om vattenvård (Betänkande 1984/85:JoU18 Jordbruksutskottet)

JoU 1984/85:18

Jordbruksutskottets betänkande
1984/85:18

om vattenvård
Motioner

I motion 1983/84:838 av Lars Ernestam m. fl. (fp) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att ett samlat åtgärdsprogram för Hjälmaren utarbetas,
omfattande miljöskydd (bl. a. aluminiumföroreningsproblem), naturvård,
vattenförsörjning, rekreation och sjöfart, fiske och jordbruk.

I motion 1983/84:906 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 7), att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder
syftande till att säkra tillgången till icke hälsovådligt dricksvatten till
boende utanför tätorterna i enlighet med vad i motionen anförts.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet ett par motioner om vattenvård,
väckta i januari 1984.

Hjälmaren

I motion 1983/84:838 anför Lars Ernestam m. fl. (fp) sammanfattningsvis
följande:

Ett stort antal sammanställningar gällande Hjälmaren har sålunda visat
att det mellan olika användningsområden finns motstående intressen.
Sjöns hälsotillstånd är oroande, och åtgärder måste vidtagas för att så långt
som möjligt restaurera den. Vissa av dessa åtgärder är akuta såsom ställningstagande
till hur aluminiumutsläppens effekter skall motverkas. Båttrafiken
är betydande, och Hemfjärden till Örebro måste muddras. Eftersom
sjön har riksintresse är det inte en uppgift endast för berörda kommuner
att bevaka dessa problem. Hjälmarutredningen, som hade begränsade
direktiv, bör följas av en ny utredning som i ett åtgärdsprogram tar
upp alla aspekter som berör Hjälmaren. 1 arbetet med åtgärdsprogrammet
bör representanter för samtliga tre berörda län deltaga.

Riksdagen avslog för ett år sedan en motion med liknande innehåll.
Utskottet framhöll i det sammanhanget att den stora sjösänkningen i
Hjälmaren i slutet av 1800-talet givit upphov till en rad nya problem som
visat sig svårlösta. Genom 1980 års riksdagsbeslut hade underlag för vissa
konkreta vattenregleringsåtgärder bildats. Då skapades även förutsättningar
för bildande av ett gemensamt vattenförbund för hela sjön. Alla
väsentliga Hjälmareintressen skulle i vattenförbundet få étt forum där
olika frågor kunde tas upp till diskussion. Enligt utskottets uppfattning
förelåg icke, med hänsyn till den utredningsverksamhet som pågick i olika

1 Riksdagen 1984/85. 16 sami. Nr 18

JoU 1984/85:18

avseenden rörande sjön, anledning att påkalla någon övergripande utredning
av det slag som åsyftades i motionen (JoU 1983/84:10).

Utskottet har med anledning av den nu aktuella motionen inhämtat att
bildandet av vattenvårdsförbundet numera är inne i ett slutskede. En
annan aktuell fråga, nämligen den som avser sjöregleringen, har behandlats
av vattendomstolen och ligger f. n. under regeringens prövning. Arbeten
med naturvårdsplaner pågår i de tre berörda länen. I dessa planer
beaktas naturvården och turismen.

Av det anförda framgår att det utredningsarbete som redan pågått en tid
och som omnämnts i fjolårets betänkande nu närmar sig fullbordan. Utskottet
vill även hänvisa till att det inom en nära framtid torde komma att
bli möjligt att komma till rätta med problem med övergödning av föroreningskänsliga
vattenområden enligt ett förslag om ändring av miljöskyddslagen
(prop. 1984/85:10, JoU 1984/85:10) som f. n. behandlas av riksdagen.
Enligt utskottets mening kan motionens syfte i stor utsträckning anses
tillgodosett med hänvisning till de åtgärder som redovisats. Någon ytterligare
riksdagens åtgärd med anledning av motionen påkallas således icke.

Dricksvatten

I partimotion 1983/84:906 framhåller Lars Werner m. fl. (vpk) att det
sura regnet som redan har försurat ett stort antal sjöar och vattendrag nu
också har börjat försura grundvattnet. Nu hotar förgiftning av grundvattnet
genom tungmetaller som löses ut och kommer i rörelse. Enligt motionen
kan var fjärde av landets ungefär 100 000 grävda brunnar för lokal
dricksvattenförsörjning redan vara försurade. Många hushåll med egen
vattentäkt ställs inför stora svårigheter och kostnader. Motionärerna anser
att solidariteten kräver att samhället går in och hjälper dessa människor.
Problemområdena måste snabbt inventeras och de lämpligaste åtgärderna
tas fram. Kostnaderna härför måste bäras solidariskt av alla i samhället. 1
områden där problemet ännu inte är akut måste en uppföljande kontroll
ske, så att samtliga konsumenter av dricksvatten från egna täkter har
tillgång till bra dricksvatten, anför motionärerna.

Utskottet får med anledning av motionen erinra om att statens livsmedelsverk
sedan den 1 juli 1983 är central tillsynsmyndighet för dricksvattenkontrollen.
I verkets kungörelse om dricksvatten (SLV 1983:12) meddelas
föreskrifter om hantering av vatten i enskilt hushåll liksom om
undersökningar och annan kontroll av vatten enligt livsmedelslagen. Dessa
föreskrifter har främst avseende på allmän vattenanläggning och på
anläggning varigenom dricksvatten tillhandahålls flera hushåll eller i större
omfattning.

Statens naturvårdsverk har viktiga uppgifter för skyddet av vattenresurserna
enligt bl. a. miljöskyddslagen och naturvårdslagen. Sedan 1983 driver
naturvårdsverket ett projekt med försöksverksamhet avseende mark

JoU 1984/85:18

och grundvatten inom ramen för programmet för åtgärder mot försurningen.

1 projektet konstateras att surt eller försurat grundvatten är ett allvarligt
problem för många hushåll med enskilda brunnar. Det är ett stort problem
i t. ex. Kronobergs län och förekommer också i andra delar av södra och
västra Sverige. Mycket sura grundvatten finns i grödor och delvis även i
borrade brunnar på västkusten. Naturvårdsverket har i samråd med Kommunförbundet
och Sveriges geologiska undersökning (SGU) riktat en
uppmaning till kommunerna att genomföra inventeringar av surt grundvatten
i privata brunnar. Informationsmaterial har även utarbetats till
ledning för ägare av privata brunnar i områden som drabbats av grundvattenförorening.
I det utsända materialet konstateras att försurningens
effekter på grundvattnet har medfört korrosionsskador på vattenledningsrör
av koppar och andra VVS-installationer. Allmänheten är också orolig
för att försurat dricksvatten skall påverka hälsan. Med nuvarande kunskaper
framstår dock korrosionsproblemen enligt verket som de mest akuta
och åtgärder behöver vidtas omedelbart. I informationsmaterialet lämnas
upplysningar om försurningens orsaker och effekter samt råd om vilka
åtgärder som bör vidtas för behandling av surt grundvatten.

Problemet med grundvattenförsurningen och dess inverkan på enskilda
brunnar behandlas även i en aktionsplan mot luftföroreningar och försurning
som naturvårdsverket utarbetat i samarbete med ett antal andra
statliga verk på uppdrag av regeringens aktionsgrupp mot försurningen
(SNV PM 1862). Enligt aktionsplanen bör den pågående försöksverksamheten
med åtgärder mot surt grundvatten fortsätta i huvudsak enligt de
riktlinjer som gällt under det senaste året. Samhällets stöd till brunnsägare
med surt vatten i brunnen kan antingen bestå enbart av information och
rådgivning eller utvidgas till en hjälp att genomföra och bekosta åtgärder
i brunnen. I aktionsplanen förordas att försök med direkta stödåtgärder
skall genomföras i ett antal kommuner. Aktionsplanen har remissbehandlats
och avses läggas till grund för förslag från regeringen till vårriksdagen
om åtgärder mot försurningen.

Av den lämnade redogörelsen framgår att de problem som tas upp i
motion 1983/84:906 såvitt nu är i fråga (yrkande 7) är föremål för aktiv
uppmärksamhet från regeringens och berörda myndigheters sida. Enligt
utskottets mening saknas mot bakgrund härav anledning för riksdagen att
göra något särskilt uttalande i frågan.

Hemställan

Utskottet hemställer

I. beträffande Hjälmaren

att riksdagen avslår motion 1983/84:838,

JoU 1984/85:18

2. beträffande dricksvatten

att riksdagen lämnar motion 1983/84:906 yrkande 7 utan ytterligare
åtgärd.

Stockholm den 27 november 1984

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Grethe
Lundblad (s), Hans Wachtmeister (m), Martin Segerstedt (s), Sven Eric
Lorentzon (m), Jan Fransson (s), Margareta Winberg (s), Jens Eriksson
(m), Börje Stensson (fp), John Andersson (vpk), Bengt Kronblad (s),
Lennart Brunander (c) och Inga-Britt Johansson (s).

Särskilda yttranden

1. Hjälmaren (mom. 1)

Börje Stensson (fp) anför:

Som framgår av utskottets yttrande har under de senaste åren åtskilligt
planeringsarbete utförts för att man med tiden skall kunna lösa de skilda
problemen i Hjälmaren. Jag har därför inte ansett mig böra reservera mig
mot utskottets betänkande. Behovet av ett samlat åtgärdsprogram kvarstår
dock oförminskat. Folkpartiet kommer även i fortsättningen att noga följa
utvecklingen av denna fråga.

2. Dricksvatten (mom. 2)

John Andersson (vpk) anför:

I partimotion 1983/84:906 (vpk) berörs de svårigheter och kostnader
som många hushåll med egen vattentäkt ställs inför på grund av den
pågående försurningen av grundvattnet. Solidariteten kräver att samhället
går in och hjälper dessa människor. Problemområdena måste snabbt inventeras
och de lämpligaste åtgärderna tas fram. Kostnaderna härför
måste bäras solidariskt av alla i samhället. I områden där problemet ännu
inte är akut måste en uppföljande kontroll ske, så att samtliga konsumenter
av dricksvatten från egna täkter har tillgång till bra dricksvatten.

Vid utskottets behandling av denna motion har framkommit att förslag
från regeringen om åtgärder mot försurningen avses läggas till vårriksdagen.
Enligt vad som framgår av utskottets skrivning kommer åtgärder att
vidtas mot surt grundvatten. De här åtgärderna kommer inte enbart att
bestå av information och rådgivning utan bör utvidgas till en hjälp att
genomföra och bekosta åtgärder i brunnen. Om naturvårdsverkets förslag
till aktionsplan fullföljs så synes motionens krav till stor del bli tillgodosett.
Jag har därför inte ansett mig behöva fullfölja motionens krav med en
reservation utan avvaktar det kommande regeringsförslaget.

Liber Tryck Stockholm 1984