om vissa fiskefrågor
Betänkande 1980/81:JoU4
1
)
JoU 1980/81:4
Jordbruksutskottets betänkande
1980/81:4
om vissa fiskefrågor
Motioner
I motion 1979/80:305 av Magnus Persson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
begär att regeringen uppdrar år fiskeristyrelsen att bestämma erforderlig
mängd kvicksilverfri fisk i form av öring- och laxsmolt för utsättning i
Vänern.
I motion 1979/80:928 av Jens Eriksson (m) och Georg Åberg (fp) yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om ökad representation i fiskenämnderna
för yrkes- eller binäringsfisket.
I motion 1979/80:931 av Filip Johansson (c) yrkas att riksdagen beslutar att
fiskevattensägarna skall vara representerade i länens fiskenämnder.
I motion 1979/80:944 av Georg Åberg (fp) och Jens Eriksson (m) yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller att låta föranstalta om en objektiv
undersökning beträffande arbetstidens längd inom det svenska yrkesfisket.
1 motion 1979/80:1371 av Rolf Andersson m. fl. (c, m, fp) yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn av reglerna för erhållande
av licens för yrkesfiske i enlighet med de principer som skisseras i
motionen.
I motion 1979/80:1380 av Erik Hovhammar och Jens Eriksson (m) yrkas att
riksdagen begär att regeringen utreder frågan om en utvidgad akvakultur i
Sverige i enlighet med vad som i motionen anförts.
I motion 1979/80:1388 av Erik Olsson m. fl. (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär skyndsam utredning om de fasta fiskredskapens inverkan
på laxens och havslaxöringens möjligheter till naturlig vandring uppför våra
älvar.
I motion 1979/80:1391 av Karl-Erik Svartberg och Jan Bergqvist (s) yrkas
att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla om en översyn av den
författning som reglerar det statliga stödet till fisket (SFS 1978:516), så att
stöd till fisk- och musselodling kan utgå även till icke yrkesfiskare.
I motion 1979/80:1750 av Christer Eirefelt (fp) yrkas att riksdagen anhåller
att regeringen snarast tar upp förhandlingar med Norge om laxfisket på den
norska västkusten och om bidrag till den västsvenska odlingen av laxfisk.
1 Riksdagen 1980181. 16 sami. Nr 4
JoU 1980/81:4
2
Motivering
Laxfisket
Större resurser måste enligt motion 1979/80:305 snabbt anslås för att öka
inplanteringen av lax och öring i Vänern. Fiskeristyrelsens sötvattenslaboratorium
har i sitt åtgärdsprogram för Vänern bl. a. föreslagit att sjön tillförs
så mycket smolt (lax- och öringungar) att en årlig fångst av 100 ton lax och
öring uppnås. Detta bedöms möjligt sedan Vänerns vatten blivit allt renare
och bättre under senare år. Emellertid måste samhällets strävanden att
förbättra vatten och fiskebestånd fullföljas, anser motionärerna.
Enligt motionen ålades Uddeholms AB genom regeringsbeslut 1976 att
utplantera öring och laxsmolt i Vänern som kompensation för nedsmutsning
av sjöns vatten. Frågan om utplanteringens storlek hade småningom
hänskjutits till koncessionsnämnden, vars beslut i ärendet enligt motionärernas
uppfattning dock icke är tillräckligt långt gående för att reparera den
skada som åsamkats lax- och öringsbeståndet i sjön.
I motion 1979/80:1388 framhålls att tillgången på lax och havsöring för avel
i våra älvar avsevärt minskat under de senaste åren. Enligt motionen kan den
minskade tillgången bero på att fiskens möjlighet att finna vägen upp i
vattendragen reducerats sedan man i början av 1970-talet började fiska med
”finnfällor”. Utan att ta ställning till om det är dessa fångstredskap som
skapat den dåliga tillgången på lax och havsöring anser motionärerna att en
utredning bör tillsättas som undersöker frågan.
Enligt motion 1979/80:1750 försvåras de åtgärder som vidtagits och
planeras för att restaurera det för yrkesfisket, sportfisket och turismen
mycket betydelsefulla laxbeståndet på västkusten av ändrade fiskeregler i
Norge. Framför allt har Hallands län drabbats. Medan norska fiskare under
perioden 1952-1970 tog 2 % av återfångsterna av smolt som märkts i Sverige
tog de 1979 en tredjedel av 1978 års utsättning, uppger motionären. Orsaken
är att användningen av drivgarn ökat och att det norska drivgarnsfisket sedan
1972 flyttats längre ut från land (till mellan 4 och 12 sjömil) så att näten
kommit i stråk där den svenska västkustlaxen vandrar.
Musselodling
I motion 1979/80:1380 erinras om att man runt om i världen har startat
projekt i fråga om odling av fisk, skaldjur och musslor, s. k. akvakultur.
Speciellt musselodlingen torde enligt motionen vara av stort intresse för
Sverige. Huvudparten av den svenska musselkonsumtionen utgörs av
importerade musselkonserver från främst Korea men även från Danmark,
medan den svenska produktionen är föga utvecklad. Svenskproducerade
musslor har enligt motionen blivit dyrare än importerade eftersom förädlingsindustrin
inte vågat satsa på maskinell utrustning för musselbehandling
och musselkonservering. Den svenska västkusten erbjuder en mycket bra
JoU 1980/81:4
3
miljö för musselodling. Vattnet är rent och näringsrikt, tillgången på
mussellarver är stadig och säker. Odlingarna i Sverige ger hög avkastning per
hektar. På grund av att de producentländer vi köper från i många fall ger
statligt stöd till fryslagring, hantering m. m. kan enligt motionen priserna
hållas nere. Något liknande förekommer inte i Sverige.
Enligt motion 1979/80:1391 har bl. a. utvecklingsarbete klarlagt att lönsam
odling av blåmusslor är möjlig på västkusten. Från social synpunkt noteras i
motionen att odlaren har arbetsplatsen nära hemmet. Visst igångsättningsstöd
synes emellertid erforderligt för industriell produktion i större skala.
Motionärerna uppmärksammar särskilt att personer som inte är yrkesfiskare
har haft små möjligheter att erhålla stöd till musselodling och efterlyser
ändring härvidlag.
Yrkesfiskets villkor
Enligt motion 1979/80:944 är det ställt utom allt tvivel att arbetstiden är
betydligt längre inom det svenska yrkesfisket än vad som är fallet inom de
flesta andra yrken. Sedan riksdagen år 1978 uttalat att yrkesfiskarna skall ha
rätt till en tryggad försörjning liksom andra yrkesgrupper har relationerna
mellan det svenska yrkesfisket och samhället i övrigt kommit in i ett nytt
skede, hävdar motionärerna. Ett nytt system för yrkesfisket har introducerats.
Fiskets lönsamhet är nu föremål för förhandlingar mellan statliga
myndigheter samt fiskets organisationer, på samma sätt som länge varit
brukligt inom jordbruket. Arbetstidens längd inom fisket måste nu kunna
vägas in då lönsamheten skall diskuteras, framhåller motionärerna och
efterlyser en fullt objektiv undersökning om arbetstidens längd inom de olika
fiskegrenarna, såsom trålfiske, garnfiske och vadfiske.
I motion 1979/80:1371 erinras om att prisstöd m. m. till fisket numera kan
utgå till den som meddelats särskild licens för yrkesfiske. Som villkor för
erhållande av licens hade enligt motionärerna uppställts kravet att vederbörande
måste vara registrerad för redovisning av mervärdeskatt (vilket i sin tur
förutsätter att bruttoinkomsten av fisket uppgår till 10 000 kr.).
Fiskare har vidare, framhåller motionärerna, skyldighet att lämna uppgift
om innehav av båtar och redskap till statistiska centralbyrån. Skyldig att
lämna sådan uppgift är den som under 1979 hade en bruttoinkomst på 4 000
kr.
Motionärerna anser att inkomstreglerna för erhållande av licens för
yrkesfiske och för skyldighet att lämna statistiska uppgifter bör samordnas.
1* Riksdagen 1980181. 16 sami. Nr 4
JoU 1980/81:4
4
Fiskenämnderna
Fiskenämnderna har, framhålls det i motion 1979/80:928, kommit att få
handlägga många för yrkesfisket angelägna frågor. Särskilt nämns i motionen
yttranden över enskilda yrkesfiskarelicenser, licenser för fiskefartyg, fiskerilån
etc. Frågor av denna karaktär kommer även fortsättningsvis att ta en
stor del av fiskenämndernas arbete i anspråk, hävdar motionärerna och
föreslår att en ökning av antalet ledamöter tillåts ske.
Enligt motion 1979/80:931 finns det i vissa fiskenämnder icke med någon
representant för fiskevattensägarna. Deras deltagande måste enligt motionären
anses som synnerligen angeläget då de frågor som behandlas i
fiskenämnderna i stor utsträckning kommer att beröra tillgången på
fiskevatten för såväl yrkesfiskets som fritidsfiskets behov.
Utskottet
I detta betänkande redovisar utskottet sina ställningstaganden till ett antal
motioner rörande fiske, vilka väckts vid föregående riksmöte. Motionerna
rör laxfisket och odling av lax och öring, musselodling vid västkusten,
yrkesfiskets villkor samt fiskenämndernas sammansättning.
Laxfisket m. m. I motion 1979/80:305 hemställs att fiskeristyrelsen får i
uppdrag att bestämma erforderlig mängd kvicksilverfri fisk i form av öringoch
laxsmolt för utsättning i Vänern.
I motionen beskrivs hur Uddeholmsbolaget ålagts sätta ut lax- och
öringungar i Vänern för att kompensera för den förstörelse av fiskbeståndet
som sker genom utsläpp från Skoghallsverken. Enligt motionärernas
uppfattning hade koncessionsnämnden bestämt kompensationens storlek
alltför lågt. Enligt vad utskottet inhämtat ålade koncessionsnämnden för
miljöskydd i beslut år 1977 Uddeholms Aktiebolag att svara för utsättning av
öring och laxsmolt i Vänern under åren 1977-1981 för en total kostnad av
750 000 kr. Sedan besvär anförts häröver har regeringen i huvudsak fastställt
koncessionsnämndens beslut. Därmed har det aktuella koncessionsärendet
slutligt avgjorts när det gäller tillåtlighetsfrågan. Fortfarande prövas
emellertid, i vattenmål, frågan om ersättning för vållad skada på allmänt och
enskilt fiske genom Skoghallsverkens kvicksilverutsläpp i Vänern.
De utsättningar som genomförts under de senaste åren och som enligt
planering kommer att fortsätta har enligt vad utskottet erfarit hittills varit
mycket framgångsrika. Fångsten av lax och öring i Vänern som 1972 utgjorde
blott 500 kg, uppgick 1979 till 34 ton. 1979 blev laxen det värdemässigt
viktigaste fiskslaget i Vänern. Från rent ekonomisk synpunkt kan denna typ
av fiskevård således mycket väl försvaras, särskilt som den även ger god
sysselsättning. Utskottet har även erfarit att de olika stammarna av Vänerlax
utgör en värdefull tillgång i genetiskt hänseende. Även från naturvårdssynpunkt
tilldrar sig Vänerlax, som är en relikt från istiden, ett betydande
JoU 1980/81:4
5
intresse. Från vetenskaplig synpunkt har dessa fiskstammar mycket att
berätta om laxfiskens utveckling.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om de uttalanden om fiskevårdens
betydelse som gjordes, då riksdagen för två år sedan godkände vissa
allmänna riktlinjer för fiskeripolitiken (prop. 1977/78:112, JoU 1977/78:23,
rskr 1977/78:272). Det framhölls därvid att såväl yrkesfisket som fritidsfisket
är beroende av en aktiv fiskevård. Viktiga delar av havsfisket liksom kustoch
insjöfisket är i dag mycket beroende av att utsättningar av fiskungar görs i
syfte att förbättra fisktillgången. Samtidigt förutsätter fiskevården att de
vatten i vilka fisken lever har sådan kvalitet att fisken kan överleva och
föröka sig. En effektiv miljölagstiftning och tillsyn över dess efterlevnad är
väsentliga förutsättningar härför. Arbete med att förbättra lagstiftning och
tillsyn pågår. De anförda synpunkterna har betydelse inte minst när det gäller
frågor om kompensationsutsättningar m. m. inom det viktiga område för
insjöfiske som Vänern och dess vattensystem utgör.
Motionsförslag om ökade resurser för restaureringen av lax- och öringsbeståndet
i Vänern har vid flera tillfällen behandlats av riksdagen. Det har då
från utskottets sida framhållits att fiskbeståndet i Vänern bl. a. måste komma
att prövas i det större sammanhang vari 1973 års fiskevattensutrednings
arbete utgör en viktig del. Något särskilt initiativ från riksdagens sida har
därför inte ansetts erforderligt.
Fiskevattensutredningen har i sitt betänkande Fiska på fritid (SOU
1978:75) föreslagit att allmänna medel anslås för fortsatt utsättning av laxfisk
i bl. a. Vänern för i första hand fritidsfiskets behov. Betänkandet har
remissbehandlats. Enligt vad utskottet erfarit beräknas proposition i ämnet
bli framlagd under innevarande riksmöte.
Utskottet vill för sin del betona värdet av att effektiva åtgärder sätts in för
att hålla beståndet av lax och öring i Vänern på en tillfredsställande nivå. Det
framgår av den ovan lämnade redogörelsen att betydande ansträngningar
också görs för att trygga fortsatt utsättning av smolt i sjön. Mot bakgrund
härav och i avvaktan på den kommande prövningen av fiskevattensutredningens
förslag synes något särskilt initiativ från riksdagens sida f. n. inte
erforderligt.
I motion 1979/80:1388 begärs skyndsam utredning om de fasta fiskeredskapens
inverkan på laxens och havsöringens möjligheter till naturlig
vandring uppför våra älvar.
Utskottet vill hänvisa till att fiskevattensutredningen i sitt betänkande
utförligt diskuterar problemen kring lax- och öringsfisket i Östersjön och vid
Norrlandskusten. De s. k. laxfällorna som i snabbt ökande utsträckning
kommit att ersätta storryssjorna i skärgården utanför älvmynningarna
uppmärksammas. Utredningen föreslår att det bör tillskapas en "möjlighet
att expropriera fiske, som utgör hinder för fiskevården. Det kan exempelvis
röra sig om fisket med ett eller flera fasta redskap i ett mynningsområde i de
fall detta fiske hindrar erforderlig uppgång av vandringsfisk för avelsända
-
JoU 1980/81:4
6
mål. Expropriationsrätten bör dock inte omfatta endast fiske i mynningsområden
utan allt fiske som av fiskevårdsskäl bedöms böra tas i anspråk i sin
helhet.” (SOU 1978:75 s. 243.)
Utskottet får vidare i förevarande sammanhang erinra om att frågan om
begränsningar av laxfisket i Östersjön för första gången tagits upp till
behandling vid de nyligen avslutade förhandlingarna i Warszawa om fisket i
Östersjön under 1981. Den svenska delegationen föreslog att fångstmängden
skulle begränsas till 1 750 ton, vilket i huvudsak motsvarar den kvantitet som
hade rekommenderats från vetenskapligt håll. Någon enighet kunde dock
icke nås, och för 1981 kommer därför varje land att bestämma hur mycket lax
som får fångas i den egna zonen.
Det är enligt utskottets uppfattning klarlagt att laxen i Östersjön och dess
vikar utsätts för hårdare beskattning än vad området förmår reproducera.
Från flertalet berörda länders sida är man uppmärksam på detta förhållande.
Frågan är också föremål för diskussion på det internationella planet. De
fiskevårdande myndigheterna följer uppmärksamt utvecklingen av fisket vid
älvmynningarna. Med hänsyn härtill och i avvaktan på den prövning som
förestår av fiskevattensutredningens betänkande finner utskottet att riksdagen
inte f. n. har anledning ta något särskilt initiativ med anledning av motion
1979/80:1388.
I motion 1979/80:1750 yrkas att regeringen tar upp förhandlingar med
Norge om laxfisket på den norska västkusten och om bidrag till den
västsvenska odlingen av laxfisk.
Enligt vad utskottet erfarit var den norska fångsten av lax från svenska
västkusten så sent som för tio år sedan helt obetydlig. Under de senaste åren
har detta fiske dock fått stor omfattning. Man beräknar att bortemot hälften
av alla laxar som har sitt ursprung på den svenska västkusten nu fångas i de
norska drivgarnen. Även på norsk sida har man uppmärksammat den fara
som är förknippad med de moderna fiskemetoderna. I flera norska laxälvar
har brist på avelslax konstaterats.
Utskottet är medvetet om att laxfisket utanför den norska kusten bedrivs
helt i enlighet med gällande bestämmelser och vid tidpunkt som från
fiskesynpunkt är lämplig, nämligen då laxen är fullvuxen och på vandring
mot sina lekplatser. Med moderna metoder drivs här ett effektivt fiske just i
de stråk där fisken vandrar. Det står samtidigt klart att en betydande del av
den fisk som fångas i de norska vattnen härrör från de svenska västkuståarna
och att detta fiske är till men för det svenska fisket samt kan utgöra ett hot
mot reproduktionsmöjligheterna. Det torde dock närmast böra ankomma på
fiskeristyrelsen som central fiskevårdande myndighet att bevaka dessa
frågor. Enligt vad utskottet erfarit följer fiskeristyrelsen också uppmärksamt
denna problematik. Utskottet finner därför att motion 1979/80:1750 inte bör
föranleda någon ytterligare riksdagens åtgärd.
Utskottet förutsätter att man från svensk sida i samband med kommande
svensk-norska fiskeförhandlingar söker åstadkomma de förbättringar i nu
JoU 1980/81:4
7
förevarande avseende som bedöms möjliga.
Musselodling. I motion 1979/80:1380 begärs en utredning av frågan om en
utvidgad akvakultur i Sverige. Vidare yrkas i motion 1979/80:1391 på en
översyn av den författning sorn reglerar det statliga stödet till fisket så att stöd
till fisk- och musselodling kan utgå även till icke yrkesfiskare.
Frågan om odling av musslor på den svenska västkusten har tidigare
behandlats av riksdagen vid olika tillfällen. Då riksdagen 1978 godkände nya
riktlinjer för fiskeripolitiken, anförde utskottet att det stöd till fiskets
rationalisering som då infördes bl. a. innebar att fiskerilån och lånegaranti
bör kunna lämnas för mindre anläggningar för fiskodling och musselodling,
om verksamheten bedrivs i kombination med yrkesmässigt fiske.
Under innevarande år har flera utredningar framlagts som behandlar
utveckling av akvakulturen i Sverige.
Forskningsrådsnämndens delegation för naturresursforskning har sålunda
framlagt en rapport. Svensk akvakultur: Näringsgren för framtida försörjning
och sysselsättning. I denna behandlas musselodlingen ingående vid
sidan om fiskodling, odling av alger, kräftdjur m. m.
Enligt rapporten finns det goda förutsättningar för svensk musselodling.
De potentiella produktionsmöjligheterna bedöms till minst 25 000 ton/år.
Möjligheterna att producera blåmusslor bestäms av biologiska, hydrologiska
och topografiska förhållanden men också av t. ex. vattenanvändningsanspråk.
Då den nuvarande konsumtionen i Sverige ligger på knappt 1 300 ton
(motsvarande 6 000-7 000 ton råa musslor) kommer storleksordningen på
svensk produktion av blåmusslor att bestämmas i första hand av avsättningsmöjligheterna,
där pris, kvalitet, konsumtionsvanor etc. är avgörande. En
bedömning av marknadsförutsättningarna för svenskodlade musslor är enligt
rapporten vansklig innan utvärdering skett av pågående försök.
Forskningsrådsnämnden har tillsatt en styrgrupp för att följa upp
rapporten om akvakultur. I styrgruppens uppgifter ingår att främja forskning
och praktiska åtgärder för att uppmuntra och stödja företag inom akvakulturen.
Styrgruppen kommer även att intressera sig för marknadsföringsproblemen.
I Länsplanering 1980 för Göteborgs och Bohus län ägnas akvakulturen
betydande utrymme. Länsstyrelsen anser att en utveckling av olika former av
en akvakultur kan ge viktiga sysselsättningstillfällen i stora delar av landets
kust- och skärgårdsområden. Den framhåller emellertid att det för närvarande
finns en mycket stor överkapacitet i musselodlingarna.
Skärgårdsutredningen för Göteborgs och Bohus län har framlagt ett
förslag till handlingsprogram i sin huvudrapport, daterad september 1980.
Ett kapitel ägnas havsodling. Utredningen finner att musselodlingen i
Sverige, dvs. huvudsakligen i Bohuslän, med framgång borde kunna ökas.
Vissa problem är dock fortfarande olösta. Det främsta gäller marknadsföringen.
Utredningen föreslår att förutsättningarna för havsodling i länet
underkastas fortsatt utredning. Vidare föreslås att regeringen vidtar sådana
JoU 1980/81:4
8
åtgärder att det statliga stödet till fisket kan utgå till bl. a. musselodlingar
även om dessa ej bedrivs i kombination med yrkesfiske.
Som följd av skärgårdsutredningens förslag har landstingets näringsnämnd
i Göteborgs och Bohus län beslutat tillsätta en utredning om hur en ökad
svensk musselodling skall marknadsföras för att finna avsättning. Utredningen
beräknas bli klar i april 1981.
Utskottet finner det intresse som i dag på olika håll visas akvakulturen
välmotiverat. Det framgår av den lämnade redogörelsen att akvakulturen
och inte minst musselodlingen, som aktualiserats i de två här behandlade
motionerna, på skilda håll bedöms ha möjligheter att lämna viktiga bidrag till
de berörda regionernas ekonomi och sysselsättning. Utskottet instämmer i
denna bedömning. Enligt utskottets uppfattning är de utredningar som enligt
den lämnade redogörelsen är på gång eller redan har avslutats, i allt
väsentligt ägnade att tillgodose syftet med motion 1979/80:1380. Den synes
därför inte behöva föranleda någon ytterligare riksdagens åtgärd.
Motion 1979/80:1391 syftar till en författningsändring så att även icke
yrkesfiskare skall kunna få stöd till fisk- och musselodling enligt förordningen
om stöd till fiskets rationalisering. Samma förslag har framförts av
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Utskottet har i och för sig en viss
förståelse för problemet. Den föreslagna ändringen skulle dock komma att
gå ut över yrkesfiskarnas berättigade krav på att prioriteras av det här
aktuella stör’ Med hänsyn härtill och bl. a. även till den överkapacitet som
f. n. finns i musselodlingarna synes motionen inte böra föranleda någon
ytterligare riksdagens åtgärd.
Yrkesfiskets villkor. I motion 1979/80:944 yrkas på en objektiv undersökning
beträffande arbetstidens längd inom det svenska yrkesfisket.
Utskottet får med anledning härav erinra om att prisöverläggningar för
fisket enligt 1978 års beslut om riktlinjer för fiskeripolitiken för första gången
ägde rum under våren 1980. Parterna kunde då icke nå fram till en
överenskommelse. Överläggningarna om fiskpriserna under våren 1981
pågår för närvarande. Inför dessa har uppgifter om arbetstidens längd inom
yrkesfisket inhämtats genom en enkät som utförts av jordbruksnämnden i
samråd med Sveriges fiskares riksförbund. Enligt vad utskottet inhämtat
anser man dock allmänt att enkätens resultat är behäftat med brister.
Motsvarande överläggningar om jordbrukspriserna har förts under en lång
följd av år. Vid dessa har man tidigare nöjt sig med mindre ambitiös statistik
om arbetstidens längd inom jordbruket. Sedan ett år driver statistiska
centralbyrån ett grundligare försöksprojekt för att kartlägga arbetstidens
längd inom jordbruket, baserat på kvartalsvis återkommande intervjuer med
lantbrukare och anställda inom lantbruket. Utskottet har även erfarit att man
i Norge f. n. genomför en mätning av yrkesfiskarnas arbetstid.
Utskottet instämmer med motionärerna i att relationerna mellan det
svenska yrkesfisket och samhället i övrigt kommit in i ett nytt skede sedan
JoU 1980/81:4
9
fiskets lönsamhet nu är föremål för överläggningar mellan statliga myndigheter
och fiskets organisationer. Enligt vad utskottet inhämtat har uppskattningen
av arbetstidens längd försvårats inte minst av att parterna haft olika
uppfattning om vilka moment arbetstiden skall anses omfatta. En utredning
av det slag motionärerna efterlyser skulle dels söka definiera hur arbetstiden
inom yrkesfisket skall mätas, dels genom ett enkätförfarande utröna den
faktiska arbetstidens längd inom yrket. Utskottet vill för sin del betona
värdet av att man som underlag för överläggningarna får så klargörande
uppgifter som möjligt i nu förevarande avseende. En närmare undersökning
av arbetstidsförhållandena inom fisket förefaller mot bakgrund av vad i det
föregående anförts motiverad. Det torde få ankomma på regeringen att
besluta om en sådan undersökning bör ske i form av en särskild utredning
eller på annat sätt.
Vad utskottet anfört med anledning av motion 1979/80:944 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
1 motion 1979/80:1371 yrkas på en översyn av reglerna för erhållande av
licens för yrkesfiske. Motionärerna påpekar att inkomstreglerna för erhållande
av licens för yrkesfiske och för skyldighet att lämna statistiska uppgifter
f. n. starkt avviker från varandra och bör samordnas.
Utskottet får i detta sammanhang erinra om att systemet med licensiering
av yrkesfisket har till syfte att ge garantier för att det statliga stödet till fisket
kommer yrkesfisket till del. När systemet infördes beviljades de fiskare licens
som bedrivit yrkesfiske under viss tid. I detta sammanhang kom frågan
huruvida vederbörande hade så stora inkomster av sitt fiske att han
registrerats som skattskyldig för mervärdeskatt att spela viss roll.
I fortsättningen kommer yrkesfiskelicens att beviljas sökande enligt de
kriterier som ställdes upp då riksdagen 1978 antog riktlinjerna för
fiskeripolitiken. Därvid fastslogs att med yrkesfiske avses sådant fiske som
utgör vederbörandes huvudsakliga inkomstkälla eller eljest är av betydelse
för vederbörandes försörjning. Vid prövningen av fråga om licens skall
tillgången på fisk och förutsättningarna i övrigt att bedriva ett rationellt fiske
beaktas, vare sig sökanden är etablerad fiskare eller inte.
Ett helt annat syfte har, enligt vad utskottet erfarit, statistiska centralbyråns
fiskeriinventeringar. Där gäller det att bl. a. från försörjningssynpunkt
få veta hur många fiskebåtar och hur mycket fiskeredskap som finns i landet.
Ett annat syfte är att från biologisk synpunkt få en total bild av de redskap
som används och de fångster som tas. Beloppsgränsen är satt i relation till
dessa undersökningssyften.
Utskottet finner sålunda att de av motionärerna angivna regelsystemen ej
har något sådant samband med varandra att en jämkning av villkoren skulle
vara meningsfull. Riksdagen bör avslå förevarande motion.
Fiskenämnderna. I motion 1979/80:928 påyrkas ökad representation i
fiskenämnderna för yrkes- eller binäringsfisket.
JoU 1980/81:4
10
I motion 1979/80:931 yrkas att fiskevattensägarna skall vara representerade
i länens fiskenämnder.
Länens fiskenämnder inrättades genom beslut av 1975/76 års riksdag
(prop. 1975/76:130, JoU 1975/76:39, rskr 1975/76:317). De påbörjade sin
verksamhet den 1 juli 1977.
Enligt riksdagsbeslutet bör fiskenämnderna i huvudsak handlägga ärenden
rörande finansieringsstöd, rådgivning och fiskefrågor i övrigt som tidigare
åvilat lantbruksnämnderna. De bör även fungera som beredande organ åt
länsstyrelserna i fiskefrågor som länsstyrelserna handlägger. Fiskenämnderna
består av fem ledamöter. Enligt propositionen, till vilken riksdagen anslöt
sig, borde yrkesfisket, fritidsfisket samt allmänna intressen vara företrädda i
nämnderna. I propositionen framhölls att dess förslag i fråga om den lokala
fiskeadministrationen sågs som ett provisorium i avvaktan på resultaten av
fiskerikommitténs och 1973 års fiskevattensutrednings arbete.
Den reform av fiskeripolitiken som genomfördes vid 1977/78 års riksmöte
grundades på fiskerikommitténs arbete. Ingen ändring gjordes därvid i
fiskenämndernas sammansättning. Däremot kom deras betydelse att öka till
följd av bl. a. införandet av systemet med yrkesfiskelicens. Fiskevattensutredningen
har i sitt betänkande lagt fram förslag som i viss utsträckning
beräknas komma att öka fiskenämndernas arbetsbelastning men har icke
ifrågasatt någon ändring i deras sammansättning.
Utskottet finner att förslagen i båda motionerna i och för sig förtjänar
beaktande. Det synes vidare uppenbart att fiskenämnderna i olika län har
skilda uppgifter och betydelse. I avvaktan på den prövning som förestår av
fiskevattensutredningens förslag bör emellertid motionerna enligt utskottets
mening inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.
Hemställan. Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande laxfiske m. m. lämnar motionerna
1979/80:305, 1979/80:1388 och 1979/80:1750 utan ytterligare
åtgärd,
2. att riksdagen beträffande musselodling lämnar motionerna
1979/80:1380 och 1979/80:1391 utan ytterligare åtgärd,
3. beträffande yrkesfiskets villkor
a) att riksdagen med anledning av motion 1979/80:944 ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet av vissa
undersökningar rörande arbetstidens längd inom yrkesfisket,
b) att riksdagen avslår motion 1979/80:1371,
4. att riksdagen beträffande fiskenämnderna lämnar motionerna
1979/80:928 och 1979/80:931 utan ytterligare åtgärd.
Stockholm den 4 november 1980
På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON
JoU 1980/81:4
11
Närvarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s)*, Maj Britt Theorin (s),
Börje Stensson (fp). Hans Wachtmeister (m)*. Sven Lindberg (s)*, Sven
Eric Lorentzon (m), Gunnar Olsson (s), Märta Fredrikson (c), Håkan
Strömberg (s). Esse Petersson (fp). Jens Eriksson (m), Lennart Brunander
(c), Wivi-Anne Radesjö (s) och Maja Ohlin (s)*.
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
GOTAB 65800 Stockholm 1980