Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

om vissa frågor på riksdagsområdet

Betänkande 1983/84:KU10

KU 1983/84:10

Konstitutionsutskottets betänkande
1983/84:10

om vissa frågor på riksdagsområdet
Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet följande frågor som tagits upp i de
angivna motionerna:

1. Sammansättningen av riksdagens utskott - motionerna 1981/82:296 och
2537 samt 1982/83:529, samtliga av Lars Werner m. fl. (vpk),

2. Förbättrad information till allmänheten om riksdagens verksamhet -motion 1982/83:412 av Gunnar Biörck i Värmdö (m),

3. Utformningen av utskottsbetänkanden-motion 1982/83:411 av Gunnar
Biörck i Värmdö (m),

4. Fonogramutgivning i riksdagens regi - motion 1982/83:155 av Sten
Svensson (m),

5. Stipendium till riksdagsledamots enskilda studieresa - motion 1982/
83:524 av Britt Mogård (m).

Motionerna om sammansättningen av riksdagens utskott föreslås förklarade
besvarade med hänvisning till frågans behandling inom utskottets
arbetsgrupp för riksdagsfrågor.

I sitt yttrande över motionen om utformningen av utskottens betänkanden
uttalar utskottet att det är angeläget att utskottens betänkanden i större
utsträckning än nu förses med en inledande sammanfattning och motionsredovisning.
Motionen föreslås bli besvarad.

Övriga motioner avstyrks.

Betänkandet är enhälligt. Ett särskilt yttrande har avgetts av Gunnar
Biörck i Värmdö (m) beträffande frågan om förbättrad information till
allmänheten om riksdagens verksamhet.

1. Sammansättningen av riksdagens utskott

Motionerna

I motion 1981/82:296 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen
uttalar att utskottsfrågan snarast bör lösas från utgångspunkten att samtliga
partier som vid val till riksdagen erhållit minst 4 % av rösterna i riket skall äga
rätt till representation i riksdagens utskott.

I motion 1981/82:2537 av Lars Werner m. fl. (vpk), som väcktes med
anledning av riksdagens utskottskommittés förslag (Förs. 1981/82:22), yrkas
att riksdagen uppdrar åt konstitutionsutskottet att utarbeta förslag till
bestämmelser i riksdagsordningen som gör rätten till proportionell utskottsrepresentation
tvingande.

1 Riksdagen 1983184. 4 sami. Nr 10

KU 1983/84:10

2

I motion 1982/83:529 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
beslutar införa bestämmelser i riksdagsordningen som garanterar samtliga
partier, vilka vid val till riksdagen erhållit minst 4% av rösterna i riket,
representation i riksdagens utskott.

Beträffande motiveringarna hänvisas till motionerna.

Gällande regler och praxis m. m.

Riksdagen skall senast på åttonde dagen efter dagen för första sammanträdet
med kammaren under riksdagens valperiod tillsätta sexton utskott. Valet
avser hela valperioden. Utskotten väljs var för sig i en bestämd ordning (RO
4:2 med tilläggsbestämmelser). Varje utskott skall bestå av 15 ledamöter och
minst lika många suppleanter (RO 4:3, 4.3.1, 7:8).

Val inom riksdagen bereds av riksdagens valberedning. I denna skall varje
partigrupp som motsvarar parti som vid riksdagsvalet har fått 4 % eller mera
av rösterna i hela riket besätta minst en plats. Därutöver fördelas tio platser
proportionellt mellan samma partigrupper (RO 7:2).

När valet avser två eller flera personer kan val med gemensam lista
anordnas. Den gemensamma listan skall uppta namn på så många personer
som valet avser och skall ha godkänts av alla i valberedningens sammanträde
deltagande ledamöter eller av alla utom en. Talmannen ställer proposition på
godkännande av listan och förklarar de på denna upptagna personerna valda.
Val med slutna sedlar skall förrättas, om det begärs av minst så många
riksdagsledamöter, som motsvarar det tal vilket erhålls, om samtliga
röstberättigade ledamöters antal delas med antalet av de personer valet
avser, ökat med ett (RO 7:4). Vid utskottsval kan val med slutna sedlar
således begäras av 22 ledamöter (t^ = 21.81).

Skall två eller flera personer utses genom val med slutna sedlar, fördelas
platserna proportionellt mellan partier. Med parti avses därvid varje grupp
av riksdagsledamöter som vid valet uppträder under särskild beteckning.
Platserna fördelas mellan partierna i enlighet med d’Hondts metod utan
kartellförbud (RO 7:4).

Det har sedan länge, även före den utskottsreform som företogs i samband
med övergången till enkammarriksdagen, varit brukligt att val till utskott
företas med gemensamma listor. Partierna har mot bakgrund av mandatfördelningen
fördelat platserna med tillämpning av i princip proportionell
fördelning.

På förslag av den s. k. arbetsformsutredningen (Förs. 1978/79:15) antog
riksdagen våren 1979 en rekommendation till riksdagens partigrupper av
följande innehåll:

Vid de överläggningar som regelmässigt äger rum mellan partierna om
utskottens sammansättning bör eftersträvas proportionell fördelning av det
totala antalet utskottsplatser i enlighet med partiernas styrkeförhållanden i
riksdagen. Utredningen utgår därvid ifrån att även i fortsättningen kommer

KU 1983/84:10

3

att tillämpas den ordningen som sedan länge varit bruklig att utskottsvalen
företas med gemensamma listor för varje utskott.

Vid upprättande av de gemensamma listorna bör sålunda nyss angiven
princip vara vägledande. Om inte enighet skulle uppnås beträffande frågan
om i vilka utskott parti skall bli representerat när partiet med den förordade
metoden inte erhåller platser i samtliga utskott får det ankomma på
valberedningen att föreslå riksdagen en lösning av den frågan. Valberedningen
kan även finna anledning att i vissa fall modifiera metoden för att
åstadkomma likartade majoritetsförhållanden i samtliga utskott.

Motsvarande ordning bör i princip tillämpas vid utseende av suppleanter
för de ordinarie ledamöterna.

Vid behandlingen i utskottet (KU 1978/79:29) reserverade sig ledamöterna
för moderata samlingspartiet för bifall till en motion (m) i vilken hemställdes
att riksdagen inte skulle godkänna vad arbetsformsutredningen uttalat
angående sammansättningen av riksdagens utskott.

Riksdagen godkände rekommendationen.

Pågående utredning

Den arbetsgrupp för riksdagsfrågor som tillsatts inom konstitutionsutskottet
har bl. a. till uppgift att behandla principerna för utskottens sammansättning.
Arbetsgruppens överläggningar i denna fråga skall fortsätta.

2. Förbättrad information till allmänheten om riksdagens verksamhet

Motionen

I motion 1982/83:412 av Gunnar Biörck (m) hemställs att riksdagen låter
utreda möjligheten att genom annonsering i pressen informera medborgarna
om riksdagens behandling av och beslut i ärenden av allmänt medborgerligt
intresse.

I motiveringen framhåller motionären att det i hög grad är en slump vad
som blir föremål för redovisning i pressen av det arbete som utförs i
riksdagen, liksom av innebörden i de beslut som fattas. Delvis beror detta på
vad som för tillfället är föremål för riksdagsreportrarnas intresse och vilka
riksdagsmän de råkar träffa på i kammarfoajén, delvis på det utrymme som
redaktionen för tillfället kan upplåta för riksdagsmaterial i konkurrens med
andra nyheter och annonser. Även vilken tid på dagen ett ärende behandlas i
kammaren får betydelse. Motionären anser att en möjlighet att förena
omsorgen om pressens fortlevnad med förmedlandet av relevanta besked till
medborgarna -1, ex. av innebörden av nya lagar och av beviljande av anslag
-vore att riksdagen annonserade om fattade beslut på ett lättfattligt sätt. Om
och i så fall på vilket sätt en sådan åtgärd skulle kunna samordnas med
presstödet bör närmare utredas av något riksdagens eget organ.

Rättelse: S. 4, rad 34 Står: Det finns i dag anledning Rättat till: Det finns i dag inte
anledning

KU 1983/84:10

4

Tidigare utredningsverksamhet m. m.

Riksdagens utåtriktade information har utretts av riksdagens informationsutredning
1973-1976. Utöver inrättande av riksdagens informationstjänst
och en befattning som pressekreterare genomförde utredningen år
1974 ett försök med omfattande annonsering i dagspressen rörande vissa
riksdagsärenden. Sedan utredningen lagts ned genomfördes ytterligare ett
försök år 1977 med annonsering. Den senare etappen leddes av en av
talmanskonferensen tillsatt informationsgrupp. Förslag om ytterligare riksomfattande
annonsering avvisades av talmanskonferensen 1979 bl. a. med
hänsyn till resultat av den utvärdering av informationseffekten som genomförts
och de förhållandevis stora kostnader annonseringen innebar. Informationsgruppen
upphörde en tid därefter.

I maj 1980 tillsatte talmanskonferensen en grupp för utvärdering av
riksdagens utåtriktade informationsverksamhet. Samtliga riksdagspartier
var företrädda i översynsgruppen. Översynsgruppen, som gick igenom ett
flertal informationsfrågor, ansåg att något ytterligare försök med riksomfattande
försöksannonsering inte skulle genomföras med hänsyn till att
kostnaderna bedömdes som alltför höga i förhållande till informationseffekten.
Översynsgruppen förordade en hel del åtgärder till förbättring av
informationsarbetet i riksdagen. Åtskilligt av vad gruppen föreslagit har
sedermera genomförts av förvaltningskontoret.

I den regelbundna annonseringen i de i Stockholm utgivna dagstidningarna
lämnas numera - bl. a. med anledning av förslag från den ovan nämnda
översynsgruppen - upplysningar om var riksdagstryck och övrigt informationsmaterial
tillhandahålls. Även utvidgade varianter av annonser med
angivande av större för allmänheten intressanta ärenden förs in vid skilda
tillfällen.

Genom en organisatorisk förändring år 1983 av riksdagens förvaltningskontor
har de utåtriktade informationsverksamheterna samlats i en nybildad
enhet under ledning av en informationschef i syfte att bl. a. effektivisera
verksamheten.

Yttrande

I ett underhandsyttrande har förvaltningsdirektören bl. a. anfört följande:

Det finns i dag inte anledning att tro att den tidigare konstaterade,
ofördelaktiga relationen mellan kostnader och informationseffekt för annonsering
om innehållet i fattade rikdagsbeslut skulle ha ändrats. Förvaltningskontoret
anser därför att motion 1982/83:412 bör avstyrkas.

KU 1983/84:10

5

3. Utformningen av utskottsbetänkanden

Motionen

I motion 1982/83:411 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) hemställs att
riksdagen måtte uppdra åt talmanskonferensen att undersöka möjligheten
till och formerna för en redigering av utskottens betänkanden så att en
översikt eller sammanfattning av huvudinnehållet, däribland också numren
på behandlade motioner, klart framgår av text på första sidan (samt, vid
behov därav, eventuellt någon följande sida).

I motionen föreslås att utskottens betänkanden i likhet med vad numera är
fallet beträffande propositioner förses med en sammanfattande inledning.
Därigenom skulle det bli lättare för såväl massmedier och allmänhet som
riksdagsledamöter att under den korta tid som står till buds mellan
bordläggning och kammarbehandling snabbt orientera sig i ärendet och
vinna överblick.

Översynsgruppen för riksdagens utåtriktade information

Översynsgruppen förordade i sin slutrapport till talmanskonferensen bl. a.
att utskotten i större utsträckning än hittills borde göra en lättfattlig
sammanfattning av ärendet. Därigenom skulle riksdagsmaterialet bli lättillgängligare
för allmänhet och massmedier.

4. Fonogramutgivning i riksdagens regi

Motionen

I motion 1982/83:155 av Sten Svensson (m) hemställs att riksdagen beslutar
uppdra åt talmanskonferensen att låta utge ett dokumentationsfonogram i
enlighet med vad som anförts i motionen.

I motiveringen erinras om behandlingen av en vid 1980/81 års riksmöte
väckt motion med samma syfte som den nu aktuella. Motionären föreslår att
riksdagen bör låta ge ut ett särskilt fonogramalbum med bl. a. musik från
riksdagens öppnande från förr till nu med dokumentation av viktigare inslag i
riksdagens politiska historia med valda talaravsnitt i historiskt perspektiv.
Inslagen skulle kunna varvas med musik i nyinspelningar. Produkten borde
kunna marknadsföras på sedvanligt sätt genom detaljhandeln men även
kunna användas i representativa sammanhang. Beträffande finansieringen
föreslås att projektet finansieras genom ianspråktagande av medel av det
anslag som riksdagen anvisar till institutet för rikskonserters fonogramutgivningar.

KU 1983/84:10

6

Tidigare behandling

Under tiden 1968-1980 företogs fonograminspelningar av talprov av
riksdagens ledamöter. Vad som då avsågs var närmast en dokumentation av
varje riksdagsledamots röst genom några minuters inspelning från ett
anförande. Proven sammanfördes på en skiva. Skivorna framställdes i 100
exemplar och hölls tillgängliga för försäljning, men endast ett fåtal exemplar
blev sålda. Verksamheten med denna typ av röstdokumentation lades ned
sedan det framkommit att arkivet för ljud och bild för sin historiska
dokumentation kunde bli tillgodosett genom tillgång till de bandinspelningar
som löpande företas vid riksdagens debatter.

Den i motionen aktualiserade tanken tar sikte på en annan form av
dokumentation av riksdagen än de tidigare fonograminspelningarna. En
motion - 1980/81:402 - av i princip samma innebörd som den förevarande
behandlades av riksdagen 1981 (KU 1980/81:17). Konstitutionsutskottet
anförde enhälligt att den ovannämnda översynsgruppen för riksdagens
utåtriktade information fick anses oförhindrad att pröva frågor av den art
som avsågs i motionen.

Översynsgruppen tog i sin slutrapport upp frågan om framställning av
historisk dokumentation av riksdagen på grammofonskiva. Översynsgruppen
anförde bl. a. följande:

Översynsgruppen har erfarit att Sveriges radios förlag salubjuder bl. a. ett
s. k. dubbelalbum med historiska inslag från riksdagen sedan 1930-talet.
Skivorna är vad gäller dokumentation från riksdagen mycket intressanta och
uppslaget i motionen är värt att närmare prövas av förvaltningsstyrelsen.
Enligt vad översynsgruppen erfarit torde det vara möjligt med en samverkan
mellan riksdagens förvaltning och Sveriges radios förlag om förutsättningarna
för produktion av ett skivalbum för försäljning genom riksdagens försorg.
Genom att radion har tillgång till mycken ljuddokumentation från riksdagens
verksamhet bör det vara möjligt att till måttlig kostnad ta fram ett attraktivt
album för försäljning till t. ex. besökare och andra intresserade. Skivorna
borde då kunna säljas till självkostnadspris.

Talmanskonferensen ansåg vid sin behandling i november 1981 av
slutrapporten i denna fråga att det med tanke på den mycket blygsamma
efterfrågan på tidigare framställda grammofonskivor inte förelåg något
behov av nya utgåvor.

Yttrande

I ett underhandsyttrande har förvaltningsdirektören anfört följande:

Motionären föreslår att en ny utgåva skulle innehålla musikinslag med
musikstycken som framförts vid riksdagens öppnande. Det är tänkbart att
detta skulle kunna göra en ”riksdagsskiva” mer attraktiv. Det är dock
tveksamt om något annat än ett rent dokumentationssyfte skulle kunna
motivera en utgåva av en ”riksdagsskiva”. Detta syfte är tillgodosett genom
de grammofonskivor som redan finns.

KU 1983/84:10

7

Vad gäller förslaget om att varva talinslagen med musik anser förvaltningskontoret
att det inte är riksdagens uppgift att ge ut grammofonskivor med
musik. Det är också svårt att åstadkomma en naturlig riksdagsanknytning för
de musikstycken som kan bli aktuella. De senaste åren har valet av musik till
öppnandet varit mycket varierat. Dessutom har de musikverk som uppförts i
allmänhet bara uppförts delvis.

Med hänvisning till vad som anförts anser förvaltningskontoret att motion
1982/83:155 bör avstyrkas.

5. Stipendium till riksdagsledamots enskilda studieresa

Motionen

I motion 1982/83:524 av Britt Mogård (m) hemställs att riksdagen beslutar
att tilläggsbestämmelserna till 9.7.1 riksdagsordningen ändras så att ledamot
kan erhålla stipendium även för bevistande av seminarium eller konferens
inom landet.

I motionen föreslås att de nuvarande reglerna om stipendier för riksdagsledamöters
enskilda studieresor bör ändras så att stipendium kan utgå också
för deltagande i seminarier och konferenser i Sverige. För den närmare
motiveringen hänvisas till motionen.

Gällande regler m. m.

Enligt tilläggsbestämmelse 9.7.1 till riksdagsordningen kan ledamot av
riksdagen erhålla stipendium för enskild studieresa. Talmanskonferensen
kan meddela närmare bestämmelser om sådana resor. Vidare får utskott
besluta att företrädare för utskottet skall företa studieresa för att inhämta
upplysningar i ämne inom dess beredningsområde.

De regler beträffande stipendium för enskilda studieresor som talmanskonferensen
antagit år 1982 (se bilaga 1) innebär att ledamot kan beviljas
stipendium för utrikes studieresa som bedöms vara av värde för fullgörande
av uppdraget som riksdagsledamot. Studieändamålet bör ha anknytning till
uppgifterna i riksdagsorgan som sökande tillhör eller avse ämne som
sökanden i sin egenskap av riksdagsledamot eljest ägnat eller avser att ägna
särskilt intresse.

Högsta stipendiebelopp är 4 000 kr. för resa inom och 6 000 kr. utom
Europa.

Medel för stipendier anvisas under riksdagshuvudtiteln (anslaget A 3). För
innevarande år har som reservationsanslag anvisats 196 000 kr.

Yttrande

Underhandsyttrande över motionen har inhämtats från den arbetsgrupp
inom talmanskonferensen som förhandsgranskar ansökningar om resestipendier.
Arbetsgruppen avstyrker motionen under hänvisning till de nyligen

KU 1983/84:10

8

antagna reglerna som begränsar stipendierna till utrikes studieresa. Då det
gäller seminarier och konferenser torde de bästa garantierna för samband
mellan studierna och ledamöternas uppgifter erhållas genom att förslag om
deltagande lämnas av vederbörande utskott. Kostnaderna för bevistande av
sådana sammankomster bör enligt arbetsgruppen i så fall inte belasta
anslaget för resestipendier till enskilda ledamöters studieresor.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande frågan om partiernas utskottsrepresentation
samt några frågor som huvudsakligen rör informationen om
riksdagen.

Frågan om sammansättningen av riksdagens utskott behandlas i motionerna
1981/82:296 och 2537 samt 1982/83:529 (samtliga vpk). I princip samma
yrkande framställs i motionerna, nämligen att samtliga partier som vid val till
riksdagen erhållit minst 4 % av rösterna i riket, skall garanteras rätt till
representation i utskotten.

Sedan hösten 1979 finns inom konstitutionsutskottet en arbetsgrupp
rörande riksdagens arbetsförhållanden. Arbetsgruppen behandlar bl. a. den
fråga som tas upp i motionerna. Utskottet föreslår att motionerna förklaras
besvarade med hänvisning härtill.

I motion 1982/83:412 av Gunnar Biörck (m) föreslås att riksdagen låter
utreda möjligheterna att förbättra informationen till allmänheten om riksdagens
verksamhet bl. a. genom annonsering i pressen om riksdagens behandling
av beslut i ärenden av allmänt intresse. Som ovan redovisats var
riksdagens informationsfrågor föremål för en särskild utredning vid mitten av
1970-talet. Därvid företogs även försök med riksomfattande informationsannonsering
i pressen och distribution av en särskild tidning till landets hushåll.
Den parlamentariska kommitté som 1981 företog en utvärdering av den
utåtriktade informationsverksamheten konstaterade att kostnaderna för
annonseringen blev mycket höga. En särskild analys visade dessutom att
informationseffekten av annonseringen varit påfallande låg. I yttrande från
förvaltningsdirektören anförs att det inte finns anledning att tro att den
tidigare konstaterade, ofördelaktiga relationen mellan kostnader och informationseffekt
för annonsering skulle ha ändrats.

Som ett resultat av de båda utredningarna har informationsfunktionerna
kraftigt förstärkts under senare år. Bl. a. har dessa nyligen organisatoriskt
samlats i en nybildad enhet i riksdagens förvaltningskontor, vilket bör skapa
förbättrade förutsättningar att ge press och andra informationsförmedlare
service och faktaunderlag. I detta sammanhang har även tidningen Från
Riksdag & Departement som fr. o. m. år 1982 i administrativt hänseende
inordnats i riksdagens förvaltningskontor stor betydelse.

Som framgår av vad utskottet redovisat har åtskilligt gjorts inom riksdagen
under senare år för förbättring av informationen. Utskottet instämmer i

KU 1983/84:10

9

motionärens syfte men vill med hänsyn till de åtgärder som redan vidtagits på
området inte nu förorda något initiativ från riksdagens sida. Utskottet
avstyrker motion 1982/83:412.

Frågan om utformningen av utskottens betänkanden tas upp i motion
1982/83:411 av Gunnar Biörck (m). Motionären föreslår att betänkandena
förses med en sammanfattande inledning. Därigenom skulle det bli lättare
för såväl massmedier och allmänhet som riksdagsledamöter att snabbt
orientera sig i ärendet. En inledande redovisning av vilka motioner som
behandlas i betänkandet borde också normalt lämnas.

Utskottet finner i likhet med motionären det angeläget att utskottens
betänkanden i större utsträckning än nu förses med en inledande sammanfattning
och motionsredovisning. Det är angeläget att också informationsaspekten
särskilt beaktas vid betänkandenas utformning. Detta underströks
också av den av talmanskonferensen tillsatta utredningen för översyn av den
utåtriktade informationen i dess slutrapport 1981. Emellertid måste det
ankomma på resp. utskott att med beaktande av ärendets karaktär och andra
omständigheter i det enskilda ärendet bedöma i vilken utsträckning detta
låter sig göras. Med det sagda får motionen anses besvarad.

I motion 1982/83:155 av Sten Svensson (m) föreslås att riksdagen skall låta
ge ut fonogram med inslag från riksdagens öppnande från förr till nu. Utöver
musik borde det ingå dokumentation av viktigare inslag i riksdagens politiska
historia. En liknande motion avslogs av riksdagen 1981 (KU 1980/81:17) med
hänvisning till att den ovan nämnda av talmanskonferensen tillsatta översynsgruppen
var oförhindrad att pröva frågan. Översynsgruppen ansåg att
motionsförslaget borde kunna prövas av riksdagens förvaltningsstyreise.
Gruppen erinrade om möjligheterna till samverkan med Sveriges Radios
förlag. Talmanskonferensen ansåg vid sin behandling av översynsgruppens
slutrapport att det inte fanns något behov av att framställa nya grammofonskivor
med hänsyn till den ringa efterfrågan riksdagens tidigare skivor rönt.
Inte heller utskottet anser att något initiativ i frågan är påkallat. Det får
förutsättas att frågan om informationsmaterial av i motionen aktualiserat
slag även kan övervägas inom den nybildade informationsenheten vid
riksdagens förvaltningskontor. Under hänvisning till det anförda avstyrks
motion 1982/83:155.

I motion 1982/83:524 av Britt Mogård (m) föreslås att gällande bestämmelser
om stipendium till riksdagsledamots enskilda studieresa ändras så att
stipendium även kan erhållas för bevistande av seminarium eller konferens
inom landet. Från den arbetsgrupp inom talmanskonferensen som bereder
ansökningar om resestipendier har inhämtats att de nyligen antagna reglerna
(se bilaga 1) endast medger stipendium för utrikes studieresor. Kostnaderna
för bevistande av inrikes sammankomster bör enligt arbetsgruppen inte
belasta anslaget för resestipendier till enskilda ledamöters studieresor. Med
hänvisning till vad arbetsgruppen anfört avstyrker utskottet motionen.

KU 1983/84:10

10

Utskottet hemställer

1. beträffande sammansättningen av riksdagens utskott

att riksdagen förklarar motionerna 1981/82:296, 1981/82:2537
och 1982/83:529 besvarade med vad utskottet anfört,

2. beträffande förbättrad information till allmänheten om riksdagens
verksamhet

att riksdagen avslår motion 1982/83:412,

3. beträffande utformningen av utskottens betänkanden

att riksdagen förklarar motion 1982/83:411 besvarad med vad
utskottet anfört,

4. beträffande fonogramutgivning i riksdagens regi
att riksdagen avslår motion 1982/83:155,

5. beträffande stipendium till riksdagsledamots enskilda studieresa att

riksdagen avslår motion 1982/83:524.

Stockholm den 22 november 1983

På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m)*, Bertil Fiskesjö (c)*,
Wivi-Anne Cederqvist (s), Hans Nyhage (m), Kurt Ove Johansson (s)*,
Kerstin Nilsson (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Sven-Erik Nordin (c),
Sture Thun (s), Nils Berndtson (vpk)*, Ove Eriksson (m)*, Ingvar Björk (s)
och Lars Ernestam (fp).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

Särskilt yttrande

av Gunnar Biörck i Värmdö (m)

Jag har tidigare (motion 1977/78:1865 samt riksdagens protokoll 1977/
78:48 s. 93) försökt påkalla uppmärksamheten kring den dåliga informationen
till allmänheten - dvs. medborgarna - om vad som i själva verket
försiggår i riksdagen, speciellt med avseende på vad riksdagen verkligen -ofta efter debatt - beslutar. Jämfört med det utrymme pressen skänker åt
rockartister och fotbollsmatcher, och televisionen åt krigiska händelser i
Mellanöstern och Latinamerika, intar verkligen redogörelser för vad ”svenska
folkets valda ombud” uträttar en mycket underordnad plats. Nyhetsjakten
inom massmedia gör att förslag (eller t. o. m. ”läckor” om kommande
förslag) utbasuneras under rubriker som ger allmänheten intrycket att

KU 1983/84:10

11

förslaget redan är antaget, i oförändrad form t. o. m., redan innan det ens
framlagts. Regeringar, av skilda slag, ger presskonferenser om propositioner,
som ännu inte avlämnats till riksdagen. Oppositionspartierna har i
självförsvar tvingats till samma slag av utåtvänd informationsverksamhet.
Dessa förhållanden har lett till att redovisningen av den slutliga riksdagsbehandlingen
helt kommer i skymundan, även där väsentliga förändringar -eller en allsidig genomlysning av problematiken - i fråga om de ursprungliga
förslagen skett. Riksdagsjournalisterna hämtar uppenbarligen också sina
informationer ur en ganska trång krets av informatörer, med vilka de lever i
symbios.

Det är mot denna bakgrund jag har funnit riksdagens egen informationspersonal
alldeles otillräcklig för uppgiften att förmedla en tillräckligt saklig,
men ändå tillräckligt intressant information till medborgarna. Utskottet
anför, liksom tidigare, att information i annonsform skulle ställa sig
oöverkomligt dyrbar. Jag har förståelse för den synpunkten. Men i betraktande
av de mycket stora anslag, som i form av presstöd utgår till ett stort
antal tidningar, har jag ändå tyckt att riksdagen skulle kunna begära någon
motprestation - av de berörda tidningarna eller av pressen som kollektiv. Jag
vet att denna synpunkt anses provokativ, men jag vill ändå inte släppa den.
För mig är det obegripligt att riksdagen, som numera är den första
statsmakten, framhärdar i att vara ängslig och underdånig både mot den
andra statsmakten, regeringen, och den tredje, massmedierna. Civilkurage
är tyvärr ingen framträdande svensk egenskap. Om den över huvud taget
skall finnas någonstans borde det dock vara i Sveriges riksdag.

KU 1983/84:10

12

Bilaga 1

REGLER FÖR STIPENDIER TILL RIKSDAGSLEDAMÖTER FÖR
ENSKILDA STUDIERESOR antagna av talmanskonferensen 1982

1 §

Riksdagsledamot kan av talmanskonferensen beviljas stipendium för
utrikes studieresa som bedöms vara av värde för fullgörande av uppdraget
som riksdagsledamot. Studieändamålet bör ha anknytning till uppgifterna i
riksdagsorgan som sökanden tillhör eller avse ämne som sökanden i sin
egenskap av riksdagsledamot eljest ägnat eller avser att ägna särskilt intresse.

2 §

Stipendium kan inte påräknas som en rättighet, som tillkommer varje
riksdagsledamot eller ersättare. Talmanskonferensen prövar fritt angelägenhetsgraden
av de ansökningar som inkommer.

Det förutsätts att ett fast belopp står till talmanskonferensens förfogande.
Stipendierna är inte avsedda att täcka alla med resorna förenade kostnader.
Vid sådana tillfällen då de i och för sig berättigade anspråken blir betydligt
större än tillgången på medel kan kraftiga reduktioner behöva göras av de
belopp som kan beviljas enligt 3 §.

3 §

Stipendium beviljas med högst tre fjärdedelar av beräknad resekostnad.
Med resekostnad avses nettokostnad för färdbiljetter samt levnadskostnader
beräknade enligt utrikesdepartementets normer.

4 §

Talmanskonferensen fastställer det högsta stipendiebelopp som under en
valperiod kan beviljas riksdagsledamot. Beloppet kan uppdelas på flera
resor.

Anm. F. n. är högsta stipendiet för studieresa inom Europa 4 000 kr. och för
studieresa utanför Europa 6 000 kr.

5 §

Stipendieresa skall företas på sådan tid att någon frånvaro av betydelse
från riksdagsarbetet ej erfordras.

6 §

För gruppresor utgår stipendier till högst 12 deltagare.

KU 1983/84:10

13

7 §

Ersättare för riksdagsledamot kan beviljas stipendium endast om denne
under en och samma valperiod tjänstgjort eller beräknas tjänstgöra en tid
som sammanlagt motsvarar ett lagtima riksmöte.

8 §

Ansökan om stipendium avseende resor som skall påbörjas under tiden
den 1 januari-den 31 maj skall inlämnas senast den 31 oktober året
dessförinnan. Ansökan avseende resa som skall påbörjas under tiden den 1
juni-den 31 december skall inlämnas senast den 30 april.

9 §

I ansökan om stipendium skall anges resans syfte och lämnas en plan över
resans uppläggning. Studieändamålets anknytning till sökandens riksdagsuppdrag
eller särskilda intresse enligt 1 § skall även anges.

Uppgift skall lämnas om hur många dagar som resan avses omfatta och när
resan skall äga rum.

I ansökan skall vidare anges en beräkning enligt 3 § av resekostnaderna
samt önskat stipendiebelopp.

10 §

Den som beviljats resestipendium skall snarast underrätta riksdagens
internationella sekretariat om resmål och restid samt resans syfte och
uppläggning.

11 §

Den som företagit studieresa med stipendium från riksdagen skall senast
två månader efter det att resan avslutats till talmanskonferensen avlämna
berättelse över de iakttagelser och rön som han/hon har gjort under resan.

mlnab/gotab 78816 Stockholm 1984

minab/gotab Stockholm 1983 77233

Tillbaka till dokumentetTill toppen