om utsökningsregisterlag (Betänkande 1985/86:LU16 Lagutskottet)

Lagutskottets betänkande
1985/86:16

om utsökningsregisterlag

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motion 1984/85:341 av Allan Ekström (m) vari
yrkas att regeringen skall lägga fram förslag till en utsökningslag.

Utskottet anser det angeläget att en utsökningsregisterlag införs. Någon
åtgärd från riksdagens sida i saken är dock inte erforderlig med hänsyn till att
ett förslag till lagstiftning nyligen remitterats till lagrådet. Motionen avstyrks
därför.

Motionsyrkande

I motion 1984/85:341 av Allan Ekström (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till utsökningsregisterlag.

Allmän bakgrund

Sedan början av 1970-talet har ett centralt ADB-system för exekutionsväsendet
(REX) successivt byggts upp. Numera är landets samtliga 81 kronofogdemyndigheter
anslutna till REX.

I REX registreras främst allmänna mål, dvs. i huvudsak ärenden om
indrivning av skatter, allmänna avgifter och böter. Vid registreringen tillförs
REX personnummer och andra uppgifter om den som åtgärden avser
(gäldenären) och om skulden. Vidare registreras bl. a. kronofogdemyndighetens
olika åtgärder i ärendet. Registret används också för andra ändamål,
t. ex. bokföring och redovisning samt arbetsplanering.

I fråga om indrivning av böter gäller enligt bötesverkställighetslagen
(1979:189) att bötesstraff som skall verkställas genom uppbörd eller indrivning.
Regeringen får bestämma i vad mån verkställighet skall ske genom
uppbörd. Sker inte uppbörd skall kronofogdemyndigheten driva in böterna.
Uppbörd innebär att den bötfällde frivilligt betalar in beloppet. I bötesverkställighetsförordningen
(1979:197) har regeringen föreskrivit att uppbördsförfarandet
skall användas vid verkställighet av sådana bötesstraff som ålagts
av åklagare genom strafföreläggande och av polisman genom föreläggande
av ordningsbot. Reglerna innebär att bötesstraff som ålagts av domstol alltid
skall verkställas genom indrivning. Indrivning tillämpas också när den
bötfällde inte frivilligt betalar sådana bötesstraff som får verkställas genom
uppbörd.

1985/86:16

1 Riksdagen 1985/86. 8sami. Nr 16

REX används också i enskilda mål, dvs. ärenden som inte skall behandlas
som allmänna mål. Enskilda mål är exekutiva ärenden där i huvudsak
enskilda, fysiska eller juridiska personer ansökt om verkställighet av dom
och beslut. Sådana ärenden kan avse bl. a. betalningsskyldighet, avhysning
och verkställighet av kvarstad.

Några särskilda lagregler om REX finns inte. För REX gäller emellertid
samma allmänna lagbestämmelser som för andra ADB-register. Sålunda är
datalagen (1973:289) och sekretesslagen (1980:100) tillämpliga på REX.
Datalagen gäller alla personregister som förs med hjälp av ADB och
innehåller föreskrifter om tillståndstvång och tillsyn beträffande personregister.
Enligt 9 kap. 19 § sekretesslagen är vissa uppgifter i mål eller ärenden om
exekutiv verksamhet sekretesskyddade. Skyddet omfattar uppgifter om
enskilds personliga och ekonomiska förhållanden och gäller om ett röjande
av uppgiften kan antas medföra att den enskilde eller honom närstående lider
avsevärd skada eller betydande men. Uppgift om den förpliktelse som avses
med den sökta verkställigheten och om beslut i målet eller ärendet undantas
dock från skyddet.

I den mån sekretess inte gäller kan den som så önskar på begäran få utdrag
ur REX från riksskatteverket mot avgift enligt expeditionskungörelsen.

Av betydelse i sammanhanget är vidare kreditupplysningslagen
(1973:1173), som främst syftar till att hindra att kreditupplysningsverksamhet
leder till otillbörligt intrång i den personliga integriteten eller till skada
genom oriktiga eller missvisande upplysningar. Lagen gäller verksamhet som
innebär att någon, utom i enstaka fall, lämnar kreditupplysningar mot
ersättning eller som ett led i näringsverksamhet. Även annan kreditupplysningsverksamhet
omfattas av lagen om den är av större omfattning.

Med kreditupplysning avses uppgift, omdöme eller råd som lämnas till
ledning för bedömning av annans kreditvärdighet eller vederhäftighet i övrigt
iekonomiskt hänseende. Särskilda skyddsregler gäller förs. k. personupplysning.
Med detta uttryck avses kreditupplysning om enskild person, förutsatt
att vederbörande varken är näringsidkare eller har så väsentligt inflytande i
viss näringsverksamhet att uppgift om hans egna förhållanden behövs för att
belysa verksamhetens ekonomiska ställning.

Kreditupplysningsverksamhet får bedrivas endast efter tillstånd av datainspektionen.
I den mån den bedrivs genom offentliggörande av kreditupplysning
i tryckt skrift eller sådan mångfaldig skrift av annat slag som avses i 1
kap. 5 § tryckfrihetsförordningen krävs dock inte tillstånd. Datainspektionen
utövar tillsyn över lagens efterlevnad.

Kreditupplysningsverksamhet skall bedrivas så att den inte leder till
otillbörligt intrång i personlig integritet. Denna allmänna, grundläggande
regel kompletteras i olika hänseenden av mera detaljerade föreskrifter. Vissa
slags uppgifter, t. ex. om brott och påföljder, får inte insamlas, lagras eller
vidarebefordras i kreditupplysningsverksamhet utan medgivande av datainspektionen.
Särskilda skyddsbestämmelser gäller i fråga om personupplysningar.

Med anledning av ansökningar av riksskatteverket (RSV) och kronofogdemyndigheterna
om tillstånd enligt datalagen för utsökningsregistret meddelade
datainspektionen i februari 1984 en föreskrift som innebär att utsök -

LU 1985/86:16

ningsregistret inte får användas i kreditupplysningsverksamhet avseende
fysiska personer. I beslutet konstaterade datainspektionen att uppgifter ur
registret i viss utsträckning såldes och att denna verksamhet var att bedöma
som kreditupplysningsverksamhet.

Beslutet överklagades till regeringen av riksskatteverket, som samtidigt
gav kronofogdemyndigheterna direktiv att behålla tidigare praxis i avvaktan
på regeringens beslut. Genom beslut den 13 februari 1986 har regeringen
upphävt datainspektionens föreskrift och bestämt att följande föreskrift skall
gälla för utsökningsregistret.

RSV och kronofogdemyndigheterna får inte till läsbar form överföra andra
sammanställningar av uppgifter än som behövs för verksamheten inom
myndigheternas ansvarsområden, såvida inte datainspektionen har bestämt
eller bestämmer annat.

Skatteindrivningsutredningen

Skatteindrivningsutredningen lade i februari 1983 fram ett betänkande (Ds
Fi 1983:4) Utsökningsregisterlag med ett förslag till en sådan lag.

Enligt lagförslaget skall med hjälp av automatisk databehandling föras ett
för hela riket gemensamt utsökningsregister. Registret skall innehålla
uppgifter om den som är gäldenär eller i annat fall svarande i mål hos
kronofogdemyndighet. Registret skall användas som hjälpmedel vid kronofogdemyndigheternas
verkställighet enligt utsökningsbalken eller annan
författning. Dessutom får registret användas för utredningar vid bestämmande
och uppbörd av skatt. Däremot får registret inte användas vid handläggningen
av vissa andra ärenden, t. ex. ärenden rörande tillsyn i konkurs.

Riksskatteverket och samtliga kronofogdemyndigheter får tillgång till alla
uppgifter i utsökningsregistret via terminal utan någon geografisk begränsning.
Även länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna får ha
terminalåtkomst till utsökningsregistret; dock med undantag för vissa
sekretessbelagda uppgifter. När det gäller rätten att förfoga över registret så
får såväl riksskatteverket som kronofogdemyndigheterna en sådan rätt.
Kronofogdemyndighets förfoganderätt är emellertid inskränkt till uppgifter
som hänför sig till myndighetens eget distrikt. Alla myndigheter som är
anslutna till registret är skyldiga att medverka aktivt till att misstänkta
felaktigheter i registret utreds och att felaktiga uppgifter rättas samt till att
den till vilken en uppgift har lämnats ut underrättas om felet.

I lagförslaget regleras detaljerat vilka uppgifter om gäldenären som
registret skall innehålla. Uppgifterna i utsökningsregistret får lämnas ut på
ADB-medium bara om det följer av lag eller förordning eller har medgivits
av regeringen eller efter delegation av datainspektionen.

Varje år skall äldre uppgifter gallras ut ur utsökningsregistret och föras
över till mikrokort. Alla uppgifter om enskilda mål och flertalet av
uppgifterna om allmänna mål gallras ut andra året efter det år då målet har
avslutats. För uppgifter om allmänna mål som tillhör vissa medelsslag fordras
dock en bevaringstid av högst fem år från utgången av det år då målet
avslutades.

Betänkandet har remissbehandlats och har därefter lagts till grund för ett

LU 1985/86:16

inom finansdepartementet upprättat förslag till lagstiftning som nyligen
överlämnats till lagrådet. Förslaget överensstämmer i huvudsak med betänkandet.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om införandet av en utsökningsregisterlag behandlades av utskottet
vid 1983/84 års riksmöte med anledning av en motion från samme motionär
som står bakom den nu aktuella motionen. I sitt av riksdagen godkända
betänkande (LU 1983/84:23) framhöll utskottet att det var angeläget att
användningen av det nya ADB-systemet för kronofogdemyndigheternas
verksamhet blev författningsmässigt reglerat. Utskottet hänvisade till skatteindrivningsutredningens
förslag och till att enligt inhämtade upplysningar en
proposition i ämnet beräknades kunna bli förelagd riksdagen under andra
halvåret 1984. Någon åtgärd med anledning av motionen var därför inte
påkallad, och utskottet avstyrkte bifall till motionen.

Samme motionär aktualiserade genom motioner till 1984/85 års riksmöte
frågor om indrivning av böter och tillhandahållande av personuppgifter ur
utsökningsregistret. Motionen i den förstnämnda frågan behandlades av
justitieutskottet i betänkandet JuU 1984/85:38. I betänkandet som godkändes
av riksdagen avstyrkte justitieutskottet motionen och framhöll därvid
bl. a. följande.

Det är enligt utskottets mening närmast en självklarhet att den som av
domstol döms till ett bötesstraff bör kunna på ett enkelt sätt frivilligt betala
böterna. Utskottet vill särskilt framhålla att den dömde har ett berättigat
krav på att med minsta möjliga krångel kunna göra rätt för sig gentemot det
allmänna. En bötfälld bör inte heller i onödan bli föremål för en sådan åtgärd
som indrivning, vilken otvivelaktigt för den enskilde kan framstå som en
ingripande och obehaglig åtgärd. Till vad nu har sagts kommer det
förhållandet att ett förenklat system för inbetalning av domstolsböter på sikt
synes vara ekonomiskt mer fördelaktigt för staten än nuvarande ordning. Det
sagda innebär att utskottet delar motionärens uppfattning om behovet av en
reform för betalning av böter som ådömts av domstol.

Med hänsyn till att frågan för närvarande är föremål för överväganden
inom regeringskansliet anser emellertid utskottet att något riksdagens
uttalande i saken inte är påkallat.

Frågan om tillhandahållande av personuppgifter ur utsökningsregistret
behandlades av näringsutskottet i betänkandet NU 1985/86:10. Näringsutskottet
konstaterade att regeringen då ännu inte tagit ställning till riksskatteverkets
besvär över datainspektionens beslut från 1984 och beklagade att
besvärsärendet hade dragit ut så långt på tiden. Det var enligt näringsutskottet
otillfredsställande att det sedan snart två år rådde osäkerhet om huruvida
datainspektionens föreskrift rörande utsökningsregistret skall gälla eller
inte. Om regeringens beslut skulle gå riksskatteverket emot innebar detta
emellertid inte att det problem som datainspektionen och motionären hade
engagerat sig i blev helt undanröjt. Det skulle alltjämt, fortsatte näringsutskottet,
kunna hävdas att uppgifter ur utsökningsregistret görs tillgängliga på
ett sätt som inte står i överensstämmelse med kreditupplysningslagen.

LU 1985/86:16

Näringsutskottet framhöll att de påtalade förhållandena aktualiserade
grundläggande rättsliga bedömningsfrågor. Till en del avsåg dessa gällande
lagstiftning. Till en del föll de inom ramen för det sedan flera år pågående
arbetet på en utsökningsregisterlag. Utskottet betonade vikten av att detta
arbete, som enligt regeringens offentliggjorda planer skulle ha avslutats för
något år sedan, nu slutförs utan dröjsmål. Till en del var det en uppgift för
data- och offentlighetskommittén (Ju 1984:06) att lämna underlag för
reglerande åtgärder. Näringsutskottet noterade att utredningen redan under
våren 1986 väntades lägga fram ett delbetänkande om myndigheternas
försäljning till enskilda av uppgifter ur register baserade på automatisk
databehandling.

Näringsutskottet förutsatte att den prövning av de berörda frågorna som
då pågick skulle leda till resultat inom en nära framtid. Någon sådan
framställning till regeringen som motionären påkallat fann utskottet inte
erforderlig.

På hemställan av näringsutskottet avslog riksdagen motionen.

Spörsmålet om försäljning av uppgifter ur utsökningsregistret togs upp
också i en fråga från Allan Ekström vid 1984/85 års riksmöte. Frågan
besvarades av finansministern den 18 oktober 1984 (rd 1984/85:11 s. 119)
som hänvisade till det av riksskatteverket överklagade beslutet av datainspektionen
och till att ärendet skulle avgöras när regeringen fått det
beslutsunderlag som behövdes.

Motionsmotivering

Motionären hänvisar till lagutskottets betänkande 1983/84:23 och framhåller
att det är otillfredsställande att utsökningsregistret ännu inte lagreglerats.
Motionären pekar bl. a. på att regler saknas om vilka uppgifter som
registreras och vilka personer som omfattas. Särskilt anmärkningsvärt är
enligt motionären vidare att uppgifter ur registret lämnas ut kommersiellt
och att därigenom de regler som ställts upp i kreditupplysningslagen till
skydd för enskilda åsidosätts.

Utskottet

I betänkandet behandlas en motion om införande av en utsökningsregisterlag.

Sedan början av 1970-talet har ett centralt ADB-system för exekutionsväsendet
(REX) successivt byggts upp. Numera är landets samtliga 81
kronofogdemyndigheter anslutna till REX.

I REX registreras både allmänna mål och enskilda mål. Vid registreringen
tillförs REX olika uppgifter om den person som en exekutiv åtgärd avser, om
skulden samt om vidtagna åtgärder. Någon särskild lagstiftning om REX
finns inte. De allmänna lagregler som gäller för ADB-register är emellertid
tillämpliga också på REX, t. ex. datalagen (1973:289).

I motion 1984/85:341 yrkas att riksdagen hos regeringen skall begära
förslag till en utsökningsregisterlag. Motionären hänvisar till att han år 1984

LU 1985/86:16

väckte en motion i samma ämne och till att lagutskottet vid behandlingen av
motionen (LU 1983/84:23) uttalade att det var angeläget att REX blev
författningsreglerat. Motionären anser det otillfredsställande att utsökningsregistret
ännu inte lagreglerats. Vidare framhålls såsom särskilt anmärkningsvärt
att uppgifter ur registret lämnas ut kommersiellt och att därigenom
de skyddsregler för enskilda som finns i kreditupplysningslagen åsidosätts.

Utskottet vill för sin del framhålla att användningen av det nya ADBsystemet
för kronofogdemyndigheterna kan medföra risker för intrång i den
enskildes personliga integritet. I linje med vad riksdagen tidigare uttalat då
frågan om en utsökningsregisterlag varit aktuell (se LU 1983/84:23 och NU
1985/86:10) anser utskottet det angeläget att en lagstiftning på området nu
snarast kommer till stånd. Som närmare framgår av redogörelsen ovan (s. 3)
lade skatteindrivningskommittén år 1983 fram ett förslag till utsökningsregisterlag.
Enligt vad utskottet inhämtat har det beredningsarbete beträffande
förslaget som pågått inom finansdepartementet nu fortskridit så långt att en
lagrådsremiss med förslag till utsökningsregisterlag färdigställts och överlämnats
till lagrådet den 19 februari 1986. Utskottet utgår således från att en
proposition i ämnet kommer att föreläggas riksdagen snarast möjligt. Något
särskilt uttalande från riksdagens sida i enlighet med motionärens önskemål
är därför inte erforderligt.

På grund av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motion 1984/85:341.

Stockholm den 25 februari 1986

På lagutskottets vägnar

Per-Olof Strindberg

Närvarande: Per-Olof Strindberg (m), Lennart Andersson (s), Owe Andréasson
(s), Stig Gustafsson (s), Martin Olsson (c), Inga-Britt Johansson (s),
Allan Ekström (m), Bengt Kronblad (s), Inger Hest vik (s), Bengt Harding
Olson (fp), Marianne Karlsson (c), Berit Löfstedt (s), Ewa Hedkvist
Petersen (s), Ewy Möller (m) och Kjell-Arne Welin (fp).

LU 1985/86:16

gotab Stockholm 1986 10259