om vissa frågor rörande giftermålsbalken (Betänkande 1981/82:LU32 Lagutskottet)

LU 1981/82:32

Lagutskottets betänkande
1981/82:32

om vissa frågor rörande giftermålsbalken
Ärendet

I betänkandet behandlas två motioner som har anknytning till bestämmelser
i giftermålsbalken.

I motion 1981182:1582 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 3) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motion 1981/82:1578 anförs om att ändra reglerna inom familjerätten i avsikt
att motverka det omfattande missbruket av äktenskapsförord-boskillnad i
kombination.

I motion 1981/82:1711 av Sven Johansson (c) och Tore Nilsson (m)
yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla att följderna av
gällande äktenskapslagstiftning snarast utvärderas,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att denna utarbetar
förslag till ändring av giftermålsbalken i syfte att minska den alltför höga
skilsmässofrekvensen.

Äktenskapsskillnad

Gällande bestämmelser m. m.

Genom lagstiftning år 1973 (prop. 1973:32, LU 1973:20) infördes fr. o. m.
den 1 januari 1974 nya regler om upplösning av äktenskap. Bestämmelserna
om hemskillnad slopades och makar fick i princip rätt till omedelbar
äktenskapsskillnad.

Enligt giftermålsbalken har makar rätt till äktenskapsskillnad om de är
ense om att äktenskapet skall upplösas. Äktenskapsskillnaden skall föregås
av betänketid, om makarna begär det eller om make har vårdnaden om och
varaktigt bor tillsammans med eget barn under 16 år. Också i fall då bara ena
maken vill att äktenskapet skall upplösas, skall äktenskapsskillnaden föregås
av betänketid.

Betänketiden inleds när makarna gemensamt ansöker om äktenskapsskillnad
eller när makes yrkande om äktenskapsskillnad delges andra maken.
Har betänketid löpt under minst sex månader, meddelas dom på äktenskapsskillnad,
om make framställer särskilt yrkande om det. Framställs inte något
sådant yrkande inom ett år från betänketidens början, är frågan om
äktenskapsskillnad förfallen.

Lever makarna skilda åt sedan minst två år, har vardera maken rätt till

1 Riksdagen 1981182. 8 sami. Nr 32

LU 1981/82:32

äktenskapsskillnad utan föregående betänketid, oavsett om makarna är ense
eller inte och även om det finns barn under 16 år.

I samband med dom på äktenskapsskillnad skall rätten enligt föräldrabalken
förordna angående vårdnaden om barnen. Är föräldrarna ense om vem
som skall ha vårdnaden eller hur vårdnaden om barnen skall fördelas mellan
föräldrarna, skall rätten besluta i enlighet med föräldrarnas önskemål, om
det inte uppenbart strider mot barnens bästa. Detsamma gäller om
föräldrarna är ense om att vårdnaden skall tillkomma dem gemensamt. Är
föräldrarna inte ense, beslutar rätten efter vad som är skäligt med hänsyn till
barnens bästa.

Vissa statistiska uppgifter rörande antalet äktenskapsskillnader har tagits
in i bilaga till betänkandet.

Motivering i motion 1711

I motionen redovisas bl. a. antalet ingångna äktenskap och antalet
skilsmässor för åren 1969 och 1979. Motionärerna anför att de sociala
följderna av de många skilsmässorna är mycket kännbara och att de sociala
myndigheterna ställs inför allvarliga problem på grund av skilsmässorna.
Negativa upplevelser i barndomen förorsakade av föräldrarnas skilsmässa
och den därav följande otryggheten leder till att många människor kommer
att få svårigheter att bygga upp varaktiga relationer, menar motionärerna.
De framhåller att den föräldrautbildning som genomförs på grundval av
förslag i proposition 1978/79:168 är ett steg i rätt riktning men att den inte är
tillräcklig med tanke på den negativa utvecklingen på området. Motionärerna
anser det därför angeläget att äktenskapslagstiftningen utvärderas och att
möjlighet ges till en skärpning av denna, om utvärderingen ger vid handen att
det finns möjlighet att härigenom förbättra de enligt motionärerna nuvarande
otillfredsställande förhållandena.

Bakgrund till gällande bestämmelser

I proposition 1973:32 med förslag till lag om ändring i giftermålsbalken
m. m. framhölls att skilsmässoreglerna hade utformats utifrån principen att
äktenskapet skall ses som en form för frivillig samlevnad mellan självständiga
personer. Det synsättet hade att göra bl. a. med kvinnans förändrade
ställning i samhället. I propositionen anförde föredragande departementschefen
bl. a. följande:

En upplösning av ett äktenskap innebär i dag i regel inte samma
ekonomiska påfrestningar som tidigare. Inte bara mannen utan också
kvinnan har numera betydligt oftare än förr möjligheter att efter skilsmässa
försörja sig själv genom förvärvsarbete. Ensamstående föräldrars situation

LU 1981/82:32

har underlättats på olika sätt bl. a. genom systemet med bidragsförskott, som
innebär att barn under 18 år vars vårdnadshavare är ensamstående
garanteras en minimistandard genom ett indexreglerat bidrag. Samhället har
givetvis fortfarande anledning att motverka förhastade skilsmässor. En
upplösning av en familj innebär nästan alltid påfrestningar främst av
känslomässig men ibland också av ekonomisk art för de berörda personerna.
Särskilt påtaglig är risken för att minderåriga barn blir illa utsatta.
Skilsmässor bör dock inte motverkas på det viset att lagstiftningen begränsar
möjligheterna att upplösa ett äktenskap. Utformas lagstiftningen så att man
försvårar eller rent av gör det omöjligt för en person att upplösa ett äktenskap
som han efter moget övervägande vill frigöra sig från, skapar man inte någon
harmonisk miljö för en fortsatt samlevnad. Eftersom det under alla
omständigheter är omöjligt att hindra en make att bryta samlevnaden och
eventuellt bilda ny familj, bör han också ha möjlighet att upplösa det tidigare
äktenskapet så att en ny familjebildning kan ske i äktenskapets form.

Restriktiva skilsmässoregler är inte förenliga med uppfattningen av
äktenskapet som en form för frivillig samlevnad. I likhet med en så gott som
enhällig remissopinion ansluter jag mig härvidlag till de sakkunnigas
grundinställning. En makes bestämda och väl övervägda önskan om
äktenskapsskillnad bör enligt min mening alltid respekteras. Eftersom en
samlevnad mellan man och kvinna har så många personliga och känslomässiga
inslag bör det inte komma i fråga att någon myndighet skall pröva om
makens motiv för att begära äktenskapsskillnad är objektivt sett välgrundade.
En annan sak är att det kan vara motiverat att för fall då makarna inte
är ense om att skiljas eller då de har minderåriga barn införa särskilda regler
som i möjligaste mån skapar garantier för att ett beslut att skiljas inte är
förhastat.

Lagutskottet (LU 1973:20) ställde sig bakom grundprincipen om äktenskapets
frivillighet. Med hänvisning bl. a. härtill avstyrktes motionsyrkanden
om behållande av hemskillnadsinstitutet och obligatorisk betänketid.

Riksdagsbehandling av närliggande frågor

I socialutskottets betänkande SoU 1978/79:45 med anledning av proposition
1978/79:168, såvitt den avsåg förslag om föräldrautbildning, behandlades
en motion med begäran om förslag till åtgärder, bl. a. genom de sociala
myndigheternas försorg, i syfte att minska antalet skilsmässor. I motionen
anfördes bl. a. att alla ungdomar redan i skolan borde få information om vad
det innebär att bli förälder och att de sociala myndigheterna borde vara
särskilt engagerade i samhällets strävan att aktivt angripa skilsmässoproblemet.
Socialutskottet förutsatte att frågan om hur man skall nå framför allt
ungdomar med information om barns behov och svårigheter bl. a. i
skilsmässosituationer skulle uppmärksammas i samband med arbetet att
utforma en föräldrautbildning som når alla i samhället. Den form för
föräldrautbildning under tiden kring barnets födelse som föreslogs i
propositionen lämnade enligt utskottet förhållandevis stort utrymme för
behandling av frågor om relationer mellan olika familjemedlemmar,
könsroller m. m. Det måste i sådana sammanhang ofta aktualiseras frågor

LU 1981/82:32

om skilsmässors konsekvenser för såväl föräldrar som barn, menade
utskottet. Avslutningsvis anförde utskottet bl. a. att det var angeläget att
sådana grundläggande värderingar som kommit till uttryck i motionen inte
förbigås i föräldrautbildningen med hänsyn till det ökande antal familjer som
konfronteras med de problem som skilsmässor och separationer i allmänhet
innebär.

Socialutskottet har vidare nyligen (Soli 1981/82:32) behandlat ett
motionsyrkande om åtgärder för att skapa en god ”inre miljö”. I motionen
anfördes bl. a. att den höga skilsmässofrekvensen bör kunna nedbringas
genom förbättringar av den inre miljön. Utskottet avstyrkte motionsyrkandet
med hänvisning till att utskottet tidigare avvisat tanken på en
övergripande utredning i frågor om en inre miljöpolitik. I sammanhanget
erinrades om att statens institut för psykosocial miljömedicin har till uppgift
att utveckla, värdera och förmedla kunskaper om psykosociala risksituationer,
riskgrupper och riskreaktioner.

Utredningsarbete m. m.

Utredningen om barnens rätt (Ju 1977:08) lade i sitt betänkande (SOU
1979:63) Barnets rätt. 2. Om föräldraansvar m. m. fram förslag som syftade
till att stärka barnens rättsliga ställning och så långt möjligt likställa gifta och
ogifta föräldrar när det gäller vårdnaden om barnen. På grundval av
utredningens förslag har i proposition 1981182:168 om vårdnad och umgänge
m. m. bl. a. föreslagits att makar efter en skilsmässa skall kunna fortsätta att
gemensamt utöva vårdnaden om sina barn utan att domstolen behöver fatta
beslut om detta. Vidare skall ogifta föräldrar som bor tillsammans med sina
barn kunna få gemensam vårdnad genom en anmälan till pastorsämbetet.

Utredningen lade också fram förslag om obligatoriska s. k. samarbetssamtal
i skilsmässosituationer. Förslaget innebar i huvudsak att föräldrar som vid
domstol yrkar upplösning av gemensam vårdnad om barn och som därvid
tvistar om vårdnaden eller umgängesrätten skall erbjudas hjälp av kommunen
”att bearbeta sin konflikt och ta ansvar för ett beslut som gagnar alla
inblandade”. I princip skulle det vara obligatoriskt för kommunerna att
lämna detta erbjudande; något som f. n. sker frivilligt som försöksverksamhet
i flera kommuner. Möjligheten till samarbetssamtal borde enligt
utredningen också stå öppen för föräldrar vars skilsmässokonflikt ännu inte
gjorts anhängig vid domstol. I dessa fall borde kommunerna emellertid bara
rekommenderas att erbjuda samarbetssamtal. I propositionen framhålls att
den verksamhet med samarbetssamtal som bedrivs försöksvis inom vissa
kommuner är ett betydelsefullt medel för att i ett så tidigt skede som möjligt
lösa de konflikter som kan finnas mellan föräldrar vid en separation. Det
påpekas också att erfarenheterna av verksamheten är positiva. Ett åläggande
om skyldighet för kommunerna att införa samarbetssamtal skulle emellertid
enligt propositionen innebära en statlig styrning av kommunernas resursan -

LU 1981/82:32

vändning. Med hänvisning till att sådana styrningar bör begränsas och till att
samordningen mellan bl. a. familjerådgivningen och socialtjänsten ses över,
framläggs inte något förslag om laglig skyldighet för kommunerna att erbjuda
samarbetssamtal. I sammanhanget anförs att det dock på sikt torde bli
mindre kostsamt för kommunerna med samarbetssamtal än att behöva utföra
vårdnadsutredningar eller använda andra sociala insatser sedan familjen väl
har splittrats.

Familjerådgivningen skall enligt den kungörelse (1960:710) som har
reglerat verksamheten svara för rådgivning och behandling i samband med
konfliktsituationer i äktenskap och familj samt upplysningsverksamhet om
samlevnadsproblem. I proposition 1979/80:1 om socialtjänsten anfördes
bl. a. att synen på äktenskapet och dess relationsproblem har nyanserats
sedan familjerådgivningsbyråerna inrättades med främsta uppgift att minska
antalet skilsmässor och aborter. Familjerådgivningsbyråerna bör enligt
propositionen ha till uppgift att hjälpa makarna att lösa äktenskapliga
problem, och denna uppgift sammanfaller med socialtjänstens. I propositionen
aviserades en parlamentarisk kommitté med uppgift att bl. a. göra en
översyn av frågan om huvudmannaskapet för den psykiska barn- och
ungdomsvården (PBU/BUP) samt att överväga hur denna verksamhet och
familjerådgivningen kan organiseras på lämpligaste sätt. Socialutskottet
framhöll vid behandlingen av propositionen bl. a. (Soll 1979/80:44) att det är
särskilt angeläget att familjerådgivningen, som under lång tid bedrivits i form
av försöksverksamhet, ges fasta former och byggs ut så att den bättre
motsvarar efterfrågan. - Formerna för PBU/BUP samt den kommunala
familjerådgivningens framtida verksamhet utreds numera av PBU-utredningen
(S 1980:09). Kommittén skall enligt sina direktiv göra en förutsättningslös
bedömning av hur de nuvarande verksamheterna inom PBU/BUP,
familjerådgivningen och annan verksamhet med liknande uppgifter, t. ex.
socialtjänsten men även omsorgsverksamheten, bäst kan samordnas. Enligt
1982 års kommittéberättelse beräknas utredningen avge sitt betänkande
under år 1983.

Docenten Jan Trost, sociologiska institutionen vid Uppsala universitet,
bedriver ett av riksbankens jubileumsfond understött forskningsprojekt i
form av en tvärnationell undersökning av skilsmässor och separationer. Syftet
med projektet är att studera skilsmässoprocessen och dess efterspel; att
beskriva och analysera de ekonomiska, sociala och emotionella förändringar
som en skilsmässa innebär och hur familjer och deras medlemmar hanterar
förändringarna.

Här .kan också nämnas att socialutskottet nyligen med anledning av ett
motionsyrkande om ett informationssystem om levnadsförhållandena för
barn och ungdom förordat att ett utredningsarbete sätts i gång som syftar till
att ett sådant informationssystem utvecklas (SoU 1981/82:28). Socialutskot -

LU 1981/82:32

tet ansåg att det var angeläget att detta system utvecklas så att man kan få ett
bättre underlag för utformningen av samhällets insatser för barn och
ungdom. Vid utredningsarbetet blir det enligt socialutskottet en central
uppgift att undersöka möjligheterna att utnyttja och samordna den
information som nu samlas in på olika håll. - Riksdagen följde utskottet.

Äktenskapsförord-boskillnad

Gällande bestämmelser

Enligt giftermålsbalken kan makar genom äktenskapsförord bestämma att
egendom som tillhör eller tillfaller en av dem och som annars skulle vara hans
eller hennes giftorättsgods skall tillhöra honom eller henne enskilt. Genom
äktenskapsförord kan makarna vidare avtala att egendom som annars skulle
vara den ena makens enskilda skall vara hans eller hennes giftorättsgods.
Äktenskapsförord krävs också för att gåvor mellan makar - dock inte
sedvanliga skänker - skall bli giltiga. Äktenskapsförord skall upprättas
skriftligen, bestyrkas med vittnen samt ges in till rätten som, om förordet
avser gåva, skall låta kungöra detta i Post- och Inrikes Tidningar och
ortstidning. Rätten skall även skicka avskrift av samtliga förord till den
myndighet som för äktenskapsregistret. Förordet blir gällande när det har
getts in till rätten.

Makar kan enligt giftermålsbalken erhålla boskillnad. Ansökan om
boskillnad görs hos tingsrätt. Är det endast ena maken som söker boskillnad
krävs för bifall till ansökan att vissa omständigheter föreligger. Är makarna
däremot ense skall ansökan genast bifallas. I samband med boskillnad skall
bouppteckning upprättas och inges till rätten. Ansökningar om boskillnad
liksom domstolens avgörande skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar
och ortstidning samt registreras i äktenskapsregistret. All egendom som
make förvärvar efter ansökan om boskillnad blir, om ansökan beviljas,
makens enskilda egendom. Sedan boskillnad beviljats, skall bodelning äga
rum. Bodelning skall ske skriftligen och med vittnen. Vad som vid bodelning
tillfaller make skall också det i fortsättningen vara hans eller hennes enskilda
egendom. Till dess bodelning sker får dock vardera maken fortfarande råda
över det giftorättsgods som tillhörde honom eller henne då boskillnadsansökningen
gjordes. Sådant giftorättsgods kan, utan hinder av ansökan om
boskillnad eller dom på boskillnad, utmätas för hans eller hennes gäld.
Bodelningshandling kan ges in till rätten, som då skall anmäla detta till
äktenskapsregistret och införa kungörelse i ovan nämnda tidningar.

Till skydd för borgenärer finns bestämmelser i fall då äktenskapsförord
innefattar gåva samt i fall då ena maken vid bodelning eftergett vad som
tillkommer honom eller henne. Bl. a. kan egendom under vissa förutsättningar
återvinnas i konkurs.

LU 1981/82:32

Motivering i motionen

I motion 1578 läggs fram en rad förslag till åtgärder mot den ekonomiska
brottsligheten. Motionärerna anför, såvitt nu är i fråga, att det inom
familjelagstiftningen finns flera exempel på möjligheter för makar att uppnå
fördelar som sedan kan utnyttjas som led i ekonomisk brottslighet.

Motionärerna ger följande exempel. Mannen äger samtliga tillgångar i
äktenskapet, där giftorätt råder. Makarna bestämmer genom äktenskapsförord
att hustruns egendom skall vara enskild. Därefter ansöker makarna
gemensamt om boskillnad. Vid den efterföljande bodelningen utgör endast
mannens egendom giftorättsgods. Hustrun erhåller då hälften av mannens
behållna egendom. Därefter förordnar makarna i äktenskapsförord nr 2 att
mannens egendom ånyo skall utgöra giftorättsgods. Förfarandet med
boskillnad upprepas på nytt, varvid mannens tillgångar reduceras med
hälften. När förfarandet upprepats tillräckligt många gånger har mannens
samtliga tillgångar utan några som helst beskattningseffekter överförts på
hustrun.

Motionärerna anför att detta förfarande kan utnyttjas i samband med att
ett företag systematiskt drivs närmare konkurs, eftersom det personliga
betalningsansvar som den make som äger och driver bolaget ådrar sig endast
stannar som en icke indrivningsbar post i kronofogdemyndighetens datorer.
Resultatet vid utmätningsförsök blir endast det att den andra maken är laglig
ägare till all egendom i äktenskapet. Enligt motionärerna brukar någon
iakttagbar nedgång i makarnas levnadsstandard inte följa.

Förfaranden av detta slag visar på brister i den nuvarande lagstiftningen,
menar motionärerna. De anför att åtskilliga regler, såsom kravet på
registrering av äktenskapsförord, är tillkomna för att skydda utomstående
från försök att föra undan egendom från en skuldsatt make till den andre
maken. Det visar sig emellertid, anför motionärerna, att detta inte är
tillräckligt. Samtidigt som det i och för sig finns ett berättigat behov av att
fastslå makarnas ekonomiska oberoende av varandra måste möjligheten att
komma åt förfaranden liknande det som ovan beskrivits snarast utredas,
menar motionärerna. Utredningen får visa om det kan ske genom en
generalklausul inom utsökningsrätten eller genom särskilda bestämmelser
om bulvanskap.

Motionärerna begär ett tillkännagivande av vad som anförts om att ändra
reglerna inom familjerätten i avsikt att motverka det omfattande missbruket
av äktenskapsförord-boskillnad i kombination.

Utredningsförslag

Familjelagssakkunniga har i sitt betänkande (SOU 1981:85) Äktenskapsbalk
i huvudsak behandlat frågor om makars egendom. I betänkandet läggs
fram förslag om genomgripande förändringar i egendomsordningen mellan

LU 1981/82:32

makar. De sakkunniga anser dock att de nuvarande grundprinciperna för
egendomsordningen skall bevaras, vilket bl. a. innebär att makarnas
sammanlagda tillgångar delas lika mellan dem när äktenskapet upplöses.
Från denna huvudregel om likadelning föreslås bl. a. följande undantag. Om
äktenskapet upplöses genom skilsmässa efter tämligen kort tid kan vardera
maken begära att få behålla sin egendom i skälig utsträckning. Om makarna
inte kan enas om beräkningen av andelarna, föreslås en hjälpregel, enligt
vilken endast så stor del av makarnas tillgångar läggs samman och delas som
svarar mot den del av tio år som äktenskapet har varat. Vidare kan enligt
förslaget en likadelning te sig föga motiverad, t. ex. då den ena maken har
stora skulder eller avsevärd enskild egendom och en likadelning således
ensidigt skulle gå ut över den andra maken.

Bostad och bohag, som har förvärvats för gemensamt begagnande, skall
enligt förslaget anses tillhöra makarna tillsammans, vanligen till lika andelar.
Vid bodelning kommer således i regel hälften av denna egendom att uppföras
som tillgång för vardera maken. De sakkunniga har i fråga om gifta eller
ogifta samboendes gemensamma bohag och bostad tagit ställning till bl. a.
vilken egendom som balken skall omfatta, vilka skulder som skall beaktas,
hur parternas andelar skall bestämmas, om man skall få avtala om undantag
från den lagbestämda gemenskapen och hur förhållandet till borgenärer bör
utformas.

I ett särskilt kapitel i betänkandet tas upp frågor om avtal mellan makar
och mellan samboende, varvid också diskuteras förhållandet till borgenärer.

Betänkandet är f. n. föremål för remissbehandling.

Utskottet

I betänkandet behandlas en motion om åtgärder mot den höga skilsmässofrekvensen
och en motion om ändring av reglerna om äktenskapsförord
och boskillnad.

Äktenskapsskillnad

Fr. o. m. den 1 januari 1974 infördes nya bestämmelser om upplösning av
äktenskap. Är makar ense om att skiljas har de i princip rätt till omedelbar
äktenskapsskillnad. Flar make vårdnaden om och varaktigt bor tillsammans
med eget barn under 16 år skall dock äktenskapsskillnaden föregås av en
betänketid på minst sex månader. Detsamma gäller om bara den ena maken
vill skiljas eller om makarna själva begär betänketid. Har makar levt skilda åt
sedan minst två år, har vardera maken alltid rätt till äktenskapsskillnad utan
föregående betänketid.

I samband med dom på äktenskapsskillnad skall rätten också besluta
rörande vårdnaden om barnen. Är makarna ense om vem som skall ha

LU 1981/82:32

vårdnaden eller hur vårdnaden skall fördelas mellan dem eller om att de
gemensamt skall ha vårdnaden, skall rätten besluta i enlighet med deras
önskemål, om det inte uppenbart strider mot barnens bästa. Är makarna inte
ense, beslutar rätten efter vad som är skäligt med hänsyn till barnens
bästa.

I motion 1711 begärs dels en utvärdering av följderna av gällande
äktenskapslagstiftning, dels att förslag till ändring av giftermålsbalken
utarbetas i syfte att minska den enligt motionärerna alltför höga skilsmässofrekvensen.
Motionärerna anför bl. a. att de sociala följderna av skilsmässor
är kännbara. De pekar på föräldrautbildningen som ett steg i rätt riktning
men framhåller att den inte är tillräcklig med tanke på den negativa
utvecklingen på skilsmässoområdet.

Utskottet erinrar om att 1973 års ändringar i skilsmässoreglerna präglas av
synsättet att äktenskapet är en form av frivillig samlevnad mellan självständiga
personer och att samhället därför inte bör försvåra för makarna att
upplösa äktenskapet. Bestämmelserna om betänketid tillkom i syfte att
förhindra förhastade beslut om skilsmässa.

Som motionärerna framhåller får många skilsmässor kännbara sociala
följder. Inte minst för barnen kan det uppstå svåra påfrestningar när
föräldrarna separerar. Utskottet vill emellertid påpeka att slitningar i ett
bestående äktenskap även kan medföra att barnen blir lidande. Barn drabbas
för övrigt också då samboende föräldrar som inte är gifta med varandra
separerar. Utskottet anser det angeläget att barnen så långt möjligt skyddas i
sådana situationer som nu nämnts.

Enligt utskottets mening saknas anledning att nu ändra det grundläggande
synsättet på äktenskapet. I stället för att genom särskilda regler försvåra
möjligheten till skilsmässa bör man genom olika åtgärder söka hjälpa
föräldrarna att vid krissituationer lösa sina problem och, om en skilsmässa
inte går att undvika, att genomföra skilsmässan på sådant sätt att barnen lider
minsta skada därav. Utskottet vill i detta sammanhang peka på bl. a.
familjerådgivningen och föräldrautbildningen. Som framgår ovan är frågan
om hur den psykiska barn- och ungdomsvården, familjerådgivningen och
socialtjänsten bäst kan samordnas föremål för utredning. Dessutom kan
nämnas att riksdagen på förslag av socialutskottet (SoU 1981/82:28) nyligen
uttalat sig för att ett informationssystem om levnadsförhållandena för barn
och ungdom utvecklas så att man kan få ett bättre underlag för utformningen
av samhällets insatser för barn och ungdom. Utskottet vill också peka på den
ovan redovisade försöksverksamheten med samarbetssamtal.

Det anförda innebär att utskottet inte kan ställa sig bakom yrkandena i
motion 1711. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen.

LU 1981/82:32

Äktenskapsförord - boskillnad

Genom äktenskapsförord kan makar avtala att giftorättsgods skall vara
enskild egendom eller att enskild egendom skall utgöra giftorättsgods.
Makar kan också genom boskillnad fördela egendom mellan sig. All
egendom som make förvärvar efter det boskillnad blivit sökt, skall vara
makens enskilda egendom, om boskillnad beviljas. Sedan boskillnad
beviljats skall bodelning äga rum och vad som därvid tillfaller make skall
också det i fortsättningen vara hans eller hennes enskilda egendom.
Äktenskapsförord och ansökan om boskillnad skall ges in till rätten.
Ansökningar och beslut om boskillnad skall genom rättens försorg kungöras i
Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning samt registreras i äktenskapsregistret.
Detsamma gäller om bodelningshandling har getts in till rätten.
Vidare skall alla äktenskapsförord registreras i äktenskapsregistret och, om
förordet innefattar gåva, kungöras i nämnda tidningar. - Till skydd för
borgenärer finns bestämmelser i fall då äktenskapsförord avser gåva samt i
fall då ena maken vid bodelning eftergett vad som tillkommer honom eller
henne.

Som närmare framgår av redogörelsen ovan (s. 7) ger motionärerna i
motion 1582 ett exempel på hur makar genom ett systematiskt förfarande
med äktenskapsförord, boskillnad och bodelning i kombination successivt
kan föra över all egendom från den ena maken till den andra. Bestämmelserna
kan enligt motionärerna utnyttjas som led i ekonomisk brottslighet. De
begär därför att frågan utreds och att reglerna ändras i syfte att motverka
”det omfattande missbruket” av äktenskapsförord - boskillnad i kombination
(yrkande 3).

Enligt utskottets mening saknas belägg för påståendet i motionen att det
skulle förekomma ett omfattande missbruk av bestämmelserna om äktenskapsförord
och boskillnad. Som tidigare har nämnts (s. 7 f.) har familjesakkunniga
i sitt betänkande (SOU 1981:85) Äktenskapsbalk lagt fram
förslag om egendomsordningen mellan makar och förhållandet till borgenärer.
Utskottet utgår från att, om det skulle förekomma något missbruk av det
slag som motionärerna beskrivit, detta förhållande kommer att uppmärksammas
vid beredningen av betänkandet. Någon riksdagens åtgärd med
anledning av motionsyrkandet är därför inte påkallad.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande äktenskapsskillnad

att riksdagen avslår motion 1981/82:1711,

LU 1981/82:32

2. beträffande äktenskapsförord - boskillnad

att riksdagen avslår motion 1981/82:1582 yrkande 3.

Stockholm den 15 april 1982

På lagutskottets vägnar
LENNART ANDERSSON

Närvarande: Lennart Andersson (s), Bernt Ekinge (fp)*, Stig Olsson (s),
Elvy Nilsson (s), Martin Olsson (c), Ingemar Konradsson (s), Olle Aulin
(m), Owe Andréasson (s), Marianne Karlsson (c), Bengt Silfverstrand (s),
Margot Håkansson (fp). Margareta Gard (m), Stina Andersson (c) och
Ingrid Segerström (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

LU 1981/82:32

Bilaga

Vissa statistiska uppgifter rörande antalet äktenskapsskillnader

Uppgifterna har hämtats från familjelagssakkunnigas betänkande (SOU
1981:85) Äktenskapsbalk (tabellerna 1, 11, 13 och 15 i bilagal till
betänkandet).

Ingångna och upplösta äktenskap

År	Samtliga äkten-skapsskillnader enligt SCB	Samtliga vigslar enligt SCB
1965	9 563	59 963
1966	10 288	61 101
1967	10 722	56 561
1968	11 288	52 291
1969	12 140	48 357
1970	12 943	43 278
1971	13 540	39918
1972	15 179	38 636
1973	16 021	38 251
1974	26 802	44 864
1975	25 383	44 103
1976	21 702	44 790
1977	20 391	40 370
1978	20317	37 844
1979	20 322	37 300
1980	19 887	37 569

SCB = Statistiska centralbyrån.

Relativa antalet äktenskapsskillnader efter äktenskapets varaktighet 1961-

	Äktenskapets varaktighet										Median- var- aktighet	Bastal
	0	1	2	0-2	3	4	5	6	7	8	9	10-14	15-19	20-
1961	0,4	2,1	5,6	8,1	7,4	7,4	6,4	6,1	5,3	4,8	4,4	18,7	14,7	16,8	10,12	8 696
	0,4	2,2	5,3	7,9	7,1	7,0	7,0	6,0	5,5	5,3	4,4	18,4	14,1	17,3	9,97	8 849
1963	0,4	2,6	5,8	8,8	7,4	7,3	6,4	6,0	4,9	5,0	4,7	17,8	14,0	17,7	10,43	8 496
	0,4	2,3	6,2	8,9	7,7	6,3	6,2	6,2	5,6	4,6	4,5	17,5	14,0	18,4	10,01	9,169
1965	0,4	2,5	6,3	9,2	7,7	7,1	6,1	5,6	5,1	5,1	4,3	17,5	13,5	18,7	9,93	9 563
	0,3	2,4	7,0	9,7	7,6	7,6	6,7	5,6	5,1	4,5	4,3	17,2	13,1	18,4	9,72	10 288
1967	0,2	2,4	6,0	8,6	7,8	7,2	6,5	5,8	5,4	4,7	4,0	17,2	13,1	19,7	9,96	10 722
	0,4	1,9	6,8	9,1	7,6	8,0	6,9	6,1	5,1	4,1	4,2	17,2	13,1	18,6	9,81	11 288
1969	0,3	1,7	5,5	7,5	7,8	7,7	6,8	6,1	5,5	4,9	4,2	16,8	12,8	19,9	9,91	12 140
	0,4	1,6	5,4	7,4	7,5	8,1	7,2	6,9	5,7	5,1	4,3	16,8	12,4	18,6	9,48	12 943
1971	0,4	1,7	4,6	6,7	7,0	7,7	7,7	7,2	6,0	5,3	4,5	17,0	12,3	18,5	9,50	13 540
	0,4	1,8	4,6	6,8	6,3	7,2	6,6	6,9	6,4	5,7	4,9	18,3	12,8	18,1	9,83	15 179
1973	0,3	1.6	4,2	6,1	5,7	6,4	6,5	6,9	6,8	5,6	5,5	19,0	13,6	17,9	10,17	16021
	1,2	3,4	4,9	9,5	5,3	5,5	5,6	5,7	5,9	5,3	4,8	17,6	13,2	21,5	10,49	26 802
1975	1,7	3,9	4,4	10,0	4,6	4,7	5,0	5,0	5,2	5,3	5,2	20,3	14,0	20,7	11,07	25,383
	1,9	5,9	5,3	13,1	4,6	4,3	4,5	4,5	4,8	4,8	4,8	20,6	14,3	20,2	11,09	21 702
1977	2,2	5,5	6,5	14,3	5,5	4,4	4,2	3,8	4,0	4,6	4,3	20,4	14,2	20,2	11,11	20 391
	1,9	5,8	6,7	14,5	6,1	5,1	4,2	3,5	3,8	4,0	4,0	19,8	14,7	20,2	11,21	20317
1979	2,1	5,3	6,6	13,9	6,6	5,8	4,6	3,7	3,4	3,3	3,3	19,3	15,2	20,8	11,42	20 322
	1,8	4,9	6,7	13,7	7,0	6,1	5,0	4,1	3,6	3,0	3,1	17,9	15,8	20,9	11,29	19 887

Anm.: 1 januari 1974 trädde nya regler om äktenskapsskillnad i kraft.

Källon Folkmängdens förändringar 1961-1966 och Befolkningsförändringar del 3 1968-.

LU 1981/82:32

Relativa antalet genom äktenskapsskillnad upplösta äktenskap per 1 000
ingångna, efter antal år sedan vigselåret

Vigselår	Andelen upplösta 5 år efter vigselåret	Andelen upplösta 10 år efter vigselåret	Andelen upplösta 15 år efter vigselåret	Andelen upplösta 20 år efter vigselåret	Andelen upplösta 25 år efter vigselåret	Andelen t. o. m. 1980 upplösta
1941	34	73	100	120	134
	33	71	98	117	131
1943	34	74	101	120	146
	37	77	105	124
1945	38	80	108	128
	40	82	109	129
1947	39	82	110	132
	40	85	112	135
1949	41	84	113	137
	41	85	113	139
1951	40	84	113
	42	85	115
1953	39	83	114
	41	86	120
1955	40	82	117	163
	44	88	124	177
1957	44	90	129	186
	45	92	135	196
1959	43	94	145	202
	44	97	158			213
1961	48	104	175			219
	50	114	187			222
1963	52	120	199			222
	52	132	205			216
1965	53	143	212			212
	57	155				207
1967	56	156				195
	63	164				191
1969	76	167				181
	94	183				183
1971	103					173
	110					167
1973	117					156
	127					149
1975	133					133
						lil
1977						90
						54
1979						21
						3,3

Anm.: Data efter 1955 är inte direkt jämförbara med tidigare år, eftersom data efter 1955
har korrigerats med hjälp av Folk- och bostadsräkningarna 1960 och 1970.

Källor. Befolkningsförändringar del 3 1968 och 1980.

LU 1981/82:32 14

Relativa antalet äktenskapsskillnader i varaktighets klasser med och utan
barn under 18 år 1965-

	Antal år							Bastal
-A	5-9	10-14	15-19	20-24	25-29	30-34	35-
Med barn
1965	21,2	32,1	23,1	13,9	7,2	1,9	0,4	0,2	5 754
	21,4	33,2	22,9	13,8	6,5	1,9	0,3		6 282
1967	19,9	33,4	22,4	14,8	6,8	2,1	0,4	0,2	6 422
	20,6	33,3	22,7	14,5	6,7	1,9	0,3		6 726
1969	18,1	35,6	22,7	14,7	6,5	1,9	0,5		7 536
	17,5	37,7	22,7	14,0	5,8	2,0	0,2		8 173
1971	13,4	36,9	21,8	15,5	8,2	3,3	0,7	0,1	9 266
	11,7	35,2	23,9	16,7	8,6	3,1	0,7	0,1	10 203
1973	10,1	34,9	25,3	17,0	8,8	3,0	0,7	0,1	11 263
	10,1	31,8	25,5	18,5	9,6	3,4	0,9	0,2	15971
1975	10,6	28,9	27,3	18,6	10,0	3,4	0,9	0,2	17511
	12,2	26,3	27,4	19,4	10,3	3,3	0,9	0,2	15 058
1977	14,6	24,2	27,2	19,3	10,2	3,5	0,8	0,2	14 026
	16,6	22,6	26,4	19,8	10,3	3,5	0,8	0,2	13 798
1979	16,2	22,2	25,3	21,3	11,0	3,0	0,8	0,2	13 776
	17,0	22,9	22,8	22,2	10,8	3,3	0,8	0,2	13 339
Utan barn
1965	20,0	20,6	10,2	13,3	16,2	11,2	5,1	3,6	3 809
	20,7	19,9	10,3	12,6	16,5	12,3	4,6	3,1	4 006
1967	20,0	20,6	9,9	11,1	16,7	12,1	6,1	3,4	4 300
	21,5	18,8	9,0	12,0	17,0	12,1	5,9	3,7	4 285
1969	20,9	18,7	8,8	10,5	16,8	13,2	9,0	2,0	4 702
	21,1	20,1	9,2	11,3	15,7	12,5	5,9	4,2	5001
1971	25,3	23,6	9,3	6,2	11,6	12,4	6,5	5,0	4416
	26,7	24,4	9,1	6,6	10,8	11,8	6,7	4,0	4 986
1973	24,8	24,9	9,2	6,8	10,5	12,0	6,7	5,0	5 031
	27,9	22,2	8,7	6,2	11,2	11,3	7,2	5,2	11 237
1975	29,9	18,1	8,3	5,8	11,4	12,1	8,4	6,0	8 240
	34,2	16,7	8,0	5,1	11,2	11,2	7,8	5,7	7 353
1977	36,9	14,4	7,8	5,3	10,2	11,2	8,0	6,0	6 968
	38,2	13,1	7,2	4,9	10,3	12,1	7,3	6,8	6 801
1979	38,4	13,5	7,0	5,0	10,6	11,1	7,3	7,1	7 009
	37,5	14,4	6,7	4,9	10,6	11,6	7,7	6,5	6911

Anm.: Fr. o. m. 1971 barn under 18 år. 1 januari 1974 trädde nya regler om
äktenskapsskillnad i kraft.

Källor: Se tabell 11.

GOTAB 70889 Stockholm 1982