor, som berör olika länsorgan.

4. Administrativ samordning så långt detta är praktiskt, effektivt och
grundat på verkliga besparingar.

5. Vid länsmyndigheternas samverkan med sin centrala myndighet bör
beaktas den länssamverkan som genomförs enligt ovan.

Den för länet gemensamma grundsynen fastställs av länsstyrelsens styrelse
i form av ett måldokument, vars innehåll ej är detaljreglerande. Styrelsen har
även fastställt fyra prioriterade områden (industriutveckling, en levande
landsbygd, utbildning och forskning samt kommunikationer/transporter).
Åtgärder för länets utveckling bereds i ett länssamråd, där chefstjänstemän
från ett tjugotal regionala organ ingår. Grundsynen konkretiseras bl.a. i
projekt där berörda länsorgan, landsting och kommuner medverkar. Ledningsgruppen
för projekten tillsätts av länsstyrelsens styrelse.

Den ovannämnda arbetsgruppen, som har knutits till civildepartementet,
svarar för utvärdering av Norrbottensförsöket och förberedelser för det
långsiktiga utvecklingsarbetet rörande samordnad länsförvaltning. Gruppen

BoU 1987/88:1

1* Riksdagen 1987188.19 sami. Nr 1

biträds i sitt arbete av statskontoret och länsstyrelsernas organisationsnämnd
(LON).

Arbetsgruppen vände sig hösten 1986 till berörda verk med en rundfråga
om deras syn på försöksverksamheten med samordnad länsförvaltning i
Norrbottens län och den ”nya” länsstyrelsen. På motsvarande sätt har
länsstyrelserna ombetts redovisa sin syn på hur den samordnade länsförvaltningen
bör kunna se ut med hänsyn till det egna länets förutsättningar.
Inkomna synpunkter har därefter tillsammans med promemorior angående
sektorsstudier och försöksverksamheten i Norrbottens län remissbehandlats.

Nyligen (i november 1987) har gruppen till civilministern överlämnat en
rapport om samordnad länsförvaltning. Rapporten kommer att ingå som en
del av underlaget i arbetet med den ovannämnda propositionen. I rapporten
beskrivs förutom Norrbottensförsöket bl.a. Sörmlands- och Kronobergsmodellerna.

Länsstyrelseinstruktionen m.m.

De grundläggande reglerna för vilka ärenden som skall avgöras av länsstyrelsens
styrelse ges i förordningen med länsstyrelseinstruktion (1986:1122). I
instruktionen anges (23 §) att styrelsen bl.a. avgör viktigare frågor om
samhällsplanering och regionala utvecklingsinsatser eller om polisverksamhet
eller andra för länet betydelsefulla åtgärder. Bland de ärenden som skall
avgöras av styrelsen kan nämnas viktigare författningsfrågor, viktigare
frågor om organisation, arbetsordning eller tjänsteföreskrifter, vissa tillsättningsfrågor
och anslagsfrågor samt andra frågor som landshövdingen
hänskjuter till styrelsen.

För länsstyrelsen skall enligt länsstyrelseinstruktionen (22 §) finnas en
arbetsordning. Arbetsordningen skall innehålla de allmänna bestämmelser
om arbetet inom länsstyrelsen som behövs utöver instruktionen eller genom
andra föreskrifter av regeringen. Av arbetsordningen skall framgå vilka
enheter som skall vara företrädda när beslut fattas. Länsstyrelserna beslutar
var och en sin egen arbetsordning. Till ledning för länsstyrelserna utarbetar
länsstyrelsernas organisationsnämnd en normalarbetsordning.

Ärenden som inte skall avgöras av styrelse avgörs av den tjänsteman som
anges i länsstyrelseinstruktionen, arbetsordningen eller genom särskilt beslut
av länsstyrelsen.

Med anledning av en motion (s) i vilken togs upp frågan om vilka ärenden
som skall avgöras av länsstyrelsens styrelse anförde bostadsutskottet år 1985
(BoU 1985/86:4 s. 3) att länsstyrelsens styrelse hade att besluta bl.a. om
arbetsordning och att styrelsen sålunda hade ett avgörande inflytande bl.a.
över på vilken nivå inom länsstyrelsen olika beslut skall fattas. Motionen som
avstyrktes av utskottet avslogs av riksdagen.

BoU 1987/88:1

Utskottet

BoU 1987/88:1

Samordnad länsförvaltning

Ovan har i stora drag redovisats den försöksverksamhet med samordnad
länsförvaltning som nu pågår.

I Norrbottens län bedrivs försöksverksamheten med stöd av en lag som
gäller under perioden den 1 juli 1986- den 30 juni 1989. Vissa organisatoriska
förändringar har beslutats. Dessa som kortfattat har beskrivits ovan innebär
bl.a. att funktionsstyrelser inrättats som ersätter vissa länsnämnder.

I vissa andra län pågår en försöksverksamhet som utgår från den
nuvarande regionala organisationen. Som exempel på denna försöksverksamhet
kan tas Kronobergs län. I försöket där ingår förutom länsnämnderna
t.ex. även högskolan och utvecklingsfonden.

Regeringens avsikt är att under innevarande mandatperiod förelägga
riksdagen en proposition om samordnad länsförvaltning.

I fyra motioner tas upp den samordnade länsförvaltningen. I motion
1986/87:Föl60 (c) aktualiseras beredningen av den kommande propositionen
i ämnet. Motionärerna anför att en proposition kommer att föreläggas
riksdagen innan försöksverksamheten i Norrbotten avslutas vid halvårsskiftet
1989. Detta rimmar dåligt med riksdagens tidigare beslut som enligt
motionärerna innebär att en redovisning av försöket skulle lämnas riksdagen
när försöksperioden gått ut och innan beslut om samordnad länsförvaltning
fattas. Motionärerna riktar invändningar mot vad i proposition 1986/87:95
bilaga liom totalförsvarets fortsatta utveckling anförts om att en proposition
om samordnad länsförvaltning avses föreläggas riksdagen under innevarande
mandatperiod.

I de tre övriga motionerna som behandlas i detta avsnitt förordas att även
andra modeller än Norrbottensmodellen utvärderas vid arbetet på en
proposition om samordnad länsförvaltning. I motionerna 1986/87:Bo302 (s)
och 1986/87:Bo306 (c) föreslås att även Kronobergsmodellen övervägs vid
regeringens ställningstagande i ärendet medan i motion 1986/87:Bo304 (c,
fp) föreslås att en försöksverksamhet startas även i andra län t.ex. i Uppsala
län.

Utskottet behandlar inledningsvis den genom proposition 1986/87:95 och
motion 1986/87:Föl60 anhängiggjorda frågan om tidpunkten och handläggningsordningen
för den aviserade propositionen om samordnad länsförvaltning.

Som framgått ovan anförde bostadsutskottet år 1985 (BoU 1985/86:3) att
regeringen, om så befanns erforderligt, i lämpligt sammanhang för riksdagen
redovisade utfallet av försöksverksamheten i Norrbottens län. I den proposition
(prop. 1985/86:5) i vilken försöksverksamheten presenterades anfördes
att verksamheten borde utvärderas. Någon tidpunkt för när denna utvärdering
borde göras angavs inte i propositionen.

Som också framgått ovan har civildepartementets arbetsgrupp för samordnad
länsförvaltning hösten 1986 vänt sig till berörda verk för att få deras
synpunkter på försöksverksamheten med samordnad länsförvaltning i Norrbottens
län. Länsstyrelserna har ombetts redovisa sin syn på hur den

samordnade länsförvaltningen bör kunna se ut med hänsyn till det egna
länets förutsättningar.

De berörda verken och länsstyrelserna har alltså avgett sina synpunkter på
Norrbottensförsöket m.m. när försöket pågått mindre än ett halvt år. Den lag
som utgör grunden för försöket gäller från den 1 juli 1986 t.o.m. den 30 juni
1989, dvs. i tre år. Även om det kan hävdas att det inte är nödvändigt att
avvakta hela försöksperioden vill utskottet starkt sätta i fråga den tidsplan för
propositionsarbetet som regeringen nu arbetar efter och som innebär att en
proposition om samordnad länsförvaltning skall föreläggas riksdagen redan
våren 1988. Det finns enligt utskottets mening inte tillräcklig anledning att
forcera det nödvändiga beredningsarbetet så som blir fallet om regeringens
tidsplan följs. Det får anses ha ingått som en - om än icke uttalad -förutsättning i det ursprungliga riksdagsbeslutet om Norrbottensförsöket (se
BoU 1985/86:3) att åtminstone den största delen av försöksperioden skulle
tas i anspråk innan riksdagen förelädes ett eventuellt förslag om samordnad
länsförvaltning. Att lagen givits en giltighetstid om tre år bör ha inneburit att
även regeringen ursprungligen avsett att försöksperioden skulle ha pågått
längre innan en utvärdering av försöket gjordes.

Det finns enligt utskottets mening goda motiv för uppfattningen att
försöksverksamheten utvärderas när försöket pågått en längre tid. Utan att
mera i detalj lämna synpunkter på det fortsatta beredningsarbetet förefaller
det utskottet rimligt att utvärderingen sker tidigast hösten 1988. Om
utvärderingen ger vid handen att en proposition om samordnad länsförvaltning
skall föreläggas riksdagen synes det vara lämpligt att riksdagen
presenteras ett förslag våren 1989. En sådan handläggning ger självfallet
bättre kunskap och erfarenheter om den länsstyrelsereform som förespråkats
i skilda sammanhang. Regeringen bör sålunda inte enligt utskottets mening
förelägga riksdagen ett förslag under innevarande mandatperiod.

Vad nu anförts om tidsplanen för reformen och om en utvärdering av
försöksverksamheten ligger i allt väsentligt i linje med vad i motion
1986/87:Föl60 (c) föreslagits. Motionärerna förordar nämligen att en
utvärdering som grundas på försöksverksamheten i Norrbottens län görs
innan ett eventuellt förslag föreläggs riksdagen. En meningsfull utvärdering
torde bli möjlig om den av utskottet ovan föreslagna tidsplanen accepteras.
På grundval av utvärderingen bör därefter en proposition kunna föreläggas
riksdagen våren 1989.

Sammanfattningsvis anser utskottet att riksdagen med anledning av
proposition 1986/87:95 bilaga 11 såvitt nu är i fråga och motion 1986/
87:Föl60 (c) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om handläggningsordning och tidsplan för det fortsatta arbetet inom
regeringens kansli med frågan om samordnad länsförvaltning.

Motionerna 1986/87:Bo302 (s) och 1986/87:Bo306 (c) om att även den s.k.
Kronobergsmodellen skulle övervägas i propositionsarbetet ger utskottet
anledning erinra om följande.

Ovan har redovisats att den särskilda arbetsgruppen som har knutits till
civildepartementet för utvärdering av Norrbottensförsöket nyligen har
överlämnat en rapport om samordnad länsförvaltning till civilministern. I
rapporten behandlas bl.a. Kronobergsmodellen. Rapporten kan förväntas

BoU 1987/88:1

ingå i underlagsmaterialet vid det fortsatta beredningsarbetet. Vad i
motionerna 1986/87:Bo302 (s) och 1986/87 :Bo306 (c) föreslagits kan alltså
väntas komma att övervägas utan någon riksdagens begäran därom. Ett
tillkännagivande enligt motionärernas förslag tjänar alltså inte något reellt
syfte.

Förslaget i motion 1986/87:Bo304 (c, fp) om att en försöksverksamhet med
samordnad länsförvaltning skall startas även i andra län ger utskottet
anledning framhålla att hinder inte finns att en sådan verksamhet beslutas
och prövas av länsstyrelserna. Så har skett t.ex. i Kronobergs län. Även om
statsmakterna fattat beslut om Norrbottensförsöket finns det således möjligheter
att utforma olika samarbetsformer initierade av länsstyrelserna
själva givetvis inom ramen för gällande ordning. Ett riksdagens tillkännagivande
om en utökad försöksverksamhet enligt förslaget i motion 1986/
87:Bo304 (c, fp) är sålunda inte erforderligt. Motionen avstyrks med
hänvisning till vad nu anförts.

Länsstyrelseinstruktionen m.m.

I motion 1986/87:Bo301 (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär
sådan ändring i länsstyrelseinstruktionen att ledamot får initiativrätt i
länsstyrelsen.

I propositionen om ledningen av den statliga förvaltningen (prop. 1986/
87:99 s. 102) anges att länsstyrelsernas ledningsfunktion bör bli föremål för
prövning i samband med utvärderingen av försöksverksamheten med den
samordnade länsförvaltningen i Norrbottens län. Försöksverksamhetens
innehåll har beskrivits ovan.

Enligt utskottets uppfattning bör resultatet av regeringens överväganden
om länsstyrelsens ledningsfunktion avvaktas. I propsitionen om samordnad
länsförvaltning blir det naturligt att ta upp frågan om de förtroendevaldas
medverkan i länsstyrelsens styrelse. Den av motionären aktualiserade frågan
bör behandlas i detta större sammanhang. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motion 1986/87:Bo301 (fp) om ändring i länsstyrelseinstruktionen.

Även i motion 1986/87:Bo309 (s) behandlas verksamheten inom länsstyrelsens
styrelse. Motionärerna anför att ärenden om t.ex. tillstånd till
linjetrafik, auktorisation av bilskrotare, skattebefrielse för fordon samt
registrering av fastighetsmäklare i länsstyrelsen normalt avgörs på tjänstemannanivå.
Om den enskilde vid tjänstemannaprövningen får nej på sin
ansökan anser motionärerna att, innan definitivt beslut fattas, ärendet
regelmässigt skall avgöras av länsstyrelsens styrelse. Den möjlighet som
enligt länsstyrelseinstruktionen faktiskt finns för länsstyrelsens styrelse att ta
befattning med olika ärenden bör enligt motionärerna komma till användning
i ”avslagsärendena”. Länsstyrelserna bör uppmärksammas på denna
möjlighet. Ett tillkännagivande härom från riksdagen till regeringen yrkas i
motionen.

Det finns enligt utskottets mening inte grundad anledning anta annat än att
länsstyrelserna är medvetna om den möjlighet som ges i länsstyrelseinstruktionen
och som alltså innebär att olika ärenden kan tas upp till avgörande i

BoU 1987/88:1

styrelsen. Det kan dock finnas skäl överväga hur styrelsens arbete bör
organiseras så att kravet på rättssäkerhet för den enskilde garanteras. Hur en
sådan ordning skall kombineras med en praktisk och smidig handläggning av
ärenden i länsstyrelsens styrelse är en fråga för resp. länsstyrelse. Vid en
sådan uppfattning finns inte skäl föreslå riksdagen göra det i motion
1986/87:Bo309 (s) föreslagna tillkännagivandet. Även beträffande den i
denna motion aktualiserade frågan kan dessutom finnas anledning att
avvakta den kommande propositionen om samordnad länsförvaltning.

Länsstyrelsernas tillsyn över allmännyttiga stiftelser tas upp i motion
1986/87 :Bo307 (m).

Enligt lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser skall en stiftelse som
tjänar ett bestämt ändamål anmälas hos länsstyrelsen i det län där stiftelsens
förvaltning huvudsakligen skall utövas (1 §). Anmäld stiftelse skall (8 §) i
princip stå under länsstyrelsens tillsyn om länsstyrelsen finner att stiftelsen
främjar ett allmännyttigt ändamål.

Motionären anför att länsstyrelser själva sedan några år ingår som stiftare i
en rad stiftelser. Enligt motionären är det otillfredsställande att länsstyrelserna
ingår i stiftelser som de själva är ålagda att utöva tillsyn över. Klarare
regler efterlyses. I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en
översyn av länsstyrelseinstruktionen i den del som reglerar länsstyrelsernas
tillsyn över allmännyttiga stiftelser.

Som framgått av redovisningen ovan regleras länsstyrelsernas tillsyn över
allmännyttiga stiftelser genom lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser. För
att uppnå det av motionären önskade syftet bör alltså denna lagstiftning
ändras. I en nyligen publicerad departementspromemoria (Ds Ju 1987:14)
Stiftelser läggs fram ett förslag till lag om stiftelser. I promemorian behandlas
även den genom motion 1986/87:Bo307 (m) väckta frågan. Förslag läggs i
promemorian fram om att t.ex. kammarkollegiet skall vara tillsynsmyndighet
om landshövdingen eller någon annan högre tjänsteman vid länsstyrelsen
ingår som ledamot i en stiftelse som har säte i länet. En riksdagens åtgärd är
sålunda inte nu påkallad. Syftet med motionen får anses tillgodosett genom
det pågående arbetet.

I detta avsnitt behandlar utskottet även folkpartiets partimotion 1986/
87:Bo517 yrkande 2. Motionärerna hemställer att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motion 1986/87:Jo803 anförts om länsstyrelsernas
instruktion och arbetsordningar. I sistnämnda motion föreslås en
förstärkning av länsstyrelsernas naturvårdsenheter och ändring av instruktion
och arbetsordningar så att länsstyrelserna på ett mera kraftfullt sätt kan
företräda miljövårdens intressen.

Utredningen om miljövårdens organisation överlämnade i september 1987
sitt betänkande För en bättre miljö (SOU 1987:32) till miljö- och energiministern.
I betänkandet behandlas bl.a. myndigheternas roll i det framtida
miljöskyddsarbetet. Beträffande länsstyrelserna föreslår utredningen att
dessa skall ges en roll som prövnings- och tillsynsmyndighet vad gäller större
och medelstora anläggningar där prövningen inte ankommer på koncessionsnämnden.

I regeringsförklaringen den 6 oktober 1987 anförde statsministern att en
miljöpolitisk proposition kommer att föreläggas riksdagen under våren.

BoU 1987/88:1

Bl.a. skall förslag läggas fram i avsikt att göra organisationen på miljöskyddsområdet
effektivare.

Den av motionärerna aktualiserade frågan övervägs i regeringens kansli.
Resultatet av dessa överväganden bör avvaktas. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet folkpartiets partimotion 1986/87:Bo517 yrkande
2.

Åtgärder för att främja friluftslivet i Norrbotten

Rubricerade fråga aktualiseras genom motion 1986/87:Bo310 (m). Motionären
föreslår att riksdagen hos regeringen begär att länsstyrelsen i Norrbottens
län utreder möjligheterna till en ökad tillgänglighet till länets natur- och
kulturvärden samt framlägger förslag till åtgärder med anledning av utredningen.

Motionären anser bl.a. att följande objekt borde övervägas: naturupplevelse
i orörd natur, möjligheter till jakt och fiske, båt- och kanotfärder i
älvdalarna, upplevelser i ren vildmark, färder med hundspann, iordningställda
utsiktsplatser, natur-, kultur- och fiskestigar.

Förutom att flera av de delprojekt motionären tar upp förverkligats helt
eller delvis finns anledning hävda att sådana initiativ som påkallas i motionen
bör initieras genom beslut på regional och lokal nivå. En sådan ordning torde
bäst främja de syften motionären gör sig till tolk för. Utskottet vill dock
betona vikten av att berörda myndigheter i lämplig ordning informerar om de
möjligheter till natur- och kulturupplevelser som finns inte minst i Norrbottens
län. Utskottet förutsätter att länsstyrelsen om så är erforderligt vidtar
ytterligare åtgärder i den fråga motionären aktualiserat utan riksdagens
begäran därom. Motion 1986/87:Bo310 (m) avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande beredningen av ärendet om samordnad länsförvaltning att

riksdagen med anledning av proposition 1986/87:95 bilaga 11 såvitt
nu är i fråga och motion 1986/87:Föl60 (c) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om handläggningsordning
och tidsplan avseende samordnad länsförvaltning,

2. beträffande utvärdering av den s.k. Kronobergsmodellen

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Bo302 och 1986/87:Bo306,

3. beträffande utvidgning av försök med samordnad länsförvaltning
att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo304,

4. beträffande ledamots initiativrätt i länsstyrelse
att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo301,

5. beträffande ärenden som bör beslutas av länsstyrelsens styrelse
att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo309,

6. beträffande länsstyrelsernas tillsyn över allmännyttiga stiftelser
att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo307,

7. beträffande förstärkning av länsstyrelsernas naturvårdsenheter
att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo517 yrkande 2,

BoU 1987/88:1

8. beträffande åtgärder för att främja friluftslivet i Norrbotten
att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo310.

Stockholm den 10 november 1987
På bostadsutskottets vägnar
Maj-Lis Landberg

Närvarande: Maj-Lis Landberg (s), Birgitta Hambraeus (c), Magnus Persson
(s), Knut Billing (m). Margareta Palmqvist (s), Karl-Göran Biörsmark (fp),
Bertil Danielsson (m), Rune Evensson (s), Tore Claeson (vpk), Nils Nordh
(s), Berit Bölander (s), Margareta Gard (m), Ingrid Hasselström Nyvall (fp)
och Sivert Carlsson (c).

Reservationer

1. Beredningen av ärendet om samordnad länsförvaltning
(mom. 1)

Maj-Lis Landberg, Magnus Persson, Margareta Palmqvist, Rune Evensson,
Nils Nordh och Berit Bölander (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Sorn också”
och på s. 6 slutar med ”samordnad länsförvaltning” bort ha följande lydelse:
Utskottet kan ställa sig bakom det av regeringen valda tillvägagångssättet
avseende den fortsatta reformeringen av den regionala statliga administrationen.
Det kan inte resas befogade invändningar mot en ordning som innebär
att riksdagen i samma proposition får ta del av regeringens syn på
försöksverksamhetens utfall och på hur en samordnad länsförvaltning skall
utformas. Att inte hela den ursprungligen planerade försöksperioden
avvaktas kan enligt utskottets uppfattning inte anses innebära en sådan
nackdel som motionärerna i motion 1986/87: Fö 160 (c) tycks anse. Det viktiga
i sammanhanget är naturligtvis att försöksverksamheten, under den tid den
bedrivits, kan bilda utgångspunkt för ett regeringens förslag till riksdagen.
Utskottet har inte tillräckliga skäl motsätta sig regeringens handläggning av
ärendet eller den tidsplan för propositionsarbetet som regeringen nu arbetar
efter.

Slutsatsen av utskottets bedömning innebär att vad i proposition 1986/
87:95 bilaga 11 såvitt nu är i fråga anförts inte givit utskottet anledning till
erinran eller särskilt uttalande om den fortsatta beredningen av ärendet om
samordnad länsförvaltning. Propositionen i denna del bör läggas till handlingarna.
Utskottets ställningstagande innebär således att utskottet inte kan
stödja förslaget i motion 1986/87:Föl60 (c) om den fortsatta beredningen av
propositionen. Motionen avstyrks.

BoU 1987/88:1

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande beredningen av ärendet om samordnad länsförvaltning att

riksdagen lägger proposition 1986/87:95 bilaga 11 såvitt nu är i fråga
till handlingarna och avslår motion 1986/87:Föl60,

2. Förstärkning av länsstyrelsernas naturvårdsenheter
(mom. 7)

Birgitta Hambraeus (c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Ingrid Hasselström
Nyvall (fp) och Sivert Carlsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Den av” och
slutar med ”1986/87:Bo517 yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Inte minst den senaste tidens diskussioner om möjligheterna att i praktisk
handling omsätta de miljöpolitiska principerna har pekat på vikten av att den
regionala tillsynsmyndigheten - länsstyrelsen - ges en central roll. I det
arbete om miljövårdens organisation som för närvarande pågår i regeringens
kansli är det av stor vikt att en översyn görs bl.a. av länsstyrelseinstruktionen
så att länsstyrelserna ges reella möjligheter att ta det ansvar i miljövårdsarbetet
som de tilldelats. Det torde i allt väsentligt råda stor enighet om att detta
arbete på den regionala och lokala nivån bör förstärkas så att bl.a. tillsynen
på miljöskyddsområdet förbättras. Det är viktigt att förslag om en ny
miljövårdsorganisation skyndsamt föreläggs riksdagen så att den kan börja
sitt arbete senast vid halvårsskiftet 1988.

Vad nu framhållits har aktualiserats genom förslag i folkpartiets partimotion
1986/87:Bo517 yrkande 2. Riksdagen bör med anledning av motionsyrkandet
som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet ovan anfört.

Utskottet vill också erinra om att i en reservation (fp) våren 1987 till
betänkande BoU 1986/87:18 framhållits vikten av snara insatser för att
personellt förstärka länsstyrelsernas naturvårdsenheter.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande förstärkning av länsstyrelsernas naturvårdsenheter
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Bo517 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

BoU 1987/88:1

Stockholm 1987 13934