om vissa anslag m. m. inom utrikesdepartementets område (prop. 1986/87:100, bil. 5) (Betänkande 1986/87:UU11 Utrikesutskottet)

Utrikesutskottets betänkande

om vissa anslag m. m. inom utrikesdepartementets
område (prop. 1986/87:100, bil. 5)

1986/87:11

I betänkandet behandlas regeringens framställning i proposition 1986/
87:100, bil. 5, avseende anslagsbehov m. m. under littera A (Utrikesdepartementet
m. m.), anslagen B 1 - B 5 och B 8 under littera B (Bidrag till vissa
internationella organisationer), littera D (Information om Sverige i utlandet),
anslagen E 4, E 5 och E 6 under littera E (Utrikeshandel och
exportfrämjande) samt littera F (Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor
m.m.) jämte de motioner som väckts i anslutning till dessa delar av
propositionen.

A. Utrikesdepartementet m. m.

1. Utrikesförvaltningen (A 1)

Propositionen (s. 13—17)

Den internationella utvecklingen under senare år har understrukit Sveriges
beroende av omvärlden. Den fortsatta spänningen mellan stormakterna
ställer stora krav på vår säkerhetspolitik och på vår förmåga att följa
utvecklingen i närområdet. Samtidigt måste vi intensifiera våra traditionella
strävanden att verka för ökat internationellt förtroende och nedrustning.

I ett läge då det internationella politiska klimatet alltjämt präglas av
misstro mellan stormaktsblocken och militäralliansernas strategiska intresse
för vårt närområde tenderar att tillta, skärps kraven på politisk rapportering
och analys, inte minst på det säkerhetspolitiska området. Även på det
handelspolitiska området möter Sverige i dag nya utmaningar. I detta läge
ställs allt större krav på vår utrikesförvaltning. Utlandsmyndigheternas
rapportering och kontaktskapande verksamhet måste vara av hög klass.

Utrikesförvaltningens personal på alla nivåer möter nya uppgifter. Samtidigt
innebär det statsfinansiella läget att ytterligare resurser inte kan tillföras.

Allt detta betyder att en prioritering och ständig omprövning av verksamheten
är nödvändig. Inom ramen för det besparingsarbete som fullföljts
enligt en femårsplan för perioden 1982/83-1986/87 har ett antal åtgärder
vidtagits. Sparmålet för femårsperioden om 50 milj. kr. i fast penningvärde
(1981/82 års prisläge) har uppnåtts. För utrikesförvaltningen har fastlagts ett
nytt sparmål, som innebär en minskning av anslagen med 42,5 milj. kr. (i
1986/87 års prisläge) för perioden 1987/88-1989/90. Som en följd härav 1

TREDJE HUVUDTITELN

1 Riksdagen 1986187. 9sami. Nr 11

kommer utrikesförvaltningens verksamhetsområden åter att ses över.

Den instabila situation som råder i många länder har medfört att
flyktingströmmen till Sverige har ökat. Det talrika antalet asylsökande
flyktingar har resulterat i ett stort behov av utredningar på utlandsmyndigheterna
i flyktingarnas respektive hemländer. För att nedbringa ärendebalansen
av asylärenden på hårt belastade utlandsmyndigheter och därigenom
medverka till snabbare beslut av asylärendena i Sverige föreslår regeringen
att utrikesförvaltningen tillförs 2 milj .kr. som ett engångsbidrag för budgetåret
1987/88.

I november 1986 har en utvidgning och omorganisation av avdelningen för
internationellt utvecklingsarbete genomförts. Härvid har en tredje enhet för
budget-, forsknings-, statistik- och informationsfrågor tillskapats.

Det internationella miljövårdssamarbetets ökade betydelse har medfört
att en särskild tjänst som förhandlare för internationella miljövårdsfrågor har
inrättats. På samma sätt har den växande förhandlingsverksamheten rörande
internationella skattefrågor lett till att en särskild förhandlartjänst för sådana
frågor inrättats.

Översynen av systemet med stockholmsbaserade ambassadörer, som
anmäldes i budgetpropositionen 1986 kommer att fortsätta och beslut avses
fattas att åter placera en ambassadör i Kinshasa. Ambassaden skall ges
formen av en regionambassad.

UD har under föregående budgetår granskat den exportfrämjande verksamheten
i Östeuropa, vilket lett till beslut om förstärkningar av ambassaderna
i Warszawa och Belgrad samt införande av avgiftsdebitering av exportfrämjande
tjänster på dessa ambassader och på ambassaderna i Sofia och
Berlin.

Under hösten 1985 har inom statens utlandslönenämnd påbörjats en
översyn av bostadsnormerna för personal inom utrikesförvaltningen, som är
stationerad utomlands. Syftet med översynen är att få fram förenklade regler
för en god bostadsstandard inom ramen för tillgängliga resurser. Arbetet
beräknas vara klart år 1987.

En översyn pågår av systemet för representationsbidrag vid utlandsmyndigheterna.
Beslut om ändrade bestämmelser och rutiner förväntas under
första halvåret 1987.

Motioner

I motion 1986/87:U301 yrkande 1 av Anita Bråkenhielm (m) hemställs

1. att riksdagen beslutar att anslaget A 1. Utrikesförvaltningen för
budgetåret 1987/88 skall tillföras 250 000 kr. utöver regeringens förslag för
att möjliggöra personell förstärkning av den svenska delegationen vid CD i
Genéve under den tid Sverige innehar ordförandeskapet i kemivapenförhandlingarna.

I motion 1986/87:U305 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) hemställs att
riksdagen begär att regeringen utreder huruvida utrikesdepartementet i dess
nuvarande organisationsform rätt prioriterar behovet av aktuell säkerhetspolitisk
uppföljning och analys.

UU 1986/87:11

I motion 1986/87:U311 av Alf Wennerfors (m) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskild
informationsbevakning av japansk ekonomi, industri och handel.

Utskottet

Utskottet har tagit del av framställningen i propositionen av utrikesförvaltningens
verksamhet. Genom särskilda föredragningar av företrädare för
utrikesförvaltningen har erhållits kompletterande upplysningar.

Utskottet konstaterar att sparmålet, 50 milj. kr., för den gångna femårsperioden
uppnåtts. Ett nytt sådant på 42,5 milj. kr. har fastlagts för perioden
fram till 1989/90. Som en följd av detta kommer utrikesförvaltningens
verksamhetsområden åter att bli föremål för översyn.

Utskottet noterar att en aktiv organisations- och personalutveckling
fortlöpande bedrivs inom utrikesförvaltningen. Med minskade reala resurser
framstår ett målmedvetet förändrings- och förnyelsearbete än mer nödvändigt;
utskottet utgår, liksom tidigare, från att de besparingsansträngningar
som görs inom ramen för nämnda arbete noga vägs mot de övergripande
nationella intressen som kan komma att påverkas.

I motion U305 anförs, att den skärpning som skett i Sveriges strategiska
läge ökar behovet av inträngande säkerhetspolitiska analyser. Motionärerna
ifrågasätter om det för utrikesdepartementets del är rätt prioritering med
endast en departementssekreterare som handläggare för USA, Canada,
Nato, Storbritannien och Irland och en annan för Sovjetunionen och
Mongoliet. Detta bör jämföras med bemanningen på andra enheter och ses
utifrån behovet av en kontinuerlig, kvalificerad säkerhetspolitisk analys.

Utskottet konstaterar att det internationella läget ställer fortsatt stora krav
på vår uppmärksamhet och förmåga att följa och bedöma utvecklingen, inte
minst i vårt närområde. Kvalificerad, fortlöpande säkerhetspolitisk analys av
bl. a. förhållandet mellan stormakterna och deras resp. militärallianser måste
därvid självfallet ha hög prioritet. Inom utrikesdepartementet sker detta
arbete främst på den politiska avdelningen, där en mellangradstjänsteman
har som huvuduppgift att följa utvecklingen beträffande Sovjetunionen och
en annan beträffande USA. Förutom dessa närmast länderansvariga ägnar
naturligen chefen för nämnda avdelning, liksom cheferna för de regionalt
ansvariga enheterna, dessa frågor stor uppmärksamhet. Därtill kommer ett
antal handläggare i departementet och vid beskickningarna utomlands som
helt eller delvis följer, analyserar och rapporterar om hithörande ämnen. -Sammantaget utgörs bemanningen inom detta område av ca 20 personår.
Mot denna bakgrund anser utskottet att erforderliga resurser i utrikesförvaltningen
redan finns för sådan säkerhetspolitisk uppföljning och analys som
avses i motion U305. Motionen avstyrks därmed.

Motion U301 tar upp frågan om en tillfällig förstärkning av den svenska
delegationen vid nedrustningskonferensen i Genéve. Sverige kommer under
1987 att fungera som ordförande i förhandlingarna om förbud mot kemiska
vapen. Eftersom dessa förhandlingar varit de mest hoppfulla och konkret
inriktade som bedrivits inom nedrustningsområdet under senare år vore det,

UU 1986/87:11

1* Riksdagen 1986187. 9sami Nr 11

anser motionären, givetvis mycket tillfredsställande om en överenskommelse
kunde åstadkommas under det år då Sverige genom ordförandeskapet har
möjlighet göra en speciellt stor insats. Motionären hemställer i yrkande 1 att
anslaget A 1 för utrikesförvaltningen skall tillföras 250 000 kr. för en tillfällig
förstärkning av förhandlingskapaciteten i Genéve.

Utskottet har i betänkandet UU 1986/87:4 närmare berört förhandlingarna
om en konvention om fullständigt förbud mot kemiska vapen. Utskottet
utgår från att såväl den svenska delegationen i Genéve som berörd sakenhet
på den politiska avdelningen i utrikesdepartementet ger denna fråga
vederbörlig prioritet. Utskottet anser för sin del inte uteslutet att viss
förstärkning kan bli aktuell under den tid Sverige är ordförande i förhandlingarna,
men överlåter åt regeringen att närmare bestämma formerna härför
inom ramen för tillgängliga resurser. Yrkande 1 i motion U301 avstyrks
därmed.

Enligt motion U311 finns ett starkt och omedelbart behov att förbättra
möjligheterna att följa den industriella och teknisk-vetenskapliga utvecklingen
i Östasien. Vissa insatser har gjorts under senare år, men motionären
anser ändå läget otillfredsställande mot bakgrund av den snabba utvecklingen
i Japan och övriga länder i Östasien med dess effekter på svensk industri
och sysselsättning. Ökade statliga insatser är, menar motionären, därför
nödvändiga och resurserna bör inriktas så att de tillgodoser forskningen men
även statliga myndigheters, näringslivets och organisationernas behov av
kunskap och information.

Den intensiva utvecklingen i Japan och vissa andra östasiatiska länder
inom bl. a. forskning, produktutveckling, tillverkning och marknadsföring
har enligt utskottets mening stort svenskt intresse och bör sålunda noga
bevakas och utvärderas. Utskottet noterar att förutsättningarna att på
platsen nära följa och rapportera om utvecklingen torde få anses jämförelsevis
goda med hänsyn till nuvarande resurser på ambassaden i Tokyo. Vad
därefter gäller möjligheterna att i Sverige bearbeta och distribuera information
om de östasiatiska länderna konstaterar utskottet att dessa förbättrats
under senare år bl. a. genom tillskapandet av Centrum för Stillahavsasienstudier
vid Stockholms universitet och införandet av en särskild Östasienlinje
där. Vidare kan nämnas att styrelsen för teknisk utveckling (STU) har ett
femtontal av sina projekthandläggare delvis engagerade för att främja
projektsamarbete och forskarutbyte med Japan. Till STU har därutöver på
konsultbasis knutits en person med särskild uppgift att kontinuerligt bevaka
och analysera forsknings- och teknisk-politisk utveckling i Japan.

Som framgått delar utskottet i sak motionärens uppfattning om den stora
betydelsen av nära och fortlöpande bevakning inom detta område. Mot
bakgrund av vad som ovan anförts anser sig emellertid utskottet inte nu ha
skäl att föreslå ytterligare insatser. Motion U311 får därmed anses besvarad.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motion 1986/87:U301 yrkande 1 och
med bifall till proposition 1986/87:100 i denna del till Utrikesförvaltningen
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
1 013 576 000 kr.,

UU 1986/87:11

res. 1 (m)

2. att riksdagen avslår motion 1986/87:U305,

3. att riksdagen förklarar motion 1986/87:U311 besvarad med vad
utskottet anfört.

2. Utlandstjänstemännens representation m. fl. anslag under
utrikesdepartementet (A 2—A 13)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna A 2—A 13 och
hemställer

1. att riksdagen till Utlandstjänstemännens representation för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 15 527 000 kr.,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten
m. m. inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,

3. att riksdagen till Inköp, uppförande och iståndsättande av
fastigheter för utrikesrepresentationen för budgetåret 1987/88 anvisar
ett reservationsanslag av 51 000 000 kr.,

4. att riksdagen till Inventarier för beskickningar, delegationer och
konsulat för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
11 131 000 kr.,

5. att riksdagen till Kursdifferenser för budgetåret 1987/88 anvisar
ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

6. att riksdagen till Olönade konsuler för budgetåret 1987/88 anvisar
ett förslagsanslag av 9 962 000 kr.,

7. att riksdagen till Särskilda förhandlingar med annan stat eller
inom internationell organisation för budgetåret 1987/88 anvisar ett
förslagsanslag av 34 608 000 kr.,

8. att riksdagen till Nordiskt samarbete för budgetåret 1987/88
anvisar ett förslagsanslag av 1 413 000 kr.,

9. att riksdagen till Vissa nämnder m. m. för budgetåret 1987/88
anvisar ett förslagsanslag av 600 000 kr.,

10. att riksdagen till Utredningar m. m. för budgetåret 1987/88
anvisar ett reservationsanslag av 2 743 000 kr.,

11. att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 700 000 kr.,

12. att riksdagen till Officiella besök m. m. för budgetåret 1987/88
anvisar ett förslagsanslag av 7 636 000 kr.,

13. att riksdagen till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i
utlandet m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
3 740 000 kr.

B. Bidrag till vissa internationella organisationer

3. Förenta nationerna m. fl. anslag (B 1-B 5 samt B 8)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna B 1 —B 5 samt B 8
och hemställer

1. att riksdagen till Förenta nationerna för budgetåret 1987/88
anvisar ett förslagsanslag av 79 025 000 kr.,

UU 1986/87:11

2. att riksdagen till Nordiska ministerrådet för budgetåret 1987/88
anvisar ett förslagsanslag av 175 000 000 kr.,

3. att riksdagen till Europarådet för budgetåret 1987/88 anvisar ett
förslagsanslag av 16 500 000 kr.,

4. att riksdagen till Organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling (OECD) för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 15 500 000 kr.,

5. att riksdagen till Europeiska frihandelssammanslutningen
(EFTA) för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
13 400 000 kr.,

6. att riksdagen till Övriga internationella organisationer m. m. för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 1 205 000 kr.

D. Information om Sverige i utlandet

4. Svenska institutet m. fl. anslag (D 1, D 3 och D 4)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna D 1, D 3 och D 4 och
hemställer

1. att riksdagen till Svenska institutet för budgetåret 1987/88 anvisar
ett reservationsanslag av 42 968 000 kr.,

2. att riksdagen till Övrig information om Sverige i utlandet för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 14 602 000 kr.,

3. att riksdagen till Utrikespolitiska institutet för budgetåret 1987/88
anvisar ett reservationsanslag av 4 528 000 kr.

E. Utrikeshandel och exportfrämjande

5. Krigsmaterielinspektionen (E 4)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt E 4 och hemställer

att riksdagen till Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1987/88
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

6. Interamerikanska utvecklingsbanken (E 5)

Propositionen (s. 138-142)

Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) är en regional utvecklingsbank,
vars målsättning är att bidra till låntagarländernas sociala och ekonomiska
utveckling genom att lämna lån till finansiering av högprioriterade utvecklingsprojekt
eller att på annat sätt medverka till en snabbare ekonomisk
utveckling i Latinamerika och Karibien. För budgetåret 1987/88 beräknas
Sveriges utbetalningar till IDB komma att uppgå till ca 25 milj. kr. Av dessa
utgör 3,3 milj. kr. inbetalningar till aktiekapitalet och 20,3 milj. kr. vårt
bidrag till fonden för särskild verksamhet under femte och sjätte kapitalpåfyllnaderna.
Resterande 1,4 milj. kr. har reserverats för de utbetalningar till
banken som kan komma att belasta anslagsposten efter det att förhandlingar -

UU 1986/87:11

na om sjunde påfyllnaden avslutats och beslut om fördelningen av bidragen
mellan medlemsländerna fattats.

Sveriges bidrag till IDB skall ställas i relation till övriga svenska insatser i
Latinamerika och Karibien. Det bilaterala biståndet till Nicaragua har höjts i
flera omgångar och uppgår under budgetåret 1986/87 till 125 milj. kr.
Anslagsposten Humanitärt bistånd i Latinamerika uppgår för budgetåret
1986/87 till 150 milj. kr. Regionen får också bistånd via anslagsposterna
Katastrofer m.m., Regionala insatser och Enskilda organisationer samt
anslagen Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) och övriga u-landspolitiska
insatser m.m. Statsrådet Hjelm-Wallén föreslår att biståndet till Nicaragua
höjs till 160 milj. kr. och det humanitära biståndet i Latinamerika till 175
milj. kr. för budgetåret 1987/88.

Sverige motsätter sig regelbundet lån från IDB och andra multilaterala
utvecklingsinstitutioner till Chile och El Salvador. Grunden härtill är att vi
anser att rådande omständigheter inte gör det möjligt för nämnda länder att
uppnå den nytta och utvecklingseffekt som lånet enligt svensk uppfattning
bör garantera.

Motion

I motion 1986/87:11218 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkande 5 hemställs

5. att riksdagen beslutar att Sverige utträder ur IDB samt avslår förslaget i
budgetpropositionen 1987 om bidrag till IDB på 25 000 000 kr.

Utskottet

I motion U218 anförs att Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) ännu
inte ändrat sina stadgar eller sin utlåningspolitik på ett sätt som gör den
lämpad att kanalisera svenskt bistånd. Sverige bör enligt motionärerna
utträda ur IDB och regeringens begäran om 25 milj. kr. till IDB följaktligen
avslås.

Utskottet har under de senaste tre riksmötena behandlat motioner av
liknande innehåll. Utskottet har därvid avstyrkt dessa motioner bl. a. med
hänvisning till att Sverige bundit sig vid fortsatta utbetalningar till IDB och
till att medlemskapet i IDB också innebär möjligheter att påverka bankens
utlåning i önskvärd riktning.

Utskottet anser att Sverige även fortsättningsvis bör söka inrikta IDB:s
verksamhet på länder och projekt där de tillskjutna medlen kan bedömas få
bäst utvecklingseffekt. Utskottet vill också erinra om att IDB är endast en av
flera kanaler för samarbete mellan Sverige och de latinamerikanska länderna.
Det direkta utvecklingsbiståndet till enskilda länder och organisationer i
Latinamerika är, som framgår av propositionen, betydande.

Yrkande 5 i motion U218 avstyrks mot bakgrund av vad som ovan anförts.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:U218 yrkande 5 och
med bifall till proposition 1986/87:100 i denna del till Interamerikanska
utvecklingsbanken för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
25 000 000 kr.

UU 1986/87:11

res. 2 (vpk)

7. Importkontoret för u-landsprodukter (E 6)

UU 1986/87:11

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt E 6 och hemställer

att riksdagen till Importkontoret för u-landsprodukter för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m. m.

8. Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska
området (Fl) och Europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen
(ESK) (F2)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna F 1 och F 2 och
hemställer

1. att riksdagen till Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska
området för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 6 140 000 kr.,

2. att riksdagen till Europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen
(ESK) för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 750 000 kr.

9. Information om freds- och nedrustningssträvanden m. m.
(F3)

Propositionen (s. 148-150)

Utrikesdepartementet ger bidrag, efter ansökan, till enskilda svenska
organisationer som ägnar sig åt information och opinionsbildande verksamhet
inom freds- och nedrustningsområdet. Större delen av anslaget avser
organisationsstöd. Därutöver ställs medel till förfogande för bidrag till
särskilda projekt som syftar till att informera om nedrustnings- och fredsfrågor.

Beräknad ändring 1987/88

1986/87 Anslagsfram Anslag

ställning Föredraganden

Arbetarrörelsens Freds-forum	134 000	+	116 000	+	24 000
Arbetsgruppen för svensk folkriksdag för ned-rustning	85 000	+	455 000	+	25 000
Kristna fredsrörelsen	72 000	+	228 000	+	38 000
Kvinnor för fred	47 000	+	268 000	+	24 000
Svenska FN-förbundet	1 885 000	+	615 000	+	235 (KX)
Svenska freds- och skiljedomsföreningen	134 000	+	366 000	+	24 000

Svenska läkare mot kärnvapen	42 000	+	108 000	+	68 000
Svenska sektionen av Internationella kvinno- förbundet för fred och frihet	63 000	+	337 000	+	8 000
Sveriges Fredsråd	42 000	+	138 000	+	29 000
Utrikespolitiska före- ningarnas FN-förbund	57 000	+	72 000	-	29 000
Information	1 900 000			+	700 000
Summa	4 461 000	+ 2 703 000	+	1 146 000

Regeringen anser att tillgängliga medel bör koncentreras på de centrala
organisationer som redan erhåller dessa. Det föreligger därutöver möjlighet
för folkrörelser och andra ideella organisationer att erhålla bidrag genom
anslaget för information om freds- och nedrustningssträvanden samt från
nettot av det s. k. fredslotteriet.

I förhållande till det totala anslagsbeloppet för budgetåret 1986/87 föreslår
regeringen att anslaget för budgetåret 1987/88 höjs med 1 146 000 kr.

Vad gäller anslagsposten Information, som tilldelats 1 900 000 kr. innevarande
budgetår, konstateras att dessa projektmedel mötts av ett utomordentligt
starkt intresse från folkrörelsernas och andra ideella organisationers sida.
Prövningen av ansökningar avseende bidrag till informationsprojekt sker två
gånger årligen inom en särskilt tillkallad beredningsgrupp. För anslagsposten
Information föreslås en ökning med 700 000 kr. till 2 600 000 kr.

I budgetpropositionen 1986/87:100 bil. 5 anmälde regeringen att den avsåg
att låta göra en översyn av de kriterier som bör gälla vid fördelningen av
projektbidragen för information om freds- och nedrustningssträvanden.

Riksdagen uttalade (UU 1985/86:16, rskr. 1985/86:134) som sin mening att
översynen även borde gälla grundbidragen till organisationerna.

Uppdraget att göra denna översyn har överlämnats till folkrörelseutredningen
(C 1986:01). På detta sätt kommer samlade riktlinjer för den framtida
fördelningen att kunna fastställas.

Motioner

I motion 1986/87:U301 av Anita Bråkenhielm (m) yrkande 2 hemställs

2. att riksdagen beslutar att anslaget F 3 Information om freds- och
nedrustningsfrågor skall ökas med 896 000 kr. i stället för med 1 146 000 kr.
och sålunda upptas till 5 357 000 kr.

I motion 1986/87:U302 av Gunnar Björk i Gävle m.fl. (c) hemställs

1. att riksdagen ger regeringen till känna att Fredslotteriet bör få fortsätta
sin verksamhet,

UU 1986/87:11

2. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer till riksdagen
med förslag om bidragssystem för fredsorganisationer,

3. att riksdagen beslutar att anslaget F 3. Information om mellanfolkligt
samarbete, nedrustningssträvanden och andra utrikespolitiska frågor fördelas
i enlighet med vad som föreslagits i motionen,

I motion 1986/87:U304 av Torgny Larsson och Margareta Winberg (s)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna angelägenheten
av att resurser ställs till förfogande så att Den stora fredsresan kan
avsluta sitt arbete.

I motion 1986/87:U306 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö (c) hemställs att
riksdagen beslutar att ett organisationsbidrag på 50 000 kr. skall utgå till
Sveriges Världsfederalister för budgetåret 1987/88.

I motion 1986/87:U307 av Ivar Nordberg m. fl. (s, fp och c) hemställs

1. att riksdagen beslutar att anslaget F 3. Information om freds- och
nedrustningssträvanden m. m. på tredje huvudtiteln i 1987/88 års budget
uppförs med 15 000 000 kr.,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om en etappvis uppräkning av anslaget under de
därefter följande budgetåren,

3. att riksdagen beslutar att ge anslaget beteckningen F 3. Information,
studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m. m.

I motion 1986/87:U308 av Anita Johansson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen angetts om att
behövligt anslag tilldelas Den stora fredsresan.

I motion 1986/87:U309 av Gunilla André m.fl. (c, fp och vpk) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande aktivt stöd till uppföljning av Den stora fredsresan,

2. att riksdagen beslutar att 100 000 kr. av de medel som anvisas under
delanslaget Information under anslaget F 3. Information om freds- och
nedrustningssträvanden under tredje huvudtiteln (utrikesdepartementet)
skall anslås för uppföljning och sammanställning av Den stora fredsresan.

I motion 1986/87:U310 av Ingela Mårtensson m. fl. (fp, s och c) hemställs att
riksdagen beslutar att anslag till Samarbete för fred skall utgå från
anslagsposten Information om mellanfolkligt samarbete F 3.

I motion 1986/87:11403 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkandena 2-6 hemställs

2. att riksdagen beslutar höja budgetanslagen för fredsarbetet till att
motsvara en promille av Sveriges årliga militärutgifter,

3. att riksdagen beslutar bevilja de i propositionen redovisade och prutade
anslagsframställningarna,

4. att riksdagen beviljar Fredsresan anslag för kommande budgetår,

5. att riksdagen beslutar bevilja Svenska fredskommitténs anslagsframställning
för kommande budgetår,

6. att riksdagen beslutar anslå 2 milj. kr. för information om fredsarbetet i
skolorna.

UU 1986/87:11

Utskottet

UU 1986/87:11

Anslaget F 3. Information om freds- och nedrustningssträvanden omfattar,
såsom framgår av propositionen, dels organisationsstöd, dels medel för
särskilda projekt som syftar till att informera om freds- och nedrustningssträvanden.
Utanför budgeten ges vidare projektstöd ur nettot av det s.k.
fredslotteriet. Detta gav 1984 ett överskott på knappt 20 milj. kr., 1985 drygt
12 och 1986 drygt 2 milj. kr. Något ytterligare fredslotteri planeras inte för
närvarande.

Organisationer som önskar erhålla grundbidrag för sin verksamhet skall
årligen ansöka härom till regeringen senast den 1 september. Som framgår av
propositionen föreslås tio organisationer få sådant stöd budgetåret 1987/88.
Regeringen anser att tillgängliga medel för grundbidrag bör koncentreras på
de centrala organisationer som redan erhåller dylikt stöd.

Under anslagsposten Information föreligger möjlighet för folkrörelser och
andra ideella organisationer att erhålla bidrag avseende projekt gällande
svenska och internationella freds- och nedrustningssträvanden. Fördelningen
beslutas av utrikesministern på förslag av den för detta ändamål inrättade
Beredningsgruppen för information om freds- och nedrustningssträvanden.
Medlen utlyses för ansökan två gånger om året. Behöriga att erhålla bidrag är
folkrörelser och andra ideella organisationer på lokal, regional och nationell
nivå. Bidragen går till avgränsade projekt, varmed avses att projektet skall
vara avgränsat i tiden och utgöra en identifierbar verksamhet utanför
organisationernas allmänna verksamhet. Vid bedömningen av projekten är
huvudsakligen tre kriterier vägledande, nämligen det ideella engagemanget,
projektets spridningseffekter samt projektets innehåll. Regeringen föreslår
en höjning av anslagsposten Information med 700 000 kr. till 2 600 000 kr.
budgetåret 1987/88. För hela anslaget F 3, dvs. inklusive grundbidragen,
föreslås en höjning med 1 146 000 kr. till 5 607 000 kr.

Anslagets storlek behandlas i tre motioner. I motion U301 föreslås i
yrkande 2 en mindre ökning än vad regeringen föreslagit och i motion U403
yrkande 2 en höjning till ett belopp motsvarande en promille av Sveriges
årliga försvarsutgifter, vilket bör fördelas på sätt som föreslås i yrkande 3.1
motion U307 erinras om att det statliga stödet till folkrörelsernas verksamhet
för freds- och nedrustningssträvanden huvudsakligen finansieras med fredslotteriet.
Motionärerna ställer sig tveksamma till lämpligheten att låta denna
verksamhet vila på en så osäker grund; de noterar för övrigt att något nytt
fredslotteri inte kommer att anordnas 1987. Vad som äventyras är, menar
motionärerna, bl. a. den information som organisationerna ger till sina egna
medlemmar och till allmänheten om svensk säkerhetspolitik i vid bemärkelse
och vidare den insats som många organisationer gör i ett internationellt
sammanhang. Motionärerna behandlar också det statliga stöd som ges till
studier och forskning om säkerhetspolitik och nedrustning inom enskilda
organisationer och anser det rimligt att ge ett kontinuerligt och väsentligt
ökat stöd till sådant arbete och inte låta det vara beroende av lotteriverksamhet.
Enligt motionärerna bör regeringen sammanfattningsvis göra en mer
långsiktig utfästelse när det gäller finansieringen av de insatser som görs av
folkrörelser m.fl. inom detta område. Under perioden fram till 1990 bör

anslaget för ifrågavarande ändamål räknas upp i etapper till 25 milj. kr. Som
ett första steg bör anslaget i årets budgetproposition ökas från föreslagna
5 607 000 kr. till 15 000 000 kr. Vidare bör anslagets beteckning ändras till F

3. Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden
m. m.

Intresset för nedrustningsfrågor och fredsinformation har ökat mycket
kraftigt under senare år. En bred och stark opinion på detta område spelar
enligt utskottets mening en viktig roll bl. a. för utsikterna till framgång i det
internationella nedrustningsarbetet. Informationsarbetet i freds- och nedrustningsfrågor
har sålunda stor politisk betydelse. Av de många institutioner
och organisationer som är verksamma inom detta område är det, som
framgår av budgetpropositionen, endast ett fåtal som erhåller ett generellt
stöd, s. k. organisationsbidrag. Övriga är hänvisade till att söka bidrag för
särskilda projekt ur anslagsposten för nedrustningsinformation. Därutöver
har fredslotterierna under ett par år inneburit välkomna resurstillskott för
många organisationer i Sverige som har anledning att i sin verksamhet
informera om fred och nedrustning. Nettoöverskottet av dessa lotterier har
dock sjunkit varje år, från 24 milj. kr. 1984 till 2 milj. kr. 1986, och något nytt
lotteri avses inte arrangeras 1987. Utskottet delar motionärernas uppfattning
om den stora betydelse folkrörelsernas verksamhet har inom detta område
och anser att dessa insatser bör bli föremål för utökat och mer kontinuerligt
stöd än vad som hittills varit fallet via den s. k. fredsmiljonen och fredslotteriet.
Därigenom torde även kunna uppnås en jämnare och stabilare effekt av
det statliga stödet. Utskottet föreslår sålunda, i likhet med motionens
yrkande 1, en höjning av anslaget F 3 utöver regeringens förslag med
9 393 000 kr. till 15 000 000 kr. Motion U301 yrkande 2 och motion U403
yrkandena 2 och 3 avstyrks följaktligen. I avvaktan på den översyn som för
närvarande görs av folkrörelseutredningen beträffande bl. a. grundbidrag
och projektbidrag avstår utskottet från att närmare uttala sig om fördelningen
på delposter av den föreslagna ökningen utan överlåter åt regeringen att
på sedvanligt sätt fördela dessa medel. Anslaget bör dock ges en ny
beteckning, Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden
m. m., för att markera att visst stöd till enskilda organisationers
studier och forskning - som tidigare kunnat erhålla bidrag från
fredslotteriet - framdeles skall kunna utgå från detta anslag. Yrkande 3 i
motion U307 bifalls därmed.

Vad gäller yrkande 2 i motion U307 finns det, som ovan redan framgått,
enligt utskottets mening anledning att räkna med ett ökat behov av
kontinuerligt stöd över statsbudgeten för informationsändamål av detta slag.
En etappvis uppräkning, såsom förordas i motionen, bör därför ske.

I motion U302 yrkande 1 hemställs att Fredslotteriet bör få fortsätta sin
verksamhet.

Den av utskottet ovan föreslagna höjningen av anslaget F 3 innebär
kraftigt ökade resurser för bl. a. sådana ändamål som Fredslotteriet hittills
bidragit till att finansiera. Något behov att för närvarande arrangera
ytterligare fredslotteri synes därmed inte föreligga. Yrkande 1 i motion U302
avstyrks.

I samma motion framförs önskemålet att regeringen skall återkomma med

UU 1986/87:11

förslag om bidragssystem till fredsorganisationerna.

Som ovan redovisats har folkrörelseutredningen (C 1986:01) bl. a. fått i
uppdrag att göra en översyn av de kriterier som gäller vid fördelningen av
projektbidragen för information om freds- och nedrustningssträvanden.
Utskottet har för sin del tidigare uttalat (UU 1985/86:16) att översynen också
borde gälla grundbidragen till organisationerna och att den även bör kunna
omfatta olika aspekter på frågan om generella bidrag. Yrkande 2 i motion
U302 får därmed anses besvarat.

I motionerna U304, U308, U309 samt U403 yrkande 4 hemställs om
ytterligare bidrag till Den stora fredsresan. I motion U302 föreslås att
Centerns fredsråd, i motion U306 Världsfederalisterna, i motion U310
Samarbete för fred och i motion U403 yrkande 5 att Svenska fredskommittén
skall beviljas anslag.

Utskottet har tidigare i detta betänkande redovisat ansökningsförfarandet
och beslutsgången vad beträffar bidrag från anslaget för information om
freds- och nedrustningssträvanden m. m. Enligt utskottets mening bör det
överlåtas åt regeringen att liksom hittills pröva och besluta om inkomna
ansökningar. Motionerna U302 yrkande 3, U304, U306, U308, U309, U310
och U403 yrkandena 4 och 5 avstyrks därmed.

I motion U403 yrkande 6 föreslås att 2 milj. kr. skall anslås för fredsarbetet
i skolorna.

I målen och riktlinjerna för grundskolan och gymnasieskolan anges bl. a.
internationella förhållanden, internationellt samarbete och fred som viktiga
frågor att ta upp i undervisningen. 1 kursplanerna för vissa ämnen, t. ex.
samhällskunskap, har detta speciellt understrukits. Några medel har emellertid
inte anvisats specifikt för detta ändamål och föreslås inte heller i årets
budgetproposition, bil. 10 (Utbildningsdepartementet). Utskottet är för sin
del heller inte berett förorda särskilda bidrag över statsbudgeten till denna
verksamhet. Det kan i detta sammanhang erinras om att SÖ nyligen som
bidrag till fredsundervisningen och det internationella kontaktarbetet i
skolan erhållit 200 000 kr. ur Olof Palmes Minnesfond för internationell
förståelse och gemensam säkerhet.

Motion U403 yrkande 6 avstyrks.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motion 1986/87:U301 yrkande 2 och
motion 1986/87:U403 yrkandena 2 och 3, med anledning av proposition
1986/87:100 i denna del och med bifall till motion 1986/87:U307
yrkandena 1 och 3 till Information, studier och forskning om freds- och
nedrustningssträvanden m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 15 000 000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1986/87:U307 yrkande 2,

3. att riksdagen avslår motion 1986/87:U302 yrkande 3, motion
1986/87:U304, motion 1986/87:U306, motion 1986/87:U308, motion
1986/87:U309, motion 1986/87:U310och motion 1986/87:U403 yrkande
4,

4. att riksdagen avslår motion 1986/87:U403 yrkande 5,

UU 1986/87:11

res. 3 (m)
s. y. (vpk)

res. 3 (m)

res. 4 (vpk)

5. att riksdagen avslår motion 1986/87:U302 yrkande 1,

6. att riksdagen förklarar motion 1986/87:U302 yrkande 2 besvarat
med vad utskottet anfört,

7. att riksdagen avslår motion 1986/87:U403 yrkande 6.

10. Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI) (F 4)

Propositionen (s. 150—151)

SIPRI begär för budgetåret 1987/88 ett anslag av 17 899 000 kr., vilket skulle
innebära en ökning i förhållande till innevarande budgetår med knappt 3
milj. kr. Det begärda beloppet avser - förutom pris- och löneomräkning -medel för ytterligare två forskare samt för att täcka de merkostnader som
följer av den internationella löneutvecklingen för forskare. Av SIPRI:s
lönesumma avser ca 30 % internationellt rekryterade forskare.

För budgetåret 1987/88 beräknar regeringen med utgångspunkt i ett
ettårigt huvudförslag om 2 %, en pris- och löneomräkning om totalt 475 000
kr. Därutöver beräknar regeringen en anslagsökning på 300 000 kr. för att
täcka de merkostnader som följer av den internationella löneutvecklingen.

Motion

I motion 1986/87:U403 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkande 7 hemställs

7. att riksdagen beslutar bevilja SIPRI:s anslagsframställning och anslå
17,8 milj. kr. kommande budgetår.

Utskottet

SIPRI har i sin anslagsframställning för det kommande budgetåret begärt
17 899 000 kr. Som framgår av propositionen skulle detta innebära en ökning
med knappt 3 milj. kr. avsedd bl. a. för att möjliggöra inrättandet av
ytterligare forskartjänster.

Utskottet är inte berett att förorda ytterligare medel för personalförstärkningar
eller andra utökningar av verksamheten.

Yrkande 7 i motion U403 avstyrks därför.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:U403 yrkande 7 och
med bifall till proposition 1986/87:100 i denna del till Bidrag till
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 15 766 000 kr.

11. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och
nedrustning (F 5)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt F 5 och hemställer

att riksdagen till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning
och nedrustning för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
21 273 000 kr.

UU 1986/87:11
res. 5 (vpk)

res. 6 (vpk)

12. Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet (F 6) UU1986/87:11

Propositionen (s. 154-155)

Forskningsavdelningen vid utrikespolitiska institutet (UI) omfattar i dag sex
forskartjänster. Genom utbytesverksamhet har UI under år 1986 tillförts 12
gästforskare som möjliggjort en avsevärd ökning av forskningsvolymen.
Forskningsresultaten redovisas och sprids genom vetenskapliga publikationer
och internationella tidskrifter, genom utgivning av böcker samt genom
seminarier och konferenser.

Regeringen anser det angeläget att institutets forskningsverksamhet
klarare inriktas på för Sveriges utrikes-, säkerhets- och nedrustningspolitik
särskilt relevanta regioner och problem. Verksamheten bör i första hand
syfta till att utveckla en kvalificerad kompetens inom ett fåtal sakområden.
Regeringen beräknar en ökning av anslaget med 70 000 kr.

Motion

I motion 1986/87:U303 av Gunnar Björk i Gävle m.fl. (c) yrkande 2
hemställs

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om förstärkning av forsknings- och informationsinsatser
vid utrikespolitiska institutet.

Utskottet

I motion U303 framförs förslag om förstärkning av utrikespolitiska institutets
resurser för information och forskning om förhållandena i tredje världen.

Det anförs i propositionen att utrikespolitiska institutets forskningsverksamhet
i första hand bör syfta till att utveckla en kvalificerad kompetens inom
ett fåtal sakområden av relevans för Sveriges utrikes-, säkerhets- och
nedrustningspolitik.

Utskottet delar denna bedömning.

Utrikespolitiska institutets informationsverksamhet - dess skriftserie och
seminarier - uppmärksammar också situationen i u-länderna, särskilt då
dessa spelar en roll i ett bredare internationellt skeende. Huvuduppgiften för
institutet är emellertid inte att informera om enskilda länder utan om
internationella relationer och problemområden.

En fortlöpande informations- och utredningsverksamhet om u-länderna
bedrivs, förutom av SIDA, också av specialiserade institutioner som
Nordiska afrikainstitutet och Latinamerikainstitutet.

Om även utrikespolitiska institutet skulle ges i uppdrag att ägna sig åt mer
systematisk forsknings- och informationsverksamhet om u-länderna skulle
detta kräva att ytterligare resurser tillfördes institutet, något som utskottet
inte är berett att förorda.

Yrkande 2 i motion U303 avstyrks därför.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 2 030 000
kr,

2. att riksdagen avslår motion 1986/87:U303 yrkande 2.
Stockholm den 5 mars 1987

På utrikesutskottets vägnar
Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s), Gunnel Jonäng (c), Sture Ericson (s), Axel
Andersson (s), Maj-Lis Lööw (s), Sten Sture Paterson (m), Bengt Silfverstrand
(s), Karl-Erik Svartberg (s), Rune Ångström (fp). Anita Bråkenhielm
(m), Nils T Svensson (s), Britta Hammarbacken (c), Maria Leissner (fp),
Ivar Virgin (m) och Oswald Söderqvist (vpk).

Reservationer

1. Medel för tillfällig förstärkning av
nedrustningsdelegationen i Genéve

Sten Sture Paterson, Anita Bråkenhielm och Ivar Virgin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”avstyrks därmed” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser för sin del att det är ytterst angeläget att erforderliga
resurser ställs till den svenska förhandlingsdelegationens förfogande under
den tid ordförandeskapet i kemivapenförhandlingarna innebär en extra
arbetsbelastning. Såsom föreslås i motion U301 bör därför 250 000 kr. från
anslaget F 3. Informations- och nedrustningssträvanden överföras till anslaget
A 1, Utrikesförvaltningen, för detta ändamål. Motion U301 yrkande 1
bifalls därmed.

dels att utskottets hemställan under punkt 1 moment 1 bort ha följande
lydelse:

1. att riksdagen med ändring av budgetpropositionens förslag och
med bifall till motion 1986/87:U301 yrkande 1 till Utrikesförvaltningen
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 1 013 826 000 kr.,

2. Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB)

Oswald Söderqvist (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”ovan anförts” bort ha följande lydelse:

Sverige har små möjligheter att påverka hur de medel som ställs till IDB:s
förfogande används. Vårt land har ingen egen representant i denna

UU 1986/87:11

organisation och vårt bidrag väger lätt vid omröstningar i IDB. Att, som det
uttrycks i budgetpropositionen, Sverige regelbundet motsätter sig lån från
IDB till vissa länder innebär ju inte att dessa lån stoppas. Och hela IDB:s
historia visar att banken använts som ett medel för att främja USA:s politik i
Latinamerika med allt vad det innebär.

Det direkta utvecklingsbiståndet till enskilda länder och organisationer i
Latinamerika är, som framgår av propositionen, numera betydande. Det är
bättre att de medel som nu kanaliseras till IDB används till att förstärka och
utvidga sådan verksamhet.

Utskottet tillstyrker därmed det förslag som framförs i yrkande 5 i motion
U218.

dels att utskottets hemställan under punkt 6 bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motion I986/87:U218 yrkande 5 avslår
budgetpropositionens förslag om medelsanvisning till IDB för budgetåret
1987/88.

3. Anslaget för information om freds- och
nedrustningssträvanden m. m.

Sten Sture Paterson, Anita Bråkenhielm och Ivar Virgin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om den stora betydelse folkrörelserna
har inom detta område. En viss ökning av anslagen till deras
verksamhet är befogad samtidigt som det är viktigt att de kan bevara sin
karaktär av folkrörelser och inte blir helt beroende av statliga anslag.
Utskottet finner den i budgetpropositionen föreslagna ökningen av anslaget
till folkrörelsernas informationsverksamhet om fred och nedrustning väl
avvägd. Som framhålls i motion U301 bör dock från detta anslag 250 000 kr.
överföras till anslaget A 1, Utrikesförvaltningen, för att möjliggöra en
angelägen förstärkning av den svenska förhandlingsdelegationen vid nedrustningsdelegationen
i Genéve under den tid Sverige fungerar som ordförande
för förhandlingarna om förbud mot tillverkning och lagring av kemiska
vapen.

Utskottet tillstyrker sålunda förslaget i motion U301 yrkande 2. Motion
U403 yrkandena 2 och 3 samt motion U307 yrkandena 1 och 2 avstyrks
därmed.

dels att utskottets hemställan under punkt 9 momenten 1 och 2 bort ha
följande lydelse:

1. att riksdagen med avslag på motion 1986/87:U307 yrkande 1 och
motion 1986/87: U403 yrkandena 2 och 3, med ändring av budgetpropositionens
förslag, med anledning av motion 1986/87:U307
yrkande 3 och med bifall till motion 1986/87:U301 yrkande 2, till
Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
5 357 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1986/87:U307 yrkande 2,

UU 1986/87:11

4. Stödet till fredsorganisationerna

UU 1986/87:11

Oswald Söderqvist (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”avstyrks därmed” bort ha följande lydelse:

Principerna för fördelning av stödet till olika fredsorganisationer är oklara
och de bedömningar som ligger till grund för om en viss organisation skall få
eller inte få bidrag redovisas inte på ett tillfredsställande sätt. Så är t. ex. fallet
med Svenska Fredskommittén, en av de äldsta fredsorganisationerna i
Sverige. Den har funnits sedan 1950-talet och har ett omfattande organisationsnät
och en livlig verksamhet över hela landet. Den har också från början
varit medlem i Sveriges Fredsråd.

Det är tillfredsställande att en översyn skall ske av principerna för
bidragsfördelningen. Det bör leda till en klar redovisning för de grunder som
ligger bakom olika beslut i anslagsfördelningen till fredsorganisationer.

Utskottet tillstyrker därmed det förslag som framförs i motion U403
yrkande 5. Övriga här berörda motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under punkt 9 mom. 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med ändring av budgetpropositionens förslag
bifaller motion 1986/87:U403 yrkande 5.

5. Fredsarbetet i skolan

Oswald Söderqvist (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”yrkande 6 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det därför väl motiverat att ett särskilt anslag för
fredsinformation i skolorna utgår till SÖ. Det är så mycket mera angeläget
som skolområdet i årets budgetproposition drabbas av kraftiga nedskärningar.
Det är stor risk att ett ämnesområde som information om freden i ett
sådant läge kommer i kläm. Detta måste undvikas och ett specialdestinerat
anslag därför beviljas. Därmed tillgodoses yrkande 6 i motion U403.

dels att utskottets hemställan under punkt 9 mom. 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1986/87:U403 yrkande 6.

6. Bidrag till Stockholms
internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

Oswald Söderqvist (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”avstyrks därför.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de krav på ökade anslag som framförts av SIPRI är väl
motiverade inte minst mot bakgrund av nedrustningssträvandena och vikten
av att skapa opinion i fredsfrågorna.

Utskottet tillstyrker därmed det förslag som framförs i yrkande 7 i motion
U403.

dels att utskottets hemställan under punkt 10 bort ha följande lydelse:

att riksdagen med ändring av budgetpropositionens förslag och med
bifall till medelsförslaget i motion 1986/87:U403 yrkande 7 till Bidrag
till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 17 800 000 kr.

Särskilt yttrande

Oswald Söderqvist (vpk) anför:

Det är mycket tillfredsställande att anslaget till fredsarbete i Sverige nu får en
kraftig höjning. Det är också bra att utrikesutskottet föreslår att nivån på
anslaget skall behållas genom etappvisa uppskrivningar i framtiden.

Beslutet tillgodoser det krav som vpk drivit under många år, men tidigare
inte fått stöd för från något av de övriga riksdagspartierna. Det har efter
regeringsskiftet 1982 vid alla riksdagsbehandlingar av anslaget till fredsarbetet
varit möjligt att genomföra denna höjning, som socialdemokraterna
tillsammans med vpk argumenterade för under de borgerliga regeringarna.
Om så skett hade jippobetonade finansieringsvägar som Fredslotteriet inte
behövt användas, en svaghet som ju nu också med rätta påpekas i motion
U307. Av någon anledning har vpk inte tillfrågats när det gällt att stödja
denna flerpartimotion under allmänna motionstiden, fastän partiets åsikt i
frågan är väl känd. Det är emellertid glädjande att alla partier nu anslutit sig
till vpk:s ståndpunkt och att de som arbetar för freden i Sverige får det ökade
stöd som de så väl förtjänar.

UU 1986/87:11