om trädgårdsnäringen, m.m.
Betänkande 1986/87:JoU20
Jordbruksutskottets betänkande
1986/87:20
om trädgårdsnäringen, m. m.
Sammanfattning
I betänkandet behandlas ett antal motioner om trädgårdsnäringen och en
motion om trädgårdskultur från allmänna motionstiden 1987. Utskottet
avstyrker en centermotion om en ny trädgårdsnäringsutredning med hänvisning
till att gällande politik för trädgårdsnäringen i stort sett fungerar
väl. Motioner om ökat skydd åt fruktodlarna avstyrks med hänvisning till
att jordbruksnämnden tagit initiativ till samtal med importörer och odlare
inför nästa svenska fruktsäsong. Utskottet konstaterar att näringen nyligen
presenterat en symbol för svenskodlade trädgårdsprodukter, avsedd att
främja marknadsföringen. Även övriga motioner avstyrks. 2 reservationer
(m, c) har fogats till betänkandet.
Motioner
Motion 1986/87:Jo205 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s), vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av fortsatt och reformerat importskydd för
svensk fruktodling,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förbättrad kontroll av
och införande av ursprungsbeteckning och varudeklaration för utländsk
fruktimport.
Motion 1986/87 :Jo237 av Lena Öhrsvik och Bengt Kronblad (s), vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att bevara och utveckla
trädgårdskulturen för att följa miljöns påverkan samt för att öka tillgängligheten
till naturen.
Motion 1986/87:Jo248 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas
1. att riksdagen av regeringen begär förslag till en sammanhållen politik
för trädgårdsnäringen i enlighet med vad i motionen anförs,
2. att riksdagen av regeringen begär förslag om förbud mot import av
trädgårdsprodukter vilka producerats på ett i Sverige förbjudet sätt.
Motion 1986/87:Jo250 av Anna Wohlin-Andersson och Marianne Karlsson
(c), vari yrkas såvitt nu är i fråga (yrkande 4), med hänvisning till vad
som anförts i motion 1986/87 :A466, att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna att svenska grönsaks-, frukt- och bärodlare ges goda möjligheter
att märka sina varor. 1
JoU
1986/87:20
1 Riksdagen 1986/87. 16 sami. Nr 20
Motion 1986/87:Jo267 av Wiggo Komstedt och Bo Lundgren (m), vari JoU 1986/87:20
yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att statens jordbruksnämnd får i
uppdrag att tillse att den under 1986 tillämpade perioden för gränsskyddet
för äpple och päron bibehålls under kommande år, så att perioden täcker
den tid under vilken marknadens behov av dessa fruktslag kan tillgodoses
med hjälp av den svenska produktionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär att statens jordbruksnämnd får i
uppdrag att som villkor för tillstånd till import av fruktslag som yrkesmässigt
odlas även i Sverige föreskriva att vad gäller behandling med kemiska
ämnen samma regler skall ha följts för importfrukten som de som gäller för
den svenska odlingen av dessa fruktslag.
Motion 1986/87 :Jo268 av Siw Persson och Margareta Mörck (fp), vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en snabbutredning av villkoren för den svenska fruktodlingen.
Motion 1986/87 :Jo269 av Stig Josefson (c), vari yrkas att riksdagen beslutar
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts för att
stärka och utveckla svensk trädgårdsnäring.
Utskottet
Utskottet behandlar i detta betänkande ett antal motioner väckta i januari
1987 om trädgårdsnäringen och om åtgärder för att utveckla trädgårdskulturen
i Sverige.
Inom ramen för 1987 års långtidsutredning har nyligen publicerats utredningen
Svenskt jordbruk (inkl. trädgårds- och fiskenäring) — framtidsbedömningar,
problem och alternativ (bilaga 13 till LU 87). Den innehåller en
beskrivning av trädgårdsnäringens utveckling under den senaste tioårsperioden
och om bedömningen av utvecklingen för betydelsefulla ekonomiska
variabler fram till år 1995. Författaren konstaterar att två viktiga faktorer
utvecklats ogynnsamt, nämligen arbetskostnader och energipriser. Mot den
bakgrunden är det förvånande att produktionskapaciteten har bibehållits.
Branschen har uppvisat en anmärkningsvärt god anpassningsförmåga. Oljeanvändningen
år 1984 uppgick till 33 % av volymen år 1976, framhåller
författaren. För tiden fram till 1995 räknar han — om den fysiska produktionen
blir oförändrad — med en betydande nedbantning av näringens
omfång. Den odlade arealen och sysselsättningen minskar om arealavkastningen
fortsätter att öka i samma takt som hittills.
T rädgårdsnäringspolitiken
I motion Jo248 begär Karl Erik Olsson m. fl. (c) förslag till en sammanhållen
politik för trädgårdsnäringen. Enligt motionen resulterade trädgårdsnäringsutredningens
arbete inte i att någon politik för näringen fastlades. En
förnyad trädgårdsnäringsutredning bör tillsättas med uppdrag att snabbt
utreda politiken för näringen. Viktiga frågor som behöver besvaras rör konkurrensneutraliteten
mellan svenska företag och utländska, liksom om lika 2
villkor för framställning av produkterna. De nuvarande svenska stödfor- JoU 1986/87:20
merna till trädgårdsnäringen bör prövas i ett internationellt sammanhang.
Möjligheten att stimulera trädgårdsnäringen till en regional etablering bör
genomgås, liksom möjligheterna att genom olika former av riktade stöd
underlätta för trädgårdsnäringen att använda nya tekniker för energisparåtgärder.
I yrkande 2 begärs förslag om förbud mot import av trädgårdsprodukter
som producerats på ett i Sverige förbjudet sätt. Som motiv anförs att
de långtgående krav på miljöhänsyn som gäller för den svenska odlingen
icke gäller för åtskilliga trädgårdsprodukter som importeras till Sverige.
I motion Jo269 föreslår Stig Josefson (c) åtgärder för att stärka och utveckla
den svenska trädgårdsnäringen genom bl. a. ökade förädlingsinsatser.
Forskning och försök bör uppmuntras. Odling av broccoli och konservbönor
bör återupptas i Sverige liksom fröodling av köksväxter och blommor.
Utskottet får erinra om att riksdagen våren 1979 antog riktlinjer förträdgårdsnäringspolitiken
(prop. 1978/79:136, JoU 29). Till grund för ställningstagandet
låg ett förslag som framlagts av 1974 års trädgårdsnäringsutredning
i betänkandet Svensk trädgårdsnäring (SOU 1978:51). Därvid
fastlades såväl ett producentmål som ett konsumentmål, men icke något
beredskapsmål. Som allmän riktlinje för politiken uttalades att den svenska
produktionen bör vara beroende av sin internationella konkurrenskraft.
Denna kunde stärkas genom justeringar av gränsskyddet samt genom satsning
på forskning, försök, rådgivning och finansiellt stöd.
Utredningens senare betänkanden har blott i mindre grad lett till åtgärder
från statsmakternas sida. Ett skäl härtill har varit att trädgårdsnäringens
internationella konkurrenskraft stärkts genom den stora devalveringen år
1982. För ett år sedan genomfördes dock vissa justeringar av gränsskyddet,
såsom en höjning av tomattullen och en skärpning av importkontrollen på
fruktträd, gul lök och vitkål (prop. 1985/86:60, JoU 4 y, SkU 36). I det
sammanhanget framhöll utskottet vikten av att regeringen och berörda
myndigheter även i fortsättningen uppmärksamt följer utvecklingen på området
och vid behov vidtar ytterligare åtgärder för att stärka den svenska
trädgårdsnäringen. Vidare anslog riksdagen år 1986 medel för ett program
rörande jordbruks- och trädgårdsnäringsforskning (prop. 1985/86:74, JoU
13 p. 40).
Lantbruksstyrelsen har nyligen genomfört en översyn av verkets trädgårdsnäringsrådgivning.
Översynen har bl. a. utmynnat i förslag om rådgivningens
inriktning och om vilka metoder som framgent bör tillämpas. Trädgårdsrådgivningen
skall enligt förslaget främst rikta sig mot yrkesodlare
och då särskilt företag under utveckling. Den bör utgå från en helhetssyn på
vederbörande företag, och alltså omfatta såväl odling som ekonomi och
teknik. Rådgivarna bör arbeta på att snabbt föra ut resultat från forskning
och försök i den praktiska odlingen till den praktiskt verksamma odlaren.
Rådgivningen bör anpassas efter det enskilda företagets önskemål. För att
underlätta för trädgårdskonsulenterna att specialisera sig kommer en viss
omorganisering av deras verksamhet att ske vid ingången till nästa budgetår.
1* Riksdagen 1986/87. 16 samt. Nr 20
Finansiellt stöd till trädgårdsnäringen utgår i form av garantilån till in- JoU 1986/87:20
vesteringar, främst i växthus, samt i form av bidrag till energisparåtgärder
och för införande av ny teknik. Bidrag lämnas även regionalt, till företag i
Norrlandslänen. Under budgetåret 1985/86 beviljades garantilån med totalt
32,3 milj. kr. samt bidrag med 6 milj. kr.
När det gäller förslaget i motion Jo248 om importförbud för vissa trädgårdsprodukter
får utskottet framhålla följande.
För att garantera att grönsaker som säljs i Sverige inte är skadliga eller
otjänliga har livsmedelsverket bl. a. fastställt gränsvärden för förekomst av
bekämpningsmedelsrester. Kontroll av att importerad frukt och grönsaker
inte innehåller rester av bekämpningsmedel som överstiger gränsvärdena
sker stickprovsvis eller vid riktade undersökningar av vissa ”problemvaror”.
Utskottet har tidigare i liknande sammanhang avböjt införande av
längre gående kontroll då en sådan skulle kräva en mångdubbling av antalet
provtagningar och avsevärda förstärkningar av verkets ekonomiska och
andra resurser (JoU 1984/85:21). 1 livsmedelskontrollutredningens betänkande
(SOU 1986:25) föreslås inga förändringar vad gäller kontrollen av
importerade vegetabiliska produkter.
Som framgår av det anförda följer såväl riksdagen som regeringen och
berörda myndigheter i sina beslut och åtgärder de riktlinjer som fastlagts år
1979. Utskottet har vid flera tillfällen de senaste åren understrukit vikten av
att åtgärder vidtas som vidmakthåller den svenska trädgårdsnäringen och
stärker dess internationella konkurrenskraft. Enigheten har därvid varit
allmän om att näringen bör stödjas inte bara Finansiellt utan också genom
andra åtgärder, bl. a. forskning och rådgivning. Utskottet har i dessa sammanhang
framhållit att det är angeläget att ta till vara också de möjligheter
att stödja trädgårdsnäringen som en inom ramen för det handelspolitiska
samarbetet lämplig anpassning av tullskyddet kan innebära.
Utskottet har uppfattningen att trädgårdsnäringen i dagsläget hävdar sig
tämligen väl i den internationella konkurrensen. Utskottet är därför icke
berett att för närvarande förorda någon utredning enligt förslaget i motion
Jo248. Som framgår av den följande framställningen har man inom jordbruksnämnden
tagit upp vissa problem kring fruktimporten till särskilt
övervägande.
Riksdagen avslog hösten 1986 en motion av i huvudsak samma karaktär
som motion Jo269. Utskottet hänvisade i det sammanhanget till de nyligen
genomförda åtgärder med justering av tullskyddet för vissa produkter samt
till anvisande av ökade resurser till forskning på bl. a. trädgårdsnäringens
område som utskottet redogjort för i det föregående. Med motsvarande
motivering avstyrks motion Jo269.
Ett importförbud av det slag som föreslås i yrkande 2 av motion Jo248
torde redan av praktiska skäl vara synnerligen svårt att genomföra. Utskottet
erinrar även om att livsmedelskontrollutredningen icke föreslagit någon
förändring av importkontrollen. Utskottet avstyrker således motionen även
i denna del.
Svensk fruktodling
I motionerna Jo205 (s), Jo267 (m) och Jo268 (fp) erinras om att fruktodlingen
i vissa bygder, och framför allt i sydöstra Skåne, är en viktig näringsgren.
Den skyddas genom att importförbud för äpplen och päron råder under JoU 1986/87:20
den svenska säsongen. Enligt motionärerna löper dock näringens skydd
risk för att undergrävas genom att importerad frukt på grund av nya lagringsmetoder
m. m. kan säljas även under den tid som reserverats för inhemsk
frukt. Mot den bakgrunden begärs i motion Jo205 ett fortsatt och
reformerat importskydd. Förslag om förbättrad kontroll av den utländska
fruktimporten bör framläggas liksom införande av ursprungsbeteckning
och varudeklaration (yrkande 2). Enligt motion Jo267 bör importskyddet,
som i år upphävdes redan i januari, förlängas i enlighet med vad som var
fallet 1986 (yrkande 1). Jordbruksnämnden bör föreskriva att samma bestämmelser
om behandling med kemikalier skall gälla för importerad frukt
som de som gäller för den svenska odlingen (yrkande 2). Enligt motion
Jo268 bör villkoren för den svenska fruktodlingen snabbutredas.
Som bakgrund till motionerna kan följande framhållas.
Statens jordbruksnämnd får enligt förordningen (1984:54) om importoch
exportlicenser föreskriva licenstvång för färska äpplen och päron. Med
stöd av förordningen meddelas regelmässigt importförbud under den
svenska fruktsäsongen. Alltsedan år 1958 baserar jordbruksnämnden sitt
beslut att åter öppna den licensfria importen på vad som har överenskommits
mellan fruktmarknadens parter, dvs. representanter för odling och
importörer. 1 fall där parterna icke lyckas nå överenskommelse om datum
för importstoppets hävande har jordbruksnämnden att fatta beslut grundat
på egna bedömningar. Så var fallet vid senaste årsskiftet, då parternas uppfattningar
om de svenska fruktlagrens storlek m. m. skilde sig så väsentligt
att de ej förmådde ena sig kring ett gemensamt datum för importstoppets
hävande. Denna fråga var föremål för en frågedebatt i riksdagen den 22
januari 1987. Jordbruksministern framhöll då att statens jordbruksnämnds
styrelse, sedan parterna haft flera resultatlösa förhandlingar, enhälligt beslutat
att tillåta licensfri import av äpplen fr. o. m. fredagen den 23 januari
1987. Importstoppet kom därvid att hävas en knapp månad tidigare i år än
vad som varit fallet år 1986. Jordbruksministern framhöll vidare följande:
De kriterier som jordbruksnämnden använder i sina bedömningar är: uppgifter
om odlingens lager, sortiment och kvalitet, prisutvecklingen för
svenskodlad frukt i relation till prisutvecklingen för annan frukt, förväntad
försäljningsutveckling och restlager. Jordbruksnämnden har gjort den bedömningen
att de 2 400 ton som fanns i lagren den 12 januari skulle gå åt på
ungefär tre veckor vid normal försäljning.
Beträffande prissituationen kan jag säga att oberoende av i vilken mån de
västtyska och danska priserna är mer dumpade i år än tidigare kvarstår att
de svenska priserna har ökat med 30 % över fjolårets nivå. Det har uppenbarligen
vägts in i det enhälliga beslut som jordbruksnämndens styrelse har
fattat.
Dessutom har handeln påtalat vissa brister beträffande kvaliteten i de
kvarvarande äppellagren. Det är uppenbarligen så att dessa tre faktorer har
spelat en roll vid det enhälliga beslut som jordbruksnämnden fattade.
Enligt vad utskottet inhämtat har jordbruksnämnden, med anledning av att
parterna vid årets förhandlingar icke lyckats nå resultat, tagit initiativ till
samtal med parterna. Syftet är att söka utröna orsakerna till det uteblivna 5
resultatet i december 1986 och att lägga grunden till överenskommelser JoU 1986/87:20
under kommande säsonger.
Utskottet får för egen del framhålla att enighet torde råda om värdet av
svensk fruktodling. Den svenska frukten ger med sina fina smakegenskaper
och goda kvalitet ett viktigt tillskott till folkhushållet. Fruktodlingen är
viktig från sysselsättningssynpunkt. Alltsedan tidig efterkrigstid har också
svensk frukt skyddats genom kvantitativa importrestriktioner under fruktsäsongen.
Utskottet utgår från att så kommer att ske även fortsättningsvis.
Tidpunkten för importstoppets hävande bestäms lämpligen bäst om överenskommelse
kan träffas mellan importörer och odlare. Med hänsyn till de
svårigheter att träffa överenskommelse som uppstått under den gångna vintern
är det enligt utskottets mening värdefullt att jordbruksnämnden tagit
initiativ till samtal med parterna för att informera sig om och närmare
analysera den mångfacetterade bilden av det faktiska läget på fruktmarknaden.
Situationen har även belysts i motionerna. Enligt utskottets mening är
det angeläget att samtalen resulterar i en kartläggning som möjliggör förbättrade
kommunikationer mellan parterna och ett förtroendefullt klimat
vid överläggningarna. Med hänvisning till vad utskottet anfört och till att
den centrala myndigheten på området särskilt uppmärksammar konkurrensproblemen
kring den svenska fruktmarknaden finner utskottet att syftet
med motionerna i nu berört hänseende i väsentlig grad kommer att
tillgodoses. De påkallar således ingen ytterliggare riksdagens åtgärd.
De yrkanden i motionerna Jo205 och Jo267 som hänför sig till kemisk
behandling m. m. avstyrks med samma motivering som i det föregående
anförts beträffande motion Jo248 yrkande 2.
Märkning
I motion Jo250 (c) yrkas på åtgärder för att ge svenska grönsaks-, frukt- och
bärodlare goda möjligheter att märka sina varor, t. ex. genom märkning av
lådorna.
Utskottet har erfarit att Trädgårdsnäringens riksförbund nyligen presenterat
en symbol för ursprungsmärkning av svenskodlade grönsaker, frukt,
bär och prydnadsväxter i form av ett märke som kan anbringas på varorna
direkt eller på förpackningar. Enligt riksförbundets intentioner kommer
märket att användas endast till produkter som med visshet är odlade i Sverige
och som håller lägst kvalitet Extra Prima eller motsvarande beteckning
för normal handelskvalitet. Märket knyts inte till någon speciell bransch
eller företagsgrupp inom trädgårdsnäringen. Utskottet finner det tillfredsställande
att näringens representanter på så sätt arbetat fram en gemensam
märkning av produkterna. En sådan bör enligt utskottets mening kunna
främja marknadsföringen och därigenom vara av intresse såväl för konsumenterna
som för frukt- och grönsakshandeln. Motionens syfte synes tillgodosett
genom branschorganisationens initiativ. Motionen påkallar därför
icke någon särskild åtgärd från riksdagens sida. 6
Svensk trädgårdskultur
JoU 1986/87:20
I motion Jo237 (s) begärs åtgärder för att bevara och utveckla trädgårdskulturen
för att följa miljöns påverkan samt för att öka tillgängligheten till
naturen. Enligt motionen måste gemene man kunna bevara och öka kunskaperna
om lämplig odling. Därvid är botaniska trädgårdar och försöksanläggningar
av stor betydelse. De bör få ökat stöd. Forskning bör ske om
miljöns påverkan, och för bevarandet av olika arter kan exempelvis en
genbank skapas.
Utskottet har med anledning av motionen inhämtat följande. Stöd till
botaniska anläggningar anslås i allmänhet genom utbildningsdepartementet.
Botaniska anläggningar finns även vid lantbruksuniversitetets hortonomiska
institution i Alnarp.
Botaniska trädgårdar av större omfattning finns vid universiteten i Uppsala,
Stockholm, Göteborg och Lund. Universiteten har det huvudsakliga
ansvaret för trädgårdarna på alla de nämnda orterna utom Göteborg, där
kommunen är huvudman för trädgården. Ett nytt avtal om bidrag till Göteborgs
botaniska trädgård godkändes av regeringen den 27 november 1986.1
årets forskningsproposition 1986/87:80 bil. 6 aviseras en utredning av de
botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering.
Nordiska ministerrådet har fastställt stadga för en nordisk genbank för
jordbruks- och trädgårdsväxter. Genbanken har till syfte att bevara och
dokumentera den genetiska variationen hos allt för Norden värdefullt material
av jordbruks- och trädgårdsväxter.
Utskottet delar motionärernas uppfattning, att det från allmän synpunkt
är angeläget att trädgårdskulturen utvecklas genom odlingar i offentliga
anläggningar. Universitetens botaniska trädgårdar är av särskilt intresse för
forskningen och den högre undervisningen. Som framgår av den lämnade
redogörelsen kommer verksamheten i de botaniska trädgårdarna och dess
finansiering att utredas. Den nordiska genbanken för jordbruks- och trädgårdsväxter
har enligt utskottets mening en angelägen uppgift när det gäller
att bevara olika varianter av kulturväxter. Utskottet finner med hänvisning
till det anförda att motionärernas syfte i viss mån är tillgodosett. Motionen
påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande trädgårdsnäringspolitiken
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo248 yrkande 1 och 1986/
87:Jo269,
2. beträffande förbud mot import av trädgårdsprodukter som producerats
på ett i Sverige förbjudet sätt
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo205 yrkande 2, 1986/
87:Jo248 yrkande 2 och 1986/87 :Jo267 yrkande 2,
3. beträffande svensk fruktodling
att riksdagen lämnar motionerna 1986/87:Jo205 yrkande 1, 1986/
87:Jo267 yrkande 1 och 1986/87:Jo268 utan ytterligare åtgärd, 7
4. beträffande märkning av svenska produkter JoU 1986/87:20
att riksdagen lämnar motion 1986/87:Jo250 utan ytterligare åtgärd,
5. beträffande trädgårdskulturen
att riksdagen lämnar motion 1986/87:Jo237 utan ytterligare åtgärd.
Stockholm den 23 april 1987
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson
Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Arne Andersson i
Ljung (m), Ove Karlsson (s), Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt (s),
Sven Eric Lorentzon (m), Jan Fransson (s), Margareta Winberg (s), Jens
Eriksson (m), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c), Jan Jennehag (vpk),
Kaj Larsson (s) och Anders Castberger (fp).
Reservationer
1. Trädgårdsnäringspolitiken (mom. 1)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”motion Jo269” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo248, att trädgårdsnäringen
liksom jordbruket i dag verkar under stark press. Riksdagen bör
därför av regeringen begära en förnyad utredning, vilken bör bedrivas
skyndsamt. I direktiven till utredningen bör de synpunkter beaktas som
lämnas i motionen. Därvid kommer även syftet med motion Jo269 att tillgodoses.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna såvitt nu är i fråga
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande trädgårdsnäringspolitiken
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1986/87:Jo248 yrkande 1 och
1986/87:Jo269,
2. Förbud mot import av trädgårdsprodukter som
producerats på ett i Sverige förbjudet sätt (mom. 2)
Karl Erik Olsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Sven Eric Lorentzon (m),
Jens Eriksson (m) och Lennart Brunander (c) anser att
dets den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Ett importförbud”
och slutar med ”denna del”, och den del på s. 6 som börjar med ”De
yrkanden” och slutar med ”Jo248 yrkande 2” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar de synpunkter som framförts i motionerna Jo248, Jo205 g
och Jo267 om behovet att stärka skyddet av den svenska trädgårdsnäringen
genom att ett effektivt förbud införs emot import av produkter som behand- JoU 1986/87:20
lats på ett i Sverige förbjudet sätt. Regeringen bör låta vidta åtgärder härför.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna i nu berörda delar bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dets utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande förbud mot import av trädgårdsprodukter som producerats
på ett i Sverige förbjudet sätt
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1986/87:Jo205 yrkande 2,
1986/87:Jo248 yrkande 2 och 1986/87:Jo267 yrkande 2,
9
'