Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

om utbetalning av barnbidrag m.m.

Betänkande 1983/84:SoU17

SoU 1983/84:17

Socialutskottets betänkande
1983/84:17

om utbetalning av barnbidrag m. m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas fem motioner rörande dels vissa regler för
utbetalning av allmänt barnbidrag, dels vissa andra frågor på familjepolitikens
område.

Utskottet behandlar först två motioner (båda c) som rör reglerna för
utbetalning av barnbidrag vid längre tids vistelse i utlandet. Dessa regler kan i
vissa fall leda till egendomliga resultat. Utskottet förordar en förutsättningslös
översyn av hithörande frågor, vilket riksdagen föreslås ge regeringen till
känna.

Med anledning av en motion (s) förutsätter utskottet att även reglerna om
tidpunkt m. m. för utbetalning av barnbidrag tas upp till övervägande i det
fortsatta familjepolitiska beredningsarbetet.

Utskottet behandlar vidare en motion (m) om premisserna för en svensk
befolkningspolitik och en motion (c) om viss information från socialstyrelsen.
Båda motionerna avstyrks.

Motioner

I motion 1983/84:399 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att motverka att
svenska folket ”avvecklar sig självt”.

I motion 1983/84:626 av Inger Hestvik (s) och Iréne Vestlund (s) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en översyn av utbetalningstiderna för
barnbidragen.

I motion 1983/84:1610 av Rune Torwald (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär snabba åtgärder för att få till stånd konventioner om
samordning av sociala förmåner med de länder som har sådana, i de fall
svenska medborgare vistas utomlands mer än sex månader men mindre än tre
år.

I motion 1983/84:2248 av Karin Israelsson (c) och Elis Andersson (c)
hemställs att riksdagen beslutar om en översyn av utbetalningsreglerna vid
utbetalning av barnbidrag till utlandsboende svenska medborgare med
anknytning till Sverige.

I motion 1983/84:2254 av Marianne Karlsson (c) hemställs att riksdagen
beslutar som sin mening ge regeringen till känna att socialstyrelsen skall

1 Riksdagen 1983/84.12 sami. Nr 17

SoU 1983/84:17

2

sända ut blanketter för ansökan om erhållande av ATP-poäng för barnavårdande
år samt informera barnfamiljer om rätten att erhålla socialbidrag.

Utskottet

Barnbidrag vid längre tids utlandsvistelse

Barnbidrag skall utgå för barn som är svensk medborgare och bosatt i
riket. Detsamma gäller här i riket bosatt barn som inte är svensk medborgare
om det fostras av någon som är bosatt och mantalsskriven i riket eller om
barnet eller endera av dess föräldrar sedan minst sex månader vistas i riket
(1 § lagen [1947:529] om allmänna barnbidrag). Om ett barn utflyttar från
riket och alltså upphör att vara bosatt här upphör i princip rätten till
barnbidrag genast. Bidraget dras i så fall in fr. o. m. kvartalet närmast efter
utflyttningen (3§).

När barnbidragslagens regler om bosättning i riket tillkom 1947 anknöts de
till de då gällande folkbokföringsreglerna. I princip skulle därigenom
barnbidrag komma att utgå bara för här kyrkobokförda barn. Fr. o. m. 1967
infördes emellertid i anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen vissa nya
bestämmelser som innebar ändring av det skatterättsliga bosättningsbegreppet.
Ändringen innebar att man införde en särskild bevisbörderegel för de
fall när det är oklart om det är fråga om en definitiv utflyttning eller inte. Intill
dess tre år förflutit från avresan skall sålunda den skattskyldige alltjämt anses
bosatt i Sverige, om han inte visar att han saknar från beskattningssynpunkt
väsentlig anknytning till Sverige. Efter treårstidens utgång skall han inte
anses bosatt i Sverige annat än om taxeringsmyndigheterna visar att sådana
omständigheter förelegat under beskattningsåret att han trots utflyttningen
ändå bör anses bosatt här. I anslutning till dessa nya regler infördes
skattebefrielse i Sverige för löneinkomster som förvärvats i enskild tjänst
utomlands, under förutsättning att anställningen varar minst ett år. Riksdagen
uttalade sig 1966 med anledning av motionsyrkanden rörande barnbidragslagen
för en samordning av bosättningsbegrepp i de olika författningarna,
vilket i rättspraxis tolkats som en bekräftelse på att bosättningsbegreppet
enligt lagen om allmänna barnbidrag förändrades på samma sätt som det
skatterättsliga bosättningsbegreppet. I en dom den 30 december 1981
formulerar försäkringsöverdomstolen rättsläget enligt följande.

Detta innebär att vid tillämpningen av lagen om allmänna barnbidrag
bosättningsbegreppet skall ges en skatterättslig anknytning och att bosättningen
således så långt som möjligt skall bedömas med ledning av det
skatterättsliga bosättningsbegreppet. Vid bedömningen skall därför hänsyn
tas till samtliga relevanta omständigheter. Till dessa hör i första hand
ändamålet med utlandsvistelsen, men även sådana förhållanden som att
någon i familjen fortfarande har tjänst i Sverige eller att bostad eller möbler
finns kvar här i landet. Särskild anledning att anta fortsatt bosättning i
Sverige torde föreligga om skälen för utlandsvistelsen utgörs av studier, vård
av hälsa eller dylikt. Någon motsvarighet till bevisbörderegeln enligt

SoU 1983/84:17

3

anvisningarna till kommunalskattelagen kan självfallet inte tillämpas såvitt
gäller rätt till allmänna barnbidrag. Om utlandsvistelsen emellertid överstiger
tre år kan den enligt domstolens mening mycket sällan anses som tillfällig.

I rena undantagsfall, såsom när planerad hemresa förhindrats av omständigheter
varöver den utreste alls ej kunnat råda eller när kortare förlängning
av utlandsvistelse föranletts av akut sjukdom eller liknande, kan möjligen
efter prövning från fall till fall, en förlängning av tiden för högst några
månader godtas. Kortvariga uppehåll i Sverige för semester, affärer eller
dylikt bör inte anses avbryta utlandsvistelse eller förkorta tidslängden vid
bedömningen huruvida utlandsvistelsen är tillfällig.

I rättspraxis har denna anknytning till det skatterättsliga bosättningsbegreppet
tolkats så att när en utlandsvistelse överstiger tre år så utgår inga
barnbidrag. Utbetalningen stoppas dock redan sex månader efter avresan.
Återvänder den bidragsberättigade inom tre år erhålls barnbidrag retroaktivt.
I annat fall stannar beloppet hos staten. Förutsättningen för en sådan
tillämpning av treårsregeln - att den löpande utbetalningen stoppas redan
kort tid efter avresan - går tillbaka på ett av riksförsäkringsverket 1973
utfärdat cirkulär. I själva barnbidragslagen finns inte något direkt stöd
härför.

I 19 § lagen om allmänna barnbidrag stadgas vidare att regeringen äger
träffa överenskommelse med främmande makt om undantag från de
förutsättningar som enligt 1 § andra stycket gäller för barn som inte är svensk
medborgare. Barn som är svenska medborgare har den rätt till barnbidrag
som följer av lagen och av svensk rättspraxis. Inskränkningar i denna rätt kan
bara göras genom ändring av lagens bestämmelser. Någon möjlighet att för
svenska medborgare avvika från den här beskrivna ”treårsregeln” för
bosättning genom konventioner med andra stater finns f. n. inte. I denna del
gäller andra regler beträffande förmåner enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring. Enligt 20 kap. 15 § denna lag äger regeringen generellt träffa
överenskommelse med främmande makt angående utsträckt tillämpning av
lagen eller om undantag från vad i lagen är stadgat.

Här kan vidare nämnas att i 1 kap. 3§ lagen om allmän försäkring
föreskrivs att en försäkrad som lämnar Sverige skall anses vara bosatt i riket
om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år, dvs. här gäller en
ettårsregel (i den mån inte annan tid finns föreskriven i konvention). Skulle
vederbörande återvända till Sverige återuppstår försäkringsskyddet genast
vid återkomsten. När denna ettårsregel infördes - i princip en precisering av
vad som tillämpats redan tidigare - anförde dåvarande socialministern bl. a.
att syftet med förslaget var att antalet fall med dubbla avgifter eller dubbla
förmåner skulle minska betydligt (prop. 1981/82:199 s. 15 och 16). I samma
proposition erinrades (s. 17) om att den treårsregel som finns på skatteområdet
enligt praxis tillämpas även beträffande allmänna barnbidrag. Någon
ändring härav var inte avsedd.

Två motioner tar upp de nu angivna reglerna i lagen om allmänna
barnbidrag om utbetalning av bidrag vid längre utlandsvistelser och de

SoU 1983/84:17

4

egendomliga situationer som i vissa fall kan uppstå. I motion 1983184:1610 av
Rune Torwald (c) yrkas att riksdagen hos regeringen skall begära snabba
åtgärder för att få till stånd konventioner om samordning av sociala förmåner
i de fall svenska medborgare vistas utomlands mer än sex månader men
mindre än tre år. Motionären nämner att en svensk barnfamilj som återvänt
till Sverige efter det att mannen under närmare tre år tjänstgjort i Belgien till
sin överraskning fått kvittera ut mer än 15 000 kr. i retroaktiva barnbidrag vid
återkomsten till Sverige. Enligt motionären hade familjen dessutom under
tiden uppburit belgiska barnbidrag. Motionären anser att fall som det
redovisade är orimliga och anser det angeläget att konventioner kommer till
stånd för samordning av sociala förmåner. I motion 1983/84:2248 av Karin
Israelsson (c) och Elis Andersson (c) yrkas att riksdagen skall besluta om en
översyn av reglerna för utbetalning av barnbidrag till utlandsboende svenska
medborgare med anknytning till Sverige. Dessa motionärer går även in på
riksförsäkringsverkets föreskrifter om den närmare tillämpningen av lagen
om allmänna barnbidrag. Bl. a. påtalas de komplicerade anvisningarna för
när någon skall anses fortfarande ha väsentlig anknytning till Sverige samt
den ovannämnda bestämmelsen om upphörande med utbetalning av barnbidrag
vid utlandsvistelse överstigande sex månader. Motionärerna framhåller
att reglerna är svårtolkade och nämner vissa exempel på den egendomliga
kopplingen mellan å ena sidan treårsregeln för bosättning och å andra sidan
sexmånaderstiden för innehållande av bidraget.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i båda motionerna
att nu gällande regler i lagen om allmänna barnbidrag kan leda till
otillfredsställande resultat i vissa fall av längre utlandsvistelser. Det framstår
som orättvist mot andra barnfamiljer och dessutom som en misshushållning
med allmänna medel om sociala förmåner visar sig utgå dubbelt och kanske
med ansenligt belopp från såväl Sverige som annat land. Anknytningen till
det skatterättsliga bosättningsbegreppet skapar tillämpningssvårigheter som
knappast kan lösas helt annat än genom lagändring. Anvisningen att upphöra
med utbetalningen redan efter sex månader kan ifrågasättas från andra
utgångspunkter. Den är inte knuten till bosättningsbegreppet och saknar
dessutom stöd i själva lagen.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att det finns skäl att göra en
förutsättningslös översyn av hithörande regler i lagen om allmänna barnbidrag
i syfte att skapa större enhetlighet och bättre samordning i förhållande
till andra sociala förmåner, här och utomlands. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

Utbetalningstiden för barnbidrag

Allmänt barnbidrag utgår fr. o. m. kvartalet efter det att ett barn fötts eller
rätt till bidrag eljest uppkommit och utgår sedan t. o. m. det kvartal varunder
barnet fyller 16 år (2 § lagen om allmänna barnbidrag). Skulle barnet avlida

SoU 1983/84:17

5

eller annan omständighet inträffa som gör att barnbidrag inte längre skall
utgå, dras barnbidraget in fr. o. m. kvartalet närmast därefter (3§ samma
lag). Barnbidrag utbetalas kvartalsvis genom riksförsäkringsverket enligt
närmare föreskrifter av regeringen (11 § samma lag).

I kungörelsen (1973:452) om tillämpningen av lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag har regeringen meddelat ifrågavarande föreskrifter. Av
5 § framgår att barnbidraget betalas ut genom en barnbidragsanvisning,
utfärdad av riksförsäkringsverket, eller genom insättning på mottagarens
bank- eller postgirokonto. Anvisningarna delas ut den 20:e i envar av
månaderna januari, april, juli och oktober (eller - om den 20:e är en lördag,
söndag eller helgdag - närmast föregående vardag).

I motion 1983184:626 av Inger Hestvik (s) och Iréne Vestlund (s) yrkas att
riksdagen hos regeringen skall begära en översyn av utbetalningstiderna för
barnbidragen. Motionärerna anför att på grund av det kärva ekonomiska
läget barnfamiljerna har fått allt större svårigheter att få sin budget att gå
ihop och man har för inköp av kläder, skor etc. blivit alltmer beroende av
barnbidraget. Genom samtal med många föräldrar har motionärerna uppmärksammat
önskemål om tidigareläggning av barnbidragets utbetalning, då
behovet av säsongbetonade varor som regel uppstår tidigare än vad
barnbidraget utbetalas.

Utskottet har inte tidigare haft att ta ställning till frågan om under vilka
månader kvartalsutbetalningen av barnbidraget bör ske. Däremot har
utskottet vid flera tillfällen utlåtit sig angående motioner om övergång till
månadsvis utbetalning av barnbidragen och därvid ställt sig positivt till en
sådan förändring. I betänkande SoU 1975/76:36 anförde utskottet (s. 6) att
man anslöt sig till motionärernas (s och c) uppfattning att det var önskvärt att
barnbidragen - liksom fallet redan var med bostadstilläggen - utbetalades
månadsvis. Utskottet sade sig utgå från att när den då aktuella omläggningen
av bidragsförskott genomförts frågan om en månatlig utbetalning av
barnbidragen skulle tas upp till närmare överväganden. I betänkande SoU
1977/78:25 erinrade utskottet med anledning av nya motionsyrkanden (s och
c) om sitt tidigare uttalande om att det var önskvärt att barnbidragen skulle
utbetalas månadsvis. Utskottet tilläde att man inhämtat att en övergång till
månadsvis utbetalning av barnbidrag kunde beräknas medföra en kostnadsökning
i storleksordningen 20 milj. kr. per år. Även med bortseende från
intresset om en samordnad utbetalning av alla eller flertalet familjepolitiska
förmåner sade sig utskottet med hänsyn till det samhällsekonomiska läget
inte vara berett att då tillstyrka att barnbidragen skulle utbetalas månadsvis.

Utskottet har under hand inhämtat följande. Riksförsäkringsverket fick år
1981 i uppdrag att undersöka vissa rationaliseringar. Verket kom härvid bl. a.
in på utbetalningsrutiner och -tider för barnbidragen. Man konstaterade
därvid att en övergång till månadsvis utbetalning skulle orsaka merkostnader
av ungefär den storleksordning utskottet tidigare antagit, främst beroende på
ökade kostnader för porto. Å andra sidan skulle man göra en räntevinst

SoU 1983/84:17

6

beroende på att utbetalningen för två av kvartalets tre månader gjordes
senare. Räntevinsten beräknades överstiga portokostnaderna med ett inte
oansenligt belopp (storleken beroende på vilken räntesats som tillämpas).
Beräkningar gjordes även avseende fortsatt kvartalsvis utbetalning men med
utbetalning den andra i stället för den första månaden i kvartalet. Detta
alternativ, som ju inte skulle leda till någon ökning av portokostnaderna, var
med hänsyn till räntevinst ännu mera lönsamt.

Riksförsäkringsverkets beräkningar i dessa frågor har av olika skäl inte lett
till någon formell framställning eller rapport från verket till regeringen. Efter
vad utskottet kunnat inhämta pågår f. n. inga överväganden rörande ändring
av utbetalningstiderna för barnbidrag.

Utskottet delar motionärernas synpunkt att det från många familjers
synpunkt kan vara mer fördelaktigt att få barnbidraget utbetalat i december,
mars, juni och september med hänsyn till att det är mera naturligt att göra
säsongbetonade inköp då än en månad senare. Som framgått av ovanstående
redogörelse skulle en sådan tidigareläggning dock medföra en betydande
kostnadsökning på grund av ökade räntekostnader. Vidare finns fortfarande
skäl som kan åberopas för en övergång till månadsvis utbetalning, en ordning
som dessutom totalt sett skulle medföra besparingar för staten. Vilket system
som i dagsläget bör väljas har emellertid också ett visst samband med de
allmänna övervägandena om utformningen av det framtida ekonomiska
stödet till barnfamiljerna. Utskottet, som anser att frågan om utbetalningstiderna
för barnbidraget förtjänar att tas upp till förnyad diskussion, förutsätter
att dessa spörsmål tas upp till övervägande i det fortsatta beredningsarbetet
på familjepolitikens område.

Motion 1983/84:626 påkallar därför ingen riksdagens åtgärd och avstyrks.

Övriga motionsyrkanden

I motion 1983184:399 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) yrkas att riksdagen
hos regeringen skall begära förslag till åtgärder för att motverka att svenska
folket ”avvecklar sig självt”. Motionären anför bl. a. att när befolkningsfrågan
nu åter är aktuell i politiska sammanhang det förefaller viktigt att man
försöker klargöra om det fortfarande råder enighet om premisserna för en
svensk befolkningspolitik, med andra ord om det är likgiltigt om ”svenska
folket avvecklar sig självt” och successivt ersätts med ett eller flera andra
folkslag eller om det har ett speciellt värde för oss att den nuvarande svenska
befolkningen lever vidare.

Befolkningsfrågan behandlades mycket utförligt av utskottet våren 1978.1
betänkande SoU 1977/78:32 redovisade utskottet även vad som framkommit
vid en omfattande hearing i frågan.

Utskottet anförde för sin del bl. a. följande (s. 34-35).

SoU 1983/84:17

7

Befolkningsutvecklingen är en fråga av väsentlig betydelse för samhället
med hänsyn såväl till dess vittgående konsekvenser som till att den kan ses
som en värdemätare på människors levnadsvillkor. Utskottet anser därför
som tidigare anförts att utvecklingen måste följas med största uppmärksamhet.
Ett första steg bör enligt utskottets mening vara att man söker klarlägga
orsakerna till den sjunkande nativiteten. Den nämnda undersökningen torde
kunna ge värdefull information och kunskap i detta avseende. Det är
uppenbart att orsakssammanhangen bakom de sjunkande fruktsamhetstalen
är komplicerade. Utskottet utgår därför från att bl. a. sociologisk, psykologisk
och medicinsk expertis får medverka vid undersökningen. Utskottet vill
vidare betona vikten av att man söker belysa vad som ligger bakom de
regionala skillnaderna i fruktsamhetstal.

Det skulle kunna hävdas att man borde välkomna en vikande befolkningsutveckling
i Sverige med hänsyn till svårigheterna med den alltför snabbt
växande befolkningen i världen. Tanken skulle då vara att de ovan antydda
problemen med den sjunkande nativiteten kan lösas genom en kraftigt ökad
invandring. Av utfrågningen framgick dock att detta av flera skäl inte är
möjligt, bl. a. är det svårt att på ett tillfredsställande sätt klara redan den
nuvarande invandringen (se Bil. 2 bl. a. s. B49-B52 och B 66). Det måste
också vara en självklar målsättning att människor inte på grund av brister i
det svenska samhället skall behöva avstå från barn som de egentligen vill ha.

Mot denna bakgrund anser utskottet att regeringen utan dröjsmål bör
överväga vilka åtgärder som - utöver den planerade undersökningen av
orsakerna till födelseminskningen - bör vidtas med anledning av den oroande
befolkningsutvecklingen.

De undersökningar m. m. som hittills genomförts angående orsakerna till
de sjunkande födelsetalen redovisas bl. a. i budgetpropositionen (bil. 7
s. 90).

Med hänvisning till frågans tidigare behandling anser utskottet inte att
motion 1983/84:399 påkallar något ytterligare uttalande från riksdagens sida.
Motionen avstyrks.

I motion 1983184:2254 av Marianne Karlsson (c) yrkas att riksdagen skall
uttala sig för att socialstyrelsen skall dels sända ut blanketter för ansökan om
erhållande av ATP-poäng för barnvårdande år, dels informera barnfamiljer
om rätten att erhålla socialbidrag.

Bestämmelser om tillgodoräknande av vårdår vid beräkning av pensionspoäng
trädde i kraft den 1 januari 1982 (11 kap. 6a § lagen om allmän
försäkring). I propositionen härom (prop. 1980/81:204 s. 14) anförde föredragande
statsrådet att det för att reformen skall fungera givetvis krävs att
familjer med små barn informeras om de regler som gäller och om de krav
som ställs på föräldrarna att ansöka om att tillgodoräkna vårdår efter årets
slut. Hon sade sig emellertid förutsätta att riksförsäkringsverket och
försäkringskassorna på sedvanligt sätt skulle utarbeta och tillhandahålla
informationsmaterial på detta område.

Försäkringskasseförbundet har gett ut en av riksförsäkringsverket fast -

SoU 1983/84:17

8

ställd informationsskrift för alla nya föräldrar, kallad Föräldraförsäkring.
Den tillhandahålls av försäkringskassan. Skriften innehåller bl. a. ett särskilt
avsnitt om vårdår för ATP, varav bl. a. framgår att ansökan måste göras hos
försäkringskassan på en särskild blankett och att ny ansökan måste göras för
varje vårdår.

Enligt 5 och 8 §§ socialtjänstlagen (1980:620) åvilar det vidare socialnämnden
i vederbörande kommun att informera om socialtjänsten i kommunen
och att i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och
erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. Detta gäller även i fråga om
socialbidrag. Vidare bör erinras om att normer för utgivande av socialbidrag
kan skifta från kommun till kommun.

Utskottet anser med hänvisning till det anförda att det inte finns skäl att
ålägga socialstyrelsen de uppgifter som föreslås i motion 1983/84:2254.
Motionen avstyrks således.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande barnbidrag vid längre tids utlandsvistelse

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:1610 och motion
1983/84:2248 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. beträffande utbetalningstiden för barnbidrag
att riksdagen avslår motion 1983/84:626,

3. beträffande befolkningspolitiken

att riksdagen avslår motion 1983/84:399,

4. beträffande information från socialstyrelsen
att riksdagen avslår motion 1983/84:2254.

Stockholm den 20 mars 1984

På socialutskottets vägnar
INGEMAR ELIASSON

Närvarande: Ingemar Eliasson (fp), Evert Svensson (s). John Johnsson (s).
Kjell Nilsson (s), Blenda Littmarck (m), Stig Alftin (s), Lilly Bergander (s),
Ann-Cathrine Haglund (m), Maria Lagergren (s), Anita Persson (s), Ingvar
Eriksson (m), Inga Lantz (vpk), Rosa Östh (c), Bo Arvidson (m) och Karin
Israelsson (c).

minab/gotab 78237 Stockholm 1984

Tillbaka till dokumentetTill toppen