om vissa anslag såvitt avser kommundepartementets verksamhetsområde (prop. 1981/82:100) (Betänkande 1981/82:CU40 Civilutskottet)

CU 1981/82:40

Civilutskottets betänkande
1981/82:40

om vissa anslag såvitt avser kommundepartementets verksamhetsområde
(prop. 1981/82:100)

FEMTONDE HUVUDTITELN

1. Propositionerna

Regeringen har i proposition 1981182:100 bilaga 18 (kommundepartementet)
under A1-A3 (s. 10-11), B1-B3 (s. 12-83 och 88) och D1-D4 (s. 105-111)
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1982/83 anvisa

1. till Kommundepartementet ett förslagsanslag av 11 099 000 kr.,

2. till Kommittéer m.m. ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.,

3. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 175 000 kr.,

4. till Länsstyrelserna ett förslagsanslag av 1 668 486 000 kr.,

5. till Lokala skattemyndigheterna ett förslagsanslag av 642 887 000 kr.,

6. till Kronofogemyndigheterna ett förslagsanslag av 477 544 000 kr.,

7. till Statens Brandnämnd ett förslagsanslag av 15 412 000 kr.,

8. till Beredskap för oljebekämpning till havs m. m. ett förslagsanslag av
15 718 000 kr.,

9. till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m. ett förslagsanslag
av 5 155 000 kr.,

10. till Strandbekämpningsbåtar ett reservationsanslag av 1 800 000 kr.
Regeringen har vidare i proposition 1981/82:102 bilaga 11 om säkerhets och

försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling såvitt nu är
ifråga föreslagit riksdagen att med ändring av vad i proposition 1981/82:100
bilaga 18 föreslagits till Länsstyrelserna för budgetåret 1982/83 anvisa ett
förslagsanslag av 1 672 486 000 kr.

2. Motionerna m. m.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1981182:

250 av Per Olof Håkansson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna behovet av regler för underhåll av
brandsläckare i enlighet med vad som anges i motionen,

282 av Märta Fredrikson och Kjell Mattsson (båda c) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om att skyndsamma åtgärder
vidtas för att få till stånd obligatorisk rapporteringsskyldighet för fartyg i
enlighet med vad som ovan anförts,

2. att riksdagen begär att regeringen intensifierar frågan om samarbete
med samtliga nordiska länder,

1 Riksdagen 1981/82. 19 sami. Nr 40

CU 1981/82:40

290 av Per Olof Håkansson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om brandsyn på offentliga
lokaler m. m.,

463 av Göte Jonsson (m) vari hemställs

1. att riksdagen med upphävande av sitt tidigare fattade beslut beslutar att
statsbidrag inte skall utgå till kommuner som beslutar tillämpa lagen om
medborgarvittnen, samt

2. att riksdagen i förhållande till regeringens förslag minskar anslaget till
länsstyrelserna med 1 milj. kr. för budgetåret 1982/83,

1550 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen till Länsstyrelserna
för budgetåret 1982/83 anvisar ett anslag av 1 634 486 000 kr., ett i
förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 34 000 000 kr.,

1554 av Christer Eirefelt m. fl. (fp, s, m, c) vari hemställs att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som har anförts i
motionen om beredskapsplaneringen i Hallands län,

1563 av Per Petersson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen uttalar att
besparingarna vid länsstyrelserna med högst 2 % per år skall drabba
länsstyrelsernas försvarsenheter under planeringsperioden 1982/83 - 1986/
87,

1584 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga - med hänvisning till
motiveringen i motion 1981/82:1578 - hemställs

2. att riksdagen beslutar att anslaget enligt bil. 18 till proposition
1981/82:100 Kommundepartementet under punkt B3 Kronofogdemyndigheterna
ökas med 6 000 000 kr. utöver regeringens förslag,

3. att riksdagen beslutar att anslaget enligt bil. 18 till proposition
1981/82:100 Kommundepartementet under punkt B2 Lokala skattemyndigheterna
ökas med 34 000 000 kr. utöver regeringens förslag,

1996 av Birger Rosqvist (s) och Åke Wictorsson (s) vari hemställs att
riksdagen beslutar att hos regeringen begära initiativ syftande till försöksverksamhet
med utnyttjande av allmänflyget för spaning i samband med
sjöräddningsuppdrag i främsta hand inriktad på fritidsbåttrafiken,

1997 av Birger Rosqvist (s) och Jan Bergquist (s) vari hemställs att riksdagen
beslutar uttala att staten bör ansvara för lagstadgad sjösäkerhetsutbildning
och att utbildningen skall anordnas av högskolan i enlighet med vad som
anförts i motionen,

2000 av Sten-Ove Sundström m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att åtgärder vidtas för att en permanent ambulanshelikopterverksamhet
kommer till stånd i Norrbottens län,

CU 1981/82:40

2002 av Ewert Svensson (s) vari hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag under anslaget Bl Länsstyrelserna
om besparingar inom försvarsenheterna motsvarande 8 000 000 kr.,

2. att riksdagen i skrivelse till regeringen hemställer om direktiv till
länsstyrelserna att försvarsenheterna undantas från de besparingar om två
procent som förutsatts vid anslagsberäkningen,

2015 av Olof Palme m. fl. (s) vari - med hänvisning till motiveringen i motion
1981/82:2012 - hemställs att riksdagen beslutar att

1. till Länsstyrelserna för budgetåret 1982/83 under femtonde huvudtiteln
utöver i proposition 1981/82:100 bil. 18 föreslaget förslagsanslag anvisa
ytterligare 3 000 000 kr.,

2. till Lokala skattemyndigheterna för budgetåret 1982/83 under femtonde
huvudtiteln utöver i propositionen 1981/82:100 bil. 18 föreslaget förslagsanslag
anvisa ytterligare 7 000 000 kr.,

2079 av Åke Polstam (c) och Stig Josefson (c) vari - med hänvisning till
motiveringen i motion 1981/82:859- hemställs att riksdagen hos regeringen
begär en utredning om inrättande av ”lokala samhällsmyndigheter” i
enlighet med vad i sistnämnda motion anförts.

Kronofogemyndigheten i Stockholm har i skrivelse till utskottet den 7 april
1982 tagit upp frågan om medelsbehovet för myndigheten.

3. Yttranden

Civilutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över motionerna
1981/82:1584 yrkandena 2 och 3 och 2015, samt försvarsutskottet
tillfälle att yttra sig över motionerna 1981/82:1554, 1563 och 2002. De båda
yttrandena bifogas detta betänkande som bilagor. Försvarsutskottet har
beslutat att till civilutskottet överlämna förslaget i proposition 1981/82:102
om anslag till länsstyrelserna.

4. Kompletterande uppgifter

Anslaget till länsstyrelserna har i budgetpropositionen beräknats till
1 668 486 000 kr.

Beräkningen utgår bl. a. från ett pris- och löneomräknat anslag för
budgetåret 1981/82 minskat med 2 %.

Dessutom utgår beräkningen - utöver den ovan nämnda generella
minskningen - från besparingar om 14,4 milj. kr. enligt följande:

CU 1981/82:40

Milj. kr.

1. Besparingar avseende vissa medel som anvisats för 2,4

samhällsinformation, kulturminnesvård samt för viss

utbildning hos länsstyrelsernas organisationsnämnd

2. Ändringar i körkortsregistret 1,0

3. Ändringar i alkohollagstiftningen 0,5

4. Ändringar avseende utländska förvärv av fast egen- 0,5

dom

5. Ändringar avseende anmälan om svenskt medborgar- 0,5

skap

6. Verkställighet enligt utlänningslagen prop. 1981/ 0,5

82:146 (propositionen kommer att behandlas av riksdagen
under hösten 1982)

7. Vissa yrkestrafikfrågor, prop. 1981/82:78, TU 30 0,5

8. Minskad arbetsbelastning på biträdestjänsterna vid 0,5

länsveterinärorganisationen prop. 1981/82:122, JoU

9. Förenklingar och omprioriteringar vid försvarsenhe- 8,0

tema (förslaget framfört i avvaktan på prop. 1981/

82:102 bil. 11 om säkerhets- och försvarspolitiken samt
totalförsvarets fortsatta utveckling)

14,4

I budgetpropositionen anförs att möjligheterna att förverkliga besparingarna
är beroende av ändringar i föreskrifter och författningar som tillhör
andra departements verksamhetsområden samt att vissa av besparingarna
kräver riksdagens medverkan. De ändringar som är nödvändiga för att
besparingarna under 2-6 skall kunna förverkligas kommer inte att genomföras
i sådan tid att besparingarna blir aktuella under nästa budgetår.

Förslaget under 2 kommer troligen att kunna genomföras först under
våren/sommaren 1983.

Förändringarna under 3-5 förutsätter lagändringar. Riksdagen har inte
förelagts förslag om de ändringar som är nödvändiga för att besparingarna
skall kunna genomföras under budgetåret 1982/83.

Propositionen som angivits under 6 kommer att behandlas av riksdagen
under hösten 1982. Det är därför inte möjligt att, i detta sammanhang,
bedöma om den förordade besparingen om 0,5 milj. kr. kan förverkligas.

Beträffande förslaget under 9 har kommunministern i proposition
1981/82:102 bil. 11 förordat att besparingen bör bestämmas till 4 milj. kr.

Med utgångspunkt från vad i budgetpropositionen och i vissa övriga
propositioner förordats och föreslagits kan besparingarna under 1-9 ovan nu
anges till 7,4 milj. kr. (= 2,4 + 0,5 + 0,5 + 4,0) eftersom endast förslagen

CU 1981/82:40

under 1 samt 7-9 kan förverkligas och förslaget under 9 endast delvis. Detta
innebär att anslaget - utifrån regeringens angivna beräkningsgrunder - bör
räknas upp med 7,0 milj. kr. (14,4 - 7,4).

Utöver de ovan nämnda besparingarna har i budgetpropositionen
föreslagits besparingar inom priskontoren om 3 milj. kr. Förslaget har utgått
från indragning av ca en tjänst per län. Vid priskontoren finns förutom 54
extra ordinarie tjänster även tjänster för 21 extra prisassistenter. Tidigare
och även under innevarande budgetår har medel för dessa extra tjänster
tillgodosetts genom överskridande av länsstyrelseanslaget. En eventuell
indragning av medel för just dessa extra tjänster innebär med den
anslagsteknik som hittills tillämpats formellt ingen anslagsförändring men väl
en besparing. Ett riksdagens beslut om att den i budgetpropositionen
föreslagna besparingen avseende priskontorens verksamhet skall avse en
indragning av de extra prisassistenttjänsterna innebär sålunda att länsstyrelseanslaget
formellt måste ökas med 3 milj. kr. i förhållande till förslaget i
budgetpropositionen. En reell besparing av samma omfattning inträffar
under nästa budgetår genom att något behov av överskridande för medel till
extra prisassistenter då inte behövs.

Riksdagen har vidare på förslag av jordbruksutskottet (JoU 1981/82:31)
förordat att en tjänst inrättas i form av en ny veterinärtjänst vid länsstyrelsen i
Skaraborgs län. Jordbruksutskottet har förutsatt att civilutskottet beaktar
anslagsfrågan vid beräkning av anslaget till länsstyrelserna. Enligt vad
jordbruksutskottet erfarit motsvarar kostnaderna för den förordade tjänsten
ca 180 000 kr.

Sammanfattningsvis bör anslaget till länsstyrelserna - med utgångspunkt
från vad ovan antagits - räknas upp med 10,18 milj. kr. (7,0 + 3,0 -t- 0,18) i
förhållande till förslaget i budgetpropositionen. Anslaget som i denna
proposition beräknats till 1 668 486 000 kr. skulle med hänvisning till det
ovan anförda behöva räknas upp till 1 678 666 000 kr.

5. Utskottet

5.1 Kommundepartementet m. m.

Vad i budgetpropositionen (prop. 1981/82:100 bil. 18 s. 10-11) föreslagits
om anslag till kommundepartementet, kommittéer m. m. samt till extra
utgifter tillstyrks av utskottet.

5.2 Länsstyrelserna

Utskottet har ingen erinran mot den generella besparingen om 2 %
avseende anslaget till länsstyrelserna för nästa budgetår.

CU 1981/82:40

Som framgått ovan (avsnitt 4) har i budgetpropositionen föreslagits att
anslaget till länsstyrelserna för nästa budgetår bör utgå från ett pris- och
löneomräknat anslag för budgetåret 1981/82 minskat med 2 %. Dessutom
har i budgetpropositionen och i proposition 1981/82:102 om försvarspolitiken
m. m. föreslagits besparingar därutöver.

Som även framgått ovan förutsätter vissa av besparingarna ändringar i
föreskrifter och författningar medan andra föreslagna besparingar, för att
kunna genomföras, kräver riksdagens medverkan.

De av regeringen föreslagna besparingarna om 14,4 milj. kr. kommer
endast delvis att kunna genomföras under nästa budgetår. Av den av
utskottet redovisade sammanställningen framgår att anslaget till länsstyrelserna
bör räknas upp med 10,18 milj. kr. jämfört med förslaget i
budgetpropositionen. Utskottet föreslår att så sker. Därvid har utskottet
utgått från att besparingarna inom priskontoren förverkligas genom att
medel för tjänster för 21 extra prisassistenter dras in i och med utgången av
budgetåret 1981/82. Utskottet har vidare beräknat 180 000 kr. för en
veterinärtjänst vid länsstyrelsen i Skaraborgs län fr. o m. budgetåret 1982/83
i enlighet med riksdagens beslut på förslag av jordbruksutskottet (JoU
1981/82:31).

Utskottet behandlar nedan frågan om hur den för försvarsenhetema
föreslagna besparingen om 4 milj. kr. bör genomföras.

I budgetpropositionen samt i proposition 1981/82:102 om försvarspolitiken
m m. behandlas som framgått ovan anslaget till länsstyrelserna, i den senare
propositionen med utgångspunkt från i propositionen minskade uppgifter för
länsstyrelsernas försvarsenheter. Dessa minskade arbetsuppgifter anges
främst bero på att kommunerna föreslås få ansvaret för att leda civilförsvarsverksamheten
på lokal nivå samt att ett föreslaget planeringssystem kommer
att leda till minskad arbetsbelastning på enheterna. I budgetpropositionen
togs - i avvaktan på propositionen om försvarspolitiken m. m. - upp en
preliminär besparing på 8 milj. kr. för försvarsenhetema under budgetåret
1982/83. Sedermera har i proposition 1981/82:102 förordats att besparingen
bestäms till 4 milj. kr.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om att - utöver denna besparing -beräkningen av länsstyrelseanslaget, och sålunda även beträffande försvarsenheterna
utgått från ett pris- och löneomräknat anslag för budgetåret
1982/83 minskat med 2 %.

Frågan om medel till försvarsenhetema har även tagits upp i tre motioner.
I motion 1563 (m) föreslås riksdagen uttala att besparingarna vid länsstyrelsernas
försvarsenheter årligen skall vara högst 2 % under planeringsperioden
1982/83 -1986/87. Syftet i motion 2002 (s) är att riksdagen avslår regeringens
förslag i budgetpropositionen om besparingar om 8 milj. kr. avseende
försvarsenhetema samt att riksdagen inte heller godtar den generella
minskningen med 2 % för nästa budgetår. I motion 1554 (fp, s, m, c) tas upp
frågan om beredskapsplanläggningen vid länsstyrelsen i Hallands län.

CU 1981/82:40

Motionärerna anför att det inte syns rimligt att i budgetpropositionen
föreslagna nedskärningar av försvarsenheternas resurser skall drabba länen
likformigt utan att hänsyn måste tas t. ex. till de extra arbetsuppgifter som
föreligger i kärnkraftslänen. Enligt deras uppfattning är det därför angeläget
att effekterna för försvarsenheterna av 1982 års försvarsbeslut utvärderas.
De i budgetpropositionen föreslagna besparingarna anges medföra för
länsstyrelsen i Hallands län ytterligare obalans mellan uppgifter och
resurser.

Försvarsutskottet har yttrat sig över vad i propositionerna och motionerna
anförts om besparingarna vid försvarsenheterna och därvid bl. a. anfört att
de av kommunministern åberopade förändringarna kommer att skapa
utrymme för besparingar inom enheterna. Försvarsutskottet föreslår dock
att den i försvarspropositionen förordade besparingen på 4 milj. kr. inom
enheterna skall slås ut på länsstyrelsernas verksamhet så att försvarsenheterna
liksom övriga enheter endast kommer att beröras marginellt av den nu
diskuterade besparingen. Försvarsutskottet accepterar att den generella
minskningen med 2 % genomförs även för försvarsenheterna.

Även i en avvikande mening (c, fp) till försvarsutskottets yttrande anförs
att de av kommunministern åberopade förändringarna kommer att skapa
utrymme för besparingar inom försvarsenheterna, besparingar som genom
målmedvetna insatser av centrala försvarsmyndigheter bör kunna ske redan
nästa budgetår. Den avsedda besparingen anges dock kunna komma att
orsaka problem för vissa delar av försvarsenheternas verksamhet. Slutligen
anförs i den avvikande meningen att avvägningen mellan olika besparingsförslag
lämpligen bör göras av civilutskottet.

Utskottet ansluter sig till vad försvarsutskottet anfört om att de förändringar
som åberopas av kommunministern i proposition 1981/82:102
kommer att skapa utrymme för besparingar inom försvarsenheterna.
Civilutskottet, som godtar vad i denna proposition anförts om storleken av
besparingarna avseende försvarsenheterna, är inte berett förorda att delar
eller hela besparingen skall gå ut över annan verksamhet vid länsstyrelserna.
Vad utskottet nu anfört innebär sålunda att vid försvarsenheterna för nästa
budgetår, utöver den generella minskningen med 2 %, skall beräknas en
besparing om ytterligare 4 milj. kr. Utskottet förutsätter därvid att hänsyn tas
t. ex. till att extra arbetsuppgifter föreligger i de län till vilka kärnkraftsverk
lokaliserats. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1554
(fp, s, m, c), 1563 (m) och 2002 (s). Anslagsfrågan behandlas nedan.

I två motioner - 463 (m) och 1550 (m) - har tagits upp ytterligare förslag till
besparingar.

I den förstnämnda motionen föreslås att riksdagen upphäver sitt under
våren 1981 fattade beslut om att statsbidrag skall utgå till kommuner som
beslutar tillämpa lagen om medborgarvittnen samt att anslaget till länsstyrelserna
som en följd därav bör minskas med 1 milj. kr.

Motionären anför att det helt må ankomma på kommunerna att besluta

CU 1981/82:40

huruvida lagen (1981:324) om medborgarvittnen skall tillämpas eller inte. Av
statsfinansiella skäl skall enligt hans uppfattning statsbidrag inte utgå för
verksamheten.

Lagen (1981:324) om medborgarvittnen ger kommuner en rätt men inte
skyldighet att utse medborgarvittnen. Det har inte satts i fråga att denna
ordning skulle ändras. Kommun har således redan f. n. möjlighet att besluta
om lagen skall tillämpas. Vad i motionen anförts är därför tillgodosett.
Utskottet har ingen annan uppfattning i frågan än motionären. Däremot kan
utskottet inte dela den i motionen framförda synpunkten att riksdagen skall
upphäva sitt beslut från förra året om att verksamheten med medborgarvittnen
inom Stockholms, Göteborgs och Malmö polisdistrikt inte skall kunna
finansieras genom statsbidrag. Riksdagen, som uttalat sig om betydelsen av
verksamheten, finner det inte rimligt att de förbättrade ekonomiska
förutsättningarna för denna verksamhet som 1981 års beslut innebar för vissa
polisdistrikt åter skulle försämras genom uteblivet statsbidrag. Utskottet
anser det dessutom betydelsefullt att riksdagen inte alltför ofta ändrar
förutsättningarna för den nu aktuella verksamheten. Ett beslut enligt
förslaget i motionen skulle kunna medföra att så sker. Med det anförda
avstyrker utskottet bifall till motion 463 (m) i motsvarande del.

I motion 1550 (m) förs fram förslag om ytterligare besparingar. Motionärerna
anför att verksamheten inom många områden avseende länsstyrelsernas
arbetsuppgifter ligger fast under lång tid. Det måste dock enligt deras
uppfattning vara möjligt att anpassa inriktning och resurser efter de skiftande
förhållanden som kan uppstå. Budgetunderskottets storlek gör det dessutom
angeläget att noga pröva varje utgift. I motionen framförda förslag anges
innebära besparingar om 39 milj. kr. fr. o. m. budgetåret 1982/83.

Utskottet, som delar motionärernas uppfattning om behovet av omprövning
av verksamheten vid länsstyrelserna har ovan accepterat besparingsförslag
som i vissa fall innebär att arbetet vid länsstyrelserna kommer att ges en
delvis ny inriktning. Beträffande de i motionen framförda konkreta
besparingsförslagen vill utskottet anföra följande.

Motionärerna anser att de återstående uppgifterna avseende arbetet med
den fysiska riksplaneringen (FRP) inom länsstyrelserna är av den omfattningen
att en utgiftsminskning med 3 milj. kr. kan genomföras. Riksdagen
behandlade våren 1981 en proposition om fortsatt fysiska riksplanering
(prop. 1980/81:183). Beträffande rollfördelningen för de organ som skall
medverka i arbetet med den fortsatta fysiska riksplaneringen anslöt sig
civilutskottet enhälligt (CU 1980/81:39) till vad föredraganden - statsrådet
Danell - anfört om rollfördelningen. Beträffande länsstyrelsernas medverkan
i detta arbete anfördes i propositionen (s. 14) följande.

Under arbetet med att fullfölja beslutade riktlinjer för hushållning med
mark och vatten har länsstyrelserna gjort sammanställningar av bl. a.
kommunerenas översiktliga planer och andra åtgärder med anledning av
statsmakternas riktlinjer. Även fortsättningsvis behövs sådana sammanställningar
som underlag för att följa upp hur den fysiska riksplaneringens

CU 1981/82:40

intentioner fullföljs i den kommunala planeringen. Sammanställningarna bör
som hittills göras med ledning av tekniska anvisningar som utarbetas av
planverket i samråd med i första hand länsstyrelserna. Länsstyrelserna torde
bl. a. för egna samordningsuppgifter m. m. även i fortsättningen ha behov av
liknande sammanställningar, varför det är lämpligt att länsstyrelserna
överväger möjligheterna att löpande hålla ett underlag för dessa aktuellt. Jag
bedömer att länsstyrelsernas fortlöpande samråd med kommuner och
berörda statliga myndigheter ger tillräckligt underlag för dessa sammanställningar.
Ambitionsnivån får självfallet rättas efter tillgängliga resurser vid
länsstyrelserna och berörda myndigheter.

Arbetet med FRP är ännu inte avslutat. Även om det numera har en annan
inriktning än tidigare kan utskottet inte dela motionärernas uppfattning om
att några bärande motiv inte finns för att även i fortsättningen anvisa resurser
till denna verksamhet på länsstyrelsenivå. Den i motionen, i detta
sammanhang, förordade besparingen innebär ungefärligen en minskning av
en tjänsteman per länsstyrelse. Om besparingen genomförs skulle stora delar
av det pågående FRP-arbetet i stort sett omöjliggöras. Utskottet vidhåller sin
tidigare uppfattning i frågan och finner inte anledning föreslå riksdagen
ompröva den rollfördelning avseende FRP som regeringen tidigare på förslag
av statsrådet Danell förelagt riksdagen.

Motionärerna anför vidare att antalet fastställda stads- och byggnadsplaner
minskat liksom antalet besvärsärenden inom plan- och byggsektorn.
Detta anges medföra att belastningen på länsstyrelsernas plan- och
lantmäterienheter minskat. Genom bl. a. slopad fastställelseprövning anger
motionärerna att besparingar kan göras. En utgiftsminskning med 12 milj.
kr. föreslås. Den i motionen förordade besparingen innebär en minskning
med ca 4 tjänstemän per län.

Frågan om fastställelse av planer behandlas i det pågående arbetet med en
ny plan- och bygglag. Enligt nu gällande lagstiftning ankommer det på
länsstyrelserna att handha fastställelseprövningen. Förslaget i motionen
utgår bl. a. från att denna uppgift för länsstyrelsernas del skulle upphöra. En
så relativt genomgripande förändring måste föregås av betydligt grundligare
överväganden än de som synes legat bakom förslaget i motionen. Enligt
utskottets uppfattning får frågan behandlas inom ramen för det pågående
arbetet med en ny plan- och bygglag. Om förslaget i motionen skall kunna
genomföras krävs ändringar i byggnadslagstiftningen. Några förslag till
lagändringar läggs emellertid inte fram i motionen.

Utskottet har ovan bl. a. förordat att en besparing om 3 milj. kr.
genomförs avseende länsstyrelsernas priskontor. I den nu behandlade
motionen föreslås en ytterligare besparing om 15 milj. kr. Härigenom skulle
priskontorens verksamhet avvecklas. Utskottet kan inte heller tillstyrka
detta förslag, ett förslag som skulle innebära en minskad prisövervakning och
som därmed otvivelaktigt skulle kunna få negativa effekter för konsumenterna.
Utskottet kan inte dela motionärernas uppfattning om att det är
tveksamt om priskontoren fyller någon funktion. I vart fall lämnas i motionen

1* Riksdagen 1981182. 19 sami. Nr 40

CU 1981/82:40

inga bärande sakliga motiv för en sådan inställning. Förslaget utgår däremot
från motionärernas uppfattning om att statsbudgeten bör förstärkas utöver
vad i budgetpropositionen förordats och att det mot denna bakgrund är
nödvändigt att föra fram även besparingsförslag som, om de genomfördes,
skulle få mycket negativa konsekvenser för allmänheten och inte minst för
dem som är i hög grad beroende av en så stabil och återhållsam prisutveckling
som möjligt. Utskottet avstyrker med det nu anförda vad i motion 1550 (m)
anförts om priskontorens verksamhet.

I motionen förs fram ett förslag om indragning av tjänster som
hemkonsulenter vid länsstyrelserna. Besparingen av förslaget har av
motionärerna beräknats till 5 milj. kr. Utskottet behandlade hösten 1981
(CU 1981/82:3) ett liknande förslag och anförde, med hänsyn till pågående
överväganden inom det konsumentpolitiska området, att resultatet av vissa
överväganden borde avvaktas innan ställning tas till eventuella indragningar.
Dessa överväganden som nu har slutförts redovisas i budgetpropositionen
(bil. 14, s. 60-63) i anslutning till förslag om anslag till konsumentverket.
Beträffande hemkonsulenternas arbete anför handelsministern bl. a. att
detta arbete utgör ett betydelsefullt komplement till den kommunala
konsumentverksamheten särskilt i län där den lokala konsumentrådgivningen
ännu är bristfällig. Utskottet som delar denna uppfattning är inte berett
tillstyrka motion 1550 (m) i motsvarande del.

En i motionen föreslagen minskad kungörelseannonsering beräknas ge
besparingar om 4 milj. kr. Utskottet finner inte tillräcklig anledning frångå
förslaget i budgetpropositionen om kungörelseannonsering. Delyrkandet i
motion 1550 (m) avstyrks.

Det ovan anförda innebär sammanfattningsvis att civilutskottet inte till
någon del kan ställa sig bakom förslagen i motionen om besparingar
avseende länsstyrelserna. Anslagsfrågan behandlas vidare nedan.

I motion 2015 (s) yrkande 1 föreslås riksdagen anvisa ytterligare 3 milj. kr.
på länsstyrelseanslaget avseende skatteavdelningarna. De ökade resurserna
avses användas för offensiv arbetsgivarkontroll.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 2012 (s). I denna motion
erinras om att ett (s)-förslag med samma innebörd som det nu aktuella fördes
fram i en motion under allmänna motionstiden 1981. Detta förslag avslogs av
riksdagen.

Beträffande resurserna till länsstyrelsernas skatteavdelningar förordas i
budgetpropositionen att avdelningarna för nästa budgetår förstärks med 35
handläggare vid mervärdeskatteenheterna. Denna tillkommande resurs
avses inledningsvis användas för kontroll av investeringsavdrag för inventarier
samt därefter i mervärdeskatteenhetemas övriga kontrollverksamhet.
Vidare föreslås att 1,9 milj. kr. temporärt skall kunna användas för tillfällig
arbetskraft vid enheterna. Dessutom förordar kommunministern att 5 milj.
kr. skall tillföras enheterna för förstärkning av kontrollverksamheten inom
enheterna. Slutligen föreslås i budgetpropositionen ett medelstillskott av 10

CU 1981/82:40

milj. kr. i syfte att förstärka personalresurserna för kvalificerad revision.
Denna förstärkning anses ge bättre möjligheter att biträda i kampen mot
ekonomisk brottslighet.

Kommunministern påpekar att en rationaliseringsvinst uppkommit genom
den nya uppbördsorganisationen och att denna vinst, för budgetåret 1982/83
ca 10 milj. kr., kan finansiera en stor del av de ytterligare insatser som
föreslås för att förstärka skattekontrollen för detta budgetår.

Det torde råda enighet om att myndigheterna bör erhålla resurser som gör
det möjligt att uppnå en bättre skattekontroll. Utskottet delar den i årets
budgetproposition (bil. lis. 80) framförda uppfattningen att de resurser som
finns inom skatteväsendet i ännu högre grad än hittills bör inriktas mot de
väsentliga skatteundandragandena samt att i rådande statsfinansiella läge
skatteförvaltningen måste utsättas för en mycket strikt budgetprövning.
Detta anges innebära att organisationen inte inom överskådlig framtid kan
tillföras några mera betydande resurser. Skatteutskottet har i ett yttrande till
civilutskottet givit uttryck för samma uppfattning som förs fram i budgetpropositionen.
Liksom skatteutskottet anser civilutskottet förslagen i
budgetpropositionen väl avvägda. Motionen 2015 (s) yrkande 1 i motsvarande
del avstyrks med hänvisning till det anförda.

Beträffande frågan om anslag till länsstyrelserna för nästa budgetår gör
utskottet följande sammanfattande bedömning.

Utskottet har ovan under vissa förutsättningar (se avsnitt 4) ansett att
anslaget till länsstyrelserna för nästa budgetår bör beräknas till
1 678 666 000 kr. Eftersom utskottet ovan avstyrkt samtliga motionsyrkanden
om en annorlunda anslagsberäkning bör anslaget tas upp enligt
beräkningarna i avsnitt 4 ovan.

En utredning om inrättande av ”lokala samhällsmyndigheter” begärs i
motion 2079 (c) med hänvisning till vad i motion 859 (c) anförts. I den senare
motionen anförs att den ”lokala samhällsmyndigheten” skulle bestå av den
nuvarande lokala skattemyndigheten, delar av avgiftsenheterna inom
riksförsäkringsverket, delar av mervärdeskatteenheterna, handelsregisterenheterna,
bolagsregisterenheten m. fl. lämpliga myndigheter eller enheter.

Det nu behandlade förslaget är en del av motion 859 (c) om åtgärder för att
komma till rätta med den ekonomiska brottsligheten. Utskottet är inte
främmande för att en annorlunda och mera decentraliserad myndighetsstruktur,
från vissa synpunkter, skulle vara till fördel i arbetet med att
bekämpa denna brottslighet. Från de utgångspunkter som civilutskottet
närmast har att beakta och som främst rör den regionala skatteadministrationen
vill dock utskottet erinra om att denna har omorganiserats framför allt
under 1970-talet. Även om utskottet i princip kan dela motionärernas
uppfattning om att vissa fördelar kan stå att vinna på en förändrad och
sammanhållen organisation inom ramen för ”lokala samhällsmyndigheter”
är utskottet inte övertygat om dessa fördelar uppväger de nackdelar i form av

CU 1981/82:40

splittrade resurser som skulle bli följden om de i motionen förordade
”samhällsmyndighetema” inrättades. Utskottet som inte finner tillräcklig
anledning tillstyrka yrkandet i motion 2079 (c) utgår från att regeringen
fortlöpande följer frågan om organisationen av skatteförvaltningen och den
därmed sammanhängande kontrollverksamheten m.m.

5.3 Lokala skattemyndigheterna

Enligt planerna för den s. k. RS-organisationen återstår 160 tjänster för att
organisationen vid de lokala skattemyndigheterna (LSM) skall vara fullt
utbyggd. Riksskatteverket har tillstyrkt en utbyggnad av 160 tjänster.
Budgetministern anför att skatteförvaltningen i rådande statsfinansiella läge
måste utsättas för en mycket strikt budgetprövning. Detta anges innebära att
organisationen inte inom överskådlig tid kan tillföras några mer betydande
resurser.

I motion 1584 (vpk) yrkande 3 föreslås att anslaget till LSM skall ökas med
34 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit. Skälen härtill, som redovisas i
motion 1578 (vpk), är att en utökning måste komma till stånd så att den
nuvarande lagstiftningens kontrollkrav bättre kan uppfyllas.

I motion 2015 (s) yrkande 2 föreslås att utöver vad i budgetpropositionen
föreslagits 7 milj. kr. bör anslås till LSM. Den förordade ökningen av
anslaget skulle användas för offensiv arbetsgivarkontroll.

Skatteutskottet har yttrat sig över motionerna.

Skatteutskottet hänvisar till tidigare yttranden till civilutskottet med
anledning av motioner om resursförstärkningar till LSM. Civilutskottet delar
skatteutskottets nu liksom tidigare framförda uppfattning om att det i och för
sig skulle vara önskvärt med ytterligare förstärkningar bl. a. av uppbördsväsendet
men att dessa förstärkningar måste avstås i det rådande ansträngda
budgetläget. Tillgängliga resurser bör användas så att främst de väsentliga
skatteundandragandena motverkas. Liksom skatteutskottet finner civilutskottet
det av regeringen föreslagna anslaget till LSM väl avvägt. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1584 (vpk)
yrkande 3 och 2015 (s) yrkande 2.

5.4 Kronofogdemyndigheterna

Sedan början av 1970-talet har en försöksverksamhet med ADB inom
exekutionsväsendet bedrivits. Försöksverksamheten med det ADB-baserade
redovisningssystemet (REX) omfattar f. n. kronofogdemyndigheterna i
Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Malmöhus och Göteborgs och Bohus
län.

En särskild utredare har haft i uppdrag att utreda frågan om hur ett
ADB-system för exekutionsväsendet borde vara utformat. Utredaren
föreslår att REX genomförs för hela landet. De remissinstanser som yttrat sig

CU 1981/82:40

över utredningen har genomgående tillstyrkt datorstöd till exekutionsväsendet.

Kommunministern delar utredarens uppfattning och föreslår att REXsystemet
genomförs vid samtliga kronofogemyndigheter i landet i huvudsak
enligt utredningens förslag. Utredningen har beräknat att personalresurser
motsvarande 375 årsarbetskrafter vid kronofogdemyndigheterna kan frigöras
om REX införs. För nästa budgetår räknar kommunministern med en
reduktion av REX-myndigheternas anslag med 4,6 milj. kr. motsvarande
kostnaderna för drygt 40 årsarbetskrafter.

I budgetpropositionen förordas att kronofogdemyndigheterna tilldelas
anslag med utgångspunkt i huvudalternativet något som anses möjligt utan
men för indrivningen och som samtidigt leder till en effektivisering av
verksamheten om denna kombineras med förordade insatser i form av
datorstöd och terminalåtkomst i det centrala skatteregistret. Kommunministern
anför i detta sammanhang slutligen att en neddragning av resurserna inte
bör ske i de mest arbetstyngda distrikten utan i möjligaste mån tas i de distrikt
som har överkapacitet.

I skrivelse till utskottet från kronofogdemyndigheten i Stockholm tas upp
frågan om medelsbehovet vid myndigheten. Utskottet har inte skäl till annat
antagande än att eventuella besparingar vid myndigheten görs med
iakttagande av vad i budgetpropositionen förordats och anförts.

Utskottet ansluter sig med det anförda till kommunministerns bedömning •
av anslagsbehovet till kronofogdemyndigheterna för nästa budgetår. Utskottet
kan sålunda inte ställa sig bakom förslaget i motion 1584 (vpk) yrkande 2
om en ökning av anslaget med 6 milj. kr. utöver regeringens förslag.

5.5 Räddningstjänst

I motion 282 (c) behandlas frågan om rapporteringsskyldigheter vid
oljetransporter. Motionärerna hemställer att regeringen vidtar skyndsamma
åtgärder för att få till stånd en obligatorisk rapporteringsskyldighet för fartyg
med last av olja eller kemikalier på resa inom de nordiska länderna öster om
linjen Hanstholm-Lindenäs. Motionärerna begär också att regeringen
intensifierar frågan om samarbete med samtliga nordiska länder avseende
obligatorisk rapporteringsskyldighet.

Inom ramen för Bonnöverenskommelsen - en överenskommelse som
gäller oljebekämpningen i Nordsjöområdet - har Sverige i samarbete med
Danmark aktualiserat bl. a. de i motionen upptagna frågorna. De båda
länderna deltar f. ö. i den försöksverksamhet med frivillig rapportering inom
Östersjöområdet som nämns i motionen.

De i motionen upptagna frågorna har sålunda redan uppmärksammats.
Motionen avstyrks med hänvisning till det anförda.

Underhåll av brandsläckare tas upp i motion 250 (s). Motionärerna anför
att den som är skyldig att anskaffa brandredskap också är skyldig att

CU 1981/82:40

underhålla dem, en skyldighet som den ansvarige dock kan uppdra åt annan
att ombesörja. Mot bakgrund av den stora betydelsen av fungerande
brandsläckare anser motionärerna det angeläget att regler för underhåll av
handbrandsläckare utarbetas och att detta ges regeringen till känna.

Frågan om auktorisation för besiktning och kontroll av brandredskap har
tidigare övervägts av statens provningsanstalt/provcentrum. I en utredning år
1979 föreslog provcentrum en frivillig auktorisationsordning för besiktning
och kontroll bl. a. av handbrandsläckare. Utredningen remissbehandlades.
Remissutfallet var splittrat. Provcentrum föreslog att ett auktorisationssystem
borde inrättas men att fortsatt arbete med frågan krävdes. Som ett led i
detta arbete kommer ytterligare synpunkter att inhämtas förmodligen bl. a.
från landets brandchefer.

Enligt utskottets uppfattning bör resultatet av pågående överväganden
avvaktas. Motionen avstyrks med hänvisning härtill.

I motion 290 (s) tas upp frågan om brandsyn av offentliga lokaler. I
motionen hävdas att de formella kraven på brandsyn är synnerligen trubbiga
när det gäller sådana lokaler. Brandsynen, som bygger på stickprovskontroll,
anges förutsätta att ägaren eller innehavaren samarbetar med brandsyneförrättaren.
Motionärerna anför att det inte är sällsynt att brandsyneförfarandet
inte fungerar.

Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att den i motionen upptagna
frågan ses över. I motionen har pekats på en möjlig lösning av problemet.
Andra kan naturligtvis tänkas. Enligt utskottets uppfattning bör den i
motionen upptagna frågan närmare utredas. Regeringen torde få besluta om
formerna för den nu förordade utredningen. Vad riksdagen anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I motion 1996 (s) behandlas frågan om försöksverksamhet med utnyttjande
av allmänflyget för spaning i samband med vissa sjöräddningsuppdrag,
medan i motion 2000 (s) begärs att åtgärder vidtas så att en permanent
ambulanshelikopterverksamhet kommer till stånd i Norrbottens län.

Beträffande förslagen i dessa båda motioner bör räddningstjänstkommitténs
betänkande och den fortsatta beredningen av det avvaktas.

Vad beträffar den i motion 1997 (s) upptagna frågan om brandskyddsutbildningen
för sjöpersonal vill utskottet erinra om att i budgetpropositionen
(bil. 18 s. 6) anges att en proposition om brandförsvarsutbildningen avses bli
framlagd för riksdagen under år 1982.

Enligt vad utskottet erfarit är avsikten att den i motionen upptagna frågan
skall tas upp i detta sammanhang. Motionen avstyrks med hänvisning
härtill.

Vad i budgetpropositionen föreslagits om anslag till Statens brandnämnd,
till Beredskap för oljebekämpning till havs m. m., till Ersättning för
verksamhet vid räddningstjänst m. m. samt till Strandbekämpningsbåtar har
inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

1981/82:40

Hemställan

1. beträffande besparingar vid försvarsenheterna att riksdagen
godkänner vad i proposition 1981/82:102 bil. 11 anförts samt
avslår motionerna 1981/82:1554, 1563 och 2002,

2. beträffande verksamheten med medborgarvittnen att riksdagen
avslår motion 1981/82:463 i motsvarande del,

3. beträffade besparingar vid länsstyrelsernas planenheter m.m. att
riksdagen avslår motion 1981/82:1550 i motsvarande del,

4. beträffande ytterligare resurser till skatteavdelningarna att
riksdagen avslår motion 1981/82:2015 yrkande 1 i motsvarande
del,

5. beträffande anslag till länsstyrelserna att riksdagen med anledning
av vad i regeringsprotokollet förordats och med avslag på
motionerna 1981/82:463, 1550 och 2015 yrkande 1 samtliga
motioner i motsvarande delar till Länsstyrelserna för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 1 678 666 000 kr.,

6. beträffande inrättande av ”lokala samhällsmyndigheter” att
riksdagen avslår motion 1981/82:2079,

7. beträffande anslag till lokala skattemyndigheterna att riksdagen
med bifall till vad i regeringsprotokollet förordats och med
avslag på motionerna 1981/82:1584 yrkande 3 och 2015 yrkande
2 till Lokala skattemyndigheterna för budgetåret 1982/83
anvisar ett förslagsanslag av 642 887 000 kr.,

8. beträffande anslag till kronofogdemyndigheterna att riksdagen
med bifall till vad i regeringsprotokollet förordats och med
avslag på motion 1981/82:1584 yrkande 2 till Kronofogdemyndigheterna
anvisar ett förslagsanslag av All 544 000 kr.,

9. beträffande rapporteringsskyldighet vid oljetransporter att riksdagen
avslår motion 1981/82:282,

10. beträffande underhåll av handbrandsläckare att riksdagen
avslår motion 1981/82:250,

11. beträffande brandsyn av offentliga lokaler att riksdagen med
anledning av motion 1981/82:290 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande användning av allmänflyget inom sjöräddningen att
riksdagen avslår motion 1981/82:1996,

13. beträffande ambulanshelikopterverksamhet i Norrbottens län
att riksdagen avslår motion 1981/82:2000,

14. beträffande brandskyddsutbildning för sjöpersonal att riksdagen
avslår motion 1981/82:1997,

15. beträffande anslag i övrigt att riksdagen för budgetåret 1982/83
anvisar

a. till Kommundepartementet ett förslagsanslag av 11 099 000
kr.,

CU 1981/82:40

b. till Kommittéer m.m. ett reservationsanslag av 7 500 000
kr.,

c. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 175 000 kr.,

d. till Statens brandnämnd ett förslagsanslag av 15 412 000
kr,

e. till Beredskap för oljebekämpning till havs m.m. ett förslagsanslag
av 15 718 000 kr.,

f. till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. ett
förslagsanslag av 5 155 000 kr.,

g. till Strandbekämpningsbåtar ett reservationsanslag av
1 800 000 kr.

Stockholm den 18 maj 1982

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Rolf Dahlberg (m),
Oskar Lindkvist (s), Kerstin Ekman (fp), Knut Billing (m), Sven Eric
Åkerfeldt (c), Maj-Lis Landberg (s), Bertil Danielsson (m), Birgitta Dahl
(s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Magnus Persson (s), Per Olof
Håkansson (s), Margareta Palmqvist (s) och Erling Bager (fp).

6. Reservationer

1. Besparingar vid försvarsenheterna

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 7 som börjar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”behandlas nedan” bort lyda:

De besparingar som beräknats avseende försvarsenheterna innebär stora
förändringar av verksamheten vid enheterna. Utskottet som ovan har
accepterat omfattningen av de i proposition 1981/82:102 bil. 11 förordade
förändringarna anser inte att den beräknade besparingen om 4 milj. kr.
uteslutande skall falla på försvarsenheterna. Utskottet delar den uppfattning
som framförts av försvarsutskottets majoritet (s, m) om att denna besparing
bör slås ut på länsstyrelsernas hela verksamhet så att försvarsenheterna,
utöver den generella minskningen med 2 %, kommer att beröras av
besparingen i samma omfattning som andra enheter m. m. inom länsstyrelserna.

Det nu anförda innebär enligt utskottets uppfattning att syftet med vad i
motion 1563 (m) förordats tillgodosetts i allt väsentligt. Mot bakgrund av vad

CU 1981/82:40

utskottet nu anfört finns anledning anta att även vad i motionerna 1554 (fp, s,
m, c) förordats i viss utsträckning kan tillgodoses inom ramen för de nu
föreslagna resurserna. Även förslaget i motion 2002 (s) är delvis beaktat med
vad utskottet nu anfört. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av
förslagen i propositionerna och motionerna som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om besparingar avseende försvarsenheterna
m. m. Anslagsfrågan behandlas nedan.

dels utskottet under 1 bort hemställa:

1. beträffande besparingar vid försvarsenheterna att riksdagen
med anledning av propositionen 1981/82:102, bil. 11 och
motionerna 1981/82:1554, 1563 och 2002 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Verksamheten med medborgarvittnen

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 8 som börjar ”Lagen
(1981:324) om” och slutar ”motsvarande del” bort lyda:

Civilutskottet delar den uppfattning som kom till uttryck i justitieutskottets
betänkande JuU 1980/81:24.1 betänkandet anförde utskottsmajoriteten
(m, c, fp) att kommunerna själva bör få avgöra om man vill införa
medborgarvittnen och även bestämma vilken ersättning som skall utgå till
dem. Beträffande statsbidrag för verksamheten delar civilutskottet vad
justitieutskottet tidigare anfört om att man i nuvarande samhällsekonomiska
läge inte genom statsbidrg bör stimulera en verksamhet som medför ökade
kostnader för det allmänna. Civilutskottet tillstyrker med det ovan anförda
motion 463 (m) i motsvarande del.

dels utskottet under 2 bort hemställa:

2. beträffande verksamheten med medborgarvittnen att riksdagen
bifaller motion 1981/82:463 i motsvarande del,

3. Besparingar vid länsstyrelsernas planenheter m. m.

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att

dels det avsnitt i utskottets betänkande som på s. 8 börjar ”Utskottet, som”
och på s. 10 slutar ”vidare nedan” bort lyda:

Förslaget i motion 1550 (m) innebär ytterligare besparingar inom
länsstyrelsernas verksamhetsområde. Med hänsyn till främst det statsfinansiella
läget men mot bakgrund av att även statlig verksamhet måste kunna
omprövas från tid till annan finns goda motiv för att genomföra de
besparingsförslag som förs fram i motion 1550 (m). Beträffande de olika
delförslagen vill utskottet anföra följande.

CU 1981/82:40

Arbetet med den fysiska riksplaneringen har kommit in i ett annat och för
länsstyrelserna betydligt mindre resurskrävande skede. Det framgår även av
den proposition om den fortsatta fysiska riksplaneringen (prop. 1980/81:183)
som riksdagen behandlade förra året att behovet av kunskapsförsörjning
avseende FRP torde kunna tillgodoses utan den typ av särskilda utredningsinsatser
som utförts i det tidigare skedet. Utskottet vill för sin del tillägga att
länsstyrelserna haft inte oväsentliga uppgifter i detta sammanhang. Den i
motionen förordade besparingen om 3 milj. kr. är enligt utskottets uppfattning
möjlig att förverkliga.

Vad beträffar den i motionen förordade besparingen om 12 milj. kr.
avseende plan- och lantmäterienheterna instämmer utskottet med vad i
motionen anförts om att det minskade bostadsbyggandet bör innebära att
antalet fastställda planer kommer att sjunka liksom antalet besvärsärenden
inom plan- och byggsektorn. Belastningen på de enheter inom länsstyrelserna
som närmast handhar dessa ärenden kommer därför att minska. Det
bör vara möjligt att genomföra den i motionen förordade besparingen om
12 milj. kr.

Inte heller kan det, i ett ansträngt samhällsekonomiskt läge, anses
försvarbart att inte realisera den besparing som skulle bli följden av en
avveckling av länsstyrelsernas priskontor. I takt med konsumenternas
medvetenhet och mot bakgrund av konsumentverkets och de lokala
konsumentrådgivarnas verksamhet bör priskontoren kunna dras in. Utskottet
förordar att även detta besparingsförslag genomförs något som innebär en
förstärkning av budgeten med 15 milj. kr.

Med hänvisning bl. a. till att utbyggnaden av den lokala konsumentrådgivningen
nu nått en sådan omfattning att ca 80 % av befolkningen kan
beräknas bo i kommuner där sådan rådgivning förekommer anser utskottet
liksom motionärerna att tjänsterna för hemkonsulenter vid länsstyrelserna
bör dras in. Därmed sparas 5 milj. kr. I sammanhanget vill utskottet erinra
om vad handelsministern anför i årets budgetproposition (bil. 14 s. 61) om att
erfarenheterna visar att det är på lokal nivå som konsumentrådgivningen får
bäst verkan.

Slutligen tillstyrker förslaget i motionen en minskad kungörelseannonsering
så att därigenom en besparing om 4 milj. kr. uppnås.

Utskottets ställningstagande till motion 1550 (m) innebär sammanfattningsvis
en tillstyrkan av i motionen föreslagna besparingar om tillhopa
39 milj. kr. Nedan behandlar utskottet frågan om anslagsberäkningen.

dels utskottet under 3 bort hemställa:

3. beträffande besparingar vid länsstyrelsernas planenheter m.m.
bifaller motion 1981/82:1550 i motsvarande del,

CU 1981/82:40

4. Ytterligare resurser till skatteavdelningarna

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl, Magnus
Persson, Per Olof Håkansson och Margareta Palmqvist (alla s) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 11 som börjar ”Det torde” och
slutar ”det anförda” bort lyda:

Liksom motionärerna i motion 2015 (s) och i enlighet med vad som anförts
i den avvikande meningen i skatteutskottets yttrande (SkU 1981/82:3y) anser
civilutskottet att de medel som frigjorts som en rationaliseringseffekt av den
nya uppbördsorganisationen som nyligen börjat tillämpas bör användas inom
denna organisation för att hejda den explosionsartade ökningen av restförda
skatter och avgifter. Uppbördsenheterna har en central roll bl. a. avseende
arbetsgivarkontrollen. Det finns starka skäl som talar för en förbättring av
den samhälleliga skattekontrollen. Regeringens förslag på området måste
anses som otillräckliga. Civilutskottet anser att riksdagen bör tillstyrka
motion 2015 (s) yrkande 1 i motsvarande del.

dels utskottet under 4 bort hemställa:

4. beträffande ytterligare resurser till skatteavdelningarna att
riksdagen bifaller motion 1981/82:2015 i motsvarande del,

5. Anslag till länsstyrelserna

a. Per Bergman, Oskar Lindkvist, Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl, Magnus
Persson, Per Olof Håkansson och Margareta Palmqvist (alla s) som - under
förutsättning av bifall till reservation 4 - anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 11 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”avsnitt 4 ovan” bort lyda:

Med utgångspunkt bl. a. från förslagen om besparingar i budgetpropositionen,
i propositionen om försvarspolitiken samt med hänvisning till av
riksdagen fattade beslut och till vad civilutskottet i detta betänkande anfört
bör anslaget bestämmas till 1 681 666 000 kr. Detta innebär att civilutskottet
även ställt sig bakom förslaget i motion 2015 (s) yrkande 1 om ytterligare
resurser (+3 milj. kr.) till länsstyrelsernas skatteavdelningar medan övriga
motionsvis framförda förslag till anslagsförändringar avstyrkts.

dels utskottet under 5 bort hemställa:

5. beträffade anslag till länsstyrelserna att riksdagen med anledning
av vad i regeringsprotokollet förordats och med bifall till
motion 1981/82:2015 yrkande 1 i motsvarande del samt med
avslag på motionerna 1981/82:463 och 1550 båda i motsvarande
delar till Länsstyrelserna för budgetåret 1982/83 anvisar ett
förslagsanslag av 1 681 666 000 kr.,

CU 1981/82:40

b. av Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) som - under
förutsättning av bifall till reservationerna 2 och 3 - anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 11 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”avsnitt 4 ovan” bort lyda:

Utskottet har ovan ställt sig bakom de i motionerna 463 (m) och 1550 (m)
framförda besparingsförslagen om tillhopa 40 milj. kr. Med utgångspunkt
från de beräkningar som tagits upp i avsnitt 4 ovan och mot bakgrund av
besparingsförslagen i (m)-motionerna bör anslaget för nästa budgetår tas upp
med 1 638 666 000 kr.

dels utskottet under 5 bort hemställa:

5. beträffande anslag till länsstyrelserna att riksdagen med anledning
av vad i regeringsprotokollet förordats och med bifall till
motionerna 1981/82:463 och 1550 i motsvarande delar samt med
avslag på motion 1981/82:2015 yrkande 1 i motsvarande del till
Länsstyrelserna för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag
av 1 638 666 000 kr.,

6. Anslag till lokala skattemyndigheterna

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl, Magnus
Persson, Per Olof Håkansson och Margareta Palmqvist (alla s) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 12 som börjar ”Skatteutskottet
hänvisar” och slutar ”2015 (s) yrkande 2” bort lyda:

Liksom motionärerna i motion 2015 (s) anser civilutskottet starka skäl tala
för en ökning av anslaget till LSM. I en avvikande mening (s) till
skatteutskottets yttrande anförs att starka skäl talar för att samhällets
kontrollmöjligheter förbättras och att erforderliga resurser ställs till skattemyndigheternas
förfogande. De av regeringen förordade resurserna måste
bedömas som otillräckliga och kan inte försvaras med att budgetläget är
ansträngt. Väl avvägda insatser på skattekontrollens område bidrar nämligen
till en nettoförstärkning av statsfinanserna genom ökade skatteinkomster.
Utskottet tillstyrker motion 2015 (s) yrkande 2 med hänvisning till det
anförda. Förslaget i motion 1584 (vpk) yrkande 3 får därmed anses vara
delvis tillgodosett.

dels utskottet under 7 bort hemställa:

7. beträffande anslag till lokala skattemyndigheterna att riksdagen
med bifall till motion 1981/82:2015 yrkande 2 och med
anledning av vad i regeringsprotokollet och i motion 1981/
82:1584 yrkande 3 förordats till Lokala skattemyndigheterna för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 649 887 000
kr.,

CU 1981/82:40

7. Underhåll av handbrandsläckare

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl, Magnus
Persson, Per Olof Håkansson och Margareta Palmqvist (alla s) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 14 som börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”hänvisning härtill” bort lyda:

Riksdagen bör genom ett tillkännagivande enligt förslaget i motionen
betona vikten av att pågående och eventuellt kompletterande överväganden
snarast slutförs så att den i motionen upptagna frågan om underhåll av
handbrandsläckare kan lösas. Flera av de myndigheter och organisationer
som arbetar bl. a. med brandskyddsfrågor har ställt sig positiva till
provcentrums ovan nämnda utredning från år 1979. Detta gäller bl. a. statens
brandnämnd, Brandmännens riksförbund och Svenska brandredskapsföreningen.
Utskottet finner det i hög grad motiverat att riksdagen med bifall till
motion 250 (s) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om behovet av regler för underhåll av handbrandsläckare.

dels utskottet under 10 bort hemställa:

10. beträffande underhåll av handbrandsläckare att riksdagen med
bifall till motion 1981/82:250 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

CU 1981/82:40

Skatteutskottets yttrande
1981/82:3 y

över motioner om förstärkta resurser till de lokala skattemyndigheterna,
m.m.

Till civilutskottet

Civilutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över motionerna
1981/82:1584 av Lars Werner m. fl. (vpk) om ytterligare resurser till
kronofogdemyndigheterna och de lokala skattemyndigheterna och 1981/
82:2015 av Olof Palme m. fl. (s) om ytterligare resurser till länsstyrelsernas
uppbördsenheter och de lokala skattemyndigheterna. Skatteutskottet får
med anledning härav anföra följande.

Länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna

I motion 1584 yrkas att anslaget till de lokala skattemyndigheterna skall
ökas med 34 milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit. Skälen härtill,
som redovisas i motion 1981/82:1578, är att en utökning måste komma till
stånd för att den nuvarande lagstiftningens kontrollkrav bättre skall kunna
uppfyllas. Motionärerna instämmer i det krav som länsstyrelserna har ställt
beträffande de lokala skattemyndigheterna och erinrar om att riksskatteverket
har förordat 160 nya tjänster, medan länsstyrelserna har begärt 154.

I motion 2015 föreslås att, utöver vad regeringen har föreslagit, 3 milj. kr.
skall anslås till länsstyrelserna och 7 milj. kr. till de lokala skattemyndigheterna.
Yrkandet motiveras i motion 2012 med att den föreslagna ökningen
motsvarar den rationaliseringsvinst som uppkommit genom den nya uppbördsorganisationen.
Enligt motionärerna bör de medel som härigenom
blivit disponibla användas inom uppbördsorganisationen för offensiv arbetsgivarkontroll.

Av budgetpropositionen framgår att ytterligare 160 tjänster, avsedda för
granskning av löntagardeklarationer, enligt planerna för den s. k. RSorganisationen
erfordras för att organisationen vid de lokala skattemyndigheterna
skall vara fullt utbyggd. Kommunministern anser emellertid att
de lokala skattemyndigheterna f. n. inte bör tillföras ytterligare tjänster för
granskning av löntagardeklarationer. Skälen härför är bl. a. att skatteförvaltningen
i det rådande statsfinansiella läget måste utsättas för en mycket
strikt budgetprövning, vilket innebär att organisationen inte inom överskådlig
tid kan tillföras några mer betydande resurser. De resurser som finns inom
skatteväsendet måste i ännu högre grad än hittills inriktas mot de väsentliga
skatteundandragandena. Nya resurser bör sättas in där en förstärkning är
allra mest angelägen.

CU 1981/82:40

Av åtgärder för en förbättrad skattekontroll som omtalas i budgetpropositionen
kan nämnas att mervärdeskatteenheterna vid 22 länsstyrelser
föreslås få 35 handläggartjänster för tiden den 1 juli 1982-den 31 mars 1983
för kontroll av det nya mervärdeskatteanknutna investeringsavdraget.
Tjänsterna får därefter användas för att förstärka mervärdeskatteenheternas
kontrollverksamhet, i huvudsak enligt riksskatteverkets förslag. Vidare
förordas för tillfällig arbetskraft för handläggning av ärenden om investeringsavdrag
under tiden den 1 juli 1982-den 31 mars 1983 ett medelstillskott
av 1,9 milj. kr.

Härutöver föreslås att ett nytt ADB-system för mervärdeskatten införs och
att länsstyrelserna tillförs 5 milj. kr. till förstärkning av kontrollverksamheten
inom mervärdeskatteenheterna. Dessutom föreslås 10 milj. kr. till
förstärkning av den kvalificerade revisionsverksamheten, speciellt i kampen
mot den ekonomiska brottsligheten.

Kommunministern påpekar att rationaliseringsvinsten på den tidigare
nämnda uppbördsreformen för budgetåret 1982/83 - ca 10 milj. kr. - kan
finansiera en stor del av de ytterligare insatser som föreslås för att förstärka
skattekontrollen för detta budgetår. I budgetdepartementets bilaga till
budgetpropositionen (bilaga 11) understryks att det fortfarande föreligger ett
behov av ökade insatser på central nivå för att förbättra uppbörden.
Riksskatteverket bör därför enligt budgetministem tillföras särskilda medel
om 1 milj. kr. för en ökad samordning m. m. av uppbördskontrollen på
regional och lokal nivå samt för insatser av offensiv karaktär inom
skattekontrollen och indrivningsväsendets område.

Kronofogdemyndigheterna

I motion 1584 begärs en ökning av anslaget till kronofogdemyndigheterna
med 6 milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit. I motion 1578, som
innehåller motiveringarna även för detta yrkande, pekas på det förhållandet
att över 8 000 milj. kr. i restskatter f. n. inte har inbetalts. Denna tendens
sägs under de senaste åren ha tilltagit kraftigt. Enligt motionärerna beror
detta delvis på att kronofogdemyndigheternas resurser inte räcker till.
Därför förordas att kronofogdemyndigheterna ges en ökad resurs med 36
årsarbeten i enlighet med riksskatteverkets yttrande över länsstyrelsernas
anslagsframställningar.

I budgetpropositionen begärs för budgetåret 1982/83 ett förslagsanslag till
kronofogdemyndigheterna av 477,6 milj. kr. Detta innebär en ökning av
anslaget för innevarande budgetår med drygt 40 milj. kr. Vidare har i budgetpropositionen
förordats att det ADB-baserade redovisningssystem för
exekutionsväsendet, REX, som f. n. är infört i Stockholms, Uppsala,
Södermanlands, Malmöhus och Göteborgs och Bohus län skall genomföras
vid samtliga kronofogdemyndigheter i landet. Dessutom erinras om att
budgetministern har föreslagit att kronofogdemyndigheterna skall få termi -

CU 1981/82:40

nalåtkomst till vissa uppgifter i det centrala skatteregistret. Kommunministern,
som finner det angeläget att visst förberedelsearbete för en sådan terminalåtkomst
påbörjas, förordar att 500 000 kr. anslås för inköp av bl. a. viss
teknisk utrustning.

Det i budgetpropositionen föreslagna anslaget till kronofogdemyndigheterna
sägs vara beräknat med utgångspunkt i huvudalternativet i länsstyrelsernas
anslagsframställningar. Kommunministern anser att detta kan
genomföras utan men för indrivningen och samtidigt leda till en ytterligare
effektivering och förstärkning av exekutionsväsendet, om det kombineras
med insatser i form av datorstöd och terminalåtkomst i det centrala
skatteregistret. Enligt kommunministern bör en neddragning av resurserna
inte ske i de mest arbetstyngda distrikten utan i de distrikt som har
överkapacitet. Kronofogdemyndigheterna i Stockholm, Malmö och Göteborg
föreslås, liksom för innevarande budgetår, få särskilda medel med 1,5
milj. kr. för att bekämpa den s. k. ekonomiska brottsligheten.

Utskottet

Skatteutskottet vill inledningsvis upplysa om att förslaget i budgetdepartementets
bilaga av budgetpropositionen (bilaga 11) om riktlinjer i fråga om
terminalåtkomst för kronofogdemyndigheterna till vissa delar i det centrala
skatteregistret ännu inte har behandlats av utskottet. Utskottet avser att
behandla denna del av propositionen senare i vår i samband med en proposition
om detaljutformning av förslaget, som kommer att läggas fram i mitten
av mars. Utskottet anser dock inte att detta utgör hinder för en bedömning nu
av ifrågavarande motioner.

Skatteutskottet erinrar om att utskottet de två senaste åren yttrat sig till
civilutskottet angående motioner om bl. a. resursförstärkningar till
kronofogdemyndigheterna och de lokala skattemyndigheterna (SkU 1979/
80:5 y och 1980/81:4 y). I båda yttrandena betonades att bred enighet råder
om att myndigheterna bör erhålla tillräckliga resurser för att kunna ingripa
effektivt mot skatteundandraganden i olika former. Med anledning av nu
förevarande motioner vill skatteutskottet, liksom tidigare, framhålla att det i
och för sig skulle vara önskvärt med ytterligare förstärkningar av såväl
skattekontrollen som uppbörds- och indrivningsväsendet. Mot bakgrund av
det ansträngda budgetläget och den återhållsamhet som måste visas i fråga
om anslagstilldelningen anser dock utskottet, liksom regeringen, att tillgängliga
resurser bör användas så att främst de väsentliga skatteundandragandena
motverkas. Från denna utgångspunkt finner skatteutskottet de av regeringen
föreslagna anslagen väl avvägda. Med hänsyn härtill anser skatteutskottet att
civilutskottet bör avstyrka bifall till motionerna 1981/82:1584 och 1981/
82:2015 och tillstyrka budgetpropositionen i motsvarande delar.

CU 1981/82:40

Stockholm den 16 februari 1982

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Valter Kristenson (s), Wilhelm Gustafsson (fp), Rune Carlstein (s), förste
vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage
Sundkvist (c), Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m)*, Ingemar Hallenius
(c), Olle Grahn (fp), Egon Jacobsson (s) och Bo Södersten (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Avvikande mening

av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein, Olle Westberg i
Hofors, Hagar Normark, Egon Jacobsson och Bo Södersten (alla s), som
anser att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar med ”Skatteutskottet
erinrar” och slutar med ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse.

Såvitt utskottet kan finna talar starka skäl för att samhällets kontrollmöjligheter
förbättras och att erforderliga resurser ställs till skattemyndigheternas
förfogande. De av regeringen föreslagna resurserna på skattekontrolloch
uppbördsområdet är otillräckliga. Visserligen är budgetläget ansträngt
och en begränsning av ytterligare utgiftsökningar nödvändig. Det bör dock
påpekas att väl avvägda insatser för en förbättrad skattekontroll bidrar till en
nettoförstärkning av statsfinanserna genom att skatteinkomsterna ökar.

Uppbördsenheterna spelar i detta sammanhang en central roll eftersom de
- förutom ansvaret för arbetet med uppbörd av skatter - även har ansvaret
för arbetsgivarkontrollen samt tillsyn, samordning och effekti visering av
uppbördsverksamheten inom resp. län. Dessutom har enheterna att bevaka
statens intresse i egenskap av borgenär. I detta ingår bl. a. att verka för en
effektiv indrivning av allmänna mål och föra statens talan i fråga om
företrädaransvar för källskatt, mervärdeskatt och arbetsgivaravgifter.

I likhet med motionärerna i s-motionen 2015 finner utskottet att de medel
som frigjorts som en rationaliseringseffekt av den nya uppbördsorganisationen
som nyligen har börjat tillämpas bör användas inom uppbördsorganisationen
för att hejda den explosionsartade ökningen av restförda skatter och
avgifter. En sådan åtgärd skulle bättre än regeringsförslaget vara ägnad att
motverka planerad och systematisk skatte- och avgiftssvindel.

I enlighet med det anförda anser skatteutskottet att civilutskottet bör
tillstyrka motion 1981/82:2015 och avstyrka motion 1981/82:1584 till den del
den inte har blivit tillgodosedd genom skatteutskottets ställningstagande.

CU 1981/82:40

Försvarsutskottets yttrande Bilaga 2

1981/82:2 y

över motioner om länsstyrelsernas försvarsenheter

Till civilutskottet

Civilutskottet beslöt den 9 februari 1982 att bereda försvarsutskottet
tillfälle att avge yttrande över motionerna 1981/82:1554, 1563 och 2002 om
länsstyrelsernas försvarsenheter.

Utskottet

I proposition 1981/82:100 (bil. 2 s. 62) presenterar ekonomi- och budgetministern
vissa besparingar som föreslås eller aviseras i propositionen bl. a.
inom kommundepartementets område. Kommunministern lämnar i samma
proposition en detaljerad redovisning av besparingsförslaget (bil. 18 s. 24).
Bl. a. räknar han med besparingar om sammanlagt 8 milj. kr. genom
förenklingar och omprioriteringar av uppgifter inom länsstyrelsernas försvarsenheter.
Beräkningarna uppges ha gjorts i avvaktan på den aviserade
proposition om totalförsvarets fortsatta utveckling som numera har förelagts
riksdagen (prop. 1981/82:102). Kommunministern upplyser vidare att han
har beräknat anslaget till länsstyrelserna för nästa budgetår med utgångspunkt
i ett pris- och löneomräknat anslag för innevarande budgetår minskat
med 2 % (bil. 18 s. 23).

I motionerna 1981/82:1554, 1563 och 2002 vänder sig motionärerna mot
besparingsförslaget i den del det gäller länsstyrelsernas försvarsenheter.

Enligt motion 1563 (m) visar gjorda utredningar att en årlig besparing med
2 % vid länsstyrelsernas försvarsenheter under kommande planeringsperiod
(1982/83-1986/87) till nöds skulle kunna mötas utan oacceptabla följder. De
anser det däremot vara praktiskt ogenomförbart att åstadkomma den
besparing som anges i budgetpropositionen. Den skulle innebära, framhåller
de, en besparing med ca 10 % under ett enda budgetår.

Även i motion 2002 (s) hävdas att den föreslagna besparingen vid
försvarsenheterna är oacceptabel. Det framhålls att frågan bör bli föremål
för en samlad bedömning i samband med proposition 1981/82:102.1 avvaktan
därpå yrkas avslag på regeringsförslaget om besparingar inom försvarsenheterna
motsvarande 8 milj. kr. Motionären anser också att försvarsenheterna
skall undantas från den besparing om 2 % som har förutsatts vid anslagsberäkningen.

Motion 1554 (fp, s, m, c) tar sikte på följderna av besparingsåtgärderna för
verksamheten vid försvarsenheten hos länsstyrelsen i Hallands län. Motionärerna
uppger att ifrågavarande försvarsenhet liksom motsvarande enheter

CU 1981/82:40

i andra län dit kärnkraftverk har lokaliserats måste göra mycket betydande
insatser för att åstadkomma en tillfredsställande beredskap inför olyckor i
kärnkraftverk. Det är därför enligt motionärerna inte rimligt att den
förutskickade nedskärningen av försvarsenheternas resurser skall drabba
länen likformigt. Sedan 1982 års försvarsbeslut fattats bör, anser motionärerna,
beslutets konsekvenser för försvarsenheterna utvärderas. I denna
utvärdering bör personalresurserna avvägas med hänsyn till att fyra län har
ansvaret för beredskapsplanläggning med avseende på kärnkraftolyckor.

I proposition 1981/82:102 (bil. lis. 13) återkommer kommunministern till
frågan om besparingar inom länsstyrelsernas försvarsenheter. Ett bättre
underlag i fråga om förutsättningarna att åstadkomma den i budgetpropositionen
förordade minskningen om 8 milj. kr. har lett honom till
uppfattningen att besparingen för budgetåret 1982/83 bör reduceras till
hälften av den först övervägda, dvs. bestämmas till 4 milj. kr.

Försvarsutskottet vill inledningsvis erinra om att länsstyrelsernas totalförsvarsverksamhet
i fred omfattar den egna krigsorganisationen, civilförsvar,
kommunal beredskap, hälso- och sjukvård samt veterinärtjänst, psykologiskt
försvar, säkerhet och bevakning, räddningstjänst och ekonomiskt
försvar. Länsstyrelserna skall också se till att personal till krigsorganisationen
rekryteras, utbildas och övas samt bevaka försvarsfrågorna i den
regionala samhällsplaneringen.

Arbetet med länsstyrelsernas viktiga och mångskiftande försvarsuppgifter
är huvudsakligen samlat till försvarsenheterna. Detta arbete bör ses som en
naturlig del av länsstyrelsernas verksamhet (jfr FöU 1976/77:13 s. 126).
Enheternas uppgifter och organisation behandlades av riksdagen i samband
med 1977 års försvarsbeslut (prop. 1976/77:74, FöU 13, rskr 311). En
förändrad organisation trädde i kraft den 1 juli 1978. Totalt sett har
emellertid försvarsenheterna inte den personalbemanning som avsågs med
riksdagsbeslutet. Enligt en rapport i september 1981 om försvarsenheternas
verksamhet råder stor obalans mellan uppgifter och resurser.

Regeringen föreslår att anslaget Länsstyrelserna för nästa budgetår skall
föras upp med 1 672,5 milj. kr. Härav avser ca 85 milj. kr. försvarsenheternas
verksamhet. Besparingen inom försvarsenheterna föreslås numera uppgå till
4 milj. kr. av en besparing beträffande länsstyrelsernas verksamhet om totalt
ca 13,4 milj. kr.

I proposition 1981/82:102 (bil. 11 s. 13) hänvisar kommunministern till en
delvis ny syn på och inriktning av de civila delarna av totalförsvaret, som efter
hand kommer att innebära minskade uppgifter för länsstyrelsernas försvarsenheter.
Detta har främst att göra med att kommunerna föreslås få ansvaret
för att leda civilförsvarsverksamheten på lokal nivå. Vidare räknar han med
att det förslag han lämnar beträffande civilbefälhavarna och den därtill
knutna översynen av planeringssystemet kommer att leda till en minskad
arbetsbelastning på länsstyrelsernas försvarsenheter.

CU 1981/82:40

Även försvarsutskottet räknar med att de förändringar som åberopas av
kommunministern kommer att skapa utrymme för besparingar inom
länsstyrelsernas försvarsenheter. Förändringarna är emellertid inte genomförda
eller ens till alla delar beslutade. Än mindre kan några besparingar
anses vara säkerställda. Under en övergångsperiod i samband med genomförandet
kan på vissa områden rent av komma att ställas ökade krav på
länsstyrelserna.

Mot denna bakgrund kan försvarsutskottet inte tillstyrka att riksdagen för
nästa budgetår räknar med en besparing om 4 milj. kr. inom länsstyrelsernas
försvarsenheter. Utskottet föreslår att denna besparing slås ut på länsstyrelsernas
verksamheter så att försvarsenheterna liksom övriga enheter - utöver
den generella minskningen med 2 % - endast berörs marginellt av
ifrågavarande besparing.

Försvarsutskottet förutsätter att länsstyrelserna själva får stort inflytande
över hur besparingar skall genomföras med hänsyn till länets förutsättningar
och arbetsläget hos myndigheten. Det är självfallet viktigt att regeringen och
länsstyrelserna är uppmärksamma på behovet av resurser för särskild
beredskap inom regioner med kärnkraftverk.

Eftersom anslagsberäkningen beträffande anslaget Länsstyrelserna till
huvuddelen behandlas av civilutskottet har försvarsutskottet beslutat att till
civilutskottet överlämna regeringens förslag i proposition 1981/82:102
(bil. lis. 18) om anslag till länsstyrelserna.

Stockholm den 1 april 1982

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Eric Holmqvist (s), Gunnar Björk i Gävle
(c), Gudrun Sundström (s), Hans Lindblad (fp), Roland Brännström (s),
Gunnar Oskarson (m), Ulla Ekelund (c), Evert Hedberg (s), Göthe Knutson
(m), Karl-Erik Svartberg (s), Anders Gernandt (c), Holger Bergman (s),
Eric Hägelmark (fp) och Ralf Lindström (s).

Avvikande mening

av Gunnar Björk (c), Hans Lindblad (fp), Ulla Ekelund (c), Anders
Gernandt (c) och Eric Hägelmark (fp) som anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 3 börjar ”Även försvarsutskottet” och slutar ”ifrågavarande
besparing” bort ha följande lydelse:

Även försvarsutskottet räknar med att de förändringar som åberopas av
kommunministern kommer att skapa utrymme för besparingar inom

CU 1981/82:40

länsstyrelsernas försvarsenheter. Genom målmedvetna insatser av de
centrala försvarsmyndigheter som har att lämna verksamhetsunderlag till
länsstyrelserna bör en besparing kunna ske redan nästa budgetår.

Försvarsenheterna svarar för en viktig del av länsstyrelsernas verksamhet,
bl. a. i samband med övergången till kommunanknutet civilförsvar. Den
avsedda besparingen kan komma att orsaka problem för denna verksamhet.
Försvarsutskottet anser sig emellertid inte ha underlag eller anledning att
föreslå att besparingen delvis skall drabba verksamhet vid andra enheter hos
länsstyrelserna, t. ex. taxeringsenheter eller naturvårdsenheter. En sådan
avvägning bör lämpligen göras av civilutskottet.

GOTAB 72203 Slockholm 1982