om vissa djurskyddsfrågor
Betänkande 1985/86:JoU6
Jordbruksutskottets betänkande
1985/86:6
om vissa djurskyddsfrågor
JoU
1985/86:6
Motionerna
1984/85:306 av Kerstin Anér (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att uttala att ett delmål för Sveriges livsmedelspolitik
skall vara att värna om djurens livskvalitet enligt den etologiska
vetenskapens rön,
2. att riksdagen beslutar att ändra instruktionen för de etiska nämnderna
för djurförsök så att nämnderna skall ha skyldighet att vid bedömningen av
ett experiments etiska halt också beakta djurens behandling under hela
förvaringstiden,
3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
Sverige aktivt bör delta i den utvärdering av alternativa toxicitetstest som
förekommer internationellt,
4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
en utredning bör tillsättas med uppdrag att föreslå en lagändring som förbjuder
djurförsök i de fall då likvärdiga alternativa metoder finns eller kan
utarbetas.
1984/85:2006 av Kerstin Anér (fp) och Pär Granstedt (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om att kosmetikatester på
djur förbjuds i Sverige.
1984/85:2015 av Bertil Fiskesjö och andre vice talman Anders Dahlgren
(båda c) vari yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts om begränsning av djurförsök och
utveckling av testmetoder.
1984/85:2035 av Einar Larsson m. fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1—6)
1. att riksdagen hos regeringen hemställer om ändring av de djurskyddsetiska
nämndernas sammansättning i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen hemställer om införande av jävsregler i
enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i övrigt
anförts i motionen om de djurskyddsetiska nämndernas verksamhet,
4. att riksdagen hos regeringen hemställer om en översyn av de allmänt
förekommande djurförsöksmetoderna på det sätt som anförts i motionen,
1 Riksdagen 1985/86. 16 sami. Nr 6
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts JoU 1985/86:6
i motionen om LD 50-testet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
i motionen om behovet av ökade resurser för forskning kring alternativ till
plågsamma djurförsök.
1984/85:2050 av Jörn Svensson (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en offentlig utredning för att, utifrån
vad som anförts i motionen, kritiskt pröva djurförsökens vetenskapliga
relevans,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs beträffande prioritering av försöksdjursfria metoder för viss
utbildning,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att LD 50-metoden omedelbart förbjuds.
1984/85:2685 av Lisbet Calneroch Karl-Erik Svartberg (båda s) vari yrkas
att riksdagen uttalar att djurförsök för kosmetikaframstäilning inte bör tilllåtas
i Sverige.
Utskottet
Utskottet behandlar i detta betänkande frågor om djurskydd i animalieproduktionen
och om försöksdjursverksamheten. I motionerna rörande djurförsöken
berörs bl. a. alternativa metoder, kosmetikatester samt de etiska
nämndernas sammansättning och arbetsformer.
Animalieproduktionen
1 motion 1984/85:306 av Kerstin Anér (fp) berörs vissa missförhållanden
inom animalieproduktionen. Enligt motionen uppföds många djur under
onaturliga levnadsbetingelser. Detta väcker betänkligheter inte bara från
djurskyddssynpunkt. Både konsumenter och producenter blir alltmer medvetna
om att produkterna blir av sämre kvalitet i de s. k. djurfabrikerna.
Den etologiska vetenskapen fyller här en viktig funktion. Motionen utmynnar
i denna del (yrkande 1) i ett yrkande att ett delmål för Sveriges livsmedelspolitik
skall vara att värna om djurens livskvalitet enligt den etologiska
vetenskapens rön.
Utskottet vill framhålla att regering och riksdag i olika sammanhang understrukit
värdet av en produktionsteknik som kan minska sjukdomsfrekvensen
hos djuren och tillgodose djurskyddets krav. I 1984 års forskningspolitiska
proposition förordades ökade forskningsinsatser rörande den moderna
djurhållningens påverkan på djurens beteende och välbefinnande (prop.
1983/84:107 bil. 6). Under våren 1985 har riksdagen beslutat om en ny
foderlag som bl. a. innebär att användningen av fodertillsatser som innehåller
antibiotika eller andra kemoterapeutiska medel i tillväxtbefrämjande
syfte förbjuds (JoU 1984/85:29). 2
Vidare har beslutats om nya regler om hälsokontroll av djur m. m. i ani- JoU 1985/86:6
malieproduktionen (JoU 1984/85:34). I enlighet härmed kommer olika åtgärder
att vidtas för att förbättra djurhälsan och djurskyddet inom slaktsvinsproduktionen
(se betänkandet s. 5). Även från näringens sida har behovet
av djurskyddsfrämjande åtgärder beaktats.
I svar på fråga av Pär Granstedt (c) den 10 oktober 1985 om åtgärder för
att gynna småskalig djurhållning har jordbruksministern anfört bl. a. följande.
Försöken att öka animalieproduktionen får inte innebära att man överskrider
djurens biologiska förmåga. Inte heller får sådana åtgärder medföra
risker för skador och sjukdomstillstånd. I denna debatt kommer ofta stordriften
i förgrunden. Frågan är emellertid inte så enkel. Samma teknik
utnyttjas i dag i produktionen relativt oberoende av besättningarnas djurantal.
Den djurmiljö vi nu har är ett resultat av strävandena mot ett effektivare
lantbruk. Enligt min mening är det ett gemensamt intresse för såväl
producenter som konsumenter att animalieproduktionen är effektiv. Effektiviteten
får emellertid inte bedömas enbart enligt kortsiktiga ekonomiska
kriterier. I detta begrepp skall självfallet också inbegripas hänsyn till djurens
välbefinnande och biologiska förutsättningar.
Regeringen anser att det är nödvändigt att främja produktionsformer
som är anpassade till djurens bioloiska förutsättningar. Forskning härom är
en viktig del i det brett upplagda forskningsprogram som skogs- och jordbrukets
forskningsråd har tagit fram på regeringens uppdrag. Regeringen
avser att lägga fram proposition om denna forskning under höstriksdagen.
Regeringen kommer också att låta göra en samlad utvärdering av livsmedlens
kvalitet för att klarlägga hur olika produktionsformer påverkar
matens kvalitet och människans hälsa.
Det är regeringens ambition att med dessa åtgärder staka ut färdriktningen
mot en livsmedelspolitik med ökad satsning på kvalitet och produktionsformer
som tar hänsyn till djur och miljö.
Utskottet instämmer i jordbruksministerns uttalande om det angelägna i att
vi främjar produktionsformer som är anpassade till djurens biologiska förutsättningar.
Som framgår av det ovan anförda är djurskyddet i animalieproduktionen
föremål för uppmärksamhet i olika sammanhang. Utskottet
ställer sig positivt till motionens syfte men anser sig — bl. a. mot bakgrund
av jordbruksministerns uttalanden ovan — kunna utgå från att motionen
kommer att tillgodoses utan någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
LD 50-metoden, alternativa metoder m. m.
I motion 1984/85:306 av Kerstin Anér (fp) framförs också krav på begränsningar
av användningen av försöksdjur (yrkandena 3 och 4). Bl. a. kritiseras
den s. k. LD 50-metoden. Nya alternativa testmetoder måste utvecklas, och
Sverige bör aktivt delta i det internationella arbetet på hithörande område.
Vidare yrkar motionären att en utredning tillsätts med uppgift att föreslå en
lagändring, innebärande att djurförsök förbjuds i de fall likvärdiga alternativa
metoder finns eller kan utarbetas.
I motion 1984/85:2685 av Lisbet Calner och Karl-Erik Svartberg (båda s)
anförs att plågsamma djurförsök med enbart kommersiella syften är särskilt
motbjudande från etisk synpunkt. Inom kosmetikaindustrin förekom- 3
1* Riksdagen 1985/86. 16 sami. Nr 6
mer en mängd olika tester såsom ögon- och hudirritationstester, giftighets- JoU 1985/86:6
tester m. m. Proceduren är ofta mycket plågsam för djuren. Redan i dag
finns emellertid en marknad med kosmetika och hygieniska produkter som
inte testats på djur. Enligt motionen bör riksdagen uttala att djurförsök för
kosmetikaframställning inte bör tillåtas i Sverige.
1 motion 1984/85:2006 av Kerstin Anér (fp) och Pär Granstedt (c) anförs
liknande synpunkter. Enligt motionen är den moderna vetenskapen och
tekniken väl i stånd att finna alternativa tillverkningsmetoder. Regeringen
bör därför föreslå en lag som förbjuder kosmetikatester på djur i Sverige.
1 motion 1984/85:2015 av Bertil Fiskesjö och andre vice talman Anders
Dahlgren (båda c) anförs att användningen av djur som testobjekt bör kunna
begränsas kraftigt. Särskilt upprörande är djurförsöken i kosmetikaindustrin.
Genom den moderna datortekniken m. m. har vetenskapen fått
tillgång till andra metoder. Det är viktigt att utvecklingen av alternativa
metoder gynnas på olika sätt, bl. a. genom statligt stöd till forskning m. m.
Vidare bör föreskrivas märkning av kosmetiska och hygieniska artiklar
med uppgifter om djurförsök förekommit vid framställningen eller ej.
Också i motion 1984/85:2035 av Einar Larsson m. fl. (c) förordas åtgärder
för att minska försöksdjursanvändningen (särskilt yrkandena 4—6). En
samlad översyn av de testmetoder som i dag förekommer borde kunna leda
till att ett antal försöksmetoder helt rensades ut, anser motionärerna. Det är
också viktigt att satsa på alternativa metoder. En metod som redan i dag bör
kunna avvecklas är det s. k. LD 50-testet. I USA t. ex. har man redan frångått
kraven på att vissa ämnen skall genomgå sådana test. Ökade resurser
till forskningen om alternativa metoder är angelägna och bör kunna åstadkommas
t. ex. genom avgiftsfinansiering.
I motion 1984/85:2050 av Jörn Svensson (vpk) framförs krav på en offentlig
utredning av djurförsökens vetenskapliga relevans. Enligt motionen
framstår det som i hög grad tvivelaktigt om resultaten av djurförsöken är
överförbara på människan. I utbildningen av toxikologer bör försöksdjursfria
metoder prioriteras. Den s. k. LD 50-metoden har alltmera kommit att
ifrågasättas både i Sverige och utomlands. Det finns enligt motionen all
anledning för riksdagen att göra ett klart avståndstagande från denna metod.
Utskottet får inledningsvis erinra om att det åvilar centrala försöksdjursnämnden
(CFN) att särskilt verka för en minskad användning av försöksdjur,
bl. a. genom att främja utvecklingen av alternativa metoder till djurförsök.
För detta ändamål har nämnden tillförts successivt ökade budgetmedel.
1 anslagstilldelningen prioriteras forskningsprojekt som innefattar
användande av humant cellmaterial. Fr. o. m. budgetåret 1985/86 bidrar
läkemedelsindustrin till finansieringen av forskning om alternativa försöksmetoder
m. m. enligt avtal mellan staten och Läkemedelsindustriföreningen.
För nämnda budgetår har anvisats ett reservationsanslag av 2 418 000 kr.
under anslagstiteln Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder. Huvuddelen
av anslaget kommer enligt CFN att användas för ökade insatser inom området
alternativa och kompletterande försöksmetoder. 4
Som närmare redovisats i utskottets betänkande JoU 1983/84:12 deltar JoU 1985/86:6
CFN aktivt i det internationella samarbetet på hithörande område. Nämnden
har också arrangerat flera internationella konferenser rörande olika
frågor kring försöksdjursverksamheten.
Den s. k. LD 50-metoden behandlades av utskottet senast under riksmötet
1983/84 (se JoU 1983/84:12). I betänkandet förutsatte utskottet att LD
50-metoden skulle komma att utnyttjas i allt mindre omfattning efter hand
som forskningen fick tillgång till alternativ som var fullvärdiga bl. a. från
medicinsk synpunkt. I anslutning till de nu aktuella motionerna vill utskottet
tillägga att allt flera länder, enligt uppgift från CFN, nu frångår kraven
på toxicitetstest m. m. genom LD 50-metoden. För Sveriges del har t. ex.
socialstyrelsen fastställt nya riktlinjer den 1 januari 1985, som i väsentliga
delar överensstämmer med CFN:s nyligen beslutade handlingsprogram.
Enligt detta blir LD 50-metoden aktuell endast när det gäller vissa produkter
med särskilt hög toxicitet.
Som utskottet tidigare framhållit är det givetvis angeläget att användningen
av försöksdjur så långt möjligt kan begränsas och att en övergång till
andra forskningsmetoder stimuleras. För närvarande sker en markant utveckling
mot ett ökat utnyttjande av alternativa metoder. Av CFN:s statistik
framgår också att försöksdjursförbrukningen minskat påtagligt under
den senaste tioårsperioden. Vad utskottet anfört ovan om minskad användning
av LD 50-metoden och åtgärder för att främja alternativa metoder bör
i stor utsträckning kunna tillgodose syftet med motionerna 306 yrkandena 3
och 4 (fp), 2015 (c) (delvis), 2035 yrkandena 4—6 (c) och 2050 (vpk) yrkandena
2 och 3. Motionerna bör i angivna delar inte föranleda någon särskild
åtgärd från riksdagens sida.
Försöksdjursanvändningen inom kosmetikaindustrin behandlades av utskottet
bl. a. i betänkandet JoU 1981/82:3, till vilket här hänvisas. I anslutning
till de nu aktuella motionerna vill utskottet ånyo understryka att det
finns anledning inta en restriktiv hållning till djurförsök som förekommer
vid framställningen av kosmetika och andra ”lyxbetonade” produkter. Enligt
vad utskottet erfarit har dock lantbruksstyrelsen inga uppgifter om att
s. k. kosmetikatester av nu aktuellt slag skulle förekomma i Sverige. Som
utskottet tidigare framhållit är det viktigt att hithörande frågor tas upp av
berörda myndigheter och organisationer i det internationella djurskyddsarbetet.
Utskottet vill i detta sammanhang också fästa uppmärksamheten på
att frågan om märkning av kosmetiska produkter nyligen behandlats av
lagutskottet (LU 1984/85:39), som därvid anförde bl. a.:
Mot bakgrund av det anförda och med beaktande av att det här inte är fråga
om produkter som har ett viktigt medicinskt intresse anser utskottet att det
är angeläget att man söker få till stånd en begränsning av djurtesterna och
en övergång till andra testmetoder. Ett verksamt medel härvidlag skulle
enligt utskottets mening kunna vara införandet av obligatoriska uppgifter
på varuförpackningarna om använda djurtester. Produkter med uppgifter
om verkställda djurtester skulle kunna medföra ett köpmotstånd som i sin
tur skulle kunna påverka producenterna att använda alternativa testmetoder.
Sådana metoder finns också redan tillgängliga på marknaden.
5
Vad lagutskottet anfört har riksdagen beslutat ge regeringen till känna (rskr. JoU 1985/86:6
1984/85:296).
Riksdagsbeslutet bör i viss utsträckning kunna tillgodose syftet med motionerna
2006 (fp), 2685 (s) och 2015 (c) i motsvarande del. Dessa påkallar
således inget ytterligare initiativ från riksdagens sida.
Vad slutligen beträffar djurförsökens vetenskapliga värde har utskottet
tidigare avvisat tanken på att man har anledning att generellt ifrågasätta
djurförsökens relevans för humanbiologiska förhållanden (JoU 1983/
84:12). Vad som anförts i motion 2050 (vpk) ger ej utskottet anledning att
ändra ståndpunkt härvidlag. Utskottet utgår från att det i de fall som motionären
åsyftar, dvs. när den vetenskapliga relevansen kan sättas i fråga, sker
en successiv övergång till alternativa försöksmetoder. En sådan utveckling
torde ligga i forskningens eget intresse. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 2050 yrkande 1.
De djurförsöksetiska nämnderna
Enligt motion 1984/85:306 av Kerstin Anér (fp) bör instruktionen för de
etiska nämnderna ändras så att nämnderna skall ha skyldighet att i sin
bedömning beakta även djurens behandling under hela förvaringstiden (yrkande
2).
I motion 1984/85:2035 av Einar Larsson m. fl. (c), yrkandena 1 —3, föreslås
bl. a. vissa ändringar i sammansättningen av de etiska nämnderna. I
praktiken finns det vanligen en klar majoritet av ledamöter som på ett eller
annat sätt är knutna till försöksdjursanvändningen. En ökad representation
av forskare med erfarenhet av alternativa metoder, politiskt förtroendevalda
och företrädare för djurskyddsintressen bör enligt motionen övervägas.
Vidare bör införas jävsbestämmelser som hindrar att en ledamot som deltar
i prövningen av ett djurförsök också är anställd vid det företag eller liknande
som skall utföra försöket.
Ett djurförsök som är under prövning bör inte få påbörjas innan den
etiska nämnden fattat sitt slutgiltiga beslut. Hanteringen av djuret före och
efter ingreppet bör omfattas av prövningen. Motionärerna efterlyser också
en bättre statistik över djurförsöken i Sverige.
Utskottet får anföra följande.
I enlighet med 1978 års riksdagsbeslut har i varje högskoleregion inrättats
en djurförsöksetisk nämnd med uppgift att pröva den tillämnade användningen
av försöksdjur i verksamhet som avses i 12 § första stycket lagen
(1944:219) om djurskydd. Vid prövningen skall hänsyn tas till å ena sidan
djurförsökets betydelse och å andra sidan lidandet för djuren. Nämnderna
har en rådgivande funktion och skall biträda dem som leder djurförsöken
med råd. Nämnderna skall skyndsamt underrätta miljö- och hälsoskyddsnämnderna
om prövningen.
I varje nämnd skall ingå lika många lekmän, forskare och representanter
för personal som handhar försöksdjur. Bland lekmännen skall ingå representanter
för djurskyddsorganisationer. Antalet ledamöter bestäms av lantbruksstyrelsen.
Ledamöterna utses av lantbruksstyrelsen för högst tre år i 6
sänder. Bland ledamöterna utser lantbruksstyrelsen ordförande och vice JoU 1985/86:6
ordförande.
I lantbruksstyrelsens föreskrifter om de djurförsöksetiska nämnderna finns
en jävsregel som innebär att en ledamot inte får delta i prövningen av ett
försök i vilket han själv medverkar eller om han annars är jävig.
Utskottet vill i anslutning till motion 2035 framhålla att det givetvis är
viktigt att nämnderna har en mångsidig sammansättning och att både djurskyddsintresset
och tillgängligheten av alternativa metoder kan bli beaktade.
Innebörden av 1978 års riksdagsbeslut är emellertid att lantbruksstyrelsen
bemyndigats att meddela föreskrifter i förevarande hänseende. Det är
vidare en av centrala försöksdjursnämndens huvuduppgifter att följa de
etiska nämndernas arbete och bedömningen i frågor om användningen av
försöksdjur. Regeringen har, enligt vad som upplysts, den 7 november 1985
beslutat om en översyn av den etiska prövningen av djurförsök. Utskottet är
med hänsyn till det anförda inte berett att förorda åtgärder eller uttalanden
som skulle innebära att riksdagen detaljstyr nämndernas sammansättning
och funktion. Vad gäller frågan om jäv för ledamot utgår utskottet från att
ovannämnda jävsregel tillämpas på ett sådant sätt att förtroendet för nämndens
opartiskhet bevaras. I fråga om det ospecificerade önskemålet om en
bättre statistik får utskottet påpeka att lantbruksstyrelsen och CFN varje år
sammanställer statistik över uppfödningen och förbrukningen av försöksdjur.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 2035 (c), yrkandena 1—3.
I anslutning till motion 306 yrkande 2 har utskottet inhämtat att de etiska
nämnderna gör en totalbedömning som också innefattar försöksdjurens
behandling och förvaring. I övrigt ankommer den allmänna tillsynen över
djurens vård och behandling på de kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnderna.
Motionsyrkandet avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande djurskydd i animalieproduktionen
att riksdagen lämnar motion 1984/85:306 yrkande 1 utan vidare åtgärd,
2. beträffande begränsning av djurförsök m. m.
att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1984/85:306 yrkande4,
1984/85:2015 i motsvarande del, 1984/85:2035 yrkandena 4
och 6 och 1984/85:2050 yrkande 2,
3. beträffande LD 50-metoden
att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1984/85:306 yrkande
3, 1984/85:2015 i motsvarande del, 1984/85:2035 yrkande 5
och 1984/85:2050 yrkande 3,
4. beträffande kosmetikatester på djur
att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1984/85:2006,
1984/85:2015 i motsvarande del och 1984/85:2685,
5. beträffande djurförsökens relevans
att riksdagen avslår motion 1984/85:2050 yrkande 1, 7
6. beträffande djurförsöksetiska nämnder JoU 1985/86:6
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:306 yrkande 2 och 1984/
85:2035 yrkandena 1—3.
Stockholm den 7 november 1985
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson
Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad
(s), Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt (s), Sven Eric Lorentzon (m), Jan
Fransson (s), Margareta Winberg (s), Kerstin Gellerman (fp), Lennart Brunander
(c), John Andersson (vpk), Leif Marklund (s), Gunnar Thollander
(s), Ingrid Hemmingsson (m) och Ingvar Eriksson (m).
Reservationer
1. Begränsning av djurförsök m. m. (mom. 2 — 4)
Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Kerstin Gellerman (fp), Lennart
Brunander (c) och John Andersson (vpk) anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Sorn utskottet” och på
s. 6 slutar ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:
Även om de åtgärder som redovisats ovan går i rätt riktning är det enligt
utskottets mening nödvändigt att riksdagen ytterligare markerar behovet av
en övergång till alternativa försöksmetoder. Till en början ansluter sig utskottet
därför till förslaget i motion 2603 (c) om en samlad översyn av de
djurförsöksmetoder som i dag förekommer. En sådan översyn skulle med
säkerhet leda till att ett antal testmetoder kunde rensas ut. I samma översyn
kan övervägas en lagändring i enlighet med motion 306 (fp), som skulle
innebära att djurförsök förbjuds i de fall likvärdiga alternativa metoder
finns eller kan utarbetas. Som i fp-motionen anförts är det vidare angeläget
att Sverige aktivt deltar i det internationella arbetet på förevarande område.
Utskottet instämmer också i de synpunkter som framförts i motion 2015 (c)
om det angelägna i att utvecklingen av alternativa metoder gynnas på olika
sätt. Bl. a. bör ökade resurser anvisas till forskningen på detta område. För
att finansiera en sådan satsning bör bl. a. övervägas någon form av avgifter
på djurförsöksverksamheten. 1 utbildningen av toxikologer bör försöksdjursfria
metoder prioriteras, på sätt som framhållits i motion 2050 (vpk).
Vad beträffar LD 50-metoden anser utskottet, i likhet med vad som anförts
i motionerna 2035 och 2050, att tiden nu är mogen för en avveckling av
nämnda metod. Den av utskottet nyss förordade översynen bör omfatta
också en undersökning av möjligheterna att helt avveckla LD 50-metoden
och ersätta denna med alternativa metoder.
Utskottet delar den uppfattning som framförts bl. a. i motion 2685 (s) att
plågsamma djurförsök vid framställning av kosmetika och andra, kommersiella
lyxprodukter är särskilt motbjudande från etisk synpunkt. Utskottets
principiella inställning är att djurförsök av det slag som anges i 12 § djur- JoU 1985/86:6
skyddslagen inte bör tillåtas i samband med tillverkning av kosmetika och
liknande produkter. Regeringen bör uppdra åt lantbruksstyrelsen att utforma
föreskrifter i enlighet härmed.
Vad utskottet här anfört om främjande av alternativa metoder m. m., LD
50-metoden och kosmetikatester på djur bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 2 — 4 bort ha följande lydelse:
2. beträffande begränsning av djurförsök m. m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:306 yrkande 4,
1984/85:2015 i motsvarande del, 1984/85:2035 yrkandena 4 och 6
och 1984/85:2050 yrkande 2, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
3. beträffande LD 50-metoden
att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:306 yrkande 3,
1984/85:2015 i motsvarande del, 1984/85:2035 yrkande 5 och 1984/
85:2050 yrkande 3, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
4. beträffande kosmetikatester på djur
att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:2006, 1984/
85:2015 i motsvarande del och 1984/85:2685 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Djurförsökens relevans (mom. 5)
John Andersson (vpk) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Vad slutligen” och
slutar ”yrkande I” bort ha följande lydelse:
1 motion 2050 (vpk) har på ett övertygande sätt diskuterats de allvarliga
etiska problem som är förknippade med försöksdjurshanteringen och frågan
om försöksresultatens överförbarhet på mänskliga förhållanden. Sistnämnda
fråga har hittills bedömts utifrån snäva fysiologiska parallelliteter
mellan djur och människor, vilket är vetenskapsteoretiskt otillfredsställande.
Som särskilt tvivelaktiga från dessa utgångspunkter framstår experimenten
med psykofarmaka på levande djur. Utskottet ansluter sig till motionärernas
yrkande att en utredning tillsätts med uppgift att kritiskt undersöka
djurförsökens relevans för humanbiologiska förhållanden. Utredningen
bör bestå av personer som är obundna av det nuvarande försöksetablissemangets
intressen och innefatta personer med vetenskapsteoretisk
skolning, liksom sådana med kännedom om djurs levnadsvillkor. Vad utskottet
anfört med anledning av motion 2050 yrkande 1 bör ges regeringen
till känna.
dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande djurförsökens relevans
att riksdagen med anledning av motion 1984/85:2050 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört. 9
Särskilt yttrande
JoU 1985/86:6
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anför:
Först i samband med justeringen av föreliggande betänkande har det upplysts
att regeringen beslutat göra en översyn av den etiska prövningen av
djurförsök. Med reservation för vad direktiven till utredningen kan komma
att innehålla vill vi understryka det angelägna i att synpunkterna i motion
2035 beaktas i samband med nämnda översyn. Frågan om de etiska nämndernas
sammansättning och arbetsformer är synnerligen betydelsefull när
det gäller att skapa förståelse för både forskningens behov och djurskyddsintresset.
Det är därför viktigt att nämnderna har en allsidig sammansättning
och fungerar på ett sätt som kan skapa respekt för den etiska prövningen.
Motionärerna har pekat på en rad viktiga frågor om representationen i
nämnderna för djurskyddsintressen, politiskt förtroendevalda och alternativforskare.
Vidare har understrukits behovet av klara jävsregler och att
försöken inte får påbörjas förrän nämndens slutliga beslut föreligger. Vi
förutsätter att synpunkterna i motion 2035 beaktas i utredningsarbetet utan
att det behöver särskilt framhållas av riksdagen.
10