om verksamheten inom Europarådet m. m. (Betänkande 1985/86:UU13 Utrikesutskottet)

Utrikesutskottets betänkande
1985/86:13

om verksamheten inom Europarådet m. m.

I föreliggande betänkande behandlas dels redogörelse 1985/86:12 från
Europarådets parlamentariska församling, dels skrivelse 1985/86:66 om
Europarådets ministerkommitté, dels ock motion 1984/85:1696 angående
Turkiets representation i Europarådet m. m.

Redogörelserna

Med redogörelse 1985/86:12, daterad den 18 november 1985, har den
svenska delegationen vid Europarådets parlamentariska församling överlämnat
berättelse rörande församlingsmötena under tiden maj 1984-februari
1985 (36:e sessionen).

Med skrivelse 1985/86:66, daterad den 14 november 1985, har regeringen
överlämnat redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté
1984.

Bakgrund

Parlamentariska församlingens 36:e session har på sedvanligt sätt varit
uppdelad i tre delar, vilka ägt rum vid Europarådets säte i Strasbourg. En
s. k. minisession hölls i Oslo den 25-28 juni 1984. Formellt utgjordes detta
möte av ett sammanträde med det ständiga utskottet som agerade på den
parlamentariska församlingens vägnar.

Vad gäller de politiska frågorna har situationen och utvecklingen i ett antal
medlemsländer varit aktuell.

Det har framför allt gällt utvecklingen i Turkiet och därtill hörande fråga
om godkännande av fullmakter för en turkisk delegation till den parlamentariska
församlingen. Denna fråga berörs längre fram i anslutning till behandlingen
av motion 1696 om den politiska situationen Turkiet.

Vid mötet i maj blev Cyperns fullmakter föremål för diskussion. Genom
omröstning godkändes fullmakterna för en grekcypriotisk representant,
medan övriga platser i den cypriotiska delegationen, bl. a. platsen för en
turkcypriotisk representant lämnades tomma.

Under januarimötet diskuterade församlingen huruvida en särskild författning
som antagits i Malta om utländsk inblandning stod i
överensstämmelse med den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter.
Detta ärende uppsköts dock till senare tillfälle.

I fråga om övriga politiska frågor med europeisk anknytning har spörsmå -

1985/86:13

1 Riksdagen 1985186. 9 sami. Nr 13

let om det framtida europeiska samarbetet även under 36:e sessionen
ingående diskuterats. Frågan gäller inte minst hur Europarådet skall etablera
sina kontakter och sitt samarbete med EG. Denna fråga har också nära
samband med frågan om arbetsmetoderna inom Europarådet. Krav på ökad
koncentration och effektivitet har framförts från flera håll, bl. a. i ett
gemensamt inlägg från den svenska delegationen. Organisationens nye
generalsekreterare Marcelino Oreja Aguirre har också som sin ambition
uttalat att han önskar se en koncentration av arbetet.

Under den 36:e sessionen har församlingen också diskuterat politiska
frågor som ej kan sägas vara direkt europeiska men som på skilda sätt
intresserar olika grupper inom församlingen, t. ex. situationen i Latinamerika,
och förbindelserna mellan Europa och Latinamerika såväl på det
politiska som på det ekonomiska planet, liksom frågan om förbindelserna
mellan Europa och Förenta staterna.

Förutom det politiska området har församlingens arbete berört alla de
områden som täcks av de fjorton utskotten.

På det ekonomiska området hade församlingen en omfattande debatt
under majmötet om sysselsättningen i Europa. På sedvanligt sätt har också
EFTA:s och OECD:s verksamheter diskuterats. I den senare debatten
brukar parlamentariker från alla OECD-länder delta. Under höstmötet hölls
en större debatt om nord-syd-problemen och Europas roll härvidlag. Ämnet
behandlades mot bakgrund av en särskild konferens i ämnet som ägde rum i
Lissabon under våren 1984. Vad gäller de sociala frågorna har församlingen
behandlat problemkomplexet rörande narkotikamissbruk och narkotikahandel.
På det juridiska området hölls exempelvis en debatt om påtvingade
försvinnanden och om ESK och mänskliga rättigheter.

I brådskande ordning hölls under januarimötet en debatt om luftföroreningar.
Debatten tillkom på initiativ av ett antal ledamöter som kände behov
att att återigen påtala för ministerkommittén hur angelägen man fann denna
fråga. I ett inlägg från svensk sida pekades på de betydande olägenheter som
de nordiska länderna har av luftföroreningar som härstammar från
Storbritanien.

På grundval av en rapport från utskottet för befolknings- och flyktingfrågor
har församlingen diskuterat frågan om naturalisation av flyktingar, där
en mer flexibel och generös attityd från medlemsländerna efterlyses.
Församlingen behandlade under sin 36:e session också frågan om den illegala
invandringen.

Ministerkommittén har under 1984 hållit två möten och ställföreträdarna
samlats 12 gånger. På ministerkommitténs dagordning har, liksom på
församlingens, stått Europarådets roll och samarbetet med EG, vidare
öst-väst-förbindelserna, nord-syd-dialogen samt situtionen i Turkiet. Vad
gäller Europarådets roll efterlyste utrikesminister Bodström, också han, i ett
inlägg under höstmötet bl. a. en starkare prioritering av Europrådets olika
aktiviteter.

Fem fackministerkonferenser arrangerades under 1984, en miljöministerkonferens
i Athen, en idrottsministerkonferens i Malta, en kulturministerkonferens
i Berlin, ett ministermöte med Pompidougrupperna och en
kommunministerkonferens i Rom.

UU 1985/86:13

Under ministerkommittén har verksamheten bedrivits i skilda kommittéer
och expertgrupper rörande mänskliga rättigheter, sociala frågor, arbetsmarknadsfrågor,
utbildning, kultur, idrott, ungdomsfrågor, hälsovård, miljövård,
regional planering, kommunala frågor samt rättsfrågor.

Vad gäller arbetet rörande mänskliga rättigheter har man under ministerkommittén
fortsatt att arbeta på ett tilläggsprotokoll som upptar ett antal
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Man arbetar också på att
utforma en europeisk konvention mot tortyr. Under 1984 har arbetet på en
särskild handbok för polisutbildning om mänskliga rättigheter avslutats. En
liknande publikation för kriminalvårdschefer håller på att färdigställas.
Andra målgrupper där arbete med informationsmaterial om mänskliga
rättigheter har påbörjats är journalister och socialarbetare.

På det sociala området har en ny expertkommitté tillsatts för att studera
frågan om förenkling och rationalisering av socialförsäkringen. Vad gäller
invandrarnas situation har huvudkommittén för migrationsfrågor fortsatt sitt
arbete med frågor kring fientliga hållningar och handlingar gentemot
invandrare.

Under huvudkommittén för juridiskt samarbete pågår utredningsarbete
på en rad områden i syfte att uppnå ökad rättslikhet mellan Europarådets
medlemsländer. Bland de ämnen som utretts under år 1984 kan nämnas
konkursförfarande, allmänhetens deltagande i administrativa förfaranden
som rör flera enskilda personer, åtgärder för att minska domstolarnas
arbetsbörda, fosterfamiljefrågor, ogifta sammanboendes privaträttsliga problem,
dataskyddsfrågor, läkares rättsliga skyldigheter gentemot patienter
samt ömsesidigt bistånd i skattefrågor.

Europarådets arbete efter februari 1985

Församlingens 37:e session inleddes i april i år. Även vid detta tillfälle
ifrågasattes godkännande av såväl de turkiska som de cypriotiska fullmakterna.
Talesmän för de olika politiska grupperna accepterade dock godkännande
av det cypriotiska ombudets fullmakter, något som också blev församlingens
beslut efter omröstning. Vad gällde de turkiska fullmakterna motsatte sig
den socialistiska och kommunistiska gruppens resp. talesmän godkännande.
Vid omröstningen godkändes dock den turkiska delegationens fullmakter

Aprilmötet antog också en resolution rörande situationen i Malta, närmast
med anledning av den från januarimötet uppskjutna debatten rörande
författningen om utländsk inblandning. I den resolution församlingen antog
anmodas Maltas regering och parlament att se över den aktuella författningen.
Församlingen uppmanade också Maltas parlament att utse en delegation
till församlingen. - Någon sådan hade inte sedan länge deltagit i församlingens
arbete.

Vid mötet i september-oktober i år presenterades fullmakter för en
maltesisk delegation bestående av endast en representant, från regeringspartiet.
Efter debatt i församlingen beslöt man att uppskjuta frågan om
godkännande av fullmakterna för den maltesiska delegationen till nästa möte
med förhoppning att en mer representativ delegation med företrädare från

UU 1985/86:13

såväl regeringspartiet som oppositionen skulle infinna sig.

På agendan för höstmötet i år stod en rad politiska frågor, konflikten
Iran-Irak, utvecklingen i Sydafrika, vissa minoriteters ställning i Bulgarien
samt judarnas situation i Sovjetunionen.

Beträffande Iran-Irak-konflikten antog församlingen en resolution med
uppmaning till medlemsländerna att verka för eld-upphör, något som
förhoppningsvis skulle leda till en förhandlingslösning. Församlingen förordade
också embargo på vapenförsäljning till de länder som är inblandade i
konflikten och ökade humanitära insatser samt stöd för de ansträngningar
som görs av FN:s generalsekreterare.

Vad gäller Sydafrika antog församlingen en resolution där man tar avstånd
från rasförtrycket i detta land.

Septembermötet antog också en resolution som uppskjutits från vårmötet
och som gäller etniska och muslimska minoriteter i Bulgarien. Resolutionen
syftar framför allt på de turkiska minoriteterna i Bulgarien, och församligen
efterlyser ökat skydd för dessas rättigheter.

Höstmötet höll också en omfattande debatt om judarnas situation i
Sovjetunionen, där man i en resolution kritiserar de förhållanden under vilka
denna religiösa och kulturella minoritet lever. Församlingen uppmanar de
sovjetiska myndigheterna att bl. a. tillåta de judar som så önskar att lämna
landet för att resa till Israel eller något annat land.

I övrigt kan noteras att församlingen under aprilmötet diskuterade frågan
om förkortning av arbetstid som ett medel att bekämpa arbetslösheten. Ett
annat ämne på dagordningen för aprilmötet var frågan om flyktingars
återvändande till sina hemländer, där församlingen i en rekommendation
efterlyser ökat samarbete mellan ursprungs- och mottagarländer.

Den kommission av framstående europeiska statsmän som tillkommit på
församlingens initiativ, den s. k. Colombokommissionen, och som har till
uppgift att bl. a. föreslå formerna för det framtida europeiska samarbetet och
Europarådets förhållande till EG, har under det gångna året presenterat en
första rapport som diskuterades under den s. k. minisessionen i Hamburg och
vid det nyligen avslutade höstmötet i Strasbourg. I rapporten förespråkas
bl. a. utvidgning av den politiska dialogen. Från svensk sida har man dock i
olika sammanhang motsatt sig strävanden som går ut på utrikespolitisk
koordinering. Den preliminära rapporten fäster också stor vikt vid att EG
engageras i Europarådets verksamhet. Från svensk sida har i församlingsdebatten
varnats för att en alltför stor integration av EG i Europarådet kan
medföra att rådets identitet förloras. Från svensk sida har i debatten också
betonats vikten av ett alleuropeiskt samarbete på det tekniskt-vetenskapliga
området.

Vad gäller ministerkommittén har den på sedvanligt sätt under 1985
sammanträtt två gånger i reguljära möten. Härtill kommer ett extra möte i
januari 1985, tillkommet på initiativ från Förbundsrepubliken Tyskland.
Syftet var i första hand att mer ingående diskutera öst-väst-frågor.

Vårmötet behandlade samarbete med EG och gav generalsekreteraren i
uppdrag att komma med konkreta förslag. Detta möte följde också upp
öst-väst-diskussionen från det extra mötet, och ministrarna uttalade intresse
för ökad dialog och kontakt med de östuropeiska staterna. Man diskuterade

UU1985/86:13

också reslultatet av den ministerkonferens som hölls i Wien i mars 1985 om
mänskliga rättigheter. Ministrarna anslöt sig till vad man kommit fram till i
Wien, nämligen att skyddet av mänskliga rättigheter är en angelägenhet för
hela världssamfundet; därför kan intresset för sådana rättigheter inte
betraktas som inblandning i en stats inre angelägenheter. Ministrarna gav
också stöd till ansträngningarna att finna former för bättre övervakning av de
mänskliga rättigheterna inom den europeiska konventionens ram.

Det nyligen avslutade höstmötet med ministerkommittén ägnade sig
huvudsakligen åt frågan om den politiska dialogen och frågan om hur man
skall samarbeta för att bekämpa terrorismen.

Motionen

I motion 1984/85:1696 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder och initiativ för att
Turkiets nuvarande representanter utesluts ur Europarådet,

2. att riksdagen hos regeringen begär att den turkiska frågan tas upp i FN
och andra internationella församlingar.

Bakgrund till motionen

Utskottet har tidigare behandlat frågan om Turkiet i Europarådet. Senast
skedde detta i betänkande UU 1983/84:12 där utskottet framhöll som
angeläget att Sverige även framgent inom Europarådet ägnade frågan om
situationen i Turkiet stor uppmärksamhet. Därmed ansåg utskottet ett
yrkande, framställt i motion 1983/84:969 om att riksdagen hos regeringen
skulle hemställa om nya initiativ i Europarådet i frågan om den turkiska
militärjuntans övergrepp, besvarat.

Föreliggande yrkande har dock en annorlunda inriktning. Av motionen
framgår att motionärerna närmast avser de turkiska ombudens närvaro i
Europarådets parlamentariska församling.

Församlingen har förhållandevis lång tid debatterat frågan om godkännande
av fullmakterna för en turkisk delegation. Efter det parlamentsval som
hölls i Turkiet i november 1983 hade församlingen vid sitt möte i januari 1984
att ta ställning till fullmakter från en turkisk delegation. Beslutet uppsköts
dock till följande möte i maj 1984, då fullmakterna efter debatt och
omröstning godkändes. Vid ett senare tillfälle, när nya fullmakter presenterades
vid inledningen av församlingens 37:e session, dvs. i april i år, blev
dessa också föremål för debatt. Även dessa fullmakter godkändes efter
omröstning. Meningarna om den turkiska delegationens legitimitet har
således under senare tid i församlingen varit delade. Den grupp som särskilt
motsatt sig godkännande av fullmakterna har varit den socialistiska.

Även åsikterna inom den svenska delegationen har varit delade i
fullmaktsfrågan. Ombuden i församlingen röstar var och en för sig efter egen
övertygelse. Riksdagen som sådan utfärdar således ingen instruktion till
ombuden i den parlamentariska församlingen, än mindre regeringen.

Församlingen har också noggrant följt utvecklingen av situationen i

UU 1985/86:13

Turkiet. När frågan senast behandlades, i april i år, efterlyste församlingen
genom att anta en resolution, en råd åtgärder som skulle innebära en
fullständigare återgång till demokrati i Turkiet.

Församlingens politiska och juridiska utskott har var sitt underutskott,
som mellan församlingens möten diskuterar utvecklingen av situationen i
Turkiet. Svensk representation finns i båda dessa underutskott. I den
resolution som antogs vid aprilmötet i år fick politiska och juridiska utskottet
i uppdrag att senast vid vårmötet nästa år rapportera tillbaka till församlingen
om hur situationen i Turkiet utvecklats.

I yrkande 2 i samma motion föreslås att riksdagen hos regeringen begär att
den turkiska frågan tas upp i FN och andra internationella församlingar.

I betänkande UU 1982/83:3 avstyrktes ett yrkande att hos regeringen
begära att den turkiska frågan skulle tas upp i FN. Utskottet upprepade
därvid sin tidigare framförda uppfattning att det föreföll mest ändamålsenligt
att Sverige för sin del i första hand drev frågan i Europarådet.

I ett senare betänkande UU 1983/84:12 avstyrkte utskottet motsvarande
yrkande om FN-behandling.

Utskottet

Redogörelserna

Utskottet som tagit del av den svenska Europarådsdelegationens och
regeringens berättelser och i övrigt beaktat den redovisade bakgrunden
konstaterar med tillfredställelse att Europrådet behandlat en rad frågor av
central politisk, ekonomisk, social, kulturell och rättslig betydelse.

Utskottet välkomnar de ansträngningar som görs inom Europarådet för att
effektivisera arbetet. Detta kan ske bl. a. genom ökad koncentration och
genom att rådet i större utsträckning än hittills ägnar sig åt europeiska frågor
av gemensamt intresse.

Arbetet för att främja skyddet av de mänskliga rättigheterna bör även
framgent ges hög prioritet. Utskottet finner det angeläget att Europarådet
även fortsättningsvis ägnar uppmärksamhet åt frågan om gränsöverskridande
luft- och vattenföroreningar.

Utskottet följer med intresse de pågående ansträngningarna att skapa
bättre och effektivare samarbete med EG på ett sådant sätt att dubbelarbete
undviks. Utskottet finner det angeläget att i det sammanhanget understryka
att samarbetet bör utformas på ett sådant sätt att Europarådets identitet och
särprägel inte förändras.

Vad gäller samarbete med icke-medlemsländer bör särskilt beaktas
kontakt och informationsutbyte med central- och östeuropeiska länder.

Utskottet har ingen erinran mot berättelserna och föreslår att de läggs till
handlingarna.

Motionen

UU 1985/86:13

Den turkiska delegationens fullmakter har prövats regelbundet och kan,
beroende på utvecklingen i Turkiet, bli ifrågasatta även framgent av

Europarådets parlamentariska församling. Av det anförda torde emellertid
framgå att varken regeringen eller riksdagen har möjlighet att vidta några
särkskida åtgärder i förhållande till de fullmakter som i församlingen
presenteras av en turkisk delegation. Yrkande 1 i motionen avstyrks därför.

Vidare konstateras att frågan om situationen i Turkiet står på den
parlamentariska församlingens dagordning och att församlingen noga följer
utvecklingen bl. a. genom två särskilda underutskott. Enligt utskottets
mening är Europarådet det organ som bäst är lämpat att följa utvecklingen av
situationen i Turkiet.

Yrkande 2 i motionen att den turkiska frågan tas upp i FN och andra
internationella församlingar avstyrks med hänvisning härtill.

Den svenska parlamentariska delegationen har kritiskt följt utvecklingen
av situationen i Turkiet och noterar att vissa förbättringar skett under senare
tid. Utskottet utgår ifrån att man från svensk sida även framgent noga följer
utvecklingen av Turkiets återgång till fullt demokratiskt styre.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen lägger redogörelsen 1985/86:12 från den svenska
delegationen vid Europarådets parlamentariska (rådgivande) församling
rörande församlingsmötena under tiden maj 1984-februari 1985
(36:e sessionen) och regeringens skrivelse 1985/86:66 med redogörelse
för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under 1984
till handlingarna med gillande av vad utskottet anfört,

2. att riksdagen avslår motion 1984/85:1696, yrkande 1,

3. att riksdagen avslår motion 1984/85:1696 yrkande 2.

Stockholm den 3 december 1985
På utrikesutskottets vägnar
Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s), Karin Söder (c), Sture Ericson (s), Carl Bildt
(m), Axel Andersson (s), Maj-Lis Lööw (s), Margaretha af Ugglas (m),
Bengt Silfverstrand (s), Sten Sture Paterson (m), Nils T Svensson (s), Gunnel
Jonäng (c), Maj Britt Theorin (s), Maria Leissner (fp), Hadar Cars (fp) och
Oswald Söderqvist (vpk).

Reservation

Turkiet

Oswald Söderqvist (vpk) anser

dels att den del av utskottets yrkande på som s. 6 börjar med ”Den turkiska”
och på s. 7 slutar med ”avstyrks därför.” bort ha följande lydelse:

Den nuvarande turkiska delegationens närvaro i Europarådet är ett

UU 1985/86:13

res. (vpk)

uppenbart brott mot rådets stadgar. I dem stipuleras klart vad som skall gälla
i fråga om demokratiska fri- och rättigheter i ett land för att det skall kunna
bli och förbli medlem i rådet. De odemokratiskt valda parlamentsledamöterna
från Turkiet representerar inte en regim som kan sägas uppfylla dessa
krav. Därför måste Sveriges representanter i Europarådet arbeta för att
dessa delegater fråntas sina platser.

dels att utskottets hemställan i moment 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1696 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

UU 1985/86:13

gotab Stockholm 1985 83781