om vertikalt organiserade skolenheter (Betänkande 1982/83:UbU35 Utbildningsutskottet)

UbU 1982/83:35

Utbildningsutskottets betänkande
1982/83:35

om vertikalt organiserade skolenheter
Motionerna

1982/83:387 av Elisabeth Fleetwood (m) och Ann-Cathrine Haglund (m)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en utvärdering av nu
sammanhållna (vertikala) skolor genomförs.

1982/83:1893 av Oskar Lindkvist (s) och Stig Gustafsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skolöverstyrelsen
bör få i uppdrag att utvärdera skolenheter i vilka grundskola och
gymnasielinjer är organisatoriskt samordnade.

Utskottet

Gymnasieskolan omfattar ett stort antal studievägar. Skolenhet med
gymnasieskola är som regel horisontellt organiserad, frikopplad från underliggande
stadier.

Med vertikal skolorganisation menas skolenhet som omfattar sex eller
flera årskurser av antingen grundskolan eller grundskolan och gymnasieskolan.
Ca 8 % av landets skolenheter på grundskolenivå omfattar årskurserna
1—9. I sådana skolor undervisas ca 20 % av grundskoleeleverna. I
ett litet antal fall omfattar vertikalt organiserad skolenhet såväl årskurserna
7—9 av grundskolan som årskurserna 1—3 av gymnasieskolan. Sådan
enhet har som regel tillkommit före den 1 juli 1971.

S. k. total vertikalitet föreligger vid sådana skolenheter vid vilka samtliga
årskurser av grundskolan och gymnasieskolan anordnas. Denna organisationsmodell
finns f. n. endast vid två skolor i det kommunala skolväsendet,
nämligen Ahlströmska skolan och Höglandsskolan i Stockholm. En
tolvårig skolgång anordnas också vid Högre samskolan i Göteborg, som är
en fristående skola.

Enligt motionerna 1982/83: 387 och 1982/83:1893 har den vertikalt organiserade
skolenheten vissa fördelar. En spridning av eleverna på ett stort
antal årskurser vid den vertikala skolan ger möjlighet att motverka vissa
åldersgruppers problem och att bygga upp ett faddersystem som fungerar
både från social synpunkt och från studiesynpunkt. Äldre kamrater kan
hjälpa yngre. Även lärarnas uppgifter blir vid den vertikalt organiserade
skolan mer varierande. För såväl deras undervisande som deras elevvårdande
verksamhet är kunskaper och erfarenheter av olika åldrars behov,

1 Riksdagen 1982/83. 14 sami. Nr 35

Rättelse: S. 2, rad 28 Står: beslut bestämde 1983 att bl. a. Rättat till: beslut

avvecklas bl. a.

S. 2, rad 29 Utgår: skulle avvecklas

UbU 1982/83:35

förutsättningar och problem av stort värde. Den vertikalt organiserade
skolenheten stimulerar enligt motionärerna också till ett väl utvecklat
samspel mellan föräldrar, elever och lärare, vilket anses vara en grundförutsättning
för ett framgångsrikt skolarbete. Enligt motionärerna är det ett
klart riksintresse att utvärdera vertikalt organiserade skolenheter, eftersom
de vunna erfarenheterna kan tå betydelse i den fortsatta debatten om
skolväsendets utveckling och framtida organisation.

Riksdagen har under riksmötet 1981/82 avslagit en motion med likartat
innehåll (mot. 1981/82:1352, UbU 1981/82:36). Utskottet vill med anledning
av de nu förevarande motionerna anföra följande.

Det föreligger stor erfarenhet av den typ av vertikala skolor som omfattar
grundskolans alla årskurser. Det torde inte råda någon tvekan om att en
sådan organisationsform har positiva värden. Någon särskild utvärdering
av vertikala skolenheter på grundskolenivå anser utskottet inte erforderlig.

Den utvärdering som begärs i de båda motionerna synes närmast avse
den totala vertikalitet som representeras av Ahlströmska skolan och Höglandsskolan.
Beträffande dessa båda skolor har utskottet inhämtat följande.

Med anledning av minskande elevunderlag i Stockholms kommun beslöt
skolöverstyrelsen (SÖ) den 11 mars 1981 om en minskad gymnasieskoleorganisation
i kommunen, innebärande bl. a. att gymnasieskolorna vid de
båda enheterna Ahlströmska skolan och Höglandsskolan skulle dras in den
1 juli 1982.

Den 24 september 1981 avslog regeringen besvär över SÖ:s beslut.

För att ge skolstyrelsen större förutsättningar till en samlad bedömning
av Stockholms totala gymnasieskoleorganisation medgav SÖ den 25 januari
1982 att de båda skolorna skulle få finnas kvar till den 30 juni 1983.

Som en följd av SÖ:s beslut avvecklas bl. a. Ahlströmska skolan och
Höglandsskolan i vissa delar successivt med början höstterminen 1983. I
anslutning till beslutet anförde skolstyrelsen att skolförvaltningen borde
utvärdera verksamheten vid de nämnda skolorna. I uppdraget skulle ingå
att redovisa och utvärdera det pedagogiska innehållets särart vid ifrågavarande
skolor. Om utvärderingen visade att det vertikala skolsystemet är
bra borde det diskuteras även för andra skolor. Erfarenheterna som gjorts
vid Ahlströmska skolan och Höglandsskolan skulle, enligt skolstyrelsen,
tas till vara inom det övriga skolsystemet.

Skolförvaltningen kommer inom ramen för beslutat utvärderingsförfarande
att på olika sätt dokumentera de pedagogiska erfarenheter som
vunnits såväl vid Ahlströmska skolan som vid Höglandsskolan t. ex. genom
intervjuer med skolornas personal samt insamling av skriftliga
redogörelser för olika pedagogiska försök och för det arbetssätt man tilllämpat
vid skolorna. En sådan utvärdering har inletts och anses kunna
fullföljas även om alla tolv årskurserna inte finns kvar vid skolorna. Enligt

UbU 1982/83:35

skolförvaltningens uppfattning bör de erfarenheter som gjorts vid dessa
skolor verksamt kunna bidra till en fortsatt pedagogisk utveckling inom
kommunen.

Utskottet anser det mot denna bakgrund inte motiverat att hos regeringen
begära en ytterligare utvärdering. Utskottet har därvid också beaktat att
det i skolväsendet endast finns ett mycket begränsat utrymme för den
ifrågavarande organisationsmodellen. Då det alltså inte föreligger skäl för
att genomföra en central utvärdering föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1982/83:387 och 1982/83:1893.

Utskottet kan konstatera att skolplaneringen genom de låga födelsetalen
sedan mitten av 1970-talet ställs inför svåra problem under de närmaste
åren. 1 slutet av 1990-talet kommer antalet gymnasieelever att ligga på en
nivå som är mer än 20 % lägre än dagens. Mot denna bakgrund kan det
vara motiverat att ibland använda sig av nya organisationsmodeller. I de
fall kommun anser det vara av värde att anordna skolenhet som omfattar
gymnasial utbildning av viss bredd samt ett eller flera grundskolestadier
bör en sådan organisationsform inte utgöra hinder när SÖ prövar ärende
om skolenhet enligt 2 kap. 20 § skolförordningen. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande viss utvärdering av vertikalt organiserade
skolenheter avslår motionerna 1982/83:387 och 1982/
83:1893,

2. att riksdagen beträffande anordnande av vertikalt organiserad
skolenhet som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

Stockholm den 24 maj 1983

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s),
Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m),
Iris Mårtensson (s), Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Björn Samuelson
(vpk), Larz Johansson (c) och Kenth Skårvik (fp).

UbU 1982/83:35

Reservation

Kerstin Göthberg (c), Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Birgitta Rydle
(m), Göran Allmér (m), Larz Johansson (c) och Kenth Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 böljar ”Det föreligger”
och på s. 3 slutar ”och 1982/83:1893” bort ha följande lydelse:

S.k. total vertikalitet föreligger vid Ahlströmska skolan och Höglandsskolan.
För att en vertikal skola med tolv årskurser inte skall bli för stor —
enheterna har som regel 400 eller 500 elever - omfattar organisationen ett
förhållandevis litet lågstadium, mellanstadium och högstadium samt ca 60
intagningsplatser på det gymnasiala stadiet (fördelade på tre linjer). Till de
senare intagningsplatserna rekryteras även elever från angränsande grundskolor
genom den centrala intagningsnämndens försorg. Elever i årskurs 9
vid den vertikalt organiserade skolenheten, som önskar välja annan gymnasial
studieväg än den som erbjuds vid skolenheten, söker till annan
gymnasial skolenhet. Varje år avslutar dock ett antal elever en tolvårig
skolgång vid skolenheten.

Den vertikalt organiserade skolenheten har enligt utskottets mening
vissa fördelar. En spridning av eleverna på ett stort antal årskurser vid den
vertikala skolan ger möjlighet att motverka vissa åldersgruppers problem
och att bygga upp ett faddersystem som fungerar både från social synpunkt
och från studiesynpunkt. Den vertikalt organiserade skolenheten stimulerar,
som framhålls i motionerna, till ett väl utvecklat samspel mellan
föräldrar, elever och lärare, vilket är en grundförutsättning för ett framgångsrikt
skolarbete. Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är
ett klart riksintresse att utvärdera den vertikalt organiserade skolenheten,
eftersom de vunna erfarenheterna kan vara värdefulla inför det omfattande
försöks- och utvecklingsarbete som nu skall starta med sikte på en ny
organisation av gymnasieskolan.

Begreppet vertikal integration kan, som framhålls i motion 1982/83:387,
omfatta organisationsmodeller såväl för grundskolans olika stadier som för
gymnasial utbildning och ett eller flera underliggande grundskolestadier.
Det som nu torde vara av störst intresse är dock olika former av integration
mellan högstadiet och gymnasieskolan. Enligt utskottets mening bör en
utvärdering av vertikalt organiserade skolenheter avse såväl de i motionerna
nämnda skolorna i Stockholm som ett begränsat antal representativa
skolor i andra delar av landet med en från storstadsregionen avvikande
befolkningsstruktur. Skolöverstyrelsen bör ha ansvaret för utvärderingen.
Den av utskottet begärda utvärderingen vinner självfallet på att göras på
basis av fungerande skolenheter. Vad utskottet anfört om en central utvärdering
av vertikalt organiserade skolenheter bör riksdagen med bifall till
motionerna 1982/83: 387 och 1982/83:1893 som sin mening ge regeringen till
känna.

UbU 1982/83:35

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande viss utvärdering av vertikalt organiserade
skolenheter med bifall till motionerna 1982/83:387 och 1982/
83:1893 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

Särskilt yttrande

Björn Samuelson (vpk) anför:

Inom SÖ har bildats en arbetsgrupp under ledning av generaldirektören
med uppdrag att leda försöksverksamhet och utvecklingsarbete för en
reformerad gymnasieskola. Jag förutsätter att kommuners önskemål att
pröva vertikal skolorganisation beaktas även i det sammanhanget.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983