om vissa frågor rörande bokföringslagen (Betänkande 1984/85:LU4 Lagutskottet)

LU 1984/85:4

Lagutskottets betänkande
1984/85:4

om vissa frågor rörande bokföringslagen
Sammanfattning

I betänkandet behandlas dels en motion (s) om företagens bokföring av
statliga bidrag, dels en motion (m) om företagens bokföring av skulder i
utländsk valuta. Remissyttranden över båda motionerna har inhämtats från
bokföringsnämnden, som anser att den förstnämnda motionen inte påkallar
någon åtgärd från riksdagens sida. Beträffande den andra motionsfrågan
framhåller nämnden att spörsmålet berörs av ett projekt som pågår inom
nämnden.

Utskottet understryker vikten av att företagen i sin årsredovisning öppet
redovisar olika former av statligt stöd men anser att någon åtgärd med
anledning av den förstnämnda motionen inte är påkallad med hänsyn till att
bokföringsnämnden i en utfärdad anvisning gett riktlinjer för hur statliga
stöd skall redovisas i bl. a. årsredovisningen. Inte heller är någon åtgärd
påkallad beträffande motionen om redovisning av skulder i utländsk valuta
eftersom bokföringsnämnden kommer att beakta motionen vid det arbete
som pågår inom nämnden i frågan.

Motionerna

I motion 1983/84:959 av Karin Flodström (s) yrkas att riksdagen beslutar
att bokföringslagen ändras för att förbättra informationen till allmänheten
om stöd till de enskilda företagen.

Motiveringen till motionen finns i motion 1983/84:1030 vari framhålls att
det bör krävas en öppenhet av de enskilda företagen i fråga om de statliga
stöd de tar emot och villkoren för stöden. Motionären ansluter sig till ett
förslag av riksrevisionsverket i en rapport om att samtliga statliga stöd öppet
skall anges i företagens årsredovisning.

I motion 1983/84:1162 av Göthe Knutson (m) yrkas att riksdagen begär att
regeringen överlämnar motionen för beaktande till den i motionen omnämnda
projektgruppen inom bokföringsnämnden.

Motionären framhåller att företag som har liten eller inte har någon
lagerreserv och som tagit utlandslån löper en uppenbar risk att tvingas i
konkurs. Enligt motionären har utlandsskulderna genom den senaste
devalveringen ökat med 16 %, ett belopp som företagen på något sätt måste
kompensera med en ökad vinst om de inte har någon lagerreserv att ta av. I
motionen framhålls att en möjlighet för företagen att fördela ökningen av
skulden under exempelvis fem år skulle bli till stor nytta för företagen och

1 Riksdagen 1984185. 8sami. Nr 4

LU 1984/85:4

inte medföra några kostnader för staten. Möjligheten bör stå öppen endast
för företag som har liten lagerreserv. Motionären hänvisar till att en
projektgrupp inom bokföringsnämnden tillsatts med uppgift att utarbeta en
promemoria beträffande omräkning av utländska fordringar och skulder.

Gällande regler

Enligt aktiebolagslagen (1975:1385) skall aktiebolag för varje räkenskapsår
avge årsredovisning som bl. a. skall bestå av resultaträkning och balansräkning.
Resultaträkningen och balansräkningen skall upprättas enligt
bokföringslagens (1976:125) regler om årsbokslut. Motsvarande bestämmelser
finns beträffande ekonomiska föreningar i lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar och beträffande andra bokföringspliktiga näringsidkare i
lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m. i vissa företag.

Enligt bokföringslagen skall i den löpande bokföringen noteras bl. a. alla
in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Årsbokslutet
skall bestå av balansräkning och resultaträkning. Resultaträkningen skall i
sammandrag redovisa samtliga intäkter och kostnader i rörelsen under
räkenskapsåret samt lämna en med hänsyn till rörelsens förhållanden
tillfredsställande redovisning för hur räkenskapsårets resultat uppkommit.
Balansräkningen skall i sammandrag redovisa rörelsens samtliga tillgångar
och skulder samt eget kapital i rörelsen.

Några närmare regler om hur olika former av statligt stöd till företagen
skall redovisas i resultaträkning och balansräkning finns inte i bokföringslagen.
Bokföringsnämnden har emellertid år 1979 utfärdat en anvisning (KFS
1980:1, BFN:11) beträffande redovisning av statliga stöd. I anvisningen ges
riktlinjer om hur statliga stöd skall redovisas i den löpande bokföringen och i
årsbokslutet. Anvisningen syftar till att ge läsare av företagens årsredovisning
en tillfredsställande information för att bedöma företagens resultat och
ställning. Enligt anvisningen skall i årsredovisningen - förutom vissa
uppgifter som skall ingå i årsbokslutet - lämnas upplysning om storleken av
och villkoren för erhållna och beviljade stöd som är av väsentlig betydelse för
bedömningen av stödens inverkan på företagets resultat och ställning.
Normalt skall stödet redovisas öppet i årsredovisningen. Vidare skall
företagen i en flerårsöversikt ange vilka stöd som erhållits varje år, detta för
att ge en samlad bild av effekterna av statliga stöd på företagens resultat och
ställning.

Inte heller beträffande redovisning av skulder i utländsk valuta finns det
några uttryckliga regler i bokföringslagen. Enligt uttalanden under förarbetena
bör emellertid kortfristiga utlandsskulder tas upp till den högsta av de
kurser som gällde vid skuldens uppkomst och på balansdagen. Beträffande
värderingen av långfristiga skulder framhölls under förarbetena att full
klarhet ännu inte utbildats i praxis. Vid förlust på grund av kursstegring torde
man i stället för att omedelbart redovisa förlusten kunna fördela denna över

LU 1984/85:4

flera år. Har kursfall inträffat, torde det ligga i god redovisningssed att den
kursvinst, som detta innebär, inte kan anteciperas, innan vinsten realiserats
vid skuldens betalning. Departementschefen var då inte beredd att föreslå
några bestämmelser i ämnet. Det lämnades åt utvecklingen av god redovisningssed
att närmare utforma hur en rättvisande värdering av långfristiga
skulder bör göras.

En näringsidkare som är på obestånd (insolvent) kan på ansökan av honom
själv eller av en borgenär försättas i konkurs. Med obestånd förstås att
gäldenären inte rätteligen kan betala sina skulder och att denna oförmåga
inte är endast tillfällig. En näringsidkare anses vidare insolvent om han på
uppmaning av en borgenär inte inom en vecka betalat klar och förfallen
skuld. Reglerna medför att en näringsidkare vars skulder stigit till följd av en
devalvering kan gå i konkurs om han saknar medel att betala hela
utlandsskulden. Huruvida konkurs skall inträda eller ej är emellertid
beroende på gäldenären eller hans borgenärer. Någon plikt för gäldenären
att gå i konkurs finns inte. Drivs företaget som ett aktiebolag kan vidare
reglerna om tvångslikvidation i aktiebolagslagen bli tillämpliga. Bestämmelserna
innebär i huvudsak följande. Om styrelsen för ett aktiebolag har skäl
att anta att aktiekapitalet gått förlorat till mer än hälften är styrelsen skyldig
att genast upprätta en s. k. likvidationsbalansräkning. Visar balansräkningen
att bristen överstiger hälften skall styrelsen snarast möjligt till bolagsstämman
hänskjuta frågan om bolagets trädande i likvidation. Godkänner inte
bolagsstämman inom åtta månader en balansräkning som visar att det egna
kapitalet - eventuellt efter nedsättning av aktiekapitalet - uppgår till det
registrerade aktiekapitalet skall styrelsen, om stämman inte har fattat
likvidationsbeslut, ge in ansökan till rätten om tvångslikvidation. Bolaget
kan undgå beslut om tvångslikvidation genom att under ärendets handläggning
visa att likvidationsanledningen har upphört. Styrelseledamöterna och i
viss utsträckning aktieägarna blir solidariskt ansvariga för bolagets förpliktelser,
om styrelsen underlåter att ansöka om likvidation när sådan skyldighet
föreligger.

Remissyttranden

Yttranden över de båda motionerna har inhämtats från bokföringsnämnden.

Beträffande redovisning av statliga stöd framhåller nämnden att 1980 års
anvisning i stor utsträckning tillgodoser syftet med motionen och att någon
ändring i bokföringslagen ej f. n. kan anses påkallad. Vidare anförs att
anvisningen nu revideras med hänsyn till nya regler om beskattning av
statliga företagsstöd.

När det gäller redovisning av skulder i utländsk valuta framhåller bokföringsnämnden
att en projektgrupp inom nämnden sedan en tid arbetar med
frågan om god redovisningssed vid redovisning av fordringar och skulder i

LU 1984/85:4

utländsk valuta. Den kanske viktigaste och svåraste frågan i detta arbete
gäller just möjligheten till eventuell fördelning av inträffade kursförluster på
kommande år. Att fördela (eller periodisera) kursförluster över ett låns
återstående löptid är enligt nämnden en i praxis vanligt förekommande
metod. Projektgruppen har ännu inte tagit slutlig ställning till under vilka
betingelser en sådan fördelning i fortsättningen kan anses vara förenlig med
god redovisningssed. Motionen kommer enligt nämnden att beaktas i
projektgruppens fortsatta arbete.

Utskottet

I motion 1983/84:959 (s) yrkas att bokföringslagen skall ändras så att
informationen till allmänheten om stöd till enskilda företag förbättras. Enligt
motionären bör det krävas en öppen redovisning av företagen i fråga om de
statliga stöd de tar emot och villkoren för stöden.

Några särskilda bestämmelser om hur statliga stöd skall redovisas finns
inte i bokföringslagen (1976:125). Bokföringsnämnden har emellertid år
1979 utfärdat en anvisning (KFS 1980:1, BFN:11) beträffande redovisning av
sådana stöd. I anvisningen ges riktlinjer för hur statliga stöd skall redovisas i
den löpande bokföringen och i årsbokslutet. Anvisningen syftar till att ge
läsare av företagens årsredovisning en tillfredsställande information för att
de skall kunna bedöma företagens resultat och ställning. Enligt anvisningen
skall i årsredovisningen - förutom vissa uppgifter som skall ingå i årsbokslutet
- lämnas upplysning om storleken av och villkoren för erhållna och
beviljade stöd som är av väsentlig betydelse för bedömningen av stödens
inverkan på företagets resultat och ställning. Normalt skall stödet redovisas
öppet i årsredovisningen. Vidare skall företagen i en flerårsöversikt ange
vilka stöd som erhållits varje år; detta för att ge en samlad bild av effekterna
av statliga stöd på företagens resultat och ställning.

Enligt utskottets mening är det betydelsefullt både för allmänheten och för
staten som stödgivare att ett företags årsredovisning ger besked om de stöd
som utgått till företaget. Utskottet delar därför motionärens uppfattning att
statliga företagsstöd bör redovisas öppet. Som bokföringsnämnden framhållit
i remissyttrande över motionen tillgodoser nämndens anvisning i stor
utsträckning syftet med motionen och någon ändring av bokföringslagen är
således f. n. inte påkallad. Utskottet vill emellertid understryka vikten av att
anvisningen också iakttas av företagen och att regeringen med uppmärksamhet
följer utvecklingen på området. På grund av det anförda är något initiativ
från riksdagen med anledning av motionen inte erforderligt.

I motion 1983/84:1162 (m) framhålls att många företag med skulder i
utländsk valuta löper stor risk att komma på obestånd på grund av att
utlandsskulden ökat genom devalvering. Motionären anser att en möjlighet
för företagen att fördela kursförlusten på exempelvis fem år skulle bli till stor
nytta. Motionären yrkar att motionen skall överlämnas till den projektgrupp

LU 1984/85:4

som tillsatts inom bokföringsnämnden med uppgift att utarbeta en promemoria
angående omräkning av utländska fordringar och skulder.

Bokföringsnämnden har i remissyttrande över motionen framhållit att den
av motionären omnämnda projektgruppen sedan en tid arbetar med frågan
om god redovisningssed vid redovisning av fordringar och skulder i utländsk
valuta. Enligt nämnden är den kanske viktigaste och svåraste uppgiften för
gruppen just att överväga möjligheten till en eventuell fördelning av
inträffade kursförluster på flera år. Nämnden påpekar att det f. n. är vanligt
att kursförluster fördelas över ett låns återstående löptid. Projektgruppen
har ännu inte tagit slutlig ställning till frågan under vilka förutsättningar en
sådan fördelning i framtiden kan anses vara förenlig med god redovisningssed.
Enligt bokföringsnämnden kommer motionen att beaktas i projektgruppens
fortsatta arbete.

Med hänsyn till vad bokföringsnämnden sålunda uppgivit anser utskottet
att motion 1162 inte påkallar någon åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande redovisning av stadigt stöd
att riksdagen avslår motion 1983/84:959,

2. beträffande redovisning av skulder i utländsk valuta
att riksdagen avslår motion 1983/84:1162.

Stockholm den 25 oktober 1984

På lagutskottets vägnar
PER-OLOF STRINDBERG

Närvarande: Per-Olof Strindberg (m), Lennart Andersson (s), Stig Olsson
(s), Martin Olsson (c). Mona Saint Cyr (m), Arne Andersson i Gamleby (s)*,
Ingemar Konradsson (s), Marianne Karlsson (c), Owe Andréasson (s),
Sigvard Persson (c), Per Israelsson (vpk), Bengt Silfverstrand (s)*, Berit
Löfstedt (s) och Sten Andersson i Malmö (m)*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

mlnmb/gotmb Stockholm 1984 79138