om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (prop. 1983/84:40 bilaga 7) (Betänkande 1983/84:JoU15 Jordbruksutskottet)

Joli 1983/84:15

Jordbruksutskottets betänkande
1983/84:15

om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40
bilaga 7)

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder inom
jordbruksdepartementets verksamhetsområde (bilaga 7), i de delar propositionen
avser åtgärder inom utskottets beredningsområde,

dels med anledning härav väckta motioner.

Propositionen

I proposition 1983/84:40 bilaga 7 har regeringen (jordbruksdepartementet),
såvitt nu är i fråga, föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen anförts om finansieringen av skördeskadeskyddets
administration för budgetåret 1984/85,

2. godkänna vad i propositionen förordats om en minskning av anslaget
Stöd till miljöskyddsteknik, m. m.,

3. bemyndiga regeringen att besluta föreskrifter om avgift för kostnader i
samband med tillståndsprövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen i enlighet
med vad i propositionen förordats samt medge att regeringen överlåter åt
förvaltningsmyndighet att meddela bestämmelser om sådan avgift,

4. bemyndiga regeringen att besluta föreskrifter om täktverksamhet i
enlighet med vad i propositionen förordats samt medge att regeringen
överlåter åt förvaltningsmyndighet att meddela bestämmelser om sådan
avgift.

I bilaga 7 läggs också fram förslag om höjning av skogsvårdsavgiften från 5
till 8 %c av skogsbruksvärdet. Propositionen behandlas i denna del av
skatteutskottet.

I övrigt redovisas vissa uttalanden av jordbruksministern rörande nödvändigheten
att inom förevarande avsnitt av statsverksamheten genomföra olika
besparingar eller avgiftshöjningar och om inriktningen av de olika åtgärderna
m. m. De besparingsåtgärder som berörs i propositionen faller delvis
inom regeringens eget kompetensområde. Andra kommer att tas upp i
budgetpropositionen 1984 eller i annat sammanhang.

De mest omfattande besparingsåtgärderna beräknas ske på jordbruksprisregleringens
område. Genom borttagande av livsmedelssubventionerna på
kött, fläsk och ost fr. o.m. den 1 december 1983 varvid också inräknas vissa
delar av pristillägget på får- och lammkött beräknas en minskad statsutgift av
ca 850 milj. kr. för helår, varav ca 500 milj. kr. för innevarande budgetår.

1 Riksdagen 1983/84. 16 sami. Nr 15

Rättelse: S. 2, rad 25 Står: yrkandena 1-5 Rättat till: yrkandena 1-4

Joll 1983/84:15

Övriga förslag till besparingar eller avgiftsbeläggningar inom jordbruksdepartementets
område beräknas tillföra statsbudgeten en sammanlagd nettoinkomst
av drygt 300 milj. kr. för helår. Därav utgör ca 120 milj. kr.
beräknade inkomster genom avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen
och genom täktavgifter. Ett motsvarande belopp beräknas
tillföras statsbudgeten genom en särskild miljöavgift på bekämpningsmedel
och handelsgödsel. Andra åtgärder som redovisas i föreliggande propositionsbilaga
avser minskad kreditgivning till vissa större markförvärv för
jordbrukets rationalisering, ändrad finansiering av skördeskadeskyddets
administration för nästa budgetår samt reduktion av statens kostnader för
salmonellabekämpningen.

Motionerna

] motion 1983/84:56 av Elving Andersson och Kjell Mattsson (båda c)
yrkas att riksdagen beslutar att verksamheten inom vattenbruket (fisk-,
mussel-, skaldjurs- och algodlingar) undantas från den föreslagna avgiften
för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen.

I motion 1983/84:59 av Lennart Nilsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
uttalar att avgifter för kontroll enligt miljöskyddslagen på vattenbruksområdet
bör kunna nedsättas eller efterges.

I motion 1983/84:86 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 22), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ytterligare minskning av livsmedelssubventionerna
med 150 milj. kr.

I motion 1983/84:93 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) yrkas, såvitt nu
är i fråga (yrkandena 1-4, 6-8),

1. att riksdagen uttalar att den mark som skall utförsäljas från jordfonden,
som en följd av minskningen av fondens rörliga kredit, i första hand skall
erbjudas enskilda förvärvare.

2. att riksdagen uttalar att livsmedelssubventionerna bör minskas med
1 035 milj. kr.,

3. att riksdagen uttalar att fortsatta minskningar av livsmedelssubventionerna
som sker måste föregås av analyser av effekterna på såväl konsumtion
som produktion,

4. att riksdagen godkänner regeringens förslag till finansiering av skördeskadeskyddets
administration för budgetåret 1984/85, samt att riksdagen hos
regeringen begär förslag till nytt skördeskadeskydd.

6. att riksdagen beslutar att miljöavgift endast skall avse kostnader för
tillstånds- eller koncessionsgivning,

7. att riksdagen beslutar att årliga miljö- och täktavgifter ej skall införas,

8. att riksdagen avslår regeringens förslag rörande införande av avgift på
bekämpningsmedel och handelsgödsel.

I motion 1983/84:98 av Kerstin Ekman och Kenth Skårvik (båda fp) yrkas

JoU 1983/84:15

1. att riksdagen beslutar att undanta havsbruket för fiske- och musselodling
från de miljöavgifter som kan drabba denna verksamhet enligt proposition
1983/84:40,

2. att riksdagen beslutar göra en översyn så att inte de administrativa
rutinerna blir alltför komplicerade och kostnadskrävande för den berörda
myndigheten.

I motion 1983/84:99 av Jens Eriksson och Siri Häggmark (båda m) yrkas att
riksdagen beslutar att undanta fisk- och musselodling från skyldigheten att
erlägga miljövårdsavgift.

I motion 1983/84:100 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 37-38, 40-44),

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om markförvärv för jordbrukets rationalisering,

38. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om minskning av
livsmedelssubventionerna,

40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,

41. att riksdagen begär att regeringen till riksdagen återkommer med
förslag om avgift för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen,

42. att riksdagen begär att regeringen till riksdagen återkommer med
förslag om täktavgift,

43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöavgifter på bekämpningsmedel,

44. att riksdagen beslutar avvisa regeringens förslag om handelsgödselavgift.

I motion 1983/84:103 av Birgitta Hambraeus (c) yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att miljöavgifter på
handelsgödsel och bekämpningsmedel bör återföras till jordbruket.

I motion 1983/84:131 av Gunhild Bolander och Martin Olsson (båda c)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om vikten av att behålla livsmedelssubventioner och
pristillägg för lamm- och fårkött på nuvarande nivå.

I motion 1983/84:152 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om slopandet
av livsmedelssubventionerna.

Inkomna skrivelser m. m.

I en framställning den 16 november 1983 till jordbruksutskottet kritiserar
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) i propositionen redovisade överväganden
i frågan om en reduktion av statens kostnader för salmonellabekämpningen.
LRF hävdar att nuvarande ersättningsbestämmelser för salmonella
kraftigt bidragit till Sveriges, internationellt sett, mycket goda salmonellaläge
och att nuvarande statliga salmonellaersättning är ett billigt alternativ som

1* Riksdagen 1983184. 16 sami. Nr 15

JoU 1983/84:15

garanterar konsumenterna livsmedel fria från salmonella.

LRF anser att riksdagen skall avvakta resultatet av nu insatta åtgärder mot
salmonella innan man ändrar ersättningsbestämmelserna.

I en skrivelse den 18 november 1983 begär Orust kommunfullmäktige att
jordbruksutskottet i sitt förslag till riksdagen förordar att havsbruk undantas
från avgift. Fullmäktige vill även påtala vikten av att musselodling och
fiskodling undantas helt från avgifter. Ett alternativ där avgiften nedsätts
eller borttas efter särskild prövning kommer endast att öka och ytterligare
försvåra handläggningen av ärenden inom havsbruk.

I till utskottet ingivna promemorior har vidare naturvårdsdirektörerna i
Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län anfört synpunkter på konstruktionen
av i proposition 1983/84:40 förordade avgifter för prövning och tillsyn
enligt miljöskyddslagen.

Utskottet

Proposition 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m.
innehåller en rad förslag som syftar till att begränsa statens utgifter och
förstärka statsinkomsterna. De budgetförstärkande åtgärder som föreslås
innefattar såväl utgiftsnedskärningar som avgifts- och skattehöjningar. I
detta betänkande behandlar utskottet de synpunkter eller förslag som
framförs i bilaga 7 och som rör jordbruksdepartementets verksamhetsområde,
dock med undantag för vad som anförs beträffande ändring av
skogsvårdsavgiften. Denna fråga behandlas av skatteutskottet (SkU 1983/
84:12).

Utskottet behandlar i det följande de frågor som tas upp i propositionen
och i de till dessa hänförliga motionsyrkandena enligt den i propositionen
gjorda dispositionen.

Markförvärv för jordbrukets rationalisering. Lantbruksstyrelsen disponerar
sedan budgetåret 1978/79 en särskild rörlig kredit för större förvärv av
mark som utbjudits till försäljning huvudsakligen från olika skogsföretag.
För år 1984 uppgår krediten till 150 milj. kr. och skall enligt riksdagens beslut
successivt avvecklas (prop. 1982/83:100 bil. 11, JoU 24, rskr 204). Mark som
därvid försäljs skall i första hand erbjudas domänverket. På de medel som tas
i anspråk utgår ränta efter räntefot som fastställs av riksgäldskontoret.
Räntekostnaderna belastar anslaget Bidrag till jordbrukets rationalisering
m. m.

Försäljningen av skogsmark har skett i sådan takt att kreditbehovet vid
utgången av år 1983 bedöms väsentligt understiga 150 milj. kr. Med
hänvisning till bl. a. behovet av utgiftsbegränsningar i statsbudgeten och den
positiva försäljningsutvecklingen för ifrågavarande skogsmark bör enligt
jordbruksministerns mening krediten nu kunna minskas kraftigt. Samtidigt
bör krediten löpa på budgetår i stället som f. n. per kalenderår.

Enligt jordbruksministerns mening borde det vara möjligt att från

JoU 1983/84:15

lantbruksstyrelsens sida påskynda vidareförsäljningen av ifrågavarande
skogsmark i en sådan takt att en rörlig kredit på 75 milj. kr. är tillräcklig för
budgetåret 1984/85. För helt budgetår räknat innebär detta en besparing med
10-11 milj. kr. i räntekostnader. Jordbruksministern avser att återkomma till
frågan i sin anmälan till budgetpropositionen 1984.

Utskottet anser i likhet med jordbruksministern att lantbruksstyrelsen bör
kunna påskynda vidareförsäljningen av ifrågavarande skogsmark så att en
rörlig kredit på 75 milj. kr. bör vara tillräcklig för nästa budgetår. Som
framgår av det föregående innebär detta en besparing med 10-11 milj.kr. i
räntekostnader. Vad nu sagts innebär att utskottet inte delar den i
centerpartimotionen 100 av Thorbjörn Fälldin m. fl. uttryckta uppfattningen
att den rörliga krediten skall hållas kvar på nuvarande nivå. Något uttalande
från riksdagens sida i denna riktning kan utskottet sålunda inte ställa sig
bakom. Motionen avstyrks alltså härvidlag (del av yrkande 37).

Likaså avstyrker utskottet det i samma motionsyrkande liksom det i den
moderata kommittémotionen 93 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (yrkande
1) framförda kravet på ett riksdagsuttalande av innebörd att den inköpta
skogsmarken i första hand borde överföras i enskilda brukares ägo. Utskottet
vill erinra om att riksdagen så sent som i våras (JoU 1982/83:24)uttalade sig
för att ifrågavarande skogsmark i första hand borde erbjudas domänverket.
Avsikten härmed var inte, som bl. a. också betonades av jordbruksministern
i svar på fråga i riksdagen den 1 februari 1983, att hindra enskilda jord- och
skogsbrukare, som var i behov av kompletterande skogsmark, att köpa
sådan. Rationaliseringsfastigheter borde enligt de allmänna riktlinjerna för
jordbrukets och skogsbrukets strukturrationalisering och med hjälp av
jordfonden användas till sådan komplettering. Riksdagens uttalanden syftade
liksom jordbruksministern på de samlade större utbud av fastigheter som
kan komma från skogsbolag. I dessa fall borde domänverket i första hand ha
möjlighet att köpa. Om önskemål om köp från verkets sida i ett sådant fall
inte förelåg, borde givetvis enskilda jord- och skogsbrukare kunna förvärva
mark.

Några skäl för riksdagen att nu ändra uppfattning i berörda hänseende
föreligger enligt utskottets mening ej.

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Under rubricerade anslag
anvisas medel för olika prisreglerande åtgärder. Från anslaget bestrids
kostnaderna för livsmedelssubventioneringen. Vidare utgår medel till låginkomstsatsningen,
avbytarverksamheten och andra sociala satsningar inom
jordbruket samt medel som ersättning för införselavgiftsmedel utanför
fördelningsplanen. Från anslaget bestrids även vissa kostnader för prisutjämning.

Livsmedelssubventionerna utgår f. n. på konsumtionsmjölk, ost, kött och
fläsk till ett sammanlagt belopp av ca 3 300 milj. kr. beräknat utifrån
konsumtionen under budgetåret 1982/83. Härav avser ca 2 450 milj. kr.

Rättelse: S. 5, raderna 29-30 Står: fall förelåg Rättat till: fall inte förelåg

JoU 1983/84:15

konsumtionsmjölk, ca 270 milj. kr. ost, ca 480 milj.kr. kött och ca 100 milj.
kr. fläsk. Utöver dessa direkta subventioner på produkter utgår av budgetmedel
435 milj. kr. till låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket samt 65
milj. kr. som ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.
Av det sistnämnda beloppet används 55 milj. kr. för sänkning av partipriset
på konsumtionsmjölk och 10 milj.kr. för pristillägg för får- och lammkött. De
totala livsmedelssubventionerna uppgår därmed till ca 3 800 milj.kr.

I propositionen anmäler jordbruksministern sin avsikt att föreslå regeringen
att subventionerna på kött, fläsk och ost helt tas bort fr. o. m. den 1
december 1983. I förslaget inräknas även den del av pristillägget på får- och
lammkött som bestrids från statsbudgeten. Totalt kalkylerar jordbruksministern
med en minskad utgift av ca 850 milj.kr. beräknat på helår under
anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Belastningen på
anslaget kan till följd av den minskade subventioneringen beräknas minska
med ca 500 milj.kr. för innevarande budgetår.

I motioner riktas - om än från olika utgångspunkter - allvarliga invändningar
mot de i propositionen förebådade åtgärderna.

Såväl centerpartiet som vänsterpartiet kommunisterna avvisar i sina
partimotioner, motionerna 100 (yrkande 38) av Thorbjörn Fälldin m. fl.
resp. 152 av Lars Werner m. fl. den förordade neddragningen av subventionerna.
Enligt motion 100 kommer neddragningen i en tid då utrymme härför
varken finns i inkomster hos barnfamiljer eller hos jordbrukare och
livsmedelsindustri. Enligt motion 152 är det i propositionen förordade
slopandet av livsmedelssubventionerna helt oacceptabelt, då det på direkt
sätt drabbar de ekonomiskt svaga grupperna i vårt samhälle.

I partimotion från folkpartiet, motion 86 av Jan-Erik Wikström m. fl.
(yrkande 22), och i kommittémotionen 93 från moderata samlingspartiet av
Arne Andersson i Ljung m. fl. (yrkande 2) ansluter sig motionärerna till
förslaget att livsmedelssubventionerna bör minskas men anser att regeringens
intentioner härvidlag är otillräckliga. Folkpartiet, som anser att även
resterande livsmedelssubventioner på mjölken bör avskaffas, föreslår att
regeringen nu även slopar en mindre del av mjölksubventionerna, så att den
totala effekten blir 1 miljard kronor i besparingar i stället för föreslagna 850
milj.kr. I den moderata motionen erinras om att man från detta partis sida i
samband med den senaste höjningen av livsmedelssubventionerna motsatte
sig denna förändring. Vid detta tillfälle föreslog moderata samlingspartiet att
subventionerna skulle minska med 1 035 milj. kr. Enligt motionärernas
mening understryker den fortgående försämringen av vårt lands ekonomi
nödvändigheten av de besparingar de tidigare föreslagit och de vidhåller
därför sitt tidigare krav. Samtidigt framhålls i den moderata motionen att det
är angeläget att riksdagen uttalar att fortsatt begränsning av livsmedelssubventionerna
föregås av analyser av de konsekvenser som sådana begränsningar
får. Analyserna måste avse effekter på såväl konsumtion som
produktion.

JoU 1983/84:15

I motion 131 av Gunhild Bolander och Martin Olsson (båda c) tas särskilt
sikte på den inverkan de minskade subventionerna m. m. får på fårskötseln.
Motionärerna pekar på att fårskötseln i många fall utgör ett alternativ till
andra driftsformer inom jordbruket. Från jordbruksnäringens synpunkt är
det enligt motionärernas mening värdefullt att fårskötseln kan utgöra ett
alternativ till annan djurhållning, särskilt eftersom det inte föreligger någon
risk för överskott på lamm- och fårkött. Enligt motionen pekar beräkningar
gjorda av LRF på att i propositionen förordade åtgärder i fråga om lammoch
fårkött skulle medföra en höjning av partipriset om ca 4 kr. per kg.
Denna prishöjning som blir högre i konsumentledet torde i hög grad påverka
konsumtionen av lamm- och fårkött och därmed försämra förutsättningarna
för produktionen. Motionärerna anför att det är viktigt att en sådan
försämring av förutsättningarna för fårskötseln förhindras. Enligt deras
mening bör därför riksdagen ge regeringen till känna att subventioner och
pristillägg på lamm- och fårkött bör behållas på nuvarande nivå.

Utskottet finner för sin del inte anledning till erinran mot i propositionen
gjorda uttalanden under förevarande punkt, vare sig när det gäller tidpunkten
för sänkningen av livsmedelssubventionerna eller när det gäller omfattningen
och inriktningen av utgiftsbegränsningarna. Som anförs i propositionen
kan regeringen själv besluta härom. Utskottet anser i likhet med
jordbruksministern att det är av vikt att begränsningarna får effekt så snart
som möjligt.

Vad utskottet här anfört innebär att utskottet avstyrker motionerna 86
yrkande 22, 93 yrkande 2 och 100 yrkande 38 samt motion 152.

Likaså anser utskottet att motion 131 mot angiven bakgrund bör lämnas
utan ytterligare åtgärd.

Sådana analyser rörande effekterna på konsumtion och produktion av
gjorda begränsningar av livsmedelssubventionerna som begärs i motion 93
bör falla inom ramen för 1983 års livsmedelskommittés fortsatta arbete.
Något särskilt uttalande från riksdagens sida av det slag som efterlyses i
yrkande 3 i motionen synes mot bakgrund härav inte erforderligt. Yrkandet
avstyrks därför.

Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. På statsbudgeten
för innevarande budgetår har anvisats ett förslagsanslag av 37 964 000 kr. för
administration av permanent skördeskadeskydd m. m. Härav utgör 20,8
milj .kr. medel för de objektiva skördeuppskattningarna och 4 milj .kr. medel
för skördeskadeskyddets tekniska administration. De objektiva skördeuppskattningarna
används förutom för skördeskadeskyddet även för den löpande
statistikproduktionen på jordbruktets område.

I promemorian (Ds Jo 1983:8) Skördeskadeförsäkring har lagts fram
förslag rörande skördeskadeskyddets framtida utformning. Promemorian
har remissbehandlats. I avvaktan på att regeringen tar ställning i denna fråga
förordar jordbruksministern i syfte att nedbringa statsutgifterna för nästa
budgetår att kostnaderna för skördeskadeskyddets administration bestrids

1 * * Riksdagen 1983/84. 16sami Nr 15

JoU 1983/84:15

med medel ur skördeskadefonden.

Utskottet har inte något att erinra mot jordbruksministerns förslag och
föreslår därför att riksdagen godkänner vad denne anfört om finansieringen
av skördeskadeskyddets administration för budgetåret 1984/85.

Enligt uttalande i propositionen avser jordbruksministern att återkomma
till frågan om skördeskadskyddets framtida organisation i sin anmälan till
budgetpropositionen 1984. Någon särskild framställning härom från riksdagens
sida, vilket begärs i motion 93 (m) yrkande 4, behövs således ej.
Motionsyrkandet avstyrks därför.

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar. Jordbruksministern tar
under detta avsnitt upp vissa frågor om statens utgifter för att bekämpa
salmonella hos husdjur. I propositionen erinras sålunda om att riksdagen
under våren 1983 antog en ny lag om bekämpande av salmonella hos djur,
vilken träder i kraft den 1 januari 1984. Den viktigaste nyheten är att alla som
yrkesmässigt driver verksamhet för uppfödning av fjäderfä till slakt blir
skyldiga att låta kontrollera djuren med avseende på salmonella.

Staten är inte lagligen skyldig att svara för kostnader eller förluster som
drabbar djurägare vid myndighetsingripande med stöd av salmonellalagstiftningen.
Ersättningsreglerna syftar i första hand till att i skälig omfattning
mildra de ekonomiska konsekvenserna som en salmonellainfektion kan
innebära för de enskilda djurägarna. I samband med lagstiftningsärendet
anmäldes att ersättningsbestämmelserna skulle ses över. Såväl jordbruksministern
som riksdagen ansåg det vara rimligt att bestämmelserna ändras så att
staten får bära en mindre andel av kostnaderna för salmonellabekämpningen
än f. n.

Jordbruksministern återkommer nu till frågan och framhåller att en
reduktion av statens kostnader för salmonellabekämpningen enligt hans
mening bör åstadkommas genom att utgifterna för ersättningen till djurägarna
och bidraget till veterinärmedicinska laboratorier skärs ned. Detta bör ske
på så sätt att ersättning av statliga medel för nedslaktade djur, andra
kostnader och driftförluster framdeles inte utgår till djurägare för vars
produktion det finns möjligheter att ordna ett tillräckligt försäkringsskydd
till rimliga kostnader. Jordbruksministern anser att den förutsättningen
föreligger fr. o. m. den 1 juli 1984 i fråga om slaktkycklings- och slaktnötsproduktionen.
Undantag bör göras för de minsta besättningarna. För övrig
djurhållning beträffande vilka krav på försäkring f. n. inte kan ställas bör
ersättning från staten lämnas också i fortsättningen. Den nuvarande ersättningsnivån
bör emellertid sänkas så att högst 70 % av de aktuella kostnaderna
och förlusterna täcks med statsmedel.

Statligt bidrag utgår f. n. till veterinärmedicinska laboratorier för den
sjukdomsövervakning - främst vad gäller salmonellainfektion - som normalobduktionerna
utgör vid dessa laboratorier. Salmonellaundersökningar av
slaktkycklingar i samband med den frivilliga salmonellakontrollen svarar för
över 90 % av bidragsbeloppen. Genom den nya lagen om bekämpande av

JoU 1983/84:15

salmonella hos djur blir salmonellakontroll obligatorisk i slaktkycklingsbesättningar.
I samband härmed bör enligt propositionen djurägarna i fortsättningen
få stå för kostnaderna för laboratorieundersökningarna i samband
med denna obligatoriska kontroll.

För riksdagens information nämner jordbruksministern att han ämnar
föreslå regeringen att besluta om nya föreskrifter och regler i överensstämmelse
med nyss redovisade riktlinjer.

Utskottet finner för sin del ingen anledning till erinran mot vad jordbruksministern
anfört i nu ifrågavarande avseende. Vad gäller frågan om
möjligheterna att införa ett försäkringsskydd för den specialiserade slaktnötsproduktionen
krävs härför, som jordbruksministern anför, att de
besättningar som skall försäkras skall anslutas till en hälsokontroll. Som
framgår av propositionen finns i fråga om slaktnötsbesättningar långt
framskridna planer på att införa en organiserad hälsokontroll för vilken
Sveriges slakteriförbund avser att stå som huvudman. Någon anledning för
riksdagen att nu göra något särskilt uttalande i ämnet synes inte föreligga.
Framställningen härom i motion 100 (c) yrkande 40 bör således inte
föranleda någon ytterligare åtgärd.

Stöd till miljöskyddsteknik, m. m. Från anslaget utgår bidrag till anläggningar
för utprovning av nya tekniska metoder inom miljöskyddsområdet
liksom, under vissa förutsättningar, bidrag för återvinning av eller annan
behandling av avfall, m. m.

Förevarande bidrag tillkom i samband med att de generella statsbidragen
till byggande av kommunala avloppsreningsverk upphörde med utgången av
budgetåret 1980/81. Efterfrågan på bidrag har emellertid inte varit av den
omfattningen som tidigare antagits. Anslaget bör därför enligt propositionen
kunna minskas med 23 milj. kr. från 63 till 40 milj. kr. fr. o.m. budgetåret
1984/85.

Utskottet har ingen erinran mot förslaget och hemställer därför att
riksdagen godkänner detsamma.

Avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen. Regeringen begär
i propositionen bemyndigande av riksdagen att besluta föreskrifter om avgift
för kostnader i samband med tillståndsprövning och tillsyn enligt
miljöskyddslagen (ML) samt medgivande att överlåta åt förvaltningsmyndighet
att meddela bestämmelser om sådan avgift. Utgångspunkten för avgiftsbeläggningen
är att avgifterna skall täcka koncessionsnämndens, länsstyrelsernas
och naturvårdsverkets kostnader i samband med prövningen enligt
ML liksom kostnaderna för myndigheternas tillsyn. Vidare bör avgifterna
finansiera kostnaderna för sådana undersökningar vid naturvårdsverket som
behövs som underlag för prövning och tillsyn. Den kostnad som sålunda skall
finansieras med avgifter beräknas uppgå till ca 105 milj. kr. i 1983 års prisoch
löneläge. Avgiftsnivån bör enligt förslaget omprövas årligen.

Enligt jordbruksministerns mening bör avgifterna så långt möjligt utgå i
förhållande till den tid som åtgår för hantering av de enskilda ärendena. Vid

JoU 1983/84:15

såväl prövning som tillsyn bör timkostnaden debiteras för den tid som läggs
ned på ärendet vid koncessionsnämnden och länsstyrelsen. Koncessionsnämnden
och länsstyrelserna bör kunna nedsätta eller efterge avgiften om
särskilda skäl föreligger. Avsikten är att avgifterna skall administreras av
koncessionsnämnden och länsstyrelserna. I de fall länsstyrelsen efter åtagande
av en kommun överlåtit åt miljö- och hälsovårdsnämnden att utöva tillsyn
bör avgift tas ut enligt samma grunder som för länsstyrelsens tillsyn.

Riksrevisionsverket, länsstyrelsens organisationsnämnd och naturvårdsverket
bör enligt propositionen få i uppdrag att närmare utforma avgiftstaxan.

Skyldigheten att betala avgifter för prövning och tillsyn enligt ML bör gälla
från och med den 1 juli 1984.

Principen att avgifter bör kunna tas ut för åtgärder i samband med
prövning av frågor rörande tillstånd e. d. enligt ML har inte mött någon
invändning i de väckta motionerna. Däremot motsätter sig moderata
samlingspartiet i kommittémotionen 93 att avgift även skall gälla en
fortlöpande myndighetstillsyn. Enligt motionen är tillsyn av en lag en normal
del av ett myndighetsutövande som det allmänna skall bekosta. Motionärerna
yrkar i överensstämmelse härmed på att riksdagen beslutar att miljöavgift
endast skall avse kostnader för tillstånds- eller koncessionsgivning och att
årliga miljöavgifter ej skall införas. Motion 93 avser i angivna hänseende
såväl avgifter för prövning och tillsyn enligt ML som i följande avsnitt
behandlade täktavgifter (yrkandena 6 och 7).

När det gäller avgiftssystemets allmänna utformning konstaterar centerpartiet
i sin partimotion 100 att regeringen i propositionen frångått naturvårdsverkets
förslag om ett förenklat administrativt system för uttag av
avgiften. Enligt motionärernas mening finns mycket oklart i regeringens
förslag till avgiftsuttag. Mot denna bakgrund bör riksdagen begära att
regeringen återkommer med ett nytt mera genomarbetat förslag (yrkande
41);

Även naturvårdsdirektörerna i Göteborgs och Bohus län samt i Älvsborgs
län har i till utskottet ingivna promemorior riktat vissa invändningar mot
utformningen av det föreslagna avgiftssystemet. Det påpekas att systemet
kommer att bli tungrott och kostnadskrävande.

Vidare medför förslaget enligt naturvårdsdirektörerna bl. a. en överflyttning
av kostnaderna från större till mindre företag i förhållande till
naturvårdsverkets förslag (som bl. a. innebär att avgift tas ut med schablonbelopp,
differentierat bl. a. efter typ av verksamhet m. m.).

I fyra motioner, 56 av Elving Andersson och Kjell Mattsson (båda c), 59 av
Lennart Nilsson m. fl. (s), 98 av Kerstin Ekman och Kenth Skårvik (båda fp)
och 99 av Jens Eriksson och Siri Häggmark (båda m) uttrycks allvarliga
farhågor för att det förordade avgiftssystemet skall bli en alltför tung börda
att bära för vissa mindre verksamheter. I motionerna pekas särskilt på
vattenbruket, som är den samlande benämningen på fisk-, mussel-, skal -

JoU 1983/84:15

djurs- och algodling. Sådana odlingar samt andra verksamheter med
anknytning till havsbruk är enligt motionerna framtidsnäringar som kommer
att få stor betydelse för sysselsättningen i skärgårds- och glesbygdsområden.
Därför är det viktigt att avgifter inte försvårar nyetablering och utveckling av
näringen. Mot denna bakgrund yrkas i motionerna att eventuella avgifter på
vattenbrukets område bör nedsättas eller efterges. I motion 98 framhålls i
sammanhanget att systemet vid starten måste bli mindre administrativt
krävande.

För egen del vill utskottet anföra följande. Som anförs i propositionen är
prövning och tillsyn enligt ML en viktig del i en aktiv miljöpolitik.
Kostnaderna vid berörda myndigheter för denna kontrollverksamhet är
stora, ca 100 milj. kr. per år. Det är rimligt att dessa kostnader betalas av dem
som utövar den verksamhet som kontrolleras. Samtidigt är det angeläget att
ett avgiftssystem utformas så att miljövårdsarbetet kan bedrivas så rationellt
och effektivt som möjligt och så att negativa följder undviks.

Utskottet delar jordbruksministerns uppfattning att detta bör kunna
åstadkommas. Utskottet förordar därför att det införs ett avgiftssystem som
innebär att sådana kostnader som hänför sig till myndigheternas arbete med
prövning och tillsyn enligt ML betalas av den verksamhet som förorsakar
arbetet.

För sin del ansluter utskottet sig till den avvägning som regeringen har
gjort vad gäller de kostnader som skall finansieras med avgifter. Detta
innebär att utskottet inte delar den i motion 93 (m) framförda åsikten att det
årliga tillsynsarbetet bör undantas från avgiftsbeläggning. Motionen avstyrks
således i dessa delar (yrkandena 6 och 7).

Utskottet anser i likhet med jordbruksministern att man bör välja en form
för avgiftsuttag som innebär att man så långt möjligt upprätthåller sambandet
mellan avgiftens storlek och kostnaden för myndighetens arbete med
prövning och tillsyn i varje enskilt fall. Enligt utskottets mening bör den form
för avgiftsuttag som regeringen valt och som innebär att avgift tas ut i
förhållande till den tid som åtgår för hantering av de enskilda ärendena
kunna godtas.

Som anförs i propositionen är det angeläget att i största möjliga utsträckning
begränsa riskerna för att ett avgiftssystem får negativa miljövårdseffekter.
Bl. a. är det viktigt att systemet ges en sådan utformning att kontakter
mellan företag och myndigheter inte motverkas. Vidare bör som nämnts
koncessionsnämnden och länsstyrelserna, som skall administrera avgifterna,
kunna nedsätta eller efterge avgift om särskilda skäl föreligger. Enligt
utskottets mening bör det vara möjligt att utforma de närmare avgiftsbestämmelserna
så att avgifterna inte lägger orimliga bördor på och därigenom
förhindrar uppkomsten av exempelvis sådan verksamhet som vattenbruk

o. d., som omnämns i ett antal motioner. Som där anförs kan sådan
verksamhet bl. a. få stor betydelse för sysselsättningen i vissa glesbygder.
Det är därför viktigt att avgiftssystemet inte utformas så att avgifterna

Joll 1983/84:15

försvårar nyetablering och utveckling av verksamhet av ifrågavarande slag.

Utskottet förordar att riksdagen lämnar regeringen begärda bemyndiganden
att besluta om avgifter för prövning och tillsyn enligt ML i enlighet med
vad utskottet här anfört.

Givetvis kan det inte uteslutas att ett avgiftssystem av det slag som här
förordas i ett inledningsskede kan komma att behäftas av vissa brister som
först visar sig när verksamheten varit i gång någon tid. Utskottet utgår från
att regeringen och berörda myndigheter har sin uppmärksamhet riktad på
hithörande problem.

Med det anförda hemställer utskottet att riksdagen avslår motion 100 (c)
yrkande 41.

Enligt utskottets mening bör riksdagen även lämna motionerna 56 (c), 59
(s), 98 (fp) och 99 (m) utan ytterligare åtgärd.

Täktavgifter. Under denna rubrik föreslår jordbruksministern att en
täktavgift nu bör införas för att finansiera samhällets kostnader för prövning
och tillsyn av täktverksamheten. Avgiften skall enligt förslaget täcka
naturvårdsverkets och länsstyrelsernas kostnader för prövningen av
tillståndsärenden och tillsyn över täkterna liksom kostnaderna för grusinventering
och för administration av avgiftssystemet. De kostnader som sålunda
bör finansieras genom avgifter kan nu beräknas till ca 16 milj. kr. per år.
Avgiften för varje ny täkt bör bestämmas genom ett enda avgiftsbeslut som
fattas i samband med tillståndsprövningen. Avgiftens storlek bör göras
beroende av den mängd material som totalt får tas ut ur en täkt och
följaktligen utgå med visst öretal per ton tillståndsgivet material. Ett system
med avgiftsklasser bör tillämpas och stora avgifter bör få periodiceras över
ett antal år. Med hänsyn till att kostnader uppkommer också för tillsyn av
sådana täkter som finns vid avgiftssystemets införande, bör en avgift tas ut
även för dessa. Avgiften bör beräknas med hänsyn till antalet år som
brytningen får ske enligt täkttillståndet efter det att avgiftssystemet införts.
Täktavgifterna, som bör kunna nedsättas eller efterges om det finns särskilda
skäl, bör administreras av länsstyrelsen.

Utskottet biträder jordbruksministerns förslag att en täktavgift nu bör
införas och att ett avgiftssystem utarbetas i överensstämmelse med de
riktlinjer som anges i propositionen. Som där sägs är det väsentligt att
avgiftssystemet ges en så enkel utformning som möjligt.

Utskottet delar jordbruksministerns uppfattning att frågan om avgifter på
torvtäkter bör utredas vidare.

Under hänvisning till det anförda förordar utskottet att riksdagen lämnar
regeringen begärda bemyndiganden att besluta om täktavgifter från den 1
juli 1984.

Utskottets ställningstagande innebär att utskottet avstyrker bifall till
motion 100 (c) yrkande 42 med begäran om nytt förslag till avgiftssystem. I
överensstämmelse med vad nyss anförts beträffande avgifter för prövning
och tillsyn enligt ML kan utskottet ej heller biträda yrkandena i motion 93 om

JoU 1983/84:15

att avgift endast bör avse tillståndsprövning och ej den årliga tillsynen
(yrkandena 6 och 7 i återstående delar).

Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel. Under detta avsnitt
redovisar jordbruksministern sin avsikt att senare föreslå regeringen att
förelägga riksdagen förslag om lagbestämmelser om en särskild miljöavgift
på bekämpningsmedel och handelsgödsel fr. o.m. den 1 juli 1984. Avsikten
är att uppnå en från miljösynpunkt nödvändig minskad användning av
angivna produkter.

Avgiften bör enligt jordbruksministerns mening belasta all användning av
handelsgödsel och samtliga slag av bekämpningsmedel. Med hänsyn till att
avgiftens syfte är att av miljöskäl minska användningen av dessa medel bör
den kostnad den medför för förbrukarna inte få utgöra skäl för kompensation
genom höjda konsumentpriser. Till skillnad från nuvarande handelsgödselavgift
bör den nu föreslagna avgiften enligt propositionen inte heller
återföras till jordbruksprisregleringen. Inte heller bör någon återbetalning av
avgiftsintäkterna ske till skogsbruket, trädgårdsnäringen eller andra förbrukare
av dessa medel.

Avgiften på handelsgödsel bör enligt jordbruksministern motsvara 5 % av
försäljningsvärdet. När det gäller bekämpningsmedel bör avgiften utgå med
4 kr. per kg verksam substans. Statsbudgeten beräknas genom avgiften
tillföras ca 120 milj. kr.

I den moderata kommittémotionen 93 avvisas förslaget om införande av
avgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel. Förslaget är enligt motionärernas
mening endast en omskrivning för införande av en ny skatt (yrkande
8). Aven centerpartiet avvisar i sin partimotion 100 (yrkande 44) förslaget om
införande av avgift på handelsgödsel. Däremot finner motionärerna det vara
motiverat med en avgift på bekämpningsmedel enligt propositionen, om
medlen från avgiften används till forskning om alternativa bekämpningsmetoder.
Motionärerna anser också att avgiften måste ge utrymme för
kompensation (genom höjda konsumentpriser). Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna, anser motionärerna (yrkande 43). Även
Birgitta Hambraeus (c) tar i motion 103 upp frågan om användningen av
miljöavgifterna och framhåller att avgifterna på såväl handelsgödsel som
bekämpningsmedel bör återföras till jordbruket för att användas inom
jordbruksprisregleringen och forskningen.

För egen del vill utskottet ge sin anslutning till de tankegångar som
kommer till uttryck under förevarande punkt i propositionen. Vad jordbruksministern
anfört om införande av en särskild miljöavgift på bekämpningsmedel
och handelsgödsel fr. o.m. den 1 juli 1984 föranleder sålunda
ingen erinran från utskottets sida.

Detta innebär att utskottet avstyrker motion 93 (m) yrkande 8 och motion
100 (c) yrkande 44.

Med hänsyn till att den förordade miljöavgiftens syfte att av miljövårdsskäl
minska användningen av ifrågavarande medel skulle förfelas om kompensa -

JoU 1983/84:15

tion genom höjda konsumentpriser eller återbetalning av avgiftsmedel till
berörda näringar medgavs, kan utskottet inte heller förorda sådana uttalanden
härom från riksdagens sida, som yrkas i motionerna 100 (c) yrkande 43
och motion 103 (c). Ifrågavarande motionsyrkanden avstyrks alltså.

Hemställan

Med hänvisning till vad i det föregående anförts hemställer utskottet

1. beträffande markförvärv för jordbrukets rationalisering

a) att riksdagen avslår motion 1983/84:100 yrkande 37 i vad
avser rörlig kredit,

b) att riksdagen avslår motion 1983/84:93 yrkande 1 och
motion 1983/84:100 yrkande 37 i återstående del,

2. beträffande prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

a) att riksdagen i fråga om minskningar av livsmedelssubventionerna
avslår motionerna 1983/84:86 yrkande 22, 1983/84:93
yrkande 2, 1983/84:100 yrkande 38 och 1983/84:152,

b) att riksdagen i fråga om livsmedelssubventioner och pristilllägg
på lamm- och fårkött avslår motion 1983/84:131,

c) att riksdagen i fråga om vissa analyser av subventioneringens
effekter lämnar motion 1983/84:93 yrkande 3 utan ytterligare
åtgärd,

3. beträffande administration av permanent skördeskadeskydd
m. m.

a) att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
finansieringen av skördeskadeskyddets administration för budgetåret
1984/85,

b) att riksdagen lämnar motion 1983/84:93 yrkande 4 utan
ytterligare åtgärd,

4. beträffande bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar
att riksdagen avslår motion 1983/84:100 yrkande 40,

5. beträffande stöd till miljöskyddsteknik, m. m.

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om en
minskning av anslaget Stöd till miljöskyddsteknik, m. m.,

6. beträffande avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen a)

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1983/84:93 yrkandena 6 och 7 i förevarande
delar samt 1983/84:100 yrkande 41 bemyndigar regeringen
att besluta föreskrifter om avgift för kostnader i samband
med tillståndsprövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen i
enlighet med vad utskottet förordat samt medge att regeringen
överlåter åt förvaltningsmyndighet att meddela föreskrifter om
sådan avgift,

JoU 1983/84:15

b) att riksdagen lämnar motionerna 1983/84:56, 1983/84:59,
1983/84:98 och 1983/84:99 utan ytterligare åtgärd,

7. beträffande täktavgifter

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1983/84:93 yrkandena 6 och 7 i återstående del
samt 1983/84:100 yrkande 42 bemyndigar regeringen att besluta
föreskrifter om täktavgift i enlighet med vad i propositionen
förordats samt medge att regeringen överlåter åt förvaltningsmyndighet
att meddela bestämmelser om sådan avgift,

8. beträffande miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel att

riksdagen avslår motionerna 1983/84:93 yrkande 8, 1983/
84:100 yrkandena 43 och 44, samt 1983/84:103.

Stockholm den 29 november 1983

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Håkan Strömberg (s), Arne Andersson i
Ljung (m), Grethe Lundblad (s), Ove Karlsson (s), Hans Wachtmeister (m),
Gunnar Olsson (s), Martin Segerstedt (s), Jens Eriksson (m), Börje Stensson
(fp), John Andersson (vpk), Åke Selberg (s), Jan-Eric Virgin (m), Bengt
Kronblad (s) och Bertil Jonasson (c).

Reservationer

1. Markförvärv för jordbrukets rationalisering (mom. 1 a)

Einar Larsson och Bertil Jonasson (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”yrkande 37)” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner för sin del inte att regeringen presenterat tillräckligt
underlag för bedömningen att den rörliga kredit som ställs till lantbruksstyrelsens
förfogande för vissa större förvärv av mark från skogsföretag skall
kunna halveras under nästa budgetår. Tvärtom talar enligt utskottets mening
starka skäl för att den rörliga krediten t. v. hålls kvar på nuvarande nivå.
Utskottet hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet sålunda anfört. Detta innebär att utskottet ställer sig bakom det
i centerpartimotionen 100 av Thorbjörn Fälldin m. fl. framförda yrkandet
härom (del av yrkande 37).

dels utskottets hemställan under 1 a) bort ha följande lydelse:

1. a) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av motion 1982/83:100 yrkande 37 i
förevarande del anfört om storleken av den rörliga kredit som
ställs till lantbruksstyrelsens förfogande för förvärv av viss
skogsmark,

JoU 1983/84:15

2. Markförvärv för jordbrukets rationalisering (morn. 1 b)

Einar Larsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Hans Wachtmeister (m),
Jens Eriksson (m), Börje Stensson (fp), Jan-Eric Virgin (m) och Bertil
Jonasson (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Likaså
avstyrker” och slutar med ”mening ej” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att den rörliga kredit som lantbruksstyrelsen under
senare år disponerat för större förvärv av mark från domänverket och
skogsbolag haft stor betydelse när det gällt att lösa likviditetsproblem för
vissa skogsbolag. Samtidigt har krediten varit ett värdefullt medel i ansträngningen
att förstärka de aktiva jord- och skogsbrukarnas brukningsenheter
och deras utkomstmöjligheter. Genom komplettering med skog till lantbruksfastigheter
förbättras lantbrukarnas möjligheter till sysselsättning och
säkrare försörjningsunderlag. Detta framstår som särskilt angeläget när
arbetsmarknaden är svag och möjligheter till alternativ sysselsättning i stor
utsträckning saknas. Med anledning av vad nu anförts anser utskottet skäl
tala för att man bör återgå till målsättningen att den mark som förvärvas med
nu ifrågavarande kredit i första hand bör tillföras bestående lantbruk, eller
användas för byte med andra skogsägare. Vad utskottet här anfört innebär
att utskottet biträder de yrkanden i nyss angiven riktning som förs fram i
centerpartimotionen 100 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (del av yrkande 37)
liksom i den moderata kommittémotionen 93 av Arne Andersson i Ljung
m. fl. (yrkande 1).

dels utskottets hemställan under 1 b) bort ha följande lydelse:

1. b) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av motionerna 1982/83:93 yrkande 1
och 1983/84:100 yrkande 37 i förevarande del anfört om
överföring av viss skogsmark i enskilda brukares ägo,

3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område (mom. 2 a)

Arne Andersson i Ljung (m), Hans Wachtmeister (m). Jens Eriksson (m).
Börje Stensson (fp) och Jan-Eric Virgin (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”motion 152” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att principiella invändningar kan riktas mot en fortsatt
livsmedelssubventionering i den omfattning som hittills skett. Erfarenheterna
från livsmedelsområdet visar att statsmakterna måste iaktta återhållsamhet
med åtgärder syftande till konstlade relationer mellan producent- och
konsumentpriser. Gjorda expertutredningar rörande inkomstomfördelningseffekterna
av livsmedelssubventionerna visar också att dessa subventioner
från fördelningspolitisk synpunkt kan sättas starkt i fråga. Av bl. a.

JoU 1983/84:15

angivna skäl anser utskottet att livsmedelssubventionerna på sikt bör
avvecklas.

Önskvärt vore att avvecklingen kunde ske då landets ekonomiska tillväxt
är stark och då jordbruksnäringen har en sund ekonomisk utveckling baserad
på en god produktionsbalans. Även om sådana förutsättningar inte föreligger
f. n. finner utskottet av nyss angivna skäl inte anledning till erinran mot
regeringens planer på en neddragning av livsmedelssubventionerna. Enligt
utskottets mening tål samhällsekonomin emellertid inte större sammanlagda
kostnader till livsmedelssubventioneringen än i storleksordningen 2,8 miljarder
kronor. Utskottet delar härvidlag den åsikt som kommer till uttryck i
motionerna 86 (fp) och 93 (m). Detta innebär sålunda att utskottet anser att
en sammanlagd utgiftsminskning av i runt tal 1 miljard kronor för helår i
dagens läge är motiverad.

Vad utskottet med anledning av nyssnämnda motioner anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. Motion 100 (c) yrkande 38 och
motion 152 (vpk) avstyrks.

dels utskottets hemställan under 2 a) bort ha följande lydelse:

2. a) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1983/84:86
yrkande 22 och 1983/84:93 yrkande 2 samt avslår motionerna

1983/84:100 yrkande 38 och 1983/84:152,

4. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område (mom. 2 a)

Einar Larsson (c), John Andersson (vpk) och Bertil Jonasson (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”motion 152” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill för sin del framhålla att livsmedelssubventionerna har visat
sig vara ett bra fördelningspolitiskt instrument. Utredningen om differentierad
mervärdeskatt konstaterade så sent som i oktober 1983 att livsmedelssubventionerna
har verkat utjämnande mellan familjer med olika inkomster
och har störst betydelse för familjer med flera barn. Samtidigt som vi vet hur
angeläget det är att i dag stödja barnfamiljerna lägger regeringen ökade
pålagor på dessa grupper utan någon kompensation. Utöver minskad
subvention tillkommer påslag i handeln och ökade momskostnader med
totalt 200 milj. kr. Höjningen av matpriserna kommer en månad före den
normala höjningen som en följd av jordbruksprisregleringen. Neddragningen
av livsmedelssubventionerna träder i kraft så att pensionärer inte får
kompensation förrän november nästa år. Förslaget att kraftigt minska
subventionerna drabbar direkt de ekonomiskt svaga grupperna i vårt
samhälle.

Om minskningen av livsmedelssubventionerna genomförs kommer detta
vidare att få allvarliga effekter också för livsmedelsindustrin och jordbruket.

JoU 1983/84:15

Som ett exempel får utskottet peka på effekten för får- och lammkött. Totalt
utgår 22 milj. kr., varav 0,5 milj. kr. i livsmedelssubventioner, 11,5 milj. kr.
bl. a. till pristillägg och med 10 milj. kr. utgörande ersättning för införselavgiftsmedel.
Ett borttagande av medlen skulle innebära höjt partipris med 4
kr./kg. Det är en höjning som drastiskt skulle påverka konsumtionen av fåroch
lammkött och inom vissa områden rycka undan grunden för produktionen.

Utskottet ställer sig av angivna skäl avvisande till en sänkning av
livsmedelssubventionerna i nuvarande läge och hyser alltså i denna fråga
samma mening som man ger uttryck för i motion 100 (c) yrkande 38 och
motion 152 (vpk). Motionerna 86 (fp) yrkande 22 och 93 (m) yrkande 2 med
krav på ytterligare nedskärningar av livsmedelssubventionerna avstyrks
således.

dels utskottets hemställan under 2 a) bort ha följande lydelse:

2. a) att riksdagen i fråga om minskningar av livsmedelssubventionerna
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1983/84:100 yrkande 38 och
motion 1983/84:152 samt avslår motionerna 1983/84:86 yrkande
22 och 1983/84:93 yrkande 2,

5. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område (mom. 2 b)

Einar Larsson och Bertil Jonasson (båda c) anser - under förutsättning att
reservation 4 inte vinner riksdagens bifall - att

dels den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Likaså anser”
och slutar med ”ytterligare åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion 131 (c) uttryckta uppfattningen att ett
borttagande av livsmedelssubventioner och pristillägg för lamm- och fårkött
kommer att leda till en prisökning som i hög grad påverkar konsumtionen av
ifrågavarande varor och därigenom allvarligt försämrar förutsättningarna för
produktionen. Det är viktigt att en sådan försämring av villkoren för
fårskötseln förhindras. Enligt utskottets mening bör riksdagen uttala sig för
att subventioner och pristillägg på lamm- och fårkött behålls på nuvarande
nivå.

dels utskottets hemställan under 2 b) bort ha följande lydelse:

2. b) att riksdagen i fråga om livsmedelssubventioner och pristilllägg
på lamm- och fårkött som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört med anledning av motion 1983/
84:131,

JoU 1983/84:15

6. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område (mom. 2 c)

Arne Andersson i Ljung (m), Hans Wachtmeister (m), Jens Eriksson (m),
Börje Stensson (fp) och Jan-Eric Virgin (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Sådana
analyser” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Utöver vad nyss anförts bör någon nedskärning av ifrågavarande subventioner
inte ske förrän konsekvenserna av en avveckling av livsmedelssubventionerna
blir närmare belysta. En sådan studie bör kunna ge värdefulla
upplysningar om huruvida konsumenternas köpvanor förändras mot billigare
och från hälsosynpunkt mindre värdefulla livsmedel. Likaså bör studien
omfatta hur avsättningsutrymmet för lantbrukets livsmedelsråvaror förändras.
Utskottet biträder således uttalandena härom i motion 93 (m).

dels utskottets hemställan under 2 c) bort ha följande lydelse:

2. c) att riksdagen i fråga om vissa analyser av subventioneringens
effekter som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1983/84:93 yrkande
3,

7. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. (mom. 3 b)

Einar Larsson (c), Arne Andersson i Ljung (m). Hans Wachtmeister (m).
Jens Eriksson (m). Börje Stensson (fp), Jan-Eric Virgin (m) och Bertil
Jonasson (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Enligt
uttalande” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att utskottet ser den för nästa budgetår förordade
finansieringsmetoden som en engångsföreteelse, motiverad av den ansträngda
statsfinansiella situationen. Enligt utskottets principiella inställning är de
medel som tillskjutits skördeskadefonden, frän såväl statens som från
jordbruksnäringens sida, en gång för alla avsatta för skördeskadeskydd.
Härav följer att framtida disposition av fonden skall avse ändamål avseende
skördeskadeskydd. I överenskommelse om skördeskadeskyddets finansiering
har också ingått att staten står för skördeskadeskyddets administrationskostnader.
Någon ändring av dessa förhållanden bör principiellt inte
ske.

Enligt utskottets mening är det djupt otillfredsställande att regeringen inte
nu lämnar förslag till skördeskadeskyddets framtida utformning. Denna
fråga har varit föremål för utredning och överväganden under flera år varför
regeringen inte torde sakna underlag för en proposition till riksdagen i
ämnet. Som föreslås i motion 93 (m) yrkande 4 bör riksdagen begära att
förslag till nytt skördeskadeskydd snarast framläggs av regeringen.

JoU 1983/84:15

dels att utskottets hemställan under 3 b) bort ha följande lydelse:

3. b) att riksdagen i fråga om förslag till nytt skördeskadeskydd
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
med anledning av motion 1983/84:93 yrkande 4,

8. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (mom. 4)

Einar Larsson och Bertil Jonasson (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”ytterligare åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att Sverige har betydligt färre sjukdomsfall på
grund av salmonella hos människan än andra länder där befolkningen lever
under liknande förhållanden som hos oss. Orsaken är den effektiva
salmonellakontrollen i animalieproduktionen i Sverige. Riskerna med
sjukdomens snabba smittspridning via livsmedel motiverar statens möjligheter
att beordra utslaktning av smittade besättningar. Av humanitära och
ekonomiska skäl gäller det att stoppa smittan så tidigt som möjligt. Till följd
härav svarar också staten för huvuddelen av kostnaderna vid åtgärder i
besättningarna. Genom vidtagande av en rad åtgärder sedan år 1979 har
statens kostnader kunnat begränsas. Ytterligare kostnadsminskningar beräknas
uppstå i takt med att de tidigare beslutade förebyggande åtgärderna
får full verkan. Detta återspeglas bl. a. i att lantbruksstyrelsen minskat sitt
äskande för salmonellaersättningar till 13 milj. kr. för budgetåret 1984/85.
Det är fullt möjligt att statens kostnader kan bli ännu lägre genom de
förebyggande åtgärder lantbruksstyrelsen och näringen själv vidtagit. Lantbruksstyrelsen
har gjort en prognos för kalenderåret 1983 som pekar på
7,6-7,7 milj. kr. - främst på grund av åtgärder inom kycklingproduktionen.
En övervältring av kostnaderna på djurägarna enligt propositionen skulle
enligt utskottets mening äventyra salmonellakontrollen. Risk finns att
djurägare i förekommande fall underlåter att anmäla sjukdomsfallen.

Den av regeringen förutsatta organiserade hälsokontrollen för slaktnötbesättningar,
som är en förutsättning för en försäkring, finns ännu inte och är,
såvitt utskottet kunnat finna, inte tekniskt möjlig att införa till den 1 juli 1984.
Utskottet anser att det med försämrade ersättningsregler finns risk för att
bekämpningen av salmonella inte skall bli framgångsrik. Denna oro har
också livsmedelsverket och lantbruksstyrelsen gett uttryck för. Utskottet
anser dock att det finns möjligheter att minska statens utgifter med 8 milj.
kr., eftersom man genom den effektiva kontroll man hittills haft lyckats
minska behovet av ersättning. Det är angeläget att djurägare med mindre
besättningar hålls skadeslösa och att minskningen av ersättningen bli mindre
än den som regeringen förutskickat.

JoU 1983/84:15

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1983/84:100 yrkande
40.

9. Avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen (moni. 6 a)

Arne Andersson i Ljung, Hans Wachtmeister, Jens Eriksson och Jan-Eric
Virgin (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”För egen" och
slutar med ”kunna godtas” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att uttagande av miljöavgifter i vissa fall är
ett lämpligt sätt att använda ekonomiska styrmedel för att förhindra
miljöförstöring och att miljöavgifter skall kunna läggas på sådan produktion
som medför särskilt kostsam avfallshantering.

Av det skälet vill utskottet tillstyrka den del av regeringens förslag som
avser kostnader som uppstår i samband med tillstånds- och koncessionsgivning
enligt ML. Utskottet anser det skäligt att den sökande påtar sig de
kostnader som exempelvis uppstår för att undersöka de villkor som tillstånd
skall förenas med. Däremot anser utskottet starka skäl tala mot att en
fortlöpande myndighetstillsyn beläggs med avgift. Enligt utskottets mening
har den del av avgiften som tas ut årligen, och som skall täcka kostnaderna för
tillsyn samt undersöknings- och utredningsverksamhet i enlighet med ML,
direkt karaktär av produktionsskatt. Tillsyn av en lags efterlevnad är en
normal del av ett myndighetsutövande som det allmänna bör bekosta. Vad
här anförts innebär att utskottet delar den i motion 93 (m) framförda åsikten
att det årliga tillsynsarbetet m. m. bör undantas från avgift. Utskottet vill
framhålla att såväl Svenska kommunförbundet och ett flertal länsstyrelser
också ställt sig skeptiska mot en dylik avgiftsbeläggning. Motionen tillstyrks
alltså i dessa delar (yrkandena 6 och 7).

Såvitt avser de närmare reglerna för uttagande av prövningsavgift anser
utskottet att den form för avgiftsuttag som regeringen valt och som innebär
att avgift tas ut i förhållande till den tid som åtgår för hantering av de enskilda
ärendena bör kunna godtas.

dels den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
förordar” och slutar med ”yrkande 41” bort ha följande lydelse:

1 överensstämmelse med det anförda förordar utskottet att riksdagen
lämnar regeringen erforderliga bemyndiganden att besluta om avgifter för
prövning enligt ML.

Givetvis kan (lika med utskottet) hithörande problem.

Vid bifall till vad utskottet här förordat krävs ingen ytterligare åtgärd med
anledning av motion 100 (c) yrkande 41.

Joli 1983/84:15

dels utskottets hemställan under 6 a) bort ha följande lydelse:

6. beträffande avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen a)

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1983/84:93 yrkandena 6 och 7 i förevarande
delar samt med avslag på motion 1983/84:100 yrkande 41
bemyndigar regeringen att besluta föreskrifter om avgift för
kostnader i samband med tillståndsprövning enligt
miljöskyddslagen i enlighet med vad utskottet förordat samt
medge att regeringen överlåter åt förvaltningsmyndighet att
meddela föreskrifter om sådan avgift,

10. Avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen (mom. 6 a)

Einar Larsson (c), Börje Stensson (fp) och Bertil Jonasson (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”För egen” och
slutar med ”kunna godtas” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör miljöstörande verksamhet i princip bära de
kostnader som åsamkas samhället och enskilda personer. Det gäller naturligtvis
också prövning och tillsyn enligt ML. En sådan avgiftsfinansiering av
tillsynen skulle ge möjlighet till en önskvärd decentralisering av tillsynsverksamheten
till miljö- och hälsoskyddsnämnderna. Redan i dag finns denna
möjlighet men bristande resurser gör att få kommuner har tagit över
ansvaret.

Regeringen har i propositionen frångått naturvårdsverkets förslag om ett
förenklat administrativt system för uttag av avgiften. Utskottet anser att det
är angeläget att kostnaderna för tillsyn hålls nere, inte minst på grund av att
det inte finns någon konkurrenssituation. Det finns emellertid mycket oklart
i regeringens förslag till avgiftsuttag för prövning och tillsyn enligt ML. Som
bl. a. framhållits av naturvårdsdirektören i Göteborgs och Bohus län betyder
i förhållande till naturvårdsverkets förslag nu föreliggande förslag en
betydande överflyttning av kostnader från större till mindre företag. Mindre
företag kräver proportionellt större tidsåtgång eftersom flera arbetsmoment
är nästan desamma oavsett företagets storlek och art.

Det torde inte vara att hysa några överdrivna farhågor om man anser att nu
föreslaget avgiftssystem kan verka hämmande för nyetablering av åtminstone
mindre företag. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen ej bör
bifalla förslaget utan i stället hemställa att regeringen återkommer till
riksdagen med ett mera genomarbetat förslag. Utskottet delar sålunda den
uppfattning som redovisas i motion 100 (c) yrkande 41.

dels den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
förordar” och slutar med ”yrkande 41” bort ha följande lydelse:

Vad här anförts innebär att utskottet ej ansett sig kunna biträda i motion 93

JoU 1983/84:15

(m) framlagda förslag om avgifter för prövning enligt ML (yrkandena 6 och 7
i berörda delar).

dels utskottets hemställan under 6 a) bort ha följande lydelse:

6. beträffande avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen a)

att riksdagen med avslag på regeringens förslag och motion
1983/84:93 yrkandena 6 och 7 i förevarande delar som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med
anledning av motion 1983/84:100 yrkande 41,

11. Avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen (mom. 6 b)

Einar Larsson (c). Arne Andersson i Ljung (m). Hans Wachtmeister (m),
Jens Eriksson (m), Börje Stensson (fp), Jan-Eric Virgin (m) och Bertil
Jonasson (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Sorn anförs”
och på s. 12 slutar med ”ifrågavarande slag” bort ha följande lydelse:

Som anförs (lika med utskottet) ifrågavarande slag. På en

punkt bör generell eftergift kunna medges, nämligen i fråga om musselodling
som inte synes ha sådana miljöförorenande effekter att en miljökontroll är
nödvändig. En sådan kontroll skulle f. ö. få inrikta sig på några tusental ton
odlade musslor, medan möjlighet saknas att kontrollera eller påverka
hundratusentals ton vilda musslor som växer utefter vår västkust.

dels den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”ytterligare åtgärd" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör riksdagen - i den mån desamma inte
besvarats i det föregående - lämna motionerna 56 (c), 59 (s), 98 (fp) och 99
(m) utan ytterligare åtgärd.

dels utskottets hemställan under 6 b) bort ha följande lydelse:

6. beträffande avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen b)

att riksdagen i fråga om avgiftseftergift för musselodling som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med
anledning av motionerna 1983/84:56. 1983/84:59, 1983/84:98
och 1983/84:99 samt i övrigt lämnar ifrågavarande motioner
utan ytterligare åtgärd,

12. Täktavgifter (mom. 7)

Arne Andersson i Ljung, Hans Wachtmeister, Jens Eriksson och Jan-Eric
Virgin (alla m) anser att

JoU 1983/84:15

dels den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
biträder” och på s. 13 slutar med ”återstående delar)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet biträder jordbruksministerns förslag att en täktavgift nu bör
införas för att finansiera samhällets kostnader för prövning av täktverksamheten.
Däremot tar utskottet avstånd från tanken att den fortlöpande
myndighetstillsynen skall beläggas med avgift. Tillsynen av en lags efterlevnad
är enligt utskottets mening en normal del av ett myndighetsutövande som
det allmänna bör bekosta.

Utskottets ställningstagande innebär att utskottet tillstyrker motion 93 (m)
yrkandena 6 och 7 i förevarande delar samt avstyrker motion 100 (c) yrkande
42 med begäran om nytt förslag till avgiftssystem. Utskottet föreslår att
riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om erforderliga föreskrifter om
täktavgift m. m. i överensstämmelse med vad utskottet anfört.

dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande täktavgifter

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1983/84:93 yrkandena 6 och 7 i återstående delar samt med
avslag på motion 1983/84:100 yrkande 42 bemyndigar regeringen
att besluta föreskrifter om täktavgift i enlighet med vad
utskottet förordat samt medge att regeringen överlåter åt
förvaltningsmyndighet att meddela bestämmelser om sådan
avgift,

13. Täktavgifter (mom. 7)

Einar Larsson (c), Börje Stensson (fp) och Bertil Jonasson (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
biträder” och på s. 13 slutar med ”återstående delar)” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening är det av regeringen föreslagna avgiftssystemet
uppbyggt så att det stimulerar till större uttag. Mot bakgrund dels av att
prövnings- och tillsynskostnaderna är olika stora för olika materialslag, dels
att avgiften också avses finansiera inventeringar av vissa material anser
utskottet att en differentiering av avgiften är lämpligare. Det är vidare
angeläget att avgiftssystemet får en obyråkratisk utformning. Utskottet anser
att riksdagen ej bör bifalla förslaget utan i stället hemställa att regeringen
återkommer till riksdagen med ett mera genomarbetat förslag. Utskottet
ansluter sig sålunda till den i motion 100 (c) redovisade uppfattningen i nu
förevarande hänseende (yrkande 42).

Utskottets ställningstagande innebär att utskottet avstyrker bifall till
motion 93 yrkandena 6 och 7 i berörda delar.

JoU 1983/84:15

dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande täktavgifter

att riksdagen med avslag på regeringens förslag och motion
1983/84:93 yrkandena 6 och 7 i återstående delar som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med
anledning av motion 1983/84:100 yrkande 42,

14. Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel (mom. 8)

Arne Andersson i Ljung, Hans Wachtmeister, Jens Eriksson och Jan-Eric
Virgin (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”För egen” och
på s. 14 slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

I den moderata kommittémotionen 93 framhålls att det är angeläget att
den miljöpåverkan som kan komma av jordbruksnäringens användning av
kemikaliska medel följs med stor noggrannhet. Det är emellertid inte
entydigt fastställt att normalförbrukningen av dessa medel vid normalt
bedrivet jordbruk är för hög. Användarna - jordbrukarna - har ett legitimt
intresse av att tillföra grödorna näringsämnen och begränsa förekomsten av
ogräs och växtskadegörare. Detta intresse har producenter och konsumenter
gemensamt. Goda skördar med hög kvalitet är således en målsättning. För
producenterna finns såväl ett ansvar för marken som ett intresse att begränsa
produktionskostnaderna. Detta i sig är en garanti för att någon generell
överanvändning av bekämpningsmedel eller handelsgödsel inte sker.

Motionärerna anser inte att de motiv som regeringen anger för införande
av ifrågavarande avgift är relevanta. Enligt motionärernas mening är också
förslaget om införande av avgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel
endast en omskrivning för införande av en ny skatt.

Utskottet delar helt den uppfattning som kommer till uttryck i motion 93 i
här berörda avseende. Enligt utskottets mening är lösningen på de allmänna
ekonomiska problemen i vårt land i det mycket besvärande ekonomiska läge
som jordbruket befinner sig i inte nya eller höjda skatter. Utskottet anser att
regeringens planer på införande av en miljöavgift på handelsgödsel och
bekämpningsmedel bestämt bör avvisas. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel att

riksdagen med bifall till motion 1983/84:93 yrkande 8 och
med anledning av motion 1983/84:100 yrkande 44 samt med

JoU 1983/84:15

avslag på motion 1983/84:100 yrkande 43 och motion 1983/
84:103 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

15. Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel (mom. 8)

Einar Larsson och Bertil Jonasson (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”För egen” och
på s. 14 slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

I centerpartiets partimotion 100 framhålls att det kan riktas många
invändningar mot förslaget att införa en generell avgift på handelsgödsel. I
första hand måste den betraktas som en ny skatt eftersom den inte finansierar
några kostnader som samhället har i dag, ej heller kommer att användas för
riktade åtgärder. Trots att avgifterna kommer att höja produktionskostnaden
för dem som använder handelsgödsel är avsikten att detta inte skall få
kompenseras genom höjda konsumentpriser. Priserna på handelsgödsel har
fördubblats på tre år. Det vore enligt motionärernas mening orimligt om
någon kompensation ej skall få tas ut och saknar motsvarighet inom andra
näringar. Ökade kostnader, bl. a. den förordade handelsgödselavgiften, kan
leda till att jordbruk och trädgårdsnäring tvingas använda kemikalier i ökad
utsträckning för att kunna täcka de ökade utgifterna.

När det gäller handelsgödsel handlar miljöeffekterna i själva verket om
växtnäringsproblem med urlakning av såväl handelsgödsel som stallgödsel.
Detta kan åtgärdas med bl. a. ökad rådgivning i enlighet med bl. a.
naturvårdsverkets rekommendationer.

Motionärerna anser det vara motiverat med en avgift på bekämpningsmedel
i enlighet med propositionen, om medlen från avgiften används till
forskning om alternativa bekämpningsmetoder. Motionärerna anser också
att avgiften måste ge utrymme för kompensation.

Utskottet delar motionärernas uppfattning och vill därför avvisa förslaget
om att införa en miljöavgift på handelsgödsel. En avgift på bekämpningsmedel
synes kunna accepteras, om medlen används till forskning om alternativa
bekämpningsmetoder. Som anförs i motion 103 (c) bör medlen även kunna
användas inom jordbruksprisregleringen.

dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel att

riksdagen med bifall till motion 1983/84:100 yrkandena 43
och 44 samt med anledning av motion 1983/84:93 yrkande 8 och
motion 1983/84:103 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

JoU 1983/84:15

Särskilt yttrande

Avgifter på miljövårdsområdet (mom. 6-8)

Börje Stensson (fp) anför:

Användande av avgifter som styrmedel i syfte att medverka till en bättre
miljövård ställer jag mig i princip positiv till. Att jag trots detta inte ansett
mig kunna biträda det av regeringen nu framlagda förslaget om avgifter för
prövning och tillsyn enligt ML och täktavgifter beror på att regeringens
förslag, som så starkt avviker från naturvårdsverkets, enligt min mening är
behäftade med betydande brister. Detta har bl. a. påtalats av företrädare för
naturvårdsdirektörerna, som ju torde få anses väl insatta i hithörande frågor.

När det gäller miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel delar
jag i princip den i motion 103 (c) uttryckta uppfattningen att de ökade
avgifter som man enligt uttalanden i propositionen vill ta ut på jordbrukskemikalier
bör användas inom jordbruksprisregleringen och forskningen och
därmed komma jordbruket till godo. Att jag inte nu ställt något yrkande
härom beror på att det enligt min mening är lämpligt att ta definitiv ställning
till sakfrågorna när förslagen ligger på riksdagens bord.

Det torde sålunda bli tillfälle att återkomma till frågorna under såväl
förevarande avsnitt som andra delar av propositionen i samband med
kommande behandling av budgetpropositionen 1984 eller i annat sammanhang.

minab/gotab Stockholm 1983 77414