om verksamheten inom Nordiska rådet (redog. 1986/87:4) samt om inrättande av en befattning som ombudsman för gemensamma nordiska frågor (Betänkande 1986/87:UU2 Utrikesutskottet)

Utrikesutskottets betänkande
1986/87:2

om verksamheten inom Nordiska rådet (redog. 1986/

87:4) samt om inrättande av en befattning som H9,.

l^öo/ö/:/

ombudsman för gemensamma nordiska frågor

Berättelsen

Nordiska rådets svenska delegation har i en berättelse (redog. 1986/87:4)
redogjort för sin verksamhet från rådets trettiotredje t.o.m. trettiofjärde
session, vilken ägde rum den 3-7 mars 1986 i Köpenhamn.

Vid sistnämnda session antogs 33 rekommendationer till de nordiska
ländernas regeringar resp. Nordiska ministerrådet rörande samarbetet på det
juridiska resp. kulturella, social- och miljöpolitiska, kommunikations- samt
ekonomiska området. Vidare godkändes fem yttranden över Nordiska
ministerrådets berättelse om det nordiska samarbetet samt ett yttrande över
Nordiska ministerrådets budgetförslag för år 1987.

Motionen

I motion 1985/86:U506 av Karl Erik Eriksson (fp) hemställs att riksdagen
begär att regeringen tar initiativ till inrättandet av en nordisk ombudsman.

Enligt motionären föreligger fortfarande en rad gränshinder av olika slag
mellan de nordiska länderna, vilka hindrar arbetsmarknaden och rörelsefriheten
över gränserna; den enskilde medborgaren måste, när han flyttar till
eller arbetar i ett annat nordiskt land, kontakta en rad olika myndigheter för
att få råd och hjälp. I väntan på att skilda nordiska bestämmelser bringas i
överensstämmelse bör rådgivningen enligt motionärens mening samordnas.
En särskild myndighet - en nordisk ombudsman - bör därför, på svenskt
initiativ, inrättas.

Utskottet

Delegationens berättelse ger en fyllig och allsidig redovisning av verksamheten
under den angivna tidsperioden. Skildringen domineras av naturliga skäl
av den trettiofjärde sessionen i Köpenhamn, som ägde rum endast ett par
dagar efter mordet på statsminister Olof Palme, vilket givetvis kom att sätta
sin prägel på överläggningarna. Sessionen inleddes med en minneshögtid och
även i den efterföljande generaldebatten uttrycktes i många inlägg stor sorg,
saknad och bestörtning över det inträffade.

Sessionen dominerades annars främst av redovisning och debatt kring den
nordiska handlingsplanen för ekonomisk utveckling och full sysselsättning

1 Riksdagen 1986187. 9sami. Nr2

samt det nordiska TV-samarbetet. Därvid underströks att handlingsplanen,
som antogs av rådet föregående år, nu kraftfullt måste följas upp på såväl
nationell som nordisk nivå och vidare bli föremål för nödvändig, fortlöpande
översyn och omprövning vid följande sessioner. Målet ”Norden som
hemmamarknad” kunde, framhölls det, förverkligas endast om och i den takt
onödiga handelshinder undanröjdes, etableringar över gränserna underlättades
och friare kapitalrörelser blev möjliga.

Nordiska rådets krav på snabba resultat avseende det nordiska radio- och
TV-samarbetet kom också till starkt uttryck under sessionen. Sedan ministerrådet
den 10 november förra året framlagt ett slutligt förslag angående
ökat sådant samarbete och Danmark, som inte undertecknat förslaget, nu
under sessionen anmält att man önskade delta, meddelade ministerrådet att
de nordiska radioföretagen senast i april 1986 skulle framlägga förslag om
nordiskt programsamarbete via Tele-X.

En annan fråga som engagerat både rådet och ministerrådet under senare
år är det s. k. nordiska medborgarskapet. Arbetet med detta har resulterat i
en utredning från ministerrådet ”Nordbors rättigheter i Norden” (NU
1985:6), som utgör en katalog över de hinder som möter vid flyttning till eller
vistelse i annat nordiskt land. Rådet har uppfattat denna katalog som ett
första steg i ett större arbete och efterlyst initiativ från ministerrådet för att
minska skillnaderna i ländernas lagstiftning och praxis, bl. a. vad gäller de
sociala rättigheterna.

De nordiska ländernas förbindelser och förhållningssätt till omvärlden
kom denna gång att spela en större roll än vid tidigare möten. Bl. a. berördes
internationella aspekter på miljöfrågorna, biståndssamarbete, samarbetet
inom ramen för det europeiska högteknologiprogrammet EUREKA samt
flyktingpolitiken.

I berättelsen redovisas också utskottens och kommittéernas arbete sedan
föregående rådssession. Det juridiska utskottet har främst sysslat med
nordiska initiativ rörande flyktingproblemen, men även åtgärder mot
narkotikakriminaliteten har ägnats stor uppmärksamhet. Arbetet i kulturutskottet
har dominerats av den ovannämnda frågan om radio- och TVsamarbetet
i Norden via satellit samt av programsamarbetet och särskilt
produktionen av såväl nationella som nordiska program. Social- och
miljöutskottets verksamhet har präglats av bl. a. miljöfrågor, framför allt
luftföroreningar samt uppföljning av ämnen med anknytning till det nordiska
medborgarskapet. Kommunikationsutskottet har bl. a. arbetat med frågor
rörande datateknologi och trafiksäkerhet, medan det ekonomiska utskottet
behandlat uppföljningen av den ekonomiska handlingsplanen och en rad
ministerrådsförslag, bl. a. om en aktionsplan för ökad sysselsättning inom
byggsektorn, om nordiskt samarbete på energiområdet och om en nordisk
utvecklingsfond för Västnorden.

Mot bakgrund av ovanstående redovisning konstaterar utskottet med
tillfredsställelse att många och värdefulla nya idéer, initiativ och projekt för
närvarande växer fram inom ramen för Nordiska rådets verksamhet. Detta
tolkas av utskottet som en välkommen utveckling mot väsentligt höjd
ambitionsnivå på olika områden i det nordiska samarbetet.

UU 1986/87

Utskottet övergår därefter till att behandla motion U506 om inrättande av
en befattning som nordisk ombudsman.

I det nordiska umgänget finns onekligen fortfarande alltför många hinder
av den typ som motionären exemplifierar. Nordiska rådet har också, i
synnerhet under senare år, ägnat stor uppmärksamhet åt de särskilda
rättsliga och sociala villkor som nordiska medborgare bosatta i annat
nordiskt land lever under. Målet är att dessa personer skall uppnå största
möjliga likställdhet med vistelselandets egna medborgare. Att fortfarande
mycket återstår att göra härvidlag framgår bl. a. av den nyligen publicerade
sammanställningen ”Nordbors rättigheter i Norden”, vilken ovan berörts,
och där i viss mån information av det slag motionären efterlyser kan erhållas.
Vad i övrigt gäller frågan om rådgivning och upplysning avseende olika
nordiska regler bör ansvaret för detta enligt utskottets mening naturligen
främst ligga hos redan existerande myndigheter i de olika länderna.
Utskottet utgår från att dessa också lämnar vederbörlig service i detta
avseende. En successiv förbättring av information och rådgivning via redan
befintliga kanaler ter sig enligt utskottets mening mer ändamålsenligt än
tillskapandet av en befattning som nordisk ombudsman. Mot bakgrund av
vad utskottet sålunda anfört avstyrks motion U506.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen lägger Nordiska rådets svenska delegations berättelse
angående sin verksamhet från den trettiotredje t.o. m. den
trettiofjärde sessionen (redog. 1986/87:4) till handlingarna,

2. att riksdagen avslår motion 1985/86:U506.

Stockholm den 4 november 1986
På utrikesutskottets vägnar
Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s), Gunnel Jonäng (c), Sture Ericson (s),
Margaretha af Ugglas (m), Axel Andersson (s), Ingemar Eliasson (fp),
Maj-Lis Lööw (s), Sten Sture Paterson (m), Rune Angström (fp), Anita
Bråkenhielm (m), Nils T Svensson (s), Britta Hammarbacken (c), Gerd
Engman (s), Viola Furubjelke (s) och Lars Werner (vpk).

UU 1986/87:2

■

gotan Stockholm 1986 11687