om utgiftsbegränsande åtgärder inom försvarsdepartementets verksamhetsområde (prop. 1983/84:40) (Betänkande 1983/84:FöU7 Försvarsutskottet)

FöU 1983/84:7

Försvarsutskottets betänkande
1983/84:7

om utgiftsbegränsande åtgärder inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
(prop. 1983/84:40)

I betänkandet behandlas proposition 1983/84:40 bilaga 2 samt motionerna
1983/84:86 (yrkande 4) och 143.

1 Begränsning av automatiska utgiftsökningar

I proposition 1983/84:40 bilaga 2 (s. 1—2 och 5) har regeringen — efter
föredragning av försvarsministern, statsrådet Anders Thunborg - föreslagit
riksdagen att godkänna den inriktning som föredragande statsrådet har
förordat i fråga om begränsning av de automatiska ökningarna av utgiftsramarna
för det militära försvaret och civilförsvaret under år 1984.

Motionen

1983/84:86 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) såvitt gäller yrkande 4 i
denna del att riksdagen avslår regeringens förslag.

Utskottet

Försvarsministern framhåller särskilt betydelsen för stabiliteten i försvarsplaneringen
och i statsmakternas långsiktiga försvarsbeslut att utnyttja
ett i sin tillämpning och till sina verkningar förutsägbart system för
priskompensation av försvarsutgifterna. Under normala förhållanden bör
därför enligt hans mening inte göras förändringar i prisregleringssystemets
principiella uppbyggnad under löpande försvarsbeslutsperiod. Mot bakgrund
också av att det är viktigt att bryta de inflationsförväntningar som
kan finnas inbyggda i svensk ekonomi inom en rad verksamhetsområden är
försvarsministern beredd att för år 1984 förorda att priskompensationen av
utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret begränsas till
högst den förutsatta inflationsnivån, dvs. till 4%.

Automatikbegränsningen av försvarsutgifterna under år 1984 avses utformas
så att den bara berör omräkningen av utgiftsramarna från planeringsprisläget
till det prisläge som råder när verksamheten genomförs.

Om försvarsprisindex (FPI) under år 1984 ökar mer än 4% begränsas
uppräkningen av utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret
utom skyddsrum jämfört med den uppräkning som blivit följden av det
ordinarie systemet. Enligt vad utskottet har inhämtat blir begränsningen
1 Riksdagen 1983184. 10 sami. Nr 7

Föll 1983/84:7

för det militära försvaret 60 milj. kr. om FPI under år 1984 ökar med 6%
och 200 milj. kr. om FPI ökar med 8%. För skyddsrumsutgifterna föreslås
för år 1984 en motsvarande begränsning av priskompensationen till en
utveckling av nettoprisindex med högst 4%.

I partimotion 1983/84:86 (fp) konstateras att försvarsekonomin är ytterligt
pressad och att innehållet i 1982 års försvarsbeslut ser ut att vara hotat
på flera avsnitt. Det nya priskompensationssystemet gav inte den säkerhet
man hade räknat med. Den föreslagna begränsningen av priskompensationen
kan enligt folkpartiet visa sig vara ett mycket allvarligt slag för hela
tanken på rationell planering inom försvarsområdet. Motionärerna befarar
panikåtgärder om priskompensationen inte täcker kostnadsökningarna.
Att priskompensationssystemet måste få verka fullt ut hävdas också i
motiveringarna till partimotion 1983/84:91 (m). Där uttalas att moderata
samlingspartiet inte kan godta att inflationen får avgöra vår försvarsstyrka.

Utskottet fäster stor vikt vid att statens inflationsbekämpande åtgärder
blir framgångsrika. Tillståndet i samhällsekonomi och statsfinanser har
väsentlig betydelse för vår säkerhetspolitik och försvarsförmåga. Det är
därför naturligt att även försvarssektorn bidrar till att bekämpa de automatiska
utgiftsökningarna på statsbudgeten.

Liksom försvarsministern och motionärerna anser utskottet att stabiliteten
i försvarsplaneringen är mycket betydelsefull. Den utformning av
automatikbegränsningen av försvarsutgifterna under år 1984 som regeringen
föreslår har tagit hänsyn till detta. Utskottet — som räknar med att
inflationen under år 1984 inte kommer att överstiga 4% — tillstyrker en
begränsning med föreslagen utformning. Yrkande 4 i motion 1983/84:86
(fp) bör avslås i denna del.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:40 och med avslag
på motion 1983/84:86, yrkande 4 i denna del, godkänner den
inriktning som föredragande statsrådet har förordat i fråga om
begränsning av de automatiska ökningarna av utgiftsramarna för
det militära försvaret och civilförsvaret under år 1984.

2 Utgiftsbegränsande åtgärder

Regeringen har (prop. 1983/84:40 bil. 2 s. 2—5) föreslagit riksdagen att
godkänna de utgiftsbegränsande åtgärder inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde som föredragande statsrådet har föreslagit.

Motioner

1983/84:86 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) såvitt gäller yrkande 4 i
denna del att riksdagen avslår regeringens förslag.

FöU 1983/84:7

1983/84:143 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen med
ändring av proposition 40 uttalar att del av kostnaderna för JAS-projektet
för 1984, 750 milj. kr., ej bör utbetalas.

Utskottet

Försvarsministern redovisar inledningsvis varför han inte kan förorda
ytterligare begränsningar av den ekonomiska ramen för det militära försvaret.

I partimotion 1983/84:143 (vpk) föreslås ett uttalande av riksdagen att en
del av kostnaderna under 1984 för JAS-projektet, 750 milj. kr., inte bör
utbetalas. Vänsterpartiet kommunisterna anser att projektet bör avbrytas
med det snaraste. Motionärerna bedömer att betalningarna för projektet
under budgetåret 1984/85 kommer att ligga någonstans mellan 700 och
I 000 milj. kr.

Utskottet anser för sin del att försvarsministern har angett bärande skäl
för att riksdagen inte bör besluta om några utgiftsbegränsande åtgärder för
det militära försvaret. Motionärernas uppfattning om JAS-projektet delas
inte av utskottet. Riksdagen bör avslå motionen.

Som utgiftsbegränsande åtgärder inom civilförsvaret anmäls regeringens
avsikt att i budgetpropositionen för budgetåret 1984/85 föreslå en minskning
av de bernyndiganden som begärs av civilförsvarsstyrelsen för
skyddsrum med sammanlagt 272 milj. kr. Som bakgrund till en sådan
minskning redovisas att de skyddsrumsplaner som nu ligger till grund för
byggande av skyddsrum i skyddsrumsorterna kommer att revideras. Undantag
kommer då att göras från kravet på skyddsrumsbyggande för vissa
lågriskområden. Detta kommer att leda till ett minskat behov av skyddsrum,
främst i villaområden. Vidare anmäls att försvarsministern av samma
skäl inte avser att föreslå regeringen att hemställa hos riksdagen att 200
milj. kr. skall lämnas i bemyndiganden på anslaget Civilförsvar: Skyddsrum
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84. Civilförsvarsstyrelsen
har hemställt härom. Av proposition 1983/84:25 (bil. 2 s.
16—17) framgår att denna avsikt har fullföljts.

I motion 1983/84:86 (fp) hävdas att den avsedda minskningen, jämfört
med civilförsvarsstyrelsens förslag om bemyndiganden för skyddsrum,
ligger inom ramen för en vanlig budgetprövning av en myndighets önskemål.

Utskottet har inte något att invända mot regeringens avsikt att i budgetpropositionen
föreslå en minskning av bemyndiganden för skyddsrum med
272 milj. kr. i förhållande till civilförsvarsstyrelsens förslag. Riksdagen bör
kunna godkänna denna inriktning och vad som anförts beträffande bemyndiganden
på tilläggsbudget 1.

För det ekonomiska försvaret anmäls och motiveras att regeringen för
budgetåret 1984/85 inte räknar med någon inlagring av gasbensin. Översty -

FöU 1983/84:7

reisen för ekonomiskt försvar (ÖEF) har föreslagit att nästa budgetår skall
anslås 140,7 milj. kr. för sådan lagring.

Vidare anmäls att behovet av anslagsmedel för budgetåret 1984/85 kan
minskas med 4 milj. kr. inom programmet Beklädnad m. m. och 7 milj. kr.
inom delprogrammet Kemiska produkter m. m. Beloppen bedöms i stället
kunna användas för avsedd verksamhet genom utnyttjande av reservationer
på anslag under fjärde huvudtiteln.

ÖEF genomför f. n. en betydande omstrukturering av sina beredskapslager.
Vissa av de sålda varorna har ännu inte hunnit ersättas genom
nyinköp. ÖEF har därför för tillfället relativt stora s. k. deponerade medel.
Försvarsministern förordar att 24 milj. kr. av dessa medel för budgetåret
1984/85 omfördelas så att behovet av anslagsmedel minskas med samma
belopp. I motion 86 (fp) uttalas att en sådan åtgärd innebär fondupplösning
och inte besparing.

Utskottet anser sig kunna tillstyrka den inriktning av de utgiftsbegränsande
åtgärderna för ekonomiskt försvar som har anmälts. Åtgärderna får
prövas av riksdagen när de i senare propositioner redovisas i sitt sammanhang.

Slutligen anmäls regeringens avsikt att vidta även andra utgiftsbegränsande
åtgärder i syfte att minska medelsbehoven för budgetåret 1984/85
med ytterligare 23 milj. kr. Fördelningen av detta belopp mellan civilförsvaret
utom skyddsrum och anslag inom övriga delar av det civila totalförsvaret
kommer att fastställas i det fortsatta budgetarbetet. Några åtgärder
redovisas inte i denna proposition. Utskottet tillstyrker emellertid
inriktningen mot en besparing med ytterligare 23 milj. kr.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen bör godta
regeringens förslag som en inriktning för utgiftsbegränsande åtgärder inom
försvarsdepartementets verksamhetsområde. Med en sådan inriktning
kvarstår ändå möjligheterna att realisera vissa av de ambitionshöjningar
som ingick i 1982 års försvarsbeslut. Yrkande 4 i motion 1983/84:86 (fp)
bör avslås i denna del.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motion 1983/84:143 om kostnader för JASprojektet,

2. att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:40 och med
avslag på motion 1983/84:86, yrkande 4 i denna del, godkänner
den inriktning mot utgiftsbegränsande åtgärder inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde som föredragande statsrådet
har föreslagit.

Stockholm den 29 november 1983

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

FöU 1983/84:7

Närvarande: Per Petersson (m), Olle Göransson (s). Roland Brännström
(s), Gunnar Björk i Gävle (c), Göthe Knutson (m), Evert Hedberg (s),
Karl-Erik Svartberg (s), Olle Aulin (m), Holger Bergman (s), Mats Olsson
(s), Anita Bråkenhielm (m). Eric Hägelmark (fp). Inge Carlsson (s), Barbro
Evermo (s) och Lennart Brunander (c).

Reservation

Begränsning av automatiska utgiftsökningar

Per Petersson (m), Gunnar Björk i Gävle (c), Göthe Knutson (m), Olle
Aulin (m), Anita Bråkenhielm (m), Eric Hägelmark (fp) och Lennart Brunander
(c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 2 börjar "Utskottet
fäster” och slutar ”avslås i denna del” bort ha följande lydelse:

Liksom försvarsministern och motionärerna anser utskottet att stabiliteten
i försvarsplaneringen är mycket betydelsefull. För utskottets del står
det klart att riksdagen inte bör göra några förändringar i priskompensationssystemet
under löpande försvarsbeslutsperiod.

Utskottet måste konstatera att det militära försvarets ekonomi är mycket
pressad och att innehållet i 1982 års försvarsbeslut nu, efter endast 18
månader, är hotat i flera avseenden. Försvarsministern betecknar själv
problemen som mycket stora och uttalar att konsekvenserna för planeringen
inom försvaret kommer att bli betydande. För att noggrant gå igenom
problemen har försvarsministern tillsatt en parlamentarisk beredningsgrupp.

Att i detta läge tillföra en ny negativ faktor för försvarsekonomin måste
bestämt avstyrkas. Den osäkerhet som tillkommer om priskompensationen
skall avbrytas vid en viss inflationsnivå måste försvåra arbetet att
analysera det militära försvarets ekonomiska problem och att finna vägar
för en hållbar planering. Riksdagen bör inte införa en begränsning av
priskompensationen för det militära försvaret och civilförsvaret. Regeringens
förslag i denna del bör alltså avslås.

dels att utskottets hemställan (s. 2) bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:86, yrkande 4 i denna
del, avslår regeringens förslag om begränsning av priskompensationen
av utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret
under år 1984.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983