om vissa anslag m.m. för budgetåret 1981/82 inom utrikesdepartementets område (prop. 1980/81:100, bilaga 6) (Betänkande 1980/81:UU19 Utrikesutskottet)

UU 1980/81:19

Utrikesutskottets betänkande
1980/81:19

om vissa anslag m. m. för budgetåret 1981/82 inom utrikesdepartementets
område (prop. 1980/81:100, bilaga 6)

I betänkandet behandlas regeringens framställning i budgetproposition
1980/81:100, bilaga 6 (utrikesdepartementet) avseende anslagsbehov m. m.
under littera A (Utrikesdepartementet m. m.), B (Bidrag till vissa internationella
organisationer), D (Information om Sverige i utlandet) och E
(Diverse) samt därtill hörande motioner.

Utrikesdepartementet m. m.

1. Utrikesförvaltningen (Å 1)

Propositionen

I proposition 1980/81:20 angående besparingar i statsverksamheten
anmälde regeringen vissa besparingsåtgärder inom utrikesförvaltningens
område, uppgående till sammanlagt 8 milj. kr. för det kommande
budgetåret. Dessa besparingar skulle bl. a. åstadkommas genom en indragning
av 3-5 utlandsmyndigheter. I föreliggande budgetproposition anmäler
regeringen att indragning kommer att ske av generalkonsulaten i Genua, San
Francisco och Sydney. Vidare kommer ambassaden i Montevideo att ställas
under ledning av en sidoackrediterad ambassadör, varvid dock ett ambassadkansli
med lokalanställd personal kommer att finnas kvar.

Det pågående försöket med bevakning av vissa länder av en i Stockholm
baserad ambassadör har utvidgats till att omfatta även vissa stater i Karibien.
En fortsättning av försöksverksamheten kan komma att bli aktuell även i
andra områden då betydande besparingar jämfört med en på platsen
etablerad ambassad uppnås. Samtidigt avlastas de tidigare sidoackrediterade
ambassadörerna i området.

Sammantaget redovisas en minskning av antalet handläggare med fem
tjänster i förhållande till innevarande budgetår.

I propositionen anmäls vidare att en intern sparutredning för utrikesförvaltningen
kommer att tillsättas. Utredningen skall redovisa alternativa
vägar för att under en femårsperiod spara 50 milj. kr. i fast penningvärde
samt konsekvenserna härav. Behovet av personalförstärkningar kommer att
fortsatt äga rum genom omfördelning av befintliga resurser. En del av
intäkterna från utlandsmyndigheternas avgiftsbelagda kommersiella verksamhet
kommer att vid behov utnyttjas för lokalanställning av personal för
kommersiella uppdrag.

Utrikesdepartementet planerar vidare en höjning av vissa expeditionsav -

1 Riksdagen 1980181. 9 sami. Nr 19

UU 1980/81:19

gifter som uttas vid beskickningar och konsulat. Regeringen begär riksdagens
bemyndigande att föreskriva om en höjning av dessa avgifter.

Motioner

Utskottet behandlar under denna anslagspost
dels motion 1980/81:693 av Ulla Tillander (c) vari hemställs
att riksdagen begär att regeringen gör en översyn av vårt lands
utlandsrepresentation i syfte att uppnå besparingar,

dels motion 1980/81:910 av Karin Ahrland och Eva Winther (fp) vari
hemställs

att riksdagen begär att regeringen inom FN verkar för en konvention i syfte
att undanröja formella hinder för medföljande familjemedlem till person i
internationell tjänst att söka arbete i värdlandet.

Utskottet

1 sin behandling av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten
i vad avser utrikesdepartementets verksamhetsområde behandlade
och tillstyrkte utskottet de besparingsåtgärder som då förutskickades (UU
1980/81:17). Utskottet angav därtill ytterligare en rad områden inom vilka
besparingar borde kunna vidtas.

I motion 693 heter det bl. a. att möjligheterna till kommunikation länder
emellan numera är så väl tillgodosedda att en reducerad utrikesrepresentation
torde kunna fylla vårt lands behov av kontakter. Motionären yrkar
därför på en översyn av utrikesrepresentationen i syfte att uppnå besparingar.

Som framgår av budgetpropositionen avser regeringen tillsätta en intern
sparutredning för utrikesförvaltningen. Utskottet, som redan vid behandlingen
av besparingsproposition 1980/81:20 hade tillfälle att ta del av
regeringens planer härvidlag, välkomnar tillsättandet av denna utredning.
Samtidigt vill utskottet erinra om vad utskottet framhöll i sitt betänkande UU
1980/81:17, nämligen att kostnaderna för utrikesförvaltningens verksamhet
till den helt övervägande delen består av utgifter för personal och lokaler i
Sverige och utomlands. Väsentliga besparingar kan därför svårligen göras
annat än på personal- och lokalsidan. Detta gör att besparingsåtgärder inom
utrikesförvaltningen på ett direkt sätt är kopplade till våra möjligheter att
föra en lyhörd och aktiv utrikespolitik och att främja svenska intressen
utomlands. I en internationell situation som präglas av ökade politiska
spänningar och hårdnande kommersiell konkurrens och i ett läge där Sverige
vidtar ett brett register av åtgärder för att främja den svenska exporten i syfte
att på sikt nå balans i den svenska ekonomin, måste omfattningen av de
indragningar som kan göras i utrikesförvaltningens verksamhet noga vägas
mot de övergripande nationella intressen som kan komma att påverkas.

UU 1980/81:19

Därför är det enligt utskottets mening angeläget att kommande förslag till
besparingar inom utrikesförvaltningen relateras till en realistisk uppfattning
om Sveriges framtida behov på det internationella området. Som utskottet
framhöll i sitt ovannämnda betänkande är det bl. a. viktigt att de
erfarenheter och slutsatser som 1978 års utredning om utrikesrepresentationen
kommer fram till tas till vara i det fortsatta besparingsarbetet inom
utrikesförvaltningen.

Med det ovan anförda får motion 693 anses besvarad.

I motion 910 föreslås att regeringen inom FN verkar för en konvention i
syfte att undanröja formella hinder för medföljande familjemedlem till
person i internationell tjänst att söka arbete i värdlandet.

Detta är en fråga som ägnats åtskillig uppmärksamhet under senare år. 1
regeringens proposition 1975/76:96 om ändrad organisation för utrikesdepartementet
m. m. - behandlad av utskottet i betänkande UU 1975/76:12 —
redovisades en undersökning av möjligheterna för medföljande make att få
förvärvsarbete utomlands. Resultatet av undersökningen var inte uppmuntrande.
Regeringen fortsätter emellertid sina strävanden på området.
Utlandsmyndigheterna har instruktion om att underlätta medföljandes
yrkesverksamhet. Utrikesdepartementet följer också nära EG:s arbete på
gemensamma riktlinjer på området.

Regeringen har vidare i samråd med övriga nordiska regeringar prövat
möjligheterna att inom Europarådets ram ingå en konvention i syfte att
underlätta medföljande makars yrkesarbete, men intresset bland andra
medlemsländer visade sig inte vara tillräckligt stort. Regeringen avser också,
efter samråd i den nordiska kretsen, undersöka utsikterna att komma vidare i
frågan inom FN:s ram. Det är dock troligt att ett stort antal av FN:s
medlemsländer av olika skäl inte anser frågan lika angelägen som de nordiska
länderna gör.

Ännu en framkomstväg är - som motionärerna framhåller - bilaterala
avtal. Regeringen är inställd på att ytterligare pröva den möjligheten.
Utskottet anser att det därvid är viktigt att Sverige å sin sida kan erbjuda
ifrågavarande kategori utländska medborgare motsvarande behandling
här.

Utskottet delar motionärernas åsikt att det är angeläget att ge medföljande
makartill personer i internationell tjänst möjlighet till förvärvsarbete. Det är
viktigt ur jämställdhetssynpunkt, men det är också viktigt för rekryteringen
till och därmed även effektiviteten hos de institutioner som har uppdrag att
fullgöra utomlands. Det är därför enligt utskottets mening angeläget att
regeringen såväl bilateralt som i FN och i andra internationella organisationer
söker utnyttja sina möjligheter att få gehör för denna fråga.

Motion 910 får därmed anses besvarad.

1* Riksdagen 1980/81. 9 sami. Nr 19

UU 1980/81:19

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkten A 1 och hemställer

att riksdagen

1. till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1981/82 anvisar ett
förslagsanslag av 559856000 kr.,

2. bemyndigar regeringen att föreskriva om avgifter för expeditioner
som utfärdas av utlandsmyndigheterna,

3. förklarar motionerna 1980/81:693 och 910 besvarade med vad
utskottet anfört.

2 a) Övriga anslagsposter under Utrikesdepartementet (A 2-A 12)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna A 2-A 12 och
hemställer

1. att riksdagen för budgetåret 1981/82 anvisar

a) till Utlandstjänstemännens representation ett reservationsanslag
av 7 800 000 kr.,

b) till Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för
utrikesrepresentationen ett reservationsanslag av 23 000 000
kr.,

c) till Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat ett
reservationsanslag av 12 590 000 kr.,

d) till Kursdifferenser ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

e) till Ersättning åt olönade konsuler ett förslagsanslag av
4 750 000 kr.,

f) till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell
organisation ett förslagsanslag av 23 325 000 kr.,

g) till Kostnader för vissa nämnder m. m. ett förslagsanslag av
200 000 kr.,

h) till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 1 100 000 kr.,

i) till Extra utgifter ett reservationsanslag av 380 000 kr.,

j) till Kostnader för officiella besök m. m. ett förslagsanslag av
3 840 000 kr.,

k) till Län till personal inom utrikesförvaltningen m. m. ett
reservationsanslag av 7 000 000 kr.,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten
m. m. inom de kostnadsramar som förordats under
avsnitt A 3 i propositionen.

UU 1980/81:19

Bidrag till vissa internationella organisationer
2 b) Förenta Nationerna m. fl. anslag (B 1-B 5)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna B 1-B 5 och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1981/82 anvisar

1. till Förenta Nationerna ett förslagsanslag av 43 500 000 kr.,

2. till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD) ett förslagsanslag av 21 300 000 kr.,

3. till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) ett förslagsanslag
av 7 700 000 kr.,

4. till Europarådet ett förslagsanslag av 10 826 000 kr.,

5. till Övriga internationella organisationer m. m. ett förslagsanslag
av 440 000 kr.

Information om Sverige i utlandet

3. Svenska institutet m. fl. anslag (D 1-D 3)

Under behandlingen av anslaget till Sveriges Radios programverksamhet
för utlandet (D 2) har utskottet underrättats om att regeringens avsikt varit
att den särskilda kompensationen till utlandsradion för den allmänna
kostnadsutvecklingen, i likhet med vad som är fallet för Sveriges Radio i
övrigt, bör beräknas med utgångspunkt i basbeloppet enligt lagen om allmän
försäkring och inte, som det heter i propositionstexten, efter konsumentprisindex
(KPI). Någon ändring av det i propositionen angivna rambeloppet
för kompensation för prisutvecklingen till utlandsprogrammet föranleds inte
härav under budgetåret 1981/82.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag vid punkterna D 1-D 3
och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1981/82 anvisar

1. till Svenska institutet ett reservationsanslag av 31 500 000 kr.,

2. till Sveriges Radios programverksamhet för utlandet ett reservationsanslag
av 26 767 000 kr.,

3. till Övrig information om Sverige i utlandet ett reservationsanslag
av 8 530 000 kr.

UU 1980/81:19

Diverse

4. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. fl. anslag

(E 1-E 2)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna E 1-E 2 och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1981/82 anvisar

1. till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m.
ett förslagsanslag av 3 312 000 kr.,

2. till Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna
utsedda svenska stipendiater ett reservationsanslag av 60 000
kr.

5. Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor

(E 3)

Propositionen

Under denna anslagspost upptas bidrag bl. a. till Utrikespolitiska institutet,
Svenska FN-förbundet och Svenska UNICEF-kommittén. För dessa
tre organisationer föreslås höjningar av bidragen med sammanlagt 410 000
kr. Anslaget till UNICEF-kommittén skall enligt regeringens förslag
avräknas mot biståndsanslaget.

Vidare föreslås oförändrade bidrag till Svenska sektionen av Internationella
kvinnoförbundet för fred och frihet. Svenska freds- och skiljedomsföreningen,
Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund, Kristna fredsrörelsen
samt Institutet för Europainformation.

Engångsbidrag om 50 000 kr. resp. 22 000 kr. föreslås utgå till Arbetsgruppen
för Svensk folkriksdag för nedrustning och Svenska Pugwashgruppen.

Sammantaget föreslås anslagsposten nästkommande budgetår uppgå till
4 794 000 kr.

Motioner

Utskottet behandlar i detta sammanhang

dels motion 1980/81:1202, yrkande 5, av Olof Palme m. fl. (s) vari
hemställs

5. att riksdagen till Bidrag till information om internationell nedrustning
(utrikesdepartementet) för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 4 milj. kr.,

dels motion 1980/81:1209, yrkande 9, av Lars Werner m. fl. (vpk) vari
hemställs att riksdagen beslutar
9. att till proposition 1980/81:100, bil. 6, under E 6. Bidrag till information

UU 1980/81:19

om internationell nedrustning och fred anvisa ett reservationsanslag om 10
milj. kr.

Utskottet

Yrkanden om särskilda anslag för information om internationell nedrustning
har tidigare behandlats av utskottet, senast i UU 1979/80:19. Utskottet
framhöll därvid att det knappast var möjligt att i ett slag finna effektiv
användning för så stora ökningar som föreslogs i de då aktuella motionerna.

Samma argument gör sig gällande i dag. Därtill kommer att utskottet i ett
budgetläge som kräver en generell återhållsamhet i statsutgifterna inte finner
det rimligt att föreslå riksdagen att helt nya anslag inrättas.

I ovannämnda betänkande underströk emellertid utskottet vikten av att
nedrustningsfrågor ges en framträdande plats i det utrikespolitiska informationsarbetet.
Berättigade önskemål om ökat utrymme för nedrustningsinformation
bör därför t. v. så långt det är möjligt tillgodoses inom ramen för
befintliga anslag, däribland anslaget E 3.

Med det ovan anförda avstyrks yrkande 5 i motion 1202 och yrkande 9 i
motion 1209.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motionerna 1980/81:1202, yrkande 5,
och 1980/81:1209, yrkande 9, och med bifall till proposition
1980/81:100 i denna del, till Information om mellanfolkligt
samarbete och utrikespolitiska frågor för budgetåret 1981/82
anvisar ett anslag av 4 794 000 kr.

6. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (E 4)
Propositionen

I propositionen föreslås för nästa budgetår ett anslag på 10 213 000 kr. till
SIPRI. I beloppet ingår, förutom pris- och löneomräkning, 412 000 kr. för
merkostnaderna till följd av SIPRI:s flyttning till nya lokaler samt 160 000 kr.
för inkallande av SIPRI:s vetenskapliga råd.

Motioner

Utskottet behandlar i detta sammanhang

dels motion 1980/81:1202, yrkande 4, av Olof Palme m. fl. (s) vari
hemställs

4. att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
(E 4, utrikesdepartementet) för budgetåret 1981/82 anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 1 milj. kr. förhöjt reservationsanslag
av 11213 000 kr.,

res. 1 (s)

UU 1980/81:19

dels motion 1980/81:1209, yrkande 8, av Lars Werner m. fl. (vpk), vari
hemställs att riksdagen beslutar
8. att till proposition 1980/81:100, bil. 6, E 4. Bidrag till Stockholms
internationella fredsforskningsinstitut, anvisa ett med 2 513 000 kr. till
12 726 000 kr. förhöjt belopp.

I s-motionen framhålls att det mot bakgrund av den internationella
utvecklingen på rustningsområdet är angeläget att SIPRI:s verksamhet byggs
ut. Motionärerna ger särskilt stöd åt SIPRI:s planer på att inleda ett mer
omfattande forskningsprojekt om europeiska säkerhetsproblem.

Utskottet

SIPRr befinner sig, efter de av förra riksmötet beslutade förändringarna av
SIPRLs organisation och verksamhetsformer (prop. 1979/80:106, UU
1979/80:21), i en period av inre omorganisation och konsolidering. En ny
direktör för institutet har utsetts och kommer att tillträda senare i år. Under
förestående budgetår kommer SIPRLs vetenskapliga råd att inkallas för
första gången sedan 1971.

Utskottet finner det inte möjligt att i nuvarande budgetläge förorda någon
höjning av anslagen till SIPRI utöver pris- och löneomräkning och ersättning
för merkostnaderna i samband med flyttning till nya lokaler.

Mot bakgrund av det här anförda avstyrker utskottet motionerna 1202 och
1209 i ifrågavarande delar.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motionerna 1980/81:1202, yrkande 4,
och 1980/81:1209, yrkande 8, och med bifall till proposition
1980/81:100 i denna del, till Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut för budgetåret 1981/82 anvisar ett
reservationsanslag av 10 213 000 kr.

7. Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll (E 5)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt E 5 och hemställer

att riksdagen till Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och
kontroll för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
8 435 000 kr.

Stockholm den 17 februari 1981

res. 2 (s)

På utrikesutskottets vägnar
ALLAN HERNELIUS

UU 1980/81:19

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Allan Hernelius (m), Gertrud
Sigurdsen (s), Torsten Bengtson (c), Sture Palm (s), Linnea Hörlén (fp), Olle
Göransson (s), Ingrid Sundberg (m), Sture Ericson (s), Per-Olof Strindberg
(m), Sture Korpås (c), Carl Lidbom (s), Paul Grabo (c), Maj-Lis Lööw (s)
och Rune Ångström (fp).

Reservationer

Gertrud Sigurdsen, Sture Palm, Olle Göransson, Sture Ericson, Carl
Lidbom och Maj-Lis Lööw (alla s) har avgivit följande två reservationer:

1. Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor

(E3)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Yrkanden
om” och slutar med ”i motion 1209.” bort ha följande lydelse:

Ett brett och aktivt folkligt engagemang i nedrustningsfrågorna är en viktig
förutsättning för effektiva svenska insatser vid de internationella nedrustningsförhandlingarna.
Våra stora folkrörelser och andra ideella organisationer
kan inom vårt land och internationellt göra betydelsefulla insatser i ett
sådant informationsarbete.

Även om några av de organisationer som engagerat sig i informationsarbetet
kring nedrustningsfrågorna erhåller visst statsstöd via UD-anslaget E 3
är denna verksamhet av synnerligen blygsam omfattning. En breddning av
informationen förutsätter att de stora folkrörelserna deltar. De fackliga
organisationerna, de politiska partierna, kooperationen, de religiösa samfunden
och de till dessa folkrörelser knutna studieförbunden bör stimuleras
att ägna nedrustningsfrågorna större intresse.

Vi upplever i dag inom folkrörelserna ett växande intresse för fredsfrågan.
Nedrustningsproblematiken engagerar allt fler. Detta ökade engagemang
och intresse bör mötas med ökade informationsinsatser från samhällets sida.
Det bör inte vara någon svårighet att finna mycket god användning redan
under det kommande budgetåret för det i motionen föreslagna anslaget.
Bland projekt som bör komma i fråga är den internationella ekumeniska
konferens kring nedrustningsfrågorna under våren 1982 som ärkebiskopen
tagit initiativ till och som det senaste biskopsmötet ställde sig bakom.

Omfattningen av det statliga organisationsstödet i dessa frågor bör stegvis
byggas upp till ett belopp motsvarande en promille av militärutgifterna. Ett
särskilt anslag bör i detta syfte föras upp på UD:s huvudtitel benämnt Bidrag
till information om internationell nedrustning. För att få en effektiv
användning av informationsresurserna inom folkrörelserna krävs en god
planering av kampanjer och andra aktiviteter. Det kan därför vara rimligt att

UU 1980/81:19

steget mot ett promilleanslag tas i etapper under två eller tre budgetår. För
detta ändamål bör 4 milj. kr. avsättas under budgetåret 1981/82.

Med det ovan anförda tillstyrks yrkande 5 i motion 1202. Följaktligen
avstyrks yrkande 9 i motion 1209.

dels att utskottets hemställan under punkt 5 på s. 7 bort ha följande
lydelse:

1. att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 i denna del
till Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiskafrågor
för budgetåret 1981/82 anvisar ett anslag av 4 794 000
kr.,

2. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:1202, yrkande 5,
och med avslag på motion 1980/81:1209, yrkande 9, till Bidrag
till information om internationell nedrustning för budgetåret
1981/82 anvisar ett anslag av 4 000 000 kr.

2. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (E 4)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”SIPRI
befinner sig” och slutar med ”ifrågavarande delar.” bort ha följande
lydelse:

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, SIPRI, har under de
senaste åren varit föremål för en utredning angående institutets arbete och
organisation. Som ett resultat av denna utredning har nya stadgar för SIPRI
fastställts av regeringen från den 1 juli 1980 och förutsättningar därigenom
skapats för en aktivering och utökning av institutets forskning. I november
1980 flyttade SIPRI till nya lokaler som är avsevärt rymligare och bättre
anpassade till institutets verksamhet. En ny direktör för institutet har utsetts
och kommer att tillträda senare i år.

SIPREs styrelse bedömer det nu i konsekvens med denna förbättring av
arbetsbetingelserna som önskvärt att under den närmaste femårsperioden
genomföra en ungefärlig fördubbling av verksamhetens omfång. Detta skulle
leda till en förstärkning av SIPREs forskarstab till 25-30 personer, dvs. det
antal som ursprungligen förutsågs vid institutets tillkomst (SOU 1966:5).

Enligt styrelsens uppfattning bör en avsevärd del av dessa ökade resurser
avdelas till forskning rörande den europeiska säkerhetsproblematiken och
mot en breddning av forskningsinriktningen, bl. a. i samhälls- och beteendevetenskaplig
riktning. Dessutom anses det önskvärt att större resurser
inriktas på en mer lättfattlig och allmänt spridd publicering av forskningsresultaten.

Det är mot denna bakgrund - och mot bakgrund av den internationella
utvecklingen på rustningsområdet - förvånande att regeringen behandlat
SIPREs äskande för 1981/82 så kallsinnigt. Under innevarande budgetår

UU 1980/81:19

hade det för att bedriva ungefär oförändrad verksamhet behövts omkring 1,2
milj. kr. mer än som anslogs.

Denna nedskärning i storleksordningen 10 procent har främst drabbat
forskningsverksamheten och publiceringen av färdiga utredningar. Det av
regeringen för nästa budgetår föreslagna anslaget skulle leda till en
ytterligare krympning av verksamheten. Bland annat kommer antalet
forskare att minskas.

Genom omorganisationen och de nya lokalerna har förutsättningar
skapats för en förstärkning av verksamheten. Den servicebas som krävs för
ett effektivt forskningsarbete är nu uppbyggd. Det betyder att ökade anslag
ger hög utdelning i form av ytterligare forskningsinsatser, och en neddragning
drabbar forskningsverksamheten hårt.

SIPRI är i dag en i alla kretsar högt aktad oberoende forskningsinstitution.
Dess publikationer spelar en betydelsefull roll som informationskälla och
opinionsbildare i nedrustningsfrågor i ett mycket stort antal länder. SIPRI
har lyckats i sitt arbete att motverka supermakternas och militärblockens
dominans när det gäller forskning och informationsspridning i frågor som är
centrala för de internationella nedrustningsförhandlingarna.

Utskottet finner det angeläget att SIPRI:s verksamhet kan byggas ut och
ser med speciellt intresse på den planerade forskningen rörande europeiska
säkerhetsproblem och en bredare och lättillgänglig redovisning av forskningsresultaten.
Utöver vad regeringen föreslagit bör därför ytterligare 1
milj. kr. anslås till SIPRI.

Mot bakgrund av det här anförda tillstyrker utskottet motion 1202,
yrkande 4, och avstyrker följaktligen propositionen i denna del liksom
motion 1209, yrkande 8.

dels att utskottets hemställan under punkt 6 på s. 8 bort ha följande
lydelse:

att riksdagen med avslag på proposition 1980/81:100 i denna del
och motion 1980/81:1209, yrkande 8, och med bifall till motion
1980/81:1202, yrkande 4, till Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut för budgetåret 1981/82 anvisar ett
reservationsanslag av 11 213 000 kr.