om vapenexport (Betänkande 1980/81:UU24 Utrikesutskottet)

UU 1980/81:24

Utrikesutskottets betänkande
1980/81:24

om vapenexport
Motioner

I motion 1980/81:637 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om att den sittande vapenexportutredningen
får tilläggsdirektiv enligt i motionen framförda synpunkter,

2. att riksdagen uttalar att ökningen av den svenska vapenexporten snarast
måste hejdas,

3. att riksdagen beslutar uppdra åt talmanskonferensen att inrätta en
parlamentariskt sammansatt nämnd med representanter från samtliga
riksdagspartier med uppgift att följa och kontrollera den svenska exporten av
vapen- och krigsmateriel.

I motion 1980/81:692 av Maj Britt Theorin (s) krävs att riksdagen
uttalar

1. att vapenexportlagstiftningen bör skärpas,

2. att ett särskilt parlamentariskt organ bör fatta beslut om vapenexporten
och årligen redovisa till riksdagen dess inriktning och omfattning,

3. att licenstillverkning och reexport av svenska vapen bör underordnas
svensk lagstiftning.

Bakgrund

I betänkande UU 1978/79:25 föreslog utskottet med anledning av
motionsyrkanden därom att regeringen skulle genomföra en översyn av
vapenexporten genom en parlamentarisk utredning.

Den begärda utredningen tillsattes av regeringen hösten 1979 och antog
namnet krigsmaterielexportkommittén. Enligt sina direktiv skall kommittén
gå igenom de erfarenheter som har vunnits vid tillämpningen av 1971 års
riktlinjer för vapenexporten och kartlägga förekommande problem. Det är
därutöver kommittén obetaget att behandla alla frågor som i sammanhanget
kan vara av betydelse för analyser och slutsatser.

I betänkande UU 1979/80:28 vid förra riksmötet behandlade utskottet
delvis likalydande motionsyrkanden, vilka avslogs av riksdagen.

Krigsmaterielexportkommittén kommer inom kort att avlämna sitt
betänkande.

I en interpellationsdebatt i riksdagen den 9 mars i år erinrade handelsminister
Staffan Burenstam Linder beträffande ett särskilt parlamentariskt
organ bl. a. om följande:

1 Riksdagen 1980/81. 9 sami. Nr 24

UU 1980/81:24

Frågan om en parlamentarisk nämnd väcktes av 1969 års krigsmaterielexportutredning.
Vid remissbehandlingen av utredningens betänkande restes
flera tungt vägande invändningar mot att en sådan rådgivande nämnd som
den av utredningen föreslagna inrättades.

I den proposition som år 1971 (1971:146) följde på utredningen framhöll
föredragande statsrådet att konstitutionella skäl talade emot en nämnd av
detta slag. Om en parlamentarisk nämnd kopplas in vid Kungl. Maj:ts
avgörande av enskilda ärenden, skulle detta, sägs det i propositionen,
innebära en principiell nyhet som är främmande för vår författning. Enligt
denna har riksdagen inte att befatta sig med Kungl. Maj:ts beslut i enskilda
ärenden på annat sätt än genom den i grundlagen föreskrivna granskningen
genom konstitutionsutskottet. Inte heller finns behov av en sådan nämnd för
att Kungl. Maj:t i viktiga principfrågor skall kunna samråda med företrädare
för riksdagen. Dåvarande handelsministern uttalade som sin mening att rätt
forum för samråd var utrikesnämnden.

Denna uppfattning, som delades av riksdagen, har senast framförts av
utrikesutskottet i det betänkande vari utskottet år 1979 hemställde om en
översyn av riktlinjerna för svensk export av krigsmateriel. Betänkandet fick
riksdagens godkännande (UU 1978/79:25, rskr 226).

Utskottet ansåg att utrikesnämnden fyllde den funktion för samråd som
tidigare diskuterats och att frågan om ett särskilt parlamentariskt organ för
vapenexporten inte behövde behandlas vid översynen. Direktiven till den
kommitté som tillsattes samma år, 1979, ansluter till utskottets uttalande.

Kommittén har dock varit oförhindrad att beröra frågan om samråd. Jag
kan givetvis inte föregripa de slutsatser som kommittén skall dra, men jag har
förstått att den inte funnit anledning att i princip ifrågasätta utskottets och
riksdagens ståndpunkt i samrådsfrågan.

Självfallet avvaktar jag utredningens betänkande och remissbehandlingen
av det. Mot bakgrund av vad jag anfört anser jag det inte finnas någon
anledning att nu aktualisera den fråga som väckts av interpellanterna.

Utskottet

I vpk-motion 637 föreslås i yrkande 1 att krigsmaterielexportkommittén
får tilläggsdirektiv enligt i motionen framförda synpunkter. Motionärerna
vill att bedömningarna av vilka stater och rörelser som skall få köpa vapen
skall grundas på staternas inre system. Även folk som kämpar för sin frihet
bör få köpa svenska vapen, heter det i motionen.

I samma motions yrkande 2 föreslås att riksdagen uttalar att ökningen av
den svenska vapenexporten snarast måste hejdas.

I motion 692, yrkande 1, krävs att riksdagen uttalar att vapenexportlagstiftningen
bör skärpas.

I samma motions yrkande 3 hemställs att licenstillverkning och reexport av
svenska vapen bör underordnas svensk lagstiftning.

I ovannämnda betänkande UU 1978/79:25 har utskottet utförligt redovisat
sina synpunkter på vad en översyn av gällande riktlinjer för krigsmaterielexporten
- inkl. frågan om licenstillverkning av svensk materiel i andra
länder- borde innehålla, vilket sedermera ledde till kommitténs relativt vida
direktiv.

UU 1980/81:24

Med hänvisning härtill fann utskottet i sitt betänkande UU 1979/80:28
ingen anledning föreslå tillägg till dessa direktiv, varför liknande motionsyrkanden
avslogs. Utskottet, som konstaterar att kommitténs betänkande
snart kommer att föreligga, intar samma ståndpunkt nu, varför ifrågavarande
yrkanden avstyrks.

I vpk-motion 637, yrkande 3, och i motion 692, yrkande 2, föreslås
inrättande av ett parlamentariskt organ med uppgift att följa och kontrollera
den svenska krigsmaterielexporten resp. fatta beslut om denna och årligen
till riksdagen redovisa dess inriktning och omfattning.

Utskottet konstaterar att krigsmaterielexportkommittén är oförhindrad
att behandla frågan om ökad parlamentarisk medverkan. Kommittén
kommer inom kort att avlämna sitt betänkande.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet yrkande 3 i motion 637 och
yrkande 2 i motion 692.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. avslår motion 1980/81:637,

2. avslår motion 1980/81:692.

Stockholm den 21 april 1981

På utrikesutskottets vägnar
ALLAN HERNELIUS

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Allan Hernelius (m), Gertrud
Sigurdsen (s), Torsten Bengtson (c), Sture Palm (s), Björn Molin (fp), Olle
Göransson (s), Mats Hellström (s), Per-Olof Strindberg (m), Jan Bergqvist
(s), Carl Lidbom (s), Linnea Hörlén (fp), Axel Andersson (s), Paul Grabo
(c) och Sten Sture Paterson (m).

GOTAB 66952 Stockholm 1981