om utbyggnad av vattenkraft (Betänkande 1982/83:CU11 Civilutskottet)

CU 1982/83:11

Civilutskottets betänkande
1982/83:11

om utbyggnad av vattenkraft
1 Motioner

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna 1982183:

349 av Björn Samuelson m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen hemställer
hos regeringen om att uppta förhandlingar med kraftbolaget Vänerenergi i
syfte att förmå bolaget att frivilligt avstå från det s. k. Kymmenprojektet,

402 av Björn Samuelson m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen uttalar att Strängsforsen i Klarälven i Värmland undantas
från utbyggnad.

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om en utredning om bevarandevärdena
i de större vattendragen i södra Sverige,

671 av Ivar Franzén m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
hemställa att regeringen ger kommittén som skall utreda vattenkraftsutbyggnaden
direktiv att beakta vad som anförts i denna motion,

835 av Bo Södersten och Bengt-Ola Ryttar (båda s) vari hemställs att
riksdagen beslutar hos regeringen anhålla om att den regeringskommission
som tillsatts för att utreda eventuella framtida älvutbyggnader också får i
uppdrag att undersöka en möjlig utbyggnad av Västerdalälven,

1099 av Ola Ullsten m. fl. (fp) vari - med hänvisning till motion
1982/83:1097 - hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att någon
ytterligare vattenkraftsutbyggnad utöver den produktionsnivå på 66 TWh,
som riksdagen tidigare uttalat sig för, inte skall ske,

2. att riksdagen - efter lagrådsgranskning och ev. därav föranledd
modifiering - antar bilagt förslag till lag om hushållning med mark- och
vattenresurser av riksintresse,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till de konsekvensändringar i
annan lagstiftning som måste komma till stånd som en följd av lagen om
hushållning med mark- och vattenresurser av riksintresse,

1110 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - med hänvisning till motion
1982/83:1108 - föreslås att riksdagen uttalar att de hittills outbyggda fyra
huvudälvarna också i framtiden skall fredas från exploatering,

2102 av Margareta Gard och Björn Körlof (båda m) vari hemställs att
riksdagen upphäver tidigare beslut att undanta Västerdalälven för utbyggnad
av vattenkraft.

Utskottet behandlar i ett senare betänkande motionsförslag om riktlinjer
inom den fysiska riksplaneringen som inte direkt berör utbyggnad av
vattenkraft (mot. 1982/83:673, 1060, 1062, 1574 och 2097).

1 Riksdagen 1982/83. 19 sami. Nr 11

CU 1982/83:11

2 Gällande ordning m. m.

2.1 Vattenkraftens roll i energiförsörjningen, m. m.

Riksdagens beslut år 1981 om riktlinjer för energipolitiken (prop.
1980/81:90, CU 1980/81:5y, NU 1980/81:60) innebar bl. a. att riksdagen med
anledning av propositionen som sin mening gav regeringen till känna vad
utskottet enhälligt anfört om riktlinjer för vattenkraftsutbyggnaden, nämligen
(s. 94):

Näringsutskottet finner inte anledning att ifrågasätta civilutskottets
bedömning att med nu gällande regler vattenkraftsproduktionen år 1990
kommer att ligga något under 65 TWh. Detta tal bör ses som ett i viss mån
osäkert resultat av beräkningar av tillgänglig vattenkraft och inte en
utgångspunkt för beslut om vilken vattenkraft som skall vara tillgänglig.
Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande till regeringen ansluter till vad
utskottet här har anfört om utbyggnad av vattenkraftsproduktionen.

I propositionen (s. 282) hade dåvarande statsrådet Petri anfört bl. a.:

Jag anser det mot denna bakgrund vara rimligt att räkna med och sträva
efter att utbyggnader av nya vattenkraftstationer motsvarande ett produktionstillskott
av två till tre TWh inleds under 1980-talet utöver redan
pågående eller beslutade utbyggnader. I denna utbyggnad inkluderar jag
även tillskotten från små vattenkraftverk med en effekt av 100-1 500 kW. Jag
räknar dessutom med att ett tillskott av ca en TWh kan åstadkommas genom
ett effektivare utnyttjande av de befintliga vattenkraftstationerna. Den
totala vattenkraftproduktionen skulle när dessa anläggningar har tagits i drift
därigenom, vid normalårstillrinning, komma att uppgå till omkring 66 TWh.
En del av de utbyggnader som krävs för att nå upp till denna nivå torde dock
inte hinna fullföljas till år 1990. För detta år räknar jag därför med ett tillskott
från vattenkraften på 65 TWh.

Riksdagen (NU 1981/82:30 s. 28-33, 76-77, 85-86) har år 1982 vid
behandling av motioner i energipolitiska frågor avslagit motioner om
vattenkraftsutbyggnaden. Näringsutskottet var enhälligt i huvudfrågorna.
Riksdagen följde utskottet.

2.2 Pågående utredningar

1981 års energikommitté (EK 81) (I 1981:08) har till uppgift att föreslå
åtgärder på lång sikt för Sveriges energiförsörjning. Kommittén beräknas
avge ett betänkande mot slutet av år 1984. Kommittén bör enligt sina direktiv
bl. a. utgå från de av riksdagen beslutade riktlinjerna inom den fysiska
riksplaneringen för utbyggnad av vattenkraften och med denna utgångspunkt
överväga vilket bidrag vattenkraften kan ge till elförsörjningen i ett
längre perspektiv.

Vattenkraftsberedningen (I 1982:90) tillkallades enligt riksdagens beslut
(CU 1981/82:33). 1 direktiven anförs bl. a. följande:

CU 1982/83:11

Frågan om utbyggnad av vattenkraften kan inte ses isolerad från andra
energipolitiska beslut. Bl. a. beslutet att kärnkraften skall avvecklas medför
att vi nu måste förutsättningslöst undersöka även möjligheterna till den
utbyggnad av vattenkraften som behövs för att säkerställa de långsiktiga
energipolitiska målen. 1981 års energikommitté kommer inför riksdagens
energipolitiska beslut år 1985 att lägga fram förslag om vattenkraftens roll i
det längre perspektivet. Riksdagen har begärt en plan för hur den beslutade
utbyggnaden av vattenkraften till 66 TWh skall genomföras. Jag föreslår
därför att en parlamentarisk beredning tillkallas med uppdrag att föreslå en
sådan plan för vattenkraftens utbyggnad.

Vid utarbetandet av planen bör olika möjligheter att åstadkomma det av
riksdagen beslutade bidraget från vattenkraften på 66 TWh studeras. Därvid
bör belysas även de alternativ som har förts fram av Älvräddarnas
Samorganisation. Beredningen bör också i enlighet med riksdagens beslut
vara oförhindrad att studera sådana älvar och älvsträckor som f. n. är
undantagna från utbyggnad enligt riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen.

Beredningen bör belysa vattenkraftens möjliga roll i den svenska
energiförsörjningen. Beredningen bör därvid söka genomlysa alla aspekter
på utbyggnad av vattenkraften. Det gäller de ekonomiska aspekterna,
betydelsen för sysselsättningen i berörda regioner, inverkan på försörjningsberedskapen,
inverkan på miljön, naturvården och kulturminnesvården
liksom på skogs- och jordbruket, fisket, rennäringen och det rörliga
friluftslivet. Jag vill i sammanhanget erinra om att vissa av dessa frågor berör
arbetsgruppen för samefrågor (U 1977:10) och utredningen om vissa frågor
om samernas ställning i Sverige (Dir. 1982:71). Stor vikt bör fästas vid frågan
om hur en utbyggnad av vattenkraft kan påverka de berörda kommunerna.
Beredningen bör redovisa en översiktlig jämförelse mellan inverkan på
miljön från vattenkraftsutbyggnad och miljöpåverkan från andra tillgängliga
energikällor.

Utredningsarbetet bör planeras i samråd med 1981 års energikommitté.
Resultatet bör redovisas senast den 1 juli 1983. Beredningen bör arbeta
öppet och under arbetets gång hålla kontakt med olika intressenter, vilka bör
få möjlighet att nära följa utredningsarbetet.

2.3 Lagreglering av riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen

PBL-utredningens förslag till ny plan- och bygglag (SOU 1979:65 och 66)
innehöll bl. a. ett kapitel med särskilda bestämmelser om riksintressen. Däri
togs upp som lagbestämmelser bl. a. de riktlinjer för hushållningen med
mark och vatten inom vissa geografiskt bestämda områden som lagts fast i
samband med den fysiska riksplaneringen. Det gäller obrutna kuster,
högexploaterade kuster, övriga kuster, obrutna fjällområden, vissa outbyggda
älvar och älvsträckor samt vissa större sammanhängande områden med
väsentliga eller sammanfallande intressen vad gäller naturvården, friluftslivet
och kulturminnesvården. Enligt förslaget skulle det ankomma på
regeringen att i vissa fall närmare bestämma och precisera vad som är
riksintressen. Detta skulle kunna ske både i en särskild förordning och från
fall till fall vad gäller enstaka objekt och områden. Tillämpningsområdet
skulle ges en grov avgränsning i lagtexten.

CU 1982/83:11

Den tidigare regeringen överlämnade för lagrådets yttrande ett förslag till
en särskild lag om hushållning med mark- och vattenområden av riksintresse
som i huvudsak utgick från beslutade riktlinjer inom den fysiska riksplaneringen
och från PBL-utredningens förslag. I det remitterade förslaget
aviserades ett senare förslag till följdändringar i annan lagstiftning. Förslaget
återkallades efter regeringsskiftet innan det behandlats av lagrådet.

Frågan om lagreglering av de här nämnda riktlinjerna aktualiserades
senast i november 1982 i utskottets betänkande CU 1982/83:2 genom en
reservation (fp) med yrkande att riksdagen skulle begära ett förslag från
regeringen. Ämnet togs också upp i en fråga, besvarad av bostadsministern
den 18 november 1982. Han hänvisade bl. a. till att arbetet med att utforma
lagregler om anknytningen mellan den föreslagna lagen och andra författningar
som rör användningen av mark och vatten påbörjats inom bostadsdepartementet
och framhöll att det vore lämpligt att hela lagstiftningsfrågan
övervägdes i ett sammanhang. Överväganden behövde också, anförde
bostadsministern, göras beträffande sambandet mellan en lagreglering av
riktlinjerna och det förslag till ny plan- och bygglag som bereds inom
bostadsdepartementet.

2.4 Strömkraftverk

Strömkraftverk är i princip detsamma som ett vanligt vattenkraftverk med
den skillnaden att turbinen endast drivs av den naturliga vattenföringen utan
regleringar. De anläggs ofta nedströms ett kraftverk med magasin och
vattenreglering. Strömkraftverket kan inte användas självständigt utöver
vad som betingas av den naturliga strömningen, utan är beroende av flödet
från högre belägna anläggningar. De byggs i vattendrag utan naturliga sjöar
eller där man av olika skäl inte kan genomföra regleringar. Energiuttaget i
strömkraftverk varierar med vattenföringen och anses i allmänhet bli relativt
litet jämfört med stationer där vattenflödet kan regleras. Strömkraftverk
finns på flera ställen i landet och är särskilt vanligt i s. k. minikraftverk.
Bodens kraftstation är exempel på ett större strömkraftverk.

Utskottet har i betänkande CU 1981/82:33 behandlat ett motionsförslag
(c) om utredning av möjligheterna till en natur- och miljöriktig utbyggnad av
vattenkraften genom bl. a. strömkraftverk med mycket liten reglering av
vattendragen. Motionärerna utgick från att det skall finnas en bas om ca 65
TWh/år väl reglerad vattenkraft. Motionen avstyrktes enhälligt av utskottet.
Utskottsmajoriteten (s, m) motiverade detta med att syftet i erforderlig mån
torde kunna beaktas inom ramen för den samtidigt förordade utredningen,
vars uppgifter numera lagts på vattenkraftsberedningen. Reservanter (c, fp)
motiverade avstyrkandet med att ett sådant krav riktade sig naturligt mot
sökandena redan i projekteringsstadiet och att syftet därmed kunde anses i
viss mån tillgodosett.

CU 1982/83:11

2.5 Kymmens kraftverk m. m.

Frågan om tillåtligheten av Kymmens kraftverk m. m. i Sunne och Torsby
kommuner i Värmlands län behandlades av utskottet senast i början av år
1982 (CU 1981/82:10). Utskottet avstyrkte enhälligt en motion (vpk) om att
de vattendrag som berörs av Kymmenprojektet skulle undantas från
utbyggnad och hänvisade bl. a. till att tillåtlighetsfrågan avgjorts av
regeringen i juni 1981. Regeringen fann då det av slutligen Vänerenergi
Aktiebolag sökta företaget tillåtligt utom såvitt gäller pumpning under
sommaren. Regeringens beslut finns fogat som bilaga till det nämnda
betänkandet. En kartskiss över projektet finns intagen i betänkande CU
1979/80:6 (s. 15). Vattendomstolen har i september 1982 gett tillstånd till
företaget.

2.6 Strängsforsen

Enligt gällande riktlinjer (prop. 1977/78:57, CU 1977/78:9) är i Klarälven
sträckan mellan Kärrbackstrand och Edebäck undantagen från utbyggnad av
vattenkraften men inte sträckan Kärrbackstrand-Höljes (Strängsforsen).

Frågan om tillåtligheten av en utbyggnad av Strängsforsen i Klarälven
behandlades senast i betänkande CU 1981/82:33. Utskottet avstyrkte då
motioner (vpk resp. s) om att Strängsforsen t. v. - enligt vpk-motionen i
avvaktan på en utredning om bevarandet av de större vattendragen i södra
Sverige - skulle undantas från utbyggnad. I reservation från utskottets
(s)-ledamöter föreslogs att Strängsforsen skulle undantas från utbyggnad i
avvaktan på det beslut som riksdagen kommer att fatta efter den då påkallade
utredning som nu görs genom vattenkraftsberedningen.

En ansökan om utbyggnad av Strängsforsen bereds inom jordbruksdepartementet.
Ärendet vilar på grund av att sökanden begärt tillfälle att göra vissa
kompletterande utredningar. Det har bedömts sannolikt att en ny remissomgång
kommer att behövas därefter och att det inte blir aktuellt att fatta
beslut i ärendet förrän tidigast hösten 1983.

2.7 Västerdalälven

Riksdagen undantog år 1977 (prop. 1977/78:57, CU 1977/78:9) Västerdalälven
såvitt avser sträckan uppströms Hummelforsen från vattenkraftsutbyggnad.
Med anledning av motioner (s, vpk resp. c) om att älven även
nedströms den utbyggda Hummelforsen skulle undantas från utbyggnad
beslöt riksdagen (CU 1979/80:6) att undanta Västerdalälven nedströms
Skifsforsen. Syftet med denna begränsning angavs vara att klargöra att
effektiviseringar vid Eldforsens och Skifsforsens befintliga kraftverkslägen
inte skulle motverkas.

I den ovan (2.3) nämnda återkallade lagrådsremissen anfördes att syftet
med att inte undanta hela Västerdalälven borde tillgodoses genom en

CU 1982/83:11

samtidigt föreslagen undantagsbestämmelse som innebär att förbudet mot
vattenkraftsutbyggnader inte skall omfatta t. ex. ombyggnader och effektiviseringsom
endast har obetydlig miljöpåverkan. Hela Västerdalälven skulle
därmed kunna undantas från utbyggnad utan att tidigare beslut i sak
ändrades.

3 Utskottet

3.1 Riktlinjernas långsiktiga bindning

I motion 1099 (fp) yrkande 1 föreslås, med hänvisning till motion 1097,
riksdagen uttala att någon utbyggnad utöver produktionsnivån 66 TWh inte
skall ske.

Motionärerna konstaterar själva att det inte är möjligt att genom
riksdagsbeslut lägga fast ett definitivt produktionsmål i en elbalans och att
angivna siffror därför inte får uppfattas som annat än uppskattningar och
bedömningar av tillgängliga projekt och det sannolika utfallet av prövningen
enligt vattenlagen av dessa. De anför dock att riksdagen bör uttala bl. a. att
nivån 66 TWh är det ”slutliga riktvärdet” för den svenska vattenkraftsproduktionen.

Motionsförslaget får därmed uppfattas som ett krav på att riksdagen skulle
deklarera en avsikt att i framtiden inte minska kretsen av undantagna älvar
och älvsträckor. Bortsett från att ett sådant uttalande inte skulle formellt
binda framtida riksmöten ligger det emellertid i sakens natur att bevaranderiktlinjerna
inom den fysiska riksplaneringen innebär långsiktiga bedömningar.
Vattenkraftsberedningens överväganden avser enligt direktiven
olika möjligheter att åstadkomma ett bidrag från vattenkraften på just 66
TWh/år. Motionärernas principiella syfte enligt yrkandet är därmed i
väsentliga delar tillgodosett.

Motion 1110 (vpk), med motivering i motion 1108, innehåller förslaget att
riksdagen uttalar att de hittills outbyggda fyra huvudälvarna också i
framtiden skall fredas från exploatering.

Enligt gällande riktlinjer är bl. a. Torne, Kalix och Pite älvar samt
Vindelälven undantagna från utbyggnad. Motionsyrkandet syftar till ett
uttalande om att riktlinjerna i denna del inte skall ändras. På motsvarande
sätt som utskottet ovan anfört beträffande ett produktionsmål bör noteras
riktlinjernas avsedda långsiktiga karaktär och att något förslag om ändring av
dessa riktlinjer för huvudälvarna inte heller nu har ställts under riksdagens
prövning. Motionärernas syfte är därmed i möjlig mån tillgodosett utan
något riksdagens beslut enligt förslaget.

3.2 Lagreglering av riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen

I motion 1099 (fp) yrkande 2 föreslås riksdagen att, efter lagrådsgranskning,
anta ett förslag till lag om hushållning med mark- och vattenområden av

CU 1982/83:11

riksintresse som är identiskt med det lagförslag som den tidigare regeringen
överlämnade till lagrådet för granskning - ett uppdrag som senare återkallats
(se ovan). I motionens yrkande 3 föreslås att riksdagen begär förslag från
regeringen till de följdändringar i annan lagstiftning som måste komma till
stånd som en följd av lagen om hushållning med mark- och vattenresurser av
riksintresse.

Det tidigare remitterade och nu åter framlagda lagförslaget har i debatten
presenterats och behandlats i första hand som ett skydd för de outbyggda
älvarna. Utskottet har tidigare (CU 1982/83:2y) enhälligt ansett att det
förslag till ny vattenlag som prövas av riksdagen (prop. 1981/82:130) ger
garantier för att tillstånd inte ges till utbyggnad av vattendrag som
undantagits från sådan genom riktlinjer inom den fysiska riksplaneringen.
Motionsförslagets syfte i vad det avser utbyggnad av vattenkraften får
därmed anses i sak tillgodosett. Frågan om hur den fysiska riksplaneringen
skall få lagstiftningsmässiga uttryck bereds i anslutning till pågående
överväganden om en ny plan- och bygglagstiftning. Det finns därför inte
heller nu anledning att utifrån andra utgångspunkter sakpröva det framlagda
lagförslaget. Frågan om ytterligare beredning därav genom remiss till
lagrådet är härmed nu inte aktuell.

Av utskottets ställningstagande i denna del följer att utskottet avstyrker
bifall till motionens yrkande 3.

3.3 Utredning om vattendragen i södra Sverige

I motion 402 (vpk) yrkande 2 föreslås att riksdagen påkallar en utredning
om bevarandevärdena i de större vattendragen i södra Sverige.

Utskottet har tidigare (senast CU 1981/82:33) anfört att ett samordnat
utredningsmaterial i och för sig kunde vara värdefullt men att utredningsbehovet
fick bedömas av regeringen. Utskottet vidhåller denna mening och
anser att någon åtgärd från riksdagens sida nu inte är påkallad.

3.4 Strömkraftverk m. m.

I motion 671 (c) föreslås riksdagen påkalla tilläggsdirektiv till vattenkraftsberedningen
att den skall beakta vad som anförts i motionen. I denna hävdas
nödvändigheten och möjligheten av att snabbt utnyttja även bl. a. strömkraftverk
med mycket liten vattenreglering för att genom en natur- och
miljövänlig vattenkraftsutbyggnad täcka behovet av elkraft.

Vattenkraftsberedningens direktiv (se 2.2 ovan) ger utrymme för även de
av motionärerna hävdade synpunkterna. Tidsramen är dock begränsad.
Frågorna kan även anses falla inom ramen för det uppdrag som getts 1981 års
energikommitté. Någon åtgärd från riksdagens sida kan nu inte anses
påkallad.

CU 1982/83:11

3.5 Kymmens kraftverk m. m.

Förslaget i motion 349 (vpk) att riksdagen skulle påkalla förhandlingar
med Vänerenergi Aktiebolag i syfte att bolaget skulle avstå från det s. k.
Kymmenprojektet utgår till sin form uppenbarligen från riksdagens tidigare
beslut beträffande Sölvbacka strömmar (CU 1979/80:5, 1980/81:3 och 42).

1979 års beslut beträffande Sölvbacka grundades emellertid på att det i
detta fall ansågs föreligga mycket speciella skäl att söka en uppgörelse om en
existerande utbyggnadsrätt. Dessa skäl var främst att regeringen vid sin
tillåtlighetsprövning tillämpat den restriktiva dispensregeln i 4 kap. 18 §
tredje stycket vattenlagen och därvid möjligen tagit hänsyn till förslag till
riktlinjer för energipolitiken - om ytterligare beaktande av elkraftsbehovet -som inte prövats och godkänts av riksdagen. Några sådana omständigheter
har inte ens påståtts föreligga beträffande Kymmens kraftverk m. m. Det
finns därför inte tillräckliga skäl att förorda någon riksdagens extraordinära
åtgärd enligt motionsförslaget.

3.6 Frågor om ändring i gällande riktlinjer

3.6.1 Allmänt

Vattenkraftsberedningen och 1981 års energikommitté överväger frågor
som rör vattenkraftens roll i energiproduktionen. Beredningen avses avge ett
betänkande under sommaren 1983. Ett av skälen för att tillkalla beredningen
var (CU 1981/82:33) att kompletterande förslag om vattenkraftsutbyggnaden
ansetts böra läggas fram år 1983 för att konkreta åtgärder skall kunna vidtas
under 1980-talet. Utskottet har utgått från att de förslag till en plan för
vattenkraftsutbyggnaden, vartill bl. a. beredningens arbete kan ge anledning,
kommer att läggas fram under nästa riksmöte.

Enligt utskottets mening bör riksdagen i avvaktan på dessa överväganden
inte ändra gällande riktlinjer inom den fysiska riksplaneringen i vad gäller
vattenkraftsutbyggnaden.

Vad utskottet här anfört bör inte tas till intäkt för att avstå från ytterligare
överväganden om de kompletteringar som kan behövas för att undanröja
eventuell osäkerhet om riktlinjernas närmare omfattning, t. ex. när det
gäller käll- och biflöden, en fråga som något berörts även i yttrande CU
1982/83:2y (s. 5). Utskottet har förutsatt att förslag i denna del läggs fram i
lämpligt sammanhang.

3.6.2 Strängsforsen

I motion 402 (vpk) yrkande 1 föreslås att riksdagen uttalar att Strängsforsen
i Klarälven undantas från utbyggnad.

Utskottet har ovan (3.6.1) anfört att riksdagen i avvaktan på överväganden
med anledning av vattenkraftsberedningens arbete inte bör ändra gällande

CU 1982/83:11

riktlinjer. Enligt vad utskottet erfarit (2.6) kommer regeringen inte att fatta
beslut i tillåtlighetsfrågan förrän tidigast hösten 1983. Beredningens arbete
bör då vara slutfört. Detta tillgodoser de krav som tidigare (CU 1981/82:33,
reservation 3) ställts på att Strängsforsen skulle undantas i avvaktan på
kommande beslut. Därmed finns nu inte tillräcklig anledning att tillstyrka
motionen.

3.6.3 Västerdalälven

I motion 2102 (m) föreslås att riksdagen upphäver tidigare beslut att
undanta Västerdalälven från utbyggnad. I motion 835 (s) föreslås riksdagen
begära att vattenkraftsberedningen får i uppdrag att undersöka en möjlig
utbyggnad av Västerdalälven.

Enligt utskottets mening (se även ovan 3.6.1) finns inte tillräckliga skäl att
nu ändra beslutade riktlinjer beträffande Västerdalälven. Vattenkraftsberedningens
direktiv ger beredningen utrymme att pröva även en möjlig
utbyggnad i dessa delar. Motionerna avstyrks därför.

3.7 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande produktionsnivån att riksdagen avslår motion
1982/83:1099 yrkande 1,

2. beträffande huvudälvarna att riksdagen avslår motion 1982/
83:1110,

3. beträffande lagreglering av riktlinjer inom den fysiska riksplaneringen
att riksdagen avslår motion 1982/83:1099 yrkandena
2 och 3,

4. beträffande utredning om vattendragen i södra Sverige att
riksdagen avslår motion 1982/83:402 yrkande 2,

5. beträffade strömkraftverk m. m. att riksdagen avslår motion
1982/83:671,

6. beträffande Kymmens kraftverk m. m. att riksdagen avslår
motion 1982/83:349,

7. beträffande Strängsforsen att riksdagen avslår motion 1982/
83:402 yrkande 1,

8. beträffande Västerdalälven att riksdagen avslår motionerna
1982/83:835 och 2102.

Stockholm den 3 mars 1983

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

CU 1982/83:11

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c). Oskar Lindkvist (s), Thure Jadestig (s),
Maj-Lis Landberg (s). Knut Billing (m). Magnus Persson (s), Ivar Nordberg
(s). Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Per Olof Håkansson (s),
Margareta Gard (m). Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson (vpk), Erik Olsson
(m) och Rune Evensson (s).

Reservationer

1. Produktionsnivån

Kerstin Ekman (fp) anser att

dets den del av utskottets betänkande på s. 6 som börjar "Motionärerna
konstaterar” och slutar "delar tillgodosett” bort lyda:

Utskottet ansluter sig till motionärernas utgångspunkt att riksdagen bör
uttryckligt markera att bevaranderiktlinjerna för att fylla sin funktion måste
vara långsiktiga och att älvutbyggnadsepoken är slut. Utskottet anser att 66
TWh/år är en slutlig utbyggnadsnivå som skall vara styrande för framtida
överväganden och beslut. Utskottet tillstyrker därför motion 1099 (fp)
yrkande 1 på däri angivna grunder. Därmed tillgodoses också syftet med
motion 1110 (vpk).

dels utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande produktionsnivån att riksdagen bifaller motion
1982/83:1099 yrkande 1,

2. Huvudälvarna (hemställan och motivering)

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 6 börjar ”Enligt gällande”
och på s. 7 slutar ”enligt förslaget” bort lyda:

Som anförs i motiven till motion 1110 (vpk) kan på sikt ett årligt eltillskott
på 66 TWh uppnås utan att de fyra huvudälvarna exploateras. Förslag om en
projektering för olika grader av utbyggnad av Kalix älv har våren 1982 lagts
fram av ansvariga socialdemokrater i en utvecklingsplan för Norrbotten.
Detta förhållande i förening med att vattenkraftsberedningens direktiv från
november 1982 inte utesluter en utbyggnad av undantagna älvar och
älvsträckor inger emellertid allvarliga farhågor för att kortsiktiga intressen
skulle kunna leda fram till att oersättliga och omistliga värden uppoffras.
Riksdagen bör därför klart och otvetydigt deklarera sin avsikt att inte tillåta
en utbyggnad av de fyra huvudälvarna genom att bifalla motion 1110 (vpk).
Därmed tillgodoses även om inte det formella yrkandet så dock ett
huvudsyfte med motion 1099 (fp) yrkande 1.

dels utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande huvudälvarna att riksdagen bifaller motion 1982/
83:1110,

CU 1982/83:11

3. Huvudälvarna (motivering)

Kerstin Ekman (fp) anser - under förutsättning av bifall till reservation 1 -att den del av utskottets betänkande på s. 6 som börjar ”Enligt gällande" och
på s. 7 slutar ”enligt förslaget” bort lyda:

Som utskottet ovan anfört har motionens syfte tillgodosetts genom
utskottets förslag beträffande motion 1099 (fp) yrkande 1.

4. Lagreglering av riktlinjer
Kerstin Ekman (fp) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 7 som börjar ”Det tidigare” och
slutar ”yrkande 3” bort lyda:

Det synes numera föreligga bred enighet om att riktlinjerna för den fysiska
riksplaneringen bör lagregleras. Några sakliga erinringar mot det förslag som
tidigare remitterats till lagrådet har inte anförts. Frågan har endast förhalats
genom hänvisningar till ett av regeringen hävdat behov av ytterligare
överväganden i anslutning till PBL-arbetet. Enligt utskottets mening bör
motionsyrkandena tillgodoses genom att riksdagen begär att regeringen
fullföljer tidigare intentioner genom att, efter kompletterande beredning,
snarast förelägga riksdagen ett förslag till lag om hushållning med mark och
vatten i huvudsaklig överensstämmelse med tidigare lagrådsremiss och det
nu genom motionen framlagda förslaget liksom förslag till följdändringar i
annan lagstiftning.

dels utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande lagreglering av riktlinjerna inom den fysiska riksplaneringen
att riksdagen med anledning av motion 1982/
83:1099 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

5. Utredning om vattendragen i södra Sverige
Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 7 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”är påkallad” bort lyda:

Motionsförslag om en utredning om bevarandevärdena i de större
vattendragen i södra Sverige har tidigare inte mött någon saklig invändning.
Ett sådant utredningsmaterial har tidigare (CU 1981/82:33) t. o. m. bedömts
som värdefullt. Det skulle inte heller kräva några större resurser och t. o. m.
kunna göras i anslutning till vattenkraftsberedningens arbete. Frågan om
utredningsbehovet har dock hänskjutits till regeringen. Regeringens hittillsvarande
passivitet i denna fråga leder dock utskottet till bedömningen att

CU 1982/83:11

riksdagen genom ett tilkännagivande bör påkalla en sådan utredning enligt
motionsförslaget.

dels utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande utredning om vattendragen i södra Sverige att
riksdagen med bifall till motion 1982/83:402 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Kymmens kraftverk m. m. (hemställan och motivering)

Tore Claeson (vpk) anser att

' dels den del av utskottets betänkande på s. 8 som börjar "1979 års" och
slutar "enligt motionsförslaget" bort lyda:

Det har vid utskottsbehandlingen konstaterats att en majoritet anser att
dåvarande regerings beslut att anse företaget tillåtligt var felaktigt. Därmed
har klargjorts att företaget enligt allmänna planeringssynpunkter inte bör
komma till utförande. Kvar står då att pröva om denna klara majoritetsuppfattning
skall praktiskt hävdas eller inte. Enligt utskottets mening bör
möjligheten att söka avtala om avlösning av bolagets rätt inte avstås, detta
särskilt som några egentliga skadande arbeten ännu inte inletts och bolaget i
stället förhandlat om överlåtelse av utbyggnadsrätten och därmed visat en
vilja att avstå den mot ersättning. Om riksdagen inte här även i handling
hävdar sin åsikt kan detta uppfattas som en principiell uppluckring av viljan
att hävda bevarandeintressena, något som kunde medföra avsevärda
svårigheter i den fortsatta planeringen.

Om en jämförelse med Sölvbackabesluten skall göras bör den innebära ett
konstaterande av att Kymmens kraftverk skulle ge en lägre beräknad
kraftproduktion än Sölvbacka.

Mot angiven bakgrund har utskottet funnit att det finns övertygande skäl
för att riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder för att nå en
överenskommelse med rättsinnehavaren om att avsedda arbeten på Kymmenprojektet
inte börjas resp. fullföljs. Detta bör ske genom ett riksdagens
tillkännagivande.

dels utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande Kymmens kraftverk m. m. att riksdagen med
bifall till motion 1982/83:349 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

7. Kymmens kraftverk m. m. (motiveringen)

Kerstin Ekman (fp) anser - vid bifall till utskottets hemställan under 6 - att
den del av utskottets betänkande pä s. 8 som börjar "1979 års" och slutar
"enligt motionsförslaget" bort lyda:

Avgöranden huruvida ett vattenföretag är tillåtligt med hänsyn till bl. a.

Cy 1982/83:11

allmänna planeringssynpunkter kan ofta framstå som kontroversiella. I det
enskilda fallet måste emellertid beslut fattas. När riksdagen inte genom klara
riktlinjer tagit ställning mot utbyggnad ankommer den sakliga och bindande
avvägningen i vissa fall på regeringen. Det är principiellt stötande om
riksdagen skulle tvinga regeringen till civilrättsliga uppgörelser i syfte att
upphäva en rättighet som getts åt någon i enlighet med gällande lag.
Riksdagens kontrollmakt får utövas enligt i regeringsformen givna regler.
Frågan om Kymmenprojektet skulle hindras genom riktlinjer inom den
fysiska riksplaneringen har tidigare prövats av riksdagen. Motionen avstyrks
därför.

8. Allmänt om ändring i gällande riktlinjer

Tore Claeson (vpk) anser att den del av utskottets betänkande på s. 8 som
börjar ”Enligt utskottets" och slutar "galler vattenkraftsutbyggnaden” bort
lyda:

Med hänsyn till det anförda och till att skador av en utbyggnad inte kan
återställas bör riksdagen inte besluta om andra ändringar i gällande riktlinjer
än sådana som innebär att ytterligare områden fredas. Utskottet förutsätter
också att regeringen inte fattar beslut om att något företag är tillåtligt. utom i
helt okontroversiella fall, förrän riksdagen på nytt fått tillfälle att pröva
gällande riktlinjer.

9. Strängsforsen

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 9 som börjar "Utskottet har”
och slutar "tillstyrka motionen” bort lyda:

Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen inte att fatta beslut i
tillåtlighetsfrågan förrän tidigast hösten 1983. Detta uppskov motiveras med
ett antaget behov av ytterligare remissynpunkter på grund av kompletteringen
av ansökan. Det har dock inte getts några utfästelser om att beslut inte tas
förrän riksdagen på nytt fått tillfälle att pröva riktlinjerna i denna del. Med
hänsyn till reglerna om väckande av motion kan detta därmed vara det sista
tillfälle som står riksdagen till buds att hindra en utbyggnad av Strängsforsen.
Av naturliga skäl kan en regering inte gärna bindande utfästa sig att senare
besluta att en utbyggnad av en viss älvsträcka skall anses otillåten enligt
lagen. En sådan åsikt får hävdas genom ett faktiskt beslut i ärendet. Hade
regeringen en avsikt att hindra utbyggnaden hade ett sådant beslut redan
fattats. Riksdagen har däremot möjlighet att genom ändring av riktlinjerna
undanröja alla tvivel i denna del. Med hänsyn därtill och till att företrädare
för partier som bildar en majoritet i riksdagen före valet deklarerat att en
utbyggnad av Strängsforsen inte skall ske, finns inte anledning till annat än
att tillstyrka motion 1982/83:402 (vpk) yrkande 1.

CU 1982/83:11

dels utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande Strängsforsen att riksdagen med bifall till motion
1982/83:402 yrkande 1 beslutar att i Klarälven även sträckan
Kärrbackstrand-Höljes undantas från utbyggnad av vattenkraft,

Särskilda yttranden

1. Stimulans för effektiviseringsätgärder
Tore Claeson (vpk) anför:

Vpk har i tidigare sammanhang då det gällt vattenkraftsutbyggnad, dess
omfattning osv, framhållit betydelsen av ekonomiska styrmedel i syfte att
stimulera effektiviseringsätgärder. Exempel på sådana styrmedel kan vara
befrielse från skatt på vattenkraftsproduktion under viss period under
förutsättning att ifrågavarande kraftverk effektiviseras under 1980-talet;
eller att den som effektiviserar får ersättningkraft motsvarande den
produktionsförlust som uppstår vid arbetena, under förutsättning att
arbetena utförs under tid då god tillgång på elkraft kan förväntas.
Vattenkraftsberedningen borde erhålla uppdrag att söka analysera inverkan
av olika slags styrmedel för att stimulera olika effektiviseringsåtgärder vid de
befintliga vattenkraftverken.

2. Västerdalälven m. m.

Birgitta Hambraeus (c) anför:

Vattenkraftsberedningen tillsattes mot bl. a. reservation av centern, som
anser att man inte bör ompröva förbudet att bygga ut de älvsträckor som är
skyddade av riktlinjerna för den fysiska riksplanen. Dessa älvsträckor får nu
lagligt skydd genom vattenlagen, som också uttryckligen omfattar skydd av
Västerdalälven.