Om vissa anslag inom finansdepartementets område (prop. 1987/88:100 bil. 9) (Betänkande 1987/88:NU27 Näringsutskottet)

Näringsutskottets betänkande
1987/88:27

om vissa anslag inom finansdepartementets område
(prop. 1987/88:100 bil. 9)

1987/88:27

Ärendet

I detta betänkande behandlas proposition 1987/88:100 (budgetpropositionen)
bilaga 9 (finansdepartementet) punkterna C 2, C 3 och D 10. Förslagen
under de angivna punkterna gäller anslag till näringsfrihetsombudsmannen,
statens pris- och kartellnämnd och försäkringsinspektionen. I anslutning
till dessa punkter finns yrkanden i sex motioner.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna. I fråga
om statens pris- och kartellnämnd har avgetts reservationer för dels anslagssänkning
med olika belopp (m resp. fp), dels ett visst uttalande om dess
planerade butiksregister (m), dels inrättande av konsumentdelegationer
inom myndigheten (vpk).

SJUNDE HUVUDTITELN

1. Näringsfrihetsombudsmannen

Regeringen har under punkt C 2 (s. 28 f.) föreslagit riksdagen att till
Näringsfrihetsombudsmannen [NO] för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag
av 7 672 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1987/88:N310 av Mona
Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
NO-ämbetet i avsikt att effektivisera detsamma till konsumenternas fromma.

Motionen

Tidigare missbruk av karteller och monopol har förbjudits. I dess ställe har
emellertid, säger motionären, trätt en selektiv marknadsföring varigenom
priskonkurrens undviks. Detta sker trots förekomsten av ett NO-ämbete.
Motionären hävdar att NO:s handläggningstider har tänjts ut från cirka två
månader i början av 1980-talet till på sistone drygt ett år. Tar NO tillräcklig
hänsyn till de små företagen, frågar hon, eller är det bekvämare att umgås
med de stora och etablerade? NO:s möjlighet att vid leveransvägran utfärda
leveransföreläggande betecknas som en ”papperstiger”, eftersom föreläg -

1 Riksdagen 1987188. 17 sami. Nr 27

gandet måste godkännas av leverantören. Tidningsreferat berättar om förekomst
av bruttoprisförelägganden utan motåtgärder, sägs det vidare, och
avslöjar leveransvägran, påtryckningar och hot. Priser går i onödan i höjden,
medan de med fri konkurrens skulle ha sänkts. ”Allt är NO:s bord!”

S.k. uppstickare som vill visa att det går att sänka priserna kraftigt måste,
anförs det, ges den chans som lagen garanterar. Den behövliga förändringsprocessen
måste underlättas, liksom den prissänkningsprocess som ett moderniserat
system för distribution från fabrik till konsument skulle innebära.
NO:s funktion är viktig och får inte byråkratiseras, uttalar motionären
sammanfattningsvis. En justerad NO-instruktion enligt dagens behov skulle
kunna vara ett steg i rätt riktning. En parlamentarisk referensgrupp bakom
NO skulle kanske ge ämbetet en breddad förankring och tilltro.

Några uppgifter om NO:s verksamhet

Av NO:s berättelse över verksamheten år 1987 och kompletterande upplysningar
från NO-ämbetet framgår bl. a. följande.

NO prioriterar åtgärder av mer övergripande karaktär. Syftet är att
utifrån en helhetssyn på olika branscher välja ut särskilt verkningsfulla
insatser inom områden där allvarliga konkurrensbegränsningar misstänks
förekomma. NO har också höjt kraven på hur betydelsefull en sak skall vara
för att motivera en undersökning. Telefonpåringningar i frågor som inte
bedöms ha något intresse från allmän synpunkt eller vara principiella leder
därför mindre ofta än tidigare till en formell anmälan.

Antalet nya ärenden har under de senaste fem åren varit i runt tal 500 per
år. Av 1987 års ärenden togs ca 30 % upp på NO:s initiativ. Inemot 40 % av
de ärenden som hade anmälts till NO eller tagits upp på NO:s initiativ avsåg
konkurrensbegränsningar av sådan art att NO efter utredning inledde förhandlingar
med berörda företag för att undanröja konkurrensbegränsningarnas
skadliga verkan. Andelen fall då skadlig verkan inte har bedömts
föreligga har varit tämligen konstant under femårsperioden.

Den genomsnittliga handläggningstiden i ärenden om leveransvägran har
under åren 1980, 1983, 1985 och 1987 varit 6 å 7 månader. Vissa extrema fall
drar upp genomsnittstiden. Sedan år 1977 gäller att det tar i genomsnitt 12
månader innan ett ärende kommer upp i marknadsdomstolen. Medianvärdet
- den tid inom vilken hälften av ärendena har handlagts — har varit
3 å 4 månader åren 1980 och 1985 och 4 å 5 månader åren 1983 och 1987.

Antalet ärenden rörande leveransvägran var åren 1965, 1970, 1975, 1980
och 1985 resp. 69, 23, 63, 57 och 54. Antalet polisanmälda överträdelser av
bruttoprisförbudet har hittills under 1980-talet varit 25 (med fällande dom i
12 av fallen). Motsvarande siffror är 1 (1) för 1950-talet, 4 (3) för 1960-talet
och 7 (4) för 1970-talet.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag rörande anslag till näringsfrihetsombudsmannen
för det kommande budgetåret. Förslaget innebär en fortsatt
planenlig real minskning av utgifterna enligt principer som fastlades
inför budgetåret 1986/87.

NU 1987/88:27

En kraftig kritik mot NO:s sätt att fungera kommer till uttryck i motion
1987/88:N310 (m). Motionären menar att NO inte ingriper tillräckligt systematiskt
och kraftfullt vid fall av leveransvägran eller överträdelse av bruttoprisförbudet.
Vidare påstår hon att NO:s handläggningstider har förlängts
väsentligt under 1980-talet. Motionären begär en översyn av NO-ämbetet i
syfte att det skall effektiviseras till konsumenternas fromma.

Vid en bedömning av NO:s verksamhet får man ha i minnet att statsmakternas
besparingskrav har, såsom avsikten varit, nödvändiggjort en
mera långtgående prioritering bland myndighetens insatser än tidigare. En
fortlöpande redovisning, bl. a. i tidskriften Pris och konkurrens och i årliga
verksamhetsberättelser, ger god insyn i hur NO fungerar. Enligt utskottets
bedömning finns det inte fog för de negativa omdömen om NO:s handläggning
och ställningstaganden som framförs i motionen. Utskottet anser
inte den begärda översynen motiverad och avstyrker alltså motionen.
Utskottet hemställer

1. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Näringsfrihetsombudsmannen
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
7 672 000 kr.,

2. beträffande översyn av NO-ämbetet
att riksdagen avslår motion 1987/88:N310.

2. Statens pris- och kartellnämnd

Regeringen har under punkt C 3 (s. 29-31) föreslagit riksdagen att till
Statens pris- och kartellnämnd för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag
av 40 764 000 kr.

Yrkanden rörande statens pris- och kartellnämnd framförs i följande fyra
motioner:

1987/88:N232 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att statens prisoch
kartellnämnd vid upprättandet av det nya butiksregistret skall ta hänsyn
till handelns sekretessbehov.

1987/88.N272 av Erik Hovhammar m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen

1. till Statens pris- och kartellnämnd för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 30 674 000 kr.,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förändringar av pris- och kartellnämndens verksamhet.

1987/88:N325 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari — med motivering i motion
1987/88:Jo284 — yrkas att riksdagen hos regeringen begär inrättandet av
konsumentdelegationer inom statens pris- och kartellnämnd.

1987/88:N336 av Anne Wibble m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
minska finansdepartementets anslag C 3, Statens pris- och kartellnämnd
med 5 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

NU 1987/88:27

1* Riksdagen 19815/88. 15 sami. Nr 27

Propositionen

NU 1987/88:27

Statens pris- och kartellnämnd (SPK) är central förvaltningsmyndighet för
frågor rörande pris- och konkurrensövervakningen. SPK har till uppgift att
följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden
inom näringslivet. När allmänna prisregleringslagen
(1956:236) är i tillämpning administrerar SPK sådana prisregleringar som
regeringen beslutar om. 1 propositionen redovisas resultatet av en organisationsöversyn
som SPK har genomfört i samråd med statskontoret. Denna
har utmynnat i att SPK:s löpande marknadsövervakning skall ges högre
prioritet i framtiden. Sådana allmänna utredningsprojekt avseende pris- och
konkurrensförhållanden i skilda branscher som är av mera kartläggande
karaktär skall bli mer begränsade till omfånget och få en mer probleminriktad
uppläggning. En ökad andel av resurserna skall läggas på studier
och löpande övervakning av pris- och konkurrensförhållanden inom områdena
boende och konsumenttjänster samt råvaror och insatsvaror. Ökad
uppmärksamhet skall vidare ägnas åt frågor om konkurrenseffekter av
offentliga regleringar samt offentliga monopol med delvis konkurrensutsatt
verksamhet. Regeringen godtar uttryckligen SPK:s förslag till ny verksamhetsinriktning.

1 fråga om konsumentprismätningar anmäls att regeringen har uppdragit
åt SPK och statistiska centralbyrån (SCB) — vilka båda utför sådana mätningar
— att före utgången av juni 1988 lägga fram förslag till en ordning
med enhetlig redovisning av konsumentprisutvecklingen. Ett första steg
skall vara att SPK och SCB från början av år 1988 publicerar sina mätresultat
endast en gång per månad vid ett gemensamt tillfälle.

Utskottet

Statens pris- och kartellnämnds anslag för budgetåren 1986/ 87 och 1987/88
har beräknats enligt ett huvudförslag som innebär att det reella resursutnyttjandet
minskar under en treårsperiod. Enligt regeringens förslag om ett
anslag av ca 40,8 milj. kr. för det nu kommande budgetåret fullföljs detta
syfte. Summan innefattar emellertid ett extra engångsbelopp av 500 000 kr.,
vars ändamål är att resultatet av en nyligen genomförd organisationsöversyn
skall kunna få snabbt genomslag. Den huvudsakliga innebörden av den
avsedda nya verksamhetsinriktningen, som regeringen har ställt sig bakom,
framgår av föregående avsnitt.

Lägre anslagsbelopp föreslås från moderata samlingspartiets sida i motion
1987/88:N272 och från folkpartiets i motion 1987/88:N336. I det förra fallet
vill man på ett budgetår spara in 10 milj. kr., i det senare 5 milj. kr. Den
mera långtgående anslagsminskningen skulle åtföljas av ett uttalande om
önskvärda förändringar av SPK:s verksamhet. Det erinras om att moderata
samlingspartiet tidigare har förespråkat en sammanslagning av SPK och
konsumentverket. Vidare påtalas att prismätningar genomförs av både SPK
och statistiska centralbyrån (SCB). SPK:s prismätningar borde upphöra; de
är, säger motionärerna, av mycket begränsat värde. Den fortsatta verksamheten
inom SPK borde renodlas till övervakning av konkurrensbegränsande
företeelser. Prisregleringsinstrumentet skulle sålunda definitivt utmönstras.

Att prisreglering inte skall förekomma är också huvudargumentet för för- NU 1987/88:27
slaget om anslagsminskning i motion 1987/88:N336 (fp). Även här beräknas
en samordning av SPK:s och SCB:s prismätningar resultera i besparingar.

Kostnader för prisregleringsåtgärder har inte inkluderats vid regeringens
beräkning av SPK:s resursbehov. SPK:s administrativa uppgifter i de fall då
regeringen - enligt allmänna prisregleringslagen (1956:236 )- har beslutat
om extraordinära åtgärder på prisområdet grundar sig på särskilda uppdrag
av regeringen. Det finns inte någon personal som är permanent avdelad för
sådan verksamhet, utan behovet av insatser tillgodoses genom att andra
uppgifter, bl. a. utredningsverksamhet, får anstå. Det allmänna prisstopp
som infördes i början av år 1987 beräknas ha tagit i anspråk resurser
motsvarande inemot 15 % av myndighetens kostnader under kalenderåret.

En anslagsminskning enligt något av de alternativ som förordas i motionerna
måste uppenbarligen gå ut över SPK:s möjligheter att fullgöra
sådana uppgifter - till främjande av en fri konkurrens - som motionärerna
säger sig vilja slå vakt om. Motionärerna har, menar utskottet, inte lämnat
anvisning på några realistiska besparingsmöjligheter. Tanken — nu nämnd i
motion 1987/88:N272 (m) - att SPK och konsumentverket skulle slås samman
har flera gånger avvisats av riksdagen (se senast LU 1986/87:22); något
motionsyrkande i saken föreligger inte i år. Åtgärder för en samordning av
SPK:s och SCB:s prismätningar har redan initierats av regeringen. Utskottet
finner en ytterligare minskning av SPK:s resurser olämplig och
tillstyrker att riksdagen anvisar det anslag som regeringen har begärt.

Motionerna 1987/88:N272 (m) och 1987/88:N336 (fp) - den sistnämnda i
berörd del — avstyrks alltså.

Inom SPK planeras ett nytt butiksregister. Arbetet utförs på beställning från
rådet (I 1984:D) för handels- och distributionsfrågor. Rådet fick i slutet av
år 1986 medgivande att disponera drygt 500 (XX) kr. från industridepartementets
utredningsanslag för uppdrag åt SPK att utveckla system för analys
av strukturförändringar inom handeln. En referensgrupp för projektet har
knutits till SPK. Av tidningsuppgifter har framgått att det har uppstått
oenighet i saken mellan SPK och handelns organisationer. De senare har
anfört sekretesskäl mot medverkan från handelns sida med uppgifter till
registret. Vad som sålunda har blivit känt åberopas i motion 1987/88:N232
(m) till stöd för ett yrkande att riksdagen skall göra ett uttalande till
regeringen om att SPK vid upprättandet av det nya butiksregistret skall ta
hänsyn till handelns sekretessbehov.

Dagligvaruleverantörernas förening. Handelns utredningsinstitut. Kooperativa
förbundet och Sveriges livsmedelshandlareförbund har i november
1987 ingivit en skrivelse i saken till industridepartementet. Representanter
för handeln har nyligen besökt departementet i denna angelägenhet. Ett
möte mellan företrädare för departementet och för SPK skall äga rum. Från
industridepartementets sida är man, har utskottet erfarit, med hänsyn inte
minst till vikten av en lojal medverkan från handelns sida inriktad på att
söka skapa samförstånd om hur butiksregistret skall utformas och fungera.

Utskottet utgår från att motsättningarna rörande det planerade butiksregistret
hos SPK på detta sätt kommer att bringas ur världen. Någon

framställning i saken till regeringen finner utskottet inte motiverad. Motion NU 1987/88:27
1987/88:N232 (m) avstyrks följaktligen.

Vänsterpartiet kommunisterna framför i motion 1987/88:N325 på nytt önskemål
om att det skall inrättas konsumentdelegationer inom SPK.

Syftet är att konsumenterna i högre grad än vad som nu är fallet - bl. a.
genom jordbruksnämndens konsumentdelegation — skall få inflytande över
prisutvecklingen på livsmedelsområdet.

Näringsutskottet (senast NU 1986/87:23) liksom också jordbruksutskottet
har — med invändning från vänsterpartiet kommunisternas sida - vid
tidigare tillfällen anfört att det inte ligger i linje med statsmakternas riktlinjer
för SPK:s verksamhet att nämnden skulle engageras i prissättningsprocessen
på livsmedelsområdet på det sätt som motionärerna har tänkt sig.

Näringsutskottet kommer till samma slutsats nu och avstyrker alltså motion
1987/88:N325 (vpk). Detta innebär inte något ställningstagande i frågan
huruvida konsumenterna bör beredas ökat inflytande över prissättningen på
livsmedelsområdet.

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1987/88:N272 och motion 1987/88:N336 till Statens pris- och
kartellnämnd för budgetåret 1988/ 89 anvisar ett förslagsanslag av
40 764 000 kr.,

2. beträffande butiksregister

att riksdagen avslår motion 1987/88:N232,

3. beträffande konsumentdelegationer
att riksdagen avslår motion 1987/88:N325.

3. Försäkringsinspektionen

Regeringen har under punkt D 10 (s. 79-81) föreslagit riksdagen att till
Försäkringsinspektionen för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 kr.

I motion 1987/88:N309 av Göthe Knutson (m) yrkas att riksdagen

1. avslår regeringens förslag om att tillföra försäkringsinspektionen sex
nya tjänster under anslag IX D 10,

2. som sin mening ger regeringen till känna att försäkringsinspektionens
instruktion bör innehålla föreskrift dels om att handlingar i ärendes akt skall
registreras på dagboksblad, dels att underhandsbesked som kan påverka ett
ärende alltid skall dokumenteras i en tjänsteanteckning som omhändertas
för arkivering,

3. beslutar upphäva 19 kap. 13 § första stycket andra meningen försäkringsrörelselagen
.

Lag om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut

NU 1987/88:27

När motion 1987/88:N309 (m) väcktes förelåg förslag från regeringen till en
lag om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut (prop. 1987/88:69). Förslaget
har numera antagits av riksdagen (KU 1987/88:38). Genom den nya
lagen, som träder i kraft den 1 juni 1988, införs en möjlighet till överprövning
i regeringsrätten av vissa beslut som regeringen och andra myndigheter
meddelar i förvaltningsärenden. Överprövningen skall ske på ansökan
av enskild part och omfatta frågan om beslutet står i överensstämmelse med
gällande rättsregler. Syftet är att säkerställa att svensk rätt motsvarar Sveriges
åtaganden enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter och
grundläggande friheter.

Beträffande verkställighet av sådana förvaltningsbeslut som omfattas av
lagen föreskrivs följande (4 §). Ett förvaltningsbeslut skall gälla trots att
rättsprövning kan ske. Regeringsrätten får dock bestämma att beslutet tills
vidare inte skall gälla. I motiveringen till denna bestämmelse anförs i
propositionen (s. 27) bl. a.:

Självklart skulle det kunna leda till olägenheter om verkställighet sker av ett
beslut som regeringsrätten sedan upphäver. Samtidigt måste man se till att
den nya prövningsmöjligheten inte fördröjer verkställigheten i onödan.

Om domstolsprövning begärs, bör frågan om verkställighet vara

beroende av om regeringsrätten med hänsyn till omständigheterna i det
särskilda fallet beslutar om inhibition, dvs. stoppar verkställigheten i väntan
på det slutliga avgörandet. Regeringsrätten bör kunna meddela ett inhibitionsbeslut
utan att parten särskild har begärt det .

Utskottet

Försäkringsinspektionens verksamhet finansieras genom avgifter från de
institut som står under inspektionens tillsyn. I statsbudgeten upptas för
myndigheten ett reservationsanslag av 1 000 kr. En utgiftsstat för det kommande
budgetåret fastställs av regeringen i regleringsbrev.

Med hänsyn till utvecklingen inom försäkringsbranschen — nya försäkringsformer,
strukturella förändringar, mera komplexa kapitalförsäkringar
m.m. — anser regeringen att försäkringsinspektionen bör få ökade personella
resurser. Sex tjänster avses tillkomma utöver nuvarande 39. Delvis rör det
sig därvid om tillsättning av tjänster som nu är vakanta.

I motion 1987/88:N309 (m) framförs kritik mot påstådda administrativa
missförhållanden inom försäkringsinspektionen. Utskottet återkommer till
detta ämne i det följande. Motionären uttalar att den tilltänkta personalförstärkningen
kan anstå om inspektionen genomför vissa i motionen antydda
förbättringar i fråga om dokumentation m.m. Han påyrkar att riksdagen
”avslår regeringens förslag" beträffande ytterligare tjänster.

Utskottet har ingenting att erinra mot de planer på förstärkning av
försäkringsinspektionens resurser som redovisas i propositionen, vilken tillstyrks
i här aktuell del. Det berörda motionsyrkandet avstyrks följaktligen.

Ett andra yrkande i motionen går ut på att regeringen bör komplettera
försäkringsinspektionens instruktion — som finns i en förordning (1981:181) 7

— med föreskrifter dels om att handlingar i ett ärendes akt skall registreras NU 1987/88:27
på dagboksblad, dels att underhandsbesked som kan påverka ett ärende
alltid skall dokumenteras i en tjänsteanteckning som omhändertas för arkivering.
En sådan ordning tillämpas inte, hävdar motionären, och därigenom
”förlänas försäkringsinspektionen ett drag av hållningslös opportunism”.

I 15 § förvaltningslagen (1986:223) finns en bestämmelse om anteckning
av uppgifter som en myndighet får på annat sätt än genom en handling.
Försäkringsinspektionen har för utskottet uppgivit att tjänsteanteckningar
som skall göras enligt denna bestämmelse självfallet tillförs akten och arkiveras
när så skall ske samt att dagboksblad används när behov därav
bedöms föreligga. Inspektionen ställer sig frågande inför kritiken och påtalar
att motionären inte har angett vilket eller vilka ärenden som skulle ha
uppvisat brister i handläggningen. Möjligen åsyftas ett ärende rörande
överlåtelse av ett försäkringsbestånd från ett försäkringsbolag till ett annat.

Beslutet i detta ärende har överklagats hos regeringen.

Utskottet utgår från att försäkringsinspektionen iakttar bestämmelserna i
förvaltningslagen och tillämpar god administrativ praxis även i övrigt. Anmärkningar
mot dess handläggning kan prövas av regeringen när beslut har
överklagats och vidare av justitieombudsmannen och justitiekanslern. Med
det sagda avstyrker utskottet motion 1987/88:N309 (m) i vad den gäller
instruktionsbestämmelser.

Enligt försäkringsrörelselagen (1982:790) får försäkringsinspektionens beslut
— med vissa undantag — överklagas hos regeringen. En kompletterande
föreskrift (första stycket andra meningen) lyder: ”Inspektionens beslut får
verkställas utan hinder av anförda besvär, om inte regeringen förordnar
något annat.” Det tredje och sista yrkandet i motion 1987/88:N309 (m) är
att den citerade föreskriften skall upphävas. Detta är nödvändigt, menar
motionären, om en sådan överprövning skall bli meningsfylld varom bestämmelser
införs genom den i proposition 1987/88:69 föreslagna lagen om
rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut.

Innebörden av den åsyftade lagen — som träder i kraft den 1 juni 1988 —
har redovisats i föregående avsnitt. Av redogörelsen framgår att regeringsrätten,
när överprövning enligt den nya lagen har begärts, kan stoppa
verkställigheten av ett förvaltningsbeslut i avvaktan på det slutliga avgörandet.
Med hänvisning därtill avstyrker utskottet motionärens förslag till
ändring i försäkringsrörelselagen.

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag m.m.
att riksdagen

a) med bifall till regeringens förslag till Försäkringsinspektionen för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

b) avslår motion 1987/88:N309 yrkande 1,

2. beträffande instruktionsbestämmelser

att riksdagen avslår motion 1987/88:N309 yrkande 2,

3. beträffande ändring i försäkringsrörelselagen
att riksdagen avslår motion 1987/88:N309 yrkande 3.

NU 1987/88:27

Stockholm den 5 maj 1988
På näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Hadar Cars (fp), Erik Hovhammar (m),
Ivar Franzén (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Sten Svensson (m), Birgitta Johansson
(s), Åke Wictorsson (s), Jörn Svensson (vpk), Reynoldh Furustrand
(s), Sven-Åke Nygårds (s), Per-Richard Molén (m), Lars De Geer (fp), Jan
Hyttring (c) och Leo Persson (s).

Reservationer

1. Anslag till statens pris- och kartellnämnd, m.m. (punkt 2
mom. 1)

Erik Hovhammar, Sten Svensson och Per-Richard Molén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”En anslagsminskning"
och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion 1987/88:N272 (m) uttryckta uppfattningen
att kostnaderna för SPK:s verksamhet bör kunna minskas väsentligt. En
sammanslagning av SPK och konsumentverket - genomförd i samband
med en omfattande avreglering på det område där de båda myndigheterna
agerar — borde kunna medföra avsevärda besparingseffekter. Regeringens
fortsatta överväganden om SPK:s organisation bör ta sikte på en sådan
förändring. En självklar utgångspunkt för medelsberäkningen måste vara
att prisregleringsinstrumentet inte längre skall användas. SPK:s prismätningar
bör omgående upphöra; det är tillräckligt med de insatser som SCB
gör på detta område. Utskottet föreslår att anslaget till SPK beräknas enligt
motion 1987/88:N272 (m) och att riksdagen uttalar sig för att SPK:s verksamhet
förändras såsom föreslås i denna motion. Därmed tillgodoses också
syftet med motion 1987/88:N336 (fp) i här aktuell del.

dels att utskottets hemställan under punkt 2 moment 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande anslag m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till
motion 1987/88:N272 och med anledning av motion 1987/88:N336 till
Statens pris- och kartellnämnd för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 30 674 000 kr. och därvid som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om förändringar av nämndens
verksamhet. 9

2. Anslag till statens pris- och kartellnämnd, m.m. (punkt 2 NU 1987/88:27
mom. 1)

Hadar Cars (fp) och Lars De Geer (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”En anslagsminskning”
och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner den minskning av anslaget till SPK som föreslås i motion
1987/88:N336 (fp) väl motiverad och tillstyrker att den genomförs. Härvid
förutsätter utskottet att regeringen fortsättningsvis avstår från att förordna
om prisstopp och andra prisreglerande åtgärder. Sådana ingrepp motverkar
SPK:s egentliga syfte, eftersom priserna i en marknadsekonomi spelar en
fundamental roll som informationssignaler och förmedlare av konkurrensens
effekter. Samordningen av SPK:s och SCB:s prismätningar måste bli
effektivt genomförd. En riktpunkt för dispositionen av anvisade medel skall
vara att den del av SPK:s verksamhet som avser utredningar om fusioner,
karteller och andra konkurrensbegränsande företeelser inte skall påverkas
av den besparing som genomförs. Syftet med motion 1987/88:N272 (m) blir
enligt utskottets förslag tillgodosett i väsentlig mån.

dels att utskottets hemställan under punkt 2 moment 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande anslag m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till
motion 1987/88:N336 och med anledning av motion 1987/88:N272 till
Statens pris- och kartellnämnd för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 35 674 000 kr.

3. Butiksregister (punkt 2 mom. 2)

Hadar Cars (fp), Erik Hovhammar (m). Ivar Franzén (c), Sten Svensson
(m), Per-Richard Molén (m), Lars De Geer (fp) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med ”Utskottet
utgår” och slutar på s. 6 med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande
lydelse:

Det är angeläget att motsättningarna rörande det planerade butiksregistret
hos SPK med det snaraste bringas ur världen. Ansvaret för att så sker
ligger ytterst hos regeringen. Riksdagen bör genom ett uttalande till regeringen
betona vikten av att de uppkomna problemen får en snabb lösning.

Därmed skulle motion 1987/88:N232 (m) bli tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under punkt 2 moment 2 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande butiksregister

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:N232 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Konsumentdelegationer (punkt 2 mom. 3)

NU 1987/88:27

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 sorn börjar med ”Näringsutskottet
kommer” och slutar med ”på livsmedelsområdet” bort ha följande
lydelse:

Detta ställningstagande är ett uttryck för att SPK:s ställning inom prispolitiken
har blivit allvarligt försvagad. Riksdagen bör nu sörja för att SPK
ånyo får en aktiv roll på detta område. Prisövervakning, priskontroll och
prisstopp bör utnyttjas för att hålla priserna nere. För att SPK därvid skall
kunna fullgöra sina uppgifter bör konsumentdelegationer knytas till nämnden
såsom föreslås i motion 1987/88:N325 (vpk). Konsumentintressena skulle
på det sättet få det förstärkta inflytande som krävs för rimlig balans med
de alltmer dominerande producent- och handelsintressena. Regeringen bör
således med det snaraste pröva frågan om hur konsumentdelegationer vid
SPK skall vara sammansatta och därefter dra försorg om att sådana delegationer
inrättas och får erforderliga resurser.

dels att utskottets hemställan under punkt 2 moment 3 bort ha följande
lydelse:

3. beträffande konsumentdelegationer
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N325 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

Svenskt Tryck Stockholm 1988