om vissa byggnadsvårdsärenden (Betänkande 1983/84:KrU4 Kulturutskottet)

KrU 1983/84:4

Kulturutskottets betänkande
1983/84:4

om vissa byggnadsvårdsärenden

Motioner

Yrkanden

I motion 1982/83:747 av Elisabeth Fleetwood m. fl. (m) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att riksantikvarieämbetet
ger restaureringen av Bergkvara slottsruin hög prioritet.

I motion 1982/83:934 av Marianne Karlsson (c) yrkas att riksdagen som
sin mening ger riksdagen till känna vad i motionen anförts beträffande en
vidareutbyggnad av slottet i Vadstena för landsarkivets räkning.

Motiveringar

I motion 1982/83:747 påpekas att representanter för riksantikvarieämbetet
och länsstyrelsen i Kronobergs län under sommaren 1981 inspekterade
Bergkvara slottsruin med tanke på en eventuell restaurering av slottsruinen.
Denna befinner sig i ett dåligt skick och anses kunna utgöra en
allvarlig olycksrisk. Senare har riksantikvarieämbetet meddelat att ämbetet
avsåg undersöka om restaureringen kunde utföras som statligt beredskapsarbete.

Vadstena slott har sedan år 1899 fungerat som landsarkiv, sägs i motion
1982/83:934. 1 det om- och tillbyggnadsprojekt för landsarkivets räkning
som påbörjades år 1982 minskades lokalerna i förhållande till vad landsarkivet
angivit i sin projektering, hävdas det. Landsarkivet och länsstyrelsen
i Östergötlands län har påpekat att arkivets lokaler snart kommer att
vara otillräckliga. Motionären anser därför att regeringen snabbt bör överväga
att fortsätta utbyggnaden vid slottet och ge byggnadsstyrelsen i uppdrag
att omedelbart sätta i gång projektering av ytterligare en vall. Hon
anför att den fortsatta utbyggnaden inte endast har värde för landsarkivet
utan också är av utomordentligt stort kulturhistoriskt värde.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Bergkvara slottsruin

Bergkvara slott finns dokumenterat i Arvid Trolles jordebok från
1490-talet. Slottet ägdes av släkten Trolle och var vid slutet av 1400-talet
centrum för ett stort godskomplex om ca 1 000 gårdar i hela nuvarande
södra Sverige. Riksantikvarieämbetet har lämnat följande beskrivning av
ruinen, som ägs av familjen Posse.

1 Riksdagen 1983/84. 13 sami. Nr 4

KrU 1983/84:4

Borgruinen är 20 x 15mstormed 15 —20 m höga väggar. Utvändigt har
väggarna varit bestrukna med kalkbruk som nu delvis har fallit bort. På
nordöstra hörnet finns tre stora stenar kvar som går 0,5—0,8 m utanför
väggen. Dessa är troligen en återstod av ett torn. Högst upp på södra och
västra väggarna finns kvar tre spisar av rödtegel. Västra och norra väggarna
har vardera en skada, som går från toppen och till ungefär 3 och 4 m
från markytan. Kanterna på dessa är väl lagda, vilket gjordes samtidigt
med övriga förstärknings- och restaureringsarbeten 1906. Alla fönster- och
skottgluggar är reparerade med röda tegelstenar liksom valvet till ingången
i väggen.

I fråga om förslag till åtgärder anger ämbetet att norra sidan av ingången
till borgen är sprucken och rasar snart.

Länsstyrelsen i Kronobergs län ansökte i december 1982 att som beredskapsarbete
få utföra restaurering av Bergkvara slottsruin. I april 1983 har
arbetsmarknadsstyrelsen beslutat att restaureringsarbetet får utföras som
statligt beredskapsarbete för en total kostnad av 695 000 kr. Vidare har
riksantikvarieämbetet anslagit ca 75 000 kr. för restaurering av slottsruinen.

Landsarkivet i Vadstena

Landsarkivet i Vadstena har sedan verksamheten började år 1899 haft
sina lokaler i östra delen av Vadstena slott. Redan 1906 började arkivets
magasinsutrymmen bli otillräckliga och förslag till utbyggnad av magasinsutrymmena
i andra delar av slottet utarbetades men avslogs på grund
av för höga kostnader. Sedan 1919 har med jämna mellanrum olika lösningar
på landsarkivets lokalproblem förts fram.

År 1939 beslöt riksdagen att Vadstena slotts i mitten på 1800-talet rivna
vallar skulle restaureras. Under perioden 1946 till början på 1970-talet
diskuterades olika lösningar på landsarkivets lokalproblem. År 1974 fick
byggnadsstyrelsen ett projekteringsuppdrag som bl. a. innebar att slottets
ursprungliga försvarsvallar till viss del skulle återställas samt anpassas för
arkivets behov.

Vid remissbehandlingen år 1976 av förslag till ombyggnad, som utarbetats
av professor Ahrbom på byggnadsstyrelsens uppdrag, uttalade riksantikvarieämbetet
att det accepterade de planerade vallbyggnaderna under
den uttryckliga förutsättningen att vallanläggningen i sin helhet står färdig
inom tio år efter det arbetena påbörjats. Att lämna vallanläggningen
halvfärdig under en längre följd av år skulle enligt ämbetets bestämda
uppfattning vara synnerligen olyckligt med tanke på att avsikten med
återuppförandet av vallarna utöver målet att skapa erforderliga utrymmen
för landsarkivet var att i allt väsentligt återge slottsanläggningen dess
ursprungliga utseende.

Det senaste projekteringsuppdrag som givits byggnadsstyrelsen avser en
utbyggnad med 25 000 hyllmeter och omfattar endast den östra vallen och

KrU 1983/84:4

en mindre del av den södra vallen. Enligt tidsplanen skall de nya magasinen
vara inflyttningsklara vid årsskiftet 1983-1984 medan ombyggnaden
i sin helhet har beräknats vara färdig i början av år 1985.

Landsarkivets bestånd uppgår i dag till 22 000 hyllmeter. Beträffande
lokalsituationen konstaterar landsarkivet i april i år i en skrivelse till
länsstyrelserna i Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län bl. a. följande:

— att landsarkivet efter avslutad ny- och ombyggnad kommer att förfoga
över ett hyllutrymme om 24 000 hyllmeter

— att landsarkivets bestånd f. n. uppgår till ca 22 000 hyllmeter

— att det accessionsutrymme — 2 000 hyllmeter — som sålunda uppstår
inte räcker ens till emottagandet av de nu leveransmogna arkivalierna
(drygt 4 000 hyllmeter)

— att landsarkivet inte, även om annexet fortfarande inhyres och förses
med kompactushyllor, kan emotta de i början av 1990-talet väntade
leveranserna (ca 7 500 hyllmeter)

— att landsarkivet under sådana omständigheter ej kan emotta eventuella
förtidsleveranser från myndigheterna.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har under våren 1983 hos utbildningsdepartementet
aktualiserat frågan om en omedelbar fortsättning av den
pågående första etappen av arbetet med uppbyggandet av vallarna vid
Vadstena slott.

Utskottet

Arbeten på att restaurera Bergkvara slottsruin har enligt vad utskottet
inhämtat påbörjats under september 1983. Som framgår av redovisningen
i det föregående har arbetsmarknadsstyrelsen beslutat att restaurering av
ruinen får utföras som statligt beredskapsarbete för en total kostnad av
695 000 kr. Även riksantikvarieämbetet har anslagit 75 000 kr. för samma
ändamål. Utskottet, som utgår från att berörda myndigheter följer arbetet
och behovet av eventuellt ytterligare restaureringsarbeten, konstaterar att
syftet med motion 1982/83:747 (m) är tillgodosett och att någon åtgärd
från riksdagens sida inte erfordras.

Landsarkivet i Vadstena har sedan verksamheten började år 1899 haft
lokaler i östra delen av Vadstena slott. Sedan lång tid tillbaka har arkivets
magasinsutrymmen varit otillräckliga. För att bl. a. lösa landsarkivets utrymmesbehov
har byggnadsstyrelsen haft i projekteringsuppdrag att återuppföra
en del av slottets ursprungliga försvarsvallar. Den östra vallen och
en mindre del av den södra vallen är uppförda och de nya magasinen
beräknas vara inflyttningsklara vid årsskiftet 1983-1984.

I motion 1982/83:934 (c) förordas att byggnadsstyrelsen skall få i uppdrag
att projektera en fortsatt utbyggnad av slottets vallar. Länsstyrelsen
i Östergötlands län har med hänvisning till landsarkivets behov av magasin

KrU 1983/84:4

hos utbildningsdepartementet aktualiserat frågan om en omedelbar fortsättning
av arbetet med att återuppföra vallarna vid Vadstena slott. Riksantikvarieämbetet
har i ett remissyttrande över förslag till den nuvarande
återuppbyggnaden uttalat att ämbetet accepterade de då planerade vallbyggnaderna
under den uttryckliga förutsättningen att vallanläggningen i
sin helhet står färdig inom tio år efter det att arbetena påbörjats.

Utskottet utgår från att berörda myndigheter kommer att uppmärksamma
frågan om en fortsatt återuppbyggnad av vallarna vid Vadstena slott.
Utskottet anser det inte behövligt med någon särskild hänvändelse från
riksdagen till regeringen i denna fråga.

Utskottet hemställer

1. beträffande Bergkvara slottsruin

att riksdagen avslår motion 1982/83:747,

2. beträffande Vadstena slott

att riksdagen avslår motion 1982/83:934.

Stockholm den 10 november 1983

På kulturutskottets vägnar
INGRID SUNDBERG

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Tyra Johansson
(s), Karl Boo (c), Lars-Ingvar Sörenson (s), Maja Bäckström (s), Lars
Ahlmark (m), Stina Gustavsson (c), Gunnar Thollander (s), Gunnel Liljegren
(m), Jan-Erik Wikström (fp), Mona Sahlin (s), Anders Nilsson (s),
Håkan Stjernlöf (m) och Carl-Henrik Hermansson (vpk).

Liber Tryck Stockholm 1983