om vissa fastighetsrättsliga frågor (Betänkande 1987/88:BoU13 Bostadsutskottet)

Bostadsutskottets betänkande
1987/88:13

om vissa fastighetsrättsliga frågor

BoU

1987/88:13

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner rörande expropriation av
bostadsrätter, förköp, reglerna om tillstånd till förvärv av hyresfastigheter,
bostadssaneringslagen, bostadsförmedling, kommunal bostadsanvisning,
ombildning från hyresrätt till bostadsrätt, andra regler om bostadsrätt (bl.a.
om lösningsrätt/hembud) samt olika hyresrättsliga frågor.

Utskottet tillstyrker inte något av motionsyrkandena. Ett motionsyrkande
(s) föranleder utskottet att föreslå riksdagen att göra ett tillkännagivande till
regeringen om hyresgästers ställning i ärenden rörande deras rätt till
förlängning av hyreskontrakt.

Reservationer har avgetts av samtliga partier.

Motionerna

I detta betänkande behandlas följande under allmänna motionstiden 1988
väckta motioner.

1987/88:Bo211 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i hyreslagstiftningen
så att lägesfaktorn ges ökad vikt,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i hyresförhandlingslagen
så att den enskilde hyresgästen kan ges förhandlingsrätt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ändringar i
hyreslagstiftningen görs så att ersättning för förhandlingskostnader, fritidsoch
boendeinflytandeverksamhet inte får ingå i hyran,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändringar för att
möjliggöra införandet av ”hyr-köp” av bostäder,

5. att riksdagen beslutar ändra lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet
m.m. så att förvärvstillstånd utöver nu gällande undantag inte heller
skall gälla en riksorganisation eller regional organisation för bostadsrättsföreningar,

6. att riksdagen beslutar ändra bostadsrättslagen (1971:479) så att nuvarande
regler om möjlighet för HSB och Riksbyggen att tillämpa hembudsskyldighet
avskaffas,

7. att riksdagen beslutar ändra lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv
för ombildning till bostadsrätt a) så att lagen inte skall gälla om

fastigheten innehåller färre än tre lägenheter, b) så att s.k. intresseanmälan 1

1 Riksdagen 1987/88.19sami. Nr 13

skall kunna göras även av hyresgäster boende i allmännyttiga bostadsföretag,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av ägarlägenheter
i enlighet med ägarlägenhetsutredningens betänkande Ägarlägenheter
(SOU 1982:40),

14. att riksdagen upphäver anvisningsrättslagen,

19. att riksdagen beslutar avskaffa förköpslagen (1967:868).

1987/88:Bo248 av Jan Sandberg (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bostadsförmedlingen.

1987/88:Bo249 av Jan Sandberg m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om s.k. ungdomskontrakt.

1987/88 :Bo262 av Alf Svensson (c) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagstiftningen
att kooperativ hyresrätt blir en etablerad boendeform,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagstiftningen
att även kommunalt ägda fastigheter under vissa förhållanden kan bli
föremål för ombildning till bostadsrätt i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1987/88:Bo401 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av gällande expropriationsregler, så att den
enskilda bostadsrättsinnehavarens ekonomiska rättigheter blir vederbörligt
beaktade vid expropriation.

1987/88:Bo402 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att snarast återinföra
möjligheten att begära prövning till hyresnämnd vid husköp av hyresgästbildade
bostadsrättsföreningar,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av ombildningslagen och
bostadsrättslagen i enlighet med vad som anförs i motionen.

1987/88:Bo403 av Tore Claeson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till lagstiftning som förhindrar att hyreslägenheter
tillåts stå outhyrda utan sakliga skäl.

1987/88:Bo404 av Axel Andersson och Ulla-Britt Åbark (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om skyldighet för hyresvärdar att i god tid sända ut hyresavier.

1987/88:Bo406 av Rune Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till ändring av bostadsrättslagen i enlighet med vad i
motionen anförts.

1987/88:Bo407 av Gunnar Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
översyn av förköpslagen.

BoU 1987/88:13

1987/88:Bo408 av Margareta Persson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att ändra bostadsrättslagen så att bostadslägenheter
endast kan innehas av fysiska personer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att återställa övernattningslägenheter till den reguljära bostadsmarknaden.

1987/88:Bo409 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätt för
hyresgäst att hänskjuta förlängningstvist till hyresnämnd.

1987/88:Bo410 av Tore Claeson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag som förbjuder andelslägenheter.

1987/88:Bo412 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådana förändringar av nuvarande lagstiftning
gällande andrahandsupplåtelse av bostadslägenhet så att hyresgäster kan
skyddas mot oskäliga hyror och erhålla besittningsskydd.

1987/88:Bo413 av Tore Claeson m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att snarast införa någon form av priskontroll och prisprövningsmöjligheter
vid upplåtelse och försäljning av bostadsrätter.

1987/88:Bo414 av Tore Claeson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att förslag snarast bör föreläggas riksdagen
om ändring av 12 kap. 55 § jordabalken (hyreslagen) om att hyran inte är att
anse som skälig om den är högre än hyran för lägenheter som med hänsyn till
bruksvärdet är likvärdiga.

1987/88:Bo415 av Hans Göran Franck och Lennart Andersson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ändring i lagen om förvärv av hyresfastighet.

1987/88:Bo417 av Margareta Andrén och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av en översyn av hyreslagstiftningen i syfte att underlätta ett ökat
serviceutbud i bostadsförvaltningen.

1987/88:Bo420 av Tore Claeson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätt för hyresgäst
att vägra betala kabel-TV-avgift och att förslag snarast bör föreläggas
riksdagen härom.

1987/88:Bo423 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av lagen
om förvärv av hyresfastighet.

1987/88:Bo424 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar om ändring i 2 § lagen om förvärv av hyresfastighet
beträffande s.k. rikskooperativa organisationer i enlighet med vad som
anförts i motionen,

BoU 1987/88:13

3. att riksdagen beslutar om ändringar i 60 a § bostadsrättslagen
beträffande s.k. rikskooperativa organisationer i enlighet med vad som
anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar stryka 14 § andra stycket bostadsrättslagen
(hembud),

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en lagändring så att de boende har företräde vid
försälj ning oavsett vem som äger fastigheten och oavsett vem som är köpare,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om borttagande av hinder för att omvandla äldre typer av sammanslutningar
såsom bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av förköpslagen,

8. att riksdagen beslutar avskaffa lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bostadsförmedlingars rätt att ta ut avgifter,

15. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i hyreslagen så att
ersättning för boinflytande och fritidsverksamhet inte skall anses som hyra,

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i hyresförhandlingslagen
så att avgörande för erhållandet av förhandlingsrätt blir att
föreningen åtnjuter hyresgästernas förtroende,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad vikt för lägesfaktorn i bruksvärdessystemet,

20. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i bostadssaneringslagen
så att vid utfärdande av hyresgästintyg för ombyggnad den mening
skall gälla som företräds av majoriteten av de boende i fastigheten.

1987/88:Bo426 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
om ändring av jordabalken enligt följande: Härigenom föreskrivs att 12 kap.
67 § jordabalken skall upphöra att gälla vid utgången av juni månad 1988.

1987/88:Bo427 av Tore Claeson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådan förändring av lagstiftningen att s.k.
övernattningslägenheter kan ställas till de kommunala bostadsförmedlingarnas
förfogande.

1987/88:Bo428 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om rätt för lokalhyresgäst att ingå i bostadsrättsförening på
samma villkor som de boende.

1987/88:Bo429 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt upphävs.

1987/88:Bo431 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar ändra bostadsrättslagen (1971:479) så att dubbelupplåtelse
av bostadsrätt blir möjlig,

3. att riksdagen beslutar upphäva lagen (1986:1242) om försöksverksamhet
med kooperativ hyresrätt,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjlighet att ta ut avgift för bostadsförmedling,

BoU 1987/88:13

6. att riksdagen beslutar att upphäva bostadssaneringslagen (1973:531) vad
avser vetorätt för hyresgästföreningen.

1987/88:Bo432 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att uttrycket ”folkrörelsekooperativ riksorganisation”
i bostadsrättslagen (1971:479) ersätts med ”riksorganisation eller
regional organisation för bostadsrättsföreningar”,

2. att riksdagen beslutar om ändring i lagen om förvärv av hyresfastigheter
(1975:1132), bostadsrättslagen (1971:479) och lagen om rätt till fastighetsförvärv
för ombildning till bostadsrätt (1982:532) vad avser reglerna för
ombildning av hyresrätt till bostadsrätt i enlighet med vad som anförts i
motionen,

3. att riksdagen beslutar om ändringar i hyresförhandlingslagen i enlighet
med vad som anförs i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge lägesfaktorn större tyngd vid hyressättning.

Utskottet
1 Expropriation

1 motion Bo401 (c) begärs att regeringen skall se över expropriationslagen, så
att enskilda bostadsrättshavares rättigheter blir vederbörligt beaktade vid
expropriation. Motionären anför osäkerhet om hur taxeringsvärde och
bokfört värde påverkar den ersättning som utgår vid expropriation av
bostadsrätt som skäl för den begärda översynen.

En expropriation av fastighet som upplåtits med bostadsrätt kan omfatta
såväl själva fastigheten som de särskilda rättigheter som bostadsrätterna
utgör för innehavarna (självständig rättighetsexpropriation). Om expropriationen
avser enbart själva fastigheten, kommer bostadsrätterna att upphöra,
såvida inte annat bestäms (osjälvständig rättighetsexpropriation). Oavsett
om det är fastigheten, bostadsrätterna eller bådadera i förening som görs
till föremål för expropriationen, kommer bostadsrättshavarna att inta
ställningen som sakägare i expropriationsmålet (1 kap. 5 § expropriationslagen)
och kan bl.a. väcka talan om ersättning vid fastighetsdomstolen (5 kap.
4 § samma lag).

Regler om expropriationsersättning finns i 4 kap. expropriationslagen.
Det finns också vissa regler i 5 kap., bl.a. i 5 kap. 23 § den föreskriften att
fastighetsdomstolen skall uppskatta såväl fastighetens värde som värdet av
särskild rätt som inte lämnas orubbad. Ersättning skall utgå för i princip
marknadsvärdet av det som tas i anspråk genom expropriationen. Härtill
kommer vissa justeringsregler (influensregeln och presumtionsregeln i 4 kap.

2 § resp. 3 § expropriationslagen). Dessa regler gäller på samma sätt för
bostadsrättshavare som för andra innehavare av särskild rätt till fastighet.
Taxeringsvärdet har i princip ingen betydelse för bestämmande av expropriationsersättning.
Utredningen i expropriationsmål består normalt av prisjämförelser
och avkastningsberäkningar, för vilka taxeringsvärdet i regel är
ovidkommande. Detsamma gäller det värde som finns upptaget i en
bostadsrättsförenings bokföring.

BoU 1987/88:13

Utskottet kan inte finna att det finns något behov av att se över
expropriationslagen med avseende på bostadsrättshavares ställning vid
expropriation. Utskottet avstyrker därför motion Bo401 (c).

2 Förköp

I moderata samlingspartiets partimotion Bo211 yrkande 19 förordas att
förköpslagen skall upphävas såsom onödig och stridande mot avtalsrättsliga
grundprinciper.

Utskottet avstyrkte senast i betänkandet BoU 1986/87:14 motsvarande
yrkande om upphävande av förköpslagen och gör nu ingen annan bedömning.
Moderata samlingspartiets partimotion Bo211 yrkande 19 avstyrks
således.

I folkpartiets partimotion Bo424 yrkande 7 begärs en översyn av förköpslagen
med motiveringen att lagen numera skulle ha förlorat mycket av sin
ursprungliga funktion.

Även ett yrkande om översyn av förköpslagen avstyrktes i det nyssnämnda
betänkandet. Med hänvisning till det ställningstagandet avstyrker utskottet
nu folkpartiets partimotion Bo424 yrkande 7.

Från andra utgångspunkter begärs en översyn av förköpslagen också i
motion Bo407 (s). Motionärerna menar att det är en brist i förköpslagen att
den inte ger möjlighet för en kommun att förköpa en del av ett fastighetsbestånd
som överlåts. Ofta är kommunen bara intresserad av vissa fastigheter
i ett sådant bestånd.

Som motionärerna anför innebär förköpsrätten att kommunen får förvärva
den egendom som en försäljning avser på de villkor som avtalats mellan
säljare och köpare. All egendom som omfattas av avtalet måste därför också
ingå i förköpet. Det finns en möjlighet för kommunen att hos domstol begära
jämkning av avtalsvillkor som oundgängligen måste ändras av hänsyn till
arten av köparens åtagande gentemot säljaren. Det kan t.ex. gälla vissa
tjänsteprestationer som köparen utfäst sig att utföra, men som kommunen
inte kan uppfylla. Sker en sådan jämkning, skall kommunen ersätta säljaren
för förlusten (5 § förköpslagen). Jämkning för att undanta viss egendom som
omfattas av avtalet kan inte ske.

Det förslag som motionärerna framför bryter mot grundprinciperna för
förköpslagen. Förslaget kan inte genomföras utan särskilda regler för
värderingen av den egendom som skulle omfattas av ett delförköp. Något
praktiskt behov av de föreslagna reglerna kan utskottet inte finna. De syften
som motionärerna vill främja torde regelmässigt kunna tillgodoses genom
expropriation, varvid uppkommande ersättningsfrågor får lösas inom ramen
för den lagstiftningen. Utskottet avstyrker därför förslaget om delförköp i
motion Bo407 (s).

I sammanhanget kan erinras om att riksdagen förra året enligt utskottets
förslag i betänkandet BoU 1986/87:14 s. 10 som sin mening gav regeringen till
känna att en utvärdering av förköpsrätten för permanentboende m.m. borde
göras.

BoU 1987/88:13

3 Tillstånd till förvärv av hyresfastighet

I 2 § 2 lagen om förvärv av hyresfastighet m.m., tillståndslagen, föreskrivs
vissa undantag från det generella kravet på tillstånd för förvärv av hyresfastighet.
Bl.a. undantas förvärv som görs av folkrörelsekooperativ riksorganisation
eller regional folkrörelsekooperativ organisation av bostadsrättsföreningar
eller bostadsrättsförening ansluten till en sådan organisation.

I moderata samlingspartiets partimotion Bo211 yrkande 5, folkpartiets
partimotion Bo424 yrkande 2 och i motion Bo432 (c) yrkande 2 såvitt nu är i
fråga begärs lagändringar i syfte att likställa de folkrörelsekooperativa
bostadsrättsorganisationerna med andra bostadsrättsorganisationer, bl.a. de
som tillhör Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation, så att alla
sådana organisationer blir undantagna från tillståndsplikt.

Utskottet har inte ändrat uppfattning i fråga om undantag från tillståndsplikt
för bostadsrättsorganisationer sedan den av motionärerna aktualiserade
frågan senast behandlades av utskottet i betänkandet BoU 1986/87:13.
Motsvarande yrkanden avstyrktes i det betänkandet, och utskottet avstyrker
också de nu aktuella partimotionerna Bo211 (m) yrkande 5, Bo424 (fp)
yrkande 2 och motion Bo432 (c) yrkande 2 såvitt nu är i fråga.

I enlighet med förslag i proposition 1986/87:37, vilka tillstyrkts av
bostadsutskottet (BoU 1986/87:13), infördes som 2 § 2 a tillståndslagen det
ytterligare undantaget från tillståndsplikt att förvärv som i andra fall än de i 2
§ 2 angivna sker av en bostadsrättsförening i den ordning som föreskrivs i 60 a
§ bostadsrättslagen skall vara fria från kravet på förvärvstillstånd. 60 a §
bostadsrättslagen innehåller bl.a. den regeln att en bostadsrättsförenings
förvärv av en hyresfastighet för ombildning till bostadsrätt skall fattas på
föreningsstämma och biträdas av hyresgästerna i minst två tredjedelar av de
uthyrda lägenheterna.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo402 yrkande 1 begärs att
det nya undantaget skall avskaffas så att en tillståndsprövning åter kommer
till stånd i de aktuella fallen. I motionens yrkande 2 begärs att regeringen
skall se över tillståndslagen och bostadsrättslagen för att stoppa möjligheterna
att kringgå majoritetskravet med hjälp av bulvaner för oseriösa fastighetsägare.

Utskottet finner inte skäl att återinföra tillståndsplikt för ombildningsfallen.
De generella villkoren för ombildning är dessutom föremål för översyn
av bostadsrättsutredningen. Utskottet avstyrker därför vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo402 yrkandena 1 och 2.

I motion Bo415 (s) förordas ett riksdagens tillkännagivande om ändring av
tillståndslagen i syfte att förbättra efterlevnaden av anmälningsplikten enligt
lagen. Motionärerna menar att det ofta förekommer att förvärv av andel i
bolag inte anmäls och att det förhållandet att förvärvet då inte blir giltigt inte
har någon effekt. Någon form av påföljd för utebliven anmälan borde
införas.

Utskottet har senast i betänkandet BoU 1986/87:13 behandlat frågor om
sanktioner för utebliven anmälan enligt tillståndslagen och - utan ställningstagande
till om en avgift bör införas eller inte - föreslagit riksdagen att begära
en översyn av frågan. Riksdagen beslöt enligt utskottets förslag. Utskottet

BoU 1987/88:13

har inhämtat att frågor om efterlevnaden av tillståndslagen nu studeras av
bostadsdepartementet. Utskottet utgår från att motionärernas förslag om
påföljder i tillståndslagen kommer att få en närmare belysning inom ramen
för dessa studier och avstyrker därför motion Bo415 (s).

I motion Bo423 (s) begärs ett riksdagens tillkännagivande om ändring av
tillståndslagen för att omöjliggöra vidareförsäljningar av hyresfastigheter
under den tid som förvärvsprövning pågår. Motionärerna menar att oklarhet
om vem som har äganderätten samt de praktiska och ekonomiska svårigheter
som uppstår i samband med att ett förvärv skall gå tillbaka medför
olägenheter.

I 5 och 10 b §§ tillståndslagen finns bestämmelser av innebörd att sådana
förvärv av hyresfastighet resp. av aktie eller andel i vissa fastighetsägande
bolag som inte anmäls eller fullföljs med ansökan inom rätt tid samt förvärv
som inte godkänns vid tillståndsprövningen är ogiltiga. Någon sakrättsligt
giltig övergång av äganderätten med verkan bl.a. mot hyresgäster sker alltså
inte förrän förvärvstillstånd beviljats. I den mån en hyresfastighet missköts
eller hyresvärden inte fullgör sina åtaganden, kan ägaren alltså inte genom
att hänvisa till att han sålt fastigheten lagligen frigöra sig från sitt ansvar
förrän förvärvet godkänts. Att - som motionärerna föreslår - förbjuda
vidareförsäljningar av fastigheten under den tid som förvärvsprövning pågår
skulle erbjuda principiella och praktiska svårigheter. Det kan förekomma
t.ex. att köpeavtal av ekonomiska eller andra fullt godtagbara skäl måste gå
åter eller att en ny köpare kan vara en mer lämplig förvärvare än den
ursprunglige. Det skulle alltså vara ett avsevärt ingrepp i den generella
avtalsfriheten att hindra dispositioner av denna art. Risken att ett förbud av
den art som motionärerna efterlyser skulle kunna kringgås av oseriösa
företag förefaller dessutom stor. I den utsträckning de av motionärerna
påtalade förhållandena kan sägas utgöra problem torde man kunna utgå från
att dessa uppmärksammas inom ramen för den ovan nämnda granskningen
av tillståndslagen i bostadsdepartementet. Utskottet avstyrker därför motion
Bo423 (s) om förbud mot vidareförsäljningar.

4 Bostadssaneringslagen

I folkpartiets partimotion Bo424 yrkande 20 och i motion Bo431 (m) yrkande
6 tas upp frågor om hyresgästorganisations ställning enligt 2 a § bostadssaneringslagen.
I den förstnämnda motionen föreslås ett tillkännagivande av att
vid utfärdande av hyresgästintyg enligt paragrafen den mening skall gälla
som företräds av en majoritet boende i fastigheten. I den senare motionen
yrkas att bestämmelserna i 2 a § om vetorätt för hyresgästorganisation skall
upphävas. I båda motionerna anförs att det principiellt är människorna i den
berörda fastigheten som bör få göra sina intressen gällande och inte
organisationer.

Med hänvisning till utskottets flera gånger tidigare redovisade uppfattning
att reglerna i bl.a. bostadssaneringslagen är avsedda att vara neutrala i fråga
om hyresgästernas val av organisation (senast BoU 1986/87:14 s. 16)
avstyrker utskottet folkpartiets partimotion Bo424 yrkande 20 och motion
Bo431 (m) yrkande 6 beträffande hyresgästorganisationernas ställning enligt
bostadssaneringslagen.

BoU 1987/88:13

5 Bostadsförmedling

BoU 1987/88:13

I motion Bo248 (m) yrkande 4 föreslås ett riksdagens tillkännagivande om att
det inte bör råda något kommunalt monopol i fråga om rätten att förmedla
lediga bostäder.

Utskottet avstyrkte ett liknande yrkande om kommunalt bostadsförmedlingsmonopol
i betänkandet BoU 1986/87:14 s. 18 med hänvisning bl. a. till att
det inte finns något hinder mot att driva privat förmedlingsverksamhet.
Utskottet står fast vid sin ståndpunkt och avstyrker motion Bo248 (m)
yrkande 4.

I folkpartiets partimotion Bo424 yrkande 10 och i motion Bo431 (m)
yrkande 5 upprepas tidigare av utskottet avstyrkta förslag (BoU 1987/88:4 s.
9) om att de kommunala bostadsförmedlingarna skall få rätt att ta ut avgifter
för att finansiera sin verksamhet.

Utskottet avstyrker även denna gång med hänvisning till naturen av
förmedlingarnas verksamhet yrkandena om avgifter för bostadsförmedling i
folkpartiets partimotion Bo424 yrkande 10 och i motion Bo431 (m) yrkande

I motionerna Bo408 (s) yrkande 2 och Bo427 (vpk) begärs regeringsförslag
i syfte att s.k. övernattningslägenheter skall ställas till bostadsförmedlingarnas
förfogande.

Bostadsbristen i vissa storstadsområden bör enligt utskottets uppfattning
avhjälpas, inte med ytterligare regleringar av det slag som ligger bakom att
bristen uppkommit, utan tvärtom med avreglering och produktionsstimulerande
åtgärder. Att med ineffektiva påbud eller förbud av den art som
motionärerna synes eftersträva söka åstadkomma att övernattningslägenheter
lämnas till bostadsförmedlingarna löser inte det grundläggande problemet,
som är knapphet på lägenheter och den inflexibilitet som följer med
regleringarna. Utskottet avstyrker därför motionerna Bo408 (s) yrkande 2
och Bo427 (vpk).

I motion Bo403 (vpk) hemställs om regeringsförslag till lagstiftning som
förhindrar att lägenheter tillåts stå outhyrda utan sakliga skäl. Förslaget
anges utgå från att bostaden är en social rättighet som motsvaras av en
skyldighet för fastighetsägare att hyra ut lediga lägenheter. Motionärerna
föreslår att en lagstiftning med uthyrningstvång inpassas i den särskilda s.k.
bristortslagen.

Lagen med särskilda bestämmelser för vissa orter, bristortslagen, bemyndigar
regeringen att för vissa orter förordna att bl.a. bostadslägenheter inte
utan hyresnämndens tillstånd får hyras ut eller tas i anspråk för väsentligen
annat ändamål. Ett generellt uthyrningstvång, låt vara begränsat till vissa
orter, innebär ett betydligt mer långtgående ingrepp i fastighetsägarnas
rådighet än vad bristortslagen ger utrymme för. Utskottet står fast vid den
bedömning av motsvarande yrkande som gjordes i betänkandet BoU
1987/88:4 s. 8. Där pekas på att dessutom svåra gränsdragningsproblem och
andra lagtekniska spörsmål skulle uppkomma och att renoveringsbehov och
andra anledningar kan finnas som gör ett upplåtelsetvång direkt olämpligt
även från allmän synpunkt. Utskottet avstyrker därför motion Bo403 (vpk).

6 Kommunal bostadsanvisningsrätt

BoU 1987/88:13

I moderata samlingspartiets partimotion Bo211 yrkande 14, folkpartiets
partimotion Bo424 yrkande 8 och i motion Bo429 (c) yrkas upphävande av
den nyligen av riksdagen antagna lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt
m.m., anvisningsrättslagen.

Utskottet står fast vid riksdagens nyligen fattade beslut (prop. 1987/88:35,
BoU 4) och avstyrker förslagen om upphävande av anvisningsrättslagen i
moderata samlingspartiets partimotion Bo211 yrkande 14, folkpartiets
partimotion Bo424 yrkande 8 och i motion Bo429 (c).

7 Ombildning till bostadsrätt

I lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt, ombildningslagen,
finns bestämmelser om rätt för hyresgästbildade bostadsrättsföreningar
att förköpa hyresfastigheter.

I moderata samlingspartiets partimotion Bo211 yrkande 7 b begärs att
ombildningslagen skall ändras så att den gäller även för boende i allmännyttan.
Ett liknande förslag finns i motion Bo262 (c) yrkande 6, vari föreslås ett
tillkännagivande om att även kommunalt ägda fastigheter under vissa
förhållanden skall kunna bli föremål för ombildning. I den senare motionen
förespråkas ett system där hyresnämnden på begäran av hyresgästerna under
vissa förhållanden skulle kunna besluta om att allmännyttiga hyresfastigheter
skall säljas till hyresgästerna. I folkpartiets partimotion Bo424 yrkande 5
förordas ett riksdagens tillkännagivande om lagändring så att de boende har
företräde vid försäljning oavsett vem som äger en fastighet och oavsett vem
som är köpare.

Utskottet, som flera gånger tidigare avstyrkt motionsförslag om att
ombildningslagen skall göras tillämplig på egendom som ägs av bl.a.
kommuner, landstingskommuner och allmännyttiga bostadsföretag (BoU
1986/87:13 s. 22), står fast vid tidigare bedömningar och avstyrker moderata
samlingspartiets partimotion Bo211 yrkande 7 b, folkpartiets partimotion
Bo424 yrkande 5 och motion Bo262 (c) yrkande 6. Förslaget i den senare
motionen skulle dessutom innebära ett oacceptabelt intrång i den kommunala
självbestämmanderätten.

Ombildningslagen gäller inte egendom som innehåller färre än fem
lägenheter. I moderata samlingspartiets partimotion Bo211 yrkande 7 a
föreslås att lagen ändras så att gränsen sätts vid tre lägenheter.

Även frågan om antalet lägenheter i ombildningslagen har flera gånger
tidigare behandlats av utskottet (senast BoU 1986/87:13 s. 23), som också
denna gång avstyrker den i moderata samlingspartiets partimotion Bo211
yrkande 7 a föreslagna förändringen.

I motion Bo432 (c) yrkande 2 såvitt nu är i fråga föreslås den ändringen av
ombildningslagen att kravet i 3 § på att hyresgäster i minst två tredjedelar av
de uthyrda lägenheterna skall ha förklarat sig intresserade av ombildning
ersätts av krav på enkel majoritet av hyresgästerna. Motionsyrkandet avser
även det motsvarande kravet i 60 a § bostadsrättslagen på att förvärv för
ombildning till bostadsrätt skall beslutas av bostadsrättsförening med biträde
av två tredjedelar av de uthyrda lägenheternas hyresgäster.

Förslag om enkel majoritet vid ombildning i stället för kvalificerad avslogs
senast av riksdagen våren 1987 (BoU 1986/87:13 s. 24). Utskottet avstyrker
motion Bo432 (c) yrkande 2 såvitt nu är i fråga.

8 Bostadsrätt

8.1 Särställning för folkrörelsekooperativa organisationer

I folkpartiets partimotion Bo424 yrkande 3 begärs att riksdagen ändrar 60 a §
bostadsrättslagen så att alla bostadsrättsorganisationer får samma ställning
oavsett om de är folkrörelsekooperativa eller ej. Ett yrkande med motsvarande
innebörd finns i motion Bo432 (c) yrkande 1.

Utskottet har ovan och i tidigare sammanhang tagit ställning i fråga om viss
särställning för de folkrörelsekooperativa bostadsrättsorganisationerna (senast
BoU 1986/87:13 s. 17) och ändrar inte uppfattning. Utskottet avstyrker
därför folkpartiets partimotion Bo424 yrkande 3 och motion Bo432 (c)
yrkande 1.

8.2 Lösningsrätt m.m.

I moderata samlingspartiets partimotion Bo211 yrkande 6 och folkpartiets
partimotion Bo424 yrkande 4 begärs att bestämmelserna i 14 § andra stycket
bostadsrättslagen om lösningsrätt (hembud) för de folkrörelsekooperativa
bostadsrättsorganisationerna skall upphävas.

Motsvarande yrkanden avstyrktes senast av utskottet i betänkandet BoU
1986/87:13 s. 18. Utskottet har inte ändrat uppfattning i fråga om lösningsrätt
för de folkrörelsekooperativa bostadsrättsorganisationerna, utan avstyrker
moderata samlingspartiets partimotion Bo211 yrkande 6 och folkpartiets
partimotion Bo424 yrkande 4.

I motion Bo413 (vpk) yrkande 1 föreslås ett riksdagens tillkännagivande
om införande av priskontroll vid upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt.
Som skäl för förslaget anges kostnadsutvecklingen i fråga om bostadsrätter,
vilken sägs vara oförenlig med en social bostadspolitik.

Att införa priskontroll över bostadsrätter är ytterligare ett exempel på den
återvändsgränd av regleringar som den nuvarande bostadspolitiken utgör.
Förslagen framförs dessutom vid en tidpunkt då prisstegringarna dämpats
avsevärt i de begränsade storstadsområden där försörjningen med bostadsrätter
till följd av den förda politiken kommit att utgöra ett problem.
Utskottet avstyrker Bo413 (vpk) yrkande 1.

8.3 Förbudet mot dubbelupplåtelse

I 2 § bostadsrättslagen föreskrivs att en lägenhet som är upplåten med
hyresrätt inte får upplåtas med bostadsrätt så länge som hyresförhållandet
består. Upplåtelse av bostadsrätt får dock ske, om mindre än tre månader
återstår av hyrestiden och hyresvärden och hyresgästen är ense om att
hyresförhållandet skall upphöra utan att hyresrätten överlåts till någon
annan.

I motion Bo431 (m) yrkande 2 föreslås att bostadsrättslagen ändras så att

BoU 1987/88:13

dubbelupplåtelse blir möjlig. I motivtexten anges att möjligheten till
dubbelupplåtelse bara skulle få omfatta de kommunägda företagen. Syftet
anges vara att bostadsföretagen övergångsvis skall kunna bli bostadsrättshavare
av de lägenheter där de boende inte önskar byta upplåtelseform.

Utskottet avstyrkte i betänkandet BoU 1986/87:13 s. 21 motsvarande
yrkanden om avskaffande a\ förbudet mot dubbelupplåtelse med motiveringen
att den nuvarande ordningen måste anses vara till gagn för hyresgäster
som inte vill delta i ombildning till bostadsrätt. Utskottet står fast vid denna
uppfattning och avstyrker därmed motion Bo431 (m) yrkande 2.

8.4 Andra frågor om bostadsrätt

I ett antal motioner aktualiseras sådana frågor om ändring av bestämmelserna
om bostadsrätt som är föremål för överväganden av bostadsrättsutredningen.

I motion Bo406 (s) begärs att regeringen skall lägga fram förslag om
ändring av reglerna om ändring av grundavgift. Enligt motionärerna
motverkar den nuvarande ordningen förändringar i lägenhetsstrukturen vid
ombyggnad. Reglerna tolkas dessutom olika av hyresnämnderna.

I motion Bo408 (s) yrkande 1 föreslås ett riksdagens tillkännagivande av
att bostadsrätt bara skall kunna innehas av fysiska personer. Syftet med
yrkandet är att hindra att bostadsrätter används av företag och organisationer
som övernattningsbostäder.

I folkpartiets partimotion Bo424 yrkande 6 förordas ett tillkännagivande
av riksdagen om att äldre typer av bostadsassociationer skall kunna på enkelt
sätt omvandlas till bostadsrättsföreningar.

Av 51 a § bostadsrättslagen följer att vid ombildning till bostadsrätt
lokalhyresgäster får vägras medlemskap i bostadsrättsförening. I motion
Bo428 (m) begärs regeringsförslag med innebörd att lokalhyresgäster skall få
samma rätt till medlemskap som de boende.

Som framhölls inledningsvis i detta avsnitt ingår de frågeställningar som
aktualiseras i motionerna i direktiven för bostadsrättsutredningen. Utskottet
finner att utredningens förslag och den ytterligare beredning som därefter
kommer att ske bör avvaktas innan riksdagen tar ställning till andra förslag
rörande bostadsrätt. Utskottet avstyrker därför folkpartiets partimotion
Bo424 yrkande 6 och motionerna Bo406 (s), Bo408 (s) yrkande 1 och Bo428
(m).

9 Bostadshyresfrågor

9.1 Vad hyran får omfatta

I moderata samlingspartiets partimotion Bo211 yrkande 3 och folkpartiets
partimotion Bo424 yrkande 15 begärs ett riksdagens tillkännagivande att
ersättning till hyresgästorganisation för dess förhandlingsarbete enligt 20 §
hyresförhandlingslagen samt sådana ersättningar som med stöd av förhandlingsöverenskommelser
utgår till hyresgästorganisation för arbete med
boinflytande eller fritidsverksamhet inte skall anses som hyra.

Den av motionärerna aktualiserade frågan behandlades utförligt av

BoU 1987/88:13

utskottet i betänkandet BoU 1986/87:14 s. 19 med anledning av motioner (m)
och (fp), vilka avstyrktes. Utskottet finner inte heller nu något skäl föreligga
som skulle göra det olämpligt med en debitering av förhandlingsersättning
och ersättning för boinflytande och fritidsverksamhet som hyra och avstyrker
alltså moderata samlingspartiets partimotion Bo211 yrkande 3 och folkpartiets
partimotion Bo424 yrkande 15.

I motion Bo420 (vpk) begärs ett riksdagens tillkännagivande om rätt för
hyresgäster att vägra betala avgift för kabel-TV. I motionen förespråkas
lagbestämmelser av innebörd att hyresgäster skall ha rätt att slippa betala
kostnader för såväl installation som drift av kabel-TV-nät utan att kvarboenderätten
äventyras.

Även frågor om individuell anslutning till kabel-TV behandlades i
betänkandet BoU 1986/87:14 s. 23 med anledning av motioner (s), (c) och
(vpk). Utskottet fann då att gällande regler gav hyresgästerna ett rimligt mått
av inflytande över frågor om installation av kabel-TV och att förhandlingsparterna
på hyresmarknaden bör ges möjlighet att vidareutveckla gemensamma
ståndpunkter. Enskilda hyresgäster har en möjlighet till prövning i
hyresnämnd och bostadsdomstol av hyresfrågor rörande kabel-TV. Något
ingripande med lagstiftning ansåg utskottet inte vara nödvändigt, men tilläde
att utvecklingen på området borde följas. Vid förnyat övervägande med
anledning av den nu aktuella motionen står utskottet fast vid sitt tidigare
ställningstagande och avstyrker därför motion Bo420 (vpk) om avgift för
kabel-TV som hyra.

I motion Bo417 (fp) begärs ett riksdagens tillkännagivande om översyn av
hyreslagstiftningen så att bestämmelserna anpassas till en pågående utveckling
med ett alltmer omfattande utbud av olika tjänster knutna till hyresupplåtelsen.
Bruksvärdessystemet och andra hyresregler passar illa för att
reglera en tvist om ersättning för dessa tjänster. Målet bör vara att
ersättningarna i fråga inte skall rubriceras som hyra.

Utskottet finner att även frågor om ersättning för olika tjänster med visst
samband med hyresupplåtelsen i första hand är en fråga för hyresmarknadens
förhandlingsparter. Frågan har, såvitt är bekant för utskottet, tagits upp
av Sveriges fastighetsägareförbund i en skrivelse till bostadsdepartementet
och den är föremål för uppmärksamhet även inom SABO. Utskottet
förutsätter att regeringen följer utvecklingen på området och - om det skulle
bli nödvändigt - lämnar riksdagen erforderliga förslag även utan något
uttalande från riksdagen sida beträffande motion Bo417 (fp) rörande
serviceutbud och hyra. Motionen avstyrks alltså.

9.2 Bruksvärdessystemet

I moderata samlingspartiets partimotion Bo211 yrkande 1, folkpartiets
partimotion Bo424 yrkande 17 och motion Bo432 (c) yrkande 4 begärs
regeringsförslag om ändringar i bruksvärdessystemet så att vid hyressättningen
ökad vikt kan läggas vid den omständigheten att en lägenhet har ett bra
läge.

Utskottet vidhåller tidigare ställningstaganden i den aktualiserade frågan
(senast i betänkandet BoU 1986/87:14 s.22) och avstyrker moderata sam -

BoU 1987/88:13

lingspartiets partimotion Bo211 yrkande 1, folkpartiets partimotion Bo424
yrkande 17 och motion Bo432 (c) yrkande 4 rörande lägesfaktorn. Utskottet
tillfogar för övrigt den kommentaren att förhandlingsparterna på hyresmarknaden
regelmässigt torde ta viss hänsyn till lägenheters standard även vad
avser belägenheten och till att det inte saknas exempel på att centralt belägna
lägenheter ges en högre hyresnivå än mer perifert belägna.

I motion Bo414 (vpk) begärs regeringsförslag om borttagande av kravet i
bruksvärdesregeln på att en hyra, för att den skall kunna anses oskälig, skall
vara påtagligt högre än hyran för likvärdiga lägenheter. Enligt motionärerna
behövs bara att hyran är högre än i motsvarande lägenheter för att den skall
anses oskälig.

Motsvarande yrkande avstyrktes av utskottet senast i betänkandet BoU
1984/85:12 s. 24. Den av motionärerna föreslagna ändringen av bruksvärdesregeln
såvitt gäller pätaglighetsrekvisitet kan inte heller nu anses motiverad.
Motion Bo414 (vpk) avstyrks.

9.3 Hyresförhandlingsfrågor

I moderata samlingspartiets partimotion Bo211 yrkande 2, folkpartiets
partimotion Bo424 yrkande 16 och i motion Bo432 (c) yrkande 3 begärs
ändringar i hyresförhandlingslagen av innebörd att förhandlingsrätt skall
tillerkännas även hyresgäster och hyresgästorganisationer som står utanför
Hyresgästernas riksförbund.

Utskottet har flera gånger tidigare - senast i betänkandet BoU 1986/87:14
s. 26 - avstyrkt motsvarande yrkanden om ändringar i hyresförhandlingslagen
med hänvisning till att lagen avses vara neutral till hyresgästernas val av
organisation. Utskottet avstyrker moderata samlingspartiets partimotion
Bo211 yrkande 2, folkpartiets partimotion Bo424 yrkande 16 och motion
Bo432 (c) yrkande 3.

9.4 Övriga bostadshyresfrågor

I motion Bo249 (m) yrkande 5 föreslås att riksdagen gör ett tillkännagivande
om att särskilda ungdomskontrakt inte skall införas.

Något förslag om att särskilda lagregler skall gälla för hyreslägenheter
upplåtna till ungdomar föreligger inte och har inte heller tidigare föreslagits
när frågor om stöd till ungdomens boende behandlats av riksdagen med
anledning av proposition 1986/87:93 och utskottets betänkande BoU 1986/
87:16. Förslaget i motion Bo249 (m) yrkande 5 om ungdomskontrakt tjänar
därför inget syfte och avstyrks av utskottet.

I motion Bo404 (s) begärs ett tillkännagivande av riksdagen om att
hyresvärdar skall vara skyldiga att i god tid sända ut hyresavier. Motionärerna
menar att hyresgäster som inte får avier och därför inte betalar i tid
riskerar avhysning.

I 20 § hyreslagen finns regler om tid och sätt för hyresbetalning. Någon
skyldighet för hyresvärdar att tillhandahålla avier för betalningen finns inte
föreskriven. Inte heller finns någon skyldighet föreskriven för hyresgäster att
betala på något visst av hyresvärden anvisat sätt. Betalningen får alltid ske
genom postanvisning, postgiro eller bankgiro. Skulle hyresbetalningen inte

BoU 1987/88:13

ske i rätt tid och hyresrätten med anledning därav är förverkad, har en
hyresgäst alltid rätt att inom tolv dagar efter meddelande återvinna
hyresrätten genom betalning på något av de tillåtna sätten.

Enligt utskottets mening innebär hyreslagens regler ingen rättsosäkerhet
för hyresgäster vad gäller sättet för hyresbetalning. Det torde närmast ligga i
hyresvärdarnas intresse att tillhandahålla hyresavier så att rätt hyra kan
betalas utan att ett omständligt och kostsamt uppsägningsförfarande behöver
tillgripas i fall av utebliven betalning. Någon lagstiftningsåtgärd med
anledning av motion Bo404 (s) kan inte anses påkallad utan motionen
avstyrks.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo412 begärs regeringsförslag
om besittningsskydd för andrahandshyresgäster och skydd mot oskäliga
hyror i fall där besittningsskydd saknas.

Utskottet behandlade frågan om införande av besittningsskydd för andrahandshyresgäster
senast i betänkandet BoU 1986/87:14 s. 27 och avstyrkte då
vpk:s förslag i frågan med hänvisning till riskerna för bl.a. olaglig handel med
andrahandskontrakt. Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga.

Vad gäller frågan om utformningen av den straffbestämmelse i 65 a § tredje
stycket hyreslagen som syftar till att skydda hyresgäster utan besittningsskydd
från oskäliga hyresuttag har regeringen nyligen begärt lagrådets yttrande
över ett förslag i frågan. Man kan därför utgå från att motionärernas förslag
inom kort kommer att kunna prövas av riksdagen i sammanhang med
regeringens aviserade proposition. Utskottet avstyrker med det anförda
vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo412.

I motion Bo409 (s) påtalas att hyresgäster inte har någon rätt att ta initiativ
till prövning av förlängningstvister hos hyresnämnderna. Enligt motionärerna
kan detta förhållande missbrukas av en hyresvärd i fall där en hyresgäst
vänder sig till värden för att få tillstånd till byte av sin lägenhet. Det
förekommer att hyresvärden då säger upp hyresgästen till avflyttning, men
att han därefter inte fullföljer förlängningstvisten hos hyresnämnden. I
avvaktan på att fristen för värden att fullfölja frågan löper ut, har hyresgästen
svårt att genomföra det tilltänkta bytet. Motionärerna föreslår riksdagen att
göra ett tillkännagivande om att hyresgäst bör få initiativrätt i förlängningstvister.

När hyreslagstiftningen undergick senaste mer genomgripande reform,
med verkan från den 1 januari 1985 (prop. 1983/84:137, BoU 29), var en av
nyheterna att det enligt de nya reglerna är hyresvärden, inte som tidigare
hyresgästen, som efter uppsägning skall vända sig till hyresnämnden för att få
förlängningstvister prövade. Ändringen låg i linje med förslag i hyresrättsutredningens
betänkande (SOU 1981:77) Hyresrätt 3 Bruksvärde, hyresprocess
m.m. Enligt utredningen (s. 365) borde en hyresgäst som blir uppsagd
själv kunna vända sig till hyresnämnden för att föra talan om fastställelse att
han har rätt till förlängning. I propositionen (s. 132) uttalades dock tvärtemot
utredningens uppfattning på denna punkt att det endast är hyresvärden som
får vända sig till hyresnämnden och att en hyresgäst som har blivit uppsagd
inte kan ta initiativ till en förlängningstvist. Uttalandet har inte kommenterats
av lagrådet eller uppmärksammats vid riksdagsbehandlingen. Det torde
respekteras i den praktiska tillämpningen.

BoU 1987/88:13

Enligt utskottets mening har motionärerna pekat på omständigheter som
kan föranleda ett visst mått av rättsosäkerhet för hyresgäster som avser att
utnyttja sina lagliga möjligheter att byta lägenhet. Det finns redan med
nuvarande regler vissa möjligheter att undanröja de påtalade olägenheterna.
En hyresgäst, som nekas att byta lägenhet och som dessutom blir uppsagd,
har rätt att begära tillstånd till bytet hos hyresnämnden. I samband därmed
kan hyresgästen också begära medling hos nämnden och i det ärendet
efterlysa besked från hyresvärden om avsikterna bakom uppsägningen.
Medlingsförfarandet torde sätta åtskillig press på hyresvärden att klargöra
sin inställning. Någon möjlighet att tvinga värden till att hänskjuta förlängningstvisten
till nämnden finns dock inte. Den föreslagna lösningen, att
hyresgästen skulle få hänskjuta förlängningsfrågan till nämnden, leder
emellertid inte till någon självklar lösning på hyresgästens problem. Han kan
inte hindra att hyresnämndsförfarandet drar ut på tiden eller, även om
hyresnämndens beslut föreligger inom kort tid, att hyresvärden för frågan
vidare till bostadsdomstolen. Tidsutdräkten kan givetvis även i dessa fall göra
det tilltänkta bytet inaktuellt. Frågan om en ändring av hyreslagen i den
riktning som föreslås i motionen bör prövas mot de praktiska erfarenheter
som på något längre sikt kan vinnas av det nya systemet för prövning av
förlängningstvister. Det är enligt utskottets mening angeläget att lagstiftningen
ges en sådan utformning att möjligheterna för endera parten i ett
hyresförhållande att förhindra den andra parten från att i praktiken utnyttja
sina rättigheter blir så små som möjligt. Regeringen bör därför ha sin
uppmärksamhet riktad på det problem som aktualiseras i motionen och i
lämpligt sammanhang redovisa sina synpunkter för riksdagen. Vad utskottet
här har anfört bör riksdagen med anledning av motion Bo409 (s) som sin
mening ge regeringen till känna.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo426 hemställs att 67 §
hyreslagen skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1988. Den nämnda
paragrafen medger parterna på arbetsmarknaden att träffa kollektivavtal
med bestämmelser om hyresförhållanden som avviker från vissa annars
tvingande regler, t. ex. i fråga om besittningsskydd. Motionärerna menar att
67 § strider mot grundläggande principer i hyreslagstiftningen och måste
anses vara obillig mot den enskilde hyresgästen.

Utskottet ansåg i betänkandet BoU 1986/87:13 s. 13 att det inte fanns
tillräckliga skäl att utmönstra 67 § ur hyreslagen och avstyrkte motionsyrkanden
(vpk) med den innebörden. Riksdagen följde utskottets förslag.
Utskottet finner inte nu skäl till ändrat ställningstagande beträffande
kollektivavtal om hyresförhållande och avstyrker därför vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo426.

10 Andra upplåtelseformer

I moderata samlingspartiets partimotion Bo211 yrkande 9 begärs att
riksdagen hos regeringen skall begära förslag om införande av ägarlägenheter
i enlighet med ägarlägenhetsutredningens betänkande (SOU 1982:40)
Ägarlägenheter. Härigenom skulle valfriheten och många människors
önskan att äga sin bostad främjas.

BoU 1987/88:13

Yrkanden om införande av ägarlägenheter har behandlats flera gånger
förut av riksdagen, som alltid avslagit dem. Senast avstyrktes motsvarande
yrkanden i utskottets betänkande BoU 1986/87:14 s. 19. Utskottet står fast
vid sin tidigare bedömning att det inte finns något behov av en sådan
upplåtelseform som motionärerna efterlyser och avstyrker moderata samlingspartiets
partimotion Bo211 yrkande 9.

I samma motion yrkande 4 begärs också regeringsförslag om införande av
ett ”hyr-köp”-system. Enligt detta skulle den enskilde kunna hyra en ny
bostad tills han vill övergå till bostadsrätt. Reglerna borde konstrueras så att
en viss del av hyran får användas som betalning av bostadsrätten. Nuvarande
lagstiftning anges vara ett hinder mot det skisserade ”hyr-köp”-systemet.

Det föreslagna ”hyr-köp”-systemet har vissa inslag gemensamma med de
regler som för närvarande gäller vid ombildning hyresrätt till bostadsrätt. I
den mån det finns behov och efterfrågan bör parterna på hyresmarknaden
kunna diskutera lösningar som går i samma riktning som motionärerna
anger. Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning inte nu ta något initiativ i
frågan. Moderata samlingspartiets partimotion Bo211 yrkande 4 avstyrks.

Fr.o.m. den 1 januari 1987 och fram till utgången av 1991 gäller enligt lagen
om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt att regeringen försöksvis
får lämna ekonomiska föreningar tillstånd att utan hinder av bestämmelserna
i 79 § bostadsrättslagen bedriva verksamhet som innebär att det med
andelsrätt i föreningen följer en rätt att hyra bostadslägenhet. Lagstiftningen
gjordes provisorisk bl.a. för att ge underlag för vilket intresse som finns hos
hyresgäster för denna boendeform samt för att kunna rymmas inom ramen
för gällande hyreslagstiftning och inte föregripa pågående översyn av
bostadsrättslagen (prop. 1986/87:37, BoU 6).

I motion Bo262 (c) yrkande 5 begärs regeringsförslag om att kooperativ
hyresrätt skall bli en etablerad boendeform. Enligt motionären bör intresset
av valfrihet mellan olika boendeformer föranleda att lagstiftningen ändras så
att kooperativ hyresrätt blir ett likvärdigt alternativ till andra upplåtelseformer.
I motiven till centerpartiets partimotion Bo260 förespråkas också bl.a.
kooperativ hyresrätt som en möjlighet att ge ungdomar bostäder till rimlig
kostnad.

Ett motionsyrkande (c) om permanentning av lagstiftningen avstyrktes av
utskottet i betänkandet BoU 1986/87:14 s. 29 och avslogs av riksdagen.
Utskottet avstyrker med hänvisning till detta ställningstagande även den nu
aktuella motionen Bo262 (c) yrkande 5 om permanentning av den kooperativa
hyresrätten.

I motion Bo431 (m) yrkande 3 föreslås att lagen om försöksverksamhet
med kooperativ hyresrätt skall upphävas. Motionärerna menar att den
kooperativa hyresrätten motverkar en utveckling mot ägande av bostaden.

När lagstiftningen infördes tog riksdagen ställning även till motsvarande
synpunkter och avslog motionsyrkanden (m) och (fp) av samma innebörd
som det nu aktuella yrkandet (BoU 1986/87:6 s. 6). Utskottet avstyrker av
samma skäl som förut motion Bo431 (m) yrkande 3 om upphävande av
försöksverksamheten med kooperativ hyresrätt.

Ett förbud mot s.k. andelslägenheter förordas i motion Bo410 (vpk).
Motionärerna menar att försäljning av hyresfastigheter på andelar huvudsak -

BoU 1987/88:13

2 Riksdagen 1987188.19 sami. Nr 13

ligen har spekulativa motiv och ofta är förenad med en strävan från säljarens
sida att med hänsynslösa metoder tömma fastigheten på hyresgäster. Under
den tid en andelsförsäljning pågår uppstår dessutom ofta oklara ansvars- och
äganderättsförhållanden. Stockholms stad begärde redan 1983 ett förbud
mot andelslägenheter, och det underlag som då presenterades borde
regeringen kunna använda sig av.

Begreppet andelslägenheter brukar användas som en sammanfattande
beteckning för lägenheter i fastigheter som antingen samägs av ett antal
personer, som var och en är lagfaren ägare till en viss ideell andel i
fastigheten, eller som ägs av ett handelsbolag (kommanditbolag) och
därigenom indirekt av bolagsmännen. Rätten att disponera lägenheterna i
huset är genom avtal av olika typer knuten till innehav av andel i fastigheten
eller bolaget. För handelsbolag gäller dock enligt 79 § bostadsrättslagen
förbud mot upplåtelse av andelsrätt med vilken följer rätt att för begränsad
tid besitta eller hyra bostadslägenhet. Förbudet träffar inte upplåtelser som
skett före den 1 juli 1972.

Förvärv av andel i hyresfastighet eller i handelsbolag som äger hyresfastighet
är underkastat tillståndsplikt enligt tillståndslagen. Tillstånd till förvärv
av andel får inte vägras om förvärvet uppenbart sker i syfte att bereda
förvärvaren och hans familj bostad på fastigheten. För den som förvärvar en
hel fastighet i syfte att senare sälja den vidare i andelsform gäller att
förvärvstillstånd skall vägras om förvärvaren inte gör sannolikt att syftet med
förvärvet är att han skall förvalta fastigheten och därvid hålla den i ett sådant
skick att den motsvarar de anspråk de boende enligt lag har rätt att ställa (4
och 10 a §§ tillståndslagen).

1 direktiven (Dir. 1986:5) för översyn av bostadsrättslagen har angetts att
andelsboendet skall tas upp till ett samlat övervägande. Utredningsmannen
väntas avge förslag i mitten av 1988.

Utskottet erinrar om att motionsförslag (s) om översyn av lagstiftningen
rörande andelslägenheter tidigare avslagits av riksdagen (BoU 1986/87:13 s.
21). Härtill kommer att förslag väntas inom kort från bostadsrättsutredningen.
Med hänvisning till de anförda omständigheterna avstyrker utskottet
motion Bo410 (vpk).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bostadsrättshavares ställning vid expropriation
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo401,

2. beträffande upphävande av förköpslagen

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo211 yrkande 19,

3. beträffande översyn av förköpslagen

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo424 yrkande 7,

4. beträffande delförköp

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo407,

5. beträffande undantag från tillståndsplikt för bostadsrättsorganisationer att

riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo211 yrkande 5, Bo424
yrkande 2 och Bo432 yrkande 2, det sista yrkandet såvitt nu är i fråga,

BoU 1987/88:13

6. beträffande tillståndsplikt för ombildningsfallen

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo402 yrkandena 1 och 2,

7. beträffande påföljder i tillståndslagen
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo415,

8. beträffande förbud mot vidareförsäljningar
att riksdagen avslår motion 1987/88: Bo423,

9. beträffande hyresgästorganisationernas ställning enligt bostadssaneringslagen att

riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo424 yrkande 20 och Bo431
yrkande 6,

10. beträffande kommunalt bostadsförmedlingsmonopol
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo248 yrkande 4,

11. beträffande avgifter för bostadsförmedling

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo424 yrkande 10 och Bo431
yrkande 5,

12. beträffande övernattningslägenheter

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo408 yrkande 2 och Bo427,

13. beträffande upplåtelsetvång

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo403,

14. beträffande upphävande av anvisningsrättslagen

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo211 yrkande 14, Bo424
yrkande 8 och Bo429,

15. beträffande ombildningslagen och allmännyttiga bostadsföretag
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo211 yrkande 7 b, Bo262
yrkande 6 och Bo424 yrkande 5,

16. beträffande antalet lägenheter i ombildningslagen
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo211 yrkande 7 a,

17. beträffande enkel majoritet vid ombildning

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo432 yrkande 2 såvitt nu är i
fråga,

18. beträffande viss särställning för de folkrörelsekooperativa bostadsrättsorganisationerna att

riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo424 yrkande 3 och Bo432
yrkande 1,

19. beträffande lösningsrätt för de folkrörelsekooperativa bostadsrättsorganisationerna att

riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo211 yrkande 6 och Bo424
yrkande 4,

20. beträffande priskontroll pä bostadsrätter

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo413 yrkande 1,

21. beträffande förbudet mot dubbelupplåtelse

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo431 yrkande 2,

22. beträffande andra förslag rörande bostadsrätt

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo406, Bo408 yrkande 1,
Bo424 yrkande 6 och Bo428,

23. beträffande förhandlingsersättning och ersättning för boinflytande
och fritidsverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo211 yrkande 3 och Bo424
yrkande 15,

BoU 1987/88:13

24. beträffande avgift för kabel-TV som hyra
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo420,

25. beträffande serviceutbud och hyra
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo417,

26. beträffande lägesfaktorn

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo211 yrkande 1, Bo424
yrkande 17 och Bo432 yrkande 4,

27. beträffande påtaglighetsrekvisitet

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo414,

28. beträffande hyresgästernas val av organisation

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo211 yrkande 2, Bo424
yrkande 16 och Bo432 yrkande 3,

29. beträffande ungdomskontrakt

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo249 yrkande 5,

30. beträffande sättet för hyresbetalning
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo404,

31. beträffande besittningsskydd

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo412,

32. beträffande prövning av förlängningstvister

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo409 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

33. beträffande kollektivavtal om hyresförhållanden
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo426,

34. beträffande införande av ägarlägenheter

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo211 yrkande 9,

35. beträffande ”hyr-köp”-systemet

att riksdagen avslår motion 1987/88: Bo211 yrkande 4,

36. beträffande permanentning av den kooperativa hyresrätten
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo262 yrkande 5,

37. beträffande upphävande av försöksverksamheten med kooperativ
hyresrätt

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo431 yrkande 3,

38. beträffande andelslägenheter

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo410.

Stockholm den 17 mars 1988
På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Magnus Persson (s), Erling Bager* (fp), Per Olof Håkansson (s), Knut
Billing (m), Margareta Palmqvist (s), Karl-Göran Biörsmark (fp). Bertil
Danielsson (m), Rune Evensson (s), Tore Claeson (vpk), Berit Bölander (s),
Britta Sundin (s) och Eva Rydén (c).

BoU 1987/88:13

‘fr.o.m. mom. 5

Reservationer

BoU 1987/88:13

1. Upphävande av förköpslagen (mom. 2)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
avstyrkte” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den av moderata samlingspartiet flera gånger
framförda uppfattningen att förköpslagen bör avskaffas. Kommunerna har
andra möjligheter att genomföra sina markpolitiska ambitioner, t.ex. genom
expropriation. Förköpslagen innebär ett oacceptabelt intrång i den avtalsfrihet
som bör råda även på fastighetsmarknaden. Utskottet föreslår därför
riksdagen att med anledning av motion Bo211 (m) yrkande 19 som sin
mening ge regeringen till känna att åtgärder snarast bör vidtas för att
upphäva lagen och hänvisningar till den i andra författningar.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande upphävande av förköpslagen
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo211 yrkande 19 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Översyn av förköpslagen (mom. 3, motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Även ett” och slutar med
”yrkande 7” bort ha följande lydelse:

I enlighet med utskottets ovan redovisade uppfattning att förköpslagen bör
upphävas skall givetvis ingen översyn av lagen nu göras. Utskottet avstyrker
folkpartiets partimotion Bo424 yrkande 7.

3. Översyn av förköpslagen (mom. 3)

Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Även ett” och
slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:

Kommunernas behov av mark är inte längre så stort som tidigare men
deras möjligheter att förköpa mark har ändå vidgats. En samlad översyn bör
nu göras för att undersöka i vilken utsträckning förköpslagen behövs. Detta
bör riksdagen med bifall till motion Bo424 (fp) yrkande 7 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande översyn av förköpslagen
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Bo424 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3 Riksdagen 1987/88.19 sami. Nr 13

4. Delförköp (mom. 4, motiveringen)

BoU 1987/88:13

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Det förslag” och slutar med
”borde göras” bort ha följande lydelse:

Eftersom förköpslagen enligt utskottets uppfattning bör avskaffas, finns
det givetvis inte något behov av möjligheter till delförköp. Motion Bo407 (s)
avstyrks därför.

5. Undantag från tillståndsplikt för bostadsrättsorganisationer
(mom. 5)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m),
Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m) och Eva Rydén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den flera gånger tidigare i olika sammanhang från
moderata samlingspartiets, folkpartiets och centerpartiets sida framförda
grunduppfattningen att Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation,
SBC, och bostadsrättsföreningar som tillhör centralorganisationen inte
bör diskrimineras i lagstiftningen. Senast motiverades denna uppfattning
utförligt i reservation 5 till utskottets betänkande BoU 1986/87:13. Riksdagen
bör nu med anledning av motionerna Bo211 (m) yrkande 5, Bo424 (fp)
yrkande 2 och Bo432 (c) yrkande 2 såvitt nu är i fråga anta det förslag till lag
om ändring av tillståndslagen som utskottet fogar till betänkandet.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande undantag från tillståndsplikt för bostadsrättsorganisationer att

riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo211 yrkande 5,
Bo424 yrkande 2 och Bo432 yrkande 2 det sista yrkandet såvitt nu är i
fråga antar vid betänkandet som bilaga fogat förslag till lag om ändring
i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,

6. Tillståndsplikt för ombildningsfallen (mom. 6)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”och 2” bort ha följande lydelse:

Spekulation i stigande priser på bostadsrätter har lett till att de skyddsregler
om kvalificerad majoritet som skall garantera att det verkligen ligger i
hyresgästernas intresse att ombilda en fastighet till bostadsrätt inte fungerar
tillräckligt bra. Det förekommer i ökande omfattning att fastighetsägare
agerar för att tömma lägenheter på vanliga hyresgäster för att i stället fylla
dem med vänner, bekanta eller bulvaner så att den nödvändiga två
tredjedelsmajoriteten till slut uppnås. Efter ombildningen kan de lägenheter
som fastighetsägaren på detta sätt skaffat sig kontroll över säljas till goda
marknadspriser. Det är nödvändigt av bostadssociala skäl att denna utveckling
bryts. Ett sätt att göra detta på är att återinföra tillståndsprövning även

av ombildningsfallen. Regeringen bör snarast för riksdagen lägga fram
erforderliga förslag om ändringar i tillståndslagen. Även de regler i
bostadsrättslagen som knyter an till tillståndslagen behöver ses över i
sammanhanget. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till
vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo402 yrkandena 1 och 2 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande tillståndsplikt för ombildningsfallen
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Bo402 yrkandena 1 och 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Påföljder i tillståndslagen (mom. 7, motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet har” och på s. 8
slutar med ”Bo415 (s)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att det finns något behov av påföljder i tillståndslagen,
utan avstyrker motion Bo415 (s).

8. Förbud mot vidareförsäljningar (mom. 8, motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”1 5” och slutar med "mot
vidareförsäljningar" bort ha följande lydelse:

Någon oklarhet om äganderätten kan inte anses följa med tillståndslagens
förfarande. Ägaren förblir sakrättsligt ägare tills tillstånd beviljats för någon
annan person som förvärvare. Vad motionärerna anför kan alltså inte anses
som något problem, och deras förslag skulle innebära ett avsevärt intrång i
avtalsfriheten. Utskottet avstyrker därför motion Bo423 (s) om förbud mot
vidareförsäljningar.

9. Hyresgästorganisationernas ställning enligt
bostadssaneringslagen (mom. 9)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m),
Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m) och Eva Rydén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”enligt bostadssaneringslagen" bort ha följande
lydelse:

Utskottet ansluter sig till den kritik som i olika sammanhang riktats mot
utformningen och tillämpningen av bostadssaneringslagen från moderata
samlingspartiets, folkpartiets och centerpartiets sida. Lagen gynnar alltför
ensidigt de hyresgästintressen som kommer till uttryck genom Hyresgästernas
riksförbund, men förbundet och dess medlemsföreningar är långt ifrån
alltid representativa för hyresgästerna i allmänhet. Enskilda hyresgäster och
sammanslutningar av hyresgäster utanför Hyresgästernas riksförbund har i
praktiken berövats inflytande över frågor som nära berör dem. Inflytandet
har i stället utövats av ombudsmän, som ofta inte ansett sig behöva samråda

BoU 1987/88:13

med de berörda hyresgästerna, t. ex. därför att dessa inte varit medlemmar i
Hyresgästernas riksförbund. Det krävs enligt utskottets uppfattning en
grundlig översyn av reglerna om hyresgästinflytande i bostadssaneringslagen
för att råda bot på dessa förhållanden. Riksdagen bör med anledning av
folkpartiets partimotion Bo424 yrkande 20 och motion Bo431 yrkande 6 som
sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande hyresgästorganisationernas ställning enligt bostadssaneringslagen att

riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo424 yrkande 20
och Bo431 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

10. Avgifter för bostadsförmedling (mom. 11)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m). Erling Bager (fp), Knut Billing (m),
Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m) och Eva Rydén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet
avstyrker” och slutar med ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till förslagen i de båda motionerna (m) och (fp) om
möjlighet för de kommunala bostadsförmedlingarna att ta ut avgifter av de
bostadssökande för att delvis finansiera sin verksamhet. Det är högst rimligt
att de bostadssökande betalar någon del av kostnaden för förmedlingsverksamheten.
Förmedlingarnas resurser ökas givetvis i någon mån genom en
sådan avgift, men dessutom motverkas att människor anmäler sig förmedlingarna
”för säkerhets skull” och utan att något egentligt behov föreligger.
Regeringen bör snarast framlägga erforderliga förslag till ändring av
bostadsförsörjningslagen, vilket riksdagen som sin mening börge regeringen
till känna med anledning av folkpartiets partimotion Bo424 yrkande 10 och
motion Bo431 (m) yrkande 5.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande avgifter för bostadsförmedling
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo424 yrkande 10
och Bo431 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

11. Övernattningslägenheter (mom. 12, motiveringen)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Per Olof Håkansson, Margareta Palmqvist,
Rune Evensson, Berit Bölander och Britta Sundin (alla s) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Bostadsbristen i” och
slutar med ”Bo427 (vpk)” bort ha följande lydelse:

Motsvarande yrkanden om övernattningslägenheter har av utskottet tidigare
avstyrkts med hänvisning till kommande förslag om vidgad kommunal rätt
att anvisa bostäder (BoU 1986/87:14 s. 18). En ny lag om kommunal
bostadsanvisningsrätt m.m., anvisningsrättslagen, har sedermera, den 1

BoU 1987/88:13

januari 1988, trätt i kraft. Erfarenheterna av den nya lagstiftningen bör enligt
utskottets mening tas till vara innan några ytterligare åtgärder vidtas med
anledning av motionärernas förslag. Motionerna Bo408 (s) yrkande 2 och
Bo427 (vpk) avstyrks.

12. Övernattningslägenheter (mom. 12)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Bostadsbristen
i” och slutar med ”Bo427 (vpk)” bort ha följande lydelse:

I bostadsbristens storstadsområden utnyttjas lägenhetsbeståndet som
sämst. Ett mycket stort antal lägenheter står i praktiken som gott som tomma
eller bebos i vart fall inte kontinuerligt. Anledningen är det växande antalet
övernattningslägenheter som resursstarka privatpersoner, företag eller organisationer
samlar på sig för högst tillfälligt nyttjande av företagsledningar
m.m. eller som rena kapitalplaceringsobjekt. Den nyligen antagna anvisningsrättslagen
ger möjlighet för kommunerna att ingripa bara när lägenheter
blir lediga. Kontrakt för övernattningslägenheter sägs inte upp och
anvisningsrättslagen blir därför ett verkningslöst instrument för kommunerna
när det gäller att tillse att lägenhetsbeståndet utnyttjas av dem som bäst
behöver bostäder. Det krävs ytterligare lagstiftningsinsatser, och regeringen
bör snarast lägga fram de förslag som fordras för riksdagen. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Bo408 (s) och Bo427
(vpk) som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande övernattningslägenheter
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo408 yrkande 2
och Bo427 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

13. Upplåtelsetvång (mom. 13)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Lagen med”
och slutar med ”Bo403 (vpk)” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vänsterpartiet kommunisternas synsätt att
bostaden är en social rättighet. Det betyder att den som äger en bostadsfastighet
också bör ha en principiell skyldighet att kontinuerligt upplåta
lägenheterna på fastigheten för bostadsändamål. Att lägenheter under en
längre tid står tomma kan mot denna bakgrund inte försvaras. Lagen med
särskilda bestämmelser för vissa orter, bristortslagen, bör utvidgas så att
hyresnämndens prövning skall omfatta alla lägenheter som står outhyrda
under mer än två månaders tid. Endast starka sakliga skäl, som nära
förestående ombyggnad, bör i undantagsfall accepteras som skäl för tillstånd
från hyresnämndens sida till att lägenheten får stå tom under ytterligare en
begränsad tid. Vad utskottet här har anfört bör riksdagen med bifall till
motion Bo403 (vpk) som sin mening ge regeringen till känna.

BoU 1987/88:13

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande upplåtelsetvång

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Bo403 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Upphävande av anvisningsrättslagen (mom. 14)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m),
Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m) och Eva Rydén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
står” och slutar med ”Bo429 (c)” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den kritik mot anvisningsrättslagen som kommit
till uttryck i motionerna och som framfördes i reservationer till utskottets
betänkande från m- resp. fp- och c-ledamöter när utskottets majoritet
tillstyrkte införande av lagen. Lagen är alltså enligt utskottets mening
principiellt tveksam och den främjar inte det som sägs vara dess målsättning:
att bostäder fördelas efter rättvisa grunder. Utskottet föreslår därför
riksdagen att med anledning av de här aktuella m-, fp- och c-motionerna som
sin mening ge regeringen till känna att anvisningsrättslagen snarast bör
upphävas.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande upphävande av anvisningsrättslagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo211 yrkande
14, Bo424 yrkande 8 och Bo429 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

15. Ombildningslagen och allmännyttiga bostadsföretag
(mom. 15)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m),
Karl-Göran Biörsmark (fp). Bertil Danielsson (m) och Eva Rydén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”kommunala självbestämmanderätten” bort ha följande
lydelse:

Ett led i den strävan till avreglering som enligt utskottets uppfattning bör
styra bostadspolitiken är att de hyresgäster som är intresserade av att själva ta
ett ökat ansvar för sitt boende genom att gå över till bostadsrättsformen bör
få göra detta utan byråkratiska hinder. Detta gäller även hyresgäster i det
allmännyttiga bostadsbeståndet. Ombildningslagen bör därför göras tillämplig
även på detta bestånd. Utskottet föreslår riksdagen att med anledning av
moderata samlingspartiets partimotion Bo211 yrkande 7 b, folkpartiets
partimotion Bo424 yrkande 5 och motion Bo262 (c) yrkande 6 anta ett av
utskottet upprättat förslag till lagändring.

BoU 1987/88:13

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande ombildningslagen och allmännyttiga bostadsföretag
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo211 yrkande 7
b, Bo262 yrkande 6 och Bo424 yrkande 5 antar vid betänkandet som
bilaga fogat förslag till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt såvitt gäller 2 § första
stycket första meningen i nuvarande lydelse,

16. Antalet lägenheter i ombildningslagen (mom. 16)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m),
Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m) och Eva Rydén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Även frågan”
och slutar med ”föreslagna förändringen” bort ha följande lydelse:

För att ytterligare öka möjligheterna till ombildning till bostadsrätt bör
kravet i ombildningslagen på att fastigheten skall innehålla minst fem
lägenheter sänkas till minst tre lägenheter. Riksdagen bör enligt utskottets
mening anta det lagförslag som utskottet upprättat med anledning av
moderata samlingspartiets partimotion Bo211 yrkande 7 a.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande antalet lägenheter i ombildningslagen

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo211 yrkande 7 a
antar vid betänkandet som bilaga fogat förslag till lag om ändring i
lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till
bostadsrätt såvitt avser 2 § första stycket andra meningen i nuvarande
lydelse,

17. Enkel majoritet vid ombildning (mom. 17)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m),
Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m) och Eva Rydén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Förslag om”
och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Ett ytterligare inslag i de strävanden att underlätta ombildning till
bostadsrätt som utskottet ställer sig bakom är att sänka kravet på den
majoritet som fordras för intresseanmälan och beslut om förvärv enligt
ombildningslagen. Det är enligt utskottets mening fullt tillräckligt med enkel
majoritet i dessa sammanhang. Utskottet föreslår därför riksdagen att med
anledning av motion Bo432 (c) yrkande 2 såvitt nu är i fråga anta det
lagförslag som utskottet upprättat.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande enkel majoritet vid ombildning

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo432 yrkande 2 såvitt
nu är i fråga antar vid betänkandet som bilaga fogade förslag dels till
lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt såvitt avser 3 §, dels till lag om ändring i
bostadsrättslagen (1971:479) såvitt avser 60 a § första stycket,

BoU 1987/88:13

18. Viss särställning för de folkrörelsekooperativa
bostadsrättsorganisationerna (mom. 18)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m),
Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m) och Eva Rydén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning finns det ingen anledning att i lagstiftningen
göra någon skillnad mellan olika bostadsrättsorganisationer. Det finns ingen
grund att anta att de s.k. folkrörelsekooperativa organisationerna, dvs. i
praktiken HSB och Riksbyggen, skulle på ett mer ansvarsfyllt sätt kunna ta
sina medlemmars intressen till vara än bostadsrättsföreningar som står
utanför HSB eller Riksbyggen eller som är anslutna till Sveriges bostadsrättsföreningars
centralorganisation. Utskottet föreslår därför riksdagen med
anledning av folkpartiets partimotion Bo424 yrkande 3 och motion Bo432 (c)
yrkande 1 att avskaffa diskrimineringen i lagstiftningen genom att anta det
lagförslag som utskottet upprättat.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande viss särställning för de folkrörelsekooperativa bostadsrättsorganisationerna att

riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo424 yrkande 3
och Bo432 yrkande 1 antar vid betänkandet som bilaga fogat förslag
till lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479) såvitt avser 60 a §
femte stycket,

19. Lösningsrätt för de folkrörelsekooperativa
bostadsrättsorganisationerna (mom. 19)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp). Knut Billing (m),
Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m) och Eva Rydén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Motsvarande
yrkanden” och slutar med ”yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Utskottet ser ingen anledning att upprätthålla ett system med lösningsrätt
eller annan form av kontroll över prisbildning, utbud eller efterfrågan på
bostadsrättsmarknaden, antingen denna kontroll utövas av s.k. folkrörelsekooperativa
organisationer eller av andra. De regler som infördes 1985 i
bostadsrättslagen bör nu upphävas enligt det förslag till lagändring som
utskottet upprättat med anledning av moderata samlingspartiets partimotion
Bo211 yrkande 6 och folkpartiets partimotion Bo424 yrkande 4.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande lösningsrätt för de folkrörelsekooperativa bostadsrättsorganisationerna att

riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo211 yrkande 6
och Bo424 yrkande 4 antar vid betänkandet som bilaga fogat förslag
till lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479) såvitt avser 11 a, 14
och 62 §§,

BoU 1987/88:13

20. Priskontroll över bostadsrätter (mom. 20, motiveringen) BoU 1987/88:13

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Per Olof Håkansson, Margareta Palmqvist,
Rune Evensson, Berit Bölander och Britta Sundin (alla s) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Att införa” och slutar
med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet redovisade i betänkandet BoU 1986/87:13 s. 23 sin principiella
syn på frågan om prisutvecklingen inom bostadsrättsområdet. Utskottet fann
ett flertal olika lösningar tänkbara för att komma till rätta med den icke
önskvärda prisutvecklingen på vissa regionala bostadsmarknader och föreslog
riksdagen att hos regeringen begära en översyn av frågan. Riksdagen
följde utskottet. Bostadsministern har i ett interpellationssvar den 15 mars
1988 med hänvisning till att den snabba prisutvecklingen nu har brutits och
till att utredningsarbete pågår på skatteområdet förklarat att regeringen inte
nu avser att lägga något förslag om hembud. Han har vidare förklarat att han
avser att noga följa utvecklingen och föreslå de åtgärder som kan visa sig
nödvändiga om dagens tendenser vad gäller prisutvecklingen inte blir
bestående eller förstärks. Utskottet, som inte ändrat uppfattning sedan den
tidigare riksdagsbehandlingen, finner likväl att det nu är för tidigt för
riksdagen att ta ytterligare initiativ i frågan. Utskottet avstyrker därför
förslaget om priskontroll över bostadsrätter i motion Bo413 (vpk) yrkande 1.

21. Priskontroll över bostadsrätter (morn. 20)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Att införa”
och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Som anförs i motionen utgör den i vissa fall våldsamt uppdrivna och
spekulativt grundade prisstegringen på bostadsrätter ett allvarligt hot mot
den sociala bostadspolitiken. Riksdagens tidigare begäran om en översyn av
prisbildningen på bostadsrättsområdet kommer av allt att döma inte att
resultera i något regeringsförslag under de närmaste åren. Det är inte
godtagbart att frågan nu skall skjutas ytterligare på framtiden. Riksdagen bör
därför med bifall till motion Bo413 (vpk) yrkande 1 som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet nu har anfört om priskontroll över
bostadsrätter.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande priskontroll över bostadsrätter
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Bo413 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Förbudet mot dubbelupplåtelse (mom. 21)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
avstyrkte” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Förbudet mot dubbelupplåtelse utgör ett ytterligare hinder i fråga om
ombildning av hyresfastigheter till bostadsrätt. Förbudet kan avskaffas utan

4 Riksdagen 1987188.19sami. Nr 13

att hyresgästernas rättigheter i praktiken berörs. Även om en hyreslägenhet
ombildas till bostadsrätt kan hyresgästen givetvis bo kvar med bevarat
besittningsskydd gentemot bostadsrättshavaren som hyresvärd. På detta sätt
kan ombildningen omfatta hela fastigheten i ett sammanhang. Bostadsrättsföreningen
kan i sin ägo behålla de bostadsrätter som hyresgästerna vill bo
kvar i tills dessa antingen själva köper bostadsrätten i fråga eller flyttar. Den
ordning som utskottet här skisserat bör riksdagen godkänna genom att med
anledning av motion Bo431 (m) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet har anfört.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande förbudet mot dubbelupplåtelse
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo431 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Förhandlingsersättningoch ersättning för boinflytande och
fritidsverksamhet (mom. 23)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp). Knut Billing (m),
Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m) och Eva Rydén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Den av” och
på s. 13 slutar med ”yrkande 15" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till de flera gånger av moderata samlingspartiet,
folkpartiet och centerpartiet framförda kritiska synpunkterna på den ordning
som medger att alla hyresgäster, oavsett organisationstillhörighet och egna
önskemål, behov eller t.o.m. förmåga att utnyttja tjänsterna i fråga, måste
betala ersättning till Hyresgästernas riksförbund för hyresförhandlingar,
boinflytande och fritidsverksamhet. En mer rimlig ordning, med respekt för
de enskilda hyresgästernas synpunkter, måste snarast skapas. Detta bör
riksdagen med anledning av moderata samlingspartiets partimotion Bo211
yrkande 3 och folkpartiets partimotion Bo424 yrkande 15 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande förhandlingsersättning och ersättning för boinflytande
och fritidsverksamhet

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo211 yrkande 3
och Bo424 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

24. Avgift för kabel-TV som hyra (mom. 24)

Agne Hansson (c), Tore Claeson (vpk) och Eva Rydén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Även frågor”
och slutar med "som hyra" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anfördes i en reservation (c) och (vpk) till
utskottets betänkande BoU 1986/87:14 bör hyresgäster svara för endast
kostnader för distribution av ett visst basutbud av radio- och TV-utsändningar.
Utöver basutbudet bör inga kostnader drabba andra hyresgäster än dem

BoU 1987/88:13

som frivilligt anmält sig. De hyresgäster som inte är anslutna skall inte heller
behöva ta emot några signaler i sina lägenheter. Något tvång att betala hyra
för sådana kabel-TV-kostnader som enligt vad som nyss har sagts bör vara
frivilliga, bör givetvis inte heller förekomma. Detta bör utskottet med
anledning av motion Bo420 (vpk) som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24. beträffande avgift för kabel-TV som hyra

att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Bo420 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Serviceutbud och hyra (mom. 25)

Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran
Biörsmark (fp) och Bertil Danielsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner synpunkterna i motion Bo417 (fp) välmotiverade och
anser att regeringen bör närmare utreda vilka förändringar i regelsystemet
som kan behövas för att göra det mer anpassat till ett växande serviceutbud.
Riksdagen bör med bifall till motionen som sin mening ge regeringen till
känna vad som här har anförts om en översyn.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

25. beträffande serviceutbud och hyra

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Bo417 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. Lägesfaktorn (mom. 26)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m),
Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m) och Eva Rydén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
vidhåller” och på s. 14 slutar med ”perifert belägna” bort ha följande
lydelse:

Utskottet ansluter sig till de i motionerna framförda uppfattningarna att
bruksvärdesregeln inte ger tillräckligt utrymme för att beakta det ökade
efterfrågevärde som en central belägenhet hos en lägenhet kan utgöra.
Regeln bör därför ses över, vilket riksdagen med anledning av moderata
samlingspartiets partimotion Bo211 yrkande 1, folkpartiets partimotion
Bo424 yrkande 17 och motion Bo432 (c) yrkande 4 som sin mening bör ge
regeringen till känna.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

26. beträffande lägesfaktorn

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo211 yrkande 1,
Bo424 yrkande 17 och Bo432 yrkande 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

BoU 1987/88:13

27. Påtaglighetsrekvisitet (mom. 27)

BoU 1987/88:13

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Motsvarande
yrkande” och slutar med ”(vpk) avstyrks” bort ha följande lydelse:
Bruksvärdesregeln bör ges den innebörden att hyra som överstiger hyran
för likvärdiga lägenheter skall anses som oskälig. Den nuvarande lydelsen av
bestämmelsen leder till alltmer stegrade hyresnivåer och till att bruksvärdessystemet
på sikt totalt urholkas. Riksdagen bör därför med bifall till motion
Bo414 (vpk) som sin mening ge regeringen till känna att förslag bör
föreläggas riksdagen med ändring enligt vad som förordas i motionen.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

27. beträffande påtaglighetsrekvisitet

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo414 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. Hyresgästernas val av organisation (mom. 28)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m),
Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m) och Eva Rydén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Den ordning som nu tillämpas enligt hyresförhandlingslagen ger enligt
utskottets uppfattning inte tillräckligt utrymme för hyresgäster som står
utanför Hyresgästernas riksförbund att komma till tals i hyresförhandlingarna.
Det kan t.o.m. förekomma att förhandlingarna förs av ombudsmän inom
det förbundet i fråga om fastigheter där förbundet inte har några eller bara ett
fåtal hyresgäster. En översyn bör snarast göras för att skapa ökad representativitet
för hyresgästsidan enligt hyresförhandlingslagen. Vad utskottet här
har anfört bör riksdagen med anledning av moderata samlingspartiets
partimotion Bo211 yrkande 2, folkpartiets partimotion Bo424 yrkande 16
och motion Bo432 (c) yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

28. beträffande hyresgästernas val av organisation

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo211 yrkande 2,
Bo424 yrkande 16 och Bo432 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

29. Besittningsskydd (mom. 31, motiveringen)

Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran
Biörsmark (fp) och Bertil Danielsson (m) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet behandlade” och slutar med
”partimotion Bo412” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner inte något skäl ytterligare komplicera den redan krångliga
hyreslagstiftningen genom att införa besittningsskydd för andrahandshyresgäster.
Inte heller finns det något skäl att reglera hyrorna mellan förstahands -

och andrahandshyresgäst. Erfarenheterna har redan visat hur sådana
regleringsförsök stryper utbudet på andrahandshyresmarknaden och ytterligare
bidrar till låsningar och orörlighet på bostadsområdet. Med det anförda
avstyrker utskottet vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo412.

30. Besittningsskydd (mom. 31)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”partimotion Bo412” bort ha följande lydelse:
Andrahandshyresgäster har en mycket osäker rättslig situation samtidigt
som deras antal i bostadsbristens storstadsområden är i växande. Ett
betydande bostadssocialt problem ligger i dessa båda förhållanden. Ett
minimikrav är att de tillerkänns besittningsskydd efter tre års boende, så som
hyresrättsutredningen föreslagit. Vidare är det högst angeläget att andrahandshyresgäster
skyddas mot oskäliga hyresuttag, även i de fall det är fråga
om s.k. förstagångshyra. Vad utskottet här har anfört bör riksdagen med
bifall till vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo412 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

31. beträffande besittningsskydd
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Bo412 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

31. Kollektivavtal om hyresförhållanden (mom. 33)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
ansåg” och slutar med ”partimotion Bo426” bort ha följande lydelse:
Möjligheten att genom kollektivavtal beröva hyresgäster grundläggande
rättigheter, som besittningsskydd, bytesrätt, rätten i vissa fall till andrahandsuthyrning
m.m. får anses klart obillig. Med bifall till vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bo426 bör riksdagen därför avskaffa denna
möjlighet genom att upphäva 12 kap. 67 § jordabalken.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

33. beträffande kollektivavtal om hyresförhållanden
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Bo426 antar följande

Förslag till
Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 67 § jordabalken1 skall upphöra att gälla
vid utgången av juni 1988.

BoU 1987/88:13

balken omtryckt 1971:1209, senaste lydelse av 12 kap. 67 § 1987:816.

32. Införande av ägarlägenheter (mom. 34)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Yrkanden
om” och slutar med ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:

Genom införande av ägarlägenheter anpassas bostadsmarknaden i Sverige
till vad som redan gäller internationellt och bl.a. i alla våra grannländer.
Valfriheten i samhället skulle öka och ett större ansvarstagande för
boendeförhållandena främjas. Förslag finns redan utarbetade. Utskottet
föreslår därför riksdagen att med bifall till moderata samlingspartiets
partimotion Bo211 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet här har anfört.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

34. beträffande införande av ägarlägenheter

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Bo211 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

33. ”Hyr-köp”-systemet (mom. 35)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Det
föreslagna” och slutar med ”4 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som föreslås i moderata samlingspartiets
partimotion Bo211 yrkande 4 och föreslår därför riksdagen att som sin
mening ge regeringen till känna att ett förslag som möjliggör införande av
någon form av ”hyr-köp”-system snarast bör föreläggas riksdagen.

dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

35. beträffande ”hyr-köp”-systemet

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Bo211 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

34. Permanentning av den kooperativa hyresrätten (mom. 36,
motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Ett motionsyrkande” och
slutar med ”kooperativa hyresrätten” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns det inget behov av experiment av typen
kooperativ hyresrätt. Av den anledningen avstyrker utskottet motion Bo262
(c) yrkande 5.

35. Permanentning av den kooperativa hyresrätten (mom. 36)

Agne Hansson och Eva Rydén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Ett
motionsyrkande” och slutar med ”kooperativa hyresrätten" bort ha följande
lydelse:

BoU 1987/88:13

Den kooperativa hyresrätten utgör enligt utskottets mening en upplåtelseform
som tillgodoser många människors behov och som ger dem möjlighet
att till rimlig kostnad ta ett ökat ansvar för sina boendeförhållanden. Det
finns ingen anledning att endast försöksvis tillåta den kooperativa hyresrätten.
Med bifall till motion Bo262 (c) yrkande 5 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna att förslag bör framläggas som gör kooperativ
hyresrätt till ett likvärdigt alternativ till andra upplåtelseformer.

dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

36. beträffande permanentning av den kooperativa hyresrätten

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Bo262 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

36. Upphävande av försöksverksamheten med kooperativ
hyresrätt (mom. 37)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”När
lagstiftningen” och slutar med ”kooperativ hyresrätt" bort ha följande
lydelse:

Försöksverksamheten med kooperativ hyresrätt motverkar en utveckling
mot ökat ägande och ökat ansvarstagande i boendet. Det finns ingen
anledning att fortsätta försöksverksamheten, som därför snarast bör avvecklas.
Utskottet tillstyrker därför motion Bo431 (m) yrkande 3.

dels att moment 37 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

37. beträffande upphävande av försöksverksamhet med kooperativ
hyresrätt

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Bo431 yrkande 3 antar
följande

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1986:142) om försöksverksamhet med
kooperativ hyresrätt

Härigenom föreskrivs att lagen (1986:142) om försöksverksamhet med
kooperativ hyresrätt, som gäller till utgången av år 1991, skall gälla till
utgången av juni 1988.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1988.

37. Andelslägenheter (mom. 38)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”Bo410 (vpk)” bort ha följande lydelse:
Andelslägenheter fyller inget bostadssocialt syfte utan lämnar tvärtom
utrymme för spekulation och segregation i boendet. Det är angeläget att

BoU 1987/88:13

riksdagen med bifall till motion Bo410 (vpk) som sin mening ger regeringen
till känna att förslag snarast läggs fram om förbud mot andelslägenheter.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

38. beträffande andelslägenheter
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Bo410 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande (mom. 29, motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anför:

Motionären vänder sig mot de tankegångar som i skilda sammanhang gjort
sig gällande om att ungdomar lättare skulle få tillgång till bostäder om man
införde en särskild form av korttidskontrakt för dem. Vi noterar med
tillfredsställelse att några lagstiftningsförslag med denna innebörd inte
framlagts av den socialdemokratiska regeringen, men finner att det ungdomsbostadsstöd
som införts innehåller oönskade tendenser till kategoriboende
för ungdomar, som vi i detta sammanhang vill markera att vi inte ställer
oss bakom.

BoU 1987/88:13

Reservanternas
1 Förslag till
Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)'

Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1971:479) att 11 a, 14,
60 a och 62 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

11 a §

Sådana villkor för medlemsskap är utan verkan som innebär att den till
vilken bostadsrätt övergår skall utses av någon annan än bostadsrättshavaren
eller godkännas i annan ordning än som enligt denna lag gäller för
inträde i en bostadsrättsförening.

Bestämmelsen i första stycket utgör
inte hinder mot att i stadgarna ta
in förbehåll om återköps- eller lösningsrätt
enligt 14 §.

BoU 1987/88:13

Bilaga

Tillhör reservationerna
5, 15-19 (m,
fp, c)

14 §3

I stadgarna kan tas in förbehåll att vid övergång av bostadsrätt till annan
lägenhet än bostadslägenhet föreningen eller medlemmarna skall ha rätt att
lösa bostadsrätten. Stadgarna skall i så fall ange i vilken ordning lösningsrätten
skall tillkomma föreningen eller medlemmarna, inom vilken tid lösningsrätten
skall göras gällande hos förvärvaren samt efter vilka grunder
ersättning för bostadsrätten skall bestämmas och inom vilken tid den skall
betalas.

En bostadsrättsförening som är
ansluten till en folkrörelsekooperativ
riksorganisation får i sina stadgar ta
in förbehåll enligt första stycket även
för bostadslägenheter. Sådant förbehåll
får gälla tillförmån för föreningen.
folkrörelsekooperativ organisation
som denna tillhör eller medlemmarna.
Förbehållet får avse rätt att
inom högst tre år från upplåtelsen
återköpa eller lösa bostadsrätten
från bostadsrätts/lavaren eller någon
som förvärvat bostadsrätten. I övrigt
gällerförsta stycket andra meningen.

1 Lagen omtryckt 1982:353.
: Senaste lydelse 1985:182.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

60 a § '

En bostadsrättsförenings beslut En bostadsrättsförenings beslut
om förvärv av hyresfastighet för om förvärv av hyresfastighet för

ombildning av hyresrätt till bo- ombildning av hyresrätt till bostadsrätt
skall fattas på förenings- stadsrätt skall fattas på föreningsstämma.
Beslutet skall biträdas av stämma. Beslutet skall biträdas av

hyresgästerna i minst två tredjedelar hyresgästerna i minst hälften av de

av de uthyrda lägenheter som om- uthyrda lägenheter som omfattas av

fattas av förvärvet. Dessa hyresgäs- förvärvet. Dessa hyresgäster skall

ter skall vara medlemmar i bostads- vara medlemmar i bostadsrättsföre rättsföreningen.

ningen.

Vid beräkningen av antalet lägenheter bortses från garage, lager och andra
lägenheter som i första hand används som förvaringsutrymmen.

Protokollet från föreningsstämman skall innehålla uppgift om hur beräkningen
av rösterna har skett och hållas tillgängligt för hyresgästerna och
fastighetsägaren.

Innan beslut om fastighetsförvärv fattas, skall sådan ekonomisk plan
som avses i 4 § upprättas och hållas tillgänglig för hyresgästerna. Till planen
skall fogas ett besiktningsprotokoll, som visar fastighetens skick. Planen
skall även vara försedd med intyg enligt 4 §.

Beslut om förvärv i strid med första stycket är ogiltiga. Detsamma gäller
beslut om förvärv som fattats utan att ekonomisk plan varit tillgänglig enligt
fjärde stycket. Om likväl förvärv har skett enligt beslutet och lagfart har
meddelats, skall dock vad nu sagts ej gälla.

I fråga om bostadsrättsförening- 1 fråga om bostadsrättsföreningar
som är anslutna till en folkrörelse- ar som är anslutna till en riksorganikooperativ
riksorganisation gäller sation eller regional organisation för
denna paragraf endast om fastig- bostadsrättsföreningar gäller denna
hetsförvärvet sker enligt lagen paragraf endast om fastighetsför(1982:352)
om rätt till fastighetsför- värvet sker enligt lagen (1982:352)
värv för ombildning till bostadsrätt. om rätt till fastighetsförvärv för ombildning
till bostadsrätt.

62 r

Beslut om ändring av bostadsrättsförenings stadgar är giltigt endast om
samtliga röstberättigade förenat sig om beslutet eller detta fattas på två på
varandra följande föreningsstämmor och på den stämma som hålles sist
biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. Om beslutet avser ändring
av de grunder enligt vilka årsavgift skall beräknas, fordras dock att på den
stämma som hålles sist beslutet biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande.
Innebär beslutet att medlems rätt till föreningens behållna tillgångar vid
dess upplösning inskränkes, fordras att beslutet på sista stämman biträtts av
samtliga röstande.

BoU 1987/88:13

Bilaga

' Senaste lydelse 1983:400.
4 Senaste lydelse 1983:400.

Nuvarande lydelse

Beslut varigenom medlems rätt
att överlåta bostadsrätt inskränkes
eller förbehåll enligt 14 § införes är
giltigt endast om samtliga bostadsrättshavare
vilkas rätt beröres av
ändringen samtyckt till beslutet.

Reservanternas förslag

Beslut varigenom medlems rätt
att överlåta bostadsrätt inskränkes
eller förbehåll om lösningsrätt enligt
14 § införes är giltigt endast om
samtliga bostadsrättshavare vilkas
rätt beröres av ändringen samtyckt
till beslutet.

Är för giltighet av beslut enligt denna paragraf ytterligare villkor bestämt
i stadgarna, gäller även det.

Har på grund av lag eller annan författning eller efter regeringens medgivande
i stadgarna intagits föreskrift att viss bestämmelse ej får ändras utan
regeringens medgivande, får föreskriften ej ändras utan sådant medgivande.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

BoU 1987/88:13

Bilaga

2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av
hyresfastighet m. m.

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1975:1132)' om förvärv av hyresfastighet
m. m. skall ha följande lydelse.

2 §2

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

Förvärvstillstånd fordras inte

1. om egendomen förvärvas från staten, kommun, landstingskommun
eller kommunalförbund.

2. om staten, kommun, lands- 2. om staten, kommun, landstingskommun,
kommunalförbund, tingskommun, kommunalförbund,

aktiebolag, som helt ägs av kom- aktiebolag, som helt ägs av kommun
eller landstingskommun, all- mun eller landstingskommun, allmännyttigt
bostadsföretag, folkrö- männyttigt bostadsföretag eller en

relsekooperativ riksorganisation eller riksorganisation eller regional orga regional

folkrörelsekooperativ orga- nisation för bostadsrättsföreningar

nisation av bostadsrättsföreningar är förvärvare,

eller bostadsrättsförening ansluten
till sådan organisation är förvärvare,

2 a. om egendomen i annat fall än 2 a om egendomen förvärvas av

som anges under 2 förvärvas av en en bostadsrättsförening och fören bostadsrättsförening

och föreningen ingen är ansluten till en sådan orga har

fattat beslut om förvärvet i den nisation för bostadsrättsföreningar

ordning som föreskrivs i 60 a § bo- som anges under 2 eller, i annat fall,

stadsrättslagen (1971:479), föreningen har fattat beslut om för värvet

i den ordning som föreskrivs i
60 a § bostadsrättslagen (1971:479),

3. om egendomen enligt medgivande av regeringen förvärvas för kyrkligt
ändamål eller fånget prövats enligt lagen (1970:939) om förvaltning av
kyrklig jord,

4. om egendomen förvärvas av kreditinrättning vilken enligt lag eller
enligt reglemente eller bolagsordning som regeringen fastställt är skyldig att
åter avyttra egendomen,

5. om förvärvaren är gift med överlåtaren och inte heller om förvärvaren
eller, när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens avkomling,
allt under förutsättning att överlåtaren inte är skyldig att avyttra
egendomen enligt 6 § eller enligt 3 kap. 1 § lagen (1982:618) om utländska
förvärv av fast egendom m. m.,

6. om förvärvet skall prövas enligt lagen om utländska förvärv av fast
egendom m. m.,

7. om förvärvet sker genom inrop på exekutiv auktion.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988. I fråga om förvärv som skett före
ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

BoU 1987/88:13

Bilaga

1 Lagen omtryckt 1979:307.

2 Senaste lydelse 1983:438.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt

Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv
för ombildning till bostadsrätt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

2 §

Lagen gäller inte om egendomen Lagen gäller inte om egendomen

ägs av staten, kommun, landstings- innehåller färre än tre lägenheter.

kommun, kommunalförbund, allmännyttigt
bostadsföretag eller aktiebolag
som helt ägs av en kommun
eller landstingskommun. Lagen gäller
inte heller om egendomen innehåller
färre än fem lägenheter.

Vid beräkning av antalet lägenheter enligt denna lag räknas som lägenhet
varje avskild enhet som är inrättad att varaktigt och självständigt användas
som bostad eller för annat ändamål. Från garage, lager och andra lägenheter
som i första hand används som förvaringsutrymmen bortses.

3 §

Om hyresgäster har intresse av att förvärva fast egendom för ombildning
av hyresrätt till bostadsrätt får detta anmälas till inskrivningsmyndigheten
för anteckning i fastighetsboken. Intresseanmälan skall för hyresgästernas
räkning göras av en bostadsrättsförening.

Till anmälan skall fogas intyg av
föreningens styrelse om antalet lägenheter
i den fasta egendom som
omfattas av anmälningen samt om
att hyresgästerna i minst två tredjedelar
av de uthyrda lägenheterna
skriftligen har förklarat sig intresserade
av en ombildning av hyresrätt
till bostadsrätt.

Till anmälan skall fogas intyg av
föreningens styrelse om antalet lägenheter
i den fasta egendom som
omfattas av anmälningen samt om
att hyresgästerna i minst hälften av
de uthyrda lägenheterna skriftligen
har förklarat sig intresserade av en
ombildning av hyresrätt till bostadsrätt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

BoU 1987/88:13

Bilaga