om vissa fiskefrågor
Betänkande 1984/85:JoU1
JoU 1984/85:1
Jordbruksutskottets betänkande
1984/85:1
om vissa fiskefrågor
Motioner
I motion 1983/84:685 av Gullan Lindblad (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om förslag till ändring av fiskeriförordningen så att frysta
importerade kräftor får säljas i detaljhandeln till efter nyår.
I motion 1983/84:1828 av andre vice talman Anders Dahlgren m.fl. (c)
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om nödvändigheten av att underlätta och påskynda arbetet
med bildandet av fiskevårdsområden i stället för införande av ett fritt
handredskapsfiske,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen i övrigt anförts.
Utskottet
I betänkandet behandlar utskottet två motioner som väckts under
allmänna motionstiden i januari 1984. Den första motionen tar upp frågan
om kräftsäsongens längd; i den andra behandlas fiske vårdsområdesbildningen
och handredskapsfisket vid södra ostkusten.
Försäljningen av kräftor
I motion 1983/84:685 yrkas att försäljningen av frysta importerade kräftor
skall få säljas i detaljhandeln fram till nyår.
Motionen har redan tillgodosetts genom ändring (1984:372) av fiskeriförordningen
(1982:126). Ändringen har trätt i kraft den 1 juli 1984. Kräftsäsongen
har tidigare slutat den 1 november. Efter detta datum har kräftor
varken fått fiskas, importeras okokta eller säljas. Genom ändringen inträder
förbud mot kräftfiske, import och försäljning först den 1 januari. Kräftsäsongen
har således förlängts till att omfatta tiden från den andra onsdagen i
augusti fram till nyår.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.
Bildande av fiskevårdsområden
I motion 1983/84:1828 erinrar Anders Dahlgren m. fl. (c) om att riksdagen
i december 1982 begärt att regeringen kommer med förslag om införande av
1 Riksdagen 1984185.16 sami. Nrl
JoU 1984/85:1
2
fritt handredskapsfiske utefter södra ostkusten, Blekinges sydkust, kring
Gotland och i de fem stora insjöarna. Beslutet överensstämmer emellertid
inte vad beträffar fisket längs södra ostkusten med den slutsats som 1973 års
fiskevattensutredning drog av sina överväganden, nämligen att inte föreslå
någon inlösen av fisket på det kustavsnittet, hävdar motionärerna. Enligt
deras mening kommer ett genomförande av riksdagens beslut att medföra en
rad problem vid södra ostkusten, för bl. a. yrkesfisket, naturvården och
skärgårdsborna. Samhället får kostnader för inlösen. Enligt motionen är det
nödvändigt att underlätta och påskynda arbetet med bildandet av fiskevårdsområden
i stället för att införa ett fritt handredskapsfiske.
Utskottet får erinra om att riksdagen våren 1981 beslöt om åtgärder för att
främja fritidsfisket (prop. 1980/81:153, JoU 1980/81:29). Åtgärderna var
föranledda av förslag som framlagts av 1973 års fiskevattensutredning i
betänkandet Fiska på fritid (SOU 1978:75).
Riksdagsbeslutet innebar bl. a. att en ny lag (1981:533) om fiskevårdsområden
antogs. Denna skulle göra det lättare och billigare att bilda fiskevårdsområden
än vad som varit möjligt med tidigare gällande lag (1960:130).
Däremot ansåg dåvarande jordbruksministern inte att de förslag utredningen
lågt fram om frisläppande av handredskapsfisket längs Gotlandskusten och
Blekinges sydkust samt i de stora sjöarna borde antas. - Utredningen hade
icke föreslagit frisläppande av handredskapsfisket längs södra ostkusten. -Utskottet biträdde regeringens förslag. I en reservation till beslutet uttalade
sig socialdemokraternas representanter för frisläppandet av handredskapsfisket
vid alla kuststräckor samt i de stora sjöarna. Riksdagen följde
utskottet.
I december 1982 begärde riksdagen förslag från regeringen om frisläppande
för allmänheten av handredskapsfisket utanför södra ostkusten, längs
Gotlands kuster och Blekinges sydkust samt i de fem stora sjöarna med
anledning av motioner i ärendet (JoU 1982/83:7, rskr 1982/83:66). Därvid
anförde utskottet bl. a. att de nämnda vattnen i stor utsträckning ligger i
anslutning till de stora befolkningskoncentrationerna i vårt land och att de
skulle kunna användas av ett stort antal fiskande om de görs tillgängliga.
Allmänna rekreationspolitiska motiv talade sålunda för ett frisläppande av
handredskapsfisket. Utskottet framhöll vidare att svårigheterna på många
håll är stora att bedriva en aktiv fiskevård och att åstadkomma fiskeupplåtelser
med nuvarande uppsplittring av ägandeförhållandena. Möjligheterna att
satsa på en utvecklad fiskevård skulle underlättas genom frisläppande av
handredskapsfisket, anförde utskottet. Mot beslutet reserverade sig moderata
samlingspartiets, centerns och folkpartiets representanter i utskottet.
Hösten 1983 avvisade riksdagen förslag i motioner om att återta, eller
åtminstone uppskjuta verkställigheten av den beslutade reformen (JoU
1983/84:4).
Inom jordbruksdepartementet har en departementspromemoria upprättats
med närmare förslag om hur frisläppandet av handredskapsfisket i de
JoU 1984/85:1
3
berörda vattnen skall ske (Ds Jo 1984:3). I promemorian erinras om att 1982
års riksdagsbeslut innebär att reformen skall utformas så att den såvitt
möjligt inte är till nackdel för vare sig enskilda eller allmänna intressen och
att stor hänsyn bör tas till yrkesfisket. Ett frisläppande av handredskapsfisket
kommer enligt promemorian i de allra flesta fall inte att medföra någon skada
för fiskerättsinnehavarna. I vissa speciella fall kan frisläppandet dock komma
i konflikt med ett pågående utnyttjande av vattenområdena i fråga för fiske.
Det föreslås därför att möjlighet öppnas för fiskerättsinnehavare att få
skadeersättning i dessa speciella fall. Statligt stöd bör enligt förslaget även
utgå till fiskevårdande åtgärder för att kompensera bortfall av intäkter för
fiskekortsförsäljning. Reformen bör enligt promemorian finansieras genom
införande av en fiskevårdsavgift uppgående till 50 å 100 kr. om året.
Reformen bör träda i kraft den 1 januari 1985.
Promemorian har remissbehandlats. Ärendet bereds i regeringskansliet.
För egen del vill utskottet anföra följande.
Längs större delen av den svenska kusten är fiske med rörliga redskap, dvs.
både med spö och nät, fritt ända in till stranden. Det gäller utefter hela
västkusten och Skånekusten, kusten av Uppsala län till Östhammars
kommun i söder och hela Norrlandskusten (med undantag för laxfiske).
Längs södra ostkusten, Gotlands kuster och Blekinges sydkust är fisket med
olika rörliga redskap, dock ej handredskap, f. n. fritt i viss utsträckning på
flera olika kustavsnitt. I de fem stora sjöarna är fiske med handredskap på
enskilt vatten tillåtet endast i vissa delar av Vänern, Mälaren och Hjälmaren.
Enligt utskottets mening kommer ett frisläppande av handredskapsfisket
enligt 1982 års riksdagsbeslut att verka främjande för rekreationsintressena.
Samtidigt finner utskottet att bildandet av fiskevårdsområden enligt 1981 års
lag givetvis också bör främjas. Strävan bör vara att minska de motsättningar
som kan finnas mellan olika intressen. Mot bakgrund av det anförda och med
hänsyn till att frågan f. n. bereds i regeringskansliet avstyrker utskottet
motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande kräftsäsongen
att riksdagen avslår motion 1983/84:685,
2. beträffande fiskevårdsområden m. m.
att riksdagen avslår motion 1983/84:1828.
Stockholm den 9 oktober 1984
På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON
JoU 1984/85:1
4
Närvarande: Einar Larsson (c), Håkan Strömberg (s), Ove Karlsson (s),
Hans Wachtmeister (m), Sven Eric Lorentzon (m), Kerstin Andersson (c),
Jens Eriksson (m), John Andersson (vpk), Åke Selberg (s), Jan-Eric Virgin
(m), Bengt Kronblad (s), Ulf Lönnqvist (s), Wivi-Anne Radesjö (s) och Lars
Ernestam (fp).
Reservation
Einar Larsson (c), Hans Wachtmeister (m), Sven Eric Lorentzon (m),
Kerstin Andersson (c), Jens Eriksson (m), Jan-Eric Virgin (m) och Lars
Ernestam (fp) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Långs större”
och slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse:
Längs större (lika med utskottet) Mälaren och Hjälmaren.
Utskottet finner att ett frisläppande av handredskapsfisket längs de stränder
och kustavsnitt som berörs av 1982 års riksdagsbeslut är såväl principiellt
förkastligt som ekonomiskt kostsamt och inte heller ägnat att främja det
angivna syftet, nämligen att lägga grunden för ett bättre fritidsfiske. Ett
bättre sätt att få ett rimligt utbud av fritidsfiskemöjligheter vore att, som
förordas i motionen, lösa balansgången mellan yrkes- och fritidsfisket,
naturvårdens och skärgårdsbornas intressen med hjälp av fiskevårdsområden.
Regeringen bör således, i stället för att föreslå införandet av ett fritt
handredskapsfiske inom de berörda områdena, söka underlätta och påskynda
arbetet med bildandet av fiskevårdsområden. Vad utskottet sålunda
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande fiskevårdsområden m. m.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1983/84:1828.
mlnab/gotmb Stockholm 1984 79026