om vissa fastighetsrättsliga frågor (Betänkande 1986/87:BoU14 Bostadsutskottet)

Bostadsutskottets betänkande
1986/87:14

om vissa fastighetsrättsliga frågor ^

1986/87:14

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet 26 motioner från allmänna motionstiden
1986, 25 motioner från allmänna motionstiden 1987 och 3 motioner väckta
med anledning av proposition 1986/87:93.

Yrkanden om upphävande, inskränkning eller översyn av olika fastighetsrättsliga
lagar, som expropriationslagen, förköpslagen, bostadsförsörjningslagen,
bostadssaneringslagen och bostadsanvisningslagen avstyrks. Beträffande
förköpslagen föreslås dock att riksdagen med anledning av två motioner
(m resp. c) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om förköpsrätten för permanent boende.

Beträffande fastighetsbildningslagen föreslås ett riksdagens tillkännagivande
om översyn av reglerna om fastighetsbildning för mindre jordbruk
resp. större bostadsfastigheter. Förslaget står i samband med förslagen i proposition
1986/87:122 rörande jordförvärvslagen.

Vissa motionsyrkanden med anknytning till frågor om fastighetsbeteckning
avstyrks. Motioner rörande bostadsförmedling, övernattningsbostäder,
åtgärder mot smygkontorisering m. m. avstyrks, liksom motionsyrkanden
(m) till förmån för införande av ägarlägenheter.

Motionsyrkanden om rätt att slippa hyresbetalning av förhandlingsersättning
och ersättning för boinflytande och fritidsverksamhet avstyrks, liksom
yrkanden om översyn av bruksvärdesregeln i hyreslagen.

Utskottet behandlar gällande regler om installation och drift av kabel-TVnät
i hyresfastigheter och finner inte någon åtgärd för närvarande påkallad
med anledning av motionsyrkanden i denna fråga.

Andra motionsyrkanden med anknytning till hyreslagen avstyrks också.
Utskottet föreslår dock riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförs om en utvärdering av reglerna om tillstånd till andrahandsuthyrning.

32 reservationer och ett särskilt yttrande har avgetts av utskottets m-, fp-,
c- resp. vpk-ledamöter.

1 Riksdagen 1986/87. 19 sami. Nr 14

Motionerna

BoU 1986/87:14

I detta betänkande behandlar utskottet

dels de under allmänna motionstiden 1986 väckta motionerna 1985186:

Bo210 av Tore Claeson m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs

I. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om att fastighetsekonomiska skäl inte kan utgöra särskilda skäl
vid tillämpningen av bostadssaneringslagens 2 §,

Bo226 av Kjell A. Mattsson m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

18. att riksdagen beslutar att bostadsanvisningslagen upphävs,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om ändringar i hyresförhandlingslagen (SFS 1978:304) så att
rätten till förhandlingsordning ligger hos den organisation som hyresgästerna
i en fastighet bildar,

20. att bostadssaneringslagen (1973:531) ändras i enlighet med vad som i
motionen anförts,

Bo227 av Erling Bager m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om en översyn av förköpslagen,

7. att riksdagen beslutar att avskaffa bostadsanvisningslagen,

9. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om hyresgästernas inflytande över underhållet,

10. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om precisering av hyreslagen så att ersättning för boinflytande
och fritidsverksamhet inte skall anses som hyra,

II. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om ändring av bostadssaneringslagen så att vid utfärdande
av hyresgästintyg för ombyggnad den mening skall gälla som företräds
av majoriteten av de boende i fastigheten,

12. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om ändring i hyresförhandlingslagen så att avgörande
för erhållande av förhandlingsrätt blir att föreningen åtnjuter hyresgästernas
förtroende,

14. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om ökad vikt för lägesfaktorn inom bruksvärdessystemet,

15. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om en begränsad försöksverksamhet på några orter
med en friare hyressättning,

Bo303 av Gunhild Bolander (c) och Ulla Pettersson (s) vari hemställs att
riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs om justering av riktlinjerna för fastighetsdatareformen så att
det för Gotlands län/kommun blir möjligt att såväl gårds- som sockennamn
behålls vid fastighetsregistrering,

Bo401 av Rosa Östh (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen
begära utredning om förstärkt besittningsskydd för lokalhyresgäster,
vilka hyr sin lokal i andra hand,

Bo402 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs

1. att riksdagen beslutar om införandet av ägarlägenheter i enlighet med
ägarlägenhetsutredningens betänkande Ägarlägenheter (SOU 1982:40),

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar i hyresförhandlingslagen
i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar i expropriationslagen
(1972:719) i enlighet med vad som anges i motionen,

7. att riksdagen upphäver förköpslagen (1967:868),

Bo403 av Hans Pettersson i Helsingborg och Bengt Silfverstrand (båda s)
vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av
hyreslagstiftningen att oskälig höjning av hyror för affärslokaler förhindras,

Bo404 av Rune Rydén (m) och Christer Nilsson (s) vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information
om beteckningsreformen,

Bo406 av Stig Gustafsson och Hans Göran Franck (båda s) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av lagstiftningen
om rättsförhållandet mellan hyresvärd och hyresgäst att 38 § 2 p. HL upphävs,

Bo407 av Bengt Rosén och Lars Ernestam (båda fp) vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att det bör finnas större möjligheter
än i dag att bilda bostadsfastigheter på landsbygden med större yta än
ca 5 000 kvadratmeter,

Bo408 av Göthe Knutson (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos
regeringen hemställa om förslag till ändringar i fastighetsbildningslagen i enlighet
med motionens syften,

Bo410 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt hyressättningssystem
i enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen upphäver bostadsanvisningslagen (1980:94),

11. att riksdagen hos regeringen begär att bostadsförsörjningslagen
(1978:397) utvärderas,

Bo411 av Tore Claeson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär att förslag till förändring av nuvarande lagstiftning skyndsamt
läggs fram så att s. k. övernattningsbostäder kan ställas till de kommunala
bostadsförmedlingarnas förfogande,

Bo412 av Tore Claeson m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen beslutar att i
12 kap. jordabalken införa en ny paragraf, 48 a §, med nedan angivna lydelse: 48

a § Har en bostadslägenhet under minst tre år i följd varit upplåten till
samma andrahandshyresgäst och upphör upplåtarens hyresavtal på grund av

BoU 1986/87:14

uppsägning eller eljest att gälla, har andrahandshyresgästen rätt att överta
upplåtarens hyresrätt och att få hyresavtalet förlängt för egen del, om

1. han har sin bostad i lägenheten,

2. det inte är uppenbart obilligt mot hyresvärden eller andra bostadssökande
att han får överta hyresrätten,

3. hyresvärden även i övrigt skäligen kan nöjas med honom som hyresgäst,

4. annat ej följer av 55-60 §§.

Vad som nu sagts gäller också när hyresvärden sagt upp avtalet till omedelbart
upphörande på grund av förverkande.

När andrahandshyresgästen övertar hyresrätten, upphör hans avtal med
upplåtaren att gälla.

Bo413 av Hans Göran Franck och Lennart Andersson (båda s) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av lagstiftningen
att primär förhandlingsskyldighet för fastighetsägaren införs beträffande förbättringsåtgärder
och periodiskt underhåll,

Bo414 av Paul Lestander m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna behovet av en prisprövningsbestämmelse som
komplement till den kommunala förköpsrätten och hos regeringen hemställer
om förslag härom,

Bo416 av Tore Claeson (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avstående från att betala särskilda avgifter för kabel-TV-installationer
och ändringar inte skall bedömas som förverkande av hyresrätt,

2. att riksdagen - därest förslag om ändrad lagstiftning erfordras - hos regeringen
begär att sådant lagförslag snarast föreläggs riksdagen,

Bo417 av Stig Gustafsson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär en ändring av hyresförhandlingslagen enligt vad som anges i
motionen,

Bo418 av Gunhild Bolander och Agne Hansson (båda c) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna vid fastighetsreglering
i enlighet med vad som anförs i motionen för att ge de kulturhistoriska
värdena större skydd,

Bo420 av Stig Gustafsson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sanering av andrahandshyresmarknaden,

Bo421 av Barbro Evermo m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av lämpliga åtgärder i avsikt att hindra spekulation
i tomma lägenheter,

Bo422 av Barbro Evermo och Gerd Engman (båda s) vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om angelägenheten av en omarbetning av bostadsanvisningslagen,

BoU 1986/87:14

Bo423 av Anders G Högmark och Bertil Danielsson (båda m) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om översyn av dels gällande ersättningsregler
vid inlösen av mark från enskild markinnehavare, dels domänverkets
och lantbruksnämndens instruktion vad avser medverkan i
markaffärer som rör inlösen av mark från enskild i enlighet med vad som i
motionen anförts,

Bo424 av Bengt Kindbom m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en informationskampanj
för ortnamns användande,

Bo425 av Karl-Anders Petersson (c) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att tvångsanslutning till kabel-TV-nät ej får
förekomma,

Bo427 av Elver Jonsson och Lars Sundin (båda fp) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag innebärande att fastighetsbildningslagen
ändras så att deltidsjordbruk får nybildas och bibehållas när regionalpolitiska,
landskapsvårdande och/eller miljömässiga skäl talar härför,

dels de under allmänna motionstiden 1987 väckta motionerna 1986187:

Bo205 av Carl Bildt m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga yrkas
1. att riksdagen beslutar att upphäva förköpslagen (1967:868),

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar i hyresförhandlingslagen
i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om hyressättningssystemet,

8. att riksdagen av regeringen begär införande av ägarlägenheter i enlighet
med ägarlägenhetsutredningens betänkande Ägarlägenheter (SOU
1982:40),

Bo215 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen föreläggs förslag om ändringar i bostadsanvisningslagen
(1980:94) i enlighet med vad bostadskommittén förordat,

Bo240 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari - med hänvisning till motion
1986/87: A463 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts beträffande en ny utformning av bostadspolitiken
(såvitt i yrkandet behandlas införande av ägarlägenheter),

Bo243 av Anita Johansson m. fl. (s) vari såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
angetts om behovet av ett heltäckande program för att lösa storstadsområdenas
bostadsproblem (såvitt i yrkandet behandlas en skärpning av bostadsanvisningslagen),

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av de
åtgärder för rättvisa i boendet som angetts i motionen (såvitt yrkandet rör
hyressättningen vid andrahandsuthyrning),

BoU 1986/87:14

Bo258 av Erling Bager m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga yrkas

7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad

som i motionen anförs om en översyn av förköpslagen,

8. att riksdagen beslutar att avskaffa bostadsanvisningslagen,

9. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om bostadsförmedlingens rätt att ta ut avgifter,

12. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om hyresgästernas inflytande över underhållet,

13. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om precisering av hyreslagen så att ersättning för boinflytande
och fritidsverksamhet inte skall anses som hyra,

14. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförs om ändring i hyresförhandlingslagen så att avgörande för erhållande
av förhandlingsrätt blir att föreningen åtnjuter hyresgästernas förtroende,

15. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om ökad vikt för lägesfaktorn inom bruksvärdessystemet,

20. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om ändring av bostadssaneringslagen så att vid utfärdande
av hyresgästintyg för ombyggnad den mening skall gälla som företräds
av majoriteten av de boende i fastigheten (i vad yrkandet avser beviljande
av ombyggnadslån behandlas det i betänkandet BoU 1986/87:10),

Bo402 av Margareta Persson m. fl. (s) vari - med hänvisning till motion
1986/87:K405 - yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till skärpt
lagstiftning så att inget enskilt hushåll får ”tvångsanslutas” till kabelnätet,

Bo404 av Berit Löfstedt m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behov av lagstiftning
om anslutning till kabelnät för radio- och TV-sändningar,

Bo405 av Nils T Svensson och Gunnar Nilsson (båda s) vari yrkas att riksdagen
beslutar ändra lagen om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt
dels så att dispens för sådan försöksverksamhet får lämnas endast i de fall
föreningens projekt kan genomföras till kostnader som kan godkännas för
statlig belåning, dels så att dispens därvid skall kunna ges från bestämmelserna
i 55 § hyreslagen om bruksvärdeshyra,

Bo406 av Lars Ulander (s) vari yrkas att riksdagen medger regeringen rätt
att, vid försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt, bevilja dispens från
hyreslagens s. k. bruksvärdesregler,

Bo407 av Tore Claeson (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen
begära ett förslag till lagstiftning som förhindrar att hyreslägenheter
tillåts stå outhyrda utan legitima skäl,

Bo408 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hyresgästinflytande, boendeservice, boendemiljö, bostadsbyggande
m. m. (såvitt yrkandet avser åtgärder för att förhindra att lägenheter
står tomma i avvaktan på sanering m. m., skärpt underhållningsplikt för fastighetsägare
samt initiativrätt för hyresgästerna),

BoU 1986/87:14

Bo409 av Elver Jonsson och Lars Sundin (båda fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag att fastighetsbildningslagen ändras så att deltidsjordbruk
får nybildas när regionalpolitiska, miljö- och/eller landskapsvårdande
skäl talar härför,

Bo410 av Siri Häggmark och Jens Eriksson (båda m) vari yrkas att riksdagen
begär att regeringen undersöker vilka effekter den år 1984 genomförda ändringen
i lagen om förköpsrätt, taxeringsvärden och lånevillkor beträffande
fastigheter i attraktiva turistområden har,

Bo411 av Margareta Persson och Marianne Carlström (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lagstiftningen kring
UMB-lägenheter ses över i enlighet med motionen,

Bo412 av Nils Berndtson (vpk) vari - med hänvisning till motion
1986/87:K818 - yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till överförande
i samhällets ägo av Riddarhusets skogs- och jordbruksfastigheter,

Bo413 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om möjlighet för kommun att ta ut avgift för bostadsförmedling,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt hyressättningssystem
i enlighet med vad som i motionen anförts,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av hyresförhandlingslagen
i enlighet med vad som i motionen anförts,

9. att riksdagen beslutar att upphäva bostadsanvisningslagen,

11. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av bostadsförsörjningslagen
(1978:397),

Bo414 av Elving Andersson (c) vari såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av förköpslagen i enlighet
med vad som anförts i motion,

Bo416 av Margareta Persson och Anita Modin (båda s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av en översyn av jordabalken vad avser andrahandsuthyrning,

Bo417 av Lars De Geer (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en
utredning om behovet av att förstärka lokalhyresgästs rätt att i vissa situationer
vägra hyresvärd oinskränkt och omedelbart tillträde till uthyrd lokal,

Bo419 av Bo Finnkvist m. fl. (s) vari - med hänvisning till motion
1986/87:Jo801 - yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till
ändring i FBL 3 kap. 5 § så att regionalpolitiska skäl kan utgöra särskilda
skäl vid bildande av jordbruksfastighet,

Bo420 av Karin Ahrland (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag till ändringar i jordabalken i enlighet med vad som i motionen angivits,

Bo422 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ändring av jordabalken 12 kap. så att däri innefattas även
extraavtal i hyresförhållanden,

BoU 1986/87:14

Bo423 av Jan Sandberg (m) vari såvitt nu är i fråga yrkas

5. att riksdagen upphäver lagstiftningen som ger kommunerna möjlighet
att ge bostadsförmedlingen monopolställning,

Bo424 av Margareta Gard och Margit Gennser (båda m) vari yrkas att riksdagen
beslutar om en ändring i 12 kap. 65 § jordabalken i enlighet med vad
som anförts i motionen,

Bo508 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen beslutar att upphäva förköpslagen (1967:868),

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till ändringar i
expropriationslagen (1972:719) i enlighet med vad som i motionen anförts,

dels de med anledning av proposition 1986/87:93 väckta motionerna 1986187:

Bol28 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om bostadsförmedling,

7. att riksdagen beslutar ändra hyreslagen i enlighet med vad som i motionen
anförts,

Bol29 av Erling Bager m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad rörlighet på bostadsmarknaden,

Bol32 av Olof Johansson m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om kooperativ äganderätt
för bostäder i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av åtgärder mot smygkontorisering och tillskapande av
övernattningsrum.

Utskottet

1 Expropriation och ersättningsfrågor m. m.

I tre motioner, moderata samlingspartiets partimotion 1985/86:Bo402 yrkande
6 samt motionerna 1985/86:Bo423 (m) och 1986/87:Bo508 (m) yrkande
2, tas upp frågor om expropriation. I den första och tredje motionen
begärs att regeringen skall lämna förslag till ändringar i expropriationslagen
med den huvudsakliga innebörden dels att tillstånd för expropriation skall
kunna ges bara om ”ett klart och påvisbart behov finns” av en fastighet, dels
att ersättningsreglerna skall utformas så att ”full” ersättning utgår. I den
tredje motionen förtydligas yrkandet om ”full” ersättning till att avse ersättning
även för s. k. förväntningsvärden. I den andra motionen förespråkas att
en markägare, vars mark tas i anspråk, själv skall få välja vilken form av
ersättning som han vill ha. Där rimliga praktiska förutsättningar finns borde
ersättningsmark kunna ställas till förfogande, menar motionärerna. Detta
borde domänverket och lantbruksnämnderna instrueras om av regeringen.
Bostadsutskottet har behandlat liknande yrkanden som de nu aktuella,

BoU 1986/87:14

bl. a. i betänkandena BoU 1984/85:2 (s. 2) och BoU 1984/85:12 (s.7). Utskottet,
som avstyrkte motionerna, fann därvid inte skäl att frångå tidigare
ställningstaganden. Expropriationslagens regler om att värden som uppstått
på grund av förväntningar om en ändrad markanvändning i princip inte skall
ersättas har gällt sedan 1971. Den huvudsakliga innebörden av expropriationslagens
ersättningsregler har utskottet beskrivit i sitt betänkande
1986/87:4 s. 8.1 det betänkandet behandlades vissa mindre ändringar i lagen
med anledning av plan- och bygglagen. Några ändringar av expropriationslagens
grundprinciper var inte aktuella i det sammanhanget och bör, enligt utskottets
mening, inte heller göras nu. Moderata samlingspartiets partimotion
1985/86:Bo402 yrkande 6 samt motionerna 1985/86:Bo423 (m) och
1986/87:Bo508 (m) yrkande 2 avstyrks.

I motion 1986/87:Bo412 (vpk) yrkas att regeringen skall lämna förslag till
överförande i samhällets ägo av Riddarhusets skogs- och jordbruksfastigheter.
I motionsmotiveringen, som finns i motion 1986/87:K818, anförs i
huvudsak att vissa fastigheter enligt uppgifter i tidningar skulle vara illa skötta.

Frågan om skötsel av skogs- och jordbruksfastigheter regleras i särskild
lagstiftning. Det är inte riksdagens uppgift att ta ställning i enskilda fall till
hur denna lagstiftning efterföljs. Utskottet avstyrker motion 1986/87:Bo412
(vpk).

2 Kommunal förköpsrätt

Förköpslagen, som ger kommunerna rätt att för närmare angivna ändamål
förköpa fast egendom för det pris och på de villkor i övrigt som redan överenskommits
mellan en säljare och en köpare av egendomen, ändrades i flera
hänseenden under 1984 (prop. 1983/84:141, BoU 27). Bl. a. infördes då en
rätt för vissa kommuner att förköpa fast egendom som är bebyggd med hus
som behöver användas som bostad för permanent bruk och som är beläget
inom ett område där det råder en avsevärd efterfrågan på fritidsbostäder.
Områdena i fråga anges i bilaga till den av regeringen utfärdade förköpsförordningen.

I moderata samlingspartiets partimotioner 1985/86:402 yrkande 7 och
1986/87:Bo205 yrkande 1 samt i motion 1986/87:Bo508 (m) yrkande 1 hemställs
att förköpslagen upphävs. I motionerna anförs att kommunerna redan
har en tillräckligt stark ställning gentemot fastighetsägare. Planmonopolet
och expropriationslagen ger kommunerna erforderliga möjligheter att tillförsäkra
sig mark om ett klart och påvisbart behov finns. Dessutom kan förköpslagen
användas till att utnyttja den låga prisnivån vid ett släktförvärv.

Utskottet avstyrkte liknande yrkanden om upphävande av förköpslagen i
betänkandet BoU 1983/84:27 och därefter i betänkandet BoU 1984/85:12 (s.
7). Utskottet, som inte finner anledning ändra sin uppfattning avstyrker de
nu aktuella motionerna 1985/86:Bo402 (m) yrkande 7, 1986/87:Bo205 (m)
yrkande 1 och 1986/87: B o508 (m) yrkande 1.

I motionerna 1985/86:Bo227 (fp) yrkande 6 och 1986/87:Bo258 (fp) yrkande
7 begärs en översyn av förköpslagen. Motionärerna anför att kommu -

BoU 1986/87:14

nema inte längre har så stort behov av mark och att expropriationslagen ger
dessa tillräckliga möjligheter att förvärva vad som behövs.

Även yrkanden om en allmän översyn av förköpslagen avstyrktes av utskottet
i de nyssnämnda betänkandena. Några nya omständigheter som motiverar
att nu göra allmän översyn föreligger inte. Utskottet avstyrker motionerna
1985/86:Bo227 (fp) yrkande 6 och 1986/87:Bo258 (fp) yrkande 7.

Den speciella förköpsrätten till förmån för permanentboende i vissa områden
med stark efterfrågan på fritidsbostäder behandlas i tre motioner. I motion
1985/86:414 (vpk) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen
till känna behovet av en prisprövningsbestämmelse i förköpslagen.
Som motiv för yrkandet framförs att prisutvecklingen i de aktuella kustområdena
varit sådan att de permanentboende inte har råd att köpa de hus som
kommunen har förköpt. Motionärerna påpekar att en sådan bestämmelse
finns i jordförvärvslagen.

I motion 1986/87: Bo410 (m) föreslås att regeringen skall undersöka vilka
effekter den nya förköpsrätten för permanentboende har haft på taxeringsvärden
och lånevillkor. Motionärerna framhåller dels att ”sommargästers”
köp av hus i kusternas tätorter har varit positivt på det sättet att de i många
fall medverkat till att bevara byggnader, dels att prisutvecklingen och lånereglerna
lett till att många permanentboende tvingats till nybyggnad i tätorternas
utkanter. Samhällskärnan ligger därmed öde under vinterhalvåret.

I motion 1986/87:414 (c) yrkande 1 begärs en översyn av förköpslagen i
syfte att stoppa omvandlingen från permanentboende till fritidsboende i
kustsamhällena. Motionären anför att förköpsrätten kan kringgås eller obstrueras
på olika sätt. Det förekommer sidoavtal om nyttjanderätt för säljaren.
Kommunen och dess köpare vägras tillträde för besiktning. Arbeten utförs
på byggnader innan förköpsfrågan har klarats ut, enligt motionärerna.

Vad som ifrågasätts i alla motionerna är lagstiftningens effektivitet och om
låneregler m. m. är tillräckliga för att förverkliga syftet att bibehålla en
kärna av permanentboende i de attraktiva kustsamhällena eller i andra områden
med stora fritidsvärden. Frågan om att utsträcka lånemöjligheten
även till fastigheter som förvärvas av permanentboende utan föregående förköp
har nyligen behandlats av utskottet i betänkandet BoU 1986/87:10 s. 56.
Utskottet var inte då berett att förorda att lån skulle kunna utgå även vid
köp där frågan om förköp inte aktualiserats. Utskottet aviserade att frågan
om förköpslagstiftningens utformning skulle övervägas senare. Utskottet
gör nu det övervägandet och finner att förköpsreglerna och de därtill knutna
lånemöjligheterna kan behöva närmare utvärderas av regeringen. Om en sådan
utvärdering ger vid handen att reglerna bör ändras eller att ytterligare
åtgärder behövs för att stödja permanentboende i de attraktiva fritidsområdena,
förutsätter utskottet att regeringen förelägger riksdagen erforderliga
förslag. Vad utskottet nu uttalat om en utvärdering av förköpsrätten för permanentboende
m. m. bör riksdagen med anledning av motionerna
1986/87:Bo410 (m) och 1986/87:Bo414 (c) yrkande 1 som sin mening ge regeringen
till känna.

Vad gäller den speciella frågan i motion 1985/86:Bo414 (vpk) om en prisprövningsregel
i förköpslagen, finner utskottet inte skäl för att förorda att en
sådan tillförs lagen. En ordning med prisprövning skulle strida mot de grun -

BoU 1986/87:14

der som bär upp lagen och som innebär att förköpsrätten får utövas på de
villkor som säljare och köpare kommit överens om. Regeringen har dessutom
nyligen förelagt riksdagen förslag (prop. 1986/87:122) som innebär att
den prisprövningsregel i jordförvärvslagen som motionärerna hänvisar till
mjukas upp. Utskottet avstyrker motion 1985/86:Bo414 (vpk).

3 Fastighetsbildning för mindre jordbruk m. m.

I flera motioner (s, m, fp) aktualiseras frågor om huruvida fastighetsbildningslagen
är lämpligt utformad i förhållande till önskemål att bilda fastigheter
för deltids jordbruk resp. fastigheter för bostadsändamål med kompletterande
möjligheter till viss djurhållning och odling m. m.

I motion 1985/86:Bo407 (fp) föreslås ett riksdagsuttalande till vägledning
för fastighetsbildningsmyndigheterna om att det skall vara möjligt att bilda
bostadsfastigheter på landet med en större yta än ca 5 000 kvadratmeter, vilken
omfattning motionärerna anser vara den största nu förekommande. I
motion 1985/86:Bo408 (m) begärs ett regeringsförslag om ändringar i fastighetsbildningslagen
i motsvarande syfte att större bostadsfastigheter skall
kunna bildas i landsbygden. Motionären anför i huvudsak att frågan har betydelse
för att göra landsbygden mer levande. Bl. a. barnfamiljer som vill
bosätta sig på landsbygden ser det som en fördel om tomten är så stor att
hästar och får kan beta där och utrymme finns för odling av grönsaker m. m.
Någon knapphet på mark råder enligt motionären i regel inte. Det nuvarande
livsmedelsöverskottet talar närmast för att all jordbruksmark inte behövs
för sitt ursprungliga ändamål.

I motionerna 1985/86:Bo427 (fp) samt 1986/87:Bo409 (fp) och
1986/87:Bo419 (s) begärs också att regeringen skall lägga fram förslag till
ändrade lagregler. Dessa motionsyrkanden är inriktade på att främja fastighetbildningen
för deltidsjordbruk. Även dessa yrkanden motiveras av hänsynen
till en levande landsbygd. Därutöver anförs regionalpolitiska skäl och
miljövårdsskäl: hänsynen till det öppna landskapet.

Utskottet antecknar följande.

I 3 kap. fastighetsbildningslagen anges de grundläggande villkor som skall
vara uppfyllda för att fastighetsbildning skall få komma till stånd. Där föreskrivs
sammanfattningsvis att varje fastighet genom fastighetsbildningen
skall bli varaktigt lämplig för sitt ändamål. För att en jordbruksfastighet skall
anses lämpad för sitt ändamål skall den ha en sådan storlek, sammansättning
och utformning att den medger tillfredsställande lönsamhet hos det företag
som skall bedrivas på fastigheten. Vidare får fastighetsbildning som berör en
jordbruksfastighet äga rum endast om åtgärden är till övervägande nytta för
jordbruksnäringen. De allmänna lämplighetsvillkoren gäller inte bara vid
avstyckning utan också vid annan fastighetsbildning, t. ex. vid överföring av
mark mellan befintliga fastigheter (fastighetsreglering), varvid alla de fastigheter
som berörs av åtgärden efter denna skall uppfylla villkoren. Genom
en undantagsregel finns det dock i vissa fall möjlighet att frångå kraven om
samtidigt en förbättring i fastighetsindelningen inträder.

I förarbetena till fastighetsbildningslagen (prop. 1969:128 s. B 1156) har

BoU 1986/87:14

uttalats bl. a. att till en bostadsfastighet inte bör läggas mer mark än som
väsentligen har karaktären av bostadstomt. Om en tomtplats är alltför vidsträckt
torde i allmänhet vissa delar av tomten bli så extensivt utnyttjade att
de knappast kan anses stadigvarande utnyttjade. Önskemålet att begränsa
bebyggelsefastigheternas omfång motiveras enligt propositionen huvudsakligen
av dels det samhällsekonomiska intresset av att marktillgången utnyttjas
effektivt, dels intresset av att allmänhetens tillträde till områden för det
rörliga friluftslivet inte hindras. Giltigheten av dessa uttalanden har understrukits
i samband med prövningen av riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen
(prop. 1978/79:213 bil. 2 s. 18).

Lantmäteriverket har i sina anvisningar den 1 november 1976 återgett uttalandena
i förarbetena och beträffande avstyckning av brukningscentrum
understrukit markhushållningsaspekterna. Det förhållandet att befintlig odlad
jord inte längre behövs för jordbruket föranleder därvid, enligt anvisningarna,
i och för sig inte att marken bör läggas till bostadstomt. Den på
sikt lämpliga markanvändningen är i stället i sådana fall normalt att marken
läggs till annat jordbruk eller tas i anspråk för skogsbruk.

Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om det önskvärda i att
större bostadsfastigheter skall kunna bildas på landet (BoU 1984/85:2 s. 4
och 12). Utskottet har därvid funnit att fastighetsbildningslagen ger utrymme
för ett nyanserat synsätt i fråga om storleken på tomter till bostadsfastigheter.
Utskottet ansåg vidare att kommande överläggningar om betydelsen
för fastighetsbildningen av bl. a. strukturfrågor i jordbruksnäringen
borde kunna ge frågan ytterligare belysning.

Sedan utskottet uttalade sig senast har avgetts ett betänkande (Ds Jo
1986:5) Översyn av jordförvärvslagen. I betänkandet föreslogs bl. a. att regionalpolitiska
mål skall ges en ökad betydelse enligt lagen. Sysselsättningsmöjligheterna
i glesbygden skall beaktas. Möjligheterna att förvärva mindre
jordbruksfastigheter för deltids- och fritidsjordbruk och skogsbruksfastigheter
bör öka. Lagen om skötsel av jordbruksmark bör ge ökade möjligheter
att ta jordbruksmark ur produktion.

I remissyttrande över betänkandet anförde lantmäteriverket bl. a.:

Det regionalpolitiska hänsynstagandet kommer som förutskickas i betänkandet
att medföra en mera varierad tillämpning av lagen, anpassad till de
särskilda förhållanden som gäller i olika bygder. En förskjutning mot ett sådant
synsätt har redan skett, det har märkts inte bara i statistiken över jordförvärvsärenden,
utan också i den löpande fastighetsbildningsverksamheten.
Av det skälet har lantmäteriverket och lantbruksstyrelsen inlett diskussioner
och samarbete angående tillämpningsfrågor i olika fastighetsbildningssituationer,
främst avseende deltidsjordbruk, fastigheter för kombinerade
ändamål och bostadsfastigheters utformning på landsbygden. Föreliggande
lagförslag kommer att påskynda utvecklingen i åsyftad riktning. Betydelsen
av att tillämpningen av fastighetsbildningslagen ses över ökar ytterligare
efter ändring av jordförvärvslagen.

Fastighetsbildningslagen har i hög grad strukturpolitiska syften. I tredje
kapitlet finns bl. a. angivet att en jordbruksfastighet ska vara beskaffad så
att den medger tillfredsställande lönsamhet hos det företag som ska bedrivas
på fastigheten. En liknande bestämmelse finns för skogsbruksfastigheter.
Utformningen av bestämmelserna är emellertid avsiktligt inte mer konkret

BoU 1986/87:14

än så. Tanken är att det bakomliggande materiella innehållet vid varje tidpunkt
ska kunna korrespondera mot de gällande jordbrukspolitiska riktlinjerna.
Dessutom finns undantagsbestämmelser som under vissa omständigheter
kan medge fastighetsbildning även i fall då lönsamhetskravet inte är
uppfyllt.

Genom den förskjutning i rättstillämpningen som skett i jordförvärvs- och
fastighetsbildningsärenden i framför allt glesbygd har undantagsbestämmelserna,
främst 3 kap. 9 §, börjat tillämpas i högre grad än tidigare. Detta har
varit nödvändigt för anpassningen till en ändrad inriktning i strukturpolitiken.
Översynen av jordförvärvslagen kan nu leda till en ännu mer flexibel
syn på hur jordbruksfastigheter ska vara beskaffade. Ska detta slå igenom
vid fastighetsbildningen måste undantagsbestämmelserna tillämpas i än
högre grad och sannolikt bli dominerande. Enligt lantmäteriverkets mening
är det från flera synpunkter, bl. a. med hänsyn till rättssäkerheten, otillfredsställande
om undantagsregler blir dominerande på detta sätt under en
längre tid. En översyn av fastighetsbildningslagens särskilda bestämmelser
om jord- och skogsbruk bör därför övervägas. En sådan översyn kan göras
av lantmäteriverket i samråd med berörda myndigheter.

I proposition 1986/87:122, som hänvisats till jordbruksutskottet, har regeringen
fullföljt förslagen om ett ökat hänsynstagande till regionalpolitiska
skäl vid tillämpningen av jordförvärvslagen. Förslaget om ökade möjligheter
att ta jordbruksmark ur produktionen läggs också fram. I propositionen
finns inga överväganden rörande behovet av ändringar i fastighetsbildningslagstiftningen.

Även om fastighetsbildningslagen, så som utskottet framhållit förut och
som även understryks i lantmäteriverkets ovan redovisade remissyttrande,
medger en anpassning till gällande jordbrukspolitiska riktlinjer, kan det finnas
skäl att se över regelsystemet i samband med att dessa riktlinjer ändras.
Det är därvid naturligt att inte bara reglerna för bildande av jord- och
skogsbruksfastigheter ses över utan att även de bestämmelser som reglerar
bildande av bostadsfastigheter på landsbygden blir föremål för överväganden.
Det torde ofta i praktiken vara svårt att dra gränsen mellan de omständigheter
som motiverar bildande av en fastighet för deltids- eller fritidsjordbruk
och bildandet av en fastighet för bostadsändamål, men där det
finns önskemål om utrymme för enklare djurhållning och odlingar av skilda
slag. Sådana kompletterande möjligheter på en bostadsfastighet kan ofta
vara ekonomiskt och boendemässigt värdefulla för dess innehavare. Utskottet
förordar med anledning av motionerna 1985/86: Bo407 (fp),

1985/86:Bo408 (m) och 1985/86:Bo427 (fp) samt 1986/87:Bo409 (fp) och
1986/87:Bo419 (s), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om en översyn av fastighetsbildningslagen på grund av
förslagen i proposition 1986/87:122 i nu berörda hänseenden.

4 Fastighetsbeteckningsreformen

I betänkandet BoU 1983/84:16 behandlade utskottet senast frågor om fastighetsbeteckningsreformen.
Utskottet vidhöll därvid sin tidigare uppfattning i
frågan. Denna uppfattning grundas på 1974 års riksdagsbeslut (prop.
1974:48, CU 30) om att kommun - och inte som tidigare på landet socken -

BoU 1986/87:14

skall vara registerområde. Reformen innebär bl. a. att sockennamnet ingår
i fastighetsbeteckningen när fler likalydande traktnamn i olika socknar förekommer
i samma kommun. Dessutom finns en möjlighet att registrera s. k.
särskilt namn, dvs. bebyggelsenamn eller annat namn av hävd. Sockennamnet
framgår av fastighetsregistret i de fall socken- och församlingsindelningen
inte sammanfaller och kan framgå också t. ex. av uppgifter om tidigare
beteckning på en fastighet.

I motioner under 1986 års allmänna motionstid aktualiseras åter beteckningsreformen
och frågor i anslutning till den. I motion 1985/86:Bo303 (c, s)
yrkas ett riksdagsuttalande om justering av riktlinjerna för beteckningsreformen
så att det för Gotlands län/kommun blir möjligt att bibehålla såväl
gårds- som sockennamn vid införandet i fastighetsregistret. Motionärerna
framhåller bl. a. att på Gotland förekommer ungefär hälften av gårdsnamnen
i mer än en socken. I det lokala språkbruket används regelmässigt gårdsoch
sockennamnen tillsammans. Motionärerna är medvetna om att utskottet
i sitt senaste betänkande utgått från att regeringen skulle få förslag i fråga
om en särskild utformning av beteckningsreformen för Gotland från lantmäteriverket.
Motionärerna hänvisar till att något sådant förslag inte framlagts.

Utskottet noterar att införandet av det ADB-förda fastighetsregistret - inför
vilket beteckningsreformen blir aktuell - ännu inte är tidsplanerat för
Gotland. Den tidsplanerade verksamheten sträcker sig till den 1 juli 1992.
Det finns alltså ännu god tid att närmare överväga den av utskottet förutsedda
särlösningen av beteckningsreformen för Gotland. Motionärernas
syfte får därmed anses tillgodosett utan någon åtgärd av riksdagen. Motion
1985/86:Bo303 (c, s) avstyrks.

I motion 1985/86:Bo404 (m, s) anför motionärerna att vid beteckningsreformens
genomförande i Kalmar län vissa problem uppstått, troligen beroende
på att de intentioner riksdagen uttalat sig för inte fått genomslag i den
praktiska hanteringen. Motionärerna yrkar att riksdagen åter skall göra ett
tillkännagivande om information om fastighetsbeteckningsreformen.

Utskottet och riksdagen har redan uttalat sig om betydelsen av att fastighetsbeteckningsreformen
föregås av information om reformens närmare innebörd.
Riksdagen torde inte kunna övervaka hur intentionerna bakom riksdagens
beslut förverkligas i det praktiska arbetet. Enligt uppgifter från centralnämnden
för fastighetsdata planeras övergång till fastighetsdatasystemet
för den första omgången av Kalmar län till september 1987. Några särskilda
problem i Kalmar län har inte påtalats för utskottet, men skulle sådana finnas
återstår alltså ännu någon tid för deras lösning. Utskottet, som inte finner
tillräckliga skäl tillstyrka motion 1985/86:Bo404 (m, s), har inte funnit
anledning förutsätta annat än att det av riksdagen gjorda uttalandet om vikten
av information vid reformens genomförande vägleder handlandet.

I motion 1985/86: Bo418 (c) begärs att regeringen skall göra en översyn av
reglerna vid fastighetsreglering i enlighet med vad som anförs i motionen för
att ge de kulturhistoriska värdena större skydd. Motionären anför som exempel
på problem dels att värdefulla ortnamn kan försvinna vid sammanläggning
av fastigheter, dels att sockengränser ändras när mark från ömse
sidor av en sockengräns kommer i samma ägares hand.

I anslutning till motionen kan följande uppgifter lämnas. Begreppet sock -

BoU 1986/87:14

en är numera inte en kyrklig enhet, utan förekommer endast för indelning
av det länsvis - och manuellt - förda jordregistret. Om fastigheter på ömse
sidor av en sockengräns berörs av en ändring i indelningen följer sockengränsen
automatiskt med. I fastighetsregistret, som förs med ADB, har
sockenindelningen ingen funktion.

Sedan år 1982 gäller att ändringar i fastighetsindelningen automatiskt
medför ändringar också i församlingsindelningen. På detta sätt råder alltid
överensstämmande mellan fastighetsgräns och församlingsgräns, med fördelar
bl. a. för folkbokföring, fastighetstaxering och beskattningen. Som en
undantagsregel gäller emellertid också att fastighetsregistermyndigheten
kan besluta en oförändrad församlingsgräns, om det finns särskilda skäl. Beslut
i sådana frågor kan överklagas hos kammarkollegiet.

Ortnamnsaspekter vid fastighetsbildning och fastighetsregistrering har behandlats
i betänkandet (SOU 1982:45) Ortnamns värde och vård. Där uppmärksammas
de av motionären anförda exemplen vid sammanläggning och
vid ändring över en socken/församlingsgräns. Gällande regler ansågs, tillsammans
med information och rådgivning om ortnamnens betydelse, kunna
tillgodose ortnamnsvårdens intressen.

Enligt vad utskottet erfarit avser lantmäteriverket att tillsammans med
kammarkollegiet ta upp frågor om hur de sedan år 1982 gällande bestämmelserna
med avseende på förändringar av församlingsgränser har fallit ut i den
praktiska tillämpningen och bör tillämpas. Utskottet anser att motionärernas
allmänna syfte, som utskottet instämmer i, kan anses i huvudsak tillgodosett
med gällande regler och kommande överläggningar. Motion
1985/86:Bo418 (c) beträffande ändring av sockengränser m. m. avstyrks därmed.

I motion 1985/86:Bo424 (c) begärs att ortnamnsrådet skall få i uppdrag att
genomföra en kampanj för komplettering av ortnamnen i samtliga adressregister
som staten är huvudman för. Folkbokföringsregistret och telefonkatalogen
nämns som exempel. Motionärerna anför att det är viktigt att ortnamnen
med gårds-, by- eller sockennamn, bostads- eller tätortsnamn bevaras i
adresserna. Kompletta ortnamn har betydelse också t. ex. för räddningstjänsten
eller vid varutransporter.

Ortnamnsrådet, som inrättades den 1 juli 1986 på grundval av förslag i
betänkandet (SOU 1982:45) Ortnamns värde och vård och i proposition
1984/85:100 bil. 10, har enligt vad utskottet inhämtat uppmärksammat de
frågor som berörs i motionen bl. a. vid behandlingen av postens ortnamnsprinciper.
Frågan har närmare belysts i betänkandet (s. 95 f.) och i propositionen
(s. 473 f.). Motionens syfte kommer enligt uppgift att beaktas också
i ortnamnsrådets fortsatta arbete. Tillräckliga skäl föreligger inte för närvarande
att genomföra förslaget om en kampanj för ortnamn. Utskottet avstyrker
därför motion 1985/86:Bo424 (c).

5 Bostadsförsörjningslagen

BoU 1986/87:14

I motionerna 1985/86:Bo410 (m) yrkande 11 och 1986/87:Bo413 (m) yrkande

II begärs att bostadsförsörjningslagen skall utvärderas. Motionärerna anför

att minskat byggande gör att den obligatoriska kommunala bostadsförsörjningsplaneringen
kan sättas i fråga. Planerna har dessutom, enligt motionärerna,
ofta visat sig dåligt förutsäga det verkliga utfallet.

Utskottet anser att bostadsförsörjningslagen är ett värdefullt instrument
för bl. a. kunskapsförsörjning och samordning avseende bostadsbyggandet.
Med stöd av lagen har regeringen möjlighet att inhämta redovisningar från
kommunerna av betydelse bl. a. för bostadsförbättringsprogrammet. Vad
motionärerna anför om minskat bostadsbyggande gäller inte generellt. Utskottet
anser inte att lagen nu behöver utvärderas eller ses över. Motionerna
1985/86:Bo410 (m) yrkande 11 och 1986/87:Bo413 (m) yrkande 11 om en utvärdering
av bostadsförsörjningslagen avstyrks.

6 Bostadssaneringslagen

Enligt bostadssaneringslagen har organisation av hyresgäster tilldelats vissa
befogenheter. En sådan organisation har bl. a. rätt att ansöka hos hyresnämnden
om upprustningsåläggande och användningsförbud beträffande
hyreslägenheter som inte uppfyller lägsta godtagbara standard. Organisationen
får också ansöka hos hyresnämnden om förbud mot sådana förbättringsarbeten
m. m. som inte kräver byggnadslov. Krävs byggnadslov för en åtgärd
får lov ges endast om hyresgästorganisationen medgett det (hyresgästintyg)
eller hyresnämnden gett tillstånd. Med organisation av hyresgäster avses
i lagen organisation som har avtal om förhandlingsordning för fastigheten
eller, om förhandlingsordning inte gäller, riksorganisation eller förening
som är ansluten till sådan organisation och inom vars verksamhetsområde
fastigheten är belägen.

I motionerna 1985/86:Bo226 (c) yrkande 20 och 1985/86:Bo227 (fp) yrkande
11 samt 1986/87:Bo258 (fp) yrkande 20 detta yrkande såvitt nu är i
fråga kritiseras bostadssaneringslagens regler i fråga om hyresgästorganisationernas
ställning. Motionärerna menar att initiativrätten enligt lagen bör
ligga hos hyresgästerna själva eller hos en majoritet av dem i varje berörd
fastighet.

Utskottet har behandlat liknande motionsyrkanden tidigare (CU
1979/80:13, 1981/82:23 samt BoU 1983/84:29 och 1984/85:12) och därvid
bl. a. anfört att den gällande ordningen är avsedd att vara neutral till hyresgästernas
val av intresseorganisation. Utskottet vidhåller tidigare ställningstagande
i fråga om bostadssaneringslagens regler om hyresgästorganisationernas
ställning och avstyrker motionerna 1985/86:Bo226 (c) yrkande 20,
1985/86:Bo227 (fp) yrkande 11 och 1986/87:Bo258 (fp) yrkande 20 såvitt nu
är i fråga.

I motion 1985/86:Bo210 (vpk) yrkande 1 föreslås ett riksdagsuttalande av
innebörd att fastighetsekonomiska skäl inte skall vara särskilda skäl enligt
2 § bostadssaneringslagen. Motionärerna — som torde ha avsett 2 a § i lagen
- anför att privata fastighetsägare bl. a. genom lånereglernas konstruktion
alltför ofta totalrenoverar hus som egentligen endast behöver enklare underhåll.
Hyresnämnderna bör inte godta ekonomiska skäl som särskilt skäl för
att lämna tillstånd när en hyresgästorganisation motsatt sig en ombyggnad
m. m.

BoU 1986/87:14

Utskottet har vid tidigare behandling av liknande synpunkter funnit att
bostadssaneringslagen ger kommunerna och hyresgästorganisationerna ett
avgörande inflytande över förbättringsåtgärder som medför att lägsta godtagbara
standard överskrids och som alltså skulle kunna innebära en oönskad
lyxsanering (BoU 1984/85:12 s. 11). Hur gränsen skall dras mellan nödvändiga
och mindre nödvändiga totalrenoveringar är en svår fråga, som
knappast kan lösas genom riksdagsuttalanden avsedda att påverka tolkningen
av gällande bostadssaneringslag. Utskottet avstyrker förslaget i motion
1985/86:Bo210 (vpk) yrkande 1 om innebörden av fastighetsekonomiska
skäl enligt bostadssaneringslagen.

7 Bostadsförmedling och bostadsanvisning

I 4 § lagen om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande
m. m. föreskrivs att kommunerna skall anordna avgiftsfri bostadsförmedling,
om det behövs för bostadsförsörjningens främjande. I bostadsanvisningslagen
finns regler som gör det möjligt för kommunerna att för vissa bostadsområden
inom en kommun införa förbud för husägare att upplåta lägenhet
med hyresrätt eller bostadsrätt till någon annan än en bostadssökande
som kommunen anvisar eller till kommunen. I en promemoria (Ds Bo
1987:2) upprättad inom bostadsdepartementet föreslås att bostadsanvisningslagen
upphävs och ersätts med en ny lag om kommunal anvisningsrätt
till bostadslägenheter. Om överenskommelse mellan husägare och kommunen
inte kan nås, skall hyresnämnden enligt förslaget kunna besluta om anvisningsrätt
för kommunen.

Frågor om övernattningsbostäder och tomma lägenheter tas upp i flera
motioner. I motionerna 1985/86:Bo411 (vpk) och 1985/86:Bo421 (s) samt
1986/87:Bo407 (vpk), vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1986/
87:Bo408 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och motion 1986/87:Bo411 (s) föreslås
att regeringen skall lägga fram förslag som innebär att övernattningslägenheter
och lägenheter som saknar på adressen mantalsskriven boende skall ställas
till bostadsförmedlingarnas förfogande. I motion 1985/86:Bo421 (s) efterlyses
regler som ålägger fastighetsägare att hyra ut tomma lägenheter. I motion
1986/87:Bo407 (vpk) förordas att i lagen med särskilda hyresbestämmelser
för vissa orter (bristortslagen) införs regler av innebörd att hyresnämndens
tillstånd krävs för att en lägenhet skall få stå outhyrd i exempelvis mer
än två månader. Motionärerna hänvisar till den svåra bostadsbristen i de
större städerna och till att många lägenheter där antingen är uthyrda till företag
och inrättningar som sällan utnyttjar dem, eller står outhyrda i avvaktan
på sanering.

Utskottet instämmer med motionärerna i att det särskilt på orter där det
råder stor brist på bostäder är önskvärt att befintliga bostadslägenheter utnyttjas
effektivt och att lediga lägenheter ställas till bostadsförmedlingarnas
förfogande. Utskottet har tidigare behandlat förslag om lagstiftning rörande
övernattningsbostäder m. m. (BoU 1983/84:4 och BoU 1984/85:12 s. 30) och
då funnit att regeringens överväganden med anledning av pågående utredningsarbete
bör avvaktas. Som framgått inledningsvis har i en departe -

BoU 1986/87:14

mentspromemoria förslag till en ny lag om kommunal anvisningsrätt nyligen
lagts fram. Detta förslag remissbehandlas för närvarande. Utskottet anser
att den pågående behandlingen av detta förslag bör avvaktas och avstyrker
därmed motionerna 1985/86:Bo411 (vpk), 1985/86:Bo421 (s), 1986/87:
Bo407 (vpk), vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1986/87:Bo408 yrkande
1 såvitt nu är i fråga och motion 1986/87:Bo411 (s).

I centerpartiets partimotion 1986/87: Bo 132 yrkande 6 begärs ett riksdagsuttalande
om behovet av åtgärder mot smygkontorisering och tillskapande av
övernattningsrum. Motionärerna anser att kommunen med kraft bör ingripa
mot kontorisering som sker utan byggnadslov och att kommunerna bör satsa
på att bygga övernattningsbostäder som ställs till förfogande för lägre pris än
hotellrum. Därigenom skulle många lägenheter kunna ställas till den vanliga
bostadsmarknadens förfogande.

Motionärernas förslag berör frågor som kommunerna själva bättre än
riksdagen kan avgöra. Förslagen i centerpartiets partimotion 1986/87:Bol32
yrkande 6 avstyrks.

I motionerna 1986/87:Bo258 (fp) yrkande 9, 1986/87:Bo413 (m) yrkande
4 och 1986/87:Bol28 (m) yrkande 6 föreslås att riksdagen skall uttala sig för
att bostadsförmedlingarna skall få rätt att ta ut avgifter för sina tjänster. Därmed
skulle deras resurser stärkas, anser motionärerna.

Bostadsförmedlingarnas problem är enligt utskottets uppfattning inte
brist på ekonomiska resurser, utan knappheten på de lägenheter som står till
förfogande. Det finns inte nu skäl att göra någon ändring i bostadsförsörjningslagens
bestämmelse om avgiftsfri bostadsförmedling. Frågan har också
behandlats i 1987 års budgetproposition (bil. 13 s. 16). Kommunalförbundet
för Stor-Stockholms bostadsförmedling (KSB) har i en skrivelse till regeringen
hemställt om att lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens
främjande m. m. ses över och att den ändras på så sätt
att kommunerna ges möjlighet att ta ut avgift för vissa delar av bostadsförmedlingens
verksamhet. Bostadsministern anser att bostadsförmedlingens
verksamhet är av sådan natur att den av princip, liksom hittills, skall vara
avgiftsfri. Flan kan därför inte biträda förslaget. Utskottet, som delar denna
uppfattning, avstyrker motionerna 1986/87:Bo258 (fp) yrkande 9,
1986/87:Bo413 (m) yrkande 4 och 1986/87:Bol28 (m) yrkande 6.

I motion 1986/87: Bo423 (m) yrkande 5 begärs att lagstiftningen om kommunalt
förmedlingsmonopol skall upphävas. Bättre service och effektivitet
skulle enligt motionären uppnås om kommunala och privata förmedlingar
finge konkurrera med varandra.

Utskottet konstaterar att det inte finns något hinder mot att driva privat
förmedlingsverksamhet. Avgifter för yrkesmässig förmedling av hyreslägenheter
får tas ut enligt taxa som fastställs av kommerskollegium med stöd av
12 kap. 65 a § första stycket jordabalken (BoU 1984/85:12 s. 25). Yrkande 5
i motion 1986/87: Bo423 (m) är således redan tillgodosett och bör avslås av
riksdagen.

Upphävande av bostadsanvisningslagen föreslås i motionerna
1985/86:Bo226 (c) yrkande 18, 1985/86:Bo227 (fp) yrkande 7 och
1985/86:Bo410 (m) yrkande 10 samt i motionerna 1986/87:Bo258 (fp) yrkande
8 och 1986/87:Bo413 (m) yrkande 9. Motionärerna är kritiska mot la -

BoU 1986/87:14

gen sorn sägs ha spelat ut sin roll och vara för svårtillämpad men också medföra
godtycke, byråkrati, tjänstemannamakt och en oacceptabel inskränkning
i äganderätten.

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare (BoU 1982/83:16, 1983/84:15 och
1984/85:12) avstyrkt motionsyrkanden om upphävande av bostadsanvisningslagen.
Situationen är nu så till vida annorlunda endast på det sättet att
ett förslag till ny lagstiftning, syftande till att ge kommunen en mer effektiv
anvisningsrätt, är under remissbehandling. Motionerna 1985/86:Bo226 (c)
yrkande 18, 1985/86:Bo227 (fp) yrkande 7 och 1985/86:Bo410 (m) yrkande
10 samt 1986/87:Bo258 (fp) yrkande 8 och 1986/87:Bo 413 (m) yrkande 9
avstyrks.

En mer effektiv bostadsanvisningslag efterlyses i motionerna 1985/86:
Bo422 (s), vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1986/87:Bo215 yrkande
1 och motion 1986/87:Bo243 (s) yrkande 1 sistnämnda yrkande såvitt
nu är i fråga.

Utskottet avstyrker motion 1985/86:Bo422 (s), vänsterpartiet kommunisternas
partimotion 1986/87:Bo215 yrkande 1 och 1986/87:Bo243 (s) yrkande
1 såvitt nu är i fråga på ovan angivna skäl.

8 Ägarlägenheter

I två partimotioner från moderata samlingspartiet förespråkas ägarlägenheter.
I motion 1985/86:Bo402 yrkande 1 och i motion 1986/87:Bo205 yrkande

8 hemställs att riksdagen skall besluta att införa ägarlägenheter enligt det
förslag som finns i ägarlägenhetsutredningens betänkande (SOU 1982:40). I
motion 1986/87:Bo240 (m) såvitt nu är i fråga begärs ett riksdagens tillkännagivande
om bostadspolitiken, som enligt motiveringen i motion
1986/87:A463 bl. a. avser införande av ägarlägenheter.

Utskottet har tidigare avvisat tanken på att införa ägarlägenheter (CU
1982/83:4 y, BoU 1984/85:12 s. 11). Utskottet har inte ändrat uppfattning,
utan avstyrker moderata samlingspartiets partimotioner 1985/86: Bo402 yrkande
1, 1986/87 :Bo205 yrkande 8 och motion 1986/87 :Bo240 (m) såvitt nu
är i fråga.

9 Hyresfrågor

9.1 Bostadshyror

9.1.1 Vad hyran får omfatta

Som en följd av 12 kap. 1 § jordabalken (12 kap. jordabalken benämns i fortsättningen
hyreslagen) gäller att hyra är den ersättning som utgår enligt avtal
om upplåtelse av hus eller delar av hus (lägenhet). Hyresavtalet kan även
avse upplåtelse av jord för trädgårdsodling som komplement till upplåtelse
av lägenheten. Hyran kan utgå i annat än pengar, men enligt 19 § hyreslagen
måste den - med vissa undantag - vara beloppsmässigt bestämd. Undantagen
gäller bl. a. ersättning för värme, el- eller VA-avgifter, vilken ersättning
får vara beloppsmässigt obestämd bl. a. om hyresavtalet innehåller en för -

BoU 1986/87:14

handlingsklausul och beräkningsgrunden är giltig enligt hyresförhandlingslagen.
Ersättning för de nämnda nyttigheterna får vara obestämd också om
lägenheten finns i ett småhus eller om ersättningen påförs hyresgäster efter
individuell mätning. För lokaler gäller vissa särbestämmelser.

Enligt 1 § hyresförhandlingslagen får en hyresvärd eller organisation av
hyresvärdar träffa avtal med en organisation av hyresgäster om en förhandlingsordning.
En förhandlingsordning medför skyldighet för hyresvärden att
påkalla förhandling med hyresgästorganisationen bl. a. om hyran och beräkningsgrunden
för den särskilda ersättningen för nyttigheter enligt 19 § hyreslagen.
Den medför också rätt för båda parter att påkalla förhandling om hyres-
och boendeförhållandena i vissa andra avseenden. Förhandlingsordningen
medför ingen inskränkning i den enskilda hyresgästens rätt att begära
prövning av hyra och hyresvillkor i hyresnämnd.

En förhandlingsklausul är en bestämmelse i ett hyresavtal som binder hyresgästen
vid de hyresvillkor som förhandlingsparterna kommer överens
om. Hyresgäster kan begära hyresnämndens prövning av om en förhandlingsklausul
är skälig.

Med stöd av 20 § hyresförhandlingslagen får förhandlingsparterna
komma överens om att i hyran för samtliga lägenheter skall ingå visst belopp
som utgör ersättning till hyresgästorganisationen för dess förhandlingsarbete.
Även förhandlingsersättningens storlek kan prövas av hyresnämnd på
begäran av en enskild hyresgäst. Civilutskottet uttalade vid hyresförhandlingslagens
antagande uttryckligen att förhandlingsersättningen bör debiteras
som en del av hyran (CU 1977/78:32 s. 13). I förarbetena berördes också
frågor om ersättning åt hyresgästorganisationen för annat än förhandlingsarbete.
I propositionen (1977/78:175 s. 107) hänvisades till att sådan ersättning
i praktiken utgått för organisationernas medverkan i boendedemokratifrågor
och informationsverksamhet. Föredragande statsrådet ansåg att om förhandlingarna
helt eller delvis avser oorganiserade hyresgäster, kan en ordning
där hyresvärden lämnar över en del av hyran i ersättning för annat än
förhandlingsarbete komma att strida mot grunderna för förhandlingssystemet.
Detta kan innebära att hyresgäster som inte är medlemmar i den avtalsslutande
organisationen tvingas att indirekt betala för förmåner som
kommer endast medlemmarna till godo. Uttalandet föranledde det förtydligandet
av utskottet (CU 1977/78:32 s. 14) att därmed avsågs medel som överlämnas
för att fritt få disponeras av mottagaren enligt dennes gottfinnande.
Däremot skulle uttalandet inte uppfattas som syftande på anslag för särskild,
angiven verksamhet inom ramen för t. ex. ett samarbetsavtal om överföring
av vissa uppgifter från fastighetsägarens ansvars- och verksamhetsområde
till de boende.

I april 1979 antog Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, SABO, och
Hyresgästernas riksförbund gemensamma rekommendationer dels om fritidsverksamhet,
dels om boinflytande. Som en följd av rekommendationen
har förhandlingsöverenskommelse i många fall träffats mellan allmännyttiga
bostadsföretag och resp. hyresgästorganisation om att hyresgästorganisationen
skall — utöver förhandlingsersättningen — ha rätt också till en viss närmare
bestämd ersättning för fritidsverksamhet och för boinflytande.

Bostadsdomstolen har prövat frågan om en hyresgäst till följd av en för -

BoU 1986/87:14

handlingsklausul och förhandlingsöverenskommelse skall vara skyldig att
betala ersättning för boinflytande och fritidsverksamhet, trots att han inte
var medlem i den förhandlande hyresgästorganisationen. Därvid prövades
också huruvida ersättningen var en del av hyran (RBD 17:85). Domstolen
fann sammanfattningsvis att ersättningarna i sin helhet utgjorde hyra. Ersättningarna
ansågs också förenliga med förhandlingssystemet, eftersom de
i föreliggande fall ansågs uppfylla de krav domstolen ställde i fråga om överenskomna
ersättningar som avser annat än förhandlingsverksamhet. Dessa
krav var att medlen inte fritt får användas av hyresgästorganisationen. Medlen
måste i princip komma alla hyresgäster till godo. Medlen måste användas
för ett bestämt ändamål med anknytning till boendet. Medlen får vidare inte
ha någon större inverkan på hyrorna hos hyresvärden. Bostadsdomstolen
noterade bl. a. att alla boende hade kallats till bostadsmöten och getts möjlighet
att delta i den fritidsverksamhet som ordnats.

Begreppet hyra enligt hyreslagen och hyresförhandlingslagen innefattar
alltså sammanfattningsvis ersättning för lägenheten med eventuellt tillhörande
jord för odling m. m. Hyran innefattar också ersättning för särskilda
kostnader (värme, el m. m.) som kan beräknas enligt godtagbar beräkningsgrund.
I hyran ingår vidare förhandlingsersättning åt en hyresgästorganisation
enligt förhandlingsöverenskommelse. Annan ersättning som hyresvärden
utger till en hyresgästorganisation enligt en förhandlingsöverenskommelse
ingår också i hyran och kan förändras enligt en förhandlingsklausul,
om de särskilda förutsättningar som angetts ovan föreligger.

I moderata samlingspartiets partimotioner 1985/86:Bo402 yrkande 2 och
1986/87:Bo205 yrkande 5 samt i motion 1986/87:Bo413 (m) yrkande 6, alla
yrkanden såvitt nu är i fråga, begärs förslag om ändringar i lagstiftningen så
att förhandlingsersättning och ersättningar för boinflytande och fritidsverksamhet
inte skall få ”uttaxeras” av dem som inte är medlemmar i resp. hyresgästorganisation.
I motionerna 1985/86:Bo227 (fp) yrkande 10 och
1986/87 :Bo258 (fp) yrkande 13 begärs ett riksdagens tillkännagivande av att
ersättning för boinflytande och fritidsverksamhet inte skall anses som hyra.
I alla motionerna anförs att principiella skäl talar för att de som inte är medlemmar
i den förhandlande hyresgästorganisationen inte skall behöva betala
ersättningarna i fråga.

Utskottet står fast vid sina tidigare uttalanden om vad som ingår i hyran
och om vad förhandlingsöverenskommelser får omfatta (CU 1977/78:32
s. 13). Dessa uttalanden har också senare bekräftats, senast i betänkandena
BoU 1983/84:29 (s. 29) och BoU 1984/85:12 (s. 25). En sammanfattande analys
har gjorts ovan. Utskottet avstyrker de här behandlade motionerna såvitt
avser hyresbetalning av förhandlingsersättning och ersättning för boinflytande
och fritidsverksamhet.

I motion 1986/87 :Bo422 (fp) hemställs om förslag från regeringen av innebörd
att s. k. extraavtal kan innefattas i hyresförhållanden enligt hyreslagen.
Motionären anför att det ofta förekommer avtal mellan hyresvärd och hyresgäst
om att hyresgästen skall betala dels engångsbelopp, dels framtida månadstillägg
för särskilda förbättringar av en uthyrd lägenhet. Enligt motionären
är det oklart om dessa avtal är hyresavtal.

Utskottet har ovan redovisat vad begreppet hyra enligt gällande rätt får

BoU 1986/87:14

anses innefatta. Utskottet har inte grund att anta att gällande regler inte
skulle kunna tillämpas även på de av motionären åsyftade extraavtalen. Någon
riksdagens åtgärd med anledning av motionen är därför enligt utskottets
mening inte påkallad. Motion 1986/87:Bo422 (fp) avstyrks.

9.1.2 Bruksvärdesprincipen

Enligt 55 § hyreslagen skall, vid en tvist om hyrans storlek för en bostadslägenhet,
hyran fastställas till skäligt belopp.

Hyran skall inte anses skälig om den är påtagligt högre än hyran för lägenheter
som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga. Det är hyresnivån i motsvarande
lägenheter i de allmännyttiga bostadsföretagens bestånd som skall
vara grunden för att fastställa bruksvärdet. Kostnaderna för produktion och
förvaltning av dessa lägenheter är alltså avgörande för bruksvärdet.

I motionerna 1985/86:Bo410 (m) yrkande 6, 1986/87:413 (m) yrkande 5
och i moderata samlingspartiets partimotion 1986/87:Bo205 yrkande 6 yrkas
att riksdagen skall göra ett tillkännagivande om att ett nytt system för hyressättning
behövs. Motionärerna gör i huvudsak gällande att marknadspåverkan
på hyrorna nu inte förekommer. Bl. a. tillåts inte värdet av ett centralt
läge slå igenom på hyresnivån, utan tar sig i stället uttryck i att det betalas
olagliga ersättningar vid lägenhetsbyten m. m. En annan konsekvens är en
obenägenhet att flytta och ett orationellt utnyttjande av lägenhetsbeståndet.
Bruksvärdet av allmännyttans lägenheter bestäms inte längre av verkliga
kostnader, utan urholkas genom subventioner. Ett nytt hyressystem borde
utformas successivt med början i orter där det råder balans mellan tillgång
och efterfrågan. Hyresgästernas besittningsskydd bör bevaras.

Liknande synpunkter förs fram i motionerna 1985/86:Bo227 (fp) yrkande
14,1986/87:Bo258 (fp) yrkande 15 och 1986/87:Bol29 (fp) yrkande 2, där ett
riksdagsuttalande om ökad vikt för lägesfaktorn föreslås. I den förstnämnda
motionen, yrkande 15, föreslås också ett tillkännagivande om en försöksverksamhet
med friare hyressättning på några orter med en balanserad hyresmarknad.

Utskottet behandlade liknande motionsyrkanden i sitt betänkande BoU
1983/84:29 med anledning av proposition 1983/84:137. Utskottet anförde
därvid bl. a. att de överväganden om bruksvärdessystemet som gjorts inom
ramen för hyresrättsutredningens arbete och i samband med beredningen av
propositionen var till fyllest. Utskottet ansåg inte heller att en försöksverksamhet
skulle vara motiverad, bl. a. därför att den skulle vara svår att genomföra
på ett sätt som ger entydiga resultat för framtida överväganden. Vid
behandlingen av de nu aktuella motionsyrkandena rörande bruksvärdesprincipen
kan utskottet inte finna att omständigheterna förändrats i något väsentligt
avseende. Utskottet avstyrker därför motionerna 1985/86:Bo227
(fp) yrkandena 14 och 15, 1985/86:Bo410 (m) yrkande 6,1986/87:Bol29 (fp)
yrkande 2, moderata samlingspartiets partimotion 1986/87:Bo205 yrkande
6 samt motionerna 1986/87:Bo258 (fp) yrkande 15 och 1986/87:Bo413 (m)
yrkande 5.

BoU 1986/87:14

9.1.3 Bostadshyresgäster och kabel-TV

I flera motioner tas upp frågor om hyresgästers rätt att slippa anslutning till
kabel-TV-nät. I motion 1985/86:Bo416 (vpk) yrkas 1) att riksdagen skall uttala
att hyresrätt inte skall kunna förverkas därför att en hyresgäst inte betalat
avgift för kabel-TV och 2) att regeringen skall lägga fram lagförslag med
denna innebörd. I motion 1985/86:Bo425 (c) begärs ett riksdagsuttalande om
att tvångsanslutning till kabel-TV-nät inte får förekomma. I motion
1986/87:Bo402 (s) hemställs med hänvisning till motiveringen i motion
1986/87:K405 om förslag från regeringen om skärpt lagstiftning mot tvångsanslutning
av enskilda hushåll till kabel-TV. I motion 1986/87:Bo404 (s)
hemställs om ett riksdagsuttalande om behov av lagstiftning om anslutning
till kabel-TV, varvid motionärerna anför att varje hyresgäst själv skall få besluta
om anslutning och betalning. Alla motionärerna anför med olika uttryckssätt
att hyresgästen bör ha valfrihet. I skälen för motion
1986/87:Bo402 (s) anförs också kritiska synpunkter på programutbudet och
på barns och ungdoms TV-tittande.

Utskottet begränsar sina överväganden rörande kabel-TV till frågor om
hyresgästers inflytande över installation och drift av kabel-TV samt följdverkningar
för hyresnivån och hyresförhållanden. Nu gällande ordning innebär
följande.

I princip får en fastighetsägare utan samtycke av annan eller tillstånd av
myndighet (t. ex. bygglov) bestämma vilken utrustning för TV-överföring
som skall finnas i eller tillföras en fastighet. I en hyresfastighet har hyresvärden
enligt reglerna i 26 § hyreslagen rätt till tillträde till hyresgästens lägenhet
för att utföra standardförbättringar.

I en hyresfastighet har emellertid också hyresgästen ett inflytande över
förbättringsarbeten. Enligt 2 a § bostadssaneringslagen gäller - som framgått
i avsnitt 6 i detta betänkande - att hyresnämnden på ansökan av hyresgästorganisation
kan meddela förbud mot förbättringsarbeten eller liknande
åtgärd som inte kräver bygglov och som inte behövs för att uppnå lägsta godtagbara
standard. Det fordras dock att åtgärden uppenbart inte är påkallad
av boendehänsyn. I proposition 1974:150 s. 447 och 509 anfördes att förbudsregeln
motiveras av hyresgästernas intresse att få inflytande över åtgärder
som kan tänkas medföra mer avsevärda hyreshöjningar och att regeln är
tänkt som en spärr mot inredningsdetaljer eller anordningar som närmast får
betraktas som onödig lyx. I ett för utskottet känt hyresnämndsavgörande har
förbudsregeln inte ansetts böra tillämpas i fråga om utbyte av ett centralantennät
mot ett nytt nät för kabel-TV.

Enligt 5 § hyresförhandlingslagen ger en förhandlingsordning en hyresgästorganisation
rätt att påkalla förhandlingar bl. a. om gemensamma anordningar
i huset. Om sådana anordningar får alltså förhandlingsöverenskommelser
träffas. Enskilda hyresgäster anses inte ha rätt att få en förhandlingsöverenskommelse
som gäller enbart gemensamma anordningar prövad
av hyresnämnd (bostadsdomstolens beslut 1987-02-02, nr 26/1987). Om däremot
förhandlingsöverenskommelsen också rör frågor om höjning av hyran
för en lägenhet eller hyresvillkoren i övrigt kan den enligt 22 § hyresförhandlingslagen
i dessa delar prövas av hyresnämnden på begäran av en enskild

BoU 1986/87:14

hyresgäst som anser att förhandlingsresultatet är oskäligt mot honom. Vid BoU 1986/87:14
en sådan prövning skall hyresnämnden tillämpa 55 § hyreslagen. Det betyder
att nämnden i princip skall göra en skälighetsprövning enligt bruksvärdesprincipen
i fråga om hyresnivån. Om tvisten gäller annat villkor än hyran
görs en skälighetsprövning enligt 55 § tredje stycket hyreslagen.

Vid bruksvärdesprövningen får nyttan av tillgång till kabel-TV bedömas
på samma sätt som andra jämförbara nyttigheter, t. ex. tillgång till biluppställningsplats,
tvättstuga eller en centralantenn för vanlig TV. Bedömningen
skall ske objektivt, dvs. utan att man fäster avseende vid den enskilda
hyresgästens värderingar och behov (prop. 1967:141 s. 44 och 53). Enligt uttalanden
i förarbetena till hyresförhandlingslagen (prop. 1977/78:175 s. 215
och 225) kan en fordrad hyra på grund av speciella omständigheter vara
oskälig även om den inte påtagligt överstiger hyran för jämförliga lägenheter.

Kostnaden för kabel-TV kan alltså ses som en del av den totalhyra som
fastställs enligt bruksvärdesprincipen. Däremot kan den inte - till skillnad
från t. ex. kostnader för värme och el m. m. - tas ut efter särskild beräkningsgrund
enligt 19 § hyreslagen.

I betänkandet (SOU 1984:65) Via satellit och kabel har massmediekommittén
uttalat (s. 247) att kostnaden för den tekniska anslutningen till kabelTV-nät
torde kunna tas ut över hyran, medan renodlade programkostnader
knappast kan anses ingå i begreppet totalhyra. Inget hindrar dock, enligt
kommittén, att avtal i särskild ordning träffas om kollektiva avgifter för programkostnader.

Det torde bli allt vanligare att det träffas förhandlingsöverenskommelser
om kabel-TV. I dessa regleras ofta även hyreshöjande effekter. I en gemensam
rekommendation med riktlinjer om installation och utnyttjande av kabelnät
för etermediadistribution har SABO och Hyresgästernas riksförbund
i september 1986 förklarat att bostadsföretagen bör åta sig att inom ramen
för fastställd hyra distribuera ett visst basutbud till alla lägenheter. Om basutbudet
och tillval till detta bör lokala förhandlingsöverenskommelser träffas.
Hyresgäst som önskar visst tillval bör ges möjlighet till särskilt avtal, i
vilket även effekter på hyran regleras. På begäran bör en hyresgäst också
kunna få övriga sändningar bortfiltrerade utan kostnad. Kostnaderna för fastighetsnätet
och därtill hörande teknisk utrustning, övriga åtgärder som erfordras
för att möjliggöra mottagning och separering av olika signaler samt
basutbud belastas på sedvanligt sätt hyreskalkylen för bostadsföretaget eller
bostadsområdet i fråga. Kostnaden för program m. m. efter individuella val
debiteras den enskilde hyresgästen, varvid kostnadstäckning bör eftersträvas.

Bostadsutskottet gör följande bedömning.

Vid frågor om installation av kabel-TV-nät har hyresgästorganisationen
enligt 2 a § bostadssaneringslagen och 5 § hyresförhandlingslagen ett rimligt
mått av inflytande. Som ett led i detta inflytande kan träffas förhandlingsöverenskommelser
som reglerar de närmare förutsättningarna för installation
och drift, t. ex. om vilket programutbud som skall tillhandahållas alla
hyresgäster resp. hur tillval till ett basutbud kan ske. Om en överenskommelse
påverkar hyran eller hyresvillkoren i övrigt kan enskilda hyresgäster 2'

begära hyresnämndens prövning av om villkoren är skäliga mot dem. Ut- BoU 1986/87:14
skottet finner att den enskilda hyresgästen härvid har rimliga möjligheter att
påverka överenskommelser som är oskäliga mot honom.

Hyrans storlek med hänsyn till kostnader för kabel-TV bestäms enligt
bruksvärdesregeln, dvs. i princip till samma belopp för alla jämförbara lägenheter.
En individuell debitering av kostnaderna med hänsyn till varje hyresgästs
val är naturligtvis fullt tänkbar, men om den är beloppsmässigt obestämd
i hyresavtalet kan den, så som 19 § hyreslagen är avfattad, inte ske
som hyra. Därmed undanröjs också farhågorna i motionerna att hyresrätten
skulle kunna förverkas på grund av bristande betalning av en sådan individuell
avgift.

I den mån kostnaden ingår i en enligt bruksvärdesprincipen förhandlad
eller på annat sätt bestämd totalhyra, kan däremot en hyresgäst äventyra sin
hyresrätt genom att inte betala den del av hyran som kan anses belöpa på
kabel-TV. Att införa en annan ordning är enligt utskottets mening inte tänkbart.
Om hyresgäster skulle få rätt att dra av kostnaden för kabel-TV från
hyran, skulle det lika väl kunna hävdas att avdrag skulle få göras för kostnaden
för andra nyttigheter, som allmänt accepteras som ingående i hyran,
men som enskilda hyresgäster inte anser sig vilja eller kunna utnyttja. Den
som t. ex. själv skaffat tvättmaskin bör inte kunna undandra sig att delta i
kostnaderna för en förbättring av den gemensamma tvättstugan. Kabel-TV
är en nyhet och har därför ännu inte vunnit allmän anslutning, men i takt
med att kabel-TV blir vanligare kommer säkert också en växande förståelse
att spridas för att kostnaderna bör räknas som en kostnad för boendet på
samma sätt som t. ex. kostnaden för en centalantenn.

Det avgörande är enligt utskottets uppfattning att förhandlingssystemet
bör kunna omfatta även kabel-TV-frågor och att genom detta parterna bör
ges möjlighet att vidare utveckla gemensamma ståndpunkter. Utskottet har
tidigare i betänkandet funnit att förhandlingsöverenskommelser om bl. a.
ersättning för fritidsverksamhet åt hyresgästorganisationer kan och bör vara
bindande i fall där det finns förhandlingsklausuler. Utskottet anser följdriktigt
att förhandlingsöverenskommelser kan gälla även en sådan för fritiden
viktig fråga som installation och drift av kabel-TV. De mellan SABO och
Hyresgästernas riksförbund gällande riktlinjerna på området anser utskottet
innefatta en rimlig avvägning mellan kollektivt och individuellt ansvar för
betalningen av kostnaderna, men utskottet anser också att andra lösningar
bör kunna prövas av förhandlingsparterna. Enskilda hyresgäster har en rimlig
möjlighet att få sina skäliga intressen tillgodosedda genom prövning i hyresnämnd
och bostadsdomstol av frågor om hyrans storlek och övriga hyresvillkor.
Något ingripande med ny lagstiftning på området anser utskottet inte
vara påkallat.

Bidragande till utskottets uppfattning att någon ny lagstiftning inte nu är
behövlig är att den tekniska utvecklingen på området troligen kommer att
fortsätta att gå snabbt. Det torde därvid vara rimligt att utgå från att ny teknik
kan göra kabel-TV både billigare och lättare att anpassa till individuella
önskemål, med följande kostnadskonsekvenser.

I ett frågesvar den 12 februari 1987 har bostadsministern gett uttryck för
ett liknande synsätt som utskottet nu har redogjort för. Han förklarade sig

inte beredd att för närvarande föreslå att lagstiftningen ändras, men sade att BoU 1986/87:14
han skulle noga följa utvecklingen.

Utskottet instämmer i att utvecklingen bör följas och att nya överväganden
kan behövas om den tar sig vägar som innebär att enskilda hyresgästers
intressen inte blir skäligen tillgodosedda. Någon åtgärd med anledning av de
nu berörda motionerna 1985/86:Bo416 (vpk) yrkandena 1 och 2,

1985/86:Bo425 (c), 1986/87:Bo402 (s) och 1986/87:Bo404 (s) om kabel-TV
är därmed inte påkallad, utan utskottet avstyrker dem.

9.1.4 Förhandlingsrätten m. m.

Som framgått ovan ger hyresförhandlingslagen förhandlingsrätt åt organisationer
av hyresgäster. Av proposition 1977/78:175 med förslag till hyresförhandlingslag,
framgår (s. 110) att lagstiftningen avses vara neutral i fråga om
hyresgästernas val av intresseorganisation. Där uttalas vidare att den omständigheten
att en organisation som vill företräda hyresgästsidan saknar anknytning
till någon av de nuvarande hyresgästorganisationerna inte bör diskvalificera
den som förhandlingsberättigad i hyresförhandlingslagens mening.
Inga formella krav bör ställas upp utom dem som får anses ligga i begreppet
hyresgästorganisation. Det innebär att det skall vara en rättskapabel
ideell förening med uppgift att ta till vara medlemmarnas intressen i hyresfrågor,
enligt propositionen. Den närmare prövningen av en viss organisations
förhandlingsrätt ankommer på hyresnämnden.

I motionerna 1985/86:Bo226 (c) yrkande 19 och 1985/86:Bo227 (fp) yrkande
12 samt 1986/87:Bo258 (fp) yrkande 14 och 1986/87:Bo413 (m) yrkande
6 såvitt nu är i fråga samt i moderata samlingspartiets partimotioner
1985/86:Bo402 yrkande 2 och 1986/87:Bo205 yrkande 5 båda yrkandena såvitt
nu är i fråga föreslås ändringar i hyresförhandlingslagen av innebörd att
föreningar utanför Hyresgästernas riksförbund bör få ökad förhandlingsrätt.

I fp- och c-motionerna förespråkas en ordning där en majoritet av hyresgästerna
i varje fastighet skall få förhandlingsrätt, medan m-motionerna är inriktade
på förhandlingsrätt för den enskilde.

Utskottet har flera gånger tidigare avstyrkt liknande yrkanden. Senast
skedde det i betänkandena BoU 1983/84:29 (s. 29) och 1984/85:12 (s. 25).

Utskottet har hänvisat till de ursprungliga avsikterna att lagen skulle vara
neutral till hyresgästernas val av organisation och till att lagen, enligt utskottets
mening, alltjämt tjänar detta ändamål. Utskottet anser inte att förhållandena
har förändrats. De nämnda motionsyrkandena om förhandlingsrätten
enligt hyresförhandlingslagen avstyrks.

9.1.5 Hyresgästinflytande i underhållsfrågor m. m.

I motionerna 1985/86:Bo227 (fp) yrkande 9, 1985/86:Bo413 (s) och
1985/86:Bo 417 (s) samt 1986/87:Bo258 (fp) yrkande 12 och 1986/87:Bo408
(vpk) yrkande 1 såvitt nu är i fråga tas upp frågor om hyresgästers inflytande
i underhålls- och vissa förbättringsfrågor.

I de båda fp-motionerna förespråkas att det - i motsats till vad som nu
gäller enligt 15 § hyreslagen - bör vara möjligt också för enskilda hyresgäster
att träffa avtal med hyresvärden om undantag i dennes skyldighet att under o

o 9

hålla lägenheten genom tapetsering och målning m. m. Sådana undantag får

nu göras endast i form av en förhandlingsöverenskommelse. BoU 1986/87:14

Med bifall till förslag i proposition 1986/87:37 och utskottets betänkande
BoU 1986/87:6 beslutade riksdagen hösten 1986 att de tidsbegränsade bestämmelserna
i 15 § hyreslagen, som gör det möjligt att träffa särskilda förhandlingsöverenskommelser
rörande frågor om tapetsering m. m., skulle
gälla intill utgången av år 1987. Utskottet ansåg bl. a. att pågående forskningsarbete
borde ligga till grund för kommande överväganden om lagstiftningens
mer permanenta utformning.

Utskottet är inte berett att innan regeringen har redovisat resultaten av
forskningsarbetet göra någon jämkning av den aktuella lagstiftningen. Utskottet
avstyrker alltså förslagen i motion 1985/86:Bo227 (fp) yrkande 9 och
1986/87:Bo258 (fp) yrkande 12 om enskild hyresgästs inflytande i underhållsfrågor.

I de båda s-motionerna och i vpk-motionen tas upp frågor om ett stärkt
hyresgästinflytande via hyresförhandlingslagen i fråga om underhåll och förbättring
av hyresfastigheter. Motionärerna anför bl. a. att det otillräckliga
inflytandet - i fall där det inte finns boinflytandeavtal - kan leda till å ena
sidan underhålls- och förbättringsåtgärder som är hyreshöjande eller å den
andra sidan att det brister i underhållet.

Riksdagen gav våren 1985 på förslag av utskottet (BoU 1984/85:12 s. 15)
regeringen till känna vad utskottet anfört om en översyn av den lagstiftning
som syftar till att motverka undermålig förvaltning av fastigheter. Delvis
med anledning av riksdagens beslut pågår ett sådant översynsarbete i bostadsdepartementet.
Enligt vad utskottet erfarit tas inom ramen för arbetet
också upp frågor om hyresgästinflytande i underhålls- och förbättringsfrågor.
Utskottet anser att motionärernas syften därmed kan förutsättas bli tillgodosedda.
Motionerna 1985/86:Bo413 (s), 1985/86:Bo417 (s) och
1986/87:Bo408 (vpk) yrkande 1 detta yrkande såvitt nu är i fråga beträffande
hyresgästinflytande genom förhandlingssystemet avstyrks därför av utskottet.

9.1.6 Andrahandsuthyrning

I motion 1985/86:Bo412 (vpk) begärs att i hyreslagen skall införas en ny paragraf,
48 a §, med den lydelse som föreslagits av hyresrättsutredningen i
betänkandet (SOU 1981:77) Hyresrätt 3. Motionärerna anser att andrahandshyresgästernas
ställning bör stärkas, bl. a. på det sättet som föreslogs
av utredningen genom att andrahandshyresgäster efter tre års boende skall
få rätt att överta förstahandshyresgästens avtal när detta upphör.

Samma yrkande avslogs av riksdagen våren 1984 i enlighet med utskottets
förslag i betänkandet BoU 1983/84:29 (s. 21). Som skäl redovisades att förslaget
kan leda till bl. a. en olaglig handel med andrahandskontrakt och till
en minskad benägenhet hos hyresvärdar och förstahandshyresgäster att
ställa lägenheter till förfogande. Utskottet anser att de angivna farhågorna
alltjämt är giltiga. Utskottet avstyrker därför ånyo förslaget om rätt till avtal
för andrahandshyresgäst i motion 1985/86:Bo412 (vpk).

I motionerna 1985/86: Bo420 (s) och 1986/87:Bo243 (s) yrkande 2 såvitt nu
är i fråga begärs riksdagens tillkännagivande om sanering av andrahandshyresmarknaden
och om åtgärder för rättvisa i boendet i enlighet med resp.
motion. I den förstnämnda motionen anförs att andrahandshyresmarknaden

kännetecknas av lurendrejeri, oskäliga hyror och olagliga förmed- BoU 1986/87:14
lingsavgifter. Både förstahands- och andrahandshyresgästens ställning bör
tryggas. Förstahandshyresgästen kan drabbas av skada på lägenheten som
andrahandshyresgästen vållat. Hyran bör kunna prövas. Auktorisation eller
etableringskontroll för förmedlingar bör införas. Den senare motionen är inriktad
på att stärka andrahandshyresgästens ställning genom att hyrans skälighet
skall kunna prövas. Ockerhyror förekommer för närvarande enligt
motionären. Högre hyra än bruksvärdeshyra skall inte kunna begäras vid
andrahandsuthyrning. Om lägenheter i andra hand hyrs ut möblerade skall
ett schablonbelopp kunna fastställas efter förhandlingar mellan bostadsmarknadens
parter.

Utskottet delar motionärernas oro över utvecklingen på hyresmarknaden.

Olagliga hyresuttag och förmedlingsavgifter är givetvis företeelser som utskottet
starkt tar avstånd från. Att sådana företeelser förekommer beror
dock inte på brister i lagstiftningen. I 65 och 65 a §§ hyreslagen finns regler
som vid straffansvar förbjuder särskilda ersättningar vid upplåtelser eller
överlåtelse av hyresrätt, också i fall där hyresgäst saknar rätt till förlängning
av hyresavtalet. Förbjudet är också att ta ut förmedlingsavgift för bostadslägenheter,
utom för fritidsändamål eller enligt fastställd taxa. Att förbuden
ändå överträds får bl. a. tillskrivas den svåra bostadsbristen i storstädernas
centrala delar.

Frågan om andrahandshyresgästernas ställning är svårlöst. Det gäller att
reglera tre parters inbördes rättigheter och skyldigheter på ett rättvist sätt.

Att stärka andrahandshyresgästernas ställning utan att rubba det med omsorg
uttänkta rättsförhållandet mellan hyresvärd och förstahandshyresgäst
som är hyreslagens huvudändamål borde inte vara möjligt. Utskottet anser
fortfarande att nuvarande regler i allt väsentligt inte bör rubbas. I den mån
motionärernas synpunkter rörande en sanering av andrahandshyresmarknaden
inte redan är tillgodosedda genom redan gällande lag, avstyrks därför
motionerna 1985/86:Bo420 (s) och 1986/87:Bo243 (s) yrkande 2 detta yrkande
såvitt nu är i fråga.

I motion 1986/87:Bo416 (s) tas upp en fråga om tillstånd till andrahandsuthyrning.
Motionärerna anför att det förekommer att långtidssjuka vägras sådant
tillstånd med motiveringen att de troligen inte kan återvända till bostaden.
Motionärerna vill ha en översyn av tillståndsreglema, som finns i 40 §
hyreslagen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning så långt att en utvärdering kan
vara befogad i fråga om tillämpningen av tillståndsregeln för andrahandsuthyrning
just med avseende på äldres och sjukas möjligheter att få tillstånd.

Gällande regel lägger i och för sig inte något hinder i vägen för en balanserad
och rättvis tillämpning, men det bör tillses att regeln fungerar enligt det syfte
som motionärerna och utskottet här har angett. Riksdagen bör med anledning
av motion 1986/87:Bo416 (s) som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet anfört om tillstånd till andrahandsuthyrning.

9.1.7 Straffbestämmelsen för överhyra vid uthyrning utan besittningsskydd BoU 1986/87:14

I enlighet med förslag i proposition 1983/84:137 och bostadsutskottets betänkande
BoU 1983/84:29 antog riksdagen i juni 1984 den förut kortfattat berörda
bestämmelsen i 65 a § hyreslagen om straffansvar och återbetalningsskyldighet
för hyresvärd som uppsåtligen begagnar sig av det förhållandet att
hyresgästen saknar rätt till förlängning av hyresavtal för en bostadslägenhet
enligt 45 § första stycket 1 eller 2 eller andra stycket hyreslagen till att ta ut
en hyra som är uppenbart oskälig med hänsyn till lägenhetens bruksvärde.
Bestämmelsen är tillämplig även vid uthyrning mellan förstahands- och andrahandshyresgäst
(prop. 1983/84:137 s. 105).

I motionerna 1986/87:Bo420 (fp), 1986/87:Bo424 (m) och 1986/87:Bol28
(m) yrkande 7 föreslås att bestämmelsen ändras så att faktiska kostnader vid
uthyrning av en bostadsrättslägenhet skall få tas ut. En motsatt uppfattning
är enligt motionärerna orimlig och leder till ett minskat utbud av hyreslediga
lägenheter.

Utskottet har sig bekant att den nya paragrafen för närvarande är under
rättslig prövning i några fall. Prövningen får utvisa bestämmelsens närmare
innebörd rörande vad som är straffbar överhyra. Det är inte motiverat att
under dessa förhållanden för närvarande göra någon ändring av regeln. Motionerna
1986/87:Bol28 (m) yrkande 7, 1986/87:Bo420 (fp) och
1986/87:Bo424 (m) avstyrks.

9.1.8 Kooperativ hyresrätt

Enligt förslag i proposition 1986/87:37 och utskottets betänkande BoU
1986/87:6 antog riksdagen i december 1986 en lag om försöksverksamhet
med kooperativ hyresrätt. Enligt lagen får regeringen ge tillstånd för sådan
försöksverksamhet och därvid ge dispens från vissa regler i hyreslagen, däremot
inte från 55 § rörande vad som är skälig hyra enligt bruksvärdesprincipen.

I motionerna 1986/87:Bo405 (s) och 1986/87:Bo406 (s) föreslås att dispens
skall få ges frän bruksvärdesregeln vid kooperativ hyresrätt. Enligt motionärerna
äventyras annars försöksverksamheten, eftersom kostnaderna för produktion
av lägenheter inom de troligen små förvaltningsenheter som är aktuella
kan komma att medföra ett hyresuttag som överstiger bruksvärdeshyran.

Riksdagen har nyligen tagit ställning till försöksverksamhetens villkor. I
dessa ställningstaganden ingår att bruksvärdesregeln skall gälla för försöksverksamheten
(prop. 1986/87:37 s. 53). Denna ordning bör inte nu ändras.
Utskottet avstyrker motionerna 1986/87:Bo405 (s) och 1986/87:406 (s).

I motion 1986/87:Bol32 (c) yrkande 5 begärs att regeringen skall lägga
fram förslag om permanent tillämpning av den nya lagen om kooperativ hyresrätt.
Även denna fråga omfattas av riksdagens nyligen tagna beslut. Resultatet
av försöksverksamheten bör avvaktas. Motionen avstyrks.

9.2 Lokalhyror

BoU 1986/87:14

Frågor om besittningsskydd och skälig hyra i fråga om lokaler är för närvarande
under utredning av lokalhyreskommittén (Bo 1984:02, dir. 1984:40).

Förslag väntas från kommittén vid halvårsskiftet innevarande år.

I motionerna 1985/86:Bo401 (c) och 1985/86:Bo403 (s) tas upp frågor om
lokalhyresgästernas ställning. I den första motionen begärs utredning rörande
en förstärkning av andrahandshyresgästens ställning. I den andra
önskas förslag om hinder mot oskäliga lokalhyror.

Utskottet anser att lokalhyreskommitténs förslag och regeringens överväganden
med anledning av förslaget bör avvaktas. Motionerna 1985/86:Bo401
(c) och 1985/86:Bo403 (s) om lokalhyresgästers ställning avstyrks.

I motion 1986/87:Bo417 (fp) aktualiseras frågor om en hyresvärds rätt enligt
26 § hyreslagen att få tillträde till en lokal för att utöva nödvändig tillsyn
eller utföra förbättringsarbeten. Enligt motionen bör utredas om inte lokalhyresgäster
bör ha rätt att vägra hyresvärden tillträde i vissa situationer, t.ex.
om det pågår innovationsarbete i lokalen vilket fordrar särskilda hänsyn och
garantier.

Motionären lämnar också synpunkter på önskvärda ändringar av lagtexten.

Utskottet förutsätter att de synpunkter som motionären lämnar kan beaktas
inom ramen för lokalhyreskommitténs överväganden i den mån de återspeglar
ett aktuellt problem i fråga om hyresvärdens rätt till tillträde. Någon
riksdagens åtgärd med anledning av motion 1986/87:Bo417 (fp) är inte nu
erforderlig. Motionen avstyrks.

9.3 Förhållandet mellan hyresvärd och hyresgäst

Enligt 38 § andra meningen hyreslagen gäller vid överlåtelse av en hyresrätt
att tillträdande hyresgäst svarar tillsammans med den avträdande för förpliktelser
enligt hyresavtalet för tiden före överlåtelsen, om inte annat har avtalats
med hyresvärden.

I motion 1985/86:Bo406 (s) yrkas att regeringen skall lägga fram förslag
till avskaffande av de nämnda bestämmelserna. Motionärerna anser att den
är obillig och att den saknar aktualitet, eftersom nuvarande system för att
bestämma hyror innebär att hyresfordringar i princip inte bör kvarstå med
några större belopp efter ett byte.

Utskottet har tidigare tagit ställning till samma yrkande. I betänkandet
BoU 1983/84:29 s. 28 anslöt sig utskottet till vad lagutskottet anfört i sitt yttrande
LU 1983/84:5 y (s. 115 i betänkandet) och avstyrkte ett likadant motionsyrkande.
Lagutskottet hade pekat bl.a. på att bestämmelsen gäller även
lokaler där hyresuttag i efterskott på grund av bränsleklausuler och överenskommelser
i efterhand kan ha en vidare tillämpning än i fråga om bostadshyror.
Lagutskottet ansåg att bestämmelsen inte förlorat sin bärkraft beträffande
lokaler. Enligt lagutskottets mening hade bestämmelsen fortfarande
en funktion att fylla också vid byte av bostadslägenheter, eftersom den kan
göra hyresvärden mer benägen att godkänna byten, särskilt i tider då hyresförhandlingar
pågår. Riksdagen följde utskotten. 3q

Bostadsutskottet kan instämma med motionären i att bestämmelsen i 38 § BoU 1986/87:14
andra meningen hyreslagen från vissa synpunkter kan te sig otidsenlig. Samtidigt
anser utskottet att de skäl som utskotten angav år 1984 för avslag på
samma motionsyrkande fortfarande är giltiga.

Som framgått ovan gäller bestämmelsen även lokaler. Den har dessutom
en motsvarighet i 15 § tredje stycket bostadsrättslagen, enligt vilken den som
förvärvat en bostadsrätt kan få svara för tidigare innehavares förpliktelser
mot bostadsrättsföreningen. Såvitt utskottet har sig bekant har tillämpningen
av 38 § andra meningen hyreslagen inte lett till några stötande konsekvenser.
Det kan påpekas att om en tillträdande hyresgäst fått betala föregångarens
skulder, har han enligt allmänna regler rätt att få ersättning av
denna. Utskottet är med hänsyn till det anförda inte nu berett att ändra sitt
tidigare ställningstagande och avstyrker därmed motion 1985/86:Bo406 (s)
rörande tillträdande hyresgästs ansvar för företrädarens förpliktelser.

10 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändringar av expropriationslagens grundprinciper
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo402 yrkande 6,

1985/86:Bo423 och 1986/87:Bo508 yrkande 2,

2. beträffande Riddarhusets skogs- och jordbruksfastigheter
att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo412,

3. beträffande upphävande av förköpslagen

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo402 yrkande 7,

1986/87:Bo205 yrkande 1 och 1986/87:Bo508 yrkande 1,

4. beträffande översyn av förköpslagen

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo227 yrkande 6 och

1986/87:Bo258 yrkande 7,

5. beträffande förköpsrätten för permanentboende

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Bo410 och
1986/87:Bo414 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

6. beträffande prisprövningsregel i förköpslagen
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo414,

7. beträffande översyn av fastighetsbildningslagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Bo407,

1985/86:Bo408, 1985/86:Bo427, 1986/87:Bo409 och 1986/87:Bo419
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande beteckningsreformen på Gotland
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo303,

9. beträffande beteckningsreformens genomförande i Kalmar län
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo404,

10. beträffande ändring av sockengränser m.m.
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo418,

11. beträffande en kampanj för ortnamn
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo424,

12. beträffande utvärdering av bostadsförsörjningslagen BoU 1986/87:14

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo410 yrkande 11 och

1986/87:Bo413 yrkande 11,

13. beträffande bostadssaneringslagens regler om hyresgästorganisationernas
ställning

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo 226 yrkande 20,

1985/86:Bo227 yrkande 11 och 1986/87:Bo258 yrkande 20 det sistnämnda
yrkandet såvitt nu är i fråga,

14. beträffande fastighetsekonomiska skäl enligt bostadssaneringslagen att

riksdagen avslår motion 1985/86:Bo210 yrkande 1,

15. beträffande övernattningsbostäder m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo411, 1985/86:Bo421,

1986/87:Bo407, 1986/87:Bo408 yrkande 1 detta yrkande såvitt nu är i
fråga och 1986/87:Bo411,

16. beträffande åtgärder mot smygkontorisering m.m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:Bol32 yrkande 6,

17. beträffande avgiftsfri bostadsförmedling

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Bol28 yrkande 6,

1986/87:Bo258 yrkande 9 och 1986/87:Bo413 yrkande 4,

18. beträffande kommunalt förmedlingsmonopol
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Bo423 yrkande 5,

19. beträffande upphävande av bostadsanvisningslagen

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo226 yrkande 18,

1985/86:Bo227 yrkande 7,1985/86:Bo410 yrkande 10, 1986/87:Bo258
yrkande 8 och 1986/87:Bo413 yrkande 9,

20. beträffande en mer effektiv bostadsanvisningslag

att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo422,1986/87:Bo215 yrkande 1
och 1986/87:Bo243 yrkande 1 sistnämnda yrkande såvitt nu är i fråga.

21. beträffande ägarlägenheter

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo402 yrkande 1,

1986/87:Bo205 yrkande 8 och 1986/87:Bo240 detta motionsyrkande
såvitt nu är i fråga,

22. beträffande hyresbetalning för förhandlingsersättning och ersättning
för boinflytande och fritidsverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1985/86: Bo227 yrkande 10,

1985/86:Bo402 yrkande 2, 1986/87:Bo205 yrkande 5, 1986/87:Bo258
yrkande 13 och 1986/87:Bo413 yrkande 6 det andra, tredje och femte
yrkandet såvitt nu är i fråga,

23. beträffande extr aav tal

att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo422,

24. beträffande bruksvärdesprincipen

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo227 yrkandena 14 och 15,

1985/86:Bo410 yrkande 6, 1986/87:Bol29 yrkande 2, 1986/87:Bo205
yrkande 6, 1986/87:Bo258 yrkande 15 och 1986/87:Bo413 yrkande 5,

25. beträffande hyresgästers rätt att slippa anslutning till kabel-TVnät -

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo416 yrkandena 1 och 2, BoU 1986/87:14
1985/86:Bo425, 1986/87:Bo402 och 1986/87:Bo404,

26. beträffande förhandlingsrätten enligt hyresförhandlingslagen
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo226 yrkande 19,

1985/86:Bo227 yrkande 12, 1985/86:Bo402 yrkande 2, 1986/87:Bo205
yrkande 5, 1986/87:Bo258 yrkande 14 och 1986/87:Bo413 yrkande 6
det tredje, fjärde och sjätte yrkandet såvitt nu är i fråga,

27. beträffande enskild hyresgästs inflytande i underhållsfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: Bo227 yrkande 9 och
1986/87:Bo258 yrkande 12,

28. beträffande hyresgästinflytande genom förhandlingssystemet
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo413, 1985/86:Bo417 och
1986/87:Bo408 yrkande 1 detta yrkande såvitt nu är i fråga,

29. beträffande rätt till avtal för andrahandshyresgäst
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo412,

30. beträffande sanering av andrahandshyresmarknaden

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo420 och 1986/87:Bo243 yrkande
2 detta yrkande såvitt nu är i fråga,

31. beträffande tillstånd till andrahandsuthyrning

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Bo416 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

32. beträffande straffbar överhyra

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Bol28 yrkande 7,

1986/87:Bo420 och 1986/87:Bo424,

33. beträffande dispens från bruksvärdesregeln vid kooperativ hyresrätt att

riksdagen avslår motionerna 1986/87:Bo405 och 1986/87:Bo406,

34. beträffande permanent tillämpning av lagen om kooperativ hyresrätt att

riksdagen avslår motion 1986/87:Bol32 yrkande 5,

35. beträffande lokalhyresgästs ställning

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo401 och 1985/86:Bo403,

36. beträffande hyresvärdens rätt till tillträde
att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo417,

37. beträffande tillträdande hyresgästs ansvar för företrädarens förpliktelser att

riksdagen avslår motion 1985/86:Bo406.

Stockholm den 23 april 1987
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson (s),

Erling Bager (fp), Per Olof Håkansson (s), Knut Billing (m), Margareta
Palmqvist (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m), Rune
Evensson (s). Birgitta Hambraeus (c), Tore Claeson (vpk), Nils Nordh (s),

Margareta Gard (m) och Britta Sundin (s).

Reservationer

BoU 1986/87:14

1 Ändringar av expropriationslagens grundprinciper
(mom. 1)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och på s. 9 slutar med ”yrkande 2 avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Bostadsutskottet delar m-motionärernas uppfattning att expropriationslagen
och de ersättningsprinciper som finns i eller anknyter till denna nu
grundligt bör omarbetas. Tvångsmässigt ianspråkstagande av mark bör bara
få ske när det finns ett klart och påvisbart behov av marken. Därvid bör ersättning
utges för den fulla marknads värdesförlusten. Ingår förväntningsvärden
i denna förlust, bör även de ersättas. Kompensation skall också, om den
drabbade så önskar, kunna utgå i form av annan mark. Detta bör riksdagen
med anledning av moderata samlingspartiets partimotion 1985/86: Bo402 yrkande
6 och motionerna 1985/86:Bo423 (m) och 1986/87:Bo508 (m) yrkande

2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande ändringar av expropriationslagens grundprinciper
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Bo402 yrkande
6, 1985/86:Bo423 och 1986/87:Bo508 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2 Riddarhusets skogs- och jordbruksfastigheter (mom. 2)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Frågan om”
och slutar med ”1986/87:Bo412 (vpk)” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör det vara en samhällets uppgift att äga och
driva alla större skogs- och jordbruksfastigheter. Överförandet bör ske successivt
och det är angelägnast att man börjar med fastigheter som missköts.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1986/87:Bo412 (vpk) som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande Riddarhusets skogs- och jordbruksfastigheter

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Bo412 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

3 Upphävande av förköpslagen (mom. 3)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet

avstyrkte” och slutar med ” 1986/87:Bo508 (m) yrkande 1” bort ha följande 34

lydelse:

Sveriges kommuner har en mycket stark ställning i markpolitiken. På BoU 1986/87:14
många olika sätt har kommunerna fått avgörande möjligheter både att
tvångsvis förvärva mark och i detalj styra dess användning. Förköpslagen
ingår bland de instrument som kommunen kan använda för att ingripa i enskildas
ekonomiska förhållanden. Mot bakgrund av att kommunen ändå genom
expropriationslagen kan ta i anspråk mark som verkligen behövs för
angelägna allmänna ändamål är förköpslagen onödig och bör upphävas.

Riksdagen bör med anledning av motionerna 1985/86:Bo402 (m) yrkande 7,

1986/87:Bo205 (m) yrkande 1 och 1986/87:Bo508 (m) yrkande 1 som sin mening
ge regeringen till känna att åtgärder snarast bör vidtas för att upphäva
lagen och hänvisningar till den i andra författningar.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande upphävande av förköpslagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Bo402 yrkande
7,1986/87:Bo205 yrkande 1 och 1986/87:Bo508 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4 Översyn av förköpslagen (morn. 4, motiveringen)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Även yrkanden” och
slutar med ”1986/87:Bo258 (fp) yrkande 7” bort ha följande lydelse:

I enlighet med utskottets ovan redovisade uppfattning att förköpslagen
bör upphävas skall givetvis ingen översyn av lagen nu göras. Utskottet avstyrker
motionerna 1985/86:Bo227 (fp) yrkande 6 och 1986/87:Bo258 (fp) yrkande
7.

5 Översyn av förköpslagen (mom. 4)

Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Även yrkanden”
och slutar med ”1986/87 :Bo258 (fp) yrkande 7” bort ha följande lydelse: Kommunernas

behov av mark är inte längre så stort som tidigare. Samtidigt
har deras möjligheter att förköpa mark utvidgats. En samlad översyn
bör nu göras för att ge underlag för ställningstaganden om i vilken utsträckning
förköpslagen verkligen behövs i nuvarande utformning och i vilken grad
den bör förändras. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna
1985/86:Bo227 (fp) yrkande 6 och 1986/87:Bo258 (fp) yrkande 7 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande översyn av förköpslagen

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: Bo227 yrkande 6 och
1986/87:Bo258 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört, 35

6 Förköpsrätten för permanentboende (mom. 5, BoU 1986/87:14

motiveringen)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Vad som” och slutar med
”till känna” bort ha följande lydelse:

Även om utskottet ovan med bifall till yrkanden av m-motionärer anslutit
sig till uppfattningen att förköpslagen bör avskaffas, kan det finnas skäl att
se över kommunernas möjligheter att slå vakt om permanentboendet i de
attraktiva kustsamhällena eller i andra områden med stora fritidsvärden.
Frågan om att utsträcka lånemöjligheterna även till fastigheter som förvärvas
av permanentboende utan föregående förköp har nyligen behandlats av
utskottet i betänkandet BoU 1986/87:10 s. 56. Utskottet var inte då berett
att förorda att lån skulle kunna utgå även vid köp där frågan om förköp inte
aktualiserats. Utskottet aviserade att frågan om förköpslagstiftningens utformning
skulle övervägas senare. Utskottet gör nu det övervägandet och
finner att frågan bör undersökas närmare av regeringen. Om en sådan undersökning
ger vid handen att ytterligare åtgärder behövs för att stödja permanentboende
i de attraktiva fritidsområdena, förutsätter utskottet att regeringen
förelägger riksdagen erforderliga förslag. Vad utskottet nu uttalat om
en utvärdering ax förköpsrätten för permanentboende m. m. bör riksdagen
med anledning av motionerna 1986/87:Bo410 (m) och 1986/87:Bo414 (c) yrkande
1 som sin mening ge regeringen till känna.

7 Prisprövningsregel i förköpslagen (mom. 6, motiveringen) Knut

Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Vad gäller” och på s. 11
slutar med ”1985/86:Bo414 (vpk)” bort ha följande lydelse:

I konsekvens med utskottets ovan redovisade ståndpunkt att förköpslagen
bör avskaffas skall lagen givetvis inte förses med en prisprövningsregel. Utskottet
avstyrker motion 1985/86:Bo414 (vpk).

8 Prisprövningsregel i förköpslagen (mom. 6)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Vad gäller”
och på s. 11 slutar med ”1985/86:Bo414 (vpk)” bort har följande lydelse:

Prisutvecklingen på fastigheter särskilt i attraktiva kustområden och i
storstadsområdena är sådan att förköpslagen ofta är helt verkningslös, eftersom
kommunen endast kan förköpa till det pris som säljaren och föregående
köpare har kommit överens om. Denna brist kan avhjälpas om förköpslagen
förses med en prisprövningsklausul med liknande funktion som motsvarande
regel i nuvarande jordförvärvslag. Detta borde riksdagen med bifall till motion
1985/86:Bo414 (vpk) som sin mening ge regeringen till känna. 36

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: BoU 1986/87:14

6. beträffande prisprövningsregel i förköpslagen
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo414 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

9 En kampanj för ortnamn (mom. 11)

Agne Hansson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Ortnamnsrådet,
som” och slutar med ”1985/86:Bo424 (c)” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna i betydelsen av att ortnamnen får
leva kvar bl. a. i adressregister och på detta sätt garanteras en fortsatt levande
användning. En förment rationell hantering av registren får inte ta
överhanden över bevarandet av ett levande namnskick. Medvetenheten om
dessa frågor kan inte förutsättas komma till stånd utan en kampanj av det
slag som föreslås i motion 1985/86:Bo424 (c). Utskottet föreslår därför riksdagen
att som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet med tillstyrkande
av motionen anfört.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande en kampanj för ortnamn

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo424 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

10 Utvärdering av bostadsförsörjningslagen (mom. 12)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”bostadsförsörjningslagen avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets uppfattning får bostadsförsörjningslagen numera anses
till stor del ha spelat ut sin roll. Den obligatoriska bostadsförsörjningsplaneringen
är ett dyrbart och till stora delar verkningslöst instrument. Lagen bör
därför utvärderas så att dess verkningslösa beståndsdelar kan rensas ut.

Riksdagen bör med bifall till motionerna 1985/86:Bo410 (m) yrkande 11 och
1986/87:Bo413 (m) yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande utvärdering av bostadsförsörjningslagen

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Bo410 yrkande 11 och
1986/87:Bo413 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

11 Bostadssaneringslagens regler om hyresgästorganisatio- BoU 1986/87:14
nernas ställning (mom. 13)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c) och Margareta
Gard (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Den nuvarande tillämpningen av bostadssaneringslagen har visat att det
är så gott som omöjligt för enskilda hyresgäster eller hyresgästorganisationer
som valt att stå utanför Hyresgästernas riksförbund att göra sig gällande. Hyresgästernas
riksförbund har i praktiken fått en monopolställning även i fastigheter
där förbundet har få eller inga medlemmar. Lagens regler bör därför
ändras så att de enskilda hyresgästerna eller en majoritet av dem i varje fastighet
kan göra sitt inflytande gällande enligt lagen. Detta bör riksdagen med
bifall till motionerna 1985/86:Bo226 (c) yrkande 20, 1985/86:Bo227 (fp) yrkande
11 och 1986/87:Bo258 (fp) yrkande 20 såvitt nu är i fråga som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande bostadssaneringslagens regler om hyresgästorganisationernas
ställning

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Bo226 yrkande 20,

1985/86:Bo227 yrkande 11 och 1986/87:Bo258 yrkande 20 det sistnämnda
yrkandet såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

12 Fastighetsekonomiska skäl enligt bostadssaneringslagen
(mom. 14, motiveringen)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Utskottet har” och slutar
med ”enligt bostadssaneringslagen” bort ha följande lydelse:

Bostadssaneringslagen bör enligt utskottets mening inte fungera som en
hämsko på den fortlöpande förnyelsen av bostadsbeståndet. Avgörande för
renovering och underhåll av fastigheter måste givetvis vara en god fastighetsekonomi.
Därigenom främjas även hyresgästernas långsiktiga intressen.

Riksdagen bör därför avslå motion 1985/86:Bo210 (vpk) yrkande 1.

13 Fastighetsekonomiska skäl enligt bostadssaneringslagen
(mom. 14)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”enligt bostadssaneringslagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna i att tillämpningen av bostadssaneringslagen
visat att det ofta tas alldeles för stor hänsyn till fastighetsägares 38

ekonomiska intressen vid renovering av äldre hus. Riksdagen bör med bifall BoU 1986/87:14
till motion 1985/86:Bo210 (vpk) yrkande 1 göra ett uttalande av innebörd att
fastighetsekonomiska skäl inte skall vara särskilda skäl enligt 2 a § bostadssaneringslagen.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande fastighetsekonomiska skäl enligt bostadssaneringslagen att

riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo210 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14 Övernattningsbostäder m. m. (mom. 15, motiveringen)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet instämmer”
och på s. 18 slutar med ”1986/87:Bo411 (s)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att lösningen på den bostadsbrist som ligger bakom motionärernas
begäran om ytterligare förmedlingstvång bör nås på ett helt annat
sätt än genom att tillskapa mer byråkrati och inskränkning i äganderätten.

Genom avreglering och en positiv attityd hos de aktuella kommunerna skapas
förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande och ökad rörlighet inom
bostadsbeståndet. Därigenom försvinner också bostadsbristen. Utskottet
avstyrker därmed motionerna 1985/86:Bo411 (vpk), 1985/86:Bo421 (s),

1986/87:Bo407 (vpk), 1986/87:Bo408 (vpk) yrkande 1 såvitt nu är i fråga och
1986/87:Bo411 (s).

15 Övernattningsbostäder m. m. (mom. 15)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Utskottet
instämmer” och på s. 18 slutar med ”1986/87:Bo411 (s)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att kraftfulla åtgärder behövs för att komma åt det orättvisa
resursslöseri som det stigande antalet övernattningsbostäder i storstäderna
representerar med den bostadsbrist som råder där. Det framlagda lagförslaget
kan redan nu bedömas som otillräckligt. Förslaget bör skärpas och
utvidgas till att avse ett förmedlingsobligatorium för alla lediga lägenheter i
bristorterna. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Bo411
(vpk), 1986/87:Bo407 (vpk), 1986/87:Bo408 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och
med anledning av motionerna 1985/86:Bo421 (s) och 1986/87:Bo411 (s) som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande övernattningsbostäder m. m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Bo411,

1986/87:Bo407 och 1986/87:Bo408 yrkande 1, detta yrkande såvitt nu

är i fråga, och med anledning av motionerna 1985/86:Bo421 och

1986/87:Bo411 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet 39

anfört,

16 Åtgärder mot smygkontorisering m. m. (mom. 16) BoU 1986/87:14

Agne Hansson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Motionärernas
förslag” och slutar med ”yrkande 6 avstyrks” bort ha följande lydelse:

I de orter där det råder brist på bostadslägenheter är det angeläget att
kommunerna tar till vara de möjligheter som finns att inom det tillgängliga
beståndet bevara så många lägenheter som möjligt för bostadsändamål åt
dem i orten boende. Den smygkontorisering som pågår på sina håll bör kommunerna
aktivt söka stävja. Ett annat sätt att öka bostadsbeståndet är att
kommunerna själva satsar på att bygga de övernattningsbostäder som nu i
stor utsträckning utnyttjas inom det befintliga beståndet. Riksdagen bör
med bifall till förslaget i motion 1986/87:Bol32 (c) yrkande 6 som sin mening
ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande åtgärder mot smygkontorisering m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Bol32 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17 Avgiftsfri bostadsförmedling (mom. 17)

Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson
(m) och Margareta Gard (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Bostadsförmedlingarnas
problem” och slutar med ”1986/87:Bol28 (m) yrkande 6” bort
ha följande lydelse:

Utskottet ser det inte som något olämpligt att bostadsförmedlingarna delvis
skall kunna finansiera sin verksamhet med avgifter från de bostadssökande
på en skälig nivå. En sådan ordning är tvärtom naturlig. Riksdagen
bör därför med bifall till motionerna 1986/87:Bo258 (fp) yrkande 9,
1986/87:Bo413 (m) yrkande 4 och 1986/87:Bol28 (m) yrkande 6 som sin mening
ge regeringen till känna att bostadsförsörjningslagen bör omarbetas på
denna punkt.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande avgiftsfri bostadsförmedling

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Bo258 yrkande 9,
1986/87:Bo413 yrkande 4 och 1986/87:Bol28 yrkande 6 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18 Upphävande av bostadsanvisningslagen (mom. 19)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörs mark

(fp), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c) och Margareta

Gard (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet BoU 1986/87:14
har” och slutar med ”yrkande 9 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Som anfördes i en reservation (m, c, fp) till bostadsutskottets betänkande
BoU 1983/84:15 - senare bekräftad i en reservation till betänkandet BoU
1984/85:12 - finns det starka principiella och praktiska motiv för att upphäva
bostadsanvisningslagen. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till
känna att åtgärder snarast bör vidtas för att lagen och hänvisningar till den i
andra författningar skall kunna upphävas.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande upphävande av bostadsanvisningslagen
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Bo226 yrkande
18, 1985/86:Bo227 yrkande 7, 1985/86:Bo410 yrkande 10,

1986/87:Bo258 yrkande 8 och 1986/87:Bo413 yrkande 9 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19 En mer effektiv bostadsanvisningslag (mom. 20)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”angivna skäl” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen redan nu bör uttala att kraftfulla åtgärder
måste till för att ställa alla lediga eller otillräckligt utnyttjade lägenheter till
kommunernas förfogande, och att uttalandet bör få verkan på det pågående
arbetet i regeringskansliet. Riksdagen bör således med bifall till motionerna
1985/86:Bo422 (s), 1986/87:Bo215 (vpk) yrkande 1 och 1986/87:Bo243 (s) yrkande
1 såvitt nu är i fråga som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande en mer effektiv bostadsanvisningslag
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Bo422,

1986/87:Bo215 yrkande 1 och 1986/87:Bo243 yrkande 1, det sistnämnda
yrkandet såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

20 Ägarlägenheter (mom. 21)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med m-motionärerna om att ägarlägenheter bör införas
i Sverige. Ett färdigt förslag finns i ägarlägenhetsutredningens ovannämnda
betänkande. Med tanke på att detta lades fram år 1982 kan det inte
förutsättas att lagförslagen i betänkandet kan antas helt oförändrade. Regeringen
bör snarast se över lagförslagen och framlägga erforderliga förslag för
riksdagen. 41

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: BoU 1986/87:14

21. beträffande ägarlägenheter

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Bo402 yrkande
1, 1986/87:Bo205 yrkande 8 och 1986/87:Bo240, det sistnämnda yrkandet
såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

21 Hyresbetalning för förhandlingsersättning och ersättning
för boinflytande och fritidsverksamhet (mom. 22)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c) och Margareta
Gard (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
står” och slutar med ”och fritidsverksamhet” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte finna rimligt att även de hyresgäster som inte är medlemmar
i en förhandlande hyresgästorganisation alltid skall vara tvungna att
över hyran betala inte bara förhandlingsersättning utan även helt andra ersättningar
till den organisation som de valt att stå utanför. Det nuvarande
regelsystemet bör ses över så att en mer rimlig ordning kan åstadkommas.

Riksdagen bör med anledning av motionerna 1985/86:Bo402 (m) yrkande 2,

1985/86:Bo227 (fp) yrkande 10, 1986/87:Bo205 (m) yrkande 5, 1986/87:

Bo413 (m) yrkande 6 och 1986/87:Bo258 (fp) yrkande 13 som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande hyresbetalning för förhandlingsersättning och ersättning
för boinflytande och fritidsverksamhet

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Bo402 yrkande
2,1986/87:Bo205 yrkande 5,1986/87:Bo413 yrkande 6 alla yrkandena
såvitt nu är i fråga och 1985/86:Bo227 yrkande 10 och 1986/87:Bo258
yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22 Bruksvärdesprincipen (mom. 24)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c) och Margareta
Gard (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”(m) yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till uppfattningen att bruksvärdesprincipen inte för
närvarande fungerar på ett bra sätt. Bruksvärdessystemet innebär i och för
sig inte något hinder mot att hänsyn tas till bostadens läge, men förhandlingsparterna
har hittills inte låtit detta ske. En liten lägenhet i en tätorts utkant 42

kan ofta ha en högre hyra än en större, centralt belägen lägenhet. Den se- BoU 1986/87:14
nare lägenhetens verkliga värde kan ändå ta sig uttryck i att olagliga ersättningar
ofta betalas för hyresbostäder i efterfrågade lägen. Det är dags att nu
pröva ändringar i hyressättningssystemet, med bevarande av hyresgästernas
besittningsskydd. Som föreslås i motionerna kan en försöksverksamhet inledas
på några orter med en rimligt balanserad bostadsmarknad. Det betyder
att försöksverksamheten inte nu kan prövas i de expansiva storstadsområdena.
Riksdagen bör med anledning av motionerna 1985/86:Bo227 (fp) yrkandena
14 och 15, 1985/86:Bo410 (m) yrkande 6, 1986/87:Bol29 (fp) yrkande
2, 1986/87:Bo205 (m) yrkande 6, 1986/87:Bo258 (fp) yrkande 15 och
1986/87:Bo413 (m) yrkande 5 ge regeringen som sin mening till känna vad
utskottet anfört.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24. beträffande bruksvärdesprincipen
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Bo227 yrkandena
14 och 15, 1985/86:Bo410 yrkande 6, 1986/87:Bol29 yrkande 2,

1986/87:Bo205 yrkande 6, 1986/87: Bo258 yrkande 15 och 1986/

87:Bo413 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

23 Hyresgästers rätt att slippa anslutning till kabel-TV-nät
(mom. 25, motiveringen)

Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson
(m) och Margareta Gard (m) anser att den del av utskottets yttrande
som på s. 25 börjar med ”Det avgörande” och slutar med ”vara påkallat”
bort ha följande lydelse:

Det avgörande är enligt utskottets uppfattning att förhandlingssystemet
bör kunna omfatta även kabel-TV-frågor och att genom detta parterna bör
ges möjlighet att vidare utveckla gemensamma ståndpunkter. Utskottet anser
följdriktigt att förhandlingsöverenskommelser kan gälla även en sådan
för fritiden viktig fråga som installation och drift av kabel-TV. De mellan
SABO och Hyresgästernas riksförbund gällande riktlinjerna på området anser
utskottet innefatta en rimlig avvägning mellan kollektivt och individuellt
ansvar för betalningen av kostnaderna, men utskottet anser också att andra
lösningar bör kunna prövas av förhandlingsparterna. Enskilda hyresgäster
har en rimlig möjlighet att få sina skäliga intressen tillgodosedda genom
prövning i hyresnämnd och bostadsdomstol av frågor om hyrans storlek och
övriga hyresvillkor. Något ingripande med ny lagstiftning på området anser
utskottet inte vara påkallat.

24 Hyresgästers rätt att slippa anslutning till kabel-TV-nät
(mom. 25)

Agne Hansson (c), Birgitta Hambraeus (c) och Tore Claeson (vpk) anser 43

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Hyrans stor- BoU 1986/87:14
lek” och på s. 26 slutar med ”avstyrker den” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör frågor om kabel-TV-utbyggnad behandlas
inom ramen för förhandlingssystemet såsom en väsentlig boinflytandefråga.
En rimlig ordning är därvid att alla hyresgäster som får tillgång till
kabel-TV bör svara för kostnader för installation och drift endast av ett visst
basutbud, omfattande Sveriges Radios och TV:s ordinarie sändningar samt
lokala sändningar. Så är ordningen i dag, när motsvarande utbud distribueras
genom centralantennäten.

Vad gäller kostnader för distribution av radio och TV utöver basutbudet
bör inga förhandlingsöverenskommelser träffas som binder de hyresgäster
som inte vill utnyttja dessa extra tjänster. Enbart de som väljer att abonnera
på det extra utbudet bör alltså betala för detta. Den som inte vill abonnera
bör både slippa kostnaderna och ha möjlighet att få signaler bortfiltrerade.

I den mån förhandlingsöverenskommelser träffas som inte tillgodoser
möjligheter till individuell valfrihet beträffande extrautbudet får de betraktas
som oskäliga mot hyresgästerna. Sådana överenskommelser kan, i den
mån kostnaderna läggs inom ramen för den fastställda hyran, leda till att hyresrätten
förverkas för den som inte betalar vad som belöper på extrautbudet.
Häri ligger ett problem som regeringen enligt utskottets mening bör undersöka
närmare. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av
motionerna 1985/86:Bo416 (vpk) yrkandena 1 och 2, 1985/86:Bo425 (c),

1986/87:Bo402 (s) och 1986/87:Bo404 (s) som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

25. beträffande hyresgästers rätt att slippa anslutning till kabel-TVnät att

riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Bo416 yrkandena
1 och 2, 1985/86:Bo425, 1986/87:Bo402 och 1986/87:Bo404 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25 Förhandlingsrätten enligt hyresförhandlingslagen
(mom. 26)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c) och Margareta
Gard (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”hyresförhandlingslagen avstyrks” bort ha följande lydelse: Utskottet

instämmer med motionärerna i att nuvarande ordning inte är
tillfredsställande. Enskilda hyresgäster eller hyresgästorganisationer som
valt att stå utanför Hyresgästernas riksförbund har inte tillräckliga möjligheter
att göra sig gällande enligt hyresförhandlingslagen. Lagens regler bör
därför ändras så att de enskilda hyresgästerna eller en majoritet av dem i 44

varje fastighet får tillbörligt inflytande. Detta bör riksdagen med bifall till BoU 1986/87:14
motionerna 1985/86:Bo226 (c) yrkande 19, 1985/86:Bo227 (fp) yrkande 12,

1985/86:Bo402 (m) yrkande 2,1986/87:Bo205 (m) yrkande 5,1986/87:Bo258
(fp) yrkande 14 och 1986/87:Bo413 (m) yrkande 6 det tredje, fjärde och
sjätte yrkandet såvitt nu är i fråga, som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

26. beträffande förhandlingsrätten enligt hyresförhandlingslagen
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Bo226 yrkande 19,

1985/86:Bo227 yrkande 12,1985/86:Bo402 yrkande 2, 1986/87:Bo205
yrkande 5, 1986/87:Bo258 yrkande 14 och 1986/87:Bo413 yrkande 6
det tredje, fjärde och sjätte yrkandet såvitt nu är i fråga som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26 Enskild hyresgästs inflytande i underhållsfrågor (morn.
27)

Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ”Utskottet
är” och slutar med ”i underhållsfrågor” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är väl motiverat att även enskilda hyresgäster skall
kunna träffa avtal med hyresvärden rörande nivån på underhållet i lägenheten
och motsvarande reduktion av hyran. En ändring av lagen på denna
punkt kan genomföras utan att man avvaktar vidare överväganden rörande
möjligheterna att träffa kollektiva avtal i underhållsfrågor. Vad utskottet här
har anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Bo227 (fp)
yrkande 9 och 1986/87:Bo258 yrkande 12 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

27. beträffande enskild hyresgästs inflytande i underhållsfrågor
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Bo227 yrkande 9
och 1986/87:Bo258 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

27 Hyresgästinflytande genom förhandlingssystemet
(mom. 28)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ”Riksdagen
gav” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till s- och vpk-motionärernas befogade önskemål
om ett förstärkt hyresgästinflytande i renoveringsfrågor. Riksdagen bör
klargöra att det pågående översynsarbetet bör ges en sådan inriktning och
därför med anledning av motionerna 1985/86:Bo413 (s), 1985/86:Bo417 (s)
och 1986/87:Bo408 (vpk) yrkande 1 såvitt nu är i fråga som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet här anfört. 45

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

28. beträffande hyresgästinflytande genom förhandlingssystemet
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Bo413,
1985/86:Bo417 och 1986/87:Bo408 yrkande 1 det sistnämnda yrkandet
såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

28 Rätt till avtal för andrahandshyresgäst (mom. 29)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med ”Samma yrkande”
och på s. 27 slutar med ”1985/86:Bo412 (vpk)” bort ha följande lydelse: Utskottet

delar uppfattningen att andrahandshyresgäster bör ha rätt att
överta hyresavtal på de förutsättningar som hyresrättsutredningen angav i
sitt betänkande. Riksdagen bör därför med bifall till motion 1985/86:Bo412
(vpk) besluta om erforderlig lagtext.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

29. beträffande rätt till avtal för andrahandshyresgäst

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo412 beslutar att anta
nedanstående lagförslag

Förslag till
Lag om ändring i jordabalken (1971:1209)

Härigenom föreskrivs att i jordabalken (1971:1209) skall införas en ny paragraf,
48 a §, av följande lydelse.

Har en bostadslägenhet under minst tre år i följd varit upplåten till samma
andrahandshyresgäst och upphör upplåtarens hyresavtal på grund av uppsägning
eller eljest att gälla, har andrahandshyresgästen rätt att överta upplåtarens
hyresrätt och att få hyresavtalet förlängt för egen del, om

1. han har sin bostad i lägenheten,

2. det inte är uppenbart obilligt mot hyresvärden eller andra bostadssökande
att han får överta hyresrätten,

3. hyresvärden även i övrigt skäligen kan nöjas med honom som hyresgäst,
samt

4. annat ej följer av 55-60 §§.

Vad som nu sagts gäller också när hyresvärden sagt upp avtalet till omedelbart
upphörande på grund av förverkande.

När andrahandshyresgästen övertar hyresrätten, upphör hans avtal med
upplåtaren att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

BoU 1986/87:14

29 Straffbar överhyra (mom. 32)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”1986/87:Bo424 (m) avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den aktuella bestämmelsen bör omformuleras så att
det klart framgår att faktiska kostnader vid uthyrning av bostadslägenheter
skall få tas ut. Detta är en fråga som bör behandlas med förtur, så att en
mildring av bestämmelsen kan få återverkan också på mål rörande bostadsrättslägenheter
som för närvarande kan vara under prövning. Vad utskottet
anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Bol28 (m) yrkande
7,1986/87:Bo420 (fp) och 1986/87:Bo424 (m) som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

32. beträffande straffbar överhyra
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Bol28 yrkande 7,
1986/87:Bo420 och 1986/87:Bo424 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

30 Dispens från bruksvärdesregeln vid kooperativ hyresrätt
(mom. 33, motiveringen)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ”Riksdagen har” och slutar
med ”1986/87:Bo406 (s)” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den mening som bl. a. utskottets m-ledamöter
angav i en reservation till utskottets betänkande BoU 1986/87:6. Någon försöksverksamhet
med kooperativ hyresrätt bör således inte genomföras. Det
finns därför inte heller något behov av ytterligare reglering av villkoren för
försöksverksamheten. Utskottet avstyrker motionerna 1986/87:Bo405 (s)
och 1986/87:Bo406 (s).

31 Permanent tillämpning av lagen om kooperativ hyresrätt
(mom. 34, motiveringen)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ”1 motion” och slutar med
”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

Eftersom kooperativ hyresrätt enligt utskottets ovan redovisade uppfattning
inte är en önskvärd upplåtelseform, bör givetvis inte någon permanentning
av försöksverksamheten komma till stånd. Förslaget därom i motion
1986/87:Bol32 (c) yrkande 5 avstyrks.

32 Permanent tillämpning av lagen om kooperativ hyresrätt
(mom. 34)

Agne Hansson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser

BoU 1986/87:14

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ”1 motion”
och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

I motion 1986/87:Bol32 (c) yrkande 5 begärs att regeringen skall lägga
fram förslag om permanent tillämpning av den nya lagen om kooperativ hyresrätt.
Utskottet delar denna uppfattning. Ett nytt förslag bör därför snarast
föreläggas riksdagen. Detta bör riksdagen med bifall till motionen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

34. beträffande permanent tillämpning av lagen om kooperativ hyresrätt att

riksdagen med bifall till motion 1986/87:Bol32 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla m) anför:

Som utskottet anfört är det formellt riktigt att det inte finns något hinder mot
att driva privat bostadsförmedling. Förutsättningarna för att på ett effektivt
sätt göra detta är emellertid underminerade genom anvisningstvång till kommunala
förmedlingar, som dessutom tillhandahåller sina förmedlingstjänster
gratis. Taxestyrningen är ett ytterligare hinder för verksamhet i privat regi.
Vi anser att konkurrens på lika villkor mellan privat och offentlig förmedling
skulle effektivisera förmedlingsverksamheten till stort gagn för de bostadssökande.

BoU 1986/87:14

Innehållsförteckning BoU 1986/87:14

Sammanfattning 1

Motionerna 2

Utskottet 8

1 Expropriation och ersättningsfrågor m. m 8

2 Kommunal förköpsrätt 9

3 Fastighetsbildning för mindre jordbruk m. m 11

4 Fastighetsbeteckningsreformen 13

5 Bostadsförsörjningslagen 15

6 Bostadssaneringslagen 16

7 Bostadsförmedling och bostadsanvisning 17

8 Ägarlägenheter 19

9 Hyresfrågor 19

9.1 Bostadshyror 19

9.1.1 Vad hyran får omfatta 19

9.1.2 Bruksvärdesprincipen 22

9.1.3 Bostadshyresgäster och kabel-TV 23

9.1.4 Förhandlingsrätten m. m 26

9.1.5 Hyresgästinflytande i underhållsfrågor m. m 26

9.1.6 Andrahandsuthyrning 27

9.1.7 Straffbestämmelsen för överhyra vid uthyrning utan

besittningsskydd 29

9.1.8 Kooperativ hyresrätt 29

9.2 Lokalhyror 30

9.3 Förhållandet mellan hyresvärd och hyresgäst 30

10 Hemställan 31

Reservationer

1 Ändringar av expropriationslagens grundprinciper (m) 34

2 Riddarhusets skogs- och jordbruksfastigheter (vpk) 34

3 Upphävande av förköpslagen (m) 34

4 Översyn av förköpslagen (m) 35

5 Översyn av förköpslagen (fp) 35

6 Förköpsrätten för permanentboende (m) 36

7 Prisprövningsregel i förköpslagen (m) 36

8 Prisprövningsregel i förköpslagen (vpk) 36

9 En kampanj för ortnamn (c) 37

10 Utvärdering av bostadsförsörjningslagen (m) 37

11 Bostadssaneringslagens regler om hyresgästorganisationernas
ställning (m, fp, c) 38

12 Fastighetsekonomiska skäl enligt bostadssaneringslagen (m) . 38

13 Fastighetsekonomiska skäl enligt bostadssaneringslagen (vpk) 38

14 Övernattningsbostäder m. m. (m) 39

15 Övernattningsbostäder m. m. (vpk) 39

16 Åtgärder mot smygkontorisering m. m. (c) 40

17 Avgiftsfri bostadsförmedling (m, fp) 40 49

18 Upphävande av bostadsanvisningslagen (m, fp, c) 40 BoU 1986/87:14

19 En mer effektiv bostadsanvisningslag (vpk) 41

20 Ägarlägenheter (m) 41

21 Hyresbetalning för förhandlingsersättning och ersättning för

boinflytande och fritidsverksamhet (m, fp, c) 42

22 Bruksvärdesprincipen (m, fp, c) 42

23 Hyresgästers rätt att slippa anslutning till kabel-TV-nät (m, fp) 43

24 Hyresgästers rätt att slippa anslutning till kabel-TV-nät (c, vpk) 43

25 Förhandlingsrätten enligt hyresförhandlingslagen (m, fp, c) . . 44

26 Enskild hyresgästs inflytande i underhållsfrågor (fp) 45

27 Hyresgästinflytande genom förhandlingssystemet (vpk) 45

28 Rätt till avtal för andrahandshyresgäst (vpk) 46

29 Straffbar överhyra (m) 47

30 Dispens från bruksvärdesregeln vid kooperativ hyresrätt (m) . 47

31 Permanent tillämpning av lagen om kooperativ hyresrätt (m) 47

32 Permanent tillämpning av lagen om kooperativ hyresrätt (c) . 47

Särskilt yttrande (m) 48

gotab Stockholm 1987